ร rsรถversikt 2009
2
SIBELIUS-AKADEMIN
Innehållsförteckning 4 6 9 12 14 17 19 21 22
För att lyckas behövs mod och en gemensam målsättning Vardagen berikas av internationellt samarbete Musikhuset blev ett riktigt hus! En ström över musikaliska gränser Forskning gav konkreta vardagsverktyg Stadigt sällskap är inte alls så tråkigt Interaktion med artister imponerar Nyckeltal – personal, finansiering och konserter Nyckeltal – antal studerande och examina
Utgiven av: Sibelius-Akademin Redaktörer: Karoliina Pirkkanen, Kaisa Raitio och Juha Sjöblom Översättning: Elävä Kieli–Vivid Words Layout och ombrytning: Pia Myllymäki, Oranssi Design Fotografier: Niko Rakkolainen, Gustav Djupsjöbacka: Wilma Hurskainen Tryckeri: Nykypaino, Helsingfors 2010 ISSN 1797-4732 (tryckt) ISSN 1797-4771 (nätversion) Årsöversikten kan beställas från Sibelius-Akademins informationsavdelning, tfn 040 710 4319, info@siba.fi
4
SIBELIUS-AKADEMIN
För att lyckas
behövs mod och en gemensam målsättning En orkester består av samarbete: kommunikation mellan musiker, instrumentgrupper, dirigent och orkester. En enklare och tydligare version av det är kammarmusikensemblen. Den innefattar komponenterna för mänsklig samverkan, resonerar Sibelius-Akademins rektor Gustav Djupsjöbacka. – I en fungerande kammarensemble vågar individerna ta ställning och ifrågasätta samtidigt som de lyssnar på vad som spelas av den som sitter bredvid. För en lyckad samklang behövs även att alla tillägnat sig den gemensamma målsättningen och efter det agerar modigt och självständigt. Den bästa klangen uppstår då vi kompletterar varandra
De olika instrumenten i en kammarmusikensemble kompletterar varandra: en kvartett med uteslutande violiner skulle också låta rätt så ensidig. Sibelius-Akademins målsättning är att bevara och förnya den finländska musikkulturen. För att uppnå det målet behövs även att man accepterar och uppskattar olikheter. Att spela tillsammans ger å andra sidan även de bästa minnena. – Då man granskar vår verksamhet på årsnivå, märker man att de olika ”instrumenten” i den verksamhet som utgör orkestern i vårt hus – sibeliusakademiarna – kontinuerligt och mångfasetterat samarbetar på olika nivåer. Djupsjöbacka fick även själv öva sig i en ny form av ensembleverksamhet hösten 2009 då Sibelius-Akademins nya styrelse inledde sitt arbete. – Det gångna året har lärt mig att tillägna mig nya roller, förstå mina egna gränser och lita på kollegernas sakkunskap, summerar rektorn.
Årsöversikt 2009
5
Vardagen berikas av internationellt
samarbete
Vid Sibelius-Akademin, ett av Europas största musikuniversitet, bedrivs ett aktivt internationellt samarbete. Det mest händelserika internationella besöket under år 2009 upplevde vi i februari, då Sibelius-Akademins symfoniorkester besökte Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten. Vad ska man göra när den stundande konserten hotas av att pukorna ska plockas i bitar?
För David Claudio, född i Peru, var resan till Abu Dhabi den första arbetsresan som orkesterarrangör vid Sibelius-Akademin. Han berättar att den internationella korrespondensen påbörjades i god tid och att de praktiska arrangemangen planerades tillsammans med den tyska organisationen som arrangerade konserten, Abu Dhabi Classics. Samarbetet fungerade bra och saker sköttes med skandinavisk-germansk punktlighet, och Claudio fick rikligt med implicit kunskap om internationellt samarbete. – Under förberedelserna fick jag ett tips om att det lönar sig att checka in alla instrumentfodral som mitt eget bagage för att göra resan smidigare. Jag hade säkert mest bagage av hela sällskapet, 14 lådor med instrument, inklusive sex basar, fyra pukor och en tuba, ler Claudio. Panga pukorna?
Då en 80 personers grupp med instrument beger sig på en resa på tusentals kilometer blir orkesterarrangör tvungen att lösa praktiska problem av många de slag. Den första kulturkrocken i Emiraten inträffade genast efter att sällskapet landat. Den västerländska orkesterns instrumentarsenal var aningen främmande för arabvärlden och pukornas transportlådor utvecklades till en knäckfråga när de inte rymdes genom säkerhetskontrollens röntgen.
6
SIBELIUS-AKADEMIN
– De krävde att vi skulle lämna fodralen i flygplanet och ta bara instrumenten under armen och fortsätta resan. Vi försökte förklara att instrumenten inte kan transporteras långa sträckor i en bil utan fodral, drar sig Claudio till minnes. Efter många timmars utredning förbjöd säkerhetschefen oss att lasta av instrumenten med fodralen från flygets lastrum. De krävde också att vi skulle öppna upp pukorna så att myndigheterna skulle kunna se vad som fanns inne i dem. Till slut fick den problematiska situationen en lösning då det framgick att orkestern bjudits till Abu Dhabi Classics-festivalen av självaste schejken. Då de egentliga övningarna inleddes och konserten närmade sig var arbetet i Abu Dhabi mestadels likadant som i Finland. Orkestern övade i en brittisk skola och det var orkesterarrangör uppgift att se till musikernas placering, notställ, podier och andra praktiska arrangemang – alldeles som i Finland. Det som Claudio berättar visar att arbetet gör en flexibel och att det krävs samarbetsförmåga. – Man stöter ständigt på små problem i den vardag som det här jobbet innebär och man blir även tvungen att kompromissa, exempelvis i en situation då kapellmästarens och musikernas önskemål om till exempel orkesterns placering inte helt överensstämmer, beskriver Claudio. g
Utdrag ur den internationella verksamheten under 2009
• GLOMAS (the Nordic Master of Global Music): Sibelius-Akademin deltog i planeringen av ett nytt samnordiskt utbildningsprogram. • Creative Dialogue 2009, Santa Fé, Förenta Staterna: den i ordningen andra Creative Dialogue– samarbetsworkshopen, där sju unga cellister från toppuniversitet i USA och Sibelius- Akademin under en 10-dagars intensivkurs arbetade under ledning av cellist Anssi Karttunen. • The House of the Sun (Solens hus), Austin, Förenta Staterna: en samproduktion av SibeliusAkademins operaklass och Butler School of Music, University of Texas at Austin. Auringon talo (Solens hus) av Einojuhani Rautavaara uppfördes både i Järvenpää och på University of Texas at Austins campus. Även Teaterhögskolans institutionen för ljus- och ljuddesign deltog i samarbetet. • Mästarklassen vid ECMA – European Chamber Music Academy, Järvenpää: Elitnätverket för europeisk kammarmusik ECMA samlade den unga europeiska kammarmusikeliten i kurscentret Kallio-Kuninkala i Järvenpää. Violinisten Shmuel Ashkenasi, pianisten Avedis Kouyoumdjian samt cellisten Marko Ylönen fungerade som lärare. • Den internationella veckan vid Graz musikuniversitet, Österrike: Sibelius-Akademins kammarmusiktrio uppträdde i Graz nya musikhus (Väinö Jalkanen, piano, Taavi Oramo, klarinett och Tina Brännkärr, altfiol); uppträdande gjorde även klarinettist Sara Sarvamaa, som gav en konsert tillsammans med symfoniorkestern vid Graz musikuniversitet. • Tonsättarevenemanget ABAM, Rostock, Tyskland: Tre av Sibelius-Akademins studerande deltog i the Association of Baltic Academies of Musicevenemanget för tonsättare. Internationella Sibelius-Akatemin
• Den internationella verksamheten vid SibeliusAkademin utgörs av bland annat lärar- och studerandeutbyte, internationella mästarkurser, utvecklingsprojekt inom utbildningen och besök. • Sibelius-Akademin har totalt ca 150 samarbetsskolor. • År 2009 åkte 49 studerande och 31 lärare på utbyte från Sibelius-Akademin. • För utbyte vid Sibelius-Akademin kom 59 studerande och 23 lärare. • Av de studerande som studerade för grundexamen år 2009 var ca 11 % utländska och av påbyggnadsstuderande ca 12 %.
8
SIBELIUS-AKADEMIN
Musikhuset blev
ett riktigt hus! Där är det nu, och helt snart färdigt, konstaterar projektchefen Pekka Ritaluoto, tekniska planeraren Pekka Purhonen och projektchefen Mika Vidgrén, som alla redan länge jobbat med Musikhuset i Helsingfors. De berättar att de sett Musikhusets salar under byggnation från grop till tak och att den stränga kölden under vintern 2009 ofta nöp i fingrarna när de inspekterade ritningarna. – Under det gångna året har Musikhuset blivit konkret då väggarna rests och vi äntligen förflyttade oss från ritbordet ut till själva bygget. För en amatörbyggare blev det en sorts wow-effekt, beskriver Ritaluoto.
Konsertsalen, Musikhuset i Helsingfors
Årsöversikt 2009
9
Purhonen, Vidgrén och Ritaluoto.
Samarbetet mellan flera aktörer kräver att man har ett gott öga för spelet
En enorm mängd timmar har använts till möten med olika samarbetsparter och arbetsgrupper. Samtidigt fortskrider byggarbetet hela tiden. – Varje dag har vi fattat beslut om lösningar som kommer att synas långt framöver, funderar Vidgrén. Känslighet på många olika sätt har krävts för att bygga huset som ska bli en gemenskap för många aktörer. Man har jämkat de förväntningar som byggare, andra aktörer, underleverantörer och Sibelius-Akademins eget folk haft. Männen har också skapat sig breda nätverk. – Alla har förstås en åsikt, behov och vill bli hörda – å andra sidan efterlyser många externa samarbetsparter en enhetlig röst för Sibelius-Akademin, ett samstämmigt budskap som de kan beakta då de agerar, konstaterar Rita luoto. Under år 2009 omorganiserades Musikhusprojektet inom Sibelius-Akademin. En ledningsgrupp tillsattes och under den en projektgrupp som regelbundet träffas och från olika perspektiv förbereder den nya vardagen i nya utrymmen som stundar år 2011. Trion berömmer enhälligt samarbetet inom gruppen. Det finns ändå mycket att göra ännu. – Ju längre byggarbetet fortskrider, desto mer detaljfokuserat blir arbetet, berättar Purhonen, som även var den som kom på namnet Proomu (pråm) för gruppen. g
• Förutom Sibelius-Akademin kommer även Radions symfoniorkester och Helsingfors stadsorkester att verka i huset. • Ungefär hälften av huset kommer att vara i SibeliusAkademins bruk. Utöver undervisnings- och administrativa utrymmen kommer universitetet att ha fem nya egna salar till sitt förfogande: Camerata, Organo, Black Box, Sonore och auditoriet. • Konsertsalen och övningssalen används gemensamt av tre olika aktörer. • År 2009 fick stadsborna bekanta sig med byggarbetsplatsen under byggfesten Raksabileet som firades den 5 september. • Under det gångna året avgjordes även tävlingen om konstverken: på utsidan förverkligas Reijo Hukkanens verk Laulupuu (Sångträdet) och i huvudaulan Kirsi Kaulanens verk Kaiku (Ekot). • Den tidtabell som satts för bygget har hållit och Musikhuset blir klart i slutet av april 2011. Invigningen sker den 31.8.2011.
10
SIBELIUS-AKADEMIN
ร rsรถversikt 2009
11
m över ö r t s En
k a i s liska grän er u m s
I november 2009 koncentrerade sig sibeliusakademiarna under en vecka på att bekanta sig med varandra och utreda svaret på ”vad gör de andra sibaiterna”. Under Zoomveckan samverkade studerande och lärare samt administrativ personal på mästarkurser, i workshopar, under föreläsningar och gymnastiktimmar för att låta kunskap och erfarenheter flöda fritt över administrativa strukturer och musikaliska gränser. Ett av de femtiotal evenemang som ägde rum under Zoomveckan var den sälgflöjtworkshop som arrangerades av musiker Kristiina Ilmonen, lärare på avdelningen för folkmusik. I workshopen deltog såväl sådana som redan kunde spela sälgflöjt och sådana som fram tills dess var helt obekanta med alla sorters blåsinstrument. Att utmana sina egna musikaliska gränser var också en av målsättningarna med Zoomveckan: att uppmuntra sibeliusakademiare att pröva på något alldeles nytt. – Sälgflöjten, eller övertonsflöjten, är ett kul instrument att börja med. Man får genast en känsla för den och det är lätt att få ljud ur den. Ilmonen berättar att man börjar med en snäv tonskala. Att improvisera tillsammans stöder samarbetsförmågan
På Ilmonens workshop – liksom allmänt inom folkmusiken – spelade improvisation en viktig roll. Hon konstaterar också att improvisationen är en av styrkorna hos avdelningen för folkmusik och samtidigt ett centralt pedagogiskt verktyg. – Vi föreställer oss att var och ens röst är viktig och värdefull – och roligt ska man också ha. Att improvisera tillsammans lär ut en förmåga till samarbete som bär frukt även i annan kommunikation. Att inom musiken vara samstämmig är något som utvecklas från tillit och en känsla av trygghet, beskriver Ilmonen. g
12
SIBELIUS-AKADEMIN
• Zoomveckan vid Sibelius-Akademin ordnades första gången den 9–14.11.2009. • Under veckan ordnades ca 50 evenemang inom fyra delområden: välmående, ergonomi, arbetslivskunskap och workshopar som överskred avdelningsgränserna. Dessutom ordnades ca 20 sidoevenemang. • Evenemangen var öppna för såväl studerande som personal. • Ca 700 sibeliusakademiare hade anmält sig till programmet under veckan. • Nästa Zoomvecka ordnas den 1–5.11.2010.
ร rsรถversikt 2009
13
14
SIBELIUS-AKADEMIN
Forskning gav
konkreta vardagsverktyg
För Olli Vartiainen, doktor i musik, nådde år 2009 ett långt och slitsamt företag sin kulmen. Vartiainen, som redan länge arbetat som orkesterdirigent och lärare, började förbereda för sin doktorsexamen redan i slutet av 1990-talet. En lång vägs ände nåddes då förberedelserna för disputationen kunde inledas efter att avhandlingen blivit klar inom ramen för innovatörsutbildningen. Vartiainen berättar att av de tre olika doktorandlinjer som finns vid Sibelius-Akademin var just innovatörsutbildningen det naturliga valet för hans arbete, eftersom undersökningen som handlade om vilka färdigheter en dirigent för en elevorkester behöver, i slutändan gav nya konkreta verktyg för dirigenterna. Ur en dirigents perspektiv är lite ödmjukhet en del av samarbetet
Samarbetsförmåga krävs för de praktiska undervisningssituationerna med unga musiker. Dirigenten behöver på ett alldeles speciellt sätt vara mottaglig för vad som händer i orkestern och förmåga till växelverkan är avgörande viktigt. Dirigenten är ju alltid beroende av de som blir dirigerade. – Man måste på ett sunt sätt vara ödmjuk och respektfull mot både elever och lärarkolleger, beskriver Vartiainen.
En orkesterdirigent vid en läroanstalt för musik har många olika roller. Dirigenten tar ofta hand om notsamlingen, fungerar som vaktmästare och orkesterarrangör, men även som stöd och fostrare förde unga musikerna. Att sammanjämka många uppgifter kräver även det förmåga till växelverkan. Att utveckla den förmågan noterade Vartiainen i sin undersökning att ofta fattas i utbildningen för instrumentlärare och elevorkesterdirigenter. Många skulle även behöva stöd av andra i liknande situation: det är en skön känsla att upptäcka att man inte är ensam i problemsituationer och att felet inte alltid beror på den som håller taktpinnen. – I det här avseendet motsvarar utbildningen inte riktigt ännu arbetslivets behov. Naturligtvis måste dirigentfärdigheterna vara som sig bör, men speciellt då man arbetar med barn och unga är det viktigt med den sociala sidan, berättar Vartiainen. Den färska doktorn beskriver hur han lärt sig mycket under processen: han var själv ett forskningsobjekt, reflekterade, gick igenom och satte ord på sina egna upplevelser. – Det var en lyckospark att jag fick avlägga den här examen. Genom studieprocessen byggdes och stärktes även min yrkesidentitet såväl som dirigent som som lärare, säger en glad Vartiainen. g
Årsöversikt 2009
15
DOKTORSEXAMINA VID SIBELIUS-AKADEMIN • Vid Sibelius-Akademin kan man avlägga licentiatoch doktorsexamen i musik antingen inom utbildningen för konstnärer, forskare eller innovatörer. • Den konstnärliga utbildningen innehåller konstnärliga lärdomsprov och prov på skicklighet (konserter och eventuella inspelningar, inom kompositörsutbildningen kompositioner) och skriftligt arbete. • Forskarutbildningen innehåller en avhandling samt studier som stödjer det vetenskapliga arbetet. • Innovatörsutbildningens tyngdpunkt ligger antingen på konsten eller vetenskapen. Lärdomsprovet som helhet kan innehålla olika delar, såsom konserter, inspelningar, kompositioner, notutgåvor, undervis-
ningsprov, läromedel, teknisk utrustning eller dataprogram. Examen avläggs genom att specialisera sig kunskaps- och färdighetsmässigt inom någon speciell fråga inom musikbranschen. Målsättningen med utbildningen är att ge nya färdigheter som kan tillämpas inom branschen. • Alla studier med sikte på doktorsexamen innehåller även vetenskaps- och konstfilosofiska studier. • År 2009 utexaminerades 19 doktorer i musik från Sibelius-Akademin: 12 från konstnärsutbildningen, 5 från forskarutbildningen och 1 från innovatörsutbildningen.
FORSKNINGSVERKSAMHETEN 2009 • Det av professor Anne Sivuoja-Gunaratnam ledda forskningsprojektet Suomalaisen teatterin lauluosasto (1873–1879) mikrohistoriallisesta perspektiivistä kertomusten, esityskäytäntöjen ja äänten polyfoniana fick finansiering på 500 000 euro för åren 2010–2013 av Finlands Akademi. • På avdelningen för musikpedagogik inleddes forskning finansierad av Finlands Akademin för åren 2009–2011 under rubriken Att utforska demokratin: Föreställningar om invandrarelevers utveckling av musikaliskt aktörskap. Forskare är professor Sidsel Karlsen. • Professor Vesa Kurkelas 3-åriga projekt finansierat av Finlands Akademi, Music cultures and corporate
16
SIBELIUS-AKADEMIN
culture. Changes in music broadcasting in Finland, 1963-2005, färdigställdes. Inom projektet undersökte man utvecklingen inom finsk radiomusik och musikradio. • Ulla-Britta Broman-Kananen genomförde sitt projekt Kvalitet som dialog och tid, Forskningsprojekt om ett musikuniversitet i omvandling som forskningsdoktor vid Finlands Akademi och avslutade projektet 2009. • Publicerad forskning, bl.a. två böcker: Vesa Kurkela, Sävelten markkinat. Musiikin kustantamisen historia Suomessa. (Helsingfors: Sulasol 2009) och Decanonizing Music History, red. Vesa Kurkela & Lauri Väkevä. (Cambridge Scholars Press 2009).
Stadigt sällskap
är inte alls så tråkigt
Sibelius-Akademins och Itellas samarbete inleddes redan 2005. Att relationen blivit stadigvarande har ändå inte gjort att den fastnat i gamla hjulspår, utan samarbetet har år för år utvecklats till ett värdefullt kompanjonskap för båda parter.
Årsöversikt 2009
17
• Sibelius-Akademin tog ett aktivt grepp om de möjligheter reformen av universitetslagen medförde och satsade på samarbete med företag genom att införa befattningen som kontaktchef för företagssamarbete. • Under hösten 2009 blev den uppdaterade modellen för företagssamarbete klar. Den skapades i samarbete med aktörer inom kulturen och Pink Eminence, som bygger strategiska kontakter med affärslivet. • År 2009 var Sibelius-Akademins samarbetspartner Itella och Helsingin Sanomat. Mindre eller projektbaserade partner var PensionsFennia och Fortum.
– Samarbetet bygger på Itellas och Sibelius-Akademins liknande värderingar. Båda är starka finländska aktörer som har ett stadigt fotfäste internationellt och vars varumärken stödjer varandra, berättar Sibelius-Akademins kontaktchef Sami Ylisaari. Samarbete ger mervärde för båda parter
Marknadsföringsplanerare Paula Lappalainen från Itella har varit med i samarbetet nästan från början. – Ett viktigt mål med vårt samarbete är att det gynnar båda parterna. För oss är samarbetet ett stöd för försäljningsavdelningen för att sköta kundrelationer, men samtidigt vill vi stödja utbildningen av unga musiker och musikkultur, klargör Lappalainen. Lappalainen beskriver Sibelius-Akademin som en flexibel och pålitlig samarbetspartner som alltid levererar hög kvalitet. – Vi har skräddarsytt några evenemang i enlighet med Itellas målsättningar, där våra studerande får bekanta sig med en scenkonstnärs arbete i en omgivning som avviker från den vanliga, beskriver Ylisaari. Får det lov att vara lite laxig musik?
En av de centrala formerna för Itellas och Sibelius-Akademins samarbete har varit konceptet JazzSpagetti, som baserar sig på en idé i stil med Show & Dinner, där inbjudna gäster turvis serveras musik och mat. – Under evenemangen stöder programmet och maten
18
SIBELIUS-AKADEMIN
varandra. Exempelvis då modern asiatisk mat serverades införlivade man asiatiska nyanser i musiken och i musikernas klädsel, preciserar Ylisaari. Paula Lappalainen berättar att stämningen varit avslappnad och frigjord under evenemangen och att de setts som unika upplevelser. Responsen har utan undantag varit god. – Att sammanföra musik och mat ger upphov till diskussion. Ibland väcker konceptet entusiasm även hos restaurangens personal. I Uleåborg blev restaurangchefen eld och lågor över att kombinera mat och musik. När huvudrätten var lax, föreslog restaurangchefen att musiken kunde imitera laxens rörelser, skrattar Lappalainen. Det välkända i samarbetsrelationen skapar ideligen nya möjligheter
I framtiden är det meningen att Sibelius-Akademin och Itella ska fördjupa samarbetet ytterligare och utveckla nya koncept. – Garantin för ett lyckat samarbete är definitivt en pålitlig kontaktperson som känner oss, vår affärsverksamhet, våra behov och våra målsättningar. Tillställningarna har alltid varit lyckade för att vi har blivit lyssnade till och man därför har kunnat erbjuda oss det som är rätt för oss. När båda organisationerna har en djup förståelse för den andra organisationen kan man bättre än förut utnyttja den andras styrkor och se nya möjligheter för samarbete, summerar Lappalainen. g
Interaktion med artister
imponerar
I november 2009 bänkade sig eleverna i många skolor på HelsingforsRovaniemi-axeln framför SibaTV för att följa med den interaktiva barn- och ungdomsoperakonserten.
Årsöversikt 2009
19
Arto Joutsimäki och Matti Jordman
En av de skolor som deltog var Keravan keskuskoulu i Kervo, där lärare Arto Joutsimäki har varma minnen av händelsen. Allt fick sin början då utvecklingschef Matti Jordman vid Sibelius-Akademin skickade ett meddelande på en e-postlista med en intresseförfrågan om att delta i konserten Oopperaa Tässä ja Nyt! (Opera här och nu!). I en interaktiv konsert publiken bygger upp föreställningen tillsammans med musikerna genom att chatta om bland annat teman och stil för scenerna. - Eleverna hade inte hört om något liknande tidigare. I Kerava framfördes konserten för musikklasserna, men även elever som aldrig besökt operan deltog. Under konserten lyssnade ungdomarna koncentrerat och under pauserna diskuterade de sinsemellan sig vilka förslag de skulle skicka för scenerna, och inte vad de skulle göra nästa rast, ler Joutsimäki. Arto Joutsimäki ser interaktiva konserter som en intressant möjlighet speciellt för skolor på orter där det inte finns så många möjligheter att på många olika sätt ta del av musik live. Levande musik höjer i elevernas ögon överhuvudtaget värdet på musik. Slutligen funderar Joutsimäki på hur man kunde utveckla dylika konserter. Man kunde testa med även andra sorters musik än opera, och dessutom kunde man fundera på vad annat man kan få till stånd genom interaktivitet, för det var något som genast gjorde intryck på ungdomarna. g
20
SIBELIUS-AKADEMIN
• SibaTV har funnits sedan 2006 och är Sibelius-Akademins internet-tv-kanal. Den utgör en viktig del av synligheten för universitetet nationellt och internationellt. • SibaTV direktsänder med hjälp av internet konserter och andra evenemang i SibeliusAkademins salar. • Föreställningarna kan även under en viss tid ses på SibaTV:s webbsidor. • Under 2009 gjordes 19 publicerade fler kameraproduktioner. • Två nätkonserter för skolelever producerades: Kanteleen kyydissä (Resa med en kantele) och Oopperaa tässä ja nyt! (Opera här och nu!). Under konserterna testade man interaktion mellan artisterna och publiken. Åskådarna fick påverka hur föreställningen framskred genom att på nätet rösta om givna alternativ eller genom att komma med förslag på innehåll och stil via chatt. • www.siba.fi/sibatv
Nyckeltal – personal, finansiering och konserter
Personalmängd ( årsverken )
O ffentliga
400
350
A ntal
offentliga
300
P ublik
vid offentliga
konserter
2005
2006
2007
2008
2009
341
280
249
469
475
konserter
konserter
250
40748 29198
29684 34000 36962
200 150
A bonnemangskonserter
100
50 0
2005
2006
2007
2008
2009
317
292
305
333
182
A ntal
2005
2006
Övrig personal
2007
2008
2009
Undervisande personal samt forskare
Kostnadsstruktur ( tusen
euro )
abonnemangskonserter
P ublik
vid
abonnemangskonserter
F inansiering ( tusen
35000
35000
30000
30000
25000
25000
20000
20000
15000
15000
10000
10000
5000
5000
0
2005 Hyror
2006
2007
Andra utgifter
52900 72483
2008
2009
Personalutgifter
0
2005
50550 78840 45717
euro )
2006
2007
Kompletterande finansiering
2008
2009
Budgetfinansiering
Årsöversikt 2009
21
A ntal
studerande
2005
2006 2007
2008 2009
Grundstuderande
1429
1412
1402
1168 1115
P책byggnadsstuderande 148
132
136
155
153
82
81
84
80
Studerande inom ungdomsutbildningen
A ntal
utl채ndska studerande
Grundstuderande
22
SIBELIUS-AKADEMIN
80
2005
2006 2007
2008 2009
156
135
148
119
122
P책byggnadsstuderande 14
16
17
19
19
Nyckeltal – antal studerande och examina
S ökande
och antal som inledde grundutbildning
S ökande
och antal som inledde ungdomsutbildning
120
1200 1000
100
800
80
600 60 400 40
200 0
2005
2006
Sökande
Avlagda
2007
2008
2009
20
2005
2006
Sökande
Antal som inledde studierna
A ntagna
examina
2007
2008
2009
Antal som inledde studierna
och inskrivna påbyggnadsstuderande
200
350 300
150
250 200
100 150 100
50
50 0
2005
2006
Kandidater
S tuderande -
2007 Magistrar
2008
0
2009
Doktorer
2005
2006
Antagna
E xamina
och lärarutbyte
80
30
70
25
60
2007
2008
2009
Inskrivna
avlagda av utländska studerande
20
50 15 40 10
30
5
20 10
2 007 Studerandeutbyte, utresande
2008 Studerandeutbyte, inresande
0
2009 Lärarutbyte, utresande
Lärarutbyte, inresande
2005 Magistrar
2006
2007
2008
2009
Doktorer
Årsöversikt 2009
23
Kontaktuppgifter PB 86, 00251 Helsingfors 020 753 90 info@siba.fi www.siba.fi R-huset Norra Järnvägsgatan 9, 00100 Helsingfors T-huset Tölögatan 28, 00260 Helsingfors P-huset (Sockenbacka) Väverivägen 9, 00380 Helsingfors
Avdelningen i Kuopio Kuopionlahdenkatu 23 C, 70100 Kuopio Avdelningen i Seinäjoki Keskuskatu 32 A, 60100 Seinäjoki Kurscenter Kallio-Kuninkala Ristinummentie 6, 04400 Träskända www.kuninkala.fi Primo Sibelius-Akademins programtjänst www.ohjelmaprimo.fi Anne Toppila, producent 050 526 1970, anne.toppila@siba.fi
Företagssamarbete Sami Ylisaari, kontaktchef 040 710 4249, sami.ylisaari@siba.fi Vivat Academia rf Sibelius-Akademins vänförening www.siba.fi /vivatacademia vivat.academia@siba.fi