Sjöfartstidningen nr 4 2019 by sjofartstidningen1905

C NUMMER 04, 26 April 2019 • PRIS 95 SEK • WWW.SJÖFARTSTIDNINGEN.SE

Nytt namn – fler sökande  Sjöfart och Logistik blir Internationell Logistik. s 22 Saturnus och Mercurius  Två nykomlingar i den svenska handelsflottan. s 50 Mer än ett skeppsmäkleri  Vi har hälsat på hos Stem Shipping på Lidingö. s 58

REPORTAGE

God arbetsmiljö innebär säkerhet SIDAN 12

Redo för Sjöfartens Dag SIDAN 54

Sjöingenjör och skeppsbyggare SIDAN 62

Sjöfartens landskap I det självstyrda landskapet Åland är sjöfarten närvarande så gott som överallt. SIDAN 32

Welcome to Stockholm Repairyard We carryout outallall types of ship repair, retrofit, We carry types of ship repair and mainmodification tenance works.and Withmaintenance our dry-docks works. and the With our dry-docks and location of the strategic location of the the strategic yard we offer excellent yard we offer excellent availability and service availability and service to our customers in the to our of customers thethe region Stockholm region Stockholminand Balticof Sea. and the Baltic Sea.

Stockholms Reparationsvarv AB Beckholmen SE- 115 21 Stockholm, Sweden Phone: +46 (0)8 54 56 63 50 Email: info@srvab.com Web: www.srvab.com

• •Dry 16,5 m Drydocks docks180 180m mxx25 25 m m and and 100 100 m m xx 16,5 m • •Cranes range from 12 35 tons Cranes range from 12- 35 tons • •Berth of 55 m m Berth75 75m mwith with aa depth depth of • •Berth 110 m with a depth of 7 Berth 110 m with a depth of 7 m m Don’thesitate hesitatetoto contact available Don’t contact us,us, wewe areare available 24hours hourswhen whennecessary. necessary. Welcome! 24 Welcome!

Svensk Sjöfarts Tidning grundad 1905. Utges av Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär-Henrik Sjöström, 070-877 26 47

Our skill – your benefit Our skill - your benefit Scanunit.se Info@scanunit.se +46 42 373350

Adress: Västra Hamngatan 13, 411 17 Göteborg Tel: 031-712 17 50 (växel) Bankgiro: 5260-4790 E-post: info@sjofartstidningen.se E-post (personlig): fornamn@sjofartstidningen.se Internet: www.sjofartstidningen.se ■ REDAKTION Pär-Henrik Sjöström, chefredaktör 070-877 26 47 Adam Bergman, reporter 073-339 72 30 Henrik Ekberg, reporter 073-695 61 61 Anna Lundberg, redaktionssekreterare 073-642 38 11 ■ ANNONSFÖRSÄLJNING Micke Färlin, 073-274 87 44 ■ ADMINISTRATION Helle Fernsand, 031-712 17 51 ■ PRENUMERATION Privat: 895:- Företag: 1 830:- Pensionär: 580:Porto tillkommer till utlandet. För mer information se www.sjofartstidningen.se/prenumerera Övriga prenumerationsärenden: www.prenservice.se, kundtjanst@titeldata.se, 0770-45 71 14. ■ UTGIVNING 11 nummer 2019, nyhetsbrev per e-post två ggr/vecka. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Repro/tryck: Risbergs Information & Media, Uddevalla Medlem i Sveriges Tidskrifter: ISSN 2000-933X

PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Omslagsbilden: Färjan Odin går i trafik i den åländska skärgården. Bilden är från färjeläget på Överö i kommunen Föglö.

Scanunit.se /Info@scanunit.se /+46 42 37 33 50

Our skill – your benefit 3

halvisa stående 181130.indd 1

2019-01-03 11:13

adsign.no - 04.19

Reliable supply Availability on demand Safe operations

The LNG fuel provider

The energy company Gasum (former Skangas) is a Nordic gas sector expert that is building a bridge to a carbon neutral society on land and at sea. Gasum is the leading liquefied natural gas (LNG) player in the Nordic market. The company help their marine customers in achieving their environmental and operative objectives by providing effective and reliable LNG deliveries. www.gasum.com/LNG

April

Sjöfartslandskapet REPORTAGE Sjöfarten

i landskapet Åland mår bra. Det gör numera även Mariehamns främsta symbol, Gustaf Eriksons fyrmastade bark Pommern, som har genomgått en flerårig översyn och fått egen docka.

Vågrätt – nu ska alla nås  Kränkande särbehandling ska ingå i basic safety.

Kalendern

Citerat

Teknik

Krönika

”Den överlägset finaste utmärkelsen en redare kan få” Ledare — sidan 7

REPORTAGE

Dit alla båtar går  Sjöfartstidningen besökte Åland på en historisk dag

”Nybygge är plan B”  Inget akut behov att förnya Eckerö flottan, enligt Björn Blomqvist.

Energieffektiv och flexibel Endast det bästa är gott nog när Sirius bygger nytt – möt Merkurius.

Ett samtal med  Eva Mikkola-Karlström på Godby Shipping

AKTUELLT

PÅ JOBBET

Arbetsplatsen  Tioårsjubilerande Stem Shipping – mer än ett skeppsmäkleri.

Yrket  Erik Lengyel är Lighthouse-trainee med dubbel sjöfartsexamen.

Tio frågor  om hamnkonflikten till Mattias Dahl på Transportföretagen.

Folk på väg

KULTUR

Kultur  ”Livet vore fattigt utan kultur”

Göta Älvklubben 75 år

Kultursvepet

Akterspegeln 5

Vi ger dig hela vĂ¤rlden, varje dag www.goteborgshamn.se

Välkommen Sympatiska Åland är sjöfart och turism ÅLAND BRUKAR VÄCKA positiva känslor i Sverige, men hur väl känner vi egentligen detta självstyrda örike som hör till Finland men kanske mer påminner om Sverige? Vi kanske vet att Åland enligt lag är enspråkigt svenskt. Men vad alla kanske inte känner till är att ålänningarna vid upprepade tillfällen önskade en återförening med det forna moderlan det Sverige. Något som ledde till kompromisslösningen med självstyrelse – en lösning som en stor del av ålänningarna verkar trivas med rätt bra.

”Om jag vore redare skulle detta vara den överlägset finaste utmärkelsen” Läs om Career Event på sidan 21.

MÅNGA SVENSKAR FÖRKNIPPAR nog Åland med kryssningar. Sjöfart och turism utgör

en viktig bas för det åländska välståndet. Men Åland är inte enbart kryssnings- och färje sjöfart. Roro och stortank är två andra viktiga sektorer. Inför Sjöfartens dag i Mariehamn har vi besökt Åland och bjuder i detta nummer på en hel del intressant läsning om den åländska sjöfarten och dess förutsättningar. UTMÄRKELSER AV OLIKA slag är vanliga inom sjöfarten. Det finns många olika priser och ibland får jag en känsla av att det kanske mer handlar om att den som delar ut priset vill synas lika mycket som den som får priset – och inget fel med det. Jag tycker emeller tid att det finns två priser som är i en klass för sig och det är när sjö fartsstudenterna i Göteborg respektive Kalmar röstar fram årets bästa praktikplats. Här är det röster ute på fältet (havet) som talar. RÄTT OCH FEL I April

OM JAG VORE redare skulle detta vara den överlägset finaste

VÄLKOMMET! Svensk Sjöfart presenterar en femårig forskningsstrategi för att uppnå stärkt konkurrenskraft, ökad välfärd och säkerhet, nollutsläpp och social hållbarhet.

utmärkelsen jag kunde få! Och jag hoppas att den inspire rar även andra rederier – alla som är duktiga kan ju tyvärr inte få pris – till att ta väl hand om alla dem som gör sin praktik ombord på fartygen. Det finns knappast en bätt re inkörsport till sjöfartsyrkena. ¶

TRÖGT! Trots

att så många prisar de inre vattenvägarnas potential verkar det vara långt kvar innan trafik med inlandsfartyg blir ett femte transportslag.

Trevlig läsning! Pär-Henrik Sjöström, chefredaktör REDAKTIONEN

Prenumerera och få 11 nummer för 895:-

Pär-Henrik Sjöström

Henrik Ekberg

Anna Lundberg

Adam Bergman

070-877 26 47 par-henrik@ sjofartstidningen.se

073-695 61 61 henrik@ sjofartstidningen.se

073-642 38 11 anna@ sjofartstidningen.se

073-339 72 30 adam.bergman@ sjofartstidningen.se

En prenumeration på Sjöfartstidningen håller dig uppdaterad om vad som sker i sjöfarten. Vi ger dig de senaste nyheterna, rikligt illustrerade reportage, detaljerade fartygspresentationer och intressanta intervjuer med spännande människor i näringen. www.sjöfartstidningen.se/prenumerera 7

Snow Crystal MÅNADENS BILD Om det mot förmodan skulle finnas någon läsare som tvivlar på de

inre vattenvägarnas betydelse får våra framtida transport- och logistiksystem kan du låta ögonen vila en stund på denna högeffektiva och toppmoderna lastdragare som näs tan ljdlöst glider nedströms längs Göta älv en söndag i mars. Detta fartyg har potential att ersätta 100 stora lastbilar med släp, är utvecklat av svensk expertis och de tillämpade lösningarna bygger på Thunbolagens 80-åriga kunnande och erfarenhet. Snow Crystal, som levererades till Erik Thun AB i november 2017, är planerad för maximalt lastintag i ett skrov som till sina dimensioner är anpassat för slussarna i Trollhättan.

PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Join us in making the world a better place. Today.

Recover your waste heat with the eﬃciency PACK SAVE COSTS

REDUCE EMISSIONS

The eﬃciency PACK can supply up to 100 kW of electricity or

By lowering CO2, NOx, SOx and particulate matter emissions,

mechanical power per module, reducing fuel consumption

the eﬃciency PACK adds signiﬁcantly to a sustainable future

and thus making it pay for itself within 2 to 4 years.

in marine transportation.

INCREASE EFFICIENCY

PLUG AND PLAY

Extracting waste heat from exhaust gases, jacket cooling

The eﬃciency PACK requires only 1,5 m2 of ﬂoor space,

water, steam and thermal oil increases the vessel’s energy

making it ﬁt easily in virtually any engine room, and requires

eﬃciency, which is reﬂected by an improved EEDI.

very little maintenance.

PROFIT

1,000,000 200

INVESTMENT

YEARS

hours of operation

units sold woldwide

5,000 tons of carbon saved

ORCAN ENERGY – AT A GLANCE Orcan Energy AG is a leading European CleanTech company oﬀering eﬃcient energy solutions based on Organic Rankine Cycle (ORC) technology for the conversion of waste heat into electricity. Orcan Energy AG was founded in 2008, employs 60 people and is headquartered in Munich, Germany.

Please contact our local partner for more information Tel.: +46 (0)8 –7 64 66 10

Fax: +46 (0)8 – 29 57 90

Sveadiesel AB P.O.B. 1326 SE-172 26 Sundbyberg mail@sveadiesel.se www.sveadiesel.se www.orcan-energy.com/en

Aktuellt Nyheter SID 12

Kalendern SID 19

Citerat SID 23 Teknik SID 26

A Krönikan SID 28 ANNA LUNDBERG

Nya inslag i basic safety

SÄKERHET Alla som tar en basic safety-kurs ska lära sig om god arbetsmiljö

fri från kränkningar, om Johan Hartler på Chalmers får som han vill. SID 12

▶ 11

A Aktuellt April Engagerad Johan Hartler har alltid brunnit för i jämlikhetsfrågor och har deltagit i Vågrätt-arbetet sedan starten.

Vågrätt – nu ska alla nås SÄKERHET Arbetet mot kränkande särbehandling tar

ett kliv framåt genom inkludering i basic safety. På Chalmers pågår just nu ett arbete för att lägga till nytt innehåll i basic safetykursen. Det nya kursavsnittet, som är på en timme ungefär, handlar om arbetsmiljö inriktat på att stävja kränkande särbe handling och trakasserier i ombordmiljö. I samarbete med sjöfartshögskolan i Kalmar håller Johan Hartler, program ansvarig för sjökaptensprogrammet på Chalmers, att ta fram ett koncept för det nya basic safety-avsnittet. – När konceptet är klart är tanken att 12

det ska ut till alla leverantörer av basic safety, säger Johan Hartler. Bystander intervention Hans förhoppning är att ha konceptet klart för testning i höst och att implemen teringen sedan underlättas av att fören ingen Svensk Sjöfart ställer sig bakom det och att deras medlemsrederier därmed bara köper basic safety-utbildningen från leverantörer som inkluderar konceptet. Alternativet är att Transportstyrelsen

inkluderar det nya kursinnehållet i sina föreskrifter, men det blir i så fall en längre process. Konceptets fokus ligger på bystander intervention, Johan Hartler förklarar vad det innebär: – Det finns en förväntan att den som är utsatt ska agera. Men det är inte så lätt när man är den som är utsatt. Men förmodli gen finns en massa personer runtomkring som kan agera på olika sätt, och det är det som bystander intervention handlar om, det är ett amerikanskt koncept som är väl beprövat. Forskningen visar att det fung erar när tredje person ingriper. Det nya kursinnehållet inbegriper

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

ANNA LUNDBERG

övningar och exempelscenarier om hur man som tredje person kan ingripa på ett lämpligt sätt, med olika nivåer av konfron tation och stöd till den som är utsatt. Sätta nomenklaturen Avsnittet inleds med att lägga en kun skapsgrund om lagstiftning och begrepp. – Planen nu är att det blir fem–tio minuter där man pratar om skillna den mellan jämställdhet och jämlikhet, arbetsmiljölagen om kränkande särbe handling och diskrimineringslagen om trakasserier. Även de sju diskriminerings grunderna. Bara så man sätter nomenkla turen. För där råder en begreppsförvir ring utan like, säger Johan Hartler. Tanken med att inkludera dessa kun skaper i basic safety är att en gång för alla

slå fast att en god arbetsmiljö fri från tra kasserier och kränkande särbehandling är en säkerhetsfråga. – Arbetsmiljön vi har ombord påverkar hela besättningens inbördes relationer, vilket i slutänden blir en säkerhetsfråga. Johan Hartler är sjökapten och har främst seglat i handelsfartyg med besätt ningar på ett tjugotal personer. Han pratar om hur man ombord i normalfallet alltid backar upp varandra. Han tar exemplet sjösurret, rutinen där alla går igenom farty get för att se till att inget är löst eller dörrar står öppna innan man avseglar. En vardag lig säkerhetsrutin som är allas ansvar och där man måste kunna lita på varandra. – Det bygger på att du har ett team, du måste ha det om arbetet ska bli säkert och effektivt.

Branschträffar Senaste Vågrätt-workshopen på Sjöhistoriska. NedanFrida Wigur och Gertrud Hermansen från första öppna Vågrätt-träffen på samma plats. 

Johan Hartler har varit engagerad i Vågrätt, sjöfartens branschgemensamma arbete för en god arbetsmiljö utan krän kande särbehandling, sedan starten i början av 2018, då uppropet #Lättaankar visade sin film med ombordanställda kvin nors vittnesbörd om sexuella trakasserier för branschrepresentanter på ett möte i Kalmar. Han minns känslan av hur luften gick ur hela rummet och hur han, liksom många andra har vittnat om som var med på samma möte, då insåg vidden av tra kasserierna. Han insåg också tydligare än tidigare vilka konsekvenser trakasserier kan ha i en extrem situation. – Om en person som har blivit utsatt på det sättet ska gå in i en rökfylld hytt och rädda dig sedan, kommer den perso nen göra sitt yttersta då, eller backa? För det får man, det är tillåtet att backa för att det är för farligt. Farliga riter Han säger att han inte riktigt kände igen sig i vittnesmålen, han som mest har job bat i helmanliga besättningar. Men på frå gan om hur han tänker kring sjöfartsbran schens traditionella invigningsriter, inte sällan med pennalistiska inslag, har han många tankar. – Det tar väldigt lång tid innan du tycker att det där ekvatordopet är roligt. Det finns de som gillar de där utmaning arna, men de är förmodligen en väldigt liten minoritet. Och under tiden är det en säkerhetsrisk. Ta förtöjningsstationer. Hur många gånger händer det inte att folk ”ska lära sig den hårda vägen” genom att göra fel. Men varenda gång innebär det en säkerhetsrisk, enligt mig. Jag har hört om sådana som tvättar med diesel eller thinner utan skydd tills de får lära sig att de måste ha handskar. Alltså de kan ju bli allergiska för hela livet. Man ska här das, liksom, det är inte roligt någonstans. Det hör inte hemma på en arbetsplats. Då krävs det också att någon står upp och säger ifrån. ¶ 13

A Aktuellt April HENRIK EKBERG

Femte transportslaget. Johan Lantz och Anna Hammargren höll i miniseminariet om pråmar i slutet av mars.

”Pråmtrafik ska inte betraktas som sjöfart utan som ett landbaserat transportslag” JOHAN LANTZ, Avatar Logistics.

Manifesterar för pråmar PRÅMTRAFIK Pråmmanifest släppt med åtgärder som

ska få fart på pråmtrafiken i de inre vattenvägarna.

I höstas blev det klart att pråmaktören Avatar Logistics köper sitt första fartyg och tillsammans med Sand & Grus AB Jehan der börjar trafikera Mälaren och centrala Stockholm. Som ett nästa steg arrangerades i slutet av mars ett miniseminarium där nämnda bulkfartyg Jehander 1 visades upp för åhörarna vid Hammarby kaj. – Samhället säger att vi inte kommer att nå transportsektorns miljömål med att minska utsläppen med 70 procent fram till 2030. Samtidigt ökar trafiken. Trafikverket säger att vi kanske kan nå halvvägs, och att det kommer att krävas en förändrad inriktning. Vi säger: utnyttja pråmtrafi ken i citylogistiken och i de inre vattenvä garna, inledde Anna Hammargren, marin konsult, som tillsammans med Avatar Logistics arrangerade fredagsmötet. Fokus för mötet låg i första hand på 14

bulk, men Anna Hammargren poängte rade att även containrar, tank och roro är segment som lämpar sig för pråmtrafik. Preem tar pråmen Detta blev tydligt när vd:n för Avatar Logistics Johan Lantz redogjorde för aktu ella businesscase. Ett av dem är Preems projekt att frakta bränsle med pråm mel lan Göteborg, Lysekil och Karlstad. Ett projekt som har grusats på grund av att sträckan mellan Göteborg och Lysekil inte är klassad som inre vattenväg. – Men nu har Transportstyrelsen gett ett förslag till regeringen att klassa detta område som inre vattenväg om man kör på en ny farled innanför Tjörn och Orust. Det här har också Sjöfartsverket börjat tit ta på. Så det känns lite som att Trafikver ket och Transportstyrelsen så smått börjar hänga på detta nu.

Nästa case rörde Mälarhamnar och nya Stockholms Norvik där containerfee der-trafik diskuteras i de inre vattenvä garna från Norvik till Västerås och Köping. Något som Carola Alzén, vd på Mälarham nar, förstås välkomnar. – Det finns oerhört mycket containeri serat gods som skulle kunna gå vattenvä gen. Vi står helt redo att ta emot mer voly mer. I Norge är de avundsjuka på att vi har Mälaren. Men vi måste ju utnyttja vattnet, menade hon. På plats vid Hammarby kaj var bland andra politiker från trafikutskottet, pråm experter från Holland, Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén och nye samordnaren Pia Berglund. – Pråmtrafiken ingår i mitt uppdrag och det första jag ska göra nu är att kart lägga kajer och omlastningsytor i hela lan det. Vi ska även ta fram en särskild hand lingsplan för pråmtrafiken, mycket av kunskapen som krävs för att ta fram den finns här i dag, sa Pia Berglund. Behöver impementeras helt En hel del återstår dock för politiker och myndigheter att besluta om. Detta finns samlat i ett färskt pråmtrafikmanifest som delades ut på fredagen. Först och främst måste regeringen klubba igenom pråmtra fiken som ett femte transportslag, ett land baserat sådant, skilt från övrig handels sjöfart och med Trafikverket som ansvarig myndighet. Man vill även se en avgiftsbe frielse från farleds- och lotsavgifter. – Även om det grundläggande tekniska EU-regelverket infördes i Sverige 2014 så har vi ännu inte fullt ut implementerat regelverket. Som till exempel lots- och myndighetsfrågan. Pråmtrafik ska inte betraktas som sjöfart utan som ett land baserat femte transportslag, sa Johan Lantz. ¶ Henrik Ekberg

Åbo hamn erbjuder en konkurrenskraftig lösning för handelns och industrins import- och exporttransporter. Hamnens snabba och täta fartygstrafik till Skandinavien och direkta förbindelser till oceangående linjer ger flexibilitet i transporttidtabellerna och stärker leveranssäkerheten hos företagen. Tack vare goda och rusningsfria landsvägsförbindelser till och från hamnen sparar man oberoende av transportriktning även tid på den finska sidan. I tillägg till det trafikmässigt gynnsamma läget tillhandahåller hamnen modern och effektiv basservice allt från lasthantering till lagring. Ett starkt helhetskoncept gör Åbo hamn till en tillförlitlig länk i leveranskedjan för även mer krävande produkter.

WWW.PORTOFTURKU.FI

A Aktuellt April SJØFARTSDIREKTORATET/ERIK JOHAN LANDA

FURETANK

Furetank säljer fartyg och beställer nytt TANK Furetank Rederi AB har skri

vit kontrakt på en ny produkttanker på 17 999 dwt som ska byggas på Avic Dingheng Shipbuilding i Kina. Farty get blir ett systerfartyg och identisk med de sex fartyg som redan byggts för Furetank, Älvtank och Erik Thun. I kontraktet finns också option för ytter ligare ett fartyg. Dessutom säljer de sitt knappt ett år gamla LNG-drivna fartyg Fure Vinga till ett kanadensiskt rederi. Fartyget lämnas över under april. – Under det året som har passe rat sedan Fure Vinga levererades har andra visat stort intresse i våra nya far tyg och de fördelar som de ger genom reducerade utsläpp och mindre buller, säger Lars Höglund, CEO på Furetank Rederi AB.

Första turen för Visborg från Visby till Nynäshamn FÄRJETRAFIK Den 28 mars avgick Vis

borg på sin första ordinarie tur från Visby till Nynäshamn. Fartygets maski neri använder flytande naturgas (LNG) som bränsle, vilket uppges minska utsläppen av CO2 med 20 procent. Destination Gotland informerar också att alla resenärer får vilstolsplats ombord och att det finns såväl separat barnavdelning som djursalong.

334 000

CONTAINER Så många TEU fraktades mellan svenska hamnar och tyska Hamburg under 2018.

Lågt oljetryck bakom blackout HAVERI Den direkta orsaken till att maski

nerna på kryssningsfartyget Viking Sky stannade på Hustadvika i slutet på mars var lågt oljetryck. I samarbete med fartygets klassnings sällskap Lloyd’s Register och rederiet Viking Cruises har Sjøfartsdirektoratet i Norge hittills lyckats klarlägga att det var lågt oljetryck i huvudmaskinerna som för orsakade en blackout på Viking Sky i hårt väder lördagen den 23 mars på Hudstavi ka utanför norska västkusten. Inom fastställda gränser Enligt Sjøfartsdirektoratet var smörjoljeni vån i tankarna relativt låg men inom fast ställda gränser när Viking Sky kom ut på Hustadvika. Tankarna är utrustade med nivåalarm som inte utlöstes innan fartyget kom till den svåra sjögången på Hustadvi ka. Den grova sjön medförde troligtvis så kraftiga rörelser i tankarna att tillförseln till smörjoljepumparna förhindrades. Det ta utlöste larmet om lågt smörjoljetryck, vilket ledde till att maskinerna kort däref ter automatiskt stoppade. Sjøfartsdirektoratet har utarbetat ett generellt säkerhetsmeddelande där de ber alla rederier vidta nödvändiga försiktig

hetsåtgärder för att säkra tillförsel av smörj olja till motorer och andra kritiska system under förväntade väderförhållanden. ”Vi sätter stort värde på den snabba och effektiva undersökningen som Sjø fartsdirektoratet har gjort, och vi förstår och erkänner vad de kommit fram till. Vi har inspekterat nivån i smörjoljetankar na på alla våra systerfartyg och vi går nu igenom våra procedurer för att säkra att detta problem inte ska uppstå på nytt. Vi kommer att fortsätta samarbeta med våra partners och tillsynsmyndigheter för att stödja dem i deras pågående undersök ningar”, meddelar rederiet i ett officiellt uttalande. ”God dialog” Sjøfartsdirektoratet meddelar att man är i kontinuerlig dialog med rederi och klass ningssällskap och berömmer samarbetet. ”Vi följer upp det pågående arbetet för att reparera skador på fartyget. Sam tidigt vill vi fortsätta den goda dialogen med klass, rederi och haverikommission för att avslöja bakomliggande orsaker och identifiera åtgärder i anslutning till detta”, meddelar Sjøfartsdirektoratet. ¶ Pär-Henrik Sjöström

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Trött på att aldrig få ha tidningen ifred? Teckna en prenumeration!

Ability Shipping Europe AB Complete units & Quality spare parts for: Separators . Heat Exchangers . Fresh Water Generators Screw pumps . Ejector pumps . Ballast pumps . Cargo handling pumps Filtration units . Filters . Compressors . 2 & 4 Stroke Engines

Brist på kajplatser i Göteborg A Pågående byggprojekt försvårar s 11 hamnkonflikt Lösning i utdragen för sjöfarten i innerhamnen. att Stor lättnad och framtidstro efter s 13 parterna kommit Sveriges Hamnars vd Mötöverens. annat bland Stena B Bulk i förändring Joakim Ärlund om A ten iStor s 50 fram Göteborg. omorganisation, Hjälp som nårhamnkonflik öppnar nytt konför hjälparbete B tor i Köpenhamn. s 22 Framgångsrikt svenskt s 41 Filippinerna. barn på Leyte iNy vd för Färjerederiet på Vinter vd-stolen i Medelhavet C Erik Froste tar över sjölivetB t. s 58 En marknad Sveptes med av med stor tillväxtpotential Trafikverket Färjerederie C TSTIDNINGEN.SE under lågsäsong. s 50 Ida Janzen bytte studier i biomedicin 2017 • PRIS 95 SEK • WWW.SJÖFAR NUMMER 10, 24 NovEMbER mot en karriär till sjöss. s 54 STIDNINGEN.SE • PRIS 95 SEK • WWW.SJÖFART Lotsar in i framtiden NUMMER 03, 22 MARS 2019 C Möt Annika Elfström, Stena Digital REPoRTAGE NUMMER 11, 15 DEcEMbER 2017 • PRIS 95 SEK • WWW.SJÖFARTSTIDNINGEN.S E Transformation Lab. s 66

Cecilia Österman belönas igen

REpORTAGE

REPORTAGE

SIDAN 18

Diab tror på plastfärjor

SIDAN 54

Sveriges första världsomseglare

+ ”Ett stort + symboliskt värde” SIDAN 62

www.abilityshipping.se

SIDAN 16 Stödet till STM förlängs av EU Ny tanker SIDAN 14 får svensk flagg SIDAN 56 Flexibel och effektiv produkttanker Inspektör med öga SIDAN 46 för säkerhet SIDAN 66 ”Oerhört viktigt för hela branschen” SIDAN 51

tell eller deeho Flytan Störr farty gt? mnar ha e ve nd åe lm ha er öv r oa brVä till Mälaren flera ostkustten i Göteborg rustar I skuggan av konfllik 20 år SIDAN 29 e inom EU förlymer. gen upphörd taxfree-försäljnin Efter att hamnar ta emot större godsvo för att kunna vidare i två riktningar. schen gått sedan har färjebran Mälarprojektet banar väg för modernare fartyg i Mälaren, men ett nytt orosmoln dyker upp. SIDAN 40

Ability stående kvart.indd 1

2019-03-04 08:38

SIDAN 30

ST_10_17_01_Framvagn.indd

2017-11-14 18:30

ST_11_17_01_framvagn.indd 1

2017-12-05 17:24

En helårsprenumeration på elva nummer för privatpersoner kostar 895 kronor. Gå in på sjofartstidningen.se/prenumeration eller kontakta Helle Fernsand på helle@sjofartstidningen.se eller 0766 69 61 09

A Aktuellt April SWESHIP.SE

STERNA RORO

Seminarium. Bild från Svensk SJöfarts webbsändning av seminariet. Monica Lundh, forskare på Chalmers, talar.

Stena RoRo beställer sin nionde E-Flexer ROPAX Stena RoRo beställer ytterli

gare ett ropax-fartyg av så kallad Stena E-Flexer RoPax-klass från det kinesiska varvet Avic International. Före den senaste ordern lades fanns åtta nybyg gen av denna typ i order och Stena RoRo har option på ytterligare två Det nu beställda fartyget ska gå på långtidscharter för Brittany Ferries och får LNG-drift. Fartyget levereras hösten 2023. Därmed kommer Brit tany Ferries att hyra in sammanlagt tre E-Flexer, av vilka två ska drivas med LNG. – Vi är mycket nöjda med att ha pla cerat ytterligare en order med varvet AVIC. Vi har haft ett mycket positivt samarbete med varvet under de tre senaste åren. Varvet har kunnat upp fylla våra krav på flexibilitet och där med gjort det möjligt för oss att serva våra kunder med skräddarsydda pro dukter. Det nyligen tecknade tredje charterkontraktet med Brittany Fer ries är ytterligare ett resultat av detta, säger Per Westling, vd för Stena RorRo

Tallinks LOI blir slutgiltig beställning ROPAX Den avsiktsförklaring som Tal

link och varvet Rauma Marine Con struction i Raumo offentliggjorde i hös tas har nu lett till nybyggnadskontrakt för en snabbgående bil- och passage rarfärja. Det blir en bil- och passagerarfärja med en marschfart på 27 knop enligt samma Tallink Shuttle-koncept som Tallink introducerade med Star 2007. Färjan får LNG-drift i likhet med det senaste Tallink Shuttle-fartyget Megas tar från 2017. 18

Svensk Sjöfart lanserar ny forksningsstrategi FOI Svensk Sjöfart har lanserat en upp

daterad forskningsstrategi för 2019–2023. Fokus ligger på hållbar sjöfart. Forsknings strategin syftar, enligt ett pressmeddelan de från Svensk Sjöfart, på att uppnå stärkt konkurrenskraft, ökad välfärd och säker het, noll utsläpp samt social hållbarhet. ”En satsning på AB Sverige” – Svensk Sjöfarts medlemmar har länge satsat på forsknings- och innovationsfrå gor och var exempelvis med och startade det nationella maritima kompetenscen tret Lighthouse och dess regionala före gångare. 90 procent av alla transporter sker med sjöfart och sjöfarten sysselsät ter cirka 100 000 personer i hela Sverige – en satsning på hållbar sjöfart är därmed inte bara en satsning på sjöfart i sig – det är en satsning på AB Sverige. Därmed är det viktigt att både bransch, akademi och myndigheter arbetar aktivt med dessa frågor. Svensk sjöfartssektor har länge varit i framkant vad gäller hållbarhet och det kommer vi fortsätta att vara genom

ett aktivt engagemang i forskning, inno vation och utveckling, säger Rikard Eng ström, vd på Svensk Sjöfart, i pressmed delandet. Lösningar Svensk Sjöfarts forsknings- och innova tionsansvariga, Suzanne Green, menar att strategin både visar på utmaningar och lösningar gällande forskning och innova tion. – I strategin har vi utgått från de globa la hållbarhetsmålen, nationella mål samt rederiernas behov och utmaningar. Områ dena som prioriteras är alla tvärveten skapliga och knyter an till konkurrenskraft och hållbarhet samt har tekniska, ekono miska, juridiska och politiska dimensio ner. Digitalisering är exempelvis ett medel som skapar förutsättningar för bland annat nya affärsmodeller och arbetsfor mer – men kan också användas för att ta fram bättre beslutsstöd för att öka energi effektiviseringen, säger Suzanne Green. ¶ Henrik Ekberg

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Kalendern Mässor, konferenser, seminarier och föredrag med sjöfartsanknytning i Sverige, Europa och resten av världen. Skicka tips om evenemang till info@sjofartstidningen.se, så publiceras de här. ■ MAJ

Skeppsmäklareföreningens 100-årsjubileum Stadshuset, Stockholm

Sjöfartsverkets branschråd Sjöfartsverket Rosenvik

Maritime Cyber Resilience Forum Novotel Athens, Aten

Sjöfartens Dag Alandica kultur & kongress, Mariehamn

SMTF Workshop Digitalisering och Standardisering Lindholmen

20 Lighthouse-seminarium Hållbar sjöfart Lindholmen

Unique solutions for your situation WWW.SSE-AB.SE

27 – 28 LNG Conference Gothia Towers, Göteborg

■ JUNI

3 – 4 LNG Conference 2019 Göteborg

4 – 7

12 – 13

European Environmental Ports Antwerpen

18 – 20

Cruise Ship Interiors Expo Miami Beach convention Center, Miami

27 – 28

Nor-Shipping Oslo

Glomeep Global Project Task Force meeting Stenaterminalen European Harbour Master Conference Comfort Hotel, Göteborg

■ JULI

1 – 4

Maritima mötesplatsen i Almedalen Visby

■ SEPTEMBER

3 – 4

Donsö Shipping Meet Donsö, Göteborg

■ OKTOBER

SAN-konferens Göteborg

A Aktuellt April WIKIMEDIA COMMONS / TVABUTZKU1234

ERIK THUN AB

Dubbeldop i Kina för Thun Tankers TANK Erik Thun AB genomförde två namngivningsceremonier på varvet Avic Dingheng Shipbuilding Ltd i Kina den 23 mars. Fartygen fick namnen Thun Lidköping och Thun London och är de två första i en serie om fem pro dukttankfartyg. Fartygen bygger vidare på koncer nens gedigna erfarenhet av att bygga båtar och dessa fem blir jämte Thun Venern de största fartyg som hittills funnits i företagets historia och mäter hela 150 meter. Tillsammans med det kinesiska designföretaget Odely har Erik Thun AB utvecklat en modell som tagit sin utgångspunkt i de båtar som byggdes för koncernen på 1980-talet, men den nya serien är specialdesignade i sam råd med varvet Avic för de kunder som kommer att använda fartygen för sina transporter.

Terntanks miljösatsningar prisbelönas TANK Tärntank Ship Management är årets vinnare av Biogasakademins pris Global Game Changer Award. Priset delades i år ut för andra gången. Tryggve Möller, som tillsammans med Rigmor Möller och Annika Kris tensson äger och driver Tärntank Ship Management AB, erhöll Global Game Changer Award 2019 för företagets roll i utvecklingen av klimatsmart sjöfart. Utdelningen skedde den 20 mars i Göteborg. – Det känns helt fantastiskt fint. Det är tack vare våra anställda ombord och på kontoren som vi har klarat detta, säger Tryggve Möller.

Brand på Mignon kunde blivit totalförlust HAVERI Den 4 april 2018 uppstod en brand

i lastutrymmet på nedersta däck på bil transportfartyget Mignon. Fartyget befann sig i Sydkinesiska sjön utanför Filippi nerna och var på väg mot Europa. Farty get var nästan fullastat, bland annat med begagnade personbilar. Strax efter att brandlarmet utlöstes lokaliserades branden och tekniska che fen beslutade att släckanläggningen med CO2 skulle aktiveras. Dock fördröjdes aktiveringen i cir ka fem minuter på grund av en otydlig instruktion, skriver Haverikommissionen. När systemet väl hade aktiverats kunde branden släckas. Om aktiveringen av släckanläggningen hade fördröjts ytterligare så hade det fun nits risk för att branden hade blivit okon trollerbar. Det kan inte uteslutas att ett sådant scenario hade kunnat leda till all varlig fara för besättningen och en total förlust av fartyget, bedömer Haverikom missionen. Kortslutning trolig orsak Branden medförde brand- eller rökskador på ett stort antal bilar och däck. Utred ningen visar att branden med all sannolik

het orsakades av en kortslutning i start motorn på en begagnad personbil. Branden har sedan spridit sig vidare till andra bilar och delar av fartygsstruk turen. Bidragande orsaker till att branden kunnat sprida sig har varit att bilarna stått lastade tätt intill varandra och att sidoru torna på bilarnas förarsidor har varit ner vevade. Åtgärder Efter branden har rederiet genomfört och påbörjat flera åtgärder. En ny centralap parat för brandlarmet har installerats och en ny instruktion för släckanläggningen håller på att utarbetas i samarbete med tillverkaren. Rederiet har påbörjat arbete med att se över checklistor för nödsituationer, inklusive rutiner för att kalla på extern hjälp. Man har också infört en ny rutin att alltid koppla bort minuspolen på begag nade bilar. Svenskflaggade Mignon är en 228 meter lång och 32 meter bred PCTC (pure car truck carrier) med ett brutto på knappt 67 300 ton. Fartyget levererades 1999. ¶ Anna Lundberg

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Vinga Safir prisas som årets praktikfartyg PRIS På Career Event, som anordnades av

Studentföreningen Lambda på Sjöfarts högskolan i Kalmar den 3 april, fick Per Hansson, vd på Vinga Ship Management AB, ta emot priset för årets praktikfartyg Vinga Safir. Studenterna i Kalmar röstade fram denna produkttanker om 2 653 dwt som opereras av Vinga Ship Management AB. Sjöfartstidningen når en glad Per Hansson på telefon i bilen på väg från Kal mar till Göteborg: – Det är väldigt roligt att bli uppmärk sammad på det här viset. Det är ju en tuff konkurrens med alla båtar som finns och känns bra för mig, men det är besättning en som ska ha en stor eloge. Det är med arbetarna som jobbar på båten som har gjort ett gott jobb. Fartyget röstades fram genom att alla

studenter som gjort praktik fick en frå gan om vilka fartyg de tyckt bäst om och varför. Därefter analyserades svaren och Vinga Safir valdes ut till årets praktikfar tyg. Per Hansson berättar att fartyget alltid erbjuder plats för elever. – Vi kan bara ha en elev då vi inte har utrymme till fler på Vinga Safir. Det är en liten båt. På ett fartyg som Vinga Safir får elev erna delta i de flesta jobb som finns. – Det är mest nautiker och de är med på alla jobben som görs på däck. Jag tror att det är lärorikt och en god erfarenhet att få vara på de mindre fartygen och göra praktik. Det är mycket ”hands on”. Det kan vara upp till fem bunkeroperationer på en dag, säger Per Hansson. ¶ Pär-Henrik Sjöström

20:e gången gillt för Career Event UTBILDNING I början på april genom

förde studenterna på Sjöfartshögskolan Career Event för 20:de gången. Nytt för i år var pris för bästa praktikplats. – Det gick jättebra och vi är så klart väldigt nöjda, säger Ellinor Brandt, projektledare för den grupp studenter som koordinerat projektet, när Sjö fartstidningen når henne dagen efter mässan och banketten. Career Event anordnades för för sta gången för 20 år sedan och grun daren Björn Brödje fanns på plats vid invigningen. Enligt honom startade de mässan i en tid då TAP-avtalet precis kommit till och det mesta såg mörkt ut. De ville då göra något för att hjälpa till. Enligt Ellinor Brandt betyder mäs� san fortfarande mycket för skolan. – Den är väldigt viktig. Den gör att vi på skolan får kontakt med företag som vi annars kanske haft svårt att få kontakt med. ¶

MAKE SMARTER ENVIRONMENTAL COMPLIANCE DECISIONS SAFETY LEADERSHIP

www.eagle.org/environmentalcompliance

DRIVING SUSTAINABILITY © Stefano Garau/Shutterstock

A Aktuellt April ANNA LUNDBERG

”Vi brukade ju kalla studenterna solare, nu får vi väl kalla dem illrar” ROBERT SEVERIN, Chalmers

Positivt. Robert Severin och Mattias Binge rud på Chalmers är glada för ökningen av antal sökande till Internationell Logistik.

Nytt namn – fler sökande UTBILDNING Sjöfart och Logistik har bytt namn och

redan nu syns en positiv förändring i söktrycket. Chalmersutbildningen Sjöfart och Logis tik på 180 högskolepoäng, populärt kal� lad Sol, har inför vårterminens ansökning bytt namn till Internationell Logistik. Sam tidigt förändras utbildningens innehåll. – Det är inte lika mycket navigation och sjömanskap längre. Vi kommer fort farande att ha kursen ”fartygsoperatio ner från ett ombordperspektiv” och en kurs i praktisk lasthantering, men inte en kurs där du ska titta på sjökortet, ta fram besticken och räkna ut kursen, säger Mat tias Bingerud, utbildningssekreterare på Chalmers tekniska högskola. Nytt innehåll I gengäld infogas nytt kursinnehåll som projektledning, statistik och ytterligare juridik, till exempel logistikrätt. För ändringarna speglar sjöfartsbranschens utveckling enligt Robert Severin, som har varit programansvarig för Sjöfart och Logistik sedan 2010. Han beskriver pro 22

grammets utveckling sedan starten 2001: – Redarna behövde folk till kontoren, till befraktningsavdelningarna. Traditio nellt brukade sjökaptener ha de tjäns terna men man kände att det var en kun skapsglipa mellan det man behövde inom befraktning och befraktningsrätt och det som sjökaptener kan som nautiker. I början blev studenterna efter full gjord utbildning fartygsbefäl klass V och senare klass VII. Efter några år slopades STCW-kraven helt. – Rederiverksamheten har förändrats. Nu har du multimodala lösningar och hela befraktningskedjan, inte bara fokus på sjötransport. Därmed blev det en naturlig evolution av programmet, säger Robert Severin. Både Bingerud och Severin betonar att utbildningen behåller sin maritima inrikt ning. Internt har det förekommit farhågor om att utbildningen ska bli alltför gene risk och försvinna i mängden, berättar de,

men från sjöfartsbranschen har de fått enbart positiva reaktioner. – Vi har diskuterat detta i program rådet, där vi har industrirepresentanter. Samtliga var eniga om att vi borde byta namn. Så branschen har stått bakom den här förändringen helt och hållet, annars hade vi inte kunnat göra detta, säger Mat tias Bingerud. Han förklarar att bland motsvarande utbildningar i Sverige och Europa syns logistikutbildningens profil, vare sig det är sjöfart, landtransport eller flygfrakt, näs tan aldrig i själva programnamnet. Färre sökande Antalet sökande till Sjöfart och Logistik har liksom sjöbefälsprogrammen fått allt färre sökande de senaste åren. Analysen i programmets ledningsgrupp är att pro grammet har förlorat sökande delvis på grund av namnet. – Vi ligger i topp när det gäller anställ ningsbarhet och det går jättebra för våra studenter. Problemet är rekryteringen. Namnet har varit delvis lite missledande – är det sjöfart eller är det logistik jag ska läsa?, säger Robert Severin. När denna tidning går i tryck är tiden för ansökning till högskolan ännu inte över, men en betydande ökning i antalet sökande syns redan, berättar Bingerud och Severin. Antalet förstahandssökande de senaste åren har varit 69 (2016), 56 (2017) och 53 (2018). Den 9 april var anta let uppe i 52 och enligt prognosen kom mer siffran därmed att landa på omkring 80 förstahandssökande när ansökningsti den löper ut den 15 april. Det återstår att se vad programmets nya smeknamn blir, men Robert Severin spekulerar: – Jaa … vi brukade ju kalla studenterna solare, nu får vi väl kalla dem illrar. ¶ Anna Lundberg

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

M ARITIME SIGN SOLUTIONS

Citerat ITF

” We want to get where we are on merit, but we need to be provided with opportunities.”

In Cainby’s 50 year long history, we have planned, designed, produced and installed signs for ships, hotels and other signage projects. Our main customers have been Viking Line, Eckerö Group, Tallink, Meyer Yard and the gaming company Paf. We offer expertise in plastic, metal and LED as well as in digital signage. Within our team we have designers with very long experience in signage for passenger ships and ports and manufacture all kinds of signs, e.g. decorations, safety signs, way finding signs, area signs and digital signs. We deliver signs for indoor and outdoor use, and we make them salt water resistant and IMO-certified when needed. “Overall, the company’s broad expertise and long experience, make Cainby the best choice for larger signage projects in the shipping industry.” Daniel Olsén, Technical Manager, Eckerö Group

JACQUELINE SMITH, Maritime Coordinator på ITF, i sitt tal på WMU:s Empowering Women in the Maritime Community Conference.

”Hade inte jag anmält så hade inget hänt. (…) Jag vill uppmana kvinnor att faktiskt anmäla” ELSA HATZ-GRANDIN, utbildad sjökapten, till Katrineholms-Kuriren om domen för sexuellt ofredande mot den dåvarande överstyrmannen på det fartyg hon gjorde praktik på.

” I had to kick some doors open to be embraced … You will not please every one. Don’t try.” MAPHEFO ANNO-FREMPONG, Transport Education & Training Authority, Sydafrika, i sitt tal på WMU:s Empowering Women in the Maritime Community Conference. ANNA LUNDBERG

”Du som (…) jobbar ombord kan se fram emot höjda gränsvärden för buller ombord om TS får igenom sitt förslag. Modernt och fräscht.”

Hjälp oss rädda liv till sjöss. Testamentera för framtiden. Sjöräddningssällskapet är en ideell organisation som är beroende av gåvor, donationer och testamenten för att kunna rädda liv till sjöss. Testamenterar du till oss bidrar du till att våra frivilliga sjöräddare kan fortsätta rädda liv i framtiden. Läs mer på sjoraddning.se/testamente eller ring 031-761 62 00.

CECILIA ÖSTERMAN, tekn dr, arbetsmiljöforskare på Linnéuniversitetet, på Facebook, om Transportstyrelsens förslag till nya föreskrifter om arbetsmiljö, som gick ut på remiss i julas. Dina pengar kommer fram! Vi har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

A Aktuellt April PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

STOCKHOLMS HAMNAR

Ökande containertrafik i Stockholm CONTAINER Under årets första kvartal ökade containervolymerna i Stock holms Hamnar med 25 procent jämfört med motsvarande period året innan. – Stockholmsregionen växer, det syns tydligt i våra importvolymer. Det känns tryggt att vi öppnar Stockholm Norvik Hamn nästa år. Med vår nya godshamn har vi goda möjligheter att ta hand om den snabba volymökning en och utveckla servicen inom con tainerområdet tillsammans med Hut chison Ports, säger Nicklas Ebersson, marknadsansvarig gods på Stockholms Hamnar, i ett pressmeddelande.

Forskningsprojekt för reducering av utsläpp MILJÖ Föreningen Svensk Sjöfart

kommer tillsammans med Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet att genomföra ett treårigt forskningspro jekt i syfte att minska växthusgasut släppen. Namnet på forskningsprojektet är Vägen mot 50 % minskning av växt husgasutsläppen från sjöfart till 2050. Projektet tar sikte på IMO:s historiska beslut från i våras med målet att mins ka sjöfartens totala utsläpp av växthus gaser med minst 50 procent till 2050, jämfört med 2008, och en strävan om nollutsläpp. Bland delmålen i forskningspro jektet finns att ta fram en detaljerad utvärdering av fyra till fem tekniska lösningar och en utredning av två till tre styrmedel som ska minska utsläp pen från sjöfarten. Projektet delfinansieras genom Energimyndighetens sjöfartsprogram, som lanserades förra året. 24

Bristande tillsyn av arbetsmiljön till sjöss ARBETSMILJÖ I en debattartikel publice

rad på tidningen Arbetets hemsida fram för Valle Karlsson, förbundsordförande Seko, och Kenny Reinhold, ordförande Seko sjöfolk, allvarlig kritik mot Trans portstyrelsens tillsyn av arbetsmiljön till sjöss. Artikelns huvudsakliga poäng är att ombordanställda ska ha samma rätt till god arbetsmiljö som anställda iland och att regler och myndighetstillsyn för arbetsmil jö ska vara desamma för alla arbetsplatser. Så är det inte i dag, enligt skribenterna. ”Förutsättningarna för en god arbets miljö är betydligt sämre om du jobbar till sjöss än på land. Skälen till detta är två. Det råder betydande brister i Transport styrelsens tillsynsansvar och lagstiftning en är omodern”, skriver de. Undantag Skribenterna förklarar att Arbetsmiljö verket ansvarar för arbetsmiljön på alla arbetsplatser i Sverige – utom på fartyg. Undantaget kommer sig av de särskilda säkerhetsaspekter som gäller för arbete till sjöss. De arbetsmiljöregler som gäl ler på alla andra arbetsplatser anpassar Transportstyrelsen innan de implemente ras för sjöfarten. Transportstyrelsen ligger

så långt efter med det arbetet att de ännu inte har hunnit implementera det regel verk som Arbetsmiljöverket redan håller på att modernisera. Skribenterna menar att detta undantag försämrar förutsätt ningarna för en god arbetsmiljö ombord, eftersom ”Transportstyrelsens kompetens inom arbetsmiljöarbete är bristfällig”. Upphävda regler Debattartikeln tar särskilt upp de upp daterade reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), där bland annat kränkande särbehandling ingår, som träd de i kraft i mars 2016. Dessa uppdaterade regler har Transportstyrelsen ännu inte ratificerat, vilket gör att OSA-reglerna för sjöfarten i dagsläget baseras på en regel samling som har upphört att gälla på den övriga arbetsmarknaden. Gunnar Ljungberg, sjö- och luftfarts direktör på Transportstyrelsen, bemö ter kritien i en replik, där han skriver att myndigheten inte delar fackförbundets bild av att förutsättningarna för en god arbetsmiljö skulle vara sämre till sjöss än iland. ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivaren”, skriver han. ¶ Anna Lundberg

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

SIMON EGLER, SJÖFARTSVERKET

Skonsam. Padel är en relativt skonsam och enkel racketsport som snabbt spridit sig i Sverige de senaste åren. Sjömansklubben i Norrköping har köpt in material och erbjuder gärna transport till och från sporthallen för besättningar som vill spela. Bilden visar en turnering som utspelades mellan besättningsmedlemmar på bogserbåtarna Skuld och Dynan samt representanter från Sjömansservice och Sjömanskyrkan.

Ny kanslichef på Stiftelsen Sveriges Sjömanshus FOLK OCH FÖRETAG I oktober blir det

vaktavlösning på Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Sjökapten Karl Karell har utsetts till Christer Nordlings efterträda re och börjar som kanslichef i oktober. Karl Karell är är en redan bekant syn för den som brukar vara med på stiftelsens belöningsdag, där han i egenskap av ordförande för gransk ningsgruppen föredrar mottagarna av belöningarna. – Jag har ju levt i Stiftelsens värld sedan 2008, och känner väldigt starkt för deras uppgift i Sveriges sjöfartssam hälle. Jag känner mig stolt och hedrad över att få fortsätta i Christer Nordling fotspår. Jag har jobbat med honom i många år i stiftelsen och han har gjort ett otroligt bra jobb och han har lyft fram stiftelsen på ett bra sätt, den var inte riktigt så känd tidigare, säger Karl Karell till Sjöfartstidningen. ¶

WORLDWIDE CLASSIFICATION AND RELATED SERVICES

SATURNUS

Classification, Certification, Surveys & Approval Quality, Environmental, Health & Safety Management Technical and Technological Innovation: Energy Efficiency & Environmentally Friendly Solutions

veristar.com / bureauveritas.com / bureauveritas.se

Aktuellt April April A Teknik ”Vikings nya LifeCraft är verkligt innovativ och har övertygande fördelar för operatörer av passagerarfartyg” Dr. Christoph Ballin, CEO för Torqeedo, som levererar special anpassade thrusters till Vikings nya räddningsbåt LifeCraft.

Ny Wärtsilä-radar ökar säkerheten Wärtsiläs RS24 är världens första kommersiellt tillgängliga maritima K-bandsradar. Jämfört med konventionella S- och X-bandsradar har den mycket högre upplösning och kan upptäcka betydligt mindre föremål, vilket ger bättre sikt till exempel i tätt trafikerade farleder och hamnar.

GÖTEBORGS HAMN

Unik ryggsäck för skum underlättar brandsläckning BRANDBEKÄMPNING Survitec har lan

serat unika ryggsäcken Foam Buddy för brandsläckningsskum. Ryggsäcken underlät tar brandbe kämpningen när den som släcker bran den inte behöver bära otympliga behållare i händerna. ¶

Ny svävare ska rädda liv i Motala och Vadstena RÄDDNING Sjöräddningssällskapet tar

under 2019 emot en ny svävare som ska placeras på stationen i Vadstena/ Motala. Bakom donationen står Läns försäkringar Östgöta. Svävaren är mobil och kan användas på olika plat ser över hela Östergötland. Preliminär leverans väntas bli runt årsskiftet. ¶

200 skärmar till största plug in-hybridfartyget KOMMUNIKATION Color Line inviger till sommaren världens största plug in-hybridfartyg. MultiQ kommer att leverera över 200 digitala skärmar till fartyget. Skärmarna får olika funktion beroende på placering – passagerarna får reseinformation, restaurangerna visar menyer och öppettider och buti kerna visar varor och erbjudanden. Varje däck får allmänna informations skärmar där gästerna får ta del av säkerhetsvideos, karta var fartyget befinner sig, nyheter, väder och aktuell underhållning. ¶

App gör bunkringen enklare och effektivare MOBILT Göteborgs hamn har lanserat en ny digital lösning som gör fartygsbunkring effektivare och enklare i Energihamnen. Den nya applikationen heter Bunkringsap pen och är en av de första i världen med den funktionalitet som appen har. Energihamnen har över 2 500 fartygs anlöp och hantering av över 23 miljoner ton energiprodukter varje år. Den är också Sveriges största bunkerhubb, och en av de större i världen. Bunkringsappen är tillgänglig för alla bunkeraktörer i Energi hamnen, som numera kan göra anmälning ar inför bunkringar direkt i appen i stället för via e-post och telefon. I appen visas också tillgängliga upphämtningsplatser för bränsle som hämtas av bunkerfartyg.

Samlar data Appen samlar dessutom statistik över bunkeroperationer som underlättar arbe tet för Sjöfartsverkets VTS och andra berörda aktörer i hamnen. I korthet är

tanken med appen att förenkla för bun keraktörerna att planera och utföra sina operationer på ett effektivt sätt. Samarbete med användarna Några utvalda användare har bidragit med input under en testperiod. Bunker One var en av dem, och de använder nu appen i det dagliga arbetet. – Totalt sett tycker jag att appen fung erar väldigt bra redan nu, dock behöver anmälningsfunktionen till Kustbevakning en och VTS bli mer användarvänlig. Men det fungerar riktigt bra att boka kajer och kajöversikten innebär att vi kan ha bättre framförhållning, vilket hjälper oss i det dagliga arbetet, säger Karolina Skoglund, bunkeroperatör på Bunker One. Appen har också fördelar för Energi hamnens egna säkerhetssamordnare som sparar tid genom att inte längre behöver agera mellanhand mellan olika aktörer. ¶ Anna Lundberg

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

UNIKT ERBJUDANDE!

Falkvarv 190211.indd 1

2019-02-11 13:25

1 st X och/eller 1 st S bandsradar inklusive installaaon från 124 000kr ex. moms -IMO Godkänd -Antenn 6, 9 eller 12 fot -24 alt. 27 tums skärm -Gäller beställning senast 2019-06-30 och leverans senast 2019-12-31

Simrad R5000

För frågor eller beställning: 031-647200 eller marin@caclase.se 27

A Aktuellt April

Krönika: Mikael Huss ”Jävlas det inte med skatten så jävlas det med den sociala tillhörigheten”

LANERINGEN INFÖR som

marens sjöfartskonvoj är i full gång. Rekrytering är en viktig fråga för arbetsgi varna och detta är ett steg framåt. Det är ungefär tio år sedan en liknande satsning gjordes och då blev gensvaret fantastiskt. Söktrycket till både sjömansskolorna och sjöfartshögskolorna blev stort. Skolorna mådde bra och framtidstron var på topp.

I DAG SER situationen helt annorlunda ut.

Skolorna har tomma platser och det måste till besparingar för att få verksamheten att gå runt. Än så länge har vi skolor som hål ler världsklass, men om den nedåtgående trenden inte vänder får Sverige problem.

PARTERNA PRATAR

Rikard Engström från Föreningen Svensk Sjöfart, Mikael Huss från Sjöbefälsföreningen och Kenny Reinhold från Seko sjöfolk må komma från olika håll men här delar de utrymme och ger på rullande schema sin syn på den svenska sjöfartens tillstånd just nu.

REDARNA BÖRJAR FÅ en framtidstro under svensk flagg och vi har under ett par år sett en positiv trend med både inflaggningar och nybyggen. Branschen jobbar vidare för att förbättra villkoren under svensk flagg ytterligare, så att vi för hoppningsvis kan få fler redare att ta hem fartyg. Ser vi till tillgången av kvalificerat sjöfolk så anser åtminstone redarna att det är en akut brist på ett antal befattning ar. Statistiken från sjöarbetsförmedlingen säger att det finns folk, men inte speciellt många och vissa befattningar saknas helt. LYCKAS NU REDARNAS satsning och sjö

fartssverige fyller utbildningsplatserna så har vi ett nytt problem: det tar tre år inn an det kommer ut nytt manskap och ytter ligare ett år innan de första juniorbefälen kan mönstra i befattning. Vad har hänt då? Det vet ingen i dagsläget och tyvärr kan ingen heller garantera att det finns jobb. Det är här alternativen måste finnas.

SKATTEVERKET HAR EFFEKTIVT stängt

reservutgången till arbeten utanför Sve rige. Jävlas det inte med skatten så jävlas det med den sociala tillhörigheten. De förutsättningar som gällt sedan början på 1980-talet – då vi, fack och arbetsgivare, tillsammans med sex departement kom överens om att ge sjömän möjlighet att arbeta på andra flaggor, men med arbets givaren i Sverige och ett fullgott försäk ringsskydd – är nu tyvärr nästan omöjliga att uppfylla. Parterna måste alltså få nya friska villkor för sjömän, som ger dessa en realistisk chans att hitta alternativa arbets platser utanför den svenska. DET FANNS EN tid då rederierna anställde sjömän och planerade med var och en hur de ville att framtiden skulle se ut. Rederi erna hade personal anställda som såg till att sjömännen kom in på olika utbildning ar. Det fanns skolfartyg i alla större rede rier och det fanns jobb direkt efter avslu tade studier. Dessa tider är sedan många år ett avslutat kapitel. VI LEVER NU med andra förutsättningar, men vi anser att redarna måste ta ett stör re ansvar. De skulle kunna knyta kontak ter redan under första året i utbildningen och se till att praktikperioderna garante ras och funkar med studierna. Jag hoppas att dessa tankar finns nu när planeringen inför såväl sjöfartskonvoj som Donsö Ship ping Meet är i full gång. ¶

Nyhet på bostadsmarknaden:

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Boende med ansvar och nära till jobbet!

Vårt erbjudande: Möblerat rum med sjöutsikt, helpension, resturangservice och tillgång till bastu, gym och trevliga grannar. Allt subventionerat och förmånlig hyra utgår. Få mer information från våra boendeförmedlare genom att besöka vår hemsida: terntank.com

Annons från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus

Stiftelsen Sveriges Sjömanshus belönar

Ökad säkerhet med cykelställ på hjul Ett cykelställ på hjul har höjt säkerheten och minskat förseningarna på Stena Lines Polenfärjor och nu sprids innovationen till andra fartyg i rederiet. I fjol belönades upphovsmännen bakom cykelvagnen med 15 000 kronor av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Sommartid är det populärt bland M/S Stena Visions passagerare att ta med cykeln ombord. Fartyget trafikerar linjen Karlskrona Gdynia och upp till 50 cyklar per avgång är inget ovanligt. Men hanteringen är långt ifrån oproblematisk. Traditionellt har cyklisterna rullat på färjan på samma lastramp som bilar och lastbilar, med alla de säkerhetsrisker det innebär. Policyn har visserligen varit att den tunga trafiken stoppas när cyklisterna ska på, men tidsbrist har ökat risken för olyckor. – För några år sedan var det en sexårig flicka som halkade med cykeln på bildäck och var nära att bli påkörd av en lastbil. Då insåg vi att något måste göras, berättar Christian Jildermark, en av tre upphovsmän bakom cykelvagnen.

”Dessutom kan vi ge dem ett mycket mer positivt bemötande” Christian Jildermark började skissa på en lösning och kom fram till att ett cykelställ på hjul borde kunna fungera. När han kort därefter bytte fartyg inom rederiet togs arbetet med cykelstället över av Stena Visions befälhavare, Christer Menfors, och Stena Lines operative chef i Östersjön, Anders Sjöblom. Tillsammans med ett företag i Småland utvecklade de den cykelvagn som numera används i hamnarna i Gdynia och Karlskrona. När cyklisterna anländer till hamnen hänger de upp sina cyklar i stället och låser fast dem. Därefter går de ombord tillsammans med övriga passagerare via terminalen för att sedan hämta ut cykeln i nästa hamn. – Den stora vinsten är den ökade säkerheten, säger Christer Menfors. Men det går också fortare att lasta vilket gör att vi kan sänka hastigheten på överfarten och det är bra för miljön.

Cyklisterna hänger själva upp sina cyklar på vagnen.

Alla vinner på den här lösningen. Anders Sjöblom instämmer och tillägger att även servicen i hamnen gentemot passagerarna förbättrats med cykelstället. Cyklisterna behöver inte längre stå ute i regn och rusk och vänta på färjan utan kan slå sig ner i en torr och varm terminalbyggnad tills fartyget kommer. – Dessutom kan vi ge dem ett mycket mer positivt bemötande. Förr fick vi springa runt på kajen och tala om för dem vad de inte fick göra. Nu kan vi istället hänvisa dem till cykelvagnen och visa hur de låser fast cykeln, säger Anders Sjöblom. Stena Line har införskaffat åtta cykelvagnar som används av M/S Stena Vision och M/S Stena Spirit som trafikerar samma linje. Men fler fartyg inom rederiet har visat intresse för cykelvagnen, bland annat i Holland, Skottland och Göteborg.

Christian Jildermark, Anders Sjöblom och Christer Menfors. christian_jildermark@hotmail.com, anders.sjoblom@stenaline.com och christer.menfors2@stenaline.com

STIFTELSEN SVERIGES SJÖMANSHUS Belöning 2020

Sjömän är utmärkta problemlösare och gör ständiga förbättringar för att underlätta arbetet, höja säkerheten och öka trivseln ombord. Det är något vi gärna premierar. Har du gjort en förbättring eller känner du någon som gjort det? I så fall vill vi veta det. Förslaget skall vara oss tillhanda senast 31 oktober 2019. Läs mer om vår belöningsverksamhet på www.sjomanshus.se.

Reportage Reportage SID 32

Fartygspresentation SID 50

Ett samtal med SID 54

PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Eckerö seglar i medvind REPORTAGE Efter några tuffa år för roro-verksamheten har Eckerö

koncernen nu funnit sin nya kostym med fokus på passagerare.  SID 42 31

Dit alla båtar går

REPORTAGE Även om sjöfarten i dag endast står för 25 procent av

Ålands BNP så är det en näring som ständigt berör öborna och som många verksamheter är sprungna ur. Sjöfartstidningen besökte Åland en historisk dag. TEXT & FOTO: HENRIK EKBERG

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

B Reportage ÅLAND å ett fik i centrala Mariehamn sitter fyra herrar i sina bästa år och samtalar. Det är en vanlig onsdag i slutet av mars, klockan närmar sig elva på för middagen och vårsolen är på ett strålan de humör. Det går rykten om att Pom mern ska bogseras hem till sin nya docka efter att ha genomgått en omfattande renovering. – Jag tror ändå det var i morgon, säger en av männen. – Det hade med vädret att göra. Det kan bli i dag, säger kompisen. Sjöfartens betydelse för Åland går att lyssna sig till på kaféer och gator. Nog för att nyheten om den fyrmas tade stålbarken är något stort; hon var med på vetetra den då Åland på allvar blev en internationell storspelare i sjöfartsvärlden. Men samtalen runt fikaborden hade med stor sannolikhet ändå handlat om sjöfart en vanlig onsdag i mars. – 90 procent av det vi pratar om rör sjöfart, konsta terar männen vid bordet. – Nu är det ju detta med Viking Sky också, fortsätter en annan. Befälhavaren är ju ålänning. Betydelsen minskat Ändå har sjöfartens betydelse för Åland i rena pengar minskat de senaste åren. År 1995, när Finland gick med i EU, stod sjöfarten för 40 procent av landskapets BNP. I dag är siffran nere på 25 procent, en nivå som Anders Ekström, vd för privata Ålands Näringsliv, tror kommer att vara ganska stabil framöver. – Jag tror inte att dessa siffror kommer att ändras dramatiskt. Det som har påverkat sjöfarten är till exem pel att vissa fraktrederier har sålts och försvunnit från Åland. Utflaggningen av vissa båtar har också påver kat. Sen får man säga att det har varit lite tuffa tider för sjöfarten generellt den senaste tiden. Viking Line visa de nyligen upp lite sämre siffror, vilket betyder mycket eftersom de är så stora. Samtidigt visar Eckerö upp en bra lönsamhet, säger han och fortsätter: – Man kan väl säga att sjöfarten var det som tog oss från jordbrukssamhället, där varje dag var en kamp, till att vi faktiskt fick det ganska bra. Förutom alla rederier och kringverksamheter så kan vi i dag till exempel tacka sjöfarten för Ålandsbankens expansion. Den betydande arbetsgivaren PAF (Ålands Penningautomatförening) kommer direkt från sjöfarten och Alandia började sin verksamhet med att försäkra båtar och är i dag väldigt stora. Anders Ekström lyfter fram logistiken som sjöfar tens viktigaste bidrag i dag. Den är så bra att ”det inte ens är en fråga för ålänningarna” säger han och påpekar 34

att logistiken om inte alltid så väldigt ofta är något som öbor alltid har åsikter om, av naturliga skäl. – Vi har 23 avgångar per dygn året om, till Stock holm, Åbo, Helsingfors och Tallin. Det är förstås helt makalöst. Vi skulle kunna tömma hela Åland på 24 tim mar enbart med reguljära turer. Detta för också med sig att vi har en bra turistström hit till Åland, även om alla inte stiger av färjan. Dessa turister betyder oerhört mycket under sommarperioden för bland annat han deln, restaurangerna och kaféerna. På så sätt är den indirekta betydelsen för sjöfarten väldigt stor. De moderna rederierna Viking Line är i särklass Ålands största privata arbetsgi vare med närmare 3 000 anställda. Sen kommer Eckerö koncernen med cirka 1 100 och därefter Ålandsbanken följt av PAF. Även om rederierna har blivit färre så ser Anders Ekström en annan typ av rederier som nu växer fram. – Jag kallar dem våra moderna rederier och de är sprungna från sjöfarten. Som till exempel IT-företaget Carus, med kontor över hela världen, som förser rede rier med bokningssystem. SAJ Instrument är ett annat företag som gör underhållssystem för båtar. Ecomar är ytterligare ett som av Financial Times för något år sedan rankades som nummer 300 bland Europas med expan siva företag. Dessa skulle inte finnas här på Åland om det inte vore för sjöfarten. Lägre söktryck Vid Sjöfartsakademin på Högskolan på Åland har man liksom i Sverige märkt av ett lägre söktryck till sjöfarts utbildningarna. – Det var egentligen 2014 som det märkes tydligt och då framför allt från svenskarnas intresse. Från Finland och Åland är det lite stabilare även om det går lite upp och ner från år till år, säger Carola Maxenius-Mickels son, studiehandledare och praktikansvarig på högsko lan. När Sjöfartstidningen besöker det pampiga och högt belägna Högskolan Södra, i västra änden av Södragatan, håller ansökningarna på att trilla in till höstterminen. Högskolan erbjuder tre sjöfartsprogram; sjökapten, maskinteknik och elektroteknik. I fjol var det 40 sökan de till sjökaptensprogrammet, som totalt erbjuder 16 platser. – Att man söker betyder inte att man kommer att gå här, många söker också till Göteborg och Åbo, vi är lik som mitt emellan, berättar programkoordinator Emmy Karlsson. De blivande sjökaptener som går ut nu till julen är elva stycken, denna betraktas som en stor klass. Totalt studerar just nu 30 personer i samtliga klasser på sjö



Näringsvd. Anders Ekström är vd för privata Ålands Näringsliv. SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

B Reportage ÅLAND kaptensprogrammet. På maskinprogrammet är de dub belt så många. – Det är framför allt till sjökaptensprogrammet som intresset har svalnat. Och det beror delvis på arbets marknaden, tror Carola Maxenius-Mickelsson. – Det är heller inte coolt att vara på sjön. Det är ing en karriär som ungdomar ser framför sig verkar det som, tillägger Emmy Karlsson. – Det handlar om hela livssituationen och vad det betyder att jobba till sjöss. Man tycker att man missar saker som händer hemma, med familj och sådär, reso nerar Carola Maxenius-Mickelsson och fortsätter: – Ändå var det sämre med kommunikationerna förr. I dag kan man ju ha kontakt med alla ändå, trots att man är ute på sjön. Men arbetsmarknaden skiljer sig också beroende på inriktning. – Inom maskinsegmentet finns det definitivt jobb att få efter utbildningen, men på däckssidan är det svårare. Just när det gäller på fartygen. Men sen finns det jobb på land också, inte minst för maskinstudenterna. Som

ingenjör kan man jobba med lite vad som helst, säger Emmy Karlsson. Bengt Englund och är vice rektor på Högskolan på Åland. – De branschmänniskor som jag har träffat de senast månaderna poängterar det tekniska kunnandet och speciellt inom el. Där finns det också jobb och de blir hela tiden fler allt eftersom flottorna förnyas. Unika i Norden Just elektronik-programmet – en utbildning som Åland är unikt om i Norden eftersom den ger en automations ingenjörsexamen – är också populärt. Totalt går 30 ele ver i de båda klasserna som skolan ger i dag. Där är det antagning vartannat år och nästa söktillfälle är nästa höst. – Där siktar vi på att börja ta in studenter varje år 2020, delvis för att svara på branschens behov, säger Bengt Englund. Men förhoppningen och tron på att intresset till sjö fartsutbildningarna kommer att öka är stor, vilket inte

Hoppfulla. Emmy Karlsson, Carola Maxenius-Mickelsson och Bengt Englund på Högskolan på Åland. 36

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Sjöfartens dag växer Samtidigt växer Sjöfartens Dag stadigt på Åland, vilket är en viktig väg in på arbetsmarknaden och för att locka ungdomar in i näringen. – För de studerande är det jättebra att hälsa på de som kanske kommer att bli deras framtida arbetsgivare och även för lärarna är det bra fortbildningstillfälle att prata med branschen, säger Emmy Karlsson. Eva Mikkola Karlström, vice vd på Godby Shipping, är kvinnan bakom Sjöfartens Dag. – Jag tycker förstås att den är viktig, rent företags mässigt. Godby Shipping vill vara ute hos kunderna och fånga upp saker som är på gång. Man kan inte sitta hemma och förvänta sig att företaget ska utvecklas. Man måste vara aktiv och då är Sjöfartens Dag ett bra event. Man får ju alltid någon ny idé och tanke. Och betydelsen tycks öka. – För branschen tror jag eventet har blivit allt mer betydelsefullt eftersom det kommer personer från allt högre positioner på företagen och den har även blivit mer internationell. Nu hålls det också helt på engelska efter att tidigare har varit både på svenska och engelska. Det tyder på att folk har fått upp ögonen för Sjöfartens Dag och att de tycker det är viktigt att vara här. Sen dras hela Åland med, alla hotell fylls upp och restauranger och kaféer får mycket att göra. Hur är det att verka inom sjöfarten på Åland? – Det går i vågor som alla andra branscher. Just nu är det ganska lätt. De senaste året har det varit en svagt uppåtgående marknad. Men varför är sjöfarten så stark här? – Det är nog naturligt när man bor på en ö. När en näring blir stark så kommer också kraven på att det

THERESE ANDERSSON

minst de satsningar som nu görs i skolan också tydligt visar. – Vi håller som bäst på att upphandla en bryggsimu lator och en uppgraderad maskinsimulator. Vi ska även bredda elektronik-utbildningen med automation, ener gi och IT från nästa år, säger Bengt Englund. Framtiden för sjöfarten är också en politisk fråga, påpekar Emmy Karlsson. – Det handlar om skattelättnader och vilka rederi erna har möjlighet att anställa ombord. Just nu ser det positivt ut med både svenska och finska inflaggningar. Sen ska man säga att det kommer dippar hela tiden. 2008, 2009 var det samma sak och vi klarade oss ganska bra efter det. Sjöfarten är fortsatt stark på Åland även om allt går i vågor. Branschen förändras och nya kom petenser behövs, snart kommer sjöfarten att behöva en hel del IT-ingenjörer också, säger hon och tilläg ger att hon har noterat ett visst ökat intresse för Sjö fartsgymnasiet på Åland jämfört med föregående år.

Eva Mikkola Karlström, vice vd på Godby Shipping.

finns en service runt omkring. Det har gjort att sjöfarts klustret har växt sig starkt här med kringverksamheter. Marknaden överetablerad Enligt Jan Hanses, vd på Viking Line, är marknaden för kryssningsfärjor i dag överetablerad. – Marginalerna är pressade och det är det som vi tampas med. Vi är lite av en generalist på marknaden som erbjuder allting med betoning på Finland och Sve rige. Eckerö är lite mer nischade medan Tallink Silja är lite som oss men med större tyngd på Tallin och Hel singfors. De har en fördel av att de är från Estland och har kunnat arbete länge med mycket förmånliga kost nader. Viking Line mår bra men vi behöver må bättre, konstaterar han. I Viking Lines senaste resultatrapport märks en mindre dipp på passagerarsidan samtidigt som godset ökar något. Jan Hanses konstaterar att den stora grupp av finländare som flyttade till Sverige under framför allt 50- och 60-talen nu börjar försvinna och följande gene ration har blivit svenskar. Därmed faller en stor grupp naturliga resenärer bort. – Samtidigt har vi gruppresenärerna som åker med arrangerade bussresor, det sättet att resa tilltalar inte dagens generation. I ett längre perspektiv kommer man

”Man kan inte sitta hemma och förvänta sig att företaget ska utvecklas” 37

Reportage #

Nyrenoverad anländer Mariehamns kanske främsta landmärke, museifartyget Pommern, till sin nya docka nedanför Sjöfartsmuseet.

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Nyheter på gång. Ett sätt att hålla passagerarna intresserade är att förnya flottan, enligt Jan Hanses, vd på Viking Line.

nog säga att den här tiden var helt ok för vår del, men resandet har förändrats. Vi får anpassa utbudet till den här generationens referenser. Det tror jag är en utma ning för alla rederier att klara av. Ett sätt att möta utmaningen är att förnya flottan och därmed skapa intresse. För sex år sedan lämnade Viking Grace varvet och om ett par år kommer uppföl jaren. – Att bygga nytt och förbättra passagerarvolymerna är grundläggande för att hålla intresset uppe. Nu bygger vi i Kina för första gången och detta på ett varv som inte har byggt den här typen av kryssningsfärjor tidigare, så det är en utmaning på det sättet. Kan bli svensk flagg Den nya färjan kommer att ersätta Amorella på Stock holm–Mariehamn–Åbo-trafiken och tanken är att den gamla trotjänaren kommer att säljas. Den nya kryss ningsfärjan blir 218 meter lång och kommer att rymma 2 800 resenärer. Liksom Viking Grace så kommer nybyg get att få rotorsegel. Vilken flagg hon får är inte klart. – Utgångspunkten är finsk flagg, men det kan också bli svensk. Sverige har visat intresse för det här fartyget så jag kan nog säga att en svensk flagga är ett starkt alter nativ, säger Jan Hanses. 40

Vilka fördelar ser du med att verka på Åland? – Först och främst finns det en kompetens inom far tygsdrift, navigation och den marina näringen som är samlad på en liten plats och som det inte finns någon motsvarighet av någon annanstans i Finland. Samhället i övrigt inser också det värdefulla i att sjöfarten bidrar. Därför har vi en naturlig kontakt med det offentliga, som stödjer kompetensen som kommer från sjöfarten, säger han. På en annan stark sjöfartsö, Dönsö, är samarbetet en viktig pusselbit för rederiernas framgång. Men då verkar också alla inom samma segment. – De är alla tankrederier och de är också ganska jämnbördiga. Här på Åland finns det några stora, däri bland vi, och några mindre. Det är lite skillnad. Men jag tror ändå att vi har ett bra samarbete här. Jag ser inga nackdelar med att ha ett annat rederier runt hörnet, säger Jan Hanses. En nackdel är möjligtvis att det kan vara svårt att komma undan sjöfarten när arbetsdagen är över och dörren till kontoret stängs igen. Att hämta ny kraft från ett annat håll än sjöfarten. – Det är sant, det kan bli lite för mycket. Jag försöker motionera så mycket jag kan, sen är jag på landstället. Jag har även en segelbåt, men den använder mest sonen

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

i och för sig. Jag kommer att springa Mercy Ship-racet, men det blir den kortast tänkbara distansen. I sommar ger sig Viking Line också in i politiken. Viking Cinderella kommer att trafikera Stockholm–Visby under Almedalsveckan vid Socialdemokraternas, Mode raternas och Liberalernas dagar. – Förhoppningen är att detta ska bli en tradition. Jag tycker det är värt att prova, jag har själv varit i Almeda len några gånger. Kommer hem I Mariehamn fortsätter solen att steka på och vid 15-tiden börjar folk att röra sig mot Västerhamn. Ryktet stämmer. Pommern är på väg hem. Utan någon direkt förvarning, förutom surret på stan och det goda segel vädret, lämnar det gamla museifartyget Landskapska jen och bogseras sakta men säkert över Svibyviken och in i den nya dockan vid Sjöfartsmuseet. Under tiden har hundratals människor samlats runt dockan med mobi lerna redo högt uppe i luften. Det är en stolt samling ålänningar som bevittnar händelsen. En av dem är Hei di Viktorsson, intendent och förmedlingsansvarig på Ålands Sjöfartsmuseum. – Vi har under de här åren jobbat mycket med själ

va upplevelsen ombord på Pommern inför öppnandet första maj. Däcksbytet, som blev klart förra året, var ett riktigt omfattande arbete. Även mesanmasten har renoverats och lyftes på i dag. Mycket har gjorts för till gängligheten med en ny gångbro från museet, nya trap por, bredare lastluckor och en installerad hiss. Alla ska kunna gå ombord, berättar Heidi Viktorsson som tror att kulturen spelar en betydande roll för sjöfarten på Åland. – Jag upplever behovet för det här historiska kultur arvet som väldigt stort på Åland. Rederierna hjälper till med donationer och de ser ett värde i att bevara och visa upp sjöfarten på Åland. Jag tror också det är bra att studenterna på Sjöfartshögskolan har tillgång till muse et så de får en bakgrund till det de studerar. Enligt Heidi Viktorsson är den stora utmaningen att locka den breda massan. – Sedan ombyggnationen av museet 2012 har vi för sökt att bredda oss och locka fler. Tidigare var det van ligt att fruarna kom hit och lämnade sina män för att själva gå och shoppa på stan. Jag tror det har vänt lite så att fler kvinnor kommer hit nu. Dels beror det nog på att vi berättar mer om människan i dag, hur det kunde vara att vara sjöman förr i tiden. ¶

Lång väntan över. Efter två års renovering har nu Pommern hittat hem, vilket glädjer Heidi Viktorsson på Sjöfartsmuseet. 41

B Björn Blomqvist är vd för Eckerökoncernen, ofta kallat ett ”folkrederi” eftersom största delen av ägarna utgörs av åländska hushåll med någon enstaka aktie.

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

”Nybygge är plan B” REPORTAGE Björn

Blomqvist ser inget akut behov av att förnya tonnaget inom Eckerökoncernen. Rederiet vill gärna få ett yngre fartyg till Ålands hav, men föredrar begagnat hellre än nybygge.

ckerökoncernen är något av en åländsk framgångssaga. Rederiet har seglat i såväl motvind som medvind, men har väl försva rat sina positioner på en tuff och konkur rensutsatt marknad i närmare 60 år. Sjö fartstidningen träffar koncernens vd Björn Blomqvist i det trivsamma huvudkontoret på Torggatan 2 i centrum av Mariehamn, där det råder en och familjär stämning. Björn Blomqvist är närapå tio år yngre än det ”folkrede ri” han har lett i 15 år – denna vår fyller han 50, medan rederiet firar sitt 60-årsjubileum 2021. – Jag hade varken drömt om att bli sjökapten eller maskinbefäl eller jobba i shipping. När jag bestämde mig för vad jag skulle studera på 1980-talet tyckte jag att det var finansgänget inom försäkring och bank på Åland som var häftigast och de var jurister till sin utbildning. Ekonom Detta ledde till studier i juridik vid Helsingfors universi tet, men efter ett år bytte han inriktning och flyttade till handelshögskolan i Helsingfors, ”Hanken”, där han triv des som fisken i vattnet. Detta ledde till en ekonomexa men. Efter examen blev det jobb för Munters både i Sve rige och Tyskland. Sedan följde fem år på SAS, där han arbetade med ekonomistyrning och även ruttplanering. – Någon erfarenhet av shipping hade jag inte när jag kom hit som vd, men jag visste vad det innebar att jobba på färjor. Under studietiden hade jag varvat studierna med jobb på flera färjor med olika uppgifter inom inten denturen. De färjor han tjänstgjorde på tillhörde Eckerökon cernen och gick i trafik på Ålands hav och Finska viken. – När jag tog över vd-jobbet här 2004 kände jag att jag hade en optimal bakgrund och med facit i hand tyck er jag att jag har haft nytta av nästan allt jag har gjort tidigare i det här jobbet. Det var därför inget svårt beslut att tacka ja till job bet. – Det svåraste var kanske att ta beslutet att flytta till baka till Åland. Jag hade varit borta från Åland många år, men eftersom jag har vuxit upp i Mariehamn visste

TEXT & FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM jag vad jag gav mig in på. När han tog över började han med att se över alla verksamheter och skapa en klarare koncernstruktur. Vad han inte anade då var att han snart skulle hamna i hetluften på grund av koncernens aktieinnehav i börs noterade Birka Line, som då opererade en kraftigt olön sam kryssningsverksamhet. – Eckerö var storägare i ett börsbolag som man sak nade kontroll över. Alternativen var att köpa upp hela Birka Line eller sälja innehavet. Styrelsen valde det föregående, men det blev en lång och slitsam process, som väckte starka känslor för och emot på Åland. Först 2008 kunde affären avslutas efter ett turbulent år med många olika turer. I dag är Birka Cruises en kronjuvel i koncernens verksamhet. – Men jag har aldrig på riktigt ångrat att jag tog job bet. Sedan kan det ha funnits vissa dagar kring Birkaaffärer eller annat genom åren som kanske kändes lite jobbigt den dagen. En annan stor uppgift var att utveckla Eckerö Lin jen-trafiken över Ålands hav. Den egna hamnen i Eckerö byggdes ut för att möjliggöra en satsning på betydligt större tonnage än dittills. Den danska färjan Jens Kofoed togs över 2005 och genomgick en omfattande ombygg nad innan hon togs i trafik vintern 2006. En satsning som har visat sig vara väldigt lyckad och lönsam. Även på Finska viken gjordes en stor investering med köpet av färjan Finlandia, ett modernt fartyg som tog verksamheten inom Eckerö Line till en ny nivå på linjen Helsingfors–Tallinn. Fartyg och bussar Rederiaktiebolaget Eckerö är i dag moderbolag i en koncern med passagerarrederierna Eckerö Linjen, Eck erö Line och Birka Cruises samt roro-rederiet Eckerö Shipping. Dessutom ingår bussbolaget Williams Buss. Björn Blomqvist tvekar inte när han fastslår att pas sagerarsjöfarten utgör stommen i verksamheten, även om roro-verksamheten efter några svåra år åter går bra. Problemen började med finanskrisen för drygt tio år sedan. 43

JOACHIM SJÖSTRÖM

Exporter, ett av Eckerö Shippings tre systerfartyg. Två av dem (Exporter och Shipper) går i trafik för Holmen, medan nyligen inköpta Transporter chartras ut till DFDS.

– Under fjärde kvartalet 2008 försvann i själva ver ket halva roro-flottans värde medan våra färjor och pas sagerarfartyg i linjetrafik inte påverkades lika mycket. Detta uppdagades gradvis eftersom roro-fartygen 2008 var kontrakterade för många år framåt. Problemen började på allvar först 2011 i takt med att de långsiktiga befraktningsavtalen för roro-fartygen suc cessivt löpte ut och ny sysselsättning för hela flottan var inte längre möjlig. – Vi hade konstant turbulens efter att vi fick stora lönsamhetsproblem med roro-flottan, medger Björn Blomqvist. Eftersom färje- och kryssningstrafiken gick betydligt bättre än roro-trafiken fokuserade gruppen allt mer på sin passagerarverksamhet. Över hälften av roro-farty gen såldes. – Fram tills dess såg vi att vår verksamhet basera des på två jämnstarka ben, roro och passagerare. Nu är vår uppfattning att koncernens finansiella styrka mer än väl räcker till för att trygga passagerarverksamhe tens utvecklingsbehov. Roro-verksamheten har hamnat lite på sidan om. Positivt är att den åter bidrar till övrig verksamhet och absolut inte längre är tärande. Björn Blomqvist säger att även om Eckerö Shipping nu är en bra och stabil verksamhet så har marknaden förändrats för så kallade tonnage providers som inte opererar någon egen trafik. Inom roro har en längre tid pågått en konsolidering mot allt större rederigrup per som satsar på att operera så många egna fartyg som möjligt. Han menar att efterfrågan på inhyrt roro-tonna ge dramatiskt har minskat jämfört med situationen då han kom till koncernen. Nyligen har Eckerö Shipping köpt tillbaka Transpor ter, ett av rederiets tidigare roro-fartyg som såldes till

”Vi hävdar också att vårt bolag skulle ha finansiella resurser att bygga ett nytt fartyg” 44

Spanien 2015. Transporter är systerfartyg till rederiets två andra roro-fartyg Exporter och Shipper. Köpet av Transporter visar att rederiet definitivt ser en potential i roro, även om det har blivit en ganska sluten verksam het med få kunder som hyr in fartyg. – Köpet av Transporter var en affär som vi hade trott att skulle vara väldigt osannolik. Vi har tecknat ett befraktningsavtal med DFDS och fartyget ska trans portera papper från Norge till England och kontinen ten, alltså det som fartyget ursprungligen är byggt för. Det innebar att beslutsfattandet blev enkelt. Nu har vi Transporter sysselsatt hela det här året och i ytterligare två år. Någon stor potential för tillväxt inom rederiets roroverksamhet ser Björn Blomqvist inte i nuläget. – Att vi skulle investera tiotals miljoner euro i att bygga upp en stor flotta med begagnat eller rentav nytt roro-tonnage är ytterst osannolikt. Det skulle förutsät ta tidsbefraktningsavtal som skulle trygga en verkligt långsiktig sysselsättning. Vi är öppna för att utnyttja fle ra sådana här tillfällen som med köpet av Transporter, men roro-verksamheten kommer aldrig att bli relativt sett lika stor som den en gång var hos oss. Tre stabila år Björn Blomqvist är rätt nöjd med koncernens nuvaran de situation, ett läge som han beskriver som ”normalt”. Med det menar han att koncernen har kunnat jobba i relativt behärskad takt med kontinuerliga förbättringar och utveckling. – Nu har vi haft tre stabila verksamhetsår då vi har jobbat med våra tre passagerartrafikområden och dess utom haft våra två återstående roro-fartyg sysselsatta för Holmen Paper. Vi har kunnat koncentrera oss på att trimma in det som kretsar kring de här fem fartygen och det har sammantaget gått riktigt bra. Men inom rorotrafiken upplever vi onekligen en kraftig konkurrens från gummihjulstrafiken. Även färjetrafiken på Finska viken anser Björn Blomqvist att återspeglar ett klart mönster där landsvä gen tar över mer trafik från sjöfarten – ett fenomen som i sig inte behöver vara negativt för ett rederi som idkar färjetrafik. – Det råder fortsättningsvis en kraftigt ökad tillväxt för alla typer av frakttrafik över Finska viken. Jag tror att en betydande del av tillväxten genereras av sådant gods som tidigare och under andra omständigheter kunde tänkas ha en längre sjötransport och skulle gå huvud sakligen på roro- eller ropax-fartyg mellan Finland och södra Östersjön. En bidragande faktor anser han att är att allting kring transporter landvägen, både infratruktur och säkerhet, kontinuerligt har förbättrats i Baltikum. Det

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Svenskflaggade Eckerö i hemmahamnen Eckerö inför kvällsavgången till Grisslehamn.

gör lastbilstransporter mer attraktiva och ett allt starka re alternativ till längre direkttranporter sjövägen. Ålands hav speciellt Strategierna för att förnya och uppgradera tonnaget inom koncernens passagerarverksamheter är betydligt enklare, anser Björn Blomqvist, men samtidigt betonar han att verksamheten innehåller vissa särdrag. – Lättast är det med kryssningsfartyget Birka som är så pass nytt. Det är också svårt att se någon drama tisk ändring eller tillväxt i Birka Cruises kryssningstrafik mellan Stockholm och Mariehamn. Birka ska vi behål la länge, hon är nog kvar i trafik när jag går i pension, säger han. På Finska viken karaktäriserar Björn Blomqvist situ ationen som normal inom färjesjöfarten på Östersjön. – Sedan vi köpte Finlandia upplever vi att vi har en ganska förnuftig balans mellan fartygets andrahands värde, kommande behov och kostnader för uppgrade ring eller anskaffning av nytt tonage. Detta är en fortsatt växande marknad, fartyget är redan över 20 år gammalt och vi kommer inte att ha henne tills hon blir 40. Vi får alltså inte glömma att vi i något skede måste uppgradera tonnaget, men det är inte nära förestående och det är inget som bekymrar oss speciellt mycket just nu.

Situationen på Ålands hav i trafiken mellan Eckerö och Grisslehamn – den ursprungliga linjen där koncer nen inledde sin verksamhet 1961 – är däremot väldigt speciell, menar Björn Blomqvist. – Å ena sidan råder en väldigt bra situation. Vi har en lönsam verksamhet och vi hävdar också att vårt bolag skulle ha finansiella resurser att bygga ett nytt fartyg. Det som gör det beslutsmässigt väldigt svårt är att det inte är något fel alls på det gamla fartyget! Han säger att mycket har förnyats på färjan Eckerö även efter den stora ombyggnaden omedelbart efter att Eckerö Linjen köpt fartyget från danska Bornholmstra fikken. – Väldigt mycket ombord är nytt. Vi har två nya hjälpmaskiner och två nya huvudmaskiner. Bryggut rustningen har uppgraderats och även inredningsmäs sigt har Eckerö moderniserats. Men hon fyller 40 i år. Björn Blomqvist säger att det krävs en jätteinveste ring, motsvarande den koncernen gjorde i Finlandia på Finska viken, när Eckerö ska bytas ut. – Skillnaden är bara att vi inte kan räkna med sam ma tillväxt på Ålands hav som på Finska viken. Vi har också vissa begränsningar vad gäller det framtida far tygets dimensioner som beror på hamnarna. Vi håller på att investera mycket pengar i att förstärka hamnarna 45

B Reportage ECKERÖ Rederiaktiebolaget Eckerös fartyg ■■ Birka Cruises: Kryssningsfartyget Birka Stockholm, byggt 2004. ■■ Eckerö Linjen: Färjan Eckerö, byggd 1979. ■■ Eckerö Line: Färjan Finlandia, byggd 2001. ■■ Eckerö Shipping: Roro-fartygen Exporter, Transporter och Shipper, byggda 1991, 1991 och 1992.

i sig men vi kan inte påverka hur de ligger. Det är både vågor och vindpåverkan som vi måste ta hänsyn till när vi planerar för nästa färja. Han säger att rederiet i flera år mycket aktivt har letat efter fartyg. Färjor som dels är relativt nya, dels uppfyller rederiets kriterier, finns inte på marknaden. Det gäller alltså att hitta ett fartyg som kan konverteras för linjens behov. – Vi har försökt bygga om det mesta på ritbordet, men vi kommer alltid tillbaka till det faktum att vårt behov av en enorm cateringkapacitet och stor passage rarkapacitet är ovanligt för existerande dagfärjor med relativt små dimensioner. Vi har också ett ganska litet behov av bilkapacitet i relation till passagerarkapacite ten.

Trots att byggnation av ett nytt fartyg, skräddarsytt för linjen, skulle vara möjlig, anser Björn Blomqvist att detta inte är det bästa alternativet. – Eftersom Eckerö är i så fint skick och passar bra för linjen har vi absolut inte bråttom. Om det blir ett nybyg ge ligger ett slutligt beslut många år fram i tiden och det ser vi som en plan B. Om vi däremot hittar ett lämpligt och bra begagnat fartyg är vi beredda att slå till snabbt. Hittills har det varit vår melodi att köpa bättre begagnat och det har gått väldigt bra. Det är främst andrahandsvärdet på ett nybygge som Björn Blomqvist ser som ett problem. Det nybygge som Eckerö Linjen skulle behöva skulle bli relativt kort men brett för att inrymma nödvändig kapacitet men ändå kunna utnyttja befintliga hamnar utan att göra helt orimliga ombyggnationer. – Om vi skulle gå in för ett nybygge är den stora frå gan hur unikt det lönar sig att göra det. Det är korkat att inte anpassa ett nybygge till 100 procent till sin trafik om man ska ha det i 50 år. Samtidigt kan man argumentera att det är riskabelt att bygga en ny färja för 100 miljoner euro som ingen annan vill ha. Helst skulle man ju byg ga en båt som är helt perfekt för oss och som även alla andra vill ha. ¶

Come aboard

We seek talented individuals with shipyard experience who want to help us make a difference in the world. Right now we’re looking for Product Specialists and Technical Advisors to join our dedicated Alfa Laval PureBallast team. Read more and apply at www.alfalaval.com/career/vacancies

Välkommen till våra utbildningscenter i centrala Stockholm på Långholmen eller i Göteborg på Färjenäs, med en maritim SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019 B miljö med närhet till boende och mat. Safetygruppen är en godkänd STCW-Manila utbildare av transportstyrelsen.

STCW-kurser

SAFETY SAFETY GRUPPEN

STCW-kurser

GRUPPEN SAFETY

STCW-kurser GRUPPEN SAFETY Ledarskap och krishantering GRUPPEN SECURITY & SAFETY TRAINING

SECURITY & SAFETY TRAINING

Maritime Crew Resource MNG

STCW-kurser STCW-kurser STCW-ku SAFETY Crowd Crises MNG

SAFETY SAFETY

MCRM

15 - 17 maj 12 - 14 juni 18 - 20 sept SECURITY & SAFETY TRAINING 16 - 18 okt

GRUPPEN GRUPPEN

26 - 28 juni

GRUPPEN

MARITIME CREW REsource MANAGEMENT

SAFETY

SECURITY & SAFETY TRAINING SECURITY & SAFETY TRAINING

GRUPPEN SECURITY & SAFETY TRAINING

Refreshkurser Refreshkurser 21-22 maj BASIC SAFETY Basic Safety BASIC SAFETY 25-26 jun 21-22 21-22 maj 21-22 maj maj 3-4 sep 25-26 25-26 juni 25-26 jun jun aug Tisdag Måndag Tisdag Måndag 24-25 sep 3-4 3-4 sep sep8-9 3-4 sept 24-25 sep 24-25 15-16 okt 24-25SAFETY sept BASIC SAFETY BASIC 15-16 okt 21-2215-16 maj21-22 15-16 maj okt 25-26 jun 25-26 jun 3-4 sep 3-4 sep 24-25 sep24-25 sep 15-16 okt 15-16 okt

SAFETY GRUPPEN SECURITY & SAFETY TRAINING

Välkommen till vårt Välkommen i en maritim miljö m i en maritim praktiska utbildning praktiska utb

Safetygruppen är en Safetygruppe

Refreshkurser Onsdag Tisdag Måndag

Fredag Fredag Fredag

Torsdag Torsdag Torsdag

Refreshkurser

Fredag Torsdag Fredag Torsdag Tisdag Onsdag Onsdag Måndag BASIC SAFETY

21-22 maj 25-26 jun 3-4 sep 24-25 sep 15-16 okt

ADVANCED FIRE FIGHTING Advanced Fire Fighting ADVANCED FIRE FIGHTING

Fredag

Torsdag

Onsdag Onsdag Onsdag

Tisdag Måndag Måndag Tisdag Tisdag MåndagBASIC SAFETY

MARITIME CREW REsource MANAGEMENT

Andra utbildningsor Andra utbild Göteborg och Helsi Göteborg oc

Refreshkurser Refreshkurser Refreshkurser

Grundkur Grundk

Torsdag

Onsdag

BASIC SAFETY BASIC SAFETY

13-17 maj* 13-17 maj* 1-5 jul 1-5 jul 29 jul-2 aug 29 jul-2 aug CRISES CROWD MNG sep Crises9-13 Crowd MNG 9-13 sep 24 24 majmaj 24 7-11 maj okt 7-11 okt 24 maj 28 jun 28 11-20 CCM okt* juni okt*11-20

CRISES CROWD MNG

A F

ADVANCED FIRE FIGHTING 22-23 maj 22-23 maj 22-23 maj 22-23 maj juni 26-27 26-27 jun 26-27 jun 28 jun 26-27 9-10 jun aug 28 jun 4-5 sep 6ADVANCED sep 6 sept 4-5 sep CRISES CROWD MNG 6 sep ADVANCED FIRE FIGHTING CRISES CROWD MNG ADVANCED FIRE FIGHTING FIRE FIGHTING - *Fredag Söndag över två veckor - Söndag över två v 4-5 sept 4-5 sep 6maj sep18 *Fredag okt 22-23 maj 24 maj 24 maj 22-23 maj sep 25-26 22-23 18 18 okt 25-26 sep okt 25-26 sept GRUNDLÄGGANDE 25-26 sep GRUNDLÄGGANDE 18 okt 26-27 jun 26-27 28 jun 28 jun jun okt 26-27 jun 16-17 16-17 okt 16-17 4-5 sep 6 sep 4-5okt sep 6 sep 4-5 sep 16-17 okt SJÖSÄKERHET CRISES CROWD MNG CROWD AND CRISIS

MANAGEMENT SAFETY GRUPPEN SECURITY & SAFETY TRAINING

25-26 sep25-26 sep 16-17 okt 16-17 okt

MEDICAL Medical Care CARE 11-13 11-13 junjuni MEDICAL CARE sept - 2CARE okt 11-13 jun 3030 sep -2MEDICAL okt

MEDICAL CARE CARE MEDICAL

Ref

resh

Ref sh

Refre

RESCUE BOAT RESCUE BOATBOATFASTFAST RescueRESCUE Boat Fast RESCUE BOATBoat RESCUE BOAT FASTRescue RESCUE BOAT 210maj 21 maj 210maj 21 FAST maj 21 21 maj 210maj 21maj maj RESCUE BOATFAST RESCUE BOAT BOAT SCUE RESCUE BOAT 24 jun

24 24jun juni 24 jun 210maj 22sep 2sep sept 2 sep 24 23 jun 23 sep 23 sept23 sep sep 14 okt 2 sep okt 14 okt 1414okt 23 sep sh

Refre

Survival Craft and Rescue Boat

resh

Ref

SAFETY GRUPPEN

Survival Craft and Rescue Boat

SAFETY GRUPPEN

Refre

sh fre fresh ReRe

Survival Craft and Rescue Boat

Refre

25 jun25 jun FRB 25 25jun juni FRB FRB maj maj5 sep21 5 sep 5 sep Fast Rescue Boat Fast Rescue Boat 25 jun Fast Rescue okt26 okt FRBBoat 26 okt jun 26 SAFETY FRB 17 okt 17 okt 5 sep

21 25 5 sep 26 okt sh

Refre

SAFETY

SAFETY GRUPPEN

18 okt

resh

1-13 jun 11-13 jun 11-13 jun 0 sep -2 okt30 sep -2-2okt 30 sep okt 30 sep -2 okt

0maj jun ep sep

MCRM

GRUPPEN

17 okt

Refre

26 okt Fast Rescue Boat

SAFETY sh GRUPPEN Refre

GRUPPEN

Fast Rescue Boat SAFETY GRUPPEN

Refre

18 okt

25-26 sep 16-17 okt

MEDICAL CARE

resh

Ref

11-13 jun 30 sep -2 okt

Refre

RESCUE BOAT 210maj 24 jun 2 sep 23 sep 14 okt

Refre

Survival Craft and Rescue Boat

SAFETY GRUPPEN

Fast Boat FASTRescue RESCUE BOAT 5 sept 21 maj 17jun okt 25 okt 526sep 26 okt 17 okt

FRB sh

Refre

Fast Rescue Boat SAFETY GRUPPEN

3 maj 21 maj 28 maj 12 jun 25 jun 3 sep 24 sep 15 okt

SJÖSÄKERHET 3 maj 21 maj 28 maj 12 jun 25 jun 3 sep 24 sep 15 okt

S R

2 2 2 2

SÄKERHETSUTBILDNING SÄKERHETSUTBILDNF 2 FISKEFARTYG FISKEFARTYG

2-3 maj 2-3 maj 20-21 maj20-21 maj 24-25 jun 24-25 jun 23-24 sep23-24 sep 47

2 4 1

STÖD TILL FARTYGS FRITIDSKASSA ELLER LIKNANDE Stiftelsen Sjömanskyrkan i Stockholm – Sjömansinstitutet har vissa möjligheter att lämna ekonomiskt stöd till fartygs fritidskassor eller annan likvärdig sammanslutning ombord. Syftet med stödet måste uppfylla stiftelsens stadgar och kan utges för hela eller del av kostnaden. Fritidskassan, eller liknande, ska vara bildad av besättningen med utsedd ansvarig företrädare eller styrelse. Fritidskassan ska omfatta hela besättningen. Stiftelsen ska enligt stadgarna bistå sjömän i andligt och lekamligt avseende, och i övrigt understödja sjömännen i sociala frågor och stöd för fritidsaktiviteter ombord. Stöd ska i första hand bekostas av rederiet och i

ansökan till Sjömanskyrkan bör anges skäl till varför rederiet inte bekostar utgiften. Stöd kan sökas för bland annat: • Inköp av böcker, tidskrifter eller motsvarande, även i digital form. • Föreläsningar eller studiekurser som även inkluderar it-media • Studiebesök och idrottsaktivitet • Eller annat som kan anses omfattas av stadgarna Ansökan ska skriftligen insändas till stiftelsen på kicki.wetterberg@sjomanskyrkan.com eller postadress enligt nedan och bifogas kontaktuppgifter till de besättningsmedlemmar som är företrädare för fritidskassan. Vid frågor kontakta stiftelsens föreståndare Kicki Wetterberg.

Sjömanskyrkan i Stockholm | Box 27269, 102 53 Stockholm | Tel 08 556 943 30 | info@sjomanskyrkan.com | www.sjomanskyrkan.com

Economy or ecology? We have the energy for both. We are investing all of our energy into creating solutions for sustainable prosperity. That’s why we have changed our name from MAN Diesel & Turbo to MAN Energy Solutions. Step by step, we advance marine, power, and industry solutions. This is future in the making. For customers, stakeholders, and society. www.man-es.com

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Welcome back Welcome back Thursday 24 May 2018 Welcome back Thursday 9 May 2019 Thursday 24 May 2018

www.sjofart.ax www.sjofart.ax Organizer: Organizer:

In co-operation with: In co-operation with:

VI VÄXER. DEDIKERAD KUNDSERVICE

k t ac

e var

Vi på Alandia Marine gör allt för att förhindra avbrott i din verksamhet om skada inträffar. Det uppskattar våra kunder. Därför växer vi. JAN NELSON, Senior Underwriter

TOMMY BRUNE, Senior Claims Executive/Surveyor

NIKLAS WIJK, Underwriter

FRED HANSSON, Claims Executive/Surveyor

Stockholm tel. +46 8 5058 8480 Mariehamn tel. +358 18 29 000, Helsingfors tel. +358 20 52 52 580 www.alandia.se 49

B Fartygspresentation SATURNUS & MERCURIUS Mercurius är tidsbefraktad till Preem.

Energieffektiv och flexibel TANK När svenska rederier bygger tankfartyg är det

endast det bästa som gäller. Sirius är inget undantag. Sirius Rederi AB:s nybyggnadsprojekt Evo lution är nu genomfört och rederiet har tagit leverans av två produkt- och kemi kalietankfartyg om 7 999 dödviktston som kännetecknas av såväl hög pålitlighet som energieffektivitet. Fartygen har byggts av Avic Dingheng i Kina och den 20 oktober 2018 anordnades dubbeldop vid varvet. Saturnus döptes av Gun Backman, mor till Jonas, Daniel och Anders Backman. Mercurius gudmor är Malin Berntsson. 50

Idealisk storlek Sirius nybyggen är i en något mindre stor leksklass än merparten av de nya fartyg som har tillförts Donsöflottan under de senaste åren. – Storleken baseras på logistikförhål landen och den erfarenhet vi har från att arbeta med våra kunder. Många av våra fartyg är kring 7 000 och 8 000 ton och vi kände att det är en idealisk storlek för oss, säger Anders Backman, Fleet Manager och Technical Manager på Sirius Rederi AB.

Han berättar att det redan en lång tid har varit rederiets målsättning att planera och låta bygga fartyg helt i egen regi. – Vi fick nu tillfälle att göra det. Vi var med och designade LNG-tankfartyget Coralius, men med dessa nya fartyg har vi haft ett helt eget spelrum tillsammans med FKAB och varvet ända från början. Samarbete med FKAB Anders Backman berättar att Sirius länge har samarbetat med FKAB, som tagit fram designen till fartygen tillsammans med rederiet. – Vi har jobbat med design tillsammans med FKAB i andra sammanhang, så det var

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

SIRIUS REDERI

naturlig för oss att samarbeta med dem i detta projekt. Vi har historiskt byggt om fartyg för att göra dem effektivare och i det här projektet fick vi möjlighet att göra dem effektiva från början. Sirius har framför allt lagt stor vikt på nybyggenas energieffektivitet och miljö vänlighet, men också på att de ska vara flexibla att operera med så bra prestanda som möjligt. – De ska också vara trevliga fartyg att jobba i för vår besättning. Det baseras ock så på att vi är sjömän själva. Vi vill att det ska vara en fin arbetsmiljö på alla sätt. Skrovformen spelar en avgörande roll för energieffektiviteten och Anders Back man säger att mycket kraft har lagts vid att utveckla ett så bra skrov som möjligt. – Det gäller både förskepp och pro

peller. Fartygsmodellen har också testats i bassäng. Det är en unik stäv som gör att motståndet minskar i grov sjö. Även drivlinan har relativt låga energi förluster enligt rederiet, vilket innebär att bunkerförbrukningen reduceras. Så som fartyget är konstruerat uppnår fartygen högsta klass i Clean Shipping Index. HPSCR Pålitlighet har varit ett nyckelord vid pla neringen av maskineri. Saturnus och Mer curius har en lågvarvig, tvåtakts huvudma skin från MAN av typen 6S35ME-B 9.5 HP SCR, som utvecklar 4 500 kW vid 144 varv per minut. HP SCR står för ”High-pressure SCR” och innebär att katalysatorn är installerad före turboladdaren. NOx-utsläppen redu

Mercurius väderdäck med manifold för elva segregationer.



ceras enligt till under 2 g/kWh, vilket är långt under kraven för IMO Tier III. Huvudmaskinen har relativt hög effekt och kan köras på låg last och bibehålla sin låga specifika bränsleförbrukning. Maski nen kan opereras på varvtal mellan 115 och 144 per minut. – Vi hade kunnat installera lägre effekt och ändå bibehålla vår isklass 1A. Vi vill alltid vara tillgängliga och ska kunna ta oss fram, även om det är vinter eller om vi ska till Östersjön, och det är anledningen till att vi har installerat den höga effekten som vi har, säger Anders Backman. Sirius hör till de första att installera en MAN-huvudmaskin med HP SCR i ett tank fartyg och först med denna installation på en MAN B&W 35. På MAN:s referensför teckning är fartygen de första med högsta procentuella NOx-rengöring som går långt under Tier III-gränsvärdena. Huvudmaskinen har en avgaspanna från Gesab för värmeåtervinning. I dag används marindiesel som bräns le men huvudmaskinen är förbered för konvertering till alternativa bränslen som LNG. Motorn ligger kvar på dieselcykeln även om den körs på gas. Väderdäck för stärkt för en eventuell framtida montering av två LNG-tankar. En sådan konvertering har även tagits i beaktande vid stabilitets beräkningarna. Om det skulle uppstå ett behov för det kan maskineriet även byggas om för metanoldrift. Propellern med ställbara blad ingår i ett Promas-system, där propellern och ett twisted roder utgör en hydrodynamiskt effektiv enhet. Maximalt roderutslag är 70 grader. Tunnel-axelgeneratorn från VEM är på 600 kW och kopplad via en frekvensom vandlare för att tillåta operation med vari abelt varvtal på huvudmaskinen för bättre bränsleekonomi och ett bredare område för slow steaming. Axelgeneratorn kan samköras med hjälpmaskiner. Fartygen har tre hjälpmaskiner av typen Mitsubishi S6R MPTA med effekten 640 kW vid 1 500 varv per minut. Hjälp 51

B Fartygspresentation SATURNUS & MERCURIUS SIRIUS REDERI

maskinerna är utrustade med Catamiser från Gesab, där katalytisk avgasrening och väremeåtervinning från avgaserna kom bineras i samma enhet. Detta minimerar användningen av den oljeeldade pannan och ger en avsevärd reduktion av CO2utsläppen. Fartygen har en nedsänkbar Brunvoll bogpropeller på 800 kW som vid normal manövrering användas på konventio nellt sätt i tunnel. I nedsänkt läge kan den användas som styrande propelleraggregat med take me home-funktion. I systemen för thrustern, styrningen av propellerbladen och ventilhydrauliken använder miljöolja. Ultraflexibelt lastsystem Sirius nybyggen har en lastlåda och last hanteringsutrustning som medger högsta effektivitet och snabb tankrengörning mel lan olika produkter. Mercurius och Saturnus är konstru erade för transport av oljeprodukter och kemikalier (IMO II). Lasttankarnas totala volym med 98 procents fyllnadsgrad är 9580 kubikmeter. Lastlådan består av en centertank längst förut samt fem par ving tankar styrbord och babord. Detta möjlig gör elva segregationer. – Vår kund Esso Norge deltog aktivt i dialogen gällande tanksystemet och de var väldigt måna om flexibiliteten, säger Anders Backman. Lasttankarna är behandlade med Mari ne Line 784 polymer-coating, vilket inne bär att lastlistan kan utökas med tyngre kemikalier. Rena produkter I sin nuvarande trafik kör fartygen emel lertid rena produkter. Fartyget kan också köra smutsiga produkter och är utrustat med värmeslingor i alla lasttankar. För tankrengöring finns fasta kanoner i tan karna och ETC-noteringen (Effective Tank Cleaning) uppnås i alla tankar. – I tillägg till det traditionella tankren göringssystemet har vi ett superstrip-sys tem som gör att vi kan suga tankarna helt torra. I kombination med effektiva tank ventilationsfläktar med uppvärmning kan vi väldigt snabbt kan göra rent tan 52

Saturnus efter leveransen från AVIC Dingheng i Kina. karna, säger Anders Backman. Kapaciteten är hög både vid lossning och lastning. Varje lasttank har en last pump från Framo, vardera med kapacitet för 330 kubikmeter per timme. Sex pum par kan opereras samtidigt, vilket ger en total lossningskapacitet på 2 000 kubik meter per timme. Lastningshastigheten är 1 200 kubikmeter per timme för varje tank par eller 600 kubikmeter per timme för de enskilda tankarna. För barlastvattenhantering (BWMS) har installerats systemet Wärtsilä Aquari us. Brygga och inredning Bryggan är utrustad med ett fullt inte grerat navigationssystem med radar från Furuno och ECDIS från Transas. Bryggans utformning är planerad för bästa möjliga sikt både förut och akter ut med stora fönster runt hela bryggan. Befäl på rederiets fartyg har varit med och påverkat utformningen av bryggan. – Det är talas en del om moderna inte grerade bryggor med touchskärmar och att skala av navigationsplatsen. Men vi har valt en mer traditionell väg. När vi talat med våra befäl vill de ha det på ett sätt som de känner igen. Därför har vi valt ett tra ditionellt upplägg på bryggan, förklarar

Jonas Backman, vd på Sirius Rederi AB. Fartygens station för kontroll av last ning och lossning är också placerad på bryggan. Ergonomiska aspekter har beaktats såväl vid planering av bryggan och maskin kontrollrum. Även den externa bullerni vån har minimerats. Fartygets besättning uppgår till 13 per soner. Nöjda med varvet Rederiet berömmer både varvet och rede riets eget team som har övervakat byggna tionen – Vårt site-team bestående av både nau tiker och maskiningenjörer har gjort ett fantastiskt jobb och hjälpt till och gjort det här möjligt, säger Jonas Backman. Anders Backman säger att han är posi tivt överraskad av varvet. – Framför allt deras synsätt och men talitet. Det är väldigt enkelt att samarbeta. Fartygena levererades på utsatt tid. Nu har ni fått de här två systerfarty gen levererade. Vad händer härnäst, Jonas Backman? – Det vet man aldrig. Men en LNG-fee der hade varit intressant, säger Jonas Back man och småler hemlighetsfullt. ¶ Pär-Henrik Sjöström

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Saturnus & Mercurius ■■ Produkt- och kemikalietankfartyg (IMO typ 2), konstruerat av FKAB, typ T31 med projektnamn Evolution. Vid konstruktionen av fartygen har stor vikt lagts på energieffektivitet och driftsäkerhet. Även effektiv operation med snabb lossning och lastning samt flexibilitet med elva segregationer ingår i konceptet. Saturnus går på en långtidscharter för norska Esso och Mercurius för Preem.

ADAM BERGMAN

Interiörer från bryggan, maskinrum och kontrollrum. IMO nr......................... 9816529 (Saturnus)/9816531 (Mercurius) Varv..................................... AVIC Dingheng Shipbuilding Ltd, Kina Nybyggnadsnummer..........................................AD0030/AD0031 Leverans.................................22 november 2018/28 januari 2019 Beställare...................................................Sirius Rederi AB, Donsö Flagg (hemmahamn)............................................ Sverige (Donsö) Klass.................. Bureau Veritas I, +HULL, +MACH, Oil Tanker ESP Chemical Tanker IMO Type 2, Unrestricted navigation, Ice Class 1A, +AUT-UMS, MON-SHAFT, SYS-NEQ-1, AVM-DPS, Inwatersurvey, Cleanship, BWT, Green Passport, EWCT. ■■ Dimensioner och tonnage Längd, ö a.............................................................................. 119,9 m Bredd.......................................................................................19,6 m

Djupgående.............................................................................. 7,2 m Brutto........................................................................................6 957 Netto........................................................................................ 2 700 Dödvikt................................................................................... 7 998 t ■■ Kapacitet Lasttankar (100 %)............................................................9 775 m3 Antal hytter................................................................................... 15 ■■ Maskineri Huvudmaskin.....................................MAN 6S35ME-B 9.5 HPSCR Effekt (varvtal)........................................ 4 500 kW (144 varv/min) Servicefart............................................................................13 knop

” Det är redan över 170 anmälda” Eva Mikkola-Karlström ■■ Vice vd på Godby Shipping med kontor i Mariehamn. 48-åriga Eva Mikkola-Karlström driver familje företaget tillsammans med brodern och vd:n Dan Mikkola, Ekonomimagister Eva Mikkola-Karlström är även ordförande i föreningen Ålands Sjöfart som driver Sjöfartens Dag på Åland, som i år förväntas locka 500 besökare. 54

Ett samtal med EVA MIKKOLA-KARLSTRÖM

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Redo för Ålands stora dag ETT SAMTAL MED Eva Mikkola-Karlström, vice vd på familjeföretaget Godby

Shipping, som gör sig redo för ytterligare en Sjöfartens Dag i Mariehamn. Sjöfartstidningen träffar Eva Mikkola-Karl ström vid kontoret på Södragatan på Åland i en nyinredd nedervåning. Eva Mikkola-Karlström är vice vd på familjeföretaget Godby Shipping, som hon driver tillsammans med brodern och vd:n Dan Mikkola. Rederiet, som startades upp av syskonens föräldrar 1973 i orten Godby, erbjuder sjötransporter för skogsindustri och linjeoperatörer. Godby Shippings stra tegi är långsiktig, betonar vice vd:n. Allt från fartygsägande till underhåll, perso nal, underleverantör, bank och försäkring. – Vi ser det mer som ett samarbete och jagar inte den sista centen. Vi tror att det finns en vinning i att jobba långsiktigt och ha en bra dialog med kunderna. Skogsindustrin På rederiets kontor arbetar elva personer och fartygen bemannas av 180 ombordan ställda. Rederiet har en flotta på sju rorofartyg; systerfartygen Misana och Misida (2007), Mistral (1999), systrarna Midas och Mimer (1990), Link Star (1989) och Baltica (1990) som köptes in 2015. Hela flottan är i dag sysselsatt på olika linjer i bland annat Östersjön, Nordsjön, Medelhavet och Kari bien. – Företaget har vuxit upp med skogsin dustrin. I början handlade det om längre kontrakt och optioner. Men sen kom låg konjunkturen 2008, 2009, då pappersin

dustrin dessutom genomgick en struktur omvandling, och detta slog hårt mot oss. Vi tvingades söka nya kunder och mark nader, och kontrakten blev kortare. Men sedan 2013, 2014 har ändå marknaden vänt uppåt och vi har i dag några starka kunder i bland annat Stena RoRo, Marinex, CMA CGM och P&O Ferries. Nybygge var på gång För ett par år sedan flaggade rederiet för att ett nybygge var på gång. – Det känns lite av ett misslyckande. Vi ville utveckla vår flotta och såg en lucka på varven som inte hade så mycket att göra då. Vi hade till och med designen klar för ett roro-fartyg om 5 000 filmeter som skul le byggas i Kina. Dock hade vi ingen kund som var intresserad och vi bygger inte på spekulation. Så därför ligger hela projektet ännu på is. Eva Mikkola-Karlström är initiativta gare till Sjöfartens Dag som sedan 2001 arrangeras i Mariehamn. När Sjöfartstid ningen besöker rederiet är det en dryg månad kvar till sjöfartseventet. Från bör jan var det mer av en rekryteringsmässa för några rederier med ett 30-tal besökare. – Det var en annan grej då. Vi samarbe tade från början med Ålands landskapsre gering och i ett tidigt skede kom Alandia in med sin sjöförsäkringsdag och sen har fler samarbetspartner tillkommit.

Föreningen Ålands Sjöfart, där Eva Mikkola-Karlström är ordförande, driver Sjöfartens Dag, som i år förväntas locka cirka 500 besökare och 120 utställare. Nytt för i år är punkten ship-finance där lokala Ålandsbanken finns med som moderator. Medverkar gör även SEB, DVB och Ham burg Commerce Bank. – Det blir seminarium, debatt och möj lighet att ställa frågor till panelen. Mercy Ships En annan nyhet är onsdagskvällens run dabordssamtal med experter inom olika sjöfartsområden som vem som helst får ställa frågor till. Årets Sjöfartens Dag inne håller även en löpartävling, eller snarare två. På onsdagen avgörs Mercy Ships Race med distanserna fem och tio kilometer. Kostnaden för att deltaga är 50 euro och alla pengar går oavkortat till Mercy Ships verksamhet. – Det är redan över 170 anmälda. Jag tänkte från början att kommer det 50 så är det ganska bra. Det är kul att så många företag hakat på utmaningen att sponsore ra sina anställda. Nu siktar vi på minst 200! Vilken distans kommer du att springa? – Jag ska springa tio kilometer. Jag sprang faktiskt Göteborgsvarvet i fjol och det var då, efter loppet på en restaurang på Avenyn, som idén kläcktes. ¶ henrik ekberg 55

Säker Service

Vill du annonsera här? Kontakta Micke Färlin, tel 073–274 87 44

All you need is...

Marinmotorer är vår specialitet Kontakta oss för mer information: Försäljning: 010-706 6215 Service och Reservdelar: 010-706 6189

NAVTOR, the total supplier of navigational products and services - Digital Charts and Publications - Paper Charts and Publications NAVTOR NAUTIC AB Phone: +46 31 69 55 50 office@navtor-nautic.se

Why not get on board at www.navtor.com

Annonse NavtorNautic.indd 1

Namnlöst-1 1 C297923_Annons_Marinmotorer_Sjöfartstidningen_90x54.indd 1

10.02.2016 13:07:42

2016-06-07 10:43:48

1/28/14 1:14 PM

Vi utbildar yrkessjöfarten! • SÄKERHETSUTBILDNING för inre fart • BASIC SAFETY (grundkurs eller refresh) • BASIC SAFETY & AFF (refresh kombinerad)

ÖCKERÖ -- GÖTEBORG

Passa på. Här finns en ledig annonsplats! Kontakta Micke Färlin 073-274 87 44

• BASIC, AFF, MFA & LIVBÅT (refresh kombinerad) • FAST RESCUE BOAT (grundkurs eller refresh)

På jobbet

Arbetsplatsen SID 58 Tio frågor SID 60 Yrket SID 62 Folk på väg SID 64 ANNA LUNDBERG

Ville inte stänga dörrar YRKET Att läsa till sjöingenjör var inte nog för Erik Lengyel. Med dubbel

examen i bagaget har han nu påbörjat sin karriär. SID 62

▶

C Arbetsplatsen STEM SHIPPING

TEXT: LINDA SUNDGREN

Mer än ett skeppsmäkleri

Vd. Carl Johan Leijonhielm grundade Stem Shipping 2009 tillsammans med en kollega.

Tioårsjubilerande Stem Shipping har kunder i hela Europa, men vill samarbeta mer med svensk industri. Lugnet råder i Stem Shippings lokaler vid Lilla Värtans strand på Lidingö i norra delen av Stockholm. Företagets skepps mäklare sitter vid sina datorer och följer laströrelser och fartygspositioner. Telefo nerna är tysta. Men läget kan ändras på ett ögonblick. När som helst kan en last ägare ringa med ett uppdrag och då gäl ler det att snabbt kunna hitta en lösning. Annars riskerar affären att gå till någon annan. – Det går aldrig att bara luta sig tillbaka och slappna av, säger Erik Hanberger som främst jobbar med frakter på spotmarkna den. Man måste hela tiden hålla sig upp daterad och vara beredd att agera. Nåbara 24/7 Hur bråttom det är varierar. Vissa last ägare har en handfull skeppsmäklare som de ringer till samtidigt och då är det först till kvarn som gäller. Andra ger uppdraget till flera men kontaktar dem i turordning medan en del föredrar att jobba med en och samma skeppsmäklare. För att hänga med i konkurrensen måste skeppsmäklarna vara nåbara dyg net runt. Hos Stem finns ett jourschema

som fördelar kvällar och nätter mellan dem. – Eftersom vi har laster som går world wide kan det ringa alla tider på dygnet, säger Erik Hanberger. Ett par gånger i månaden brukar någon höra av sig natte tid och ibland behöver man sätta sig vid mejlen en timme eller två innan man kan lägga sig igen. Ansvar hela vägen Stem Shipping jobbar inom tankseg mentet 1 000 till 20 000 ton och hante rar petroleumprodukter, kemikalier och biobränslen. Precis som andra skepps mäklare är deras grundläggande uppgift att hitta lämpliga fartyg till kundernas las ter, men de gör betydligt mer än så. – Vi nöjer oss inte med att bara göra en affär och sedan sitta som ett brevlådeföre tag och vidarebefordra information mel lan våra kunder och rederierna, säger Carl Johan Leijonhielm, bolagets vd och ägare. Vi tar ansvar både före, under och efter skeppningen och försöker att hela tiden förutse och förebygga de problem som kan uppstå längs vägen. Viljan att erbjuda kunderna mer än

300 skeppningar om året Namn: Stem Shipping.

ha in kvinnor i företaget.

hanterar tankfrakter med

Omsättning: 7,2 miljoner 2018.

Huvudkontor: Stockholm.

petroleumprodukter, kemikalier och biobränslen. Förra året var Stem delaktiga i cirka 300 skeppningar.

Antal anställda: 5. Samtliga män, men vd vill gärna 58

Gör: Skeppsmäklare med ett utökat serviceutbud. Nischad mot industrin och

bara en lastbärare var också det som fick Carl Johan Leijonhielm och en kollega att 2009 starta Stem Shipping. Därmed läm nade de också den skeppsmäklarfirma de då arbetade för och var delägare i. – Vi ville modernisera och bygga ut servicen, men när vi inte fick gehör för våra idéer valde vi att gå vidare, säger Carl Johan Leijonhielm. Och jag tycker absolut att vi har lyckats med våra föresatser. För att kunna ta ett större ansvar krävs en bredd av kunskap och erfarenheter. Några av Stems skeppsmäklare har läst

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

C LINDA SUNDGREN

LINDA SUNDGREN

Operations. Martin Ström och Thomas Rolinder.

LINDA SUNDGREN

Chartering. Erik Hanberger sysslar mest med spotfrakter och jobbade på GAC innan han kom till Stem Shipping.

sjöfart och logistik på Chalmers och i janu ari anställdes en sjökapten, Martin Ström, som under flera år jobbat som styrman hos Teekay Tankers. – Jag har förståelse för hur det är ute på fartygen och vet vilken situation som rederierna befinner sig i, säger Martin Ström. Dessutom är jag bekant med de begrepp som används inom shipping och förstår vad folk pratar om. Stem har mellan 15 och 20 kunder över hela Europa. Marknaden är interna tionell, men Carl Johan Leijonhielm hade

önskat fler samarbeten med svensk indu stri. Bäst på Sverige – Det är lite tråkigt att svensk industri inte vill supporta inhemska skeppsmäklare i större utsträckning. Varför man inte gör det vet jag inte, men kanske har det historiska orsaker, ibland kanske det ligger personliga skäl bakom, säger han och fortsätter: – Jag menar inte att man ska välja mäk lare enbart utifrån nationalitet, men den svenska marknaden är den vi kan bäst och

det är här vi har möjlighet att ge den allra bästa servicen. Jag hoppas att industrin så småningom inser att om man inte jobbar med oss kanske vi inte finns kvar i förläng ningen. Carl Johan Leijonhielms målsättning är att fortsätta utveckla företagets service och tjänster. Att slå sig till ro och vara nöjd är inget alternativ. – Den här verksamheten rullar aldrig på av sig själv. Man behöver hela tiden driva den framåt och varje dag måste man på det igen. ¶ 59

C Tio frågor MATTIAS DAHL

TEXT: MARIA NYGREN

”Det är klart historiskt”

Jag är övertygad om att vi kommer att höja servicenivån och öka attraktiviteten för godstransporter via sjöfart, och få andelen att växa. Det vill både vi och politiken och det behövs, inte minst utifrån ett hållbar hetsperspektiv.

2. Utifrån din erfarenhet av fackliga relationer, hur utmärker sig konflikten med Hamnarbetarförbundet? – Eftersom vi aldrig har haft avtal med Hamn fanns ingen relation att bygga på och inga strukturer Detta på plats. En stor skillnad jäm har hänt fört med övriga fackförbund I början av mars är deras direktdemokrati, där tecknade Svemedlemmarna får rösta om riges Hamnar ”allt” inklusive stridsåtgärder. och Svenska Hamnarbetar3. Ingen har tidigare lyckats förbundet ett nå en överenskommelse med andrahandsHamn på riksnivå, så hur hisavtal som inte toriskt är detta? bara innebar att alla pågående Mycket! Vi har ju aldrig haft stridsåtgärder ett avtal, så det är klart histo avblåstes, utan riskt. också att den flera decennier 4. Vad skiljer andrahandslånga hamnkonavtalet från kollektivavtalet flikten löstes. med Transport?

Generellt sett mycket mycket bra. Lättnad och en känsla av att “nu kan vi börja lita på hamnarna”. 8. Vilka effekter kan en mer förutsägbar situation i hamnarna få för sjöfart och godstransporter?

1. Först en sportfråga: Hur känns det?! – Bra! Alltid skönt att hitta lösningar på svåra konflikter. Och vi stod några få tim mar från en exceptionellt allvarlig kon flikt för Sverige, inte minst i ekonomiska termer.

Inget alls, och det är poängen! Avtalet är en kopia, bokstav för bokstav, siffra för siffra. Vi var väldigt noga med att villkoren skulle vara desamma för alla medarbetare oavsett facklig hemvist. För den enskilde blir det ingen skillnad.

7. Hur har uppgörelsen tagits emot av hamnarnas kunder inom sjöfart, industri och handel? TRANSPORTFÖRETAGEN

Mattias Dahl är sedan snart två år vd på Transportföretagen, samarbetsorganisa tion för arbetsgivar- och branschförbund inom transportnäringen, däribland Sve riges Hamnar. Vi ringde upp honom för att prata om hamnkonflikten, som fick sin lösning i mars.

serad och företagen får bättre förutsebar het i verksamheten. Fram till nu har all tid en konflikt hotat runt hörnet och det har varit en hämsko.

9. Hur kommer nästa avtalsrörelse att påverkas av att Sveriges Hamnar har avtal med både Transport och Hamn?

5. Hamnarna har vunnit arbetsfred, men “what’s in it for” Hamnarbetarförbundet?

De ville få rättigheter som att utse skyddsombud och till facklig verksamhet på betald arbetstid för förtroendeval da. Och då är lagstiftarens krav att det finns kollektivav tal. Nu har de ett. 6. Vilka långsiktiga effekter av uppgörelsen ser du för hamnföretagen? Branschen kommer att bli mer normali

Det får vi se, men tro ligen inte alls givet att andrahandsavtalet inte sägs upp. Vi för handlar som vanligt med Transport och det blir säkert tufft – som vanligt. Alla förändringar kommer också att gälla för Hamn. 10. Är allt frid och fröjd i hamnarna nu, eller anar du några orosmoln fram över? Man ska ha stor respekt för att det kom mer att ta tid innan detta sätter sig och allt lugnar ner sig. Men vi har flyttat rela tionen till en helt annan nivå och det är väldigt viktigt. ¶

Sjoefarts_Tidningen_178x112_1016_SCHOTTEL 07.10.16 12:37 Seite 1

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

YOUR PROPULSION EXPERTS

THE DRIVE YOU DESERVE Our product range comprises azimuthing propulsion systems, maneuvering and take-home devices as well as complete conventional propulsion packages rated at up to 30 MW.

SRP

STP

SCD

SRE

SCP

STT

SRT

SPJ

We offer economical and eco-friendly solutions for vessels of a wide range of different types and sizes. Thus we can provide the right thrust for your vessel. Sveadiesel AB P.O.B. 1326 • SE-172 26 Sundbyberg Tel.: +46 (0)8 – 7 64 66 10 Fax +46 (0)8 – 29 57 90 mail@sveadiesel.se www.schottel.com

När det gäller ditt liv! Kontakta oss för hjälp med följande: n Livflottar, Slide- och Chute-system för yrkesmässig sjöfart. n Serviceavtal. Vi hjälper er med stora delar av administrationen. n Fråga oss om 30 månaders serviceintervall på livflottar. n Är du redo för Solas reglerna gällande brand från 1 Juli 2018? Allt inom sjösäkerhet, Räddningsdräkter, räddningsvästar, Brandkläder, Brandsäkerhetsutrustning, Fallskärmsraketer, Handbloss, Livbojsljus, ATEX VHF Radio, EEBD med 15 års service intervall. Godkända servicestationer för VIKINGs produkter är följande: VIKING Sweden AB - Älta / Stockholm VIKING Sweden AB - Göteborg Västkustens Flotteservice - Smögen Brandab - Karlskrona Dyk & Flott - Malmö

valgt-SE_Sjöfartstidningen_H112xW178_marts2018.indd 1

VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT Sweden AB Grustagsvägen 5 · 138 40 Älta, Stockholm Tel: 08 - 408 90 700 E-mail: VIKING-se@VIKING-life.com

Ruskvädersgatan 14 . 418 34 Göteborg Tel: 031- 53 11 70 E-mail: gbgse@VIKING-life.com

09/03/2018 08.49

C Yrket SJÖINGENJÖR OCH SKEPPSBYGGARE

TEXT: ANNA LUNDBERG

Erik Lengyel har lyckats ta dubbel examen från Chalmers – som både sjöingenjör och skeppsbyggare. Nu är hans karriär igång.

”Det var bara att köra” Under ett och ett halvt år hade Erik Len fundera på att bli mer än sjöingenjör. gyel inte mycket liv utanför studierna. När – Jag kände att jag nog inte ville job han och tre kursare från sjöingenjörspro ba hela livet till sjöss, men jag ville inte grammet på Chalmers Tekniska Högskola i stänga några dörrar. Så jag tänkte att om jag kan få en konstruktionsutbildning ock Göteborg bestämde sig för att läsa in både sjöingenjörsexamen och skeppsbyggar så, då kan jag välja. Då plågar jag mig hell examen parallellt visste de kanske inte re i skolan för att sedan kunna göra precis riktigt vad de gav sig in på. Erik Lengyel vad jag vill. Det värsta som kunde hända skrattar när han beskriver hur det var var att jag inte skulle slutföra det, men jag under den där tiden: känner mig själv rätt bra, jag gillar inte att – Vi kunde ha fyra-fem kurser igång ge upp. samtidigt. Jag pluggade på sommaren och tentade av kurser för att hinna med. Det Överbryggning var jag, Tor-Håkon, Adam och Erik Lengyel och de andra Adam. Var det en som inte tre sjöingenjörsstudenterna förstod något så var det alltid som ville studera skeppsbygg någon annan som gjorde det, nad kollade läget med Mattias vi hjälpte varandra hela tiden. Bingerud, utbildningssekrete Vi satt med varandra kanske rare på Chalmers. Han såg till tio timmar varje dag i perioder. att det skapades ett överbryg Och det blev en prestigesak gande program för de fyra. SJÖINGENJÖR OCH SKEPPSmellan oss fyra, ingen ville ge – Mattias Bingerud har BYGGARE upp. Det var bara att köra. hjälpt oss extremt mycket. Jag Namn: Erik tror inte ens att det tog två Lengyel Mer än sjöingenjör veckor efter vi kom hem så Född: 1991 Han ångrar det inte en sekund, hade han lagt upp en plan. Bor: Göteborg säger han, men tillägger att Erik Lengyel förklarar att den flickvän han hade vid man inte kan gå direkt från Utbildning: Sjöingenjörstiden nog inte tyckte att det sjöingenjörsprogrammet till examen 2016, var så jättekul att han var så skeppsbyggnad. masterexamen extremt upptagen. – Vi läste matematisk i Naval ArchitecDet var när Erik Lengyel överbryggningskurs, diverse ture and Ocean var ute på sin andra praktik mekanik och annat, både på Engineering Johanneberg och Lindholmen. period på sjöingenjörspro 2018. Efter avlagd sjöingenjörs grammet som han började 62

examen och överbryggningsprogram läste Erik Lengyel in en masterexamen i skepps byggnad. Det tog honom två år och i våras avlade han sin examen. Som avslutning projektledde han den årliga studieresan till Asien, där de nyutexminerade skepps byggarna besöker varv och andra mari tima företag, vilket man kan läsa mer om i den bilaga till Sjöfartstidningen som stu denterna gör varje år efter att de kommer hem, senast som bilaga till Sjöfartstidning en nr 7/2018. När han var klar med sina maratonstu dier var det inte bara härligt att gå i mål. – Det kändes tomt. Vi åkte ju till Asien med klassen och när vi kom hem visste jag att jag hade blivit uttagen till trainee programmet och det var jag väldigt glad för. Men det var faktiskt tomt, det var en så stor del i mitt liv att plugga och nu hade jag plötsligt en massa tid över. Halvvägs som trainee Men sedan dess har karriären rivstartat. Erik Lengyel är nu ungefär halvvägs i trai neeprogrammet från Lighthouse. När pro grammet är klart i november kommer han att ha arbetat på fyra företag. Han har varit på Stena Teknik och TTS Marine än så länge och talar entusiastiskt om kunskaperna han har fått med sig från de båda företagen. Efter TTS ska han vida re till SSPA och Floatel. I höst kommer han sannolikt att kunna välja och vraka bland jobben. ¶

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

ANNA LUNDBERG

Trainee. Vid tiden för intervjun tillbringar Erik Lengyels sina dagar med strukturberäkning i designteamet på TTS Marine, som har kontor nära Läppstiftet i Göteborg.

Tre tips om konsten att ta en dubbel examen

1. Ha ett mål du vill nå. Utan mål vet man inte vart man ska. Med ett tydligt mål kan du visualisera det, annars bara yrar du runt.

2. Ha en plan för hur du ska nå dina mål, ha en taktik. För att bli skeppsbyggare behövde jag lägga upp taktiskt hur jag skulle läsa kurserna.

3. Fullfölj planen, ge inte upp. Jag vill inte att det ska låta trivialt, men har du ett mål måste du se till att nå det. Jag failade några tentor, men jag fick fortsätta kämpa, helt enkelt. 63

saFe BuNKer OperaTIONs wITH Brp

Our vessels Name

Fox Sunrise Fox Luna

Type

Ice class

Prod/Bunker tanker Prod/Bunker tanker

1B 1B

www.brp.nu

BuIlT

2005 2008

DwT

GrT

3364 3692

1964 2284

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

Folk på väg

Artis Ozols, Tärntank Ship Management

Claes Möller, Tärntank Ship Management Till vd i Tärntank Ship Management AB har Claes Möller utsetts. Han börja de jobba i Tärntank 1990 som matros på loven samtidigt som han läste sjö kaptensprogrammet i Göteborg. 1993 när utbildningen var färdig gick han ut som styrman i Tärntanks fartyg. Seglingen var vades med jobb på kontoret. 1999 började han på kontoret på heltid med varierande uppgifter med support till fartygen, ISM-koden, vetting och en del med rederiets nybyggnadsprogram. 2007 när landorganisationen utökades blev han Fleet Manager med huvudansvar för QAavdelningen. Annika Kristensson, Tärntank Ship Management Till vice vd för Tärntank Ship Management AB har Annika Kris tensson utsetts. Hon har läst ekono mi på högskolan och DIHM Business Finance på IHM och har arbetat i Tärntank sedan 2003 med ekonomi, personalfrågor och som del av driftteamet med huvud inriktning på kontoren, vilket fortsatt kom mer att vara hennes huvuduppgifter.

Till ny Fleetmana ger/Designated Per son i Tärntank Ship Management AB har Artis Ozols utsetts. Han är utbildad sjökapten vid Latvian Mariti me Academy. Efter utbildningen arbetade han i olika rederier och fartygstyper innan han började i Tärntank 1999. Han har arbe tat ombord på Tärntanks fartyg i tolv år som styrman och sedan skeppare. En del av denna tid tillbringades även på nybygg nadsvarven. De senaste åtta åren har han arbetat i landorganisationen som Safety Mananger i QA-teamet.

• Thickness Measurement and NDT • Condition Assessment • Repair Specifications • Repair Supervision

2055 ISO/IEC 17025

AlfaTest AB www.alfatest.se, mark@alfatest.se 042-21 38 99

Martin Ström, STEM Shipping STEM Shipping har rekryterat Martin Ström som opera tör. Martin Ström är sjökapten och kommer närmast från Teekay där han har varit anställd i olika befattningar sedan 2010. Han kom mer i huvudsak att ansvara för den dagliga operationen av spot tonnage. Martin påbörjade sin anställning 7:e januari. – Martins långa erfarenhet och kom petens från sjön kommer att gynna våra kunder, servicen och organisationen, säger Carl Johan Leijonhielm, vd för STEM Shipping.

Hans Karlsson, Norrköpings Hamn Hans Karlsson är ny produktionschef i Norrköpings Hamn. Hans Karlsson bör jade arbeta i ham nen i januari och har tidigare erfaren heter inom trans port, logistik och produktion från bland annat Econova, DHL och Alltransport.

Vi växer i takt med våra kunders framgångar Vår tillväxt visar hamnens roll som nav i ett starkt och växande logistikläge. Här finns den kundnära flexibiliteten och serviceviljan, och samtidigt den stora hamnens kapacitet, resurser och långsiktighet. Läs mer på norrkopingshamn.se Vi finns också på LinkedIn, Facebook och Instagram.

Med nya etableringsområden och en utbyggnad av hamnen rustar vi för framtidens godsflöden, fartyg och näringslivets krav på effektiv logistik.

Shipping delegates – it’s time to sign up! DSM aims to be a rewarding and productive event for all involved and to serve as a meeting point for the entire maritime cluster – the technical, commercial and financing side as well as HR/crewing. For the sixth time, the island of Donsö will host Donsö Shipping Meet. Over the course of two days 2 000 delegates, representatives from about 100 shipping companies and about 300 exhibitors from more than 30 different countries, will gather to partake in a knowledge-rich agenda of seminars and speed meetings, capped off by a banquet dinner in the harbor.

Donsö, September 3rd to 4th. Sign up on www.dsm19.com

Kultur

Kultur SID 68 Kultursvepet SID 72 Akterspegeln SID 74 STEFAN F LINDBERG

Viktigt med kultur KULTUR Ett brinnande intresse för såväl sjöfolkets bästa som kultur i olika

former kännetecknar sjöfartsprofilen Tomas Abrahamsson. SID 68

▶ 67

D Kultur TOMAS ABRAHAMSSON

TEXT: LENNART JOHNSSON

”Livet vore fattigt utan kultur” Tomas Abrahamsson är mest känd som facklig företrädare för sjöfolk, men han är författare också. Dagen efter sin officiella pensionering i oktober 2018 började Tomas Abrahams son arbeta som senior advisor för det glo bala transportfacket ITF:s generalsekre tare Stephen Cotton i London, vilket han ska göra i två år. Samma dag belönades han med ITF:s guldmedalj för sin mång åriga insats för världens sjöfolk. Att han dessutom under hela 18 år har varit ordförande för EU:s kommitté för den sociala dialogen för sjöfart visar att den facklige företrädaren Tomas Abra hamsson åtnjuter stor respekt även av redarsidan. Många resdagar När vi träffas hade han nyligen kommit tillbaka från en långresa och ska bara några veckor senare iväg på nästa resa för möten med det burmesiska sjöfacket i London. – De senaste åren har det blivit mer än 100 resdagar varje år, berättar Tomas Abrahamsson. I och med att sjöfarten är en extremt internationell näring blir det automatiskt mycket resande, bland annat för att delta i de så kallade IBF-förhandlingarna som regelbundet förs mellan ITF och världens ledande rederier och bemanningsagen turer. Han var med och tog initiativet till förhandlingarna som har bidragit till att sjöfolk på drygt 13 500 bekvämlighetsflag gade fartyg i dag arbetar på avtalsvillkor som både arbetsgivarna och världens sjö fack står bakom. Steget till den internationella spelpla nen kan verka lång för Tomas Abrahams 68

son, som växte upp i ett arbetarhem i Göteborg. – Hur livet skulle utvecklas hade jag ingen aning om när jag gick ut skolan för många år sedan, säger han. Liksom många andra ungdomar i Göteborg lockade sjömanslivet. Under några sommarlov seglade han. – Min första båt hette Thule. Eftersom jag hade glasögon fick jag inte jobba på däck utan hamnade i byssan som mäss skalle och salongsuppassare. Det var läro rika månader. Efter det började jag stude ra vid universitetet i Göteborg och Lund i flera år. Jag tog aldrig någon examen även om jag har akademiska poäng i bland annat religionsvetenskap och historia. I stället för en karriär i den akademis ka världen hamnade Tomas på dåvarande Sessanlinjens Tysklandstrafik, där han efter en kort tid som ekonomibiträde blev barbiträde och senare bartender. – Jag trivdes i baren. Det var intressant att lyssna på när kända och mindre kända göteborgare öppnade sina hjärtan. Jag fick höra fler lögner än sanningar. Många arbetskamrater på Sessan var stora per sonligheter. En var Svenne Whisky. Titeln på den novell/kåserisamling av Tomas som kom ut för några år sedan var för övrigt ”Svenne Whisky och andra berättelser”. Ömsesidig respekt När Stena Line köpte Sessanlinjen 1981 följde Tomas Abrahamsson med och fort satte som bartender. Efter några år på Ste na blev de fackliga uppdragen fler och fler

och han blev facklig företrädare på heltid. Med värme talar han om de kontakter dåvarande Sjöfolksförbundet hade med både Sten A Olsson och Dan Sten Olsson. – Självklart finns alltid motstridiga intressen mellan fack och arbetsgivare men manskapsfackets förhandlingar med Stena har under åren alltid präglats av ömsesidig respekt. Samverkan på lika vill kor mellan facken och arbetsgivarna är om möjligt alltid att föredra i stället för konfrontation. År 1994 lämnade Tomas Abrahamsson Stena Line för att börja arbeta som inter nationell sekreterare på Svenska Sjöfolks förbundet med ansvar för den svenska kampanjen mot bekvämlighetssjöfarten. Bara något år senare blev han ordfö rande för Seko sjöfolk i samband med att tidigare Sjöfolksförbundet 1995 gick sam

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

STEFAN F LINDBERG

Sjöfolkets företrädare Namn: Tomas Abrahamsson Facklig karriär: Ordförande Seko Sjöfolk 1995–2002, vice ordförande 2002–2016 Bor: Göteborg Böcker: Medverkar i ”Vems ordning och reda? Framtidens kollektivavtal och fackliga samarbete”, utgiven 2007; ”Svenne Whisky”, novell- och kåserisamling, utgiven 2003.

internationella och svenska uppdragen är smickrande men kanske allra mest hedrande var att jag på ITF-kongressen i Singapore förra hösten fick ITF:s guldme dalj. Jag är första svensken i modern tid att få guldmedaljen.

man med Seko. I mitten av 1997 var risken stor att över 40 svenskägda fartyg som gick i storsjöfart skulle flaggas ut. Rädd ningen blev det så kallade TAP-avtalet, ett avtal som Tomas Abrahamsson var med och tog fram och som accepterades av hela näringen. – Jag kan förstå att många uteseglare blev upprörda och oroade men så här i efterhand är det uppenbart att TAP-upp görelsen räddade kvar ett antal fartyg under svensk flagg. På flera viktiga punkter skilde sig TAPavtalet från internationella fartygsregister runt om i Europa. – Ingen fastanställd svensk sjöman kunde sägas upp och den som regel filip pinska besättningen som kom ombord arbetade inte under några diskrimineran de sociala villkor.

Fram till våren 2002 var Tomas Abra hamsson ordförande i Seko sjöfolk. Han valdes då till vice ordförande i Seko med bland annat ansvar för förbundets inter nationella verksamhet. Problemlösare I internationella fackliga sammanhang har han blivit känd som en problemlösare. – Det gäller att använda fantasin för att ta fram ett förslag som alla parter kan acceptera. Kanske har vi Sverige här en fördel genom att uppgörelser mellan fack och arbetsgivare oftast nås i samförstånd även om parterna från början kanske ver kar stå långt från varandra. – I många år har jag suttit i styrelsen för Skeppshypotekskassan och nyligen utsågs jag av regeringen som ledamot av Delegationen för sjöfartsstöd. Både de

Livet fattigt utan kultur I den tidiga svenska fackföreningsrörel sen spelade kulturarbetare ofta en viktig roll. I dag är det betydligt svårare att hitta fackliga ombudsmän som är intresserade av kultur. Tomas Abrahamsson är här ett undantag. – För mig vore livet fattigt utan kultur. När jag ger mig ut på resor har jag alltid med böcker som sällskap och jag lyssnar gärna på musik. I dag är det nästan enbart klassisk musik i hörlurarna. Blir det någon tid över filar jag gärna också på en novell eller ett kåseri. Att Sjöfolksförbundet var framgångs rika i sina kampanjer i början av 1990-talet menar Tomas bland annat beror på ett nära samarbete med kulturarbetare som författarna Ove Allansson och Anders Wällhed, musikgruppen Kal och skådespe laren och författaren Kent Andersson. – Rätt använd kan kulturen spela en avgörande roll för människors liv. Med värme tänker jag på mina samtal under åren med sjöfolkets store författare Ove Allansson. Vi diskuterade regelbundet livets stora och små frågor och hade ett gemensamt intresse i science fiction litteratur. Planerar du rent av att skriva fler böcker när du en dag slutar på ITF? – Vem vet. Fast det får i så fall bli först när jag avslutat mitt uppdrag som senior advisor på ITF. ¶ 69

D Kultur GÖTA ÄLVKLUBBEN 75 ÅR

TEXT: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

MÅLNING: HÅKAN SJÖSTRÖM

Göta Älvklubben 75 år För 75 år sedan, mitt under brinnande krig, grundades Göta Älvklubben ombord på Sveas nybygge Fenja. Den 24 april 1944 låg Fenja i Sannegårds sets humanitära hjälptransporter och för dessa gällde liknande arrangemang som hamnen i Göteborg. Hon var på sin första för lejdfartygen. Fenja var ett sådant far resa efter leveransen från Finnboda Varf i Stockholm den 12 april samma år. tyg. På sin första resa skulle hon trans Sverige hade med de krigförande län portera förnödenheter från Kanada till det svältande Grekland. På sidorna hade derna förhandlat fram fri lejd för ett antal målats Röda Korsets emblem samt de blå fartyg för att möjliggöra en viss utrikes handel. De krigförande länderna skulle på gula svenska neutralitetsmarkeringarna förhand godkänna avgångshamn, destina för att visa att fartyget tillhörde en icke krigförande nation. tion och last och sedan anvisa vilken rutt de skulle ta genom GÖTA ÄLVKLUBBEN Sjöfartskommissionen spärrområdena. Utöver den För lejd- och Röda Korstrafiken civila besättningen hade lejd När: 1944– ansvarade Sjöfartskommissio fartygen även kontrollofficera Vad: Ett gemenre från Marinen ombord med nen, som stod i nära kontakt samt forum för uppgift var att sköta kontakten med UD. De sjöfartsjournalis shippingmänni skor och sjömed de krigförande makterna. ter som bevakade trafiken var fartsintresseralegitimerade av UD och under de journalister Hjälpexpedition ställda kommissionens censur. Var: Göteborg Flera svenska Svenska fartyg Inför Fenjas hjälpex var även inhyrda för Röda Kor peditionen hade ett antal 70

sjöfartsjournalister samlats i fartygets befälsmäss för ett pressmöte. Fartygets befälhavare nämnde i förbigående Atlant klubben, som bildats av lejdbåtsbefälha vare och kontrollofficerare. Inspirerad av detta föreslog en av journalisterna att de som rapporterade om lejdtrafiken borde bilda en egen klubb. Förslaget antogs och klubben fick namnet Göta Älvklubben. Det var en renodlad sällskapsklubb med en enda uppgift, ”att samla lejdbåts reportagens folk till kamratliga samman komster utan styrelse och stadgar”. Minsprängd Fenja blev inte långlivad, ty detta eleganta motorfartyg på 3 700 ton dödvikt min sprängdes i Medelhavet på sin första resa, bara några månader efter leveransen. Hela besättningen kunde räddas, men far tyget gick förlorat. Betydligt bättre gick det för Göta Älv klubben, som nu i april har verkat i 75 år som ett gemensamt forum för shipping människor och sjöfartsintresserade jour nalister. Redan efter krigsslutet 1945 vidgades klubbens mål och inriktning då den öpp nades för representanter för sjöfarten och den maritima sektorn. En vändpunkt skedde 1948 då man fastställde stadgar och valde en styrelse. Det var skeppsredarna Axel Jonsson och Harry Trapp som stakade ut kursen. Göta Älvklubben blev allt mer ett kvalifi cerat forum där sjöfolk, shippingfolk och pressfolk kunde mötas för att diskutera aktuella sjöfartsfrågor. 100 medlemmar Göta Älvklubben har ett hundratal med lemmar som träffas några gånger om året för utvecklande samtal, umgänge och kunskapsutbyte. En av de mer synliga aktiviteterna är att varje år utse Årets Sjö fartsprofil. Syftet är att synliggöra perso ner som arbetar inom sjöfartsnäringen i Sverige och därmed göra allmänheten uppmärksammad på vad som händer inom den maritima sektorn. Klubben välkomnar nya medlemmar som är verksamma inom medievärlden eller någon av sjöfartens näringar. ¶

D Kultur April ”Staterandet har blivit en kul kontrast”

Bok om åländska redaren Gustaf Eriksons motordrivna fartyg

Ulf Ström, sjökapten, som utsetts till Årets manliga statist 2018 på Statistföreningens Guldtackegala.

Bo Limnell har skrivit en bok om den åländske redarkungen Gustaf Eriksons motorseglare och secondhand-motorfartyg fram till 1940-talet.

PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Mer pengar för ombyggnad av Sjöfartsmuseet Akvariet MUSEUM Fastighetsbolaget Higab, som

är helägt av Göteborgs Stad och äger och förvaltar många av de byggnader som är karaktäristiska för staden, ansökte i december 2018 kommunfullmäktige om ökade anslag för Sjöfartsmuseet Akvariets om- och tillbyggnad.

Blidösund gör musikkryssningar även i år KRYSSNINGAR Blidösundsbolaget inle

SJÖFARTSMUSEET AKVARIET STÄNGDE i

september 2018 för om- och tillbyggnad. – Vårt arbete fortsätter nu enligt pla nerna. Det nya museet ska stå klart 2021 och visionen är ett museum och akvarium i internationell klass. Målet är en verksam het som bjuder på stora upplevelser och en bättre miljö för både besökare, djur och personal, säger Carina Sjöholm. Nästa steg för Akvariets del blir att bör ja flytta fiskar och koraller till nya, tillfälliga akvarier i huset. ¶ Pär-Henrik Sjöström

PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

der årets musikkryssningar med ång fartyget Blidösund den 16 maj. Rederi et uppger att ”musikbåten” Blidösund i drygt 30 år har gjort skärgårdskryss ningar med musik och underhållning i samklang med mat och dryck. Blidösund byggdes 1911 i Göteborg för skärgårdstrafik i Stockholm. Hon uppges vara det sista koleldade ångfar tyget i Stockholms skärgård. ¶

ENLIGT HIGABS BERÄKNINGAR skulle ytterligare cirka 40 miljoner kronor behö vas utöver det tidigare kostnadstaket på 100 miljoner. Kommunstyrelsen och där efter kommunfullmäktige har godkänt de ökade kostnaderna och arbetet med ombyggnationen kan nu fortsätta enligt planerna utan förseningar. – Det är en tydlig signal från politiken att Sjöfartsmuseet Akvariet står för en vik

tig verksamhet i Göteborgs stad. Alla är nu ivriga att fortsätta arbetet med att få det nya museet på plats, säger Carina Sjöholm, museichef, i ett pressmeddelande.

Destination Gotland tar hållbarhetsstafettpinne MILJÖARBETE Destination Gotland antar utmaningen att äga FN:s stafett pinne för hållbarhet under 2019. Sta fettpinnen övertas från klädföretaget Imse Vimse. – Vi tar stafettpinnen av flera anledningar. Först och främst för att vi verkligen jobbar hårt med hållbar hetsfrågor inom företaget, säger Daniel Panzarfelt, hållbarhetschef på Destina tion Gotland, i ett pressmeddelande. ¶

GÖTEBORG augusti 1981. Stena Baltica (ex Sveaborg, ex Finnhansa), byggd 1966 av Wärtsilä Helsingforsvarvet, ligger vid kajen efter en charter som logementsfartyg.

SJÖFARTSTIDNINGEN NR 04, 26 April 2019

BOOKIT levererar en modern boknings- och check-in lösning. Tomas Karlsson

VD för Eckerö Linjen Ab

FILL YOUR FLEET Navix Maritime Chartering AB Klippan 3B (Floor 1) SE 414 51 Göteborg Office Phone + 46 31 730 40 40 Chartering Desk + 46 31 730 40 40 Operations Desk + 46 31 730 40 45

NavixHalv1705.indd 1

We are a Commercial Management Company with the knowledge and experience to fill fleets and optimize voyages. NAVIX.SE

2017-05-08 12:03:37

D Akterspegeln April

TEXT: HENRIK EKBERG

”Både med och utan motor” DE SENASTE ÅREN har pråmtrafiken seglat upp på den svenska sjöfarts agendan som ett grönt och effektivt alternativ för att avlasta våra hårt trafikerade väg- och järnvägsnät. För gemene man är nog pråmar annars något som för tankarna till kanalrika länder i Europa och då framför allt Holland. Och det är också som dessa låga och lite enklare fartyg, som slingrar sig fram i de smala vattendragen på kontinenten, som man vill se trafikslaget i Sverige. Alltså mer som en megalång lastbil på vatten med lastbilsmotor. FÖRESPRÅKARNA VILL ATT pråmtrafiken

ska vara ett landbaserat trafikslag, fri från lots- och farledsavgifter och som kan få snöröjning, ursäkta, isbrytning, om det skulle behövas. Som ansvarig myndighet ska Trafikverket vara. Kort och gott: man vill se ett femte, landbaserat trafikslag på vatten. DETTA ÄR JU en jättebra idé för ett land som faktiskt har en hel del inre vattenvägar som inte nyttjas till fullo. Förutsättningarna för att kunna trafikera dessa vatten grundlades 16 december 2014 när beslut togs om att anta EU:s regler för inlandssjöfart på Göta älv, Vänern och Mälaren. NU ÅTERSTÅR DET dock en del politiska

beslut för att anamma hela regelverket.

ENLIGT TRANSPORTSTYRELSEN finns

”Viktigast är ju förstås att inte det ena skrået tränger undan det andra” Henrik Ekberg, reporter.

Som till exempel lots- och farledsfrågan samt vilken myndighet som ska ansvara för trafikslaget, vilka är hyggligt viktiga beslut för att branschen överhuvudet taget ska ges någon möjlighet att investera i transportslaget.

det drygt 260 registrerade pråmar i fartygsregistret i dag. Av dessa uppskattar myndigheten att ”mellan 80 och 90 är godkända och certifierade för yrkesmässigt bruk på samma sätt som andra kommersiella fartyg”. Så frågan är vad vi ska kalla de ”nya” pråmarna som förhoppningsvis inom en mycket snar framtid, med motor och manskap, börjar trafikera Mälaren, Vänern och Göta älv. En läsare som har uppmärksammat begreppsdilemmat föreslår flodfartyg. Ja, varför inte. VIKTIGAST ÄR JU förstås att inte det ena

skrået tränger undan det andra på grund av begreppsförvirring. Vilket nog inte är troligt i det här fallet. Vad man kan hoppas på är att båda skråna växer. För huvudsaken är ju att vattnet framöver nyttjas mer än i dag. Både med och utan motor.

ETT DILEMMA SOM alltid dyker upp från

folk i branschen – med all rätt – när vi skriver om detta nya initiativ är själva begreppet pråmtrafik. Vi har ju redan pråmar i de svenska vattnen. Och de är normalt sett varken utrustade med far tygs- eller lastbilsmotor, utan kräver bog sering. Vi pratar obemannade lastfartyg utan motor.

NÄSTA NUMMER

C NUMMER 04, 26 ApRil 2019 • PRIS 95 SEK • WWW.SJÖFARTSTIDNINGEN.SE

Nytt namn – fler sökande Sjöfart och Logistik blir Internationell Logistik. s 22 Saturnus och Mercurius Två nykomlingar i den svenska handelsflottan. s 50 Mer än ett skeppsmäkleri Vi har hälsat på hos Stem Shipping på Lidingö. s 58

REpORTAGE

Nästa Sjöfartstidningen kommer till prenumeranter fredag 24 maj Prenumerera och få 11 nummer för 895:- Vi ger dig de senaste nyheterna, rikligt illustrerade reportage, detaljerade fartygspresentationer och intressanta intervjuer med spännande människor i näringen. För alla sorters prenumerationsärenden ring 0770-45 71 14 eller gå in på: www.sjöfartstidningen.se/prenumerera

God arbetsmiljö innebär säkerhet

SIDAN 12

Redo för Sjöfartens Dag SIDAN 54

Sjöingenjör och skeppsbyggare SIDAN 62

Sjöfartens landskap I det självstyrda landskapet Åland är sjöfarten närvarande så gott som överallt. SIDAN 32

SIRIUS SHIPPING CELEBRATES 25 YEARS YOU ARE ALL INVITED! Good times are coming! We want to celebrate our 25th anniversary together with everyone we know. Thursday, May 23, we welcome you to an open house and ship 9.00 - 15.00. The newly built Mercurius will be at Donsรถ Djuphamn for onboard visits. Sirius Shipping, Sirius Chartering and Vald. Andersons Shipagency invites you to join us for a great time! There will be cake for everyone. We hope to see you on Donsรถ!

SIRIUS SHIPPING provides efficient transportation with safety and environment in focus. With a highly trained staff and well maintained product, chemical and LNG tankers, Sirius will meet your highest expectations. See our fleet at www.siriusshipping.eu

POSTTIDNING

Avs: Svensk Sjöfarts Tidnings Förlag AB Västra Hamngatan 13, 411 17 Göteborg

MODERN CLASS FOR SMARTER OPERATIONS Today’s market needs smarter solutions – and a modern classification partner. Find out how our modern classification solutions can turn possibilities into opportunities – and make your operations safer, smarter and greener.

SAFER, SMARTER, GREENER

DNV GL Sweden: +46 8 587 940 00 maritime.sweden@dnvgl.com Learn more at dnvgl.com/maritime