kritisk kommunikation

sluta dig till alla kritiska applikationer på hemmakontoret på ett säkert och effektivt sätt.

L Sningsmodeller

Det finns tre huvudsakliga modeller som kan användas för att erbjuda en uppdragskritisk bredbandstjänst:

1. Statsägt dedikerat nätverk. Detta alternativ ger den bästa säkerheten och kontroll över de allmänna säkerhetstjänsterna. Dock krävs dedikerat spektrum och ett dedikerat mobilnätverk, samt en omfattande portfölj av kompetenser för att planera, bygga och driva nätverket. Detta medför mycket höga initiala kapitalutgifter samt kontinuerliga stöd- och underhållskostnader.

2. Mobilnätsoperatör som tjänsteleverantör. För att undvika kapital- och driftskostnader kan allmänna säkerhetsorganisationer köpa tjänsten från en vanlig mobilnätsoperatör. Operatören är ansvarig för den helhetsomfattande tjänsten tillsammans med specifika säkerhets-, tillgänglighets- och relaterade krav för allmänna säkerhetstjänster. En stor nackdel med detta förfarande är att mobilnätsoperatören har till- gång till slutanvändarens konfidentiella information, såsom plats- och användaruppgifter, vilket vanligtvis är ett oöverkomligt hinder för detta alternativ. uppsida för mobiloperatör

3. Tjänsteoperatörsmodell i samarbete med mobilnätsoperatörer. Det vinnande förslaget för de flesta fallen är att ha en separat tjänsteoperatör som fokuserar på att erbjuda uppdragskritiska bredbandstjänster, vanligtvis inom ett separat företag som stöds av statlig finansiering.

För att spara resurser och pengar samarbetar denna tjänsteoperatör med en eller flera mobiloperatörer och delar radioåtkomstnät med dem. Tjänsteoperatören behöver därmed inte planera och stöda den radiobaserade delen av nätverket, men har full kontroll över mobilenheter, användare och tjänstepaket.

Mobiloperatören kan också rikta sig till ytterligare användare utöver allmänna säkerhetsanvändare, såsom andra statliga enheter, vatten, energi, kollektivtrafik och andra privata och offentliga tjänster som är väsentliga för allmän säkerhet. Även stora internationella organisationer som också kan ha behov av kritiska bredbandstjänster.

Mobiloperatören får igen ytterligare intäkter från investeringar de redan har gjort, vilket gör att mobilnätsoperatören kan förbättra sina nätverk och erbjuda bättre tjänster till sina kunder Tjänsteoperatörsmodellen är den vanligaste modellen. I Norden har Finland nyligen tagit i bruk sitt nya uppdragskritiska bredbandsnätverk, döpt till Virve 2, som är baserat på denna modell.

Sverige är också långt framme i planeringen av en liknande arkitektur med de första demonstrationerna och konceptbevisen i år och med ett mål att ta i bruk det nya nätverket Rakel G2 år 2028. Samma gäller för hela Europa, där olika länder befinner sig i olika stadier av utvärderingsprocessen.

Utmaningar Och L Sningar

Det finns många utmaningar när det gäller att driva ett nätverk för uppdragskritiska bredbandstjänster Lyckligtvis erbjuder majoriteten av operatörerna som driver uppdragskritiska kommunikationstjänster redan en uppdragskritisk rösttjänst över TETRA-nätverk eller liknande radiokommunikationsnätverk.

Operatören har därför infrastrukturen och kunskapen om att erbjuda uppdragskritiska tjänster generellt sett. Det finns dock fortfarande ytterligare utmaningar som är specifika för bredband och som måste adresseras. Några av de största utmaningarna inkluderar följande:

1. Val av slutanvändarenheter.

Mobila enheter är vanligtvis utformade för konsumentanvändning, och offentlig säkerhet har mycket specifika krav på enheter, som lång batteritid, enkel åtkomst till knappar för tryckoch-prata och nödsituationer, säker och flexibel hantering av mobila enheter, med mera.

Ett gott samarbete med leverantörerna av mobila enheter krävs för att få modeller som uppfyller de specifika kraven för uppdragskritiska tjänster.

2. täckning.

Mobiloperatörer har optimerat sina nätverk för stadsområden där de flesta abonnenterna befinner sig, medan användare av kritisk kommunikation behöver lika bra nätverkskapacitet både i stads- och landsbygdsområden.

Ett gott samarbete krävs med den valda mobiloperatören eller mobiloperatö- rerna för att säkerställa att täckningen i radioåtkomstnätverket förbättras tillräckligt mycket på landsbygden Samma gäller för utmanande miljöer i stadsområden, som tunnelbanor och andra svåra radiomiljöer.

3. interoperabilitet och migration.

En säker övergång från de gamla röstbaserade radiokommunikationsnäten måste planeras noggrant. Vissa länder väljer att köra både de gamla röstnäten och de nya datanäten parallellt, vilket medför vissa kostnadsimplikationer, medan andra länder migrerar användarna till datanäten.

I båda fallen måste du se till att införandet av datatjänsterna och migrationen av användarna sker smidigt och utan avbrott i tjänsten under hela migrationsprocessen.

S Rskilda Utmaningar

En vanlig brist när det gäller planering av uppdragskritiska tjänster är hur man hanterar och övervakar transportdelen av nätverket.

Eftersom operatörerna vanligtvis redan har driftsatt ett röstnätverk antar de att de kan hantera datanätverket på liknande sätt. Det finns dock några nya utmaningar som är specifika för

Flera nivåer. Illustrationen visar principerna för övervakning av en uppdragskritisk bredbandstjänst för till exempel blåljus

I artikeln beskrivs tre olika filosofier för ansvar för driften av 4G/5G-nätet = bäraren av kommunikationen.

(1) Statsägt de dikerat nätverk

(2) Mobilnätsoperatör som tjänsteleverantör.

(3) Tjänsteoperatörsmodell i samarbete med mobilnätsoperatörer.

Varje filosofi har sin fördel repsektive nackdel.

ILLUSTRATION Creanord transportnätverken för uppdragskritiskt bredband:

1. synlighet

Karaktären hos datanätverk. I röstorienterade nätverk är det tillräckligt att övervaka nätverkets status, om alla länkar i nätverket är nere eller uppe. Detta gäller inte längre för datanätverk. Det kan finnas plötsliga dataskurar i nätverket, datapaket kan försvinna och det kan finnas betydande fördröjningar vid leverans av paketen, vilket skapar problem för tryck-och-prata och andra applikationer med tidskänslighet. Operatören behöver ett övervakningsverktyg som kan övervaka nätverkets status från ända-till-ända med avseende på fördröjning, jitter och paketförlust.

2. tillförlitlighet

Jämfört med traditionella landmobila nätverk förlitar sig de nya näten på en mobiloperatör från en tredje part för att tillhandahålla radioåtkomstnätverket. Operatören för uppdragskritisk kommunikation har ingen insyn i nätverket från den tredje parten och behöver därför ha förmågan att verifiera tjänstenivåavtalen för slut-till-slut-tjänsten över nätverket från den tredje parten för att säkerställa att de erbjudna sluttjäns- terna får den kvalitet de behöver. slutsatser

3. Proaktivitet.

Vid kritiska bredbandstjänster har man inte råd med otillgänglighet av tjänsterna och måste därför kunna förutse problem i nätverken innan de påverkar slutanvändarupplevelsen. Genom att analysera historiska data kan man identifiera trender och problemområden i nätverket och konfigurera om nätverket eller lägga till mer kapacitet där det behövs.

Införandet av uppdragskritiska bredbandstjänster medför ett antal utmaningar som måste hanteras, men fördelarna är definitivt värda det och kommer att bidra till att hålla förstarespondenter och medborgarna de hjälper säkrare. Bredbandsdata möjliggör användning av nya teknologier såsom IOT-baserade tjänster, drönare och förstärkt verklighet för att ge en betydligt bättre situationsmedvetenhet och informationsdelning vilket bidrar till att rädda liv, säkerställa allmänhetens trygghet samt en effektivare och säkrare arbetsmiljö i uppdragskritiska situationer.

Text: Claus Still, Creanord