Varför tycker finskspråkiga finländare så olika om svenskan i vårt land?

Kim Strandberg Varför tycker finskspråkiga finländare så olika om svenskan i vårt land?

FRÅGAN I RUBRIKEN ÄR CENTRAL i den kommande antologin Ur majoritetens perspektiv. Opinionen om det svenska i Finland (SLS) som jag redigerat tillsammans med Staffan Himmelroos vid Helsingfors universitet. På 2000-talet har en ny våg av spänningar mellan språkgrupperna i Finland varit synlig. Det kan dels bero på att de lättillgängliga åsiktsforum som internet och sociala medier erbjuder gett mer utrymme för dessa åsikter, dels på de framgångar som Sannfinländarna, ett parti som öppet kritiserat svenskans ställning, har haft i de tre senaste riksdagsvalen. Tillsammans med tio andra finländska forskare har vi undersökt vilka åsikter finskspråkiga har om svenskan och vad de kan tänkas bero på. Det huvudsakliga materialet utgörs av två enkäter som samlats in bland finskspråkiga finländare 2014.

Vilka svar kan vi då bidra med om språkklimatet och dess orsaker? Även om bilden i medierna kanske givit sken av att opinionen är väldigt kritisk mot svenskan just nu, ger våra forskningsresultat ändå på sätt och vis lugnande besked. På ett principiellt plan är attityderna till svenskan positiva. Exempelvis anser en klar majoritet att det svenska språket är en väsentlig del av vårt samhälle och att det vore synd om det svenska språket och kulturen försvann från vårt land. Dessutom utgör språket en relativt oviktig politisk skiljelinje för de finskspråkiga. Det finns dock vissa orosmoln. En del tecken tyder på att attityderna blivit mer negativa under de senaste årtiondena, samtidigt som de flesta finskspråkiga tycker att studier i svenska borde vara frivilliga.

Varför är då en önskan om frivillig svenskundervisning så problematisk? När vi ställer frågan om vad som förklarar åsikter om svenskan bäst, visar våra analyser att den enskilt viktigaste förklaringen är de egna kunskaperna i svenska. Den är alltså starkare än förklaringar som har att göra med sociala kontakter mellan språkgrupperna och olika personliga drag hos respondenterna. Ju bättre man är på svenska desto positivare inställd är man till det svenska språket och svenskan i Finland i allmänhet. Det paradoxala ligger i hur man kan förbättra kunskaperna i svenska när den obligatoriska undervisningen har ett så starkt motstånd hos finskspråkiga. Frivillig undervisning kan vara ett alternativ, men samtidigt visar vår studie att viljan att lära sig svenska på frivillig väg är begränsad, särskilt hos män. Möjligtvis är detta en snudd på olöslig fråga, men vår bok bidrar med nya förklaringar och synsätt som kan hjälpa oss förstå förhållandet mellan Finlands nationalspråk. ●

”Ju bättre man är på svenska desto positivare inställd är man till det svenska språket.”

Kim Strandberg är professor i statskunskap, särskilt politisk kommunikation, vid Åbo Akademi i Vasa. Foto: privat. Ur majoritetens perspektiv. Opinionen om det svenska i Finland (red. Staf fan Himmelroos & Kim Strandberg) utkommer i augusti.