Läsförståelse
Läsförståelse C I serien Läsförståelse möter eleverna olika texttyper och får träna på att koppla textens innehåll till egna erfarenheter och anpassa läsningen efter textens krav.
A B C D
Varje bok innehåller 22 texter, som presenteras tillsammans med uppgifter med olika inriktning. Det finns frågor att arbeta med före läsningen, frågor där svaren står tydligt i texten eller mellan raderna och frågor där eleverna får träna på att reflektera och vara kritiska.
Hydén • Schubert • Svidén
I serien ingår:
Art.nr 35333
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09286-7_cover.indd 1
2013-10-24 11:28
Innehåll Till dig som ska arbeta med boken ............. 3 En intervju ................................................. 4 En rapport . ................................................ 6 En uppslagsbok ......................................... 8 En karta .................................................... 10 En instruktion ............................................ 12 En novell ................................................... 14 En fabel .................................................... 16 Ett kåseri . .................................................. 18 En faktatext . .............................................. 20 Två dikter .................................................. 22 En biografi . ................................................ 24 En ansökan ............................................... 26 En novell ................................................... 28 En insändare ............................................. 30 En baksidestext ......................................... 32 Ett reportage ............................................. 34 Ett kampanjblad ........................................ 36 En krönika ................................................. 38 En nyhetsartikel ......................................... 40 Två recensioner ......................................... 42 Ett referat .................................................. 44 En grekisk saga ......................................... 46
978-91-44-09286-7_book.indd 2
2013-11-06 12:29
Till dig som ska arbeta med boken I den här boken kommer du att läsa korta texter av olika slag – berättelser och faktatexter – och arbeta med uppgifter både före och efter läsningen. Under tiden som du läser kan du • gissa – förutspå – vad som skulle kunna hända i en berättelse med stöd av det som du redan fått veta i texten. Håll sedan utkik efter hur din gissning stämmer. • jämföra det som texten säger med något som du känner till eller har varit med om. • fundera över vad just du tänker om personer, platser och händelser. • stoppa upp om det är något som du inte förstår. Ibland hjälper det att läsa meningen en gång till, titta lite mer noga på bilden, eller att ta reda på vad ett svårt ord betyder.
Bra att veta om uppgifterna Före läsningen Tänk igenom ... Frågorna ska få dig att tänka på vad texten handlar om, och vad du redan vet om det ämnet. Det är en bra strategi eftersom den hjälper dig att lättare komma in i texten.
Efter läsningen Vad står det i texten? Svaret på gröna uppgifter står klart och tydligt i texten. Ofta används frågans nyckelord i texten, så därför är svaret lätt att hitta. Det kallas att läsa på raderna. Vad säger texten? Svaret på gula uppgifter står också i texten, men det står mellan raderna. Det betyder att du måste dra slutsatser om vad författaren egentligen menar med ett ord, ett uttryck eller en beskrivning. Ibland krävs det att du använder flera ledtrådar i texten, och ibland har du nytta av dina alldeles egna erfarenheter. Fundera över texten Röda uppgifter ska få dig att reflektera över det som sägs i texten, och att vara kritisk. – Sista frågan i alla kapitel har tre förslag till textens överskrift: • Ett, som handlar om textens huvudtanke. • Ett, som handlar om bara en detalj i texten. • Ett, som berättar mer än det som texten handlar om. Det förslag som handlar om textens huvudtanke är det som passar bäst.
Tänk också på ... • Läs gärna igenom frågorna på högersidorna innan du läser själva texten. Det hjälper dig att bli mer aktiv i läsningen. • Glöm inte bilderna! De kan innehålla information eller ge ledtrådar om svaret på en fråga. • Motivera alltid svaret på gula och röda frågor. Det ska tydligt synas vilken information och vilka ledtrådar du använt, eller hur du har resonerat, för att komma fram till ett visst svar. • Ett svar behöver inte vara ”fel” bara för att dina kamrater har kommit fram till andra svar. 3
978-91-44-09286-7_book.indd 3
2013-11-06 12:29
En intervju Vad kan du tänka dig skulle hända på ett sommarläger?
Tänk igenom …
För femte året i rad ordnas kulturläger för ungdomar i Stenviken. En av eldsjälarna bakom projektet, Lena Gustavsson, berättar för vår reporter. Vad är ett kulturläger? – Jo, det är ett läger för barn och ungdomar som vill utveckla sin kreativa förmåga. Alla människor, särskilt barn och ungdomar, brukar gilla att skapa saker utifrån den egna fantasin. Kan vem som helst anmäla sig? – Vi vänder oss till elever som nu går i årskurs 5–7 i någon av kommunens tre skolor. I första hand lämnar vi plats för de som aldrig har varit här, därefter gäller ”först till kvarn”. Det är femte året i rad som ni anordnar lägret. Vad är det som gör det så populärt? – I första hand, tror jag, beror det på att det är ett dagläger. Många barn som inte är vana att sova borta får en chans att pröva på läger verksamhet. Viktigt är också att de som kommer hit får många nya vänner samtidigt som de sysslar med något de tycker är roligt. Det rikliga utbudet på aktiviteter lockar säkert också många att komma hit.
eftersom både barn och föräldrar verkar nöjda med det tar vi i år emot deltagarna under tiden 8–19 juni. Hur många kan ni erbjuda plats? – Tidigare har vi tagit emot 15 barn, men tack vare kommunens positiva inställning till vår verksamhet kan vi faktiskt ta emot dubbelt så många i år. På vilket sätt har kommunen bidragit, menar du? – Dels har vi fått ekonomisk hjälp så att vi kan anställa mer personal, dels har vi fått löfte om att låna utrustning som inte används i den vanliga verksamheten under sommaren, till exempel två vävstolar från Stenviksskolan.
Kan du ge några exempel på vad ungdomarna kan sysselsätta sig med? – De kan välja teater, akvarellmålning, dans, skrivarverkstad, vävning, drejning, film/tv och körsång, men vi är öppna för deltagarnas egna förslag också. I samband med att man gör sin intresseanmälan kan man fylla i sina olika önske mål på talongen.
Du har varit med varje sommar sedan kultur‑ lägret startade. Tröttnar du aldrig? – Nej, det gör jag inte! För mig känns det som en stor förmån att få umgås med alla dessa trevliga barn och ungdomar! De kommer gärna in till mig i köket för att prata. Att få komma hit ut till Stenviken vid den tiden på året är dessutom alltid en speciell naturupplevelse.
Under vilken tid pågår kulturlägret i år? – Vi har alltid dragit igång direkt efter skol avslutningen i god tid före semestrarna, och
Vad skulle du vilja säga till de ungdomar som ännu inte har anmält sig? – Ta chansen och pröva! Gör det!
4
978-91-44-09286-7_book.indd 4
2013-11-06 12:29
1 Under vilken tid pågår lägret? 2 Hur många barn har man brukat ta emot? 3 Vilka personer vänder sig lägret till?
Vad står det i texten?
Vad säger texten?
1 Varför väljer många barn och ungdomar den här typen av läger, enligt texten? 2 Ge exempel på att kommunen uppskattar att lägret finns. 3 Vad ska pengarna som kommunen bidragit med användas till? a) två vävstolar b) löner till personal på lägret c) dagsutflykter 4 Hur många somrar har Lena Gustavsson arbetat på lägret? 5 Vad innebär det att lägret är ett dagläger? 6 Varför är barn och föräldrar nöjda med tidpunkten för lägret? 7 Hur många finns det plats för på lägret i sommar? 8 Varför kan Stenviksskolan låna ut två vävstolar till lägret? 9 Vilken arbetsuppgift på lägret har Lena Gustavsson? 10 Finns det platser kvar till lägret när denna intervju publiceras, tror du? Motivera.
Fundera över texten
1 Skulle du vilja vara en av deltagarna på detta läger? Motivera. 2 Vad innebär ”först till kvarn”? a) Den som springer fortast till kvarnen får en plats på lägret. b) Den som anmäler sig först får en plats på lägret. 3 Hur ser du att detta är en intervju? 4 Föreslå en aktivitet som inte hör hemma på ett kulturläger. 5 Var skulle du kunna hitta en sådan här text? Förklara hur du tänker. a) på Huvudstadsbladets förstasida b) på Stenvikskurirens skolsida 6 Lena Gustavsson beskrivs som en ”eldsjäl”. Varför? 7 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten på sidan 4 handlar om. a) Ett kulturläger b) Lägeraktiviteter c) Först till kvarn
5
978-91-44-09286-7_book.indd 5
2013-11-06 12:29
En rapport Tänk igenom … Varför gör man experiment i NO-ämnen?
Tidpunkt: NO-lektionen den 20 mars Arbetsgrupp: Nadja, Kim och Martin, 6B Bakgrund: På NO-lektionerna har hela klassen haft luften som tema de senaste veckorna. Maja har berättat vad luft består av. Vi har gjort olika experiment och lärt oss att varm luft är lättare än kall luft. Just nu håller vi på med lufttryck. Förra veckan fick alla grupper i uppdrag att ta med två tomma toapappersrullar hemifrån. Maja sa att vi skulle få användning för dem i ett experiment. Uppgift: Vi skulle lägga två sugrör på en plan yta, t.ex. ett bord. På sugrören skulle vi lägga de två toarullarna med 3–4 cm mellanrum. Sedan skulle vi ta det tredje sugröret och blåsa med det mellan de två rullarna och se om de rörde sig. Syfte: Att undersöka om lufttryck påverkas av att luften rör sig. Material: 2 st tomma toapappersrullar 3 st sugrör Skiss:
Hypotes: Kim och Martin trodde att luftdraget skulle göra att rullarna åkte åt var sitt håll. Men Nadja tänkte att lufttrycket mellan rullarna borde minska när man blåser med sugröret där. Då kommer rullarna att rulla intill varandra. Resultat: När vi blåste i sugröret rullade toarullarna mot varandra och la sig precis intill varandra. Slutsats: Lufttrycket mellan rullarna minskade när luften blåste mellan dem. Då gjorde trycket från luften på sidan av rullarna att rullarna åkte ihop.
6
978-91-44-09286-7_book.indd 6
2013-11-06 12:29
1 I vilken klass går eleverna? 2 Vad har klassen som tema just nu? 3 Vilka material använde man i experimentet? 4 Vilket påstående stämmer med texten? a) Varm luft är lättare än kall. b) Kall luft är lättare än varm.
Vad står det i texten?
Vad säger texten?
1 Vilket ord i texten innebär att man gissar hur resultatet kommer att bli? 2 Vem i arbetsgruppen ställde den bästa hypotesen? 3 Vad var avsikten med experimentet? a) att undersöka om det går att flytta på toarullarna med hjälp av ett sugrör b) att undersöka hur lufttrycket påverkar hur toarullarna rör sig c) att undersöka om varm och kall luft väger lika mycket 4 Under vilken rubrik får du reda på hur toarullarna förflyttade sig under experimentet? 5 Skriv en bildtext till var och en av skissbilderna. Använd meningar från texten på sidan 6. 6 Rita sugrören och toarullarna så som Kim och Martin tänkte sig resultatet av experimentet. 7 Vem är Maja?
Fundera över texten
1 Varför var det viktigt att man lade sugrören på ett plant underlag? 2 Vad är en slutsats? a) en förklaring till varför experimentet gick som det gjorde b) en gissning på hur experimentet ska gå c) en förklaring till varför experimentet inte gick att genomföra 3 Varför skulle toapappersrullarna vara tomma? 4 Vad mera skulle klassen kunna undersöka inom det tema som de jobbar med? 5 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten på sidan 6 handlar om. a) Ett försök med lufttryck b) NO-undervisningen c) Knep och knåp med tomma toarullar
7
978-91-44-09286-7_book.indd 7
2013-11-06 12:29
En karta Tänk igenom …
Vad behöver man veta för att kunna orientera sig på en karta? A
B
C
1
2
3
Skala 1:5000 0
50
100
Ankargränd B2 Riksdagshuset A1 Järntorget B3 Storkyrkoskolan B3 Lejonbacken B1 Västerlånggatan B2
150
tunnelbana
200 m
Postmuseum A2 Börsen B2 Storkyrkan B2 Köpmangatan B2 Tyska Brinken B3 Mynttorget A1
Brunnsgränd C2 Stora Nygatan A2 Källargränd B2 Tullgränd C3 Medeltidsmuseum B1 Österlånggatan C2
apotek bussterminal vägnummer gränd
10
978-91-44-09286-7_book.indd 10
2013-11-06 12:29
1 Hur ser symbolen för tunnelbana ut? 2 Vad står förkortningen gr för? 3 Vilken stadsdel visas på kartan?
Vad står det i texten?
Vad säger texten?
1 På vilken ruta på kartan hittar du Köpmangatan? 2 Ungefär hur långt är det att promenera från Järntorget till Tyska Brinken? 3 Vilken byggnad ligger söder om Lejonbacken? 4 Vilken väg leder mellan Mynttorget och Järntorget? 5 I vilket väderstreck går du om du förflyttar dig från Köpmangatan till Storkyrkoskolan? 6 Vart kommer du om du går Brunnsgränd österut? 7 Hur går du om du efter att ha varit på Medeltidsmuseet har fått ont i huvudet och vill köpa huvudvärkstabletter i Gamla stan? 8 Vilken uppgift har kompassrosen i kartans övre högra hörn?
Fundera över texten
1 Hur förflyttar du dig snabbast om du är på Postmuseum och vill besöka Börsen? a) till fots b) med buss c) med tunnelbana 2 Hur är gatunamnen i listan sorterade? Varför just så, tror du? 3 Vad betyder förkortningarna S och N som ibland ingår i gatunamn? 4 Varför skriver man ibland inte ut hela gatunamnet i kartor? 5 Vilken plats i Gamla stan skulle du helst vilja besöka? Varför? 6 Varför är kartan indelad i rutor? 7 Gamla stan är omgivet av vatten. Ge exempel på gatunamn och annat som tyder på det. 8 I ruta B2 finns det gator som har namn efter yrken. Vilka yrken? 9 Vad menas med att kartan är ritad i skalan 1:5000? 10 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten på sidan 10 handlar om. a) Vägbeskrivning b) Gatunamn c) Stadskarta
11
978-91-44-09286-7_book.indd 11
2013-11-06 12:29
En faktatext Tänk igenom … Läs texten under tabellen. Vad skulle du vilja veta mer om geparden?
Geparden är ett ganska litet kattdjur som lever på Afrikas savanner. Den väger 35–65 kg. Lejonet, ett annat kattdjur på savannen, väger ungefär 200 kg. Förr jagades geparden ofta eftersom människorna ville åt den vackra pälsen. Idag är geparden fridlyst. Geparden är världens snabbaste landdjur och kan komma upp i en hastighet av ca 100 km/h under korta sträckor, men redan efter ett par hundra meter måste den sakta ner. Geparden är inte särskilt bra på att klättra. Till skillnad från andra kattdjur kan den inte dra in sina klor i ett skyddande hölje. Det gör att klorna hela tiden slits, precis som på en hund. Runt ögonen har geparden svarta linjer. Det gör att den inte bländas så lätt av solen. Geparden har mindre tänder än andra kattdjur och ett ganska litet gap. Det ger mera plats åt näsborrarna som måste vara stora för att geparden ska kunna andas in mycket syre när den springer fort. Blodet måste syresättas ordentligt för att den ska få upp farten. Geparden har en speciell metod när den jagar. Först gömmer den sig så att bytesdjuret kommer nära. Det är viktigt att den inte ligger i vindriktningen så att bytesdjuret kan känna vittring. När bytesdjuret är tillräckligt nära gör geparden en rusning. Större djur som antiloper och gaseller välter den omkull, hugger dem i strupen och kväver dem. Mindre bytesdjur kan den bita ihjäl direkt. Gepardens små tänder, dåliga klor och brist på uthållighet gör att den ofta misslyckas med
att döda ett bytesdjur. Lyckas den fälla ett djur måste den också äta upp det direkt. Hungriga grannar som lejon och hyenor stjäl bytet om de upptäcker det. Geparden har inte en chans att försvara sin mat gentemot dem. Gepardmamman lever ensam med sina ungar. För att skydda dem medan hon jagar, gömmer hon dem. Det är svårt eftersom det finns så många hungriga djur på savannen. Mamman har ju också svårt att försvara ungarna mot större djur. Det gör att ungefär nio av tio gepardungar dör innan de ens blivit en månad gamla. MAXHASTIGHETER LEJON SEBRA MÄNNISKA STRUTS GEPARD 0
20
40 60 Hastighet (km/h)
80
110
120
Gepardens kraftiga bakben, smala kropp och lilla huvud gör den till världens snabbaste löpare.
20
978-91-44-09286-7_book.indd 20
2013-11-06 12:29
1 Var lever geparden? 2 Varför jagade man geparden förr i tiden? 3 Varför misslyckas ofta geparden med att döda ett bytesdjur? 4 Hur många gepardungar dör före en månads ålder?
Vad står det i texten?
Vad säger texten?
1 Varför är till exempel tigerns klor vassa? 2 Ge exempel på djur som geparden jagar. 3 Hur beskriver man bäst en gepard? a) slank och snabb b) stark och uthållig c) stor och kraftig 4 Vad menas med att geparden är fridlyst? 5 Vilken funktion har gepardens näsborrar? 6 Vad i gepardens kroppsform förklarar dess snabbhet? 7 Vilket djur är snabbast av a) strutsen och sebran? b) geparden och kängurun? 8 Vilka djur på savannen nämns i texten utöver geparden? 9 Varför måste geparden komma väldigt nära bytesdjuret för att kunna fälla det?
Fundera över texten
1 Ge exempel på gepardens styrka och svaghet som jägare. Gör två spalter. 2 Varför kan geparden inte försvara sitt byte gentemot ett lejon? 3 Förklara hur geparden måste röra sig om vinden kommer bakifrån och några gaseller syns rakt fram. 4 Vilket fordon måste du använda för att hålla samma takt som geparden när den springer som fortast? a) en cykel b) en bil c) ett flygplan 5 Ge exempel på när du kan ha användning av den här texten. 6 Hur skulle bildtexten lyda om faktatexten hade handlat om strutsen, tror du? 7 Typiskt för faktatexter är att de skrivs i ett visst tempus. Vilket? a) presens (nutid) b) preteritum (dåtid) c) futurum (framtid) 8 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten på sidan 20 handlar om. a) Kattdjur b) Geparden c) Gepardens jaktmetod
21
978-91-44-09286-7_book.indd 21
2013-11-06 12:29
En biografi Tänk igenom …
Vad tänker du på när du hör namnet Nobel?
1833 Alfred Nobel föds den 21 oktober. 1842 Tillsammans med sin mor och sina bröder flyttar Alfred Nobel till Sankt Petersburg i Ryssland där hans far redan är bosatt. Nobel lär sig flytande ryska men även engelska, tyska och franska. 1859 Fadern återvänder till Sverige eftersom hans företag fått ekonomiska svårigheter. Någon tid senare kommer även Nobel och börjar arbeta i faderns företag. Sedan mitten av 1800-talet finns sprängämnet nitroglycerin som är farligt att använda eftersom det lätt exploderar vid stötar och slag. Nobel arbetar på att göra det säkrare. 1863 Nobel lämnar faderns företag och startar eget. 1864 I en våldsam explosion dör brodern Emil och fyra andra medarbetare när de gör experiment med nitroglycerin. 1865 Nobel flyttar till Hamburg där han anlägger en fabrik. 1860–90 Nobel lyckas göra nitroglycerinet säkrare att hantera genom att låta det sugas upp av ett annat ämne som kan formas till stavar. Dessa kan bara antändas med hjälp av en tändhatt. Han kallar ämnet dynamit. Han förstår att han kan tjäna pengar på sin uppfinning och reser till många länder för att få folk intresserade av den. Han bygger upp ett världsimperium med fabriker i USA, Storbritannien, Tyskland, Schweiz och Italien, och han har bolag i Asien och Sydamerika.
En period har Nobel en romans med en österrikisk kvinna, men han gifter sig aldrig.
1873 Nobel köper ett hus i Paris där han också har ett laboratorium. 1890 ff. Under de sista åren av sitt liv reser Nobel från plats till plats. Han lär känna en kvinna, Bertha von Suttner, som får honom intresserad av fredsarbete. 1893 Nobel köper Bofors kanonverkstad och skaffar sig en bostad även i Bofors. 1896 Nobel dör den 10 december. I sitt testamente donerar han sin förmögenhet till en prisfond. Han har bestämt att den årliga räntan på pengarna ska gå till fem priser. De fem priserna är i fysik, kemi, medicin och litteratur samt ett fredspris. Prisen ska gå till dem som ”gjort mänskligheten den största nytta”. Ett sjätte pris, i ekonomi, tillkom 1969. Fredspriset delas ut i Oslo eftersom Norge var i union med Sverige vid Nobels död, de övriga i Stockholm, alla på Nobels dödsdag. Nobel lär ha sagt att ”ärvda förmögenheter är en olycka som bara medverkar till människosläktets försoffning”.
24
978-91-44-09286-7_book.indd 24
2013-11-06 12:29
1 Vilket år föddes Alfred Nobel? 2 Vad kallade Nobel sitt nya ämne? 3 Varför delas fredspriset ut i Oslo och inte i Stockholm? 4 Vart flyttade Nobel 1842?
Vad står det i texten?
Vad säger texten?
1 Vad var nackdelen med nitroglycerin som användes innan dynamiten uppfanns? 2 Vilket språk talade Alfred Nobel förutom de som nämns i texten? 3 Vad behövs för att dynamit ska explodera? 4 Skriv de pris som Nobel var med om att instifta. 5 På vilken dag delas fredspriset ut? 6 Under vilket sekel levde Alfred Nobel? 7 Hur påverkades Alfred Nobel av Bertha von Suttner? 8 Hur länge bodde familjen Nobel tillsammans i Ryssland? 9 I vilken mening i texten får du veta att Nobel skänker bort sina pengar?
Fundera över texten
1 Varför lät inte Nobel sina släktingar ärva hans pengar när han dog? 2 Vilka av de här orden stämmer in på Alfred Nobel? a) hemkär b) resvan c) uppfinnare d) företagare 3 Varför blev Alfred Nobel så rik? 4 Hur kan Alfred Nobels förmögenhet, efter mer än 100 år, fortfarande räcka till att dela ut priserna år efter år? 5 Ge exempel på vilken nytta man kan ha av dynamit. 6 Vad handlar en biografi om? 7 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten handlar om a) Nobelprisen b) Uppfinnare c) Alfred Nobels liv
25
978-91-44-09286-7_book.indd 25
2013-11-06 12:29
En novell
Nästan varje dag under höstterminen hade de åkt till centrum efter skolan – Deniz och Jenny som hållit ihop sedan lågstadiet, och så Jessika som börjat i klassen i sexan. Det första målet var alltid varuhusets hattavdelning där flickorna provade hattar, vansinniga hattar, ju tokigare desto bättre. Det var kul, tyckte Deniz och fnissade ihop med de båda andra tills någon expedit kom och sa till dem. Den här dagen var hattarna avklarade och sminket stod på tur. Som vanligt kände Deniz hur det knöt sig i magen. ”Kommer du, eller?” frågade Jenny när de passerade hyllorna med schampo. Deniz skakade på huvudet. Därinne såg hon Jennys mörka och Jessikas ljusa huvud vid en hylla. De stod tätt, tätt ihop medan läppstift och kajalpennor gled ner i deras fickor. Båda två var fortfarande röda i ansiktet när de en stund senare tittade bort mot Deniz. På väg till deras nästa mål, klädavdelningen, pratade de bara med varandra. De brukade bara titta på kläderna, eftersom de nästan alltid var larmade och svårare att gömma. Då såg Deniz tröjan som hon velat ha hela hösten. Rätt färg, rätt märke, rätt storlek. Och den var inte larmad! ”Ska man ta något så ska det väl vara något som man verkligen vill ha”, for det genom hennes huvud medan hon lät
Varför börjar en del barn att stjäla i affärer?
Tänk igenom …
tröjan glida ner i väskan, nästan innan hon tänkt tanken färdigt. Ingen verkade ha sett det utom Jenny och Jessika. ”Vi ses på det vanliga stället”, väste Jenny, och hon och Jessika försvann mot rulltrappan. Deniz följde inte efter. Lugnt fortsatte hon att titta på kläderna, och lugnt gick hon mot rull trappan och åkte ner till nästa plan. Men då kom paniken. Var det inte två väktare som skyndade emot henne? Snabbt smet hon runt hörnet och hade tur. Hissen fanns där och hiss dörren stod öppen. ”Inte entréplanet”, tänkte hon. ”Garaget är säkrare.” Hon kände tårarna bakom ögonen. Efteråt mindes hon inte hur hon tog sig ut, men när hon kom fram till Jenny och Jessika flämtade hon så att hon inte kunde tala. ”Hur gick det?”, fnissade Jessika. Båda flickorna satt på huk i portuppgången mitt emot varuhuset. Deniz svarade inte. Hon tog upp tröjan ur väskan och slängde den i huvudet på Jenny. ”Ta den, jag vill aldrig se den mer!”, skrek hon och sprang det snabbaste hon kunde i riktning mot busstorget.
28
978-91-44-09286-7_book.indd 28
2013-11-06 12:29
1 Vad heter de tre flickorna? 2 Vilket var flickornas första mål i varuhuset? 3 Vad slängde Deniz i huvudet på Jenny?
Vad står det i texten?
Vad säger texten?
1 Vem av flickorna sitter på huk på bilden? 2 Varför gick de till hattavdelningen? 3 Vilka olika avdelningar brukade flickorna besöka? 4 På vilket sätt kommer flickorna in till ortens centrum? 5 Varför åkte Deniz ner till garaget? 6 Ge några exempel från texten som visar att det inte är första gången som Jenny och Jessika tar något. 7 Varför stod Jenny och Jessika så nära varandra på sminkavdelningen? 8 Var brukade flickorna träffas efteråt? 9 Hur känns det när det knyter sig i magen? a) skönt b) obehagligt c) knöligt
Fundera över texten
1 Ge ett förslag på vad expediten på hattavdelningen kan ha sagt till flickorna. 2 Varför var Jenny och Jessika röda i ansiktet när de kom ut från sminkavdelningen? 3 Hur kände sig Deniz när de var på väg mot klädavdelningen, tror du? 4 Varför kastade Deniz tröjan på Jenny? Förklara hur du tänker. 5 Vad beror det på att Deniz inte kan minnas hur hon tog sig från garaget till portuppgången? 6 Vad i texten visar att Deniz inte hade planerat att ta tröjan? 7 Vilken är den viktigaste anledningen till att Deniz snattar? Motivera ditt val. a) Hon har velat ha tröjan hela hösten. b) Tröjan är för en gångs skull inte larmad. c) Hon vill visa Jenny och Jessika att hon vågar, så att hon får vara med dem. 8 Hur tror du att Deniz reagerar nästa gång Jenny och Jessika föreslår att de ska åka till centrum? 9 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten på sidan 28 handlar om. a) Snatteriet b) Varuhuset c) På sminkavdelningen
29
978-91-44-09286-7_book.indd 29
2013-11-06 12:29
En krönika
Och plötsligt var sommarlovet slut och jag vet inte vart det tog vägen! Knappt hade jag hunnit ut i sommarsolen förrän det var dags att gå in i klassrummet igen! Så visst har Tomas Tranströmer rätt när han skriver ”Ibland vidgar sig en avgrund mellan tisdag och onsdag men 26 år kan passera på ett ögonblick”. Vad är tid egentligen? Det är svårt att sätta fingret på. Men fenomenet tid har alltid fascinerat oss människor – inte minst filosofer och andra tänkare. Och vi har alltid känt ett behov av att mäta tiden. Vi har minuter, timmar, dagar, år, det som vi kallar tid. Men det är bara ord som vi använder för att tala om tid och mäta den. Almanackan är en mänsklig uppfinning – tiden rullar ju på utan att det finns en klocka som tickar. Redan de första människorna var intresserade av tid och försökte finna metoder att mäta den, och årstidernas växlingar hade stor betydelse för de första jordbrukarna. Genom att studera himlakropparnas rörelser kunde forna tiders människor utveckla en kalender som delade upp tiden i 60 lika stora delar, och genom att följa solens gång på himlavalvet kunde man också förstå vilken tid på dagen det var. Så småningom konstruerades soluret. Långt senare började
Vad är tid?
Tänk igenom …
man tillverka mekaniska klockor som gjorde oss människor oberoende av vädret och tiden på dygnet. Dagens mätning av tid sker med atomur, och världens mest precisa atomur har en felmarginal på mindre än en sekund på 138 000 000 år. Vissa filosofer hävdar att tid egentligen inte finns. När vi pratar om tid pratar vi om något abstrakt – något som vi inte riktigt kan ta på. Det är som att prata om tankar. Ingen har någonsin sett tankar men vi kan ändå prata om dem. Men vi upplever ju tiden, så att säga att den inte finns är att inte vara ärlig mot våra upplevelser! Ibland tar minuterna myrsteg och ibland hinner man bara blinka, så har ett helt sommarlov gått ... och inte försvinner den känslan för att vi kan mäta tiden med en felmarginal på en sekund på 138 000 000 år. Kanske finns det en annan slags tid förutom den mätbara. Den tiden skulle i så fall vara tiden inom oss, den som vi upplever. Det är ju den tiden som man vill få så mycket mer av, oavsett felmarginal.
38
978-91-44-09286-7_book.indd 38
2013-11-06 12:29
Vad står det i texten?
1 Vilken författare nämns i texten? 2 Vilket ord i texten betyder samma sak som ordet ur? 3 Några människor har alltid varit särskilt beroende av årstidernas växlingar. Vilka? 4 Vad sker dagens tidmätning med för slags klocka? 5 Hur exakt kan ett atomur mäta tiden?
1 Vilken månad skriver författaren den här texten? 2 Vad menas med att ”tiden rullar på”? 3 Vad menas med ordet ”abstrakt”? 4 Vilka olika metoder för att mäta tid nämns i texten? 5 Vad är det som begränsar användningen av soluret? 6 Vilken mening stämmer bäst med krönikeförfattarens åsikt? a) Det viktigaste är att kunna mäta tid så exakt som möjligt. b) Det viktigaste är tiden inom oss, den som vi upplever. 7 Vad menas med felmarginal? a) en tom spalt på ett papper b) ett misstag c) ett mätfel 8 Vad betyder det att filosofera, tror du? a) fila b) tänka c) forska
Vad säger texten?
Fundera över texten
1 Varför, tror du, var det inte så viktigt för människorna förr att veta den exakta tiden? 2 Vilka andra tidsord än de som står i texten kan vi använda för att tala om tid? 3 På vilket sätt spelar tid en viktig roll i ditt liv? 4 Är det riktigt, eller bara en känsla, att tiden går fort eller långsamt? 5 Förklara med egna ord vad Tranströmer menar i krönikans citat. 6 Håller du med krönikans författare vad gäller Tranströmers citat? 7 Skriv den överskrift som bäst beskriver vad texten på sidan 38 handlar om. a) Urets historia b) Tankar om tid c) Soluret
39
978-91-44-09286-7_book.indd 39
2013-11-06 12:29
Läsförståelse
Läsförståelse C I serien Läsförståelse möter eleverna olika texttyper och får träna på att koppla textens innehåll till egna erfarenheter och anpassa läsningen efter textens krav.
A B C D
Varje bok innehåller 22 texter, som presenteras tillsammans med uppgifter med olika inriktning. Det finns frågor att arbeta med före läsningen, frågor där svaren står tydligt i texten eller mellan raderna och frågor där eleverna får träna på att reflektera och vara kritiska.
Hydén • Schubert • Svidén
I serien ingår:
Art.nr 35333
www.studentlitteratur.se
978-91-44-09286-7_cover.indd 1
2013-10-24 11:28