9789147094462 by Smakprov Media AB

GÖRAN AHRNE PETER SVENSSON (RED.)

HANDBOK I KVALITATIVA METODER

A H R N E

P E T E R

SVE NSSON

(RED.)

HANDBOK I KVALITATIVA METODER

Samhället är ett lika spännande som svårfångat studieobjekt. I denna handbok beskriver forskare från skilda ämnesområden olika sätt att forska om samhället med hjälp av kvalitativa metoder. En utgångspunkt i boken är att det framför allt är det praktiska arbetet som skiljer kvalitativa metoder från kvantitativa. Vid arbete med kvalitativa metoder kommer forskaren ofta nära sitt forskningsobjekt, det finns en stor flexibilitet i växelspelet mellan teori, analys och datainsamling, och även analysen av kvalitativa data har särskilda förutsättningar.

G Ö R A N

Boken är indelad i tre delar. I den första delen diskuteras när det är lämpligt att använda sig av kvalitativa metoder och hur en kvalitativ undersökning kan planeras. I den andra delen går författarna in på tre huvudsakliga sätt att framställa data: intervjuer, observationer och textanalys. I denna del finns också specialkapitel om livshistorieintervjuer, fokusgruppsdiskussioner, skuggning, forskning på Internet, diskursanalys samt användningen av bilder. I den tredje och avslutande delen av boken diskuteras analys av kvalitativa data och vad det kan innebära att skriva akademiskt. Redaktörer är Göran Ahrne, professor i sociologi vid Stockholms universitet och verksam vid SCORE i Stockholm och Peter Svensson, docent i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan i Lund.

Best.nr 47-09446-2

Tryck.nr 47-09446-2-00

AHRNE • BERG • BORÉUS • CZARNIAWSKA • DAHLIN-IVANOFF • ERIKSSON-ZETTERQUIST • LALANDER • RENNSTAM • SVENSSON • SVERRISSON • WÄSTERFORS • ÖBERG

Handbok kval met - omslag.indd 1

10-11-30 14.42.28

Handbok i kvalitativa metoder ISBN 978-91-47-09446-2 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Åsa Sterner och Mia Ljunggren Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsbild: Thinkstock Figurer: Jonny Hallberg

Upplaga 1:1

Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Gyllene Snittet AB Teckensnitt: Brödtext, Adobe Garamond. Rubriker, Resavska Sans Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 http://www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 4

2010-11-29 14.15

Innehåll Del I. KvalItatIva metoDer och samhällsvetensKap

Del II. att få KunsKap om samhället genom …

1. Kvalitativa metoder i samhälls vetenskapen ..............................10

… att fråga folK

Göran Ahrne och Peter Svensson

Vad är kvalitativa metoder? ............................11 Framväxten av och kritiken mot kvantitativa metoder ......................................13 Utvecklingen av kvalitativa metoder ..............15 Bokens uppläggning .........................................17

2. att designa ett kvalitativt forskningsprojekt .....................19

3. Intervjuer ............................. 36 Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne

Intervjuandets historia.....................................37 Former av intervjuer ........................................40 Urval av intervjusubjekt...................................42 Att bestämma tid och plats för intervjun .......44 Intervjusituationen .........................................46 Att spela in och skriva ut.................................52 Intervjuns styrkor och svagheter .....................56

Peter Svensson och Göran Ahrne

Formgivningen av ett forskningsprojekt ..........20 Vad påverkar metodologiska val? .......................31 Avslutning ........................................................33

4. livshistorieintervjuer ............ 58 Peter Öberg

Vad är en livshistoria? .....................................58 Det realistiska och det berättelsefokuserade perspektivet .....................................................59 Att studera samhället genom livshistorier .......61 Informantrekrytering och materialinsamling .... 61 Intervjuns genomförande .................................62 Forskarrollen och forskningsetik......................64 Behandling och analys av data ........................66 Livshistoriernas representativitet, trovärdighet och generaliserbarhet..................69

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 5

2010-11-29 14.15

5. fokusgruppsdiskussioner ...... 71

8. netnografi........................... 118

Synneve Dahlin-Ivanoff

Martin Berg

Fokusgruppsmetodens användbarhet ...............71

På upptäcktsfärd från soffan .........................118

Grundläggande antaganden .............................72

Strukturer och (o)möjligheter online .............120

Planering av fokusgrupper ...............................74

Det praktiska hantverket ...............................126

Genomförande av fokusgruppsdiskussioner .....78

Forskningsetiska utmaningar .........................128

Analys av fokusgruppsdiskussioner ..................80

Sammanfattning ............................................130

Trovärdighet och etik .......................................81 Avslutning: Att tänka på..................................82

… att läsa texter och se på bIlDer

… att vara meD och tItta på

9. texter i vardag och samhälle ....................................131

6. observationer och etnografi .................................. 83 Philip Lalander

Fältobservationens och etnografins historiska rötter ...............................................85 Olika typer av observation och fältstudier ......88 Tillträde till fältet ............................................91 Hur och vad observerar man? ..........................98 Till sist: om observation och etnografi ..........102

7. skuggning i fältarbete .........104 Barbara Czarniawska

Kristina Boréus

Varför studera texter inom samhällsvetenskaperna? ................................131 Texter och textgenrer ...................................132 Forskningsproblem, forskningsfrågor och analysfrågor ............................................133 Analysfrågor till texter ..................................135 Textanalys steg för steg .................................145

10. Diskursanalys .....................150 Kristina Boréus

Skuggning och dess historik .........................106

Diskursanalysens konstruktivistiska utgångspunkt .................................................150

Rektors skugga ..............................................107

Diskurs och social praktik ..............................151

Att shoppa tillsammans .................................108

Diskursanalytiska inriktningar .......................152

Skuggning och intersektionalitet ...................111

Diskursanalys steg för steg ............................157

Skuggning i jämförelse med andra fälttekniker ...................................................115

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 6

2010-11-29 14.15

11. visuell metodik ..................165 Árni Sverrisson

13. att analysera kvalitativt material ...................................194

Bildarkiven, bildsamlingar och bilder på nätet .........................................................167

Jens Rennstam och David Wästerfors

Ett klassiskt exempel: Erving Goffmans genusanalys ...................................................170

Att reducera...................................................202

Fältfotografering och andra visuella anteckningar ..................................................172

Avslutning ......................................................208

Intervjuer med bildstöd .................................174 Om respekt och hänsyn .................................178 Och till sist … ................................................179

Att sortera .....................................................195 Att argumentera ............................................205

14. akademiskt skrivande ........211 Göran Ahrne och Peter Svensson

Hur skriver man? ..........................................211

Del III. att analysera och sKrIva

Att skriva vetenskapligt .................................216

12. teorins roll i kvalitativ forskning ................................182

författarpresentationer .........223

Peter Svensson

referenser ...............................225

Avslutande skrivtips ......................................221

Vad är teori? .................................................183 Tolkningens roll i samhällsvetenskaplig forskning .......................................................184

Teorier ger oss en analytisk blick ...................188 Växelspelet mellan teori och empiri: exemplet Isoma..............................................191 Avslutning .....................................................193

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 7

2010-11-29 14.15

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 8

2010-11-29 14.15

DEL I. KVALITATIVA mETODER OcH SAmH채LLSVETEnSKAP

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 9

2010-11-29 14.15

KapItel 1.

KVALITATIVA mETODER I SAmHäLLSVETEnSKAPEn Göran Ahrne och Peter Svensson

Samhällsforskare är intresserade av att få kunskap om de samhälleliga villkor som påverkar och styr män niskors handlingsmöjligheter och motiv för att göra saker. Begreppet samhälle sammanfattar ett stort antal olika fenomen som formar människors relatio ner med varandra och de positioner och roller som människor har. Bland de viktigaste av dessa begrepp är institutioner, organisationer, grupper, nätverk, samhällsklasser, kulturer, normer, språk, regler och ritualer. När vi studerar samhället söker vi kunskap om dessa samhälleliga fenomen, hur de fungerar, hur de ger människor möjligheter att göra saker tillsam mans eller makt att bestämma över andra, hur de på verkar människor, hur de uppkommer och förändras. Men för att kunna samla in empiriska data om dessa samhälleliga grundformer måste vi vända oss till de människor som verkar inom dessa och som bär upp dem. Och det kan vi i huvudsak göra på tre olika sätt: • Vi kan fråga människor hur och varför de gör saker eller vad de tycker och tänker. • Vi kan på olika sätt vara med och titta på och iaktta vad människor gör och hur det faktiskt går till när de samarbetar eller bråkar med varandra, eller lyssna på vad de säger till och om varandra.

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 10

• Vi kan utnyttja dokument och artefakter av olika slag, till exempel läsa texter som människor skrivit eller se på bilder som människor producerat. Att vi är beroende av andra människor och deras produkter för att få kunskap om samhället gör att samhällsvetenskapen skiljer sig från det som kallas naturvetenskap (det är inte myrorna själva som fors kar om myrstackar). Som samhällsforskare är man en del av det man forskar om, det vill säga samhället. Även om man försöker distansera sig aldrig så mycket från den del av samhället som man studerar har man från början oundgängligen vissa förväntningar och föreställningar och kanske ibland rätt starka värde ringar om det som man ska undersöka. Och de män niskor som man studerar kan påverkas av att de blir föremål för forskning; de kan göra på ett annat sätt om de vet att de utfrågas och observeras. En del män niskor kanske till och med ljuger och gör motstånd för att de är rädda för att de sanningar som kan av slöjas skulle göra livet svårare för dem. Samhället för ändras medan vi forskar. Resultaten från en under sökning är aldrig slutgiltiga, eftersom de samtidigt är en del av det som man undersöker och därmed kan påverka själva föremålet för undersökningen. Därför

2010-11-29 14.15

KvalItatIva

stöter samhällsvetenskapen ofta på helt andra pro blem än naturvetenskapen. När vi trots dessa grundläggande svårigheter för söker utveckla tillförlitliga metoder för att få kun skap om samhällsprocesser behöver vi alla olika typer av data. Därför är det olyckligt att det i den samhälls vetenskapliga metoddiskussionen sedan länge har funnits en skarp skiljelinje mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Det som skiljer kvalitativa och kvantitativa metoder åt är framför allt olika sätt att arbeta med att ta fram och analysera data samt vilken roll forskaren har i detta arbete. Och det är också dessa skillnader i arbetssätt som motiverar en särskild bok om kvalitativa metoder. Men även om det prak tiska hantverket skiljer sig åt betyder det inte att det ena sättet att undersöka utesluter det andra eller att de forskare som arbetar med kvantitativa respektive kvalitativa metoder nödvändigtvis representerar olika synsätt på samhället eller på forskning. Och olika va rianter av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder stöter i stor utsträckning på de svårigheter som be rördes ovan. För att kunna forska om samhällsprocesser behö ver vi såväl kvantitativa som kvalitativa data, såväl data från surveyundersökningar som observations studier, textanalyser och intervjuer. Som samhälls forskare kan det vara en utmärkt strategi att kombi nera olika metoder för att få en fullständigare och bättre bild av vad som pågår. Olika datainsamlings metoder är bra för att få reda på olika saker, och alla har sina speciella fördelar och nackdelar och lämpar sig bättre i vissa sammanhang än i andra. I det här kapitlet ska vi ge en bakgrund till diskussionen om kvalitativa och kvantitativa metoder och även säga något om vad de olika sätten att forska är bättre re spektive sämre på.

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 11

metoDer

samhällsvetensKapen

vad är kvalitativa metoder? Beteckningen kvalitativa metoder har vuxit fram som en motsats till kvantitativa metoder, vilket gjort att mycket av diskussionen om kvalitativa metoder har formats som en kritik av och ett alternativ till kvantitativa metoder. Innan användningen av kvan titativa metoder hade etablerats inom samhällsveten skapen i mitten av 1900talet pratade man inte heller om kvalitativa metoder. Därför är egentligen termen kvalitativa metoder inte så bra, men det finns nog ingen bättre i dag. Ett alternativ har varit att tala om ”mjuka data” i motsats till ”hårda data” (se nedan), men denna in delning bygger också på en konstlad motsättning. En annan alternativ beteckning som börjat användas under senare år är etnografi (se Aspers 2007, Gold thorpe 2000, jämför kapitel 6). Det som är bra med denna term är att den har ett egenvärde och inte for muleras som en motpol till något som är kvantita tivt. Samtidigt är det en term som ger associationer till vissa typer av datainsamling, särskilt olika former av observationer och fältarbete, eftersom termen ti digare använts för att beteckna det akademiska ämne som i dag kallas socialantropologi. I den här boken kommer vi att använda ”kvalitativa metoder” som ett övergripande begrepp för alla typer av metoder som bygger på intervjuer, observationer eller analys av texter som inte direkt utformas för att analyseras kvantitativt med hjälp av statistiska metoder och verktyg. Det är även internationellt den mest gång bara beteckningen. Men även begreppet etnografi kommer att användas, särskilt för att beteckna olika typer av observationsstudier (se särskilt kapitel 6–8). Historiskt sett var, som vi påpekat ovan, det som vi här talar om som kvalitativa metoder den närmast allenarådande metoden inom all samhällsvetenskap under 1800talet och början av 1900talet. Genom

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

brottet för och möjligheterna att bedriva kvantitativ forskning kom relativt sent – först i mitten av 1900 talet (Platt 1996). De tidiga samhällsvetenskapliga forskarna som vi i dag ser som klassiker använde sig av en mängd olika datakällor för sina arbeten. För Max Webers studie Den protestantiska etiken och kapitalismens anda från 1904 var till exempel Benjamin Franklins självbiografi en viktig källa. I Kapitalet från 1867 öste Karl Marx flitigt ur data från offentliga brittiska dokument och utredningar om arbetsför hållanden i industrin. Friedrich Engels däremot an vände sig i sin studie av den engelska arbetarklassen som publicerades 1845 främst av observationsmeto der. William Thomas och Florian Znanieckis klas siska sociologiska studie The Polish peasant in Europe and America från 1918–20 bygger främst på analyser av brev och dagböcker. En mycket stor del av de studier som vi i dag räk nar som äldre eller nyare klassiker inom organisa tionsforskningen utnyttjar olika typer av kvalitativa data, till exempel Robert Michels bok från 1912 om politiska partier, Philip Selznicks TVA and the grass roots från 1949 och Melville Daltons klassiker inom managementforskningen Men who manage: Fusions of feeling and theory in administration från 1959. Man kan också nämna sociologen C. Wright Mills två studier från femtiotalet, The power elite och White collar. Det klassiska sociologiska fältarbetet är William Whytes Street corner society från 1943. För att inte tala om Ervings Goffmans arbeten från femtio och sextiotalen som bygger på allt från observationer i slutna och offentliga miljöer till data från en mängd olika skriftliga källor. Andra kända senare exempel är de så kallade etnometodologiska experiment som Harold Garfinkel och hans studenter utförde i mit ten av sextiotalet och som publicerades i boken Studies in ethnomethodology från 1967.

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 12

samhällsvetensKap

Syftet med denna uppräkning av klassiska studier är dels att visa att användandet av kvalitativa meto der i samhällsvetenskapen har en lång och tung tra dition och dels att det som vi menar med kvalitativa metoder kan se väldigt olika ut. Det är svårt att defi niera vad kvalitativa metoder är. Kanske är det lättare när man i stället talar om kvalitativa data eller kvalitativ empiri. Statistiskt ma terial och siffror utgör i sådana fall bra exempel på kvantitativa data, medan intervjusamtal och observa tionsanteckningar är exempel på kvalitativa data. En kelt uttryckt kan man säga att en kvantitet är en be räkning, en mängd av ett fenomen, till exempel antal, vikt, längd, ålder, summa eller differens, medan kvalitativa data kan gälla sådant som en hän delse, ett yttrande, en bild, smak eller beröring. Dessa data kan vara intressanta i sig men kan även användas för att indirekt studera andra fenomen som är svåra att förnimma direkt, till exempel känslor, upplevelser, tankar, intentioner, hur makt opererar, beslutsfattande. Ingen har väl sett en tanke. Däremot kan man höra någon tala om sina tankar. Kvalitativa data mäts inte, utan det räcker att konstatera att de finns, hur de fungerar och i vilka situationer de före kommer. Hur mycket, hur länge eller hur ofta de finns är av mindre betydelse. Man kan även skilja mellan kvalitativa och kvan titativa analyser. En och samma metod kan genera olika typer av data, kvantitativa såväl som kvalitativa. En och samma metod kan även generera empiriskt material som kan analyseras eller bearbetas på olika sätt, antingen kvalitativt eller kvantitativt. Det empi riska material som exempelvis genereras av en inter vju kan utsättas för en kvantitativ analys, som till ex empel i de fall där forskaren räknar antalet gånger en viss term eller ett visst personligt pronomen används i en intervjuutsaga, eller när en faktoranalys görs av ett urval tidningsartiklar. I en kvalitativ analys av

2010-11-29 14.15

KvalItatIva

samma intervju skulle en forskare snarare vara intres serad av vilka termer som används och vilken betydelse dessa termer har för respondenten. När vi i denna bok diskuterar kvalitativa metoder så avser vi metoder som genererar eller producerar kvalitativt empiriskt material, det vill säga material som lämpar sig för kvalitativa analyser.

framväxten av och kritiken mot kvantitativa metoder Förutsättningarna för att samla in och analysera större mängder kvantitativa data om samhällslivet uppstod, som påpekats ovan, egentligen inte förrän i mitten av 1900talet. För det första krävs det goda administrativa möjligheter för att samla in till exem pel grundläggande statistik om befolkningen i ett land eller en region och deras levnadsvillkor eller att skicka ut frågeformulär till ett representativt urval av befolkningen. Detta kräver också en god läskunnig het i befolkningen och ett förtroende för administra tion och forskning. I Sverige i dag tar vi detta för givet, men dessa förutsättningar fanns inte i samma utsträckning för säg sjuttiofem år sedan i Sverige och de är ännu i dag knappast uppfyllda i de flesta av jor dens länder. En andra förutsättning är möjligheterna att ana lysera kvantitativa data på ett effektivt och adekvat sätt. Detta har krävt olika typer av räknemaskiner, och i dag har dessa möjligheter revolutionerats genom datatekniken. Förutsättningarna för att ana lysera kvantitativa data har förbättrats ofantligt under de senaste trettio åren. Metoderna för att samla in de data som analyseras har dock inte alls utvecklats i samma takt. Det som gjorde att kvantitativa metoder under flera årtionden var dominerande inom samhällsve

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 13

metoDer

samhällsvetensKapen

tenskaplig forskning i Sverige och i övriga Västeu ropa var att uppkomsten av förutsättningarna för att bedriva kvantitativ forskning sammanföll med till växten av samhällsvetenskaplig forskning och utbild ning på universiteten från slutet av fyrtiotalet. Och i motsats till hur det var i USA fanns det i Sverige ingen tidigare stark tradition av kvalitativ empirisk samhällsvetenskaplig forskning att knyta an till. När samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi och företagsekonomi etablerades vid svenska univer sitet omkring 1950 var förväntningarna på samhälls vetenskaplig forskning höga. Och dessa förvänt ningar sammanföll med en föreställning om att samhällplaneringen skulle kunna utnyttja och ut veckla de nya kvantitativa metoderna. Samhällsve tenskapen skulle efterlikna naturvetenskapen, och man markerade en stark skillnad gentemot humanis tisk forskning som till exempel historia och filosofi. Den kvantitativa forskningen skulle ge underlag för planeringen och uppbyggnaden av det moderna ra tionella samhället och dess administration. På så sätt kom det kvantitativa synsättet att få en stark förank ring i den samhällsvetenskapliga forskning som eta blerades under femtiotalet, och den kvalitativa forsk ningen lyste med sin frånvaro och betraktades knappast som riktigt vetenskaplig. Det dröjde till långt in på sextiotalet innan de kvantitativa metodernas dominans och det naturve tenskapliga forskningsidealet inom den moderna samhällsvetenskapen blev utsatta för någon mer sam lad kritik. Och i denna kritik anknöt man till den bortträngda klassiska kvalitativa traditionen från början av 1900talet. Att en sådan kritik blev möjlig och intressant berodde på att erfarenheterna av den kvantitativa forskningen inte bara var positiva. De högt ställda förväntningarna på användbarheten av forskningen hade knappast infriats. En hel del intres sant forskning hade gjorts, men de kvantitativa me

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

todernas begränsningar och tillkortakommanden hade också kommit i dagen och blivit tydligare (Ahrne 1984). En sådan begränsning ligger i själva surveymeto den och dess förutsättningar. Att samla in data genom att skicka ut frågeformulär lämpar sig bäst i ett samhällsklimat relativt fritt från konflikter och med väldisciplinerade och välartikulerade medbor gare som har utvecklade uppfattningar och värde ringar som de inte skäms eller är rädda för att ut trycka. Frågeformulär lämpar sig bäst för att undersöka en bred medelklass av välanpassade med borgare. Det är betydligt svårare att få rimliga svar från såväl elitgrupper som marginaliserade grupper eller från människor med extrema uppfattningar (Galtung 1969 s. 159). Möjligheterna att använda kvantitativa metoder i stor skala har varit ett stort framsteg i samhällsveten skapen och gett bättre underlag för att analysera samband mellan människors levnadsförhållanden, hälsa, inkomst och attityder på nya och mer tillförlit liga sätt. Det stora felet var att man på femtiotalet överskattade dessa metoders möjligheter och trodde att samhällsvetenskapen bara för att man började an vända siffror kunde efterlikna naturvetenskapen och upptäcka lagar och regelbundenheter i samhällslivet på samma sätt som inom fysik eller kemi. Och att det skulle vara den enda metoden. De största begränsningarna i de kvantitativa me toderna ligger i att stora delar av samhällslivet helt enkelt inte går att komma åt med kvantitativa meto der och genom att mäta med siffror. Det är svårt att beskriva social interaktion med hjälp av kvantitativa data: hur makt utövas, hur beslut fattas, varför män niskor protesterar, hur kreativa miljöer uppkommer, hur människor lär känna och lär sig förstå varandra eller hur konflikter uppstår. Med hjälp av kvalitativa metoder kan man fånga in nyanser och sätta in nor

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 14

samhällsvetensKap

mer och värderingar i ett sammanhang på ett helt annat sätt än med kvantitativa metoder. Kvalitativa metoder behövs för att upptäcka samhällslivets meka nismer. Kvalitativa undersökningar ger också bättre förutsättningar för förståelse av utsatta gruppers livs omständigheter och för att över huvud taget förstå andra perspektiv och miljöer. Men vi behöver kvalitativa data också för att för klara långsiktiga historiska processer eller för att för stå formativa moment i historien, till exempel upp komsten av olika organisationer som företag eller politiska partier, hur idéer och kunskap sprids och förmedlas mellan länder eller hur kulturer eller reli gioner förändras och nya värderingar uppstår. Inom sociologin i Sverige kom kritiken av kvanti tativa metoder att formuleras i något som har kallats ”mjukdatadebatten”. Den anfördes av bland andra Johan Asplund som då var redaktör för tidskriften Sociologisk forskning. I dag är Asplund känd som en originell och starkt kvalitativt inriktad forskare. Men på sextiotalet var han mycket försiktig i sin kritik och skrev om mjukdatans möjligheter: ”att det trots allt inte förmår demonstrera ett egenvärde … Denna framstår ändå som ett slags förstadium till hårddata sociologin, den har det regelstridigas charm, inget mera” (1966 s. 104). Att kritiken var så hovsam visar vilken stark ställning hårddataidealet hade. Det dröjde ytterligare några år innan en starkare kritik gjorde sig hörd. Och då formulerades den på ett mer övergripande och teoretiskt sätt som ett led i en kritik av samhällsvetenskapen i allmänhet i slutet av sextiotalet. Samhällsvetenskapen kritiserades av yngre forskare och studenter för att syfta till att stärka rådande maktförhållanden och vara ett instru ment för att anpassa människor till samhällssystemet i stället för att ge dem möjligheter till protest och al ternativa utvecklingsvägar. De kvantitativa meto derna sågs som en av hörnstenarna i ett konservativt

2010-11-29 14.15

KvalItatIva

och samhällsbevarande projekt. Kritiken mot de kvantitativa metoderna blev mer vetenskapsteore tiskt formulerad; det handlade om en kritik mot po sitivism och det naturvetenskapliga forskningsidea let. Nya metoder skulle i stället möjliggöra ett nytt samhälle och frigöra samhällsförändrande krafter. Denna kritik kom från flera håll, från början främst med marxistiska förtecken men senare också från den nya kvinnorörelsen och feministisk forskning. Alternativen till positivismen och kvantitativa metoder uttrycktes ofta i ganska abstrakta veten skapsteoretiska termer, och man talade om allt från Verstehenmetoder (med inspiration från Max Weber) till hermeneutik och fenomenologi. Dessa alternativa vetenskapsteoretiska riktningar hade dock föga att erbjuda i form av råd och regler för hur man i prakti ken skulle arbeta med kvalitativa metoder för att samla in data och analysera dem på ett bra och veten skapligt sätt. Ett mer utarbetat alternativ till kvantitativa meto der som dök upp under denna tid var tanken om ”grounded theory”. Den lanserades i en bok med ti teln The discovery of grounded theory som publicera des 1967 av de amerikanska sociologerna Barney Glaser och Anselm Strauss. Även detta alternativ for mulerades som en antites till en positivistisk teori styrd forskning. Man skulle låta empirin styra teorin och inte tvärtom. Metoden var induktiv i motsats till en deduktiv logisk empirism. Begreppet grounded theory har fått ett stort genomslag (se t.ex. Lindgren 2006), och ibland kan till och med begreppet kvali tativ forskning associeras med just grounded theory. På så sätt har det uppkommit en felaktig föreställ ning om att kvalitativa metoder skulle vara en metod som bygger på att man inte har några teoretiska ut gångspunkter eller antaganden om den del av sam hället som man ska studera, vilket ju är en orimlig och ohållbar tanke om man inte forskar om något

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 15

metoDer

samhällsvetensKapen

som någon aldrig tidigare forskat om (jämför kapitel 12). Över huvud taget skedde diskussionen om kvan titativa och kvalitativa metoder under slutet av sextio talet och början av sjuttiotalet i en överhettad atmo sfär. Den häftiga tonen i diskussionen ledde till många missförstånd och överdrivna förväntningar både i försvaret av kvantitativa metoder och i formu lerandet av alternativa metoder, vilket än i dag på ett olyckligt sätt påverkar synen på förhållandet mellan kvantitativa och kvalitativa data.

utvecklingen av kvalitativa metoder För att förstå de kvalitativa metodernas genomslag i samhällsvetenskapen i Sverige från mitten av sjuttio talet ska man inte se bara till den vetenskapsteore tiska kritik som riktades mot den kvantitativa meto dens dominans och den positivistiska traditionen utan även till de alternativ och den konkurrens som trots allt fanns. Men denna konkurrens kom inte främst från stora samhällsvetenskapliga ämnen som sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi utan från ämnen som etnologi och socialantropologi. I dessa ämnen hade man, till skillnad från de först nämnda, en lång tradition av att samla in kvalitativa data genom olika former av fältarbeten. Så länge som forskarna inom dessa ämnen höll sig till sina ur sprungliga forskningsområden, det vill säga bonde samhällets byar eller så kallade primitiva samhällen i tredje världen, var konkurrensen från dessa ämnen inget att ta hänsyn till. Men när etnologer och antro pologer i slutet av sextiotalet började intressera sig för mer moderna företeelser, som livet i storstädernas förorter eller i olika urbana subkulturer, började kon kurrensen upplevas som ett hot. Under denna tid

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

publicerade till exempel etnologen Åke Daun ett par böcker, Upp till kamp i Båtskärsnäs (1969) samt Förortsliv (1974), som väckte stor uppmärksamhet. Den potentiella konkurrensen från dessa ämnen var en viktig orsak till att kvalitativa metoder även blev ac cepterade inom de nyare samhällsvetenskapliga disci plinerna. En annan inspiration och konkurrens kom från den våg av så kallade rapportböcker som publicera des under sextiotalet, till exempel Sara Lidmans bok Gruva (1968), Jan Myrdals Rapport från kinesisk by (1963) och Sture Källbergs Rapport från medelsvensk stad (1969). Dessa böcker består till största delen av långa utdrag från intervjuer med ett stort antal män niskor som berättar om upplevelser och händelser i de miljöer som beskrivs. Dessa böcker fick en stor spridning under denna tid och var utan tvekan en ut maning för samhällsvetenskapen. Sedan de hårda diskussionerna i början av sjut tiotalet har debattklimatet svalnat betydligt. Men det finns fortfarande många överdrivna föreställ ningar om vari skillnaderna mellan kvantitativa och kvalitativa metoder består. Ibland motiveras till ex empel ostrukturerade intervjuer eller fallstudier med att de skulle ge ett större djup. Om vi bortser från frågan vad som egentligen menas med ”djup” här, så beror knappast forskningens djup så mycket på metoden som på hur frågeställningar motiveras och hur noggrant och nyanserat analysen utförs. Man kommer inte nödvändigtvis djupare in i ett fe nomen genom att låta en människa prata hur länge som helst, och en fallstudie blir inte automatiskt djupare ju längre man håller på och undersöker. En vetenskaplig analys kan lika gärna uppnå ett större djup genom att man jämför många fall med var andra och sätter in dem i ett analytiskt fruktbart sammanhang. Ibland associeras kvalitativ forskning med en

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 16

samhällsvetensKap

större kreativitet hos forskaren, men detta är inte hel ler något som har att göra med om man använder kvantitativa eller kvalitativa metoder. Behovet av att vara kreativ som forskare är lika stort oberoende av vilken typ av data man arbetar med. Inte heller är det så att en förmåga att tolka data är förbehållen fors kare som arbetar med kvalitativa metoder. Även re sultat från kvantitativa analyser, till exempel regres sionskoefficienter, måste tolkas och förstås. Det som vi vill framhålla med detta kapitel är i stället att skillnaderna mellan kvantitativa och kva litativa metoder främst är av praktisk natur. Kvanti tativa och kvalitativa metoder är bra till olika saker. När det är möjligt att samla in meningsfulla och rim liga kvantitativa data kan de vara ett viktigt instru ment för samhällsvetenskaplig forskning. Skillna derna mellan kvantitativa och kvalitativa data hand lar inte först och främst om vetenskapsteorietiska ställningstaganden, även om man ibland kan finna skillnader av vetenskapsteoretisk natur mellan kvali tativa och kvantitativa forskare. I dag har även tidi gare ganska hårdföra representanter för kvantitativa metoder dragit slutsatsen att det kan vara fruktbart att kombinera kvantitativa och kvalitativa data och att det ofta är nödvändigt för att få ny kunskap (Goldthorpe 2000 s. 90, jfr Svallfors 2004 s. 230). Valet av hur man använder olika metoder är först och främst avhängigt av vilka forskningsfrågor man har, men även maktrelationer, traditioner och till gängliga resurser påverkar de metodologiska valen. (Vi återkommer till detta i kapitel 2.) I dag är användandet av kvalitativa metoder inom samhällsvetenskapen erkänt som ett oundgängligt inslag i forskningen. Kvalitativa metoder ses inte längre, som Johan Asplund uttryckte det i mitten av sextiotalet, bara som ett förstadium till kvantitativ forskning. För många av våra forskningsfrågor är vi helt enkelt hänvisade till att använda oss av olika

2010-11-29 14.15

KvalItatIva

kvalitativa metoder för att få kunskap om samhälls processer. Som samhällsvetare behöver vi både kvan titativa och kvalitativa data för våra analyser. Men det som skiljer kvalitativa metoder från kvantitativa är sättet att arbeta när man forskar. Även om det är ganska stor skillnad mellan olika tillvägagångssätt när man använder kvalitativa meto der finns det ett antal gemensamma drag som vi kommer att diskutera i denna bok: • Forskarrollen är annorlunda. När man använder kvalitativa metoder och till exempel gör intervjuer eller observationer kommer man ofta förhållande vis nära de miljöer och människor som forsk ningen handlar om. Forskaren får en mer direkt kännedom om själva föremålen för forskningen, vilket ofta är en stor fördel men även, som vi ska se, något som kan ställa till problem. • Det finns en större flexibilitet i själva forskningsprocessen. I kvalitativa undersökningar är avstån det mindre mellan att vara ute på fältet, att inter vjua eller att läsa texter och att analysera empiriskt material. Alla dessa aktiviteter varvas ofta när man arbetar med kvalitativa metoder och det finns stora möjligheter att löpande anpassa forsknings designen i relation till vad som sker under fältar betet. • Analysen av data skiljer sig åt vid kvantitativ re spektive kvalitativ analys. Den forskare som an vänder kvalitativa data har sällan färdiga analys modeller att använda sig av utan måste i större utsträckning utveckla egna analysverktyg och stra tegier. • Kvalitativ forskning ställer andra krav på trovärdighet och generaliserbarhet än kvantitativ forsk ning, som lutar sig mot en omfattande statistisk apparat.

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 17

metoDer

samhällsvetensKapen

bokens uppläggning Boken består av tre delar. Denna första del handlar om kvalitativa metoder i allmänhet. Efter detta in troducerande kapitel redogör vi i kapitel 2 för de olika stegen i planeringen av ett forskningsprojekt som huvudsakligen använder sig av kvalitativa meto der. Vi diskuterar hur man kan resonera för att välja sitt arbetssätt, vilka överväganden man bör göra när man väljer ut olika sociala miljöer eller fall för sin studie, hur man ska utforma ett projekt så att dess resultat blir trovärdiga samt vilka möjligheter man har att generalisera resultaten. I kapitlet tar vi även upp forskningsetiska överväganden som kan bli ak tuella vid användandet av kvalitativa metoder. Del två är bokens längsta och här beskriver de olika författarna ett antal olika sätt att få fram kvali tativa data och empiriskt material. Här har vi skilt mellan tre olika huvudsakliga tillvägagångssätt för att få kunskap om samhället: • Man kan ställa frågor eller inleda diskussioner med människor. • Man kan vara med och titta på och observera vad människor gör och säger. • Man kan studera texter eller bilder. Avsnittet om att ställa frågor och prata med männi skor inleds med ett längre, mer allmänt kapitel (kapi tel 3) om intervjuer, som följs av ett kapitel om livs historieintervjuer, en form av intervjuer som ofta kräver ett större engagemang både från den som in tervjuas och från intervjuaren. Kapitel 5 handlar om fokusgruppsdiskussioner, som har blivit en allt vanli gare metod och som kan användas i ett stort antal sammanhang och även som komplement till andra metoder.

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

Avsnittet om observationer inleds även detta med ett längre, mer allmänt kapitel om observationsstu dier och etnografi (kapitel 6). I kapitlet beskrivs bland annat hur det kan gå till när man får kontakt med personer i den miljö som man har för avsikt att undersöka och hur man gör fältanteckningar, samt hur relationen mellan forskaren och dem som obser veras kan utvecklas. Detta längre kapitel följs av ett kapitel som handlar om skuggning, en form av ob servation som går ut på att följa en eller ett par perso ner i deras dagliga liv. Som skugga kan man följa med på olika möten i jobbet, till affären, till banken eller till restaurangen. I kapitel 8 diskuteras observa tioner av olika former av nätgemenskaper och sociala medier på Internet. Internet är på många sätt en spe ciell social arena, vilket också innebär särskilda vill kor och förutsättningar för studier av socialt liv on line. Det tredje avsnittet i denna del av boken handlar om hur texter och bilder kan användas som källor till kunskap om samhället. I kapitel 9 beskrivs olika vari anter av textstudier samt ett antal olika sätt som man kan använda för att analysera olika typer av texter och textgenrer. I kapitel 10 ges ett exempel på en spe

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 18

samhällsvetensKap

cifik metod för textanalys, nämligen diskursanalys. I kapitel 11 behandlas visuell metodik, det vill säga hur man kan använda bilder för att besvara frågor som handlar om samhället. Man kan då använda sig av redan producerade bilder men även själv fotogra fera och kanske också samtala med människor om specifika bilder. Bokens tredje och sista del handlar om analys av kvalitativa data och rapportering av kvalitativa stu dier. Ofta börjar analysen av det empiriska materialet redan när man utför intervjuer och observationer eller när texter och bilder samlas in. I kapitlen i den tredje delen behandlas den slutliga analysen av det empiriska materialet, den som sker i samband med att forskaren eller forskarna är i färd med att rappor tera sin forskning till omvärlden. I kapitel 12 disku teras teorins roll i kvalitativ forskning, medan kapitel 13 handlar om ett sätt att tänka om analysen av kva litativt material, det vill säga hur man kan sortera och reducera det empiriska material man fått fram i sin studie. I bokens sista kapitel behandlas skrivpro cessen och vad det innebär att skriva en vetenskaplig rapport till skillnad från exempelvis ett tidnings reportage.

2010-11-29 14.15

KapItel 2.

ATT DESIGnA ETT KVALITATIVT FORSKnInGSPROjEKT Peter Svensson och Göran Ahrne

Ett sätt att försöka förstå vad som menas när man talar och skriver om metod är att gräva i ordets ur sprung, det vill säga dess etymologi. Liksom många andra termer inom akademin härstammar ”metod” från grekiskan och kan brytas ner i delarna meta och hodos. Låt oss koncentrera oss på det sistnämnda av dessa ord, hodos, som kan översättas till väg eller rutt men som även används metaforiskt för att beteckna ett visst sätt att utföra en uppgift på. Att tänka på metod som en färdrutt som tar rese nären från en punkt till en annan kan vara ett bra sätt att förstå vad vetenskaplig metod handlar om. De metodval som fattas av uppsatsskrivaren, forska ren eller utredaren kan ses som försök att finna eller skapa en väg som tar oss från brist på kunskap till kunskap, från en obesvarad fråga till ett svar, från ett problem till en lösning. På liknande vis används ”metod” i vardagsspråket ofta för att beteckna ett visst sätt att lösa ett problem. Det kan handla om en metod för att lösa sudokupro blem, korsord eller ekvationssystem. Att diska upp en disk efter en stor middag kräver även det någon form av metod. Ska man börja med glasen eller tallri karna? I vilken ordning ska porslin, glas och bestick diskas? Hur ska man göra med finsilvret? Silver bör

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 19

ju diskas separat från annan metall. Ska man hand torka eller låta disken självtorka? Diskmetoden för diskaren från problemet smutsig disk till slutmålet ren disk. Samhällsvetenskaplig metod liknar till viss del hur vi använder oss av metoder i vardagslivet. Meto den hjälper oss att förflytta oss från ett problem till en lösning. Den största skillnaden är möjligen att det inom de olika samhällsvetenskaperna finns mer eller mindre avgränsade forskningsfält eller traditioner med ett antal accepterade metoder att välja mellan. Man kan som forskare eller student givetvis uppfinna nya metoder, och ibland kan detta till och med vara en del av det bidrag man ger i sin uppsats eller forsk ningsrapport. Det vanliga är dock troligen att fors kare väljer bland metoder som är använda och beprö vade. En annan skillnad mellan vetenskapens och var dagslivets metoder är att det inom vetenskapen finns ett större krav på att redogöra och argumentera för de metoder som har använts. Eftersom den veten skapliga metoden har stor inverkan på vilket resultat man som forskare, utredare eller student kommer fram till, är det viktigt att sätta in läsarna i de meto dologiska val man har gjort för att de ska kunna få en

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

överblick över arbetsprocessen. Detta krav på redo görelse av tillvägagångssättet är inte lika vanligt i var dagslivet, även om det kan finnas även där. Vardags livets vedertagna metoder är ofta outtalade och en del av det sunda förnuftet, det vill säga det vi inte diskuterar eller ifrågasätter. En metod är i sig inte lösningen på ett problem utan ett hjälpmedel – eller en väg – för att finna lös ningen på detta problem. Metod befriar inte forska ren eller studenten från bördan, eller för den delen glädjen, att forska, undersöka och finna lösningen på det problem man har formulerat i sitt projekt. Lika lite som en hammare bygger ett hus åt oss finner en metod svaret på vår forskningsfråga. Det finns på så vis inga absolut sanna metodval, även om viss me todlitteratur tycks underblåsa den föreställningen. Det finns inget entydigt förhållande mellan en viss typ av fråga och en viss metod, utan alla metodo logiska beslut fattas i slutändan av en forskare eller en student, inte av något forskarsamhälle eller av meto derna själva. Metodologiskt tänkande handlar på så vis om att använda sig av metoder, inte att hoppas på att metoderna kommer att utföra arbetet åt oss. Me toder utgör de verktyg vi har till hands för att lösa de problem som antingen möter oss eller som vi själva formulerar (som i ett uppsats eller forskningspro jekt). Att välja lämpliga metoder för insamling av data är emellertid bara en del av ett forsknings eller uppsatsprojekt. I resten av detta kapitel ska vi disku tera några av de frågeställningar och vägval som ak tualiseras när man designar sitt forsknings eller upp satsprojekt. Vi kommer i tur och ordning att disku tera följande: produktionen av data, urval av em piriska objekt, bearbetning och analys av empiriskt material, projektets trovärdighet och generaliserbar het, etiska frågor samt hur maktrelationer, traditio ner och tillgängliga resurser påverkar de metodolo giska valen.

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 20

samhällsvetensKap

formgivningen av ett forskningsprojekt En term som ofta används när man talar och skriver om hur man förbereder en undersökning är ”forsk ningsdesign”. Problemet är att termen, precis som många andra begrepp inom samhällsvetenskapen, används på lite olika sätt i metodböcker. Trots detta är termen poängfull eftersom den fångar in det krea tiva arbetet i forskning. Att designa innebär bland annat att sätta samman och formge någonting som inte fanns tidigare på ett för ändamålet lämpligt vis. En industridesigner formger till exempel massprodu cerade produkter på ett sätt som han eller hon tänker sig ska kunna bidra till såväl produktens funktion som dess estetik. Detsamma gäller ett forskningspro jekts design. En forskningsdesign kan ses som den övergri pande formgivningen av ett forsknings, uppsats eller utredningsprojekt, och ambitionen är att formge ett projekt på ett sätt som på bästa vis tjänar ändamå let, det vill säga besvarar de frågor man ställer. En forskningsdesign består av alla de val forska ren eller studenten gör för att formge ett projekt och innefattar bland annat svaren på följande frågor: • Vilka metoder är lämpligast för att samla in eller producera data (och empiriskt material) som kan användas för att besvara forskningsfrågan eller forskningsfrågorna? • Vilket urval av empiriska objekt (respondenter, fall, texter, bilder etcetera) ska göras? • Hur ska det empiriska materialet bearbetas och analyseras? • Hur kan projektet göras trovärdigt? • Kan resultaten generaliseras till andra situationer och miljöer?

2010-11-29 14.15

att

DesIgna

ett

• Vilka etiska frågor kan uppstå och hur ska dessa hanteras? Låt oss diskutera dessa frågor i tur ordning.

metoder för att samla in eller producera data Alla empiriska forskningsprojekt inom samhälls vetenskaperna bygger på ambitionen att få kunskap om samhället genom sinnesdata av något slag. Sin nesdata innefattar allt det vi kan uppfatta med våra sinnen, det vill säga det vi kan se, höra, känna, lukta och smaka. Inom samhällsvetenskaperna är de två förstnämnda (se och höra) de vanligaste, även om man förvisso kan tänka sig studier där det kan vara relevant att exempelvis känna hur strävt papperet i en viss reklambroschyr är eller hur hårda stolarna i ett mötesrum är. Den andra delen av denna bok kommer att behandla metoder som först och främst bygger på att se och höra människor prata och interagera samt att studera bilder och texter skapade av människor. Men vad innebär det egentligen att söka kunskap om samhället genom data? Hur får man tillgång till dessa data? En vanlig metafor för empirisk forskning är insamling av data. Data beskrivs då ungefär som blom mor ute i naturen som forskaren plockar och tar hem till sitt skrivbord där de organiseras och sorteras. En ligt denna syn på empiriskt arbete reduceras forska ren till en passiv mottagare av redan befintliga data, vilka sedan ska bearbetas och förmedlas till läsaren, och den stora utmaningen för forskaren blir att välja de data och de metoder som bäst samlar in det han eller hon är intresserad av. Även om detta är en vanlig föreställning hos me todboksförfattare, forskare och studenter, så finns det flera problem med denna syn på forskning. Ett

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 21

KvalItatIvt

forsKnIngsprojeKt

problem är att forskarens olika val, till exempel av teoretiskt perspektiv, intervjufrågor och urval, då framstår som potentiellt snedvridande av forsknings resultaten. Till exempel intervjuareffekter, det vill säga de sätt på vilka intervjuaren påverkar utfallet av intervjun genom formuleringen av frågor, följdfrågor och responser, ses som något negativt som ska mini meras och helst elimineras. Risken är annars, enligt denna syn, att forskaren smutsar ner rena data och på så vis gör resultaten mindre objektiva. En bra fors kare är enligt denna syn en forskare som strävar efter neutralitet och distans och efter att minimera sin egen medverkan i forskningsprocessen. Detta sätt att se på forskarens roll trivialiserar be tydelsen av forskaren eller studenten genom att por trättera honom eller henne som en mottagare av det som redan finns och som således bara ska upptäckas och fångas in. Synsättet är även en trivialisering av samhället och dess komplexitet. En och samma situ ation i samhället kan beskrivas på många olika sätt beroende på vilket perspektiv man utgår från eller vilket språkbruk som används. Beroende på vilket perspektiv som intas och vilka politiska motiv man har, så kan exempelvis en själmordsbombare beskri vas som antingen terrorist eller frihetskämpe (Fair clough 1992 s. 75). Just möjligheten att inta olika perspektiv och på så vis beskriva samhället på olika sätt är en förutsätt ning för samhällsvetenskaplig forskning som försö ker ta samhällets komplexitet på allvar. Genom olika perspektivval möjliggörs olika beskrivningar av soci ala och samhälleliga fenomen vilka tillsammans kan ge en rikare och mer nyanserad bild av hur samhället ser ut och fungerar. Mycket av samhällsvetenskapens rikedom ligger i just detta. Ett annat sätt att se på empiriskt arbete är som produktion av data. Det aktiva arbete som forskaren eller uppsatsskribenten utför när han eller hon läm

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

nar sitt skrivbord för att studera samhället kommer då fram i ljuset. Genom att man tänker på sig själv som en producent av data – snarare än en datainsam lare – så tydliggörs de aktiva val man som forskare måste göra för att skapa ett empiriskt material som kan hjälpa en att finna svar på de frågor man har for mulerat i sitt projekt. Detta innebär inte att man uppfinner sinnesin tryck, till exempel genom hallucinationer eller röster i huvudet, utan att man genom att bestämma sig för att starta ett forskningsprojekt, ställa vissa forsk ningsfrågor och välja vissa metoder och teoretiska perspektiv skapar förutsättningar för att se och höra saker som kanske inte skulle ha framkommit eller uppmärksammats annars. Olika sätt att formulera intervjufrågor kan möjliggöra en viss typ av svar medan andra omöjliggörs. En observation av ett möte på ett företag påverkar troligen det som sker och sägs på mötet genom att mötesdeltagarna kanske an passar sig till det faktum att det sitter en främmande person i rummet. Genom att sitta med vid mötesbor det och ta anteckningar bidrar forskaren delvis till händelseförloppet på mötet. I den meningen är han eller hon delaktig i produktionen av data. Olika metoder kan vara lämpliga för produktio nen av de data man som forskare eller uppsatsstudent behöver för sitt projekt. De data man är i behov av är i sin tur till stor del avhängiga projektets forsknings fråga. Det tycks alltså finnas någon form av relation mellan forskningsfråga, behov av data och de meto der man väljer att arbeta med. Ett sätt att tänka om detta kan vara i form av fyra frågor att ställa sig när man förbereder en kvalitativ undersökning och ska bestämma sig för vilka metoder som ska användas: • Vilken är min forskningsfråga? • Vilket eller vilka fenomen i världen handlar denna forskningsfråga om?

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 22

samhällsvetensKap

• Vad för typ av data kan fånga detta eller dessa fenomen? • Vilken eller vilka metoder kan ge mig (eller pro ducera) dessa data? Låt oss diskutera ett exempel. Tänk dig att du i ditt uppsatsprojekt är intresserad av hur handläggare på Försäkringskassan upplever en ökad arbetsbelastning och tilltagande hot från klienter. Din forskningsfråga kanske formuleras så här: Hur upplever handläggare arbetsbelastningen och hoten i sitt arbete? När du väl har kommit fram till att och varför denna fråga är in tressant, viktig och relevant så bör nästa fråga vara: Vil ken typ av fenomen i samhället pekar denna fråga ut? Formuleringen av frågan ger oss en ledtråd. Det verkar handla om upplevelser av något slag. Om du vill finna ett svar på forskningsfrågan ovan bör du med andra ord finna ett sätt (en metod) för att iden tifiera och studera handläggares upplevelser. Detta konstaterande leder oss till nästa fråga, det vill säga nästa metodologiska beslut att fatta, nämli gen: Vilken typ av data behöver jag för att få tillgång till just handläggarnas upplevelser? Detta är ingen lätt fråga och den innehåller i sin tur flera svåra frågor såsom: Vad är egentligen en ”upplevelse”?, Var finns upplevelser?, Hur kan man uppfatta eller empiriskt observera någon annans upplevelse? De flesta har inte sett eller hört en upple velse i sig, utan vad vi som människor med endast fem sinnen har att tillgå är endast symptom på upple velser. När vi träffar en vän som ser uppriven ut, som kanske gråter, svettas och skakar, drar vi slutsatsen att han eller hon upplever något jobbigt. Detta är en slutsats som bygger på att vi observerar något som vi tolkar som symptom på upplevelsen av ångest eller stress. Vi kan inte se upplevelsen som sådan, men vi kan utifrån andra observerbara fenomen komma fram

2010-11-29 14.15

att

DesIgna

ett

till en slutsats om vännens upplevelser. Detsamma gäller vår tillgång till tankar, attityder eller känslor. För att få insikt i vad någon annan tänker, tycker eller kän ner måste vi lita på vår förmåga att tolka tecken på dessa tillstånd. Vi måste kanske tolka ord, kroppsspråk eller synliga handlingar för att kunna dra slutsatser om tankar, upplevelser, attityder och känslor. Hur kan man då få tillgång till symptom på en annans människas upplevelser? Svaret på denna fråga bygger på ett antal explicita eller implicita antagan den om vår förmåga att förnimma andras upplevelser med hjälp av våra sinnesorgan. Låt säga att du efter en stunds funderande kommer fram till att handläg gares språkliga redogörelser för sin upplevda arbetssi tuation är bra symptom på deras upplevelser av sin arbetssituation. Denna lösning på problemet, som inom samhällsvetenskap inte på något sätt är ovanlig, bygger på antagandet att vi genom att prata och skriva kan förmedla våra inre upplevelser. Utgångs punkten är med andra ord att språket under gynn samma förutsättningar kan förmedla inre, mentala fenomen såsom känslor, tankar, kunskaper och upp levelser. Vi ska här inte gå in på den kritik som finns inom samhällsvetenskapen av detta antagande om språkets förhållande till människors inre liv, utan det får räcka med att konstatera att det till synes oproble matiska ställningstagandet att vi kan fånga upplevel ser genom språk bygger på antaganden, uttalade eller ej, om språkets förmåga att representera den inre världen. Om man i stället skulle utgå från att språket är ett förhållandevis dåligt instrument för att för medla upplevelser så kommer man sannolikt fram till en annan slutsats om vilken typ av data som be hövs för att man ska kunna studera upplevelser. Då kan det kanske visa sig att kroppsspråket säger mer om en handläggares upplevelser av sin arbetssitua tion än hans eller hennes muntliga redogörelser. Vil ken slutsats man än kommer fram till så bygger

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 23

KvalItatIvt

forsKnIngsprojeKt

denna på en rad antaganden som det kan vara bra att medvetandegöra för sig själv då och då. Nästa fråga att ta ställning till är vilken metod som på bästa sätt skulle kunna generera de data du är intresserad av – i detta fall: språkliga utsagor om upplevelser av ens arbetsliv. Här öppnar sig flera al ternativ. Intervjuer kan vara en bra metod för att ge nerera berättelser och redogörelser för handläggarnas upplevda arbetsliv. Även dagboksanteckningar kan, om dessa är tillgängliga, ge oss tillgång till utsagor om handläggarnas upplevelser. Möjligen kan även dokumentstudier av bloggar eller Facebookinlägg vara ett sätt att få tillgång till språkliga redogörelser för upplevelser. Om du däremot i stället utgår från att kropps språk och beteende är bättre indikatorer på upplevel ser så är kanske observationer av det vardagliga arbe tet på Försäkringskassan en lämpligare metod. Det finns många alternativ att välja mellan och det ena är inte riktigare eller i någon absolut mening sannare än något annat. Däremot kan vissa metoder visa sig vara lämpligare eller mer ändamålsenliga än andra för att generera just det empiriska material som behövs för projektet. Olika metoder producerar alltså olika typer av data, och som forskare eller uppsatsförfattare måste man avgöra vilken typ av data som är lämpligast för ens specifika frågeställning och följaktligen vilken metod som på bästa sätt kan generera dessa data.

Urval av empiriska objekt När man väl har kommit fram till vilken metod som är den lämpligaste för att få fram de data som behövs för att besvara ens forskningsfrågor blir nästa steg att fundera på vilka empiriska objekt man ska inrikta sig på. Frågan som man då måste ställa sig är: Var kan det jag letar efter finnas?

2010-11-29 14.15

Del

KvalItatIva

metoDer

och

Om man till exempel vill studera arbetsförhållan den och ledningsfrågor så kan en fråga handla om vilken sorts arbetsplatser eller företag man egentligen är mest intresserad av. Är det industriarbete, arbete i vården eller arbete i nya kunskapsföretag som är mest intressant? Om man vill undersöka barns uppväxt villkor måste man fundera över om det är några spe ciella miljöer som skulle vara bäst lämpade för en sådan undersökning. Är man intresserad av barns villkor i storstädernas förorter eller skulle det vara mest intressant att se till förhållanden i småstäder eller på landsbygden? Om man vill göra textanalyser för att till exempel undersöka hur olika mans och kvinnoideal återspeglas i massmedia av olika slag handlar det om att välja vilken typ av texter man ska analysera. Ska det vara de stora dagstidningarna eller veckotidningar eller kanske texter på Internet? Man kan se dessa val som val av olika sociala miljöer där det man är intresserad av att studera kan tän kas förekomma. Sådana miljöer kan vara av olika slag. De kan vara geografiskt bestämda, som förorter eller turistorter. De kan även vara organisationer, som företag, myndigheter eller idrottsföreningar, eller ungdomsgäng, kvinnliga nätverk och chattgrup per på Internet. Det är urvalet av sådana miljöer som vi diskuterar här (när det gäller urval av individer för intervjuer diskuteras detta främst i kapitel 3). När man diskuterar kvalitativa metoder beteck nas sådana sociala miljöer ofta som fall. Ibland talar man också om att en forskare utför fallstudier, men det är tveksamt om fallstudier egentligen ska betrak tas som en särskild sorts metod. I någon mening måste man alltid studera ett eller några fall av den värld man vill undersöka. Det är svårt att studera allt på en gång. Ska man välja en miljö eller flera? Mycket av den klassiska kvalitativa forskningen har varit begränsad till att studera en viss specifik miljö, till exempel en

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 24

samhällsvetensKap

stadsdel i en viss stad (Whyte 1943/2010, Trankell 1973, Daun 1974), ett företag (Dalton 1959, Bura woy 1979), ett politiskt parti (Michels 1983) eller en skola (Willis 1977/1983). Om man som forskare koncentrerar sig på en enda miljö kan det finnas möjligheter att få en bättre inblick och också en viss kontinuitet i studien. Dessutom kan det många gånger finnas praktiska och ekonomiska skäl för att att begränsa sin studie till en enda miljö. Det kan ta tid att lära känna miljön, få de rätta kontakterna och kunna smälta in i miljön. Detta är dock långt ifrån en absolut regel. Ibland kan det vara mer fruktbart att undersöka ett flertal miljöer för att på så vis kunna jämföra dem med varandra. När man ska välja ut flera fall som man ska un dersöka finns det huvudsakligen två olika strategier. Den första strategin är att välja ut miljöer som är så lika varandra som möjligt. Fördelen med detta är att man får en ökad säkerhet i sina resultat. För att an knyta till vår undersökning av handläggare på För säkringskassan kan det vara bra att studera handläg gare från två eller flera kontor för att kunna undvika risken att de resultat man får beror på att det råder ett ovanligt dåligt arbetsklimat på ett visst kontor. Om man får samma resultat från studier av två lik nande fall har man mycket mer på fötterna än om man bara gjort en studie. Med resultat från ett fall kan man aldrig vara säker på om det är något speci ellt med detta fall. Den andra strategin är att välja fall eller miljöer som i något avseende skiljer sig åt. Målet är då att skapa en variation för att undersöka om skillnaderna mellan miljöerna ger upphov till olika resultat. För att återgå till exemplet om studien av handläggare på Försäkringskassan kan man tänka sig att det finns skillnader mellan kontor i storstäder och på mindre orter. Men man kan också vara intresserad av om det finns skillnader eller likheter mellan handläggare på

2010-11-29 14.15

att

DesIgna

ett

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om man vill försöka generalisera ännu mer kan man un dersöka om det finns likheter mellan att arbeta på Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen å ena sidan och att arbeta med kundkontakter på ett be manningsföretag å den andra. Genom att laborera med likheter och olikheter i de olika miljöer man undersöker blir det möjligt att undersöka för vilka förhållanden studiens resultat gäller. Detta sätt att arbeta med likheter och olikhe ter i urval av fall har också kallats för att göra ”teore tiska urval” (Glaser & Strauss 1967).

Bearbetning och analys av empiriskt material När data har samlats in eller, som vi har diskuterat ovan, producerats ska detta material bearbetas och analyseras. För tydlighetens skull kan vi här göra en skillnad mellan data och empiriskt material. Ibland, även i del två i denna bok, används dessa termer sy nonymt, men det kan finnas en poäng här i att göra en skillnad mellan dem. Data kan ses som det som produceras i själva fältarbetet i exempelvis intervjuer och observationer, det vill säga det vi kan förnimma med våra fem sinnen, medan det empiriska materia let kan ses som det avgränsade material som sedan kommer att analyseras (vilket kommer att diskuteras närmare i kapitel 12). Det empiriska materialet bygger på men är inte nödvändigtvis detsamma som pro jektets data. Detta blir kanske som tydligast just i in tervju och observationsstudier, medan gränsen mellan data och empiriskt material blir mer flytande i text och bildstudier. I en inspelad intervjustudie är studiens data det inspelade ljudet från intervjun, medan transkribe ringen av detta ljud, det vill säga den utskrivna inter vjun, utgör det empiriska materialet. Det är sällan

Handbok_i_kvalitativa_metoder.indd 25

KvalItatIvt

forsKnIngsprojeKt

forskare analyserar de inspelade intervjuerna direkt, utan ofta är det just transkriberingar av intervjuer som analyseras. För arbetet med bearbetning och analys av kvali tativt empiriskt material finns det i dag färdiga da torprogram. Om man har lagrat den transkriberade texten på datafiler kan ett sådant program underlätta sorteringen av och överblicken över materialet, ett arbete som ofta kan vara ganska så omfattande. Det är ibland även möjligt att koda olika svar och få hjälp med att sortera och leta rätt på typiska uttryck och formuleringar i materialet. Att lagra utskrifter av in tervjuer och fältanteckningar på datorn är naturligt vis också effektivt när man ska använda utdrag ur dessa i sin uppsats eller rapport. I vilken utsträckning dessa datorprogram kan hjälpa till med själva analy sen av det empiriska materialet är dock ganska om stritt bland forskare och beror antagligen på vilka frågeställningar man har. Det står dock klart att an vändningen av datorprogram för att göra analyser inte på långt när har inneburit någon lika stor revo lution för kvalitativa som för kvantitativa analyser. Att ”bearbeta” empiriskt material innebär som ordet antyder att arbeta med ett material. Som Renn stam och Wästerfors diskuterar mer ingående i kapi tel 13 innebär detta arbete att man aktivt sorterar, ordnar och kategoriserar sitt material för att finna svar på de frågor man har formulerat. Det finns ingen på förhand given ordning i ett empiriskt mate rial, utan detta är något som forskaren eller studen ten skapar genom sin analys. Detta innebär dock inte att analysen inte finns i datamaterialet och att analy tikern skapar fiktion. Det empiriska materialet disci plinerar och sätter gränserna för analysen, och det är därför viktigt att uppsatsförfattaren eller forskaren tydliggör kopplingen mellan sin analys och det em piriska materialet. Den aktiva bearbetningen och analysen av det

2010-11-29 14.15

GÖRAN AHRNE PETER SVENSSON (RED.)

HANDBOK I KVALITATIVA METODER

A H R N E

P E T E R

SVE NSSON

(RED.)

HANDBOK I KVALITATIVA METODER

G Ö R A N

Best.nr 47-09446-2

Tryck.nr 47-09446-2-00

AHRNE • BERG • BORÉUS • CZARNIAWSKA • DAHLIN-IVANOFF • ERIKSSON-ZETTERQUIST • LALANDER • RENNSTAM • SVENSSON • SVERRISSON • WÄSTERFORS • ÖBERG

Handbok kval met - omslag.indd 1

10-11-30 14.42.28