9789147085972 by Smakprov Media AB

SPEKTRUM FYSIK ingår i en serie naturvetenskapliga böcker för grundskolans årskurs 7-9. I serien ﬁnns även Spektrum Biologi och Spektrum Kemi. I den här fjärde upplagan hittar du: • • • • • • •

SPEKTRUM

Centralt innehåll i linje med Lgr 11 Kapitelingresser som lyfter fram kursplanens förmågor Målbeskrivningar Perspektiv som uppmuntrar till värdering och ställningstagande Testa dig själv-frågor med begreppsträning Sammanfattningar till varje kapitel Finaler som ger träning inför ämnesproven

FYSIK

I varje ämne ﬁnns en Grundbok, en Lightbok och en lärarhandledning. Lightboken är parallell med grundboken och kan användas av elever som vill ha en lättare kurs med mindre textmängd. Böckerna ﬁnns även som Onlineböcker.

FYSIK Light

Light

Best.nr 47-08597-2 Tryck.nr 47-08597-2

Lennart Undvall Anders Karlsson

Omslag-Fysik_Light.indd 1

2013-10-08 12.46

FYSIK LIGHTBOK

Lennart Undvall Anders Karlsson

LIBER

001-005 Framvagn Light.indd 1

2013-10-07 13.45

Bildförteckning Adlercreutz, Rolf/Scanpix 210 Ahlin, Ewa/Johner/Getty Images 117 Aj Photo/Science Photo Library/IBL 143 (29 Allatka 155 (2) Andersson, Staffan/IBL 196 (1) APL/Nordic Photos 126 (1) Armstrong Roberts, H./ClassicStock/Corbis/Scanpix 104 (2) Artmann, Edite/IBL 161 Atkinson; David/Jetta Productions/Tetra Images/Getty Images 51 Bally, Gaetan/Keystone/Scanpix 105 (1), 183 (1) Bartee, Rob/Index Stock/Scanpix 185 Berge, Elin/Scanpix 32 Bjørholt, Nils-Erik/ Scanpix Norway 61 Bobrovsky, Martin/IBL 136 (1) Broze, Pascal/Reporter/Scanpix 126 (2) BSIP/Universal Images Group/Getty Images 99 (2) Carlsson, Jan E./Scanpix 22 (2) CERN 182 (2) Charity, Roger/Photonica/Getty Images 139 Cherry, Camilla/Scanpix 65 (5) Comstock Images/Getty Images 149 Crackphotos/Scanpix 129 (1) Del Guercio, Michelle/Photographer’s choice/Getty Images 97 Dittrich, Rainer/IBL 107 (5) Eliasson, Pär/Scanpix 116 (1) Erlandsson, Åke/SVT/Scanpix 128 ESA 6 (2) Flickr/Getty Images 148 (1) Fochesato, Giorgio/Vetta/Getty Images 168 (1) Forsberg, Jonas/Naturfotograferna/IBL 208 (2) Forsell, Stephan 30 (1) Fstop Images/Getty Images 129 (2) Gambarini, Maurizio/DPA/Scanpix 119 Ghiotti/Stone+/Getty Images 157 Gow, Jessica/Scanpix 122, 160 (2) Grundsten, Claes/Scanpix 208 1 Gustafson, Göran/Scanpix 209 Gustafsson, Jeppe/Scanpix 162 Gustavsson, Göran/Scanpix 80 Gusto/Science Photo Library/IBL 107 (2) Hallberg, Stefan/IBL 11 (4) Hanno, Johanna/Scanpix 26 (1), 49 (1) 63 (4), 88 (4), 112 (3), 132 (2), 146 (1), 179 (1), 201 (4), 217 (1) Hanzén, Björn/SMHI 79 Hart-Davis, Adam/Science Photo Library/IBL 30 (2) Hay Jones, David/IBL 205 (3) Hedberg; Bengt/Naturbild/Johner 84 Helbig, Jakob/Cultura/Getty Images 168 (2) Hjerpe, Mikael/IBL 196 (2) Hjort, Håkan/Johner/Gettty Images 76 Hoppe, Sven/DPA/Scanpix 114 (1) Horn, Mark/Photonica/Getty Images 90 (2) Howard, Stephanie/Riser/Getty Images 53 IBL 187 Idreamstock/IBL 211 Image Source/Getty Images 55

236 Fysik Light Bildförteckning.indd 236

Istockphoto/Getty Images 94 Jacobson, Julie/AP/Scanpix 105 (2) Johnson, Broke/Queline Photography/Flickr/Getty Images 38 Julien, Gerard/AFP/Scanpix 195 Jurka, Jan/Naturfotograferna/IBL 11 (1) Karin, Dejan/Flickr/Getty Images 91 (1) Karlsson, Anders 59 (1), 70,135, 169 Killig, Oliver/DPA/Scanpix 137 Kimmel, Christopher/Flickr/Getty Images 134 (1) Klopp von, Henrik/Scanpix 205 (1) Kohvakka, Kari/Johnér 77 Kristofer Sandberg / Scanpix 9 Lamotte, Sebastian/Scanpix 37 Landerberg, Mats/IBL 156 (1) Larrea, Javier/IBL 181 (1) Larsson, Kjell-Arne/IBL 71 (1) Laski Diffusion/Gamma/IBL 213 Leschinsky, Greg/Glasshouse Images/Johner 89 Liber Arkiv 95 , 159 Lija, Torbjörn/Naturfotograferna/IBL 72 (1) Lindgren, Håkan/Scanpix 176 Lundahl, Pontus/Scanpix 207 Löwstedt, Staffan/SvD/Scanpix 186 Macia, Rafael/Photo Researchers/IBL 225 Mammey, Jan/Stock4B Creative/Getty Images 75 (1) Marcus Führer/DPA/Scanpix 14 Mikrut, Jack/Scanpix 116 (2) Montgomery, Henrik/Scanpix 33, 115 Mueller, Marc/DPA/Scanpix 120 Myhr, Steinar/NN/Samfoto/Scanpix 75 (2) Mårtensson, Erik/Scanpix 204 Mächler, Frank/DPA/Scanpix 106 (1) Nackstrand, Jonathan/AFP/Scanpix 156 (2) Nantell, Anette/Scanpix 59 (2), 92, 102 Nasa 13 , 15, 17, 18 (1,2), 19 (1,2), 20 (2,3), 21 (1,2), 22 (1), 27 (1), 52 (1), 180 (2), 191, 194, 218 (1), 218 (2), 219, 220, 221, 222, 224 (1), 227 (1), 227 (2), 228 Nilsson, Johan/Scanpix 28 (1) Nordahl, Peter/IBL 184 Nordin, Bengt O/SKB 214 Norén, Lars-Ove/Megapix 74 (2) Novosti, Ria/Science Photo lIbrary/IBL 6 (1) NOVOSTI/IBL 72 (2) Olsson, Bengt Olof/Bildhuset/Scanpix 50 (2) P-M Hedén/Scanpix 12 (1) Parker, David/Science Photo Library/IBL 90 Parr, Martin/Magnum/IBL 106 (3) Pavlicek, Lubos /CTK/Scanpix 60 Pelaez, Jose Luis/Iconica/Getty Images 35 Photodisc/Getty Images 58 Pleul, Patrick/DPA/Scanpix 107 (3) Purestock/Getty Images 52 (2) Ragnvid, Magnus/Johner/Getty Images 26 (2), 65 (1), 88 (2), 112 (2), 146 (2), 166 (2), 179 (2) Raguet/BSIP 190 (2) RIA Novosti/Scanpix 23 (2) Rizzo, John/Blend Images/Getty Images 28 (2) Robinson, Lisa M. /Photonica/Getty Images 71 (2)

Rogers, Helene/Ibl 167 Rohrschnei, Bernd/FLPA/IBL 212 Rouwkema, Jeroen 99 (1) Royal Astronomy Society/Science Photo Library/IBL 226 Royer, Rev. Ronald/Science Photo Library/IBL 12 (2) Rune, Klas/Naturfotograferna/IBL 11 (3) Sandford, John /Science Photo Library/IBL 23 Sarkis, Sami/Photographer›s choice/Getty Images 144 Savenok, Ilya S./Getty Images 57 Schederin, Roger/Scanpix 114 (2) Schederin, Roger/Scanpix 188 Science Photo Library/IBL 96, 155 (1), 180 (1), 182 (1), 189 (2), 190 (1), 224 (2) Sedmak, Joel/IBL 134 (2) Shout/Rex Features/IBL 152 Shutterstock 26 (3), 27 (2,3), 49 (3), 63(1,2), 65 (2,3,4), 63 (1), 68, 73, 88 (1,3), 93, 103, 107 (4), 112 (1), 113, 132 (1,4), 133(2,3), 136 (2), 138(1,2), 143 (1), 146 (3), 148 (2), 160 (1), 166 (1,3,4), 174, 175 (1,2), 175 (2), 179 (3), 196 (3), 201 (1,2,5), 206, 217(2,3), 230(1,2,3) Silvan, Mats/Flickr/Getty Images 40 SpaceX 124 Stadener, Sam/Scanpix 74 (1) Svendsen, Jörgen/Scanpix 116 (3) Sännås, Per-Olof/Aftonbladet/IBL 10 Taylor, Paul/Stone Sub/Getty Images 104 (1) TEPCO/Xinhua Press/Corbis/Scanpix 197 The Granger Collection/Scanpix 181 (2) The Living Earth, Inc/Nasa 7 The Print Collector/Scanpix 181 (3) Thoermer, Val/Imagebroker/Getty Images 133 (1) Thomas, Mark/Science Photo Library/IBL 106 (2) Tomalty, Mark/Masterﬁle/Scanpix 107 (1) Topps trading card series illustrerad av Wallace Wood 1962 224 (3) Trezzini, Martial/Keystone/Scanpix 31 Trons/Scanpix 208 (3) Tryman Kentaroo/Getty Images 66 (1) Ugander, Peter/Naturfotograferna/IBL 11 (2) Upitis, Alvis/Photographer›s choice/Getty Images 56 (1) Valkonen, Jorma/IBL 205 (2) Visual7/Getty Images 147 Waltham, Tony /Robert Harding/Getty Images 66 (2) Warmuth, Angelika/DPA/Scanpix 50 (1) Welén, Conny 141 West, William/AFP/Scanpix 29 (1) Wibeck, Sören/IBL 151 Wiklund, Anders/Scanpix 202 (2) Wikström, Jeppe/Johner/Getty Images 202 (1) Wikström, Jeppe/Scanpix 193 Wilson, Dale/Photographer›s choice/Getty Images 177 Winkelmann, Bernard/Stockfood/Scanpix 45 Wolfram, Heiko/DPA/Scanpix 109 Xiaowei, Zhang/Xinhua/Eyevine/IBL 153 Yu, Anna/Photographer›s Choice/Getty Images 26 (4), 49 (2), 63 (3), 132 (3), 146 (4), 179 (4), 201 (3), 217 (4), 230 (4)

2013-10-07 13.53

ISBN 978-91-47-08597-2 © 2013 Lennart Undvall, Anders Karlsson och Liber AB Redaktion: Conny Welén Formgivare: Lotta Rennéus, Patrik Sundström Bildredaktör: Mikael Myrnerts, Mattias Josefsson Teckningar: Anders Nyberg 120, 123, 125, 127, 135, 216. Övriga Typoform Produktion: Adam Dahl Fjärde upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2013

KO P I E R I N G S FÖ R B U D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

001-005 Framvagn Light.indd 2

2013-10-07 13.45

Välkommen till Spektrum Fysik Den fjärde upplagan av Spektrum Fysik tar avstamp i Lgr 11. Kursplanens förmågor möts med nya moment, och det centrala innehållet med uppdaterat stoff och nya kapitel. I kapitelingresserna har förmågorna lyfts — dels med bilder och frågor, dels med målbeskrivningar baserade på det centrala innehåll och de förmågor som behandlas i kapitlet. De nya Perspektiven lockar till diskussion och ställningstagande. Här tränas förmågan att skilja värderingar från fakta och att utveckla ett kritiskt tänkande kring argument och källor. Varje avsnitt avslutas med Testa dig själv-frågor och begreppsträning — Förklara begreppen. Begreppsträningen kan varieras från att till exempel gruppera begrepp till att föra mer avancerade resonemang. Varje kapitel avslutas med en Sammanfattning följd av Finalen med kapitelövergripande uppgifter i ämnesprovens anda. En bra möjlighet att testa kunskaperna och få träning inför de nationella ämnesproven. I enlighet med Lgr 11 har den fjärde upplagan av Spektrum Fysik lagt mer fokus på att visa hur kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom till exempel energiförsörjning och medicinsk behandling. Med kunskaper i fysik får människor bättre förutsättningar att kritiskt granska andras argument och påståenden i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse, till exempel i frågor om radioaktivitet eller strålning från mobiltelefoner. Energibegreppet löper som en röd tråd igenom boken och sammanfattas till sist i kapitel 11 — Vår energiförsörjning. Författare till Spektrum Kemi är Lennart Undvall och Anders Karlsson. Lennart Undvall är en erfaren grundskolelärare och läromedelsförfattare. Han har fått Ingvar Lindqvist-priset för sin pedagogiska kompetens och sitt starka engagemang inom det naturvetenskapliga området. Anders Karlsson är fysiker, lärarutbildad och har arbetat som redaktör på Bonnier Lexikon samt Forskning & Framsteg. Spektrum Fysik ﬁnns i två versioner — en Grundbok och en Lightbok. Lightboken är parallell med Grundboken och kan användas av elever som vill ha en lättare kurs med mindre textmängd. Böckerna ﬁnns även som Onlineböcker.

001-005 Framvagn Light.indd 3

2013-10-07 13.45

Innehåll 1

Solsystemet 6 1.1 Jorden — vår planet 7 1.2 Månen — vår närmaste granne 10 1.3 Vårt solsystem 14

PERSPEKTIV Är det viktigt att resa till planeten Mars? 19

3.1 Vad är ljud? 51 3.2 Toner och musik 55

Sammanfattning 24

3.3 Ljud — på gott och ont 58

Finalen 26 2

PERSPEKTIV Är hörlurar i trafiken en dödsfara? 61

Elektricitet 28

Sammanfattning 62

2.1 Elektrisk laddning 29

Finalen 63

2.2 Spänning och ström 32 PERSPEKTIV Mer och mer elavfall 35

Ljud 50

Värme och väder 66

2.3 Elektriska kretsar 37

4.1 Massa, volym och densitet 67

2.4 Strömmen möter motstånd 40

4.2 Värme påverkar densiteten 70

2.5 Tänk på elsäkerheten 42

4.3 Värme sprids på tre olika sätt 74

2.6 Elektrisk energi 45

4.4 Väder och vind 77 PERSPEKTIV Förändras vårt klimat? 80

Sammanfattning 46 4.5 Värmeenergi 85

Finalen 48

Sammanfattning 86 Finalen 88 5

Ljus 90 5.1 Ljusets utbredning och reflektion 91 5.2 Ljusets brytning 95 5.3 Optiska instrument 99 5.4 Ljus och färg 102 PERSPEKTIV Optiska fibrer till alla 104 5.5 Strålningsenergi och kemisk energi 109 Sammanfattning 110 Finalen 112

001-005 Framvagn Light.indd 4

2013-10-07 13.45

Rörelse och kraft 114

Atom- och kärnfysik 180

6.1 Rörelse 115

10.1 En vetenskaplig revolution 181

6.2 Krafter skapar rörelser 117

10.2 Atomens inre 183

6.3 Fritt fall och satellitbanor 122

10.3 Radioaktiva ämnen 187

6.4 Tröghet och tvättmaskiner 125

10.4 Kärnenergi 192

PERSPEKTIV Säkrare i trafiken 128 PERSPEKTIV Kärnenergi — fördelar och nackdelar 196

Sammanfattning 130 Finalen 132 7

Sammanfattning 198

Tryck 134 7.1 Tryck på fasta material 135 7.2 Tryck i vätskor 138

Finalen 200 11

Vår energiförsörjning 202

7.3 Tryck i gaser 141

11.1 De olika energiformerna 203

PERSPEKTIV Trycket i kroppen 143

11.2 Förnybar energi är framtiden 207

Sammanfattning 145

Elektricitet och magnetism 148

PERSPEKTIV Kan vi nå en hållbar energiförsörjning till år 2050? 211

8.1 Spänning, ström och resistans 149

11.3 Icke förnybara energikällor 212

8.2 Magnetism 151

Sammanfattning 215

8.3 Elektromagneter 154

Finalen 216

Finalen 146 8

PERSPEKTIV Kan elektricitet göra oss sjuka? 156 8.4 Elmotorn och elgeneratorn 158 8.5 Transformatorn — så fungerar den 162 Sammanfattning 164 Finalen 166 9

Universum 218 12.1 Stjärnor och galaxer 219 PERSPEKTIV Är vi ensamma i universum? 224 12.2 Universums utveckling 226

Energi och effekt 168

Sammanfattning 229

9.1 Fysikaliskt arbete 169

Finalen 230

9.2 Mekanisk energi och effekt 172 9.3 Elektrisk energi och effekt 174

Tabeller 232 Register 234

PERSPEKTIV Hur påverkar elbörsen miljön? 177 Sammanfattning 178 Finalen 179

001-005 Framvagn Light.indd 5

Alla avsnitt som är markerade med en solsymbol beskriver olika energiformer. Kapitel 11 sammanfattar sedan energiformerna och visar exempel på energiomvandlingar.

2013-10-07 13.45

1 . S O LSYS TE M E T

Det kostade enormt mycket pengar att landsätta Curiosity på Mars år 2012. Är det vettigt att lägga ner så mycket pengar på att utforska andra planeter? Vad tycker du?

Ta med ett teleskop ut en klar och mörk kväll så öppnas en ny värld. Hur bär man sig åt för att hitta Polstjärnan?

SOLSYSTEMET Vårt hem i universum Vi lever alla på planeten Jorden, ett litet klot i det väldiga Universum. Det är möjligt bland annat tack vare närheten till vår stjärna solen. Tusentals människor jobbar varje dag med att undersöka rymden. Med hjälp av teleskop, rymdresor och rymdsonder har vi lärt känna både vår egen planet, månen och våra planetgrannar. HÄR FÅR DU LÄRA DIG

INNEHÅLL

•

hur solsystemet är uppbyggt och hur det ser ut på solen och de olika planeterna

1.1 Jorden — vår planet

•

skillnaden mellan asteroid, meteorit, meteor och komet

1.2 Månen — vår närmaste granne

•

hur det vetenskapliga arbetssättet ständigt gör att våra kunskaper om solsystemet förbättras

1.3 Vårt solsystem

•

att jordaxelns lutning och jordens rörelser ger oss dag, natt och årstider

•

hur nya kunskaper i fysik kunnat avfärda vidskepliga föreställningar om månen, solen och planeterna

•

använda dina kunskaper i fysik till att samtala om och argumentera för eller emot rymdresor till Mars

•

hur historiska och nutida upptäckter i astronomi format vår världsbild

006-027 Kap 1 light.indd 6

PERSPEKTIV Är det viktigt att resa till planeten Mars?

2013-10-08 15.00

1.1

Jorden — vår planet

Varje vår inför vi sommartid i Sverige. Grunden till tideräkningen är jordens färd runt solen samtidigt som vår planet snurrar runt sin egen axel.

Jorden är ett litet klot På fotografier tagna från rymden kan vi se att jorden är ett klot. Omkretsen är 4 000 mil. Men jämfört med till exempel planeten Jupiter är jorden mycket liten. Det får plats mer än 1 300 jordklot i Jupiter. Runt jorden, eller Tellus som vår planet egentligen heter, finns ett tunt lager av luft som kallas atmosfären. Den sträcker sig ungefär 10 mil ovanför jordens yta. Enheter för tid

Dag och natt blir dygn Jorden rör sig runt solen. Det sker samtidigt som jordklotet snurrar runt sin egen axel, den så kallade jordaxeln. På den halva av jorden som är vänd mot solen är det dag. På den andra halvan är det natt. Den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel kallas för ett dygn. Dygnet är indelat i mindre delar – timmar, minuter och sekunder.

1 år = 365 dygn 1 skottår = 366 dygn 1 dygn = 24 timmar (h) 1 timme = 60 minuter (min) 1 minut = 60 sekunder (s)

jordaxel 23° solstrålar

ekv ato rn

Dag och natt beror på att jorden roterar runt sin egen axel. Den halva av jorden som är vänd mot solen har dag. Bilden visar en solnedgång över Europa och norra Afrika.

006-027 Kap 1 light.indd 7

2013-10-08 09.18

1 . S O LSYS TE M E T

Jordens bana runt solen skapar året Med en hastighet på över 100 000 km i timmen rör sig jorden runt solen. Trots den höga farten tar det ett år men inte exakt. I själva verket behöver jorden 365 dygn plus ett fjärdedels dygn för ett varv. Detta fjärdedels dygn måste vi ta hänsyn till i vår tideräkning. Det gör vi genom att ge vart fjärde år ett extra dygn. Sådana år kallas skottår och består alltså av 366 dygn. Jorden delas in i tidszoner Om alla ställde sina klockor efter hur solen går upp och ner skulle vi få problem. Göteborg till exempel ligger mer västerut än Stockholm. Eftersom solen går upp i öster innebär det att solen går upp 20 min tidigare i Stockholm än i Göteborg. Vi skulle alltså ha olika tid i Stockholm och Göteborg om vi ställde klockan helt efter solen. För att slippa problemet har vi skapat tidszoner. Jorden är indelad i 24 tidszoner. Den första tidszonen utgår från observatoriet i Greenwich i England. Alla områden inom en tidszon har samma tid. Sverige ligger inom samma tidszon som större delen av Europa. När vi till exempel åker till Österrike behöver vi därför inte ställa om våra klockor. Finland däremot ligger i en tidszon som är en timme före övriga Europa, medan England ligger i en tidszon som är en timme efter övriga Europa.

-5

-4

-3

-2

-1

Sverige ﬁnns i samma tidszon som större delen av övriga Europa.

Sommartid I Sverige har vi sommartid från slutet av mars till slutet av oktober. Vi flyttar då fram klockan en timme. Sommartiden innebär att vi får ljusare dagar under sommarhalvåret. Idag har de flesta länderna i Europa sommartid. Sommartiden infördes i vissa länder under första världskriget när det var brist på energi och varor. Genom att flytta fram tiden en timme utnyttjade man solljuset bättre och sparade energi. I Sverige infördes sommartid år 1980. En bra minnesregel för att komma ihåg när man ska flytta fram eller tillbaka klockan är: ”När du flyttar fram dina utemöbler, flyttar du fram klockan. När du ställer tillbaka möblerna på hösten, ställer du tillbaka klockan.”

006-027 Kap 1 light.indd 8

2013-10-08 09.18

1. SOLSYS TE M E T

Den lutande jordaxeln ger årstider När jordaxeln lutar mot solen blir norra halvklotet mest belyst. Vi har då sommar. När jordaxeln lutar från solen har vi vinter. På södra halvklotet är årstiderna de omvända jämfört med våra. När jordaxeln lutar som mest i förhållande till solen infaller antingen årets längsta eller kortaste dag. Dagarna kallas för sommarsolståndet och vintersolståndet. Det finns två tillfällen under året då norra och södra halvkloten blir lika mycket belysta. Jordaxeln lutar då inte alls i förhållande till solen. Dessa båda tillfällen kallas för vårdagjämning och höstdagjämning. Under dessa två dygn är dag och natt lika långa överallt på jorden.

HISTORIA

vårdagjämning 21/3

vintersolståndet 22/12

sommarsolståndet 22/6

Midnattssol Om du är norr om norra polcirkeln, till exempel i Kiruna, när det är sommarsolstånd får du uppleva midnattssolen. Då lyser solen även på natten. Ju längre norrut du är, desto större andel av sommaren är det midnattssol. När det är vintersolstånd är det tvärtom. Om du då är norr om norra polcirkeln går inte solen upp alls.

höstdagjämning 23/9

Den lutande jordaxeln ger årstider. När jordklotet vänder norra halvklotet mot solen, har vi sommar. När jorden vänder norra halvklotet bort från solen har vi vinter.

Solen lyser trots att det är mitt i natten. Det är midnattssol och vi beﬁnner oss norr om norra polcirkeln.

TESTA DIG SJÄLV 1.1 FÖRKLARA BEGREPPEN • dygn • skottår • tidszon • sommarsolstånd • vintersolstånd • vårdagjämning • midnattssol

Hur stor omkrets har jorden?

Hur lång tid tar det för jorden att a) rotera ett varv runt sin axel b) röra sig ett varv runt solen

Varför uppkommer dag och natt?

a) Vilket var det viktigaste skälet till att sommartid infördes under första världskriget? b) När infördes sommartid i Sverige? c) Hur ska klockan ställas om på våren? Framåt eller bakåt en timme?

Vad är det som gör att vi får de olika årstiderna?

a) Hur lång tid tar det för jorden att röra sig från läge A till läge B? b) I vilket läge är det sommar på södra halvklotet? c) I vilket eller vilka lägen är dag och natt lika långa? d) Hur många varv hinner jorden snurra runt sin axel under tiden som den rör sig från läge A till läge C?

006-027 Kap 1 light.indd 9

2013-10-08 09.18

1 . S O LSYS TE M E T

1.2

Månen — vår närmaste granne Under tusentals år har månen påverkat människors liv. Långt in på 1900-talet fanns det människor i Sverige som menade att månens faser till och med påverkar växtligheten. Man trodde att det är klokare att så vete och råg när månen är ny, medan morötter och potatis bör sättas efter fullmåne. Idag vet vi genom naturvetenskapliga framsteg att månen inte påverkar hur till exempel morötter växer.

Månen är ganska liten Runt jordklotet snurrar ett annat klot, månen. Det är jordens dragningskraft som gör att månen rör sig runt jorden. Månen ser stor ut, men egentligen är den ganska liten. Att månen ser så stor ut beror helt enkelt på att den är så nära jorden. Avståndet till månen är 380 000 km, vilket är en mycket kort sträcka i rymden. Vi kan också säga att avståndet till månen är drygt en ljussekund. Det betyder att ljuset behöver lite mer än en sekund för att färdas från månen till jorden. Månen ger oss månader För månen tar det en månad att färdas ett varv runt jorden. Samtidigt snurrar månen runt sin egen axel. Det tar också en månad. Månen roterar alltså ett varv runt sin axel på lika lång tid som den behöver för att röra sig ett varv runt jorden. Vi säger att månen har bunden rotation. Den bundna rotationen gör att månen alltid vänder samma sida mot jorden. Innan rymdfärderna visste vi därför inte hur månen såg ut på baksidan. År 1959 lyckades vi för första gången fotografera månens baksida. Månen ser ut att vara mycket större än alla stjärnor på himlen, men egentligen är den mycket mindre. Anledningen till att den ser så stor ut är att den är mycket närmare oss än stjärnorna.

Om jorden vore stor som en tennisboll skulle månen vara lika liten som en kula. Mellan jorden och månen får det plats 30 jordklot.

Månens bundna rotation gör att månen alltid vänder samma sida mot jorden (se den röda pricken). Innan vi rundade månen med en rymdfarkost visste vi därför inte hur månen såg ut på ”baksidan”.

006-027 Kap 1 light.indd 10

2013-10-08 09.18

1. SOLSYS TE M E T

Månsken skapas av solsken En klar natt med fullmåne kan det vara så ljust att du kan läsa en bok mitt i natten. Men månen lyser inte. Månsken är ett resultat av att solen lyser på månen. En del av solstrålarna som träffar månen studsar på ytan – reflekteras – och når så småningom oss på jorden. Att läsa i månsken är faktiskt att läsa i solsken. Månens faser Om du tittar på månen några kvällar i rad, så upptäcker du att den ändrar utseende en aning. Det du ser kallas för månens olika faser. De uppkommer då månen rör sig runt jorden. Det är alltid den halva av månen som är närmast solen som blir belyst. Månens olika faser beror på hur stor del av månens belysta halva som du kan se från jorden.

När det är nymåne lyser solen på månens baksida. Det gör att vi ser en skära, likt ett spegelvänt C. Efter fullmåne kommer skäran åter igen, men nu som ett rättvänt C.

➞

➞ 1.2

➞

006-027 Kap 1 light.indd 11

2013-10-08 09.18

1 . S O LSYS TE M E T

När jorden hamnar i en rät linje mellan solen och månen får vi månförmörkelse.

Månförmörkelse Någon gång varje år hamnar jordklotet på en rät linje mellan solen och månen. Jorden kastar då sin skugga över månen. Det kallas för månförmörkelse. Men även om det är månförmörkelse kan vi se månen. Solljuset böjs nämligen av jordens atmosfär så att bara rött ljus från solen träffar månens yta. Månen blir därför vackert kopparröd istället för helt svart. En månförmörkelse kan ses överallt på jorden där det är natt, om det inte är molnigt förstås. Solförmörkelse När månen rör sig runt jorden hamnar den ibland mellan solen och jorden. Plötsligt börjar det mörkna trots att det är mitt på dagen. Det kallas för solförmörkelse och den beror på att månen passerar mitt framför solen. Senast vi i Sverige upplevde att månen helt skymde solen, en total solförmörkelse, var år 1954. Nästa totala solförmörkelse i Sverige inträffar inte förrän år 2126. När bara en del av solen skyms av månen kallas det för en partiell solförmörkelse. Det händer lite oftare. År 2011 var det en partiell solförmörkelse i Sverige som täckte cirka 50 procent av solen. Månens skugga täcker bara en liten del av jorden. Så det är inte alla på jorden som upplever att det är solförmörkelse. Endast de som befinner sig i skuggan ser hur solen på himlen täcks av månen och det blir mörkt.

Månförmörkelse.

Solförmörkelse

När månen hamnar på en rät linje mellan solen och jorden, kan vi inte se solen från vissa platser på jorden. Det kallas för solförmörkelse.

006-027 Kap 1 light.indd 12

2013-10-08 09.18

1. SOLSYS TE M E T

Hur ser det ut på månen? Om du tittar på månen med hjälp av en kikare kan du se kratrar, bergskedjor och områden som liknar slättlandskap. De vanligaste bergen har formen av en rund ring och kallas ringberg. På vissa ställen kan de vara 8 000 m höga. På månen finns inte någon form av liv. Det finns ingen luft och inget vatten. Månen är alltså riktigt ogästvänlig. Temperaturen kan variera från cirka 120 °C på dagen till cirka –230 °C på natten. Den stora temperaturskillnaden beror på att månen saknar atmosfär.

Månen saknar atmosfär. Därför brinner inte så kallade meteoriter upp när de kolliderar med månen. Det har gjort att månens yta är översållad med kratrar.

TESTA DIG SJÄLV 1.2 FÖRKLARA BEGREPPEN D

• ljussekund • bunden rotation • månsken • månens faser A

• månförmörkelse • solförmörkelse • ringberg

Hur långt är det till månen?

Vilket eller vilka påståenden är rätt? På månen ﬁnns det A: luft B: vatten

C: höga berg

D: träd

Hur lång tid tar det för månen att a) röra sig ett varv runt jorden b) snurra ett varv kring sin axel

Varför är det så stor temperaturskillnad mellan dag och natt på månen?

Avståndet till månen är drygt en ljussekund. Vad menas med det?

”Månen rör sig kring solen” säger Mimmie. Har hon rätt eller fel? Motivera ditt svar.

Varför kan man se en solförmörkelse bara på vissa platser på jorden?

Titta på bilden. a) Hur lång tid tar det för månen att röra sig från läge B till läge D? b) I vilket av de fyra lägena är det fullmåne? c) När är det nymåne? d) Hur mycket hinner månen vrida sig mellan läge A och läge B? e) I vilket läge kan det bli månförmörkelse? f) I vilket läge kan det bli solförmörkelse?

10.

En astronaut besöker månen när månen beﬁnner sig i läge A (se bilden ovan). Hur ser jorden ut, sedd med astronautens ögon? Är det fulljord, halvjord eller nyjord? Varför blir det inte sol- och månförmörkelse 12 gånger per år? Månen snurrar ju runt jorden en gång i månaden.

006-027 Kap 1 light.indd 13

2013-10-08 09.18

1 . S O LSYS TE M E T

1.3

Vårt solsystem

För inte så länge sedan upptäckte astronomer att det ﬁnns så kallade asteroider i solsystemet som är större än Pluto. Detta väckte ﬂera frågor, till exempel hur stor en himlakropp ska vara för att kallas planet. Efter upptäckten skapade astronomerna nya villkor som måste uppfyllas. Det innebär att Pluto inte längre anses vara en planet, utan en dvärgplanet.

Solen är en liten stjärna Solen är en stjärna, vår närmaste. Jämfört med många andra stjärnor är solen en ganska liten stjärna. Men jämfört med jorden är solen enorm. Det får plats en miljon jordklot i solen. Avståndet till solen är ungefär 150 miljoner kilometer. Vi kan också säga att avståndet till solen är ungefär åtta ljusminuter. Det tar nämligen åtta minuter för ljuset att ta sig från solen till jorden.

Solen har dyrkats i många kulturer eftersom vi människor tidigt trodde att det var solens vandring över himlen som gav oss dagar och nätter. Idag vet vi att det är jordens rotation som ger dagar och nätter.

006-027 Kap 1 light.indd 14

2013-10-08 09.18

1. SOLSYS TE M E T

kromosfären fotosfären

koronan solfläck

proturberanser

Hur ser det ut på solen? Solen är ett klot som består av heta gaser, mest väte och helium. Temperaturen i solens centrum är 15 miljoner grader Celsius. Solens yta kallas fotosfären. Där är temperaturen ungefär 6 000 °C. På solens yta finns mörka fläckar. Fläckarna har lägre temperatur än omgivningen och kallas solfläckar. Ovanför fotosfären finns den så kallade kromosfären. Från den skjuter det ibland ut väldiga eldtungor av gas. De kallas protuberanser och kan bli tiotusentals mil höga. När protuberanserna kastas ut i rymden slungas en massa partiklar iväg mot jorden – den så kallade solvinden. Partiklarna påverkar elnätet och elektroniska apparater som till exempel datorer och mobiltelefoner. Utanför kromosfären finns koronan. Den består av förtunnad gas som har en temperatur som är cirka sju miljoner grader het.

Solen är ett klot som består av gas. Temperaturen är som högst inuti solen och svalnar av mot ytan. Utanför ytan ökar sen temperaturen igen.

006-027 Kap 1 light.indd 15

2013-10-08 09.19

1 . S O LSYS TE M E T

Alla planeter rör sig år samma håll runt solen. Banorna är inte cirkelformade utan en aning ovala.

komet

Venus

Merkurius Jorden Månen

Asteroider Meteroider

Uranus

De åtta planeterna En planet är en klotformad kropp som rör sig runt en stjärna. Runt solen rör sig åtta planeter i nästan cirkelformade banor. De åtta planeterna är i ordning från solen och utåt: Merkurius, Venus, Tellus (jorden), Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Länge ansågs även Pluto vara en planet men nu räknas den till dvärgplaneterna. Ibland när det är mörkt kan vi se Venus och Mars som små ljuspunkter på himlen. Men planeterna lyser inte av sig själva. Precis som månen ser vi planeterna eftersom de reflekterar solljus. Merkurius är lite svårare att se utan kikare. Jätteplaneterna Jupiter och Saturnus går att se med blotta ögat. De yttersta planeterna Uranus och Neptunus är för långt bort för att synas utan kikare eller teleskop. Ju längre bort från solen en planet är, desto längre tid behöver den för att röra sig ett varv runt solen. Den innersta planeten Merkurius behöver bara 88 dygn för ett varv, medan Neptunus som ligger längst ut behöver 165 år.

006-027 Kap 1 light.indd 16

2013-10-08 09.19

1. SOLSYS TE M E T

rymdsond Jupiter

Mars Neptunus

Saturnus

De fyra innersta planeterna är kompakta och består av berg och sten. Bilden visar hur stora planeterna är i förhållande till varandra.

Merkurius Mars Venus

Jorden

Merkurius Merkurius är så nära solen att den sällan kan ses med blotta ögat. Planeten är ungefär lika stor som vår måne och har nästan ingen atmosfär alls. Därför är ytan full av kratrar och ringberg. Det gör också att temperaturen varierar kraftigt mellan dag och natt. På dagen kan det bli drygt 400 °C. Under natten sjunker temperaturen ner mot –180 °C.

006-027 Kap 1 light.indd 17

2013-10-08 09.19

1 . S O LSYS TE M E T

Venus är solsystemets hetaste planet. Bilden visar en 2 km hög vulkan.

Planeten Mars är en roströd planet med en yta täckt av kratrar, berg och vulkaner.

Venus Venus kallas sedan gammalt morgonstjärnan eller aftonstjärnan. De två namnen har planeten fått eftersom den under vissa månader kan ses strax innan solen går upp och under andra månader strax efter det att solen har gått ner. Efter solen och månen är Venus det ljusstarkaste objektet vi kan se på himlen. Det beror på att planetens moln reflekterar solens ljus väldigt bra. Venus är nästan lika stor som jorden. Men där slutar likheterna. För oss skulle tillvaron på Venus yta vara fasansfull. Planeten har en atmosfär, men den är tjockare än jordens och innehåller mest koldioxid. Eftersom koldioxid är en så kallad växthusgas kan temperaturen på planetens yta nå 500 °C. Det gör Venus till den hetaste planeten i solsystemet. Venus och Merkurius är de enda planeterna i solsystemet som saknar måne. Mars Mars är mycket mindre än jorden, men är ändå den planet som liknar jorden mest. Atmosfären är mycket tunn. Därför kan det bli väldigt kallt på natten. Men på dagen kan det vara 10 °C. Mars axel lutar ungefär som jordens. Det gör att det finns olika årstider även på Mars. Mars är fylld av kratrar, ringberg Ytan på M slätter. Där finns planetsystemets största och slätter vulkankrater. Den har fått namnet Olympus vulkan Mons och är omkring 25 km hög och Mon 500 km tvärs över. 50 Mars har två små månar som heter Phobos och Deimos.

006-027 Kap 1 light.indd 18

2013-10-08 09.19

1. SOLSYS TE M E T

PERSPEKTIV Enorma ma kos o tn tnad ader ad er Sond So nder nd er på Mars s • Vad tror du vi kan lära oss genom att skicka sonder till Mars?

Ju ust nu kr kret ettsa e s r ob obem man nnade na ade d son onde de err kr krin ing ng pl plaaanete ne t n n.. Gen nom om åre en ha har forsskka fors fo arn rna na ly yck ckat kat ats ts la land and n sä ätta ttta to tota alt lt 5 son o de d r på på Mars Ma rs yta ta, de den ffö örs rsta a red dan an 19 97 76 6.. So Sond ond nder erna er n har ar und nder dersö errsö s kt pla l ne nete t ns ns yta oc yt och h fö örsök rssökt ökt hi ök hitt tta te tta ecckken en på om m det fu de funn nnit nn nit its ts va vatt tten tt en på Mars Ma M ars. rs. rs

ÄR DET VIKTIGT ATT RESA TILL PLANETEN MARS?

Det är en stor utman a ing g at attt skkic icka r md ry mdso sond so ond n er änd da ti tilllll Mar arss oc och h en n ä nu stö än örr rre e ut utma ma m ani ning ing ng attt ski kick ick cka ka be be-m nn ma nnad de rymd ry ymd m ra rakke ete t r di dit. t Dett kosst. tar of ta ofat atttb tbart art my ar myckket e pen enga gar, ga gar, r, krä räve v r enor en o ma ma arb rbet ettssiins nsat atse ser oc ser och h my myck cket ck ket e no og gg gra rann ann n pla lane n ri ring. ng n g. De D tﬁ ﬁnn nns nn ns d dä ärr-f r bå fö båd både de e mot otst stån st ånda dare da re och ch anh nhän äng g-are ti ar tillll ry ym mdf do orrsk rsk skni n ng ngen en e n.

• Hur ska man kunna förse astronauterna med vätska och mat för så lång tid i rymden? • Hur ska man hindra att inte deras muskler förtvinar? • Hur ska man se till att astronauterna inte får för höga doser av den livsfarliga strålningen som ﬁnns ute i rymden?

En liv En ivsf iv s ar sf a liig re esa a Un nde der år å 201 01 12 2 la and ndad dad ade rry ymd dso s nd nden den Ma M rs rs Sci cien nce e Labo La b ra bo ato tory ry på Ma Mars rs med e sy yffte e att at tt bl blan and an and ann na at un unde derssök de öka fö förförr hålll an hå nde ena a på ma mark mark rke en n. Me Men en in nggen av fa en farkkosstte ern ern na so som la an nd dsatt sa tts på tts på Mars ars ha ar har ku kunnat kunn nn na att läm ämna mna plan pl a et e en n, v viilket lkket är et ettt p prrob ble em om vi sk om ska skkicka iccka ka bem eman nna nad de e fark fa arkko osster te er di dit. itt.. Alllla as astr tro on naute au a ute ter viillll sjä v jälv lvkl klarrt åtter ervä änd nda tiilll jor orden ig de gen en. En En res esa sa ti tillll Mar ars ta tar dess de ssssut utom utom om 7—8 8 mån ånader ad der och ch är lil vs v fa arl r ig g på al alla la tän änkb kbar kb a a vis. ar viis.

• Varför ska vi satsa så mycket pengar på rymdforskning när människor svälter i världen? • Tycker du att svenska skattepengar ska satsas på en vetenskaplig resa till Mars?

006-027 Kap 1 light.indd 19

2013-10-08 09.19

1 . S O LSYS TE M E T

Europa

Bilden visar planeten Jupiter och fyra av planetens månar. Den röda ﬂäcken på Jupiters yta är en gigantisk storm.

Ganymedes

Jätteplaneterna Fyra av planeterna i solsystemet är mycket större än de övriga fyra. De kallas jätteplaneter och de är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Alla fyra jätteplaneterna saknar fast yta. Det betyder att det inte finns någon tydlig gräns mellan planeten och dess atmosfär. Gemensamt för jätteplaneterna är även att de roterar snabbt och har många månar. Varje jätteplanet omges också av ringar. Ringarna består av klippblock, sten, isbollar och grus som rör sig i banor runt planeterna. Saturnus ringar har varit kända ända sedan 1600-talet då de upptäcktes av den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei. Ringarna hos de andra tre jätteplaneterna har upptäckts först på senare år.

Callisto

Jupiter Jupiter är den största planeten i solsystemet och väger mer än dubbelt så mycket som alla de övriga planeterna tillsammans. Astronomerna har hittills upptäckt 66 månar kring Jupiter. De fyra största månarna upptäcktes redan på 1600-talet av Galilei. Dessa månar kallas därför de galileiska månarna. Dessa är Io, Europa, Ganymedes och Callisto. Ganymedes är den största månen i hela solsystemet, till och med större än planeten Merkurius. Månen Io är också intressant. Det är den enda månen i solsystemet som vi vet har aktiva vulkaner.

Planeten Saturnus med sina ringar. Ringarna består av stenar, isbollar och grus. Föroreningar i isbollarna gör att de skiftar i färg.

Saturnus Saturnus är den näst största planeten i solsystemet och är mest känd för sina fantastiska ringar. Runt Saturnus har astronomerna hittills upptäckt 62 månar. Den största månen har fått namnet Titan och är den enda måne som vi vet har en atmosfär. Saturnus yta är randig i vackra, gula färger. Det kan se lugnt ut, men ränderna är i själva verket mycket kraftiga stormar med hastigheter på flera hundra meter per sekund.

006-027 Kap 1 light.indd 20

2013-10-08 09.19

1. SOLSYS TE M E T

Uranus Uranus är den tredje största planeten i solsystemet. Idag vet vi att även Uranus har ringar. Uranus axel lutar så mycket att planeten nästan ser ut att rulla fram i sin bana. Forskarna har hittat 27 månar runt Uranus. Den största kallas Titania och är ungefär hälften så stor som vår måne. Neptunus Neptunus är den yttersta av jätteplaneterna. Det stora avståndet till planeten gör att den är svår att observera. Neptunus har en blågrön färg vilket beror på att atmosfären innehåller metangas. Även runt Neptunus kretsar många månar. Idag känner vi till 13 stycken varav Triton är det största. Även Uranus har ringar, men eftersom planetens axel lutar 98° ser det ut som att planeten rullar fram i solsystemet.

Triton är den sjunde största månen i solsystemet. Det är ﬂera hundra minusgrader på ytan och atmosfären består nästan uteslutande av kväve.

006-027 Kap 1 light.indd 21

2013-10-08 09.19

1 . S O LSYS TE M E T

Asteroider och dvärgplaneter I solsystemet finns det många asteroider som kretsar kring solen. Asteroider kan vara allt från stora klippblock till himlakroppar som är hundratals kilometer breda. De flesta asteroiderna rör sig mellan Mars och Jupiters banor. Men år 2013 passerade en asteroid ganska nära jorden. Pluto betraktades fram till 2006 som en planet. Men eftersom man upptäckt asteroider i solsystemet som är större än Pluto ändrade man till att kalla dessa objekt för dvärgplaneter. Den största dvärgplaneten i solsystemet är Eris. Precis som Pluto har flera av de andra dvärgplaneterna också månar.

Asteroiden 243 Ida fotograferad av rymdsonden Galileo. Ida är ungefär 50 km lång.

Kometen Hale-Bop syntes tydligt på himlen under 18 månader 1996 och 1997. Det var dubbelt så lång tid som det tidigare rekordet från 1811.

Kometer Kometer rör sig i långa ovalformade banor runt solen. En komet består till största delen av is och grus och brukar ibland beskrivas som ett smutsigt isberg. Den kanske mest kända är Halleys komet som har en omloppstid runt solen på 76 år. När en komet börjar närma sig solen smälter isen och vattnet förångas. På så sätt skapas kometens typiska svans som alltid är vänd från solen. Meteorer och meteoriter En klar natt kan man se ”stjärnfall” på himlen. Men det är inga stjärnor som faller. Istället är det gruskorn eller stenar från rymden som faller genom jordens atmosfär. De blir då upphettade och börjar glöda. Vi kallar dem meteorer. Ibland krockar jorden med resterna av kometsvansar. Det händer ett tiotal gånger per år. Då kan man se fantastiska skurar av meteorer på himlavalvet. De meteorer som tar sig genom atmosfären och faller ner på jorden kallar vi meteoriter. När en meteorit träffar jordytan kan det bildas kratrar.

006-027 Kap 1 light.indd 22

2013-10-08 09.19

1. SOLSYS TE M E T

För 55 000 år sedan krockade en mindre himlakropp med jorden. Kvar från smällen ﬁnns bara kratern. Den kallas Meteor Crater och ﬁnns i Arizona, USA.

Stora meteoriter och asteroider kan utplåna liv Om stora meteoriter eller asteroider faller ner på jorden kan det betyda slutet för livet på jorden. Forskarna är idag ganska säkra på att det var en asteroid som för 65 miljoner år sedan utplånade dinosaurierna. Nedslaget gjorde en 30 mil bred och nästan 1 mil djup krater. Spår efter kratern finns än idag i Mexiko. Även på månen syns spår av nedslag. De kratrar och ringberg som vi kan se på månen och några av planeterna har skapats av krockar med asteroider och meteoritnedslag.

År 2013 kom en 7 000 ton tung meteor in i atmosfären över Ryssland och exploderade. Många människor blev skadade.

TESTA DIG SJÄLV 1.3 FÖRKLARA BEGREPPEN • solﬂäckar • fotosfär • protuberanser • korona • planet • asteroid • dvärgplanet • komet • meteor • meteorit

Hur många ljusminuter är det till solen?

Var ﬁnns de ﬂesta av asteroiderna i vårt solsystem?

Solens atmosfär består av två delar. Vad kallas de?

Vilken planet är

Några planeter har stor temperaturskillnad mellan dag och natt. Vad beror de stora temperaturskillnaderna på?

Jordens massa ökar varje år med i genomsnitt 100 000 ton. Hur kommer det sig?

Nämn fyra egenskaper som är gemensamma för jätteplaneterna.

a) störst

b) minst

c) närmast solen

Vilka planeter räknas till jätteplaneterna?

I äldre läroböcker kan man läsa att Pluto är en planet. Varför stämmer inte det längre?

10.

Planeten Venus kan man aldrig se mitt i natten utan bara strax före soluppgången eller strax efter solnedgången. Förklara varför.

006-027 Kap 1 light.indd 23

2013-10-08 09.19

SPEKTRUM

FYSIK

FYSIK Light

Light

Best.nr 47-08597-2 Tryck.nr 47-08597-2

Lennart Undvall Anders Karlsson

Omslag-Fysik_Light.indd 1

2013-10-08 12.46