9789127424463 by Smakprov Media AB

Historia Lร RARBOK

Historia

GR UN DB OK

Per Lindberg t Gรถ

ran Kรถrner

Per Lindberg

PULS Historia Lhl_cover.indd 1

2013-02-14 11:24

Innehåll PULS Historia 4–6 ................................................................. 4 Att läsa och förstå faktatexter .............................................. 8 Svenska som andraspråk ....................................................12 Prov och bedömning ...........................................................14 Tabell över centralt innehåll ........................................................... 15 Bedömningstabell historia ............................................................... 16

Att arbeta med PULS Historia ............................................17 HANDLEDNING TILL GRUNDBOKEN Forntiden ..............................................................................24 Vikingatiden .........................................................................30 Medeltiden – hur folk levde i Norden ..............................46 Medeltiden – kungarna och krigen ...................................70 Vasatiden ..............................................................................88 Stormaktstiden ...................................................................102 Frihetstiden och Gustav III:s tid ......................................120 1800-talet – ett nytt Sverige växer fram ..........................134 KOPIERINGSUNDERLAG

..........................................................

145

PULS_Historia_LHL.indd 3

2012-09-28 13.03

PULS Historia 4–6 PULS Historia 4–6 ingår i en serie böcker i de natur- och

samhällsorienterade ämnena samt teknik för grundskolan. I PULS 4–6 är böckerna uppdelade ämnesvis med en struktur där det handlar om att skapa en systematisk undervisning som bygger förståelse från grunden och leder eleverna vidare. För skolår 4–6 finns följande grundböcker med tillhörande material:

PULS Biologi – Naturen, Människan PULS Fysik och kemi PULS Teknik PULS Geografi – Sverige, Norden, Europa PULS Historia PULS Religion PULS Samhällskunskap

Historia

GRU NDB OK

Per Lindberg t Göra

Grundboken Grundboken innehåller faktatexter och fördjupningssidor. Varje kapitel i grundboken inleds med en sida som introducerar innehållet i kapitel. Den inledande sidan är tänkt som en del i arbetet med förberedande samtal innan man börjar med kapitlet. Här finns också kapitlets innehåll sammanfattat i rutan längst ned på sidan. Den fortsatta texten är strukturerad så att ett begränsat ämnesområde behandlas uppslagsvis. I varje kapitel finns fördjupningsuppslag som handlar om vad som händer ute i världen.

n Körner

PULS_Historia_LHL.indd 4

2012-09-28 13.03

Historia LÄRARBOK

Historia

GRUNDB OK

Per Lindberg t Göran

Körner

Per Lindberg t Göran Körner

Lärarboken Lärarboken består av flera olika delar. Den inleds med denna beskrivning av hur de olika komponenterna i PULS Historia är upplagda. I avsnittet Att läsa faktatexter skriver Ingvar Lundberg om behovet av stöd och introduktion för att eleverna ska

kunna läsa och förstå faktatexter. I anslutning till detta finns avsnittet Svenska som andraspråk som beskriver vad man behöver tänka på i arbetet med faktatexter då man har SVA-elever i klassen. Därefter kommer en text om Prov och bedömning, som har sin utgångspunkt i Lgr 11 och hur PULS kan användas för att hjälpa dig bedöma elevernas kunskaper i historia. Här finns också en tabell du kan använda dig av som bedömningsunderlag. I Att arbeta med PULS Historia beskriver författaren sina tankar kring ämnet och hur man kan arbeta med bokens innehåll på ett utvecklande sätt. I delen Handledning finns undervisningsstöd och tips till alla sidor i grundboken. Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida där kapitlets centrala innehåll, syfte, nyckelord och SVA-begrepp beskrivs. Till varje uppslag i grundboken finns lärarstöd med diskussionsfrågor, mer fakta och förslag på uppgifter att arbeta med utifrån innehållet i grundboken. Sist i lärarboken finns kopieringsunderlag med extra uppgifter av olika slag och prov som testar elevernas kunskaper.

Historia Historia Historia

I arbetsböckerna till PULS Fysik och kemi finns kan arbeta med uppgifter som på egen hand eleverna . Vissa uppgifter grundbokens är direkt kopp innehåll för att lade till eleverna ska kunskaper. Andr få möjlighet att a uppgifter är befästa sina mer inriktade utveckla sitt tänka på att eleverna nde. Det finns ska kunna också att arbeta med uppgifter som är inriktade på språket på olika sätt, med hjälp som finns inom av ord och begr fysik och kemi epp .

Arbetsböcker

AR BE TS BO K

Arbetsböckern följande kapit

a PULS Fysik och kemi 4–6 innehåller el från grundbok en:

Till PULS Historia finns tre arbetsböcker med uppgifter som eleverna ska kunna arbeta med på egen hand, under eller efter avslutat ämnesområde. Vissa uppgifter är direkt kopplade till grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna ska utveckla sitt tänkande, utifrån det innehåll som grundboken har presenterat. Historia Historia Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med olika ord och begrepp som finns inom historieämnet.

I arbetsböckerna till PULS Fysik och kemi finns uppgifter som eleverna kan arbeta med på egen hand. Vissa uppgifter är direkt kopplade till

grundbokens innehåll för att eleverna ska få möjlighet att befästa sina

ARBETSBOK 2

kunskaper. Andra uppgifter är mer inriktade på att eleverna ska kunna utveckla sitt tänkande. Det finns också uppgifter som är inriktade på att arbeta med språket på olika sätt, med hjälp av ord och begrepp som finns inom fysik och kemi.

Arbetsböckerna PULS Fysik och kemi 4–6 innehåller följande kapitel från grundboken: Arbetsbok 1

innehåller och kemi 4–6 a PULS Fysik Arbetsböckern en: el från grundbok Arbetsbok 1 följande kapit

Vad är fysik och kemi? Material Ljud ARBETSBO K 2 Vatten Blandningar Värme och kyla eleverna uppgifter som och kemi finns till till PULS Fysik är direkt kopplade I arbetsböckerna Vissa uppgifter befästa sina på egen hand. få möjlighet att kan arbeta med eleverna ska kunna innehåll för att eleverna ska grundbokens inriktade på att uppgifter är mer är inriktade på uppgifter som kunskaper. Andra Det finns också av ord och begrepp utveckla sitt tänkande. sätt, med hjälp språket på olika att arbeta med fysik och kemi. som finns inom

eleverna uppgifter som och kemi finns till till PULS Fysik är direkt kopplade I arbetsböckerna Vissa uppgifter befästa sina på egen hand. få möjlighet att kan arbeta med eleverna ska kunna innehåll för att eleverna ska grundbokens inriktade på att uppgifter är mer är inriktade på uppgifter som kunskaper. Andra Det finns också av ord och begrepp utveckla sitt tänkande. sätt, med hjälp språket på olika att arbeta med fysik och kemi. som finns inom

kemi 4–6 innehåller PULS Fysik och Arbetsböckerna från grundboken: följande kapitel

Arbetsbok 2

Arbetsbok 1

Arbetsbok 2

Arbetsbok 1

Luft Magnetism Krafter Vardagskemi Ljus Meteorologi

kemi? Vad är fysik och Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla

Arbetsbok 3

Astronomi Elektricitet Eld Modeller Energi och miljö

Luft Magnetism Krafter Vardagskemi Ljus Meteorologi

Arbetsbok 2

Vad är fysik och kemi? Material Ljud Vatten Blandningar Värme och kyla

eleverna uppgifter som och kemi finns lade till till PULS Fysik är direkt kopp I arbetsböckerna . Vissa uppgifter befästa sina på egen hand få möjlighet att kan arbeta med eleverna ska rna ska kunna innehåll för att eleve ens att på dbok ade grun mer inrikt på a uppgifter är som är inriktade kunskaper. Andr också uppgifter epp nde. Det finns av ord och begr utveckla sitt tänka sätt, med hjälp språket på olika att arbeta med och kemi. fysik inom som finns

Luft Magnetism Krafter Vardagskemi Ljus Meteorologi

Arbetsbok 2

Arbetsbok 3

Luft 3 ARBETSBO K Magnetism Krafter Vardagskemi Ljus Meteorologi

Astronomi Elektricitet Eld Modeller Energi och miljö

AR BE TS BO K

Arbetsbok 3

Astronomi Elektricitet Eld Modeller Energi och miljö

GRUNDBOK

Historia

Arbetsbok 3

Astronomi Elektricitet Eld Modeller Energi och miljö

GRUNDBOK

Historia

GRUNDBOK

Historia

För mer infor Per Lindberg

Per Lindberg

information

Körner För mer t Göran

om PULS se www.nok.se/puls

t Göran Körner

ISBN 978-91-27-42126-4

t Göran Körner

421264 9 789127

Per Lindberg

t Göran Körner

mation om PULS

ISBN 978-91-27-42126-4

För mer information

om PULS se www.nok.se/puls

421264 9 789127

Arbetsbok 1 Forntiden Vikingatiden Medeltiden 1

Arbetsbok 2 Medeltiden 2 Vasatiden

Arbetsbok 3

se www.nok.se/p

uls

ISBN 978-91-

27-42126-4 GRUNDBOK

Stormaktstiden

9 789127 421264

Frihetstiden Till 1850

Per Lindberg t

Göran Körner

GRUNDB

Historia Per Lindberg t Göran Körner

Historia Per Lindberg t Göran

ISBN 978-91-27-42126-4

För mer information om PULS se www.nok.se/puls

Körner

Per Lindberg t Göran Körner 9 789127 421264

Per Lindberg

27-42126-4

t Göran Körn Per Lindberg

t Göran Körner

ISBN 978-91-

mation För mer infor

PULS_Historia_LHL.indd 5

.nok.se/puls om PULS se www

421264 9 789127

2012-09-28 13.03

Handledning till grundboken Varje kapitel i grundboken har en introduktionssida i lärarboken med följande struktur:

Frihetstiden och Gustav III:s tid Centralt innehåll och förmågor

Centralt innehåll Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, t.ex. i form av järnexport och genom resor till Asien.

Här finns punkterna från det centrala innehållet i kursplanerna för geografi som kapitlet innehåller och de förmågor som eleverna tränar.

Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor. Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper. Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. Vad historiska källor, t.ex. dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Exempel på hur 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historiska personer och händelser har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Tidsbegreppet frihetstiden och olika syn på dess betydelse.

Syfte Varje kapitel har ett syfte som utgår från Lgr 11 och författarnas tankar om innehållet.

Syfte

Nyckelord

Kapitlet ”Frihetstiden och Gustav III:s tid” beskriver de viktigaste händelserna och personerna i den politiska och samhälleliga utvecklingen i Sverige under perioden 1718–1792 i syfte att utveckla elevernas kunskaper om 1700-talets samhälle, kultur och levnadsförhållanden i Sverige. Under arbetet med arbetsområdet ska eleverna ges möjlighet att reflektera och resonera om olika förändringars orsaker och konsekvenser, göra jämförelser med andra tidsperioder, försöka förstå människornas levnadsvillkor, diskutera tolkning och användande av källor samt använda historiska begrepp.

borgare import järnbruk tigga tryckfrihet kolonier franska revolutionen

Uppstart

Uppstart Här finns förslag på en gemensam uppstart av kapitlet. Det är oftast någon form av uppgift som ska leda till frågor och väcka intresse för kapitlets innehåll.

Efter stormaktstiden kommer något som kallas för frihetstiden. Vad kan menas med det? Vad kan ha hänt efter Karl XII:s krig som gjorde Sverige friare? Låt eleverna spekulera i mindre grupper och sedan diskutera förslagen i helklass. Fyll i uppstartsbladet efteråt (se kopieringsunderlag 1, s. 147.)

Nyckelord köpmän lantarbetare nybyggare upplysningstiden reformer industrier

export riksdagen fattigstugor envälde adel triangelhandel

Detta är ord som är viktiga att uppmärksamma under arbetet med kapitlet för att eleverna ska kunna ta till sig innehållet och förstå texterna.

SVA-begrepp Partikelverb och avledningar återhämtar överbefolkade inviga oväsen förtryck

förskönas föräldralösa omgav förnuftiga avskaffade

uppiggande förutsäga jämlika odugliga

Sammansättningar ödemark

hungersnöd

SVA-begrepp

öronbedövande

Idiomatiska uttryck tagit hårt

flera år i sträck

Detta är ord och begrepp som är viktiga att uppmärksamma med tanke på elever som har svenska som andraspråk.

innerst inne

Homonymer upplyst

fatta (beslut)

120

PULS_Historia_LHL.indd 120

2012-09-17 11.56

Viktiga ord i no och so Man behöver lära sig många nya ord för att förstå vad man läser om i no och so. I den här ordboken finns de vanligaste orden förklarade. Orden står förklarade i bokstavsordning och ibland finns exempel på hur ordet används eller en bild som förtydligar.

PULS_Historia_LHL.indd 6

2012-09-28 13.03

Varje uppslag i grundboken har följande struktur i lärarboken:

Staden – trång och smutsig

Nattvakten När stadsporten låstes på kvällen började nattvakten gå sina turer. Han skulle ropa ”Elden är lös!” om han upptäckte att det brann någonstans. Då gällde det att snabbt väcka hela staden, och det bästa sättet var att ringa i kyrkklockorna. Nattvakten skulle också gripa tjuvar. Brottslingarna dömdes sedan av stadens rådmän och straffen var stränga. De kunde få öron och näsa avskurna eller bli piskade ute på torget medan folket såg på. De som dömdes till döden hängdes på galgbacken utanför staden.

Köpmännen och hantverkarna i staden kallades borgare. Borgmästaren och rådmännen var stadens styrelse och domstol. De skulle se till att stadens lagar och regler följdes. En viktig regel var att aldrig slarva med elden. Husen låg så tätt att hela staden snabbt skulle brinna ner om elden kom lös. Nästan alla gamla städer i Norden har råkat ut för stora bränder.

Följ med på dass – om du vågar ...

Bödeln och rackaren

I städerna var det trångt. Hygienen var dålig och folk blev snabbt smittade eftersom orenlighet sprider sjukdomar. Hönsen och grisarna sprang lösa på gatorna, och liksom i gamla Birka slängde man ut soporna på gatan. Om Gud var god sände han ett regn som tvättade staden.

Det var stadens bödel som utförde de grymma straffen. Bödeln kunde vara en brottsling som hade fått behålla livet mot att han utförde det här hemska arbetet. Bödelns medhjälpare kallades rackaren. Han hade många smutsiga arbeten. Han skulle till exempel tömma utedassen och ta bort döda djur som hittades i staden. Därför kallades han ibland nattmannen. Bödeln och rackaren stod helt utanför resten av samhället. Ingen ville vara tillsammans med dem. På krogen fick de sitta i ett mörkt hörn och dricka sin öl för sig själva. Och i kyrkan fick deras familjer sitta på bakersta bänken.

Dassen i staden hade ”stång i vägg”. Man satte sig på stången och gjorde vad man skulle, och efter hand som högen under stången växte flyttade man upp den ett hack. När det började bli riktigt fullt lockades råttor och grisar dit av lukten. De rörde om i högen tills golvet under stången var en enda stinkande sörja. Så det gällde att hålla för näsan och ha högklackade skor på sig! Toalettpapper fanns inte. Man använde gräs, mossa, en träpinne eller en snöboll. Annars fick det duga med ett finger.

"Ta fast tjuven!" ropar nattvakten och pekar med sin spikklubba.

På en av stadens krogar roar sig gästerna. Men vilka är det som sitter längst inne i hörnet?

Den smalaste gränden i Gamla stan i Stockholm kallades Trånga trappors gränd under medeltiden. Senare fick den namn efter den tyske köpmannen Mårten Trotzig.

Fakta om uppslaget Här får du som lärare mer fakta om de olika epokerna som ligger bakom innehållet i grundboken, för att du ska kunna ha svar på frågor som eleverna ställer.

Krog är ett ställe där man kan dricka öl.

Staden – trång och smutsig På det här uppslaget presenteras orden borgare, borgmästare och rådmän. I Sverige existerar ämbetet borgmästare inte längre och de två andra orden har fått en lite annorlunda betydelse. ”Borgare” eller ”borgerliga” har sedan 1800-talet använts för att beteckna politiska partier som inte är socialistiska, men begreppen har sina rötter i den medeltida staden. De avsåg från början de människor som bodde innanför stadsmuren och vid borgen som hörde till. Med borgare brukar man inte mena alla stadsbor, utan främst dem som var hantverkare eller köpmän. Bödeln och rackaren visar på en kusligare sida av den medeltida staden. Kanske kommer tjuven på bilden att få träffa dem. Under Att göra finns ett förslag på en skrivuppgift om det. Under Att göra finns även mer fakta om den medeltida staden i samband med uppgiften ”Bygg en stad!”

Att diskutera

Att diskutera t Varför byggde man städerna så trånga när innebar en så stor brandfara? (Städerna hade vuxit fram efterhand, de var inte byggda efter någon plan i förväg.)

Detta är frågor som kan diskuteras i samband med arbetet med sidan eller uppslaget. Frågorna är tänkta att vara en inspiration och igångsättare för att få eleverna att prata historia.

Att göra U U K K

Jämför en medeltida stad med en nutida s. 69 Om att bygga en modell av en medeltida stad s. 69 13 Bygg medeltida stadshus 14 Bygg en stad

PULS_Historia_LHL.indd 58

2012-09-17 11.55

Att göra Under att göra finns aktiviteter som passar att göra i samband med respektive uppslag. U är hänvisning till uppgifterna som finns i slutet

av kapitlet i lärarboken.

är hänvisning till kopieringunderlag som finns i slutet av lärarboken.

PULS_Historia_LHL.indd 7

2012-09-28 13.03

Prov och bedömning För att uppnå målen i Lgr 11 behöver du veta vilket centralt innehåll som föreskrivs i ämnet men också vilka kunskapskraven är för den grupp du arbetar med.

För att du som lärare ska känna dig trygg med att du och dina elever arbetar med det innehåll som läroplanen föreskriver finns det tydliga översikter över hur innehållet i boken motsvarar det centrala innehållet och förslag på bedömningsunderlag.

Tabell över centralt innehåll På s. 15 i lärarboken finns en sammanställning över hur innehållet i varje kapitel förhåller sig till det centrala innehållet i Lgr 11. Dessutom inleds varje kapitel i lärarboken med en översikt som visar vilka delar i det centrala innehållet som kapitlet omfattar.

Provuppgifterna i ett enskilt prov berör några utvalda kunskapskrav, med utgångspunkt från det centrala innehållet i grundboken. Tillsammans berör proven alla kunskapskrav i historia. Proven är gjorda så att de ska vara enkla att genomföra. Det finns inte skrivrader till svaren, eftersom det kan begränsa elevens svarsmöjligheter. Svaren skrivs därför på separata blanka papper som du delar ut. Elevens resultat på de olika proven tillsammans med dina observationer från arbetet i klassrummet ger dig goda möjligheter att kunna bedöma en elevs kunskaper. Läs mer om proven för PULS Historia på s. 18–20.

Bedömningstabell I lärarboken finns också en bedömningstabell på s. 16. Där har vi sammanställt kunskapskraven och ledorden för de olika betygsstegen. Din bedömning av kvaliteten på elevens förmåga att behärska ett kunskapskrav, ger dig vägledning till vilken betygsnivå eleven befinner sig på. Detta kan du per kapitel bokföra i bedömningstabellerna. Vår förhoppning är att det ska göra det lättare att följa elevernas kunskapsutveckling samt se att de verkligen når upp till kunskapskraven.

Prov Till varje kapitel finns ett kunskapsprov. Ett prov med genomtänkta frågeställningar kan vara ett värdefullt verktyg och hjälpmedel både för undervisning och lärande. Det ger dessutom dig som lärare en möjlighet att utvärdera kunskaper och färdigheter inför bedömning och betygssättning. Proven i denna bok kan sägas vara målrelaterade eller kriterierelaterade. Avsikten med dem är alltså att kontrollera kunskaper i förhållande till ett visst kunskapsstoff, i detta fall målen i form av kunskapskrav i läroplanen.

PULS_Historia_LHL.indd 14

2012-09-28 13.03

Tabell över centralt innehåll Centralt innehåll

Kring forntiden och medeltiden till cirka 1500

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

Hur historia används och historiska begrepp

Sidor i boken Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

8–13

Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, t.ex. genom vikingarnas resor och medeltidens handelssystem.

12–15, 24–33, 44–45, 62–64, 82–84, 96–97

De nordiska staternas bildande.

40–43

Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för alla människor och grupper.

40–43, 50–59, 82–83

Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

136–137

Vad arkeologiska fynd, t.ex. myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer, kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

20, 28, 30, 32–33, 47, 75

Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, t.ex. av handelsvaror, språk och kultur.

106, 119, 129, 145–146, 152–153, 160, 172, 174, 184

Den svenska statens framväxt och organisation.

118–119, 120–121, 122– 123, 129, 142–151, 154–155, 156–157, 158

Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

97, 101,106, 119, 129, 145–146, 148–151, 154– 155, 160–161, 162–165

Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

120–123, 128, 132–133, 139, 148, 158

Vad historiska källor, t.ex. brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

130–131

Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, t.ex. i form av järnexport och genom resor till Asien.

172–174, 184, 200–201

Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

174–175, 176–177, 196–197

Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

202–203

Vad historiska källor, t.ex. dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

171, 195

Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

34–37, 43, 50–52, 55, 59, 66, 89, 105, 107, 124, 128, 146–147, 154–155, 184, 195

Hur historiska personer och händelser, t.ex. drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom tolkningar och under skilda tider.

118, 123, 125, 150–153, 158–159, 162–165

Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

4–7, 8–9, 27

Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

8, 13, 16, 140, 170–171

PULS_Historia_LHL.indd 15

2012-09-28 13.03

PULS_Historia_LHL.indd 16

2012-09-28 13.03

Betygssteg

E: grundläggande C: goda A: mycket goda

E. enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och relativt väl underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda

E: enkla C: förhållandevis komplexa A: komplexa

E enkla och till viss del underbyggda C: utvecklade och relativt väl underbyggda A: välutvecklade och väl underbyggda

E: enkla C: utvecklade A: välutvecklade

E: enkla C. utvecklade A: utvecklade och nyanserade

E: huvudsak fungerande C: relativt väl fungerande A: väl fungerande

Kunskapskrav

Har kunskaper om historiska skeenden, förhållanden och gestalter under olika tidsperioder.

Kan föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.

Kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, politik och levnadsvillkor och beskriver då samband med olika tidsperioder.

Visar hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid och motiverar sitt resonemang med underbyggda hänvisningar till det förflutna.

Kan använda historiskt källmaterial för att dra slutsatser om människors levnadsvillkor och för då resonemang om källornas användbarhet.

Kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.

Kan använda historiska begrepp.

Bedömningstabell historia

Namn: _______________________________

Vikingatiden Centralt innehåll De utmärkande dragen för vikingatiden. Nordens kulturmöten med Europa och övriga världen genom vikingatidens handel, migration och plundringar. Den förkristna religionen och dess betydelse för kultur och samhälle. Kristendomens införande och dess roll när de första staterna bildas. Arkeologiska fynd och vad de kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i livsvillkor för barn, kvinnor och män. Spår av vikingatiden i våra dagar. Begreppen källor, orsak och konsekvens samt tidsbegreppet vikingatiden.

SVA-begrepp

Syfte Kapitlet beskriver hur det gick till när det forntida Norden på allvar kom i kontakt med den stora europeiska utvecklingen: kristendomens införande, kungar med stora ambitioner, riksbildningar och nya sätt att leva och tänka. En orolig tid med vikingatåg och utvandring avlöses av de första stegen in i medeltiden. Uppgiftsförslagen här i lärarboken syftar till att eleverna ska få utveckla sina förmågor att tänka och arbeta som riktiga historiker. De ska få goda möjligheter att resonera om orsak och konsekvens, förändringar, samband, likheter och skillnader, källor, tolkningar och begrepp. Under arbetet ska de använda sig av den historiska referensram som de håller på att bygga upp. De ska också påminnas om att grundbokens text handlar om riktiga människor.

Partikelverb och avledningar försvarade ansåg uthålliga hemkomsten avgjordes lönsamt utgrävningarna dyker upp maktlösa ersattes förvaras

bevara ge sig av dyrbarheter berusade underhållning överfall livlig okända slogs ihop föreställer förutsäga

Sammansättningar spädbarn eldstad glasbägare metrev tvångsdöpa

brödsäd träslevar lyxmat halvvägs läkekonst

Uppstart

Idiomatiska uttryck

Dela in klassen i 5–6 grupper. De får i uppgift att på ca 10 minuter komma på spår av vikingatiden i nutiden. Det kan vara namn, filmer, reklam, datorspel m.m. Gör sedan en gemensam lista på tavlan. Efteråt fyller alla i ett uppstartsblad (se kopieringsunderlag 1, s. 147).

Homonymer

Nyckelord hövding husmor vikingatåg marknadsplats offra/blota småkungar/storkungar

husbonde träl plundring köpmän gudasagor kristen

hushåll jordbruk runor asagudar völva missionärer

fördela behöll bestå oenighet anfall grundligt försvara smällde till uppkom uppstod

ligger bakom så småningom

napp

surströmming bosätta himlavalvet färglagd

om och om igen i sin tur

hur lätt som helst

lik

under

främmande skeppet bälte hö trakten fällar tälja årorna

fiender väva förråd magrade mäktig offrade ombord onda

Övriga varor mäktigast vårda skördade bete piskas vis for

PULS_Historia_LHL.indd 30

2012-09-28 13.03

Vikingatiden

I detta kapitel får du läsa om t livet i en vikingaby t vikingarnas resor t vikingarnas gamla gudar t hur vikingarna blev kristna.

Varför människorna som levde på den här tiden kallas vikingar är det ingen som vet säkert. Men vi vet att vikingarna var bönder, jägare och fiskare och levde här i Norden för mer än tusen år sedan.

Vikingarna bodde i små byar med sina familjer och sina djur, och varje by hade en hövding som alla de andra måste lyda. Det fanns nästan inga vägar och det enklaste sättet att ta sig fram var att ro eller segla. Vikingarna var duktiga på att bygga båtar. Hövdingarnas stora båtar kallar vi vikingaskepp. Vikingarna var handelsmän som gav sig i väg från sina byar för att köpa och sälja varor. Många var också sjörövare som plundrade städer och byar i Europa.

Arkeologerna är forskare. De undersöker gravar och platser där människor levt.

Schackpjäs av ben, som föreställer en viking med hjälm, sköld och svärd.

I slutet av vikingatiden kom kristendomen till Norden. Det här är ett silverkors från Birka.

^ Historikernas källor

år 800

Vikingarnas bokstäver kallas runor, men det är inte vikingarna själva som har skrivit ner sin historia. Det är andra folk som har skrivit böcker och brev där de berättar om sina möten med vikingarna. I vår tid har arkeologer grävt fram och undersökt gamla gravar, sjunkna vikingaskepp och gömda skatter. Därför vet vi i dag rätt mycket om hur den tidens människor levde.

Vikingatiden Slutet av järnåldern kallas vikingatiden.

år 1050

andar härja väktare ryttare fynden kälkar bökade kullar stred portar

Runorna berättade ofta om män som dött i främmande land.

drev frestades härskade rustning kunderna tätt klor spännen korpar sköldar

prakt ständiga borgar härjningar slädar betade lo pålar tappraste slaktades

Vikingarna är kända över hela världen. Det kommer fortfarande ut nya ungdomsböcker, tecknade serier, faktaböcker och filmer om vikingar i länder som Storbritannien, USA, Ryssland, Polen, Tyskland och Frankrike. En förklaring till vikingarnas berömmelse i många länder är att de faktiskt gjorde tydliga avtryck där under de drygt 250 år som vikingatiden varade. Nordiska stormän och deras krigare färdades till olika länder med stora flottor av vikingaskepp och plundrade och utövade utpressning. De slogs om makten över de brittiska öarna och kom att kontrollera områden både där, i Frankrike, på Irland och på andra platser. Många nordbor utvandrade till de nya områdena. Egentligen borde väl begreppet ”viking” sparas för de sjöfarande krigarna, men för enkelhetens skull kallas här hela den nordiska befolkningen för

vikingar. Hur vanligt ordet ”viking” var på själva vikingatiden är osäkert. Det är inte vikingarna själva som har berättat om vad som egentligen hände. De skriftliga källor som finns kommer från människor som mötte dem eller som hade hört talas om dem. Vikingatiden varade från ca 800 till 1050, som tidslinjen på s. 16 visar. År 1066 misslyckades en norsk vikingahövding att ta makten i England, och det blev det sista allvarliga försöket från nordiskt håll att göra så. Vid den här tiden hade redan stora delar av Norden kristnats.

Att diskutera t Varför vet ingen riktigt säkert varför vikingarna kallas för vikingar? t Var alla människor i Norden vikingar? t Varför blev vikingarna så duktiga på att bygga båtar och att segla? t Hur kan historikerna veta något om vikingatiden? t Varför är vikingarna så kända? Det kommer fortfarande ut böcker, seriealbum och filmer om dem runt om i världen. I Japan görs det mangaböcker om vikingar. t Titta på tidslinjen på s. 16: Vilka tider kommer före vikingatiden? Vilken tidsålder är vikingatiden egentligen en del av?

PULS_Historia_LHL.indd 31

2012-09-28 13.03

Livet i vikingabyn

Liten vikingaby ute vid havet. En besökare (längst ner i bilden) är på väg in i byn. Han har just gått förbi en kvinna som tvättar kläder i ån. Några män arbetar nere vid stranden. Han kan höra dem ropa till varandra. Hövdingens familj bor i gården vid det stora trädet. Vad mer kan du upptäcka i bilden? Berätta!

Människorna på vikingatiden var bönder. De bodde tillsammans i byar, som här på bilden. I varje gård bodde en familj, och till familjen räknades också husbondens föräldrar och andra släktingar. Det var livsviktigt att ätten höll ihop. Den gav trygghet. Ätten tog hand om fattiga eller sjuka släktingar och skyddade mot fiender. Hövdingen var rikast och mäktigast i byn. Han ägde den största gården och det största skeppet. Ibland ägde han mer än en gård, och ofta bestämde han och hans ätt över flera andra byar i trakten.

Alla arbetade I vikingabyn fanns inga affärer utan allting måste tillverkas på gården. Därför behövdes det inte heller några pengar. I stället bytte man saker med varandra. Männen fiskade och jagade. De byggde hus, fiskebåtar och vikingaskepp. Pojkarna fick hjälpa till i byns smedja så fort de orkade lyfta en slägga. Där lärde de sig att smida järn till vapen och verktyg. Kvinnorna hade hand om hemmet. Alla flickor lärde sig tidigt att laga mat, baka bröd, väva och sy kläder och skor. De fick också hjälpa till att passa småsyskonen och vårda gamla och sjuka. Allt barnen behövde kunna lärde de sig i sitt arbete och genom att lyssna på de vuxna. Det fanns inte någon skola i byn, men en del barn lärde sig både att läsa och rista runor.

Med ljustret fångade man fisk och stenen höll ner fisknätet.

De blev vuxna tidigt När barnen var 13–14 år var de vuxna. Livet var kort på den tiden. De flesta blev bara 30 år, och många dog redan när de var spädbarn. Det var livsfarligt att bli sjuk eftersom det inte fanns läkare eller mediciner. Männen kunde dö under vikingatågen eller när de försvarade sin hemby. Kvinnorna kunde dö när de födde barn.

Ätt är detsamma som släkt. Smedja är där man tillverkar (smider) verktyg och vapen av järn. Slägga är en slags hammare.

Livet i vikingabyn Uppslagen om vikingabyn (s. 18–23) handlar mycket om människors basbehov som mat, bostäder, trygghet och social gemenskap, dvs. konkreta ämnen som är tacksamma att prata med eleverna om. Hövdingen var rikast och mäktigast i byn. Vanligtvis tillhörde han en inflytelserik ätt (= släkt) med förgreningar även utanför byn. Hans hustru kunde också ha stort inflytande i byn och trakten och förmodligen tillhörde hon själv en välbeställd ätt. Hövdingen kunde även ha extrafruar. Under vikingatiden var mäns och kvinnors uppgifter strikt uppdelade. Husmor styrde över gårdens ekonomi medan mannen deltog i det offentliga livet genom att göra affärer, uppträda på tinget och svara för familjens (ättens) skydd. Det har också hävdats att husbonden bestämde vilka nyfödda flickebarn som skulle få överleva och vilka som skulle sättas ut i skogen. På så vis fick de överlevande familjeflickorna hög status och kunde användas som valuta i framtida allianser mellan olika familjer.

Att diskutera t Varför var ätten (= släkten) så viktig? t Varför hade vikingarna hövdingar? t Vad bestämde hövdingarna över? t Var man tvungen att lyda hövdingen? t Hur kunde en hövding hinna med att ha flera gårdar? t Blev man rik för att man var hövding, eller blev man hövding för att man var rik? t Var hövdingens fru lika mäktig som sin man? Kunde hon bestämma saker? t Varför bodde vikingarna gärna vid vatten?

Att göra U

Bygg en modell av byn s. 43

PULS_Historia_LHL.indd 32

2012-09-28 13.03

Inne i värmen På vikingagården Ulfsgård bor Ulf och Tyra med sina fem barn. Björn och Ylva, som är i tioårsåldern, är äldst. Ulfs gamla föräldrar bor också här. På vinterkvällarna håller de sig varma med filtar och fällar. Mitt i storstugan finns en eldstad där kvinnorna lagar mat i en stor järngryta. Alla äter ur samma gryta med träslevar eller med fingrarna, oftast gröt. Det luktar rök och mat. När familjen har ätit kryper barnen ihop runt den varma eldstaden. De som inte redan sover ligger och lyssnar på Ulf och de andra männen som pratar om sina vikingatåg och om allt märkvärdigt de upplevt långt borta i främmande länder. Ibland berättar barnens farfar en spännande gudasaga, till exempel om Oden som offrade sitt ena öga för att bli vis. Medan männen berättar brukar de tälja eller knyta fisknät. Tyra och de andra kvinnorna, som tycker det är lika roligt att lyssna på berättelserna som barnen, brukar sy eller väva.

Mystiska ljud i natten ...

Mat åt alla När husbonden och de andra männen var ute på vikingatåg var det husmor som bestämde på gården. Hon såg till att de som var kvar där hemma skötte sina arbeten, och att det fanns mat åt alla.

Husmors nycklar I husmors bälte hängde nycklarna till gårdens olika hus och förråd. Ibland hade hon också en halsring av guld. Nycklarna och ringen visade att det var hon som bestämde på gården. Somrarna var den jobbigaste tiden. Då skulle alla förråd fyllas på med mat som skulle räcka hela vintern. Man skördade hö och brödsäd från åkrarna, plockade bär 22 i skogen, jagade och fiskade.

Maten måste bevaras Det fanns ingen kyl eller frys på den här tiden, men det fanns andra sätt att bevara maten: smör, kött och fisk kunde saltas, torkas, rökas eller gravas. När man gravade maten grävde man ner den i kall jord. Man kunde också sura maten och göra till exempel surströmming. Under vintern måste husmor fördela maten extra noga, förråden skulle ju räcka i flera månader. Människorna magrade och djuren svalt. När våren kom var korna ofta så svaga att trälarna fick bära eller släpa ut dem på bete.

En kanna och krukor av lera från ön Birka i Mälaren.

Vikingatåg kallas det när flera skepp gav sig ut på resor tillsammans. Husbonde är en man som äger en gård och bestämmer på den. Husmor är husbondens fru.

Vinterkvällarna är ändå långtråkiga, tycker Björn och Ylva, och nätterna kan vara otäcka. De somnar tryggt till de vuxnas prat, men de vaknar ofta när det har blivit tyst. Ute, i den svarta natten, hörs ljud. Kanske är det bara ett djur, men tänk om det är små farliga vättar eller tomtar som farfar har berättat om. Smådjur som löss och loppor trivs också i värmen runt elden. De gör sitt för att hålla människorna vakna. Dagarna är roligare. Då kan de ha snöbollskrig eller åka skridskor när de inte arbetar. Skridskorna har de gjort av djurben som de binder fast under fötterna.

Husmor förvarade maten i gårdens matkällare. Hon låste källardörren noga och bar alltid nycklarna med sig. Se också bilden på sidan 23.

23 Hövding med fru och barn. Hövdingens fru var en betydelsefull person i trakten eftersom hon var husfru på hövdingagården. Förmodligen kom hon själv från en mäktig familj.

Att vara träl På gården bodde också trälar. Både kvinnor och män kunde vara trälar och de flesta var köpta eller tagna som krigsbyten. Men det hände också att en fri man, eller kvinna, gav sig själv som träl till någon för att betala en skuld eller för att få mat och arbete. Trälarna skötte allt tungt arbete på gården. En träl kunde piskas och behandlades ibland nästan som djur. Ofta slog man ihjäl en gammal träl som inte orkade arbeta mer. Den som inte arbetade hade ingen rätt att leva, ansåg man. Men en klok husbonde var rädd om sina trälar. En frisk och stark träl var en värdefull arbetare, och om han såldes kunde man få två oxar för honom. Trälkvinnornas barn tillhörde husbonden, och han kunde sälja eller ge bort dem om han ville.

Handelsstationer en plats dit köpmän från olika platser reser för att handla. Träl är det nordiskaärordet för slav. Härska betyder att bestämma över.sig efter ett krig. Krigsbyte är något man rövat med Härjning är när man far fram och plågar ett område med våld och förstörelse.

Mat åt alla Trälarna brukar intressera eleverna. Varför hade vikingarna slavar? Var det bara vikingarna som hade slavar? Varför rymde inte slavarna? Fick de ha egna familjer? Slaveri har varit vanligt genom historien. Fast hur vanligt det var att en normal vikingabonde ägde slavar eller hur många han ägde är svårt att uttala sig om. Däremot är det känt att vikingarna sysslade en hel del med slavhandel och att de gjorde många människor till slavar. Men rikare bönder och hövdingar ägde trälar. Kanske kunde en vanlig bonde som behövde en piga eller dräng köpa en träl. Det vet man inte. Om medeltiden finns det bättre skriftligt källmaterial där trälar nämns. En träl kunde förstås rymma, men vart skulle han eller hon ta vägen? Det fanns slavfamiljer, men de hade inga rättigheter. En träl kunde säljas, misshandlas, våldtas, dödas eller offras till gudarna av sin herre. På s. 22–23 får vi titta in i ett vikingahus.

En träl och hans husbonde.

Att diskutera t Varför blev det ont om mat under vintern och våren? t Hur gjorde man för att slippa svälta under vintern och våren? t Stämmer det att kvinnorna hade den viktigaste uppgiften i samhället? Förklara varför. t Varför blev vissa människor trälar? t Varför slog man ihjäl gamla trälar? t Var det vanligt att man slog ihjäl sina gamla trälar, tror du? t Hur var det att leva på vikingatiden jämfört med i dag? På vilka sätt var det bättre eller sämre?

PULS_Historia_LHL.indd 33

2012-09-28 13.03

Ombord på vikingaskeppet

Hur hittade vikingarna på sjön?

Vikingarna är kända för sina långa sjöresor till främmande länder. De brukade ge sig av på våren och komma tillbaka sent på hösten. När de for i väg var skeppen tungt lastade med järn, bärnsten, skinn, tjära, bivax och vildhonung. När de kom hem hade de med sig vapen, guld och silver, smycken, glas och porslin, vin och vackra tyger, som de antingen behöll själva eller sålde vidare. Ibland hade de också med sig slavar som de fångat eller bytt till sig. Slavarna När det var vindstilla fick kallades trälar här i Norden.

När stormarna rasade

Ute på havet ser man inte land. Hur visste vikingarna då åt vilket håll de skulle segla? De hade ju inga kompasser och inga kartor. Ja, vi vet inte med säkerhet, men vi tror att de styrde med hjälp av solen och stjärnorna.

För att klara en lång sjöresa krävdes det att männen var modiga, starka och uthålliga. Det hände säkert att stormarna rasade i flera dagar och drev dem åt fel håll. Döden var hela tiden nära. De kunde råka i strid med främmande vikingaskepp. Mat och vatten kunde ta slut. Mast och styråra kunde knäckas. Jättelika vågor kunde skölja över skeppet och fylla det med vatten. Män kunde spolas överbord och drunkna i det iskalla havet.

vikingarna använda årorna. Roddarna satt på en låda som de hade sina egna saker i. Draken i fören skulle skrämma bort onda andar.

Bärnsten genomskinlig bildats av Husbondeärärenengulbrun, man som äger en gårdsten ochsom bestämmer påkåda den. från barrträd. Tjära är en vätska somsom manäger använder föroch att bestämmer skydda trä mot fukt. Husbonde är en man en gård på den. Slav är en människa aven engård annan människa. Husbonde är en mansom somägs äger och bestämmer på den.

Ombord på vikingaskeppet Vikingaskeppet var det nödvändiga redskapet för vikingarnas färder. Lite tillspetsat kan man säga: utan vikingaskepp ingen vikingatid. Nordborna var duktiga skeppsbyggare, och båtarnas flata bottnar möjliggjorde strandhugg vid grunda stränder så att man kunde hoppa i land direkt från båten. Båtarna var lätta men sårbara. Bordläggningsbrädorna var knappt 20 mm tjocka. Stora båtar (över 20 m) var sällsynta, åtminstone i österled. Färderna djupt inne i Ryssland krävde små och smidiga fartyg som var lätta att hantera. De kunde rullas på stockar mellan floderna och förbi vattenfall och forsar. Varför kallas vikingaskeppen ibland för drakskepp? Förklaringen är att vikingarna ibland prydde sina skepp med träskulpturer av orm-, gripeller drakhuvuden eller med en ornamenterad spiral. En viktig källa till hur vikingaskeppen såg ut och användes är Bayeuxtapeten (se vidare på s. 43 och även t.ex. ne.se).

Dyrbara spännen och armband i guld och silver från vikingatiden.

t Vilka i vikingabyn tror du följde med på skeppen? t Det verkar ha varit ganska riskabelt att ge sig ut på haven i vikingaskeppen. Varför gjorde så många det ändå? t Studera skeppet noga. Vem står längst fram? Var har vikingarna sina saker? Vad hade de med sig, tror ni? Var sov man någonstans?

Att göra U U

Studera vikingaskepp på internet s. 43 Bayuextapeten s. 43

Att diskutera t Vem lät bygga de stora vikingaskeppen? t Varför reste vikingarna på våren? t Vem tog hand om arbetet hemma på gården när vikingamännen var borta på resor?

PULS_Historia_LHL.indd 34

2012-09-28 13.03

Vikingatågen

Hemma igen När vikingaflottan hade kommit hem delade man upp trälar, silver och guld mellan de olika hövdingarna och deras män. För att riktigt fira hemkomsten samlade sedan varje hövding sina män till en stor fest hemma på gården. Nu fick vikingarna äntligen smaka gott hemlagat mjöd (öl) och helstekt gris, som de längtat efter under hela den långa resan. Berusade av mjöd tackade de gudarna för en lyckad resa, skröt och skrattade: ”Nu är vi hemma! Nu är vi rika!” Men mitt under festen kunde det plötsligt bli bråk om krigsbytet, och oenighet mellan två vikingar avgjordes ofta med svärd eller kniv. En sådan strid tyckte de var spännande underhållning, även om den slutade med den enes död. Och när striden var över fortsatte de att äta och ha trevligt. För i vikingarnas värld hade den starkaste alltid rätt.

Hemma i Norden berättade vikingarna om vilken prakt och rikedom de hade sett i andra länder. Några sa: ”Varför ska vi handla med dem? Vi är starka och snabba. Nästa gång tar vi deras dyrbarheter och sticker!” De blev rånare. Sådana plundringsresor kallas vikingatåg och snart var vikingarna hatade och ökända i hela Europa.

Fruktansvärda grymheter Flera hövdingar kunde samla ihop alla sina skepp till en stor vikingaflotta, som kunde bestå av hundra skepp. Sedan anföll de städer och byar, bland annat längs Irlands, Englands och Frankrikes kuster. De tog allt som var värdefullt, helst saker av guld och silver. Om de inte genast fick allt vad de ville ha brände de ner gårdar, kyrkor och kloster och högg ner befolkningen med sina stridsyxor. Men alla dödades inte. Några togs tillfånga och blev trälar, som fick slita som roddare på skeppen. Och när vikingarna hade kommit hem igen sålde de trälarna till bönderna. Genom vikingatågen blev de rika hövdingarna ännu rikare.

Vid slutet av 700-talet började vikingarna härja längs Irlands kuster. Invånare byggde höga torn där de sökte skydd tills vikingarna gett sig i väg.

Info om vad detta är för bild/ textil? Yxor och spjut från vikingatiden.

Varför började vikingarna anfalla andra folk? Vikingarna skrev inga brev eller böcker som kan berätta hur de tänkte och planerade. Historikerna måste lägga pussel och gissa, alltså tänka ut varför vikingarna började plundra i Europa. Här är några idéer:

· Vikingarna tyckte att den starkaste alltid har rätt. Om de andra inte kan försvara sig så är det rätt att plundra dem.

· De hövdingar som plundrade var som en sorts gangsterhövdingar och männen på skeppen var deras gäng. Vanligt folk deltog inte.

· Vanliga bönder kunde bli sjörövare på grund av fattigdom.

· Vikingarnas religion sa att det var bra att kriga. · Det var vikingaskeppens fel. De var så lätta att använda till anfall och sjöröveri.

· Vikingarna frestades av att det var så lätt och lönsamt att plundra.

Vad tror du mest på? Kan det vara flera av de här förklaringarna? Kan du komma på något mer?

Ökänd är när man är känd för något dåligt. Flotta är många skepp tillsammans. Plundring är när man stjäl, förstör och bränner ner.

Vikingatågen Det finns olika teorier om varför vikingarna gav sig ut på sina härjningar. I rutan på s. 27 presenteras några teorier som eleverna kan ta ställning till. Vilken teori som är rätt vet man inte, men alla bidrar med förklaringar. Huvudpoängen med rutan är att illustrera själva begreppet teori. Under Att göra finns en uppgift som går närmare in på det. Vikingatågen var välplanerade och samordnade plundringsföretag. Ett viktigt vapen som vikingarna använde sig av var fruktan. Ryktena om deras terrordåd spred sig, och ofta kunde det sedan räcka med att hota och ställa ultimatum. Det är viktigt att framhålla att vikingarna inte var unika, de var varken bättre eller sämre än vad erövrare varit i alla tider.

t Skulle det i dag gå att bära sig åt så som vikingarna gjorde? t De rika hövdingarna blev ofta ännu rikare. Varför? t Vad menas med att den starkaste alltid hade rätt i vikingarnas värld? t Finns det nutida ”vikingar”, som bär sig likadant åt, med eller utan båtar?

Att göra U

Teorier och tolkningar s. 43

Att diskutera t Hur kunde man bli rik på vikingatiden? t Kunde vem som helst bli hövding? t Varför gav sig vikingarna ut på plundringståg? Vilka av teorierna på s. 27 verkar mest rimliga? (Se även uppgiften ”Teorier och tolkningar” under Att göra.) t Var vikingarna mer våldsamma än andra folk på den tiden?

PULS_Historia_LHL.indd 35

2012-09-28 13.03

Vikingaskepp på väg till Island, Grönland och Amerika

RYSSLAND

Vikingarnas egna riken

Birka Gotland

Trälar var handelsvara

Plundringar

IRLAND

Kiev

ENGLAND Handel med glas ATLANTEN

Paris

A HAV SVART

Plundringar i Frankrike

Skeppen rullade på stockar mellan floderna

ISK

AV E

Arabiska mynt

Konstantinopel Arabiska karavaner med varor från Indien och Kina

SPANIEN

MEDELHAVET

Danska, norska och svenska vikingar reste åt olika håll.

Upptäckter och nya riken

I England härskade danska kungar på 1000-talet. Och delar av Irland och Skottland styrdes av nordiska hövdingar. Från den tiden finns en del nordiska ord kvar i engelskan, till exempel window (= vindöga, som är det gamla nordiska ordet för fönster). kommer av nordmän. Det var norska vikingar som år 911 fick bosätta sig där, om de höll sig lugna och blev kristna. De fick också lova att försvara landskapet mot anfall från andra vikingar.

Vikingatågens slut

Handelsresor i öst

I Ryssland härskade svenska vikingar i stora områden som de kallade Gårdarike, där Novgorod och Kiev var de viktigaste städerna. Ryssarna sa inte vikingar utan ruser och av det har det blivit namnet Ryssland.

Normandie är ett landskap i norra Frankrike – namnet

Vikingar från de västra delarna av Norden, det vill säga Danmark, Norge och den svenska västkusten for västerut. Omkring år 860 upptäckte norska vikingar Island och snart flyttade tusentals norska familjer dit. Islänningen Erik Röde upptäckte Grönland och år 1001 nådde hans son, Leif Eriksson, ända till Amerika. Under hela vikingatiden, i mer än 200 år, drabbades England, Skottland, Irland och Frankrike av vikingarnas ständiga överfall och plundringar.

Vikingar från Mälardalen och östra Sverige for österut och fortsatte långt in i Ryssland. Några av dem följde floden Dnepr till Svarta havet och Konstantinopel, som de kallade Miklagård. Där gjorde de affärer med arabiska köpmän. Andra följde floden Volga till Kaspiska havet. Så långt österut träffade de köpmän som hade varor från Indien och Kina, till exempel te, porslin och siden.

Många vikingar återvände aldrig till Norden. Många dog förstås i främmande land och en del stannade som soldater och väktare till mäktiga män. Några vikingar byggde egna städer i främmande länder. Städerna blev viktiga mötesplatser för köpmän från Österlandet och västra Europa. Och några vikingar stannade och grundade egna riken:

Arabiska silvermynt som hittats i en vikingaskatt från 1000-talet.

Köpmän är personer som köper och säljer varor, ett annat ord för handelsmän. Härska betyder att bestämma över.

Upptäckter och nya riken Traditionellt brukar vikingafärderna i väster beskrivas som mer krigiska medan färderna i öster främst var handelsresor. Både i öst och väst slog sig vikingar ner och blev bofasta. Gårdarike i öst, de brittiska öarna och Normandie i väst är de mest kända exemplen. Vikingar bosatte sig också på Island och grundade små kolonier så långt bort som på Grönland. Resor gjordes även till det nordamerikanska fastlandet – även om detta inte tycks ha resulterat i några varaktiga bosättningar. Vikingatågen tog slut när de tilltänkta offren blivit för starka. Några av de sista stora händelserna där vikingar var inblandade var kampen om England i mitten av 1000-talet. Den engelske kungen, som var av vikingahärkomst, slår tillbaka ett vikingatåg för att strax efteråt besegras av normanderna – också de vikingaättlingar. Gudrid Torbjörnsdotter är i dag ganska okänd, trots att hennes historia är väl så intressant som Leif Erikssons. Dick Harrison och Kristina Svensson har lyft fram henne igen i boken Vikingaliv. Läs gärna berättelsen om henne och berätta sedan mer för eleverna. Passa också på att läsa om Frejdis Eriksdotter, syster till Leif Eriksson.

I Frankrike och flera andra länder försvarade sig människorna allt bättre mot de vikingar som fortfarande plundrade och mördade. Man byggde borgar och skaffade sig ryttare med rustning. Mot slutet av vikingatiden, på 1000-talet, besegrades vikingarna så grundligt att de slutade med sina härjningar.

Härja är när man far fram och plågar ett område med våld och förstörelse. Koloni betyder här en ny plats att leva på.

I dag är Leif Eriksson den mest kände av vikingarna som reste till Amerika. Men långt in på medeltiden var hans syster Frejdis Eriksdotter och en kvinna som hette Gudrid Torbjörnsdotter lika kända. De försökte grunda en koloni i det nya landet.

Egna namn på länder Vikingarna kallade Ryssland för Gårdarike. Arabernas land kallade de Särkland för att de tyckte att araberna var klädda i särkar (långa skjortor). Amerika hette Vinland och Afrika Blåland.

Att diskutera t Varför blev vikingafärderna västerut mycket våldsammare än de österut? t Varför drabbades just England, Skottland, Irland och Frankrike så hårt av vikingarna? t År 911 fick norska vikingar ett område i norra Frankrike av den franske kungen. Varför? Var det klokt eller dumt av kungen?

PULS_Historia_LHL.indd 36

2012-09-28 13.03

Källorna och fynden berättar Att forska i historia är som att lägga ett spännande pussel. Hur man levde i äldre tider har forskarna till stor del fått fram genom utgrävningar, som i Birka, se sidorna 32-33. Men de använder också gamla brev och dagböcker, som de jämför med fynden vid utgrävningarna. Sådana skrifter kallas historiska källor.

Att aldrig bli bortglömd När en mäktig hövding hade dött sände släktingarna bud efter runristaren som högg in en minnestext på en hög, flat sten. Sådana stenar kallas runstenar, eftersom vikingarnas bokstäver kallas runor. Det finns runstenar i hela Norden och på en av dem står det: ”Ragnar reste denna sten efter sin bror Gunnar som föll (= dog i strid) i England.” Allt fler människor lärde sig runalfabetet. Forskarna har hittat korta texter som är inristade på trä- och benbitar. Det är roligt att fantisera över vilka händelser som ligger bakom sådana små tusenåriga meddelanden. ”Nu är här stort bråk.” ”Älskar du mig, jag älskar dig, Gunhild. Kyss mig, jag känner dig väl.” ”Illa har den man det ställt som har en kvinna som du.”

Runristaren knackar in runorna i runstenen i vackra så kallade runslingor. Eftersom runristarna ofta skrev sitt namn på sina stenar vet vi vad många hette, till exempel Tove, Balle, Fot och Åsmund.

På en runsten i Släbro, i Nyköping, står det: ”Håmund och Ulv reste denna sten efter Rolv, sin fader, Öborg efter sin man. De ägde byn Släbro.” Ansiktet kan föreställa en av vikingarnas gudar.

God morgon i tältet Araben Ibn Fadlan har skrivit en reseberättelse som är en viktig källa. År 922, när Ibn Fadlan är i Ryssland, stöter han på vikingar vid floden Volga. Så här, ungefär, skriver han på ett ställe: De (vikingarna) bor i ett stort tältläger vid floden Volga. En morgon får jag vara med när de tvättar sig. En trälkvinna kommer in till männen i tältet med ett fat vatten. Hennes herre, hövdingen, tar fatet och tvättar sitt ansikte, händer och hår. Han snyter sig och spottar i fatet. Sedan ger kvinnan fatet till näste man som gör likadant. Så går samma fat runt tills alla männen är färdiga med morgontoaletten.

f (v)

u th

(o,y,ö) (d)

k (g,ng)

Från vikingarna själva finns inga andra berättelser än kortfattade inskrifter på minnesstenar eller på små trä- och benbitar. De skrev inte brev eller krönikor och de hade inte heller präster och munkar som kunde hjälpa dem att skriva. Det skriftliga källmaterialet är alltså ytterst magert, historikerna får utgå från arkeologiska utgrävningar av boplatser för att se hur människorna kan ha levt, och försöka resonera sig fram till en rimlig tolkning av andras berättelser om vikingarna. På s. 43 här i lärarboken finns förslag på hur man kan diskutera historikernas teorier och tolkningar. Under Att diskutera här nedan finns fler förslag. Olika källor kan också ge olika bilder av samma sak, som det enkla exemplet på s. 30 om vikingarnas hygien, vilket inte stämmer med vad andra källor berättar.

(d)

(p)

Det fanns olika runalfabet. Detta har sexton tecken. Runornas kantiga former gjorde det lättare att rista dem i trä. Försök skriva ditt eget namn med runor!

Källorna och fynden berättar

(e) (ä)

Att diskutera t Varför har vikingarna inte berättat så mycket om sig själva, t.ex. skrivit dagböcker? t Kan man lita på det som andra personer – ickevikingar – har skrivit om vikingarna? t Vilka slags fynd kan berätta om hur vikingarna levde? t På s. 30 berättas vad araben Ibn Fadlan skrivit om några vikingar som han träffade på. Om man får tro honom var vikingarna inte särskilt renliga av sig. Men det finns andra källor som säger att vikingarna var renligare än andra folk. Skotska kvinnor föredrog vikingar eftersom de åtminstone tvättade sig ibland. Hur kan det se så olika ut? t Vikingarna reste runstenar för att bli ihågkomna. Förekommer sådant i vår tid också? t Reste man runstenar för alla människor på vikingatiden?

Att göra U

Gör egna runstenar s. 43

PULS_Historia_LHL.indd 37

2012-09-28 13.03

Många fina fynd Arkeologer håller fortfarande på att gräva ut Birka – rester av husen, hamnen, borgen och gravarna. De har gjort flera fynd som visar att det var en rik och livlig stad. Men Birka var också en smutsig stad, precis som alla andra städer på den här tiden. Alla sopor slängdes ut på gatorna, där svinen gick och bökade. Utanför ett hus har arkeologerna hittat mängder av kambitar och utanför ett annat hus en massa klor och ben från björn, varg och lo. Där måste alltså kammakaren och pälsmakaren haft sina verkstäder. Många ben från ejder avslöjar också att en och annan fågel hamnade i Birkabornas köttgrytor.

Den här ankan har kanske varit en leksak till ett barn i Birka? Den är gjord av djurhorn.

Vad hittar man i gravarna? Strax utanför staden kan du i dag se flera små kullar. Varje sådan kulle är en grav som arkeologerna har grävt ut och undersökt. Och de har funnit att rika män fick med sig många olika saker i graven: svärd, glasbägare, mat och knivar, ja till och med slavar och hästar. I kvinnogravarna har de även hittat smycken, vackra spännen och kammar.

Så här tror forskarna att Birka såg ut i början av 800-talet. Hur skyddade sig Birkaborna från anfall utifrån?

Försvaret

Birka – Sveriges äldsta stad

Birkaborna måste försvara sig mot fiender som kom för att plundra och förstöra. Därför byggde de en mur med spetsiga pålar runt hela staden. Kvinnor och barn, kor och grisar tog skydd bakom stenmuren i borgen medan männen stred mot fienden.

Det fanns bara några få städer i Norden på vikingatiden. En av de största var Birka som låg på Björkön i Mälaren (se kartan sidan 28). Birka är Sveriges äldsta stad. På sommaren var Birka en livlig marknadsplats. Då kom det många främmande skepp med köpmän från länderna runt Östersjön. På vintern, när isen lagt sig, blev det lite lugnare i staden. Nu kom säljarna och kunderna från Mälardalen, och deras varor var lastade på slädar och kälkar. Husen låg tätt och vid de trånga gatorna hade de olika hantverkarna sina verkstäder. Där tillverkade de bland annat kläder, kammar, skor, smycken och vapen. Men där fanns också bondgårdar, och under somrarna betade husdjuren på ängarna utanför staden.

Varför försvann Birka? Birkas storhetstid började omkring år 800. Två hundra år senare verkar staden ha dött ut. Varför vet vi inte. Var det efter en dödlig sjukdom eller ett överfall? Eller hade landet höjt sig så mycket ur havet att de utländska, djupgående handelsskeppen inte längre nådde fram till staden?

Marknad är en plats där man säljer, köper eller byter varor. Hantverkare är en person som tillverkar saker i en verkstad.

Birka – Sveriges äldsta stad Birka ansågs länge vara Sveriges äldsta stad. Nu har emellertid arkeologerna hittat en äldre stad vid Uppåkra, alldeles söder om Lund i Skåne. Spännande utgrävningar och analyser pågår fortfarande, och på www.uppakra.se kan man följa arbetet. Än så länge är det dock Birka som lär oss mest om vikingatida städer. Det finns flera böcker och filmer som berättar om staden med hjälp av en fin modell av hela staden. En del av den visas på s. 32 i grundboken. På Historiska museets hemsida www.historiska.se finns mer. Ytterligare bilder från Birka beskrivs närmare under Att göra här nedanför.

Flickan levde för ungefär 1 200 år sedan. Hennes skelett hittades i en grav på Birka.

Arkeolog är en forskare som gräver fram gamla saker ur jorden.

t Hur gör en forskare för att försöka tolka sina fynd så bra som möjligt? t Vad gör man om man hittar ett gammalt historiskt föremål i jorden, t.ex. ett smycke av metall med ett drakhuvud på? (Till läraren: man är enl. fornminneslagen skyldig att anmäla fornfynd och får alltså inte behålla dem själv.)

Att göra U U K

Studera Birka på internet s. 43 Ambrosianis och Eriksons Birka s. 43 9 Mannen och hundarna

Att diskutera t Hur kan man veta var kammakaren och pälsmakaren i Birka hade sina verkstäder? t Hur kommer arkeologerna om tusen år att tolka det som är kvar efter oss? Kommer det att bli lika svårt för dem som det är för dagens arkeologer att tolka resterna från vikingatiden? t Man vet inte varför Birka försvann. Däremot vet man mycket om sådant som hände i Rom tusen år tidigare. Varför är det så?

PULS_Historia_LHL.indd 38

2012-09-28 13.03

Oden – krigarnas gud

Oden hade världens snabbaste häst, den åttafotade Sleipner. Detalj från en bildsten.

Goda gudar och onda jättar Varför lever vi? Vad händer efter döden? Varför blir det Namnen påminner oväder? Varför åskar det? Liksom andra människor funderade Gudarna Oden, Tor och Frej nordborna på sådana svåra frågor och undrade var sjukdomar, har gett namn åt tre av våra olyckor och missväxt kom ifrån. veckodagar: onsdag (Odens Nordborna hade sina egna förklaringar. Livet och naturen dag), torsdag (Tors dag) och var en strid mellan onda och goda makter. De onda makterna fredag (Frejs dag). var till exempel jättarna, som mest höll till någonstans i De dyker också upp i ortnamn himlen. Andra mystiska väsen var troll, vättar och tomtar, som Odense (stad i Danmark), som gömde sig i skogarna och smög runt gårdarna på natten. Torshälla och Frölunda. De var farliga och förde otur med sig. Men människorna kunde få hjälp av asagudarna, de goda makterna. Asagudarna liknade människor, men de var odödliga. Oden, Tor och Frej var de främsta gudarna, men det fanns många fler.

Missväxt är när skörden blir förstörd, antingen av för mycket eller för lite regn. Väsen betyder här varelser som ofta är osynliga för oss människor.

Goda gudar och onda jättar Det finns mycket mer att berätta om nordisk mytologi än vad som fått plats i grundboken. Ämnet är tacksamt att jobba med. Det finns många spännande figurer som eleverna själva kan forska vidare om. Ett förslag på uppgift finns under Att göra på nästa uppslag här i lärarboken. Denna uppgift är lättast att göra om man läst samtliga sidor i grundboken om vikingarnas asatro. På s. 38–39 i grundboken finns ett exempel på en gammal gudasaga. Viktigt! Tänk på följande när ni arbetar med vikingarnas religion och ska använda internet. Asatron har väckt nytt intresse i vår tid, tyvärr också bland högerextrema grupper som skapat egna versioner av ”fornnordisk religion”. Det finns en ganska stor risk att eleverna snubblar in på högerextrema hemsidor om de forskar om vikingatiden på internet. Det kan vara bra att på något sätt förbereda sig för detta. Hakkorset, eller svastikan, är en gammal symbol som de tyska nazisterna plockade upp. Solkorset och varghaken har blivit andra vanliga symboler bland nynazister.

Den allra främsta asaguden var Oden. Folk tänkte sig honom som en mycket vis gammal man med långt skägg. Oden hade en åttafotad häst, Sleipner, och därför red han snabbast av alla. Och genom sina två korpar, Hugin och Munin, fick han reda på allt som hände i världen. Oden var krigets gud och de tappraste kämparna som hade dött i strid kom till hans gård, Valhall. Valhall var väldigt stor. Den hade 540 portar och varje port var så bred att 800 man kunde gå in bredvid varandra. Inne i salen satt Oden i sitt högsäte och kämparna bänkade sig vid långborden. På väggarna hängde tusentals sköldar i olika färger. I Valhall var det jämt fest. Varje dag fick man äta fläsk och dricka mjöd så mycket man orkade. Och varje dag slaktades grisen Särimner, som redan nästa dag var levande igen! Efter döden fortsatte männen att öva sig med sina yxor och svärd. De skulle vara vältränade och beredda när den sista striden mot jättarna kom.

Tor – åskans gud Tor var den starkaste guden. Hans uppgift var att slåss mot jättarna. När åskan mullrade trodde nordborna att det var Tor som for fram bland molnen med sin vagn. När det blixtrade trodde de att han hade slungat i väg sin hammare och träffat skallen på en jätte. Och efter kastet vände hammaren alltid tillbaka till Tor!

Frej – skördens och matens gud Hemma på gården var det viktigt att man fick god skörd, att korna gav mycket mjölk och att man fick många kalvar. Guden Frej (eller Frö) hade makt över allt sådant som hade med mat, fruktsamhet och växande att göra. Därför bestämde han också över vädret. Frej var bror till Freja, kärlekens gudinna.

Vis är ett annat ord för klok. Högsäte är en fin, upphöjd stol. Fruktsamhet är förmågan att få avkomma, alltså barn. Gäller både djur och människor.

Oden med korparna Hugin och Munin. Tor med sin hammare Mjölner. Guden Frej med sin galt Gyllenborst och sitt skepp Skidbladner. Freja var kärlekens gudinna.

Att diskutera t Varför tror vi människor på gudar och andra makter? t Varför trodde vikingatidens nordbor på så många olika gudar och mystiska väsen? t Trodde verkligen alla vuxna människor på historierna om gudarna? I dag kan de ju kännas som ganska barnsliga sagor. Vem kan tro att åskan beror på att guden Tor slår jättar i huvudet med en hammare? t Vilka spår efter de vikingatida gudarna finns kvar i dagens Sverige?

PULS_Historia_LHL.indd 39

2012-09-28 13.03

Vikingarnas julmat Man kunde också blota hemma på gården. Särskilt viktigt var det att blota till guden Frej vid midvinter för att han skulle släppa fram våren, solen och värmen. Vid midvinter offrades en hel gris. Man smorde in en liten gudabild av Frej med blodet och sedan åt man upp fläsket. Fläsk var lyxmat på den tiden. Bloten försvann när nordborna blivit kristna, vi firar i stället jul under den här tiden och julskinkan är kvar som ett minne från midvinterblotet.

Spännande gudasagor Hur gick det till när Oden förlorade sitt ena öga? Vad hände när Tors hammare blev stulen av jätten Trym? Vad vet du om guden Heimdal, han som kunde se hundra mil och höra gräset växa? Det kan du läsa om i de nordiska gudasagorna, som är en rolig läsning för både barn och vuxna. Gudarna älskar och slåss, de är glada och ledsna, kloka och dumma, nästan som vi människor.

Blodiga offer och sagor

Kanske var det så här det såg ut när vikingarna hade fest?

Hur sagorna räddades till oss På vikingatiden lärde man sig sagorna utantill. De berättades från far till son och från mor till dotter, om och om igen. Det var på Island på 1200-talet, som man först började skriva ner dem. Författarna till de olika släktsagorna är oftast okända, men när det gäller kungasagorna vet man att författaren heter Snorre Sturlasson. Snorre skrev också en bok som kallas Snorres Edda. Det är en lärobok i konsten att skriva vers, men den innehåller också mycket om den nordiska gudaläran. På sidorna 38–39 kan du läsa en nordisk gudasaga.

På 1000-talet kom en kristen, tysk präst till Uppsala. Uppsala var en av nordbornas heligaste platser, och prästen blev alldeles förskräckt över vad han såg. I träden, bredvid ett tempel, hängde kroppar av både djur och människor. De döda kropparna var offer till gudarna. Att offra kallades att blota. Folket blotade och bad till gudarna på heliga platser där det fanns tempel med gudabilder.

Helig plats är där det hänt något som är viktigt för människors tro och religion. Tempel är en religiös byggnad där man kan be eller offra till sina gudar. Offer är gåvor till gudarna.

Blodiga offer och sagor Alla historiker är inte säkra på att vikingatidens nordbor var så grymma som de har framställts. Hur vanligt det var med människooffer vet man inte. Uppgifterna kommer från människor som bekämpade hedendomen och därför kan ha hittat på och överdrivit för att svartmåla den gamla religionen. Vad såg den tyske prästen, som nämns på s. 36, i Uppsala egentligen? Var han där själv? Har Adam av Bremen som återberättade det här vittnesmålet lagt till och tolkat själv? Adam av Bremen berättade ganska många fantastiska saker i sin historiebok från 1000-talet. Seden att sätta ut oönskade barn i skogen till vilda djur, som vikingarna ofta beskyllts för, verkar inte varit särskilt allmän i verkligheten. Påståendena om ”ättestupan” – dvs. att de gamla fick begå självmord för att inte belasta yngre släktingar – florerade på 1800-talet och saknar också verklighetsgrund.

Att diskutera t Vad menas egentligen med att ”offra till gudarna”? t Finns det liknande exempel från andra religioner?

En völva var en kvinna som man trodde kunde trolla och se in i framtiden. Med hjälp av sin stav kunde hon komma i kontakt med andar och gudar. Freja var völvornas särskilda gudinna.

En sida ur Snorres Edda, från 1200-talet.

Släktsaga är en berättelse som handlar om en särskild släkt. Skriva vers är att skriva dikter och sånger.

t Kan vi vara säkra på att man verkligen offrade människor på vikingatiden? t Känner du igen völvan? Vem påminner hon om? Tänk på böcker, sagor och filmer som du läst eller sett.

Att göra U

Ta reda på mer s. 44

De första kristna kungarna Både den katolska och den ortodoxa kyrkan stödde kristendomens spridning i Norden. Tyska riket hade också direkta intressen här. Organiserade kristna statsbildningar var att föredra framför härjande rövarband. Det var alltså mäktiga intressen inom det kristna Europa som stödde de nordiska stormän som ville skapa stabila statsbildningar och mer makt åt sig själva. På s. 42–43 i grundboken kan eleverna läsa om tre exempel på kristna vikingakungar. Kristnandet av Norden tog lång tid. Nordbor hade förmodligen kommit i kontakt med kristendomen långt innan missionärer sändes hit. Under en övergångsperiod existerade asatro och kristendom sida vid sida. Exakt hur övergången gick till är det svårt att säga, återigen

PULS_Historia_LHL.indd 40

2012-09-28 13.03

Harald Blåtand i Danmark

Olof Skötkonung i Sverige

Harald Blåtand regerade i Danmark i slutet av 900-talet. Han tog emot missionärerna och förstod att en kung kunde ha nytta av den nya läran. Han använde prästerna och kristendomen till att skapa lugn och ordning och till att öka sin egen makt. Alla tvingades döpa sig. De gamla blodiga gudabilderna kastades ut ur templen och ersattes av bilder av Jesus på korset. Jesus hade segrat över Oden. Nu blev Danmark ett rike, och till Danmark hörde Skåne, Halland och Blekinge. En tid härskade Harald Blåtand även över delar av Norge. Och hans son och sonson blev mäktiga kungar på 1000-talet. De styrde över England också. Danmark var under några år Europas största land!

Olof Skötkonung hette en av Sveriges första kristna kungar. Han blev kung över både Svealand och Götaland och hans rike kallades Svea rike. Det var så namnet Sverige uppstod. Kungen lät döpa sig omkring år 1000, men han fick inte hela folket med sig. På många håll offrade människorna länge till Oden och Vitekrist samtidigt. Vitekrist var nordbornas namn på Jesus. Det dröjde ända till början av 1100-talet innan kristendomen hade segrat i hela Sverige. Olof Skötkonung lät tillverka Sveriges första mynt i staden Sigtuna i Uppland. Mynt med Olof Skötkonungs bild. Myntet kommer från kungens myntverk i Sigtuna. Hur syns det att det var en kristen kung som lät göra myntet? De gamla gudabilderna ersattes med bilder av Jesus på korset.

Olof den helige i Norge

De första kristna kungarna De nordiska länderna fanns inte på vikingatiden utan folken kände att de hörde ihop med sina landskap. Människorna i södra Norden kallades danskar, i Mellansverige kallades de västgötar, östgötar och svear. I norr och väster kallades de norrmän och samer. Men alla, utom finnar och samer, talade ungefär samma språk, fornnordiska. Isländskan är fortfarande mycket lik det gamla fornnordiska språket.

Småkungar och storkungar Landskapens hövdingar valde sina egna kungar och stiftade egna lagar. Men de här småkungarna var 42 ganska maktlösa. De fungerade mera som domare och religiösa ledare. Mot slutet av vikingatiden valdes några av småkungarna till kung i flera landskap. Och så småningom slogs landskapen ihop och bildade ett rike. På så sätt uppkom Danmark, Norge och Sverige. De första kristna kungarna i Norden var Harald Blåtand i Danmark, Olof Skötkonung i Sverige och Olof den helige i Norge. På sidorna 42–43 kan du läsa mer om de här kungarna.

NORGE

FINLAND

Uppland

Västergötland

Södermanland Östergötland

DANMARK 0

500 km

Så här litet var Sverige på vikingatiden. De olika landskapen hade egna hövdingar, eller kungar, som ofta var i krig med varandra.

I början av 1000-talet försökte den kristne norske kungen Olof Haraldsson att tvångsdöpa norrmännen. Men de som inte ville bli döpta ilsknade till och körde i väg honom. När han sedan kom tillbaka och försökte bli kung igen dödades han i en strid. Några år senare var norrmännen Modiga Jellingestenen är en stormissionärer runsten i alla fall ett kristet folk. Kanske berodde det på i Danmark som kan ha varit färglagd Människorna ute i Europa var trötta på vikingarnas vilda på det här viset. Stenen restes av ett under: Det berättades att det plötsligt rann härjningar. Deatt ville Harald Blåtand och berättar det att kyrkan skulle skicka missionärer fram vatten ur en källa precis där Olof hade var han som danskarna. tillkristnade nordborna för att lära dem något om Jesus och den kristna dödats. Källan blev helig och vattnet sades kunna Vad föreställer bilden på kärleken. Destenen? hoppades att vikingarna skulle sluta med sina bota sjuka. Olof blev efter sin död ett helgon för plundringsresor om de blev kristna och döpte sig. människor i hela Norden. Han kallades Olof den Och missionärerna kom till Norden. Många rånades och slogs helige, och många sjuka vandrade långa vägar ihjäl, men det kom ändå fler och fler. De flesta kom från England till källan och till hans grav för att bli botade. och Tyskland. Missionärerna berättade för kungarna om sin gud, att han var god och stark och kunde hjälpa dem att styra sina riken utan så mycket våld. Men då måste alla i riket döpa sig På platsen där Olof den heliges grav och lämna sina gamla gudar. ligger finns i dag Nidarosdomen som är Nordens näst största kyrka. Missionären Ansgar håller gudstjänst i Birka år 830. Han berättar om en ny gud och den nye gudens son, Jesus Kristus.

Ingen kung på Island På Island samlades de viktigaste ätterna och deras familjer varje år vid Thingvellir till Alltinget. Alltinget var en sorts riksdag där man träffades, stiftade lagar och dömde ända fram till mitten av 1200-talet. Då blev Island norskt. Det var på Alltinget islänningarna bestämde att landet inte skulle ha någon kung. Och omkring år 1000 bestämde islänningarna att de skulle bli kristna.

Stifta lagar är när man bestämmer nya lagar. Riksdag var förr ett möte där mäktiga personer bestämde saker som gällde ett helt land.

måste historikerna gissa. Ibland verkar det som kristnandet skett med hot och våld, ibland verkar det ha gått fredligare till. På vissa håll bytte kanske hövdingar och andra stormän till kristendomen före resten av folket. Det finns även exempel på inflytelserika kvinnor som gick i täten. Dick Harrison och Kristina Svensson berättar mer om detta i sin bok Vikingaliv.

Att diskutera t Småkungarna var religiösa ledare. Vad menas med det? t Vad menas med att de var domare? t Hur blev en småkung en storkung? t Hur bildades ett rike?

t Var alla islänningar med och bestämde vid Alltinget? t Varför kom det missionärer till Norden? t Varifrån kom missionärerna? t Varför samarbetade kungarna och missionärerna? t Är det någon som känner igen orden Götaland och Svealand? Vad har de med Sveriges första kung att göra? t Vad är ett under? Kan det ha uppstått en källa där Olof den helige hade dödats? Och på vilket sätt skulle det ha fått norrmännen att bli kristna?

Att göra U

Läs om Gorm den gamle s. 44

PULS_Historia_LHL.indd 41

2012-09-28 13.03

Ute i världen

Araberna spred kunskaper till oss Genom handeln och krigen fick araberna kontakt med många andra folk och samlade på sig kunskaper inom bland annat matematik och astronomi. De visste också mycket om läkande växter och annan läkekonst. Senare översatte kristna munkar i sin tur de arabiska skrifterna. Så spred sig de nya kunskaperna över hela Europa under hundratals år. Först på 1000-talet nådde de ända upp till människorna här i Norden.

På den stora halvön Arabien fanns då som nu ett folk som kallas araber. På den här tiden levde de mest i öknen med sina husdjur. Några var köpmän och transporterade varor genom de arabiska öknarna. Till lastdjur hade de dromedarer, som brukar kallas ”öknens skepp”. På 600-talet skapade den arabiske köpmannen Muhammed en ny religion som heter islam. Enligt islam finns det bara en enda gud och Muhammed är hans profet. När Muhammed dog år 632 ville kaliferna, som var en sorts arabiska kungar, sprida islams lära till andra länder. Och de lyckades verkligen. Hundra år efter Muhammeds död hade araberna erövrat Mellanöstern, Nordafrika och Spanien. De som gick över till den nya religionen kallas muslimer.

Araberna trodde på astrologi. Med hjälp av sådana här skivor försökte de förutsäga framtiden genom att räkna ut vissa stjärnors placering på himlen.

Pilarna visar arabernas handelsvägar. Araberna använde dromedaren som lastdjur när de färdades genom de stora öknarna i Afrika och Asien. På 600-talet erövrar araberna Spanien och Portugal.

En läkare blandar medicin med honung som sedan förvaras i krukor. Bilden finns i en arabisk bok från år 1224.

Ute i världen

Att göra

Under vikingatiden blev Norden en del av det kristna Europa. Söder om detta kristna område låg den muslimska världen. Nordbor kom ofta i direkt kontakt med muslimska araber via handelsvägarna. Titta gärna tillbaka på Ibn Fadlans beskrivning av vikingar på s. 30 i grundboken. Under Att göra här nedan finns en uppgift där hela klassen tillsammans läser mer om Ibn Fadlan, hans kalif och mötet med vikingarna. Där finns också uppgifter om hela kapitlet där eleverna får reflektera lite djupare, uppgifter som tar sikte på de mer avancerade kunskapskraven i kursplanen. Kopieringsunderlaget ”Testa mänskliga rättigheterna” är tänkt att inspirera till engagemang, jämförelse och reflektion. Prata gärna lite om vad som menas med mänskliga rättigheter först.

U U K K

Läs mer om kalifer och vikingar s. 44 Förändringar under vikingatiden s. 44 10 Testa mänskliga rättigheterna 11 Utmaning vikingatiden

Att diskutera t Vad vet du om islam? t Araberna har haft stor betydelse för Europas kultur och vetenskap. På vilka sätt? t Vad köpte araberna av vikingarna? t Vad köpte vikingarna av araberna?

PULS_Historia_LHL.indd 42

2012-09-28 13.03

Uppgifter – Vikingatiden Bygg en modell av byn Bygg en egen vikingaby med hjälp av bilden på s. 18–19. Använd papper, tapetklister, lera eller vad ni har på skolan. De här sakerna måste vara med: t vanliga bondehus t hövdingens hus t trälarnas hus t förrådsutrymmen t staket runt trädgårdsodlingarna och hagarna t bikupor (man använde honung i stället för socker). Det finns en ritning för en pappersmodell av ett medeltida hus på kopieringsunderlag 13 på s. 159. Den kan användas som utgångspunkt om ni vill experimentera fram vikingatida modeller. Om ni arbetar med vikingatiden i åk 4 är det kanske enklare att bygga modellerna på ett friare sätt i olika material.

Studera vikingaskepp på internet Internet är fullt med bilder på vikingaskepp. Sök på t.ex. Google eller Youtube. Använd sökorden ”vikingaskepp” eller ”viking ship”.

Bayuextapeten Det har sedan länge funnits möjlighet att studera Bayeuxtapeten på internet. Däremot kan adressen skifta över tiden. I skrivande stund rekommenderas webbadressen: http://hastings1066.com/ Där visas hela tapeten, med kommentarer på engelska under varje scen. Först skildras händelserna som ledde fram till att Vilhelm Erövraren bestämde sig för att bygga sin flotta och anfalla England. En bit in på tapeten kan man bl.a. se hur skeppen byggdes och utrustades.

Teorier och tolkningar Prata med eleverna om vad teorier och tolkningar är. En teori kan beskrivas som en vetenskaplig gissning. Historikerna kan inte veta vad som egentligen hände på vikingatiden, och definitivt inte exakt varför det hände. De måste gissa utifrån det lilla källmaterial som finns. De måste tolka källor, alltså fundera ut vad källorna kan säga oss. Historikernas tolkningar är alltså påståenden och gissningar. Fast det får inte vara vilka påståenden och gissningar som helst. Även om man aldrig kan hitta

den absoluta och exakta sanningen så finns det mer eller mindre sannolika förklaringar. För att komma fram till vad som är rimliga teorier och tolkningar måste historikerna diskutera och jämföra olika teorier. En historiker kan t.ex. tycka att en annan historiker har fel, och skriver om varför det är fel. Så börjar historikerna argumentera med varandra, och förhoppningsvis leder detta till bättre och klokare förklaringar. Kanske kan nya teorier som ingen tänkt på förut dyka upp. För inte så länge sedan hittade arkeologer en tidigare okänd vikingastad vid Uppåkra i Skåne. Om några år kanske det står lika mycket om Uppåkra i historieböckerna som om Birka. När det gäller tolkningar måste man också tänka på att den som tolkar kanske ser den historiska händelsen utifrån sina tidigare kunskaper, sin världsbild, religion eller politiska åskådning. Sådant kan ingen göra sig helt fri från. Men det innebär också att man ofta försöker använda historien för att säga något om sin nutid. Hårdföra och grymma vikingar har t.ex. fått vara symboler för nazister. För andra visar vikingatiden hur det var när det inte fanns demokrati eller mänskliga rättigheter. Det är viktigt att vara medveten om detta och tänka kritiskt och diskutera mycket. Skriv därför upp de olika teorierna som nämns på s. 27 i grundboken och diskutera dem noga. Anteckna argument för och emot. Diskutera teoriernas rimlighet och hur en bra, sammansatt förklaring skulle kunna se ut.

Gör egna runstenar Tillverka små (ca 25–30 cm höga) runstenar i frigolit. Om man använder en kraftig märkpenna kommer runorna att fräta in som ”ristningar”.

Studera Birka på internet På Historiska museets hemsida www.historiska.se finns bra presentationer av Birka och den modell som man byggt upp. Det finns många bilder på hela internet. Sök på t.ex. Google/Bilder eller Youtube.

Ambrosianis och Eriksons Birka Björn Ambrosiani och Bo G. Erikson har skrivit en serie böcker om Birka och om hur modellen av staden kom till. Väl värd att leta upp på biblioteket! Det gjordes även några teveprogram i anslutning till böckerna. Fråga om mediecentralen har tillgång till dem.

PULS_Historia_LHL.indd 43

2012-09-28 13.03

Ta reda på mer

Läs om Gorm den gamle

Låt eleverna ta reda på mer fakta om gudomliga makter och figurer som vikingarna trodde på. De kommer nog att bli både förvånade och roade. På s. 23 här i lärarboken finns tips och beskrivningar av kopieringsunderlag som handlar om hur man söker och läser faktatexter. Här följer förslag på gudomligheter och mystiska väsen att leta reda på. Påpeka att listan inte är komplett, den innehåller bara det som är lätt att hitta fakta om på Wikipedia. Förklara för eleverna att de ska hålla utkik efter ordet ”mytologi” om de använder Wikipedia. ”Skuld” kan ju t.ex. vara något helt annat än en gudinna från vikingatiden. Klicka på det ”Skuld” som det står ”mytologi” efter när olika träffar kommer upp. Efter Wikipedialistan följer några namn som kräver en källa som ne.se. Om ni har tillgång till den så ska ni absolut ta med dem också. Däremot bör eleverna inte söka dessa namn på Wikipedia, av ovan nämnda skäl.

På Wikipedia finns en lättläst och intressant text om Gorm den gamle. Läs den tillsammans och jämför honom med hans son Harald Blåtand. Det finns en hel del om källor att prata om i artikeln, om arkeologi och äldre tiders tolkningar av källmaterialet. Diskutera också hur lätta eller svåra Wikipediatexter är att förstå, vem som skriver dem och vad man som läsare bör tänka på.

Gudinnor

Fjorgyn Gefjon Nanna Skade

Freja Gna Ran Skuld

Frigg Hel Sigyn Var

Fulla Idun Siv

Brage Höder Tor

Frej Loke Tyr

Heimdall Njord Ve

Gudar

Balder Hermod Oden Vile

Andra intressanta figurer

Bure Gun Hugin och Munin Mimer Sleipner

Fenrisulven Hild Midgårdsormen Mist Ymer

Att söka på ne.se

diser

nornor

Läs mer om kalifer och vikingar Ännu ett tillfälle att läsa en Wikipediatext tillsammans får ni om ni söker på Ibn Fadlan. Texten är svår, men den bekräftar de fakta som ges i grundboken. Dessutom berättas mer om de vikingar som Ibn Fadlan mötte, t.ex. hur de såg ut.

Förändringar under vikingatiden Att kunna redogöra för och analysera historisk förändring ingår i Lgr 11:s kunskapskrav. Reflektion och analys tränar man ofta bäst tillsammans med andra. På kopieringsunderlaget ”Utmaning vikingatiden” (se nedan) finns förändringar med, men gör först en gemensam genomgång om förändringar så att alla elever förstår frågorna i utmaningen. Gör en lista på tavlan över viktiga förändringar under vikingatiden. Börja med följande rubriker: t ”Vem bestämde” t ”Arbete” t ”Barn, kvinnor och män” Diskutera vilka förändringar som skedde och skriv dem i en lista i mitten på tavlan. Till vänster om listan skriver ni orsakerna till förändringarna, till höger konsekvenserna. Tänk på att diskutera konsekvenserna för barn, kvinnor och män och att det såg olika ut för olika grupper av människor, t.ex. för hövdingafamiljer och vanliga bondefamiljer.

alver

PULS_Historia_LHL.indd 44

2012-09-28 13.03

Innehållsförteckning Kopieringsunderlag Gemensamma

1 Uppstart

Vasatiden

18 Historiska siffror 19 Utmaning vasatiden

2 Min egen tidslinje

Stormaktstiden

3 När man vill veta mer

20 Bondkvinnan och adelsmannen

4 Att ställa frågor

21 Utmaning stormaktstiden

5 Frågor och svar 6 Samla svar tillsammans Forntiden

7 Tidslinje 8 Utmaning forntiden Vikingatiden

9 Mannen och hundarna 10 Testa mänskliga rättigheterna 11 Utmaning vikingatiden Medeltiden – hur folk levde i Norden

Frihetstiden och Gustav III:s tid

22 Utmaning frihetstiden och Gustav III:s tid

1800-talet – ett nytt Sverige växer fram

23 Faktablad 24 Utmaning 1800-talet

– ett nytt Svergie växer fram

Prov Forntiden Vikingatiden

12 Bygg en medeltida gård

Medeltiden – hur folk levde i Norden

13 Bygg medeltida stadshus

Medeltiden – kungarna och krigen

14 Bygg en stad

Vasatiden

15 Utmaning medeltiden

Stormaktstiden

– hur folk levde i Norden

Medeltiden – kungarna och krigen

Gustav III:s tid och frihetstiden 1800-talet – ett nytt Sverige växer fram

16 Porträtt 17 Utmaning medeltiden

– kungarna och krigen

145

PULS_Historia_LHL_Kop 24 juli.indd 145

2012-09-28 13.06

PULS_Historia_LHL_Kop 24 juli.indd 153

4. Rita gärna en liten bild till varje händelse.

3. Skriv ut årtal under varje händelse.

2. Skriv viktiga händelser vid strecken på linjen.

1. Välj en tid som du vill arbeta mera med.

Här är en tidslinje att använda till valfritt kapitel.

Tidslinje

7 Namn

153

2012-09-28 13.06

Namn

Utmaning forntiden Här är några frågor om forntiden. Ni ska både skriva svaren och berätta muntligt.

1. Hur förändrades livet för människorna i Norden

under forntiden? Vad berodde förändringarna på?

Tips! Diskutera vad som ska vara med i svaret. Alla ska hjälpas åt. Anteckna och gör gärna en tankekarta. Ni får en hjälpruta, men tänk på hur saker hänger ihop. Tänk ut hur ni ska berätta. Det ska vara tydligt och lätt att förstå. Skriv ihop ett svar. Det ska vara tydligt och lätt att förstå.

1 Mat, arbete, makt, jägare, bönder,

hövdingar, köpmän, handel, trälar, skepp, plundra, vikingar, istiden, stenåldern, bronsåldern, järnåldern, kvinnor, män, barn.

2. Hur förändrades den högsta makten i Norden under forntiden? 2 Vem bestämde högst upp?

Hövdingar? Kungar? Drottningar? Varför fick de bestämma?

3. Vilka kontakter fanns mellan Norden och övriga världen under forntiden? 3 Med vilka platser, hur, vem?

4. Berätta om källorna till historikernas kunskaper om forntiden. 4 Vad finns det för källmaterial?

Vad kan källorna berätta för oss? Hur vet historikerna det?

5. Presentera gruppens svar för de andra grupperna.

154

PULS_Historia_LHL_Kop 24 juli.indd 154

2012-09-28 13.06

Namn

Mannen och hundarna Skriv en berättelse utifrån vad du får se på en arkeologisk utgrävning.

Ställ dig de här frågorna innan du börjar skriva: t Varför var mannen begravd tillsammans med sina hundar?

Vi ser en grav från vikingatiden som arkeologerna precis har grävt ut. I graven finns tre skelett: ett skelett av en man och två hundskelett. Det ena hundskelettet visar att den hunden var liten och halt på ena benet. Det andra hundskelettet är större och utan skador. I graven finns också resterna av en pilbåge.

t Var han en rik man? t Vad tror du att han tyckte om sina hundar? t Vad kan ha hänt dem? t Vad hette mannen? t Vad hette hundarna? t Var mannen en viking eller en vanlig bonde, som aldrig lämnade sin by? t Hade mannen familj och vänner? t Vad tyckte han om att göra? t Hur dog mannen och hundarna? t Vem begravde dem?

PULS_Historia_LHL_Kop 24 juli.indd 155

155

2012-09-28 13.06

Vikingatiden

PROV

Namn

Vikingatiden 1. De flesta människor hann inte bli så gamla på vikingatiden. Ge två olika exempel på tidig död som människor på vikingatiden kunde råka ut för.

2. Vem hade mest makt i en vikingaby? 3. Vem hade minst makt i en vikingaby? 4. Varför var släkten så viktig på vikingatiden, tror du? 5. Vad menas med ett vikingatåg? 6. Nämn två av de vikingatida gudarna före kristendomen. 7. Vad hette den danske vikingakung som gjorde Danmark kristet? Förnamnet börjar på H och efternamnet på B.

8. Vad har just onsdagar med vikingatiden att göra? 9. Varför är våra kunskaper om vikingatiden faktiskt lite osäkra?

Till den här frågan ska du skriva ett lite längre svar.

10. Berätta vad du vet om vikingarnas trälar. Försök få med det här i ditt svar: t Vad var en träl för något? t Hur var det att leva som träl? t Varför fanns det trälar? t Hur blev en människa träl? t Vem hade trälar? t Var det rätt av vikingarna att använda trälar, tycker du? t Finns det något liknande att jämföra med under andra tidsperioder? Kanske under nutiden? 172

PULS_Historia_LHL_Kop 24 juli.indd 172

2012-09-28 13.06