9789140647238 by Smakprov Media AB

Take off tar sin ansats i företagande och entreprenörskap och innefattar hela företagarprocessen. Steg för steg följer du de naturliga faserna genom Starta, Planera, Driva och Utvärdera. Faktaboken kombinerar kurserna företagsekonomi A och B på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Företagsekonomi A

Steg 1 Starta

FÖRETAGSEKONOMI A OCH B

TAKE OFF – FÖRETAGANDE I EN NY TID

LARS ERIKSSON HELÉN HURTIGH SUSANN MANNERFALK

Take off-paketet består av: Take off A och B, kombinerad faktabok Take off A, övningsbok Take off A, facit Take off B, övningsbok Till paketet ﬁnns också en välfylld lärarhandledning med cd samt en läromedelswebb.

Företagsekonomi B

Take off... • ger dig förståelse för företagande oavsett om du kommer att driva ett eget företag eller vara anställd i ett. • ger dig möjlighet att löpande reﬂektera över innehållet genom frågor anslutna till texten. • tar upp vikten av omvärldsanalys, betydelsen av fungerande nätverk, miljöaspekten och andra företeelser som en företagare/ ekonom av idag möter.

Take off fungerar utmärkt för dig som läser kurserna Företagsekonomi A och B på gymnasieskolan eller går på andra grundläggande utbildningar i företagsekonomi, företagande och entreprenörskap. Boken fungerar även för dig som vill fördjupa dig i ämnet på egen hand.

Take off

Steg 2 Planera Steg 3 Driva Steg 4 Utvärdera

f f o e k a T tid y n en i e d an g a t e För

Vill du kontakta Gleerups? Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Besöksadress: Grynbodgatan 3 Telefon Växel 040-20 98 00 Kundservice 040-20 98 10 Fax Kundservice fax 040-12 71 05

Författarteamet Lars Eriksson, Helén Hurtigh och Susann Mannerfalk har tillsammans en bred erfarenhet av undervisning och av att driva företag.

e-post info@gleerups.se

FÖRETAGSEKONOMI A OCH B

www.gleerups.se

INNEHÅLL

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

STARTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 1. Formulera en affärsidé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 2. Välja rätt företagsform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 9 3. Registrera ditt företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 1 4. Lära sig ekonomiska grundbegrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 1 5. Skaffa nödvändiga resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 6. Organisera ditt företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 7. Arbeta som företagare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

PLANERA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 1. Skapa ett nätverk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 2. Hitta vägen ut till marknaden. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 3. Bestämma pris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 4. Prissätta mera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 41 5. Planera resultat och lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 6. Budgetera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 7. Göra en affärsplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 181

DRIVA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 1. Arbeta med massmarknadsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 93 2. Arbeta med relationsmarknadsföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 3. Köpa in varor och tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 4. Att vara medarbetare och anställd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 5. Vara ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 6. Sköta ekonomin – dubbel bokföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 7. Bokföra försäljning och inköp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 71 8. Bokföra ﬂera affärshändelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 285 9. Göra bokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305 10. Avsluta bokslutet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317 11. Upprätta en årsredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335

UTVÄRDERA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 342 1. Utvärdera företaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 345 2. Utvärdera omvärlden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 357

Slutord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 372

ÖVRIGT Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 374 Baskontoplan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 380 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 381

Välkommen till Take off! Har du hört talas om det svenska undret?

1868 var det svält i Sverige och vi var ett av de fattigaste länderna i Europa. Under de kommande hundra åren förvandlades Sverige till ett av världens rikaste länder. Detta kunde ske tack vare tusentals män och kvinnor som var utrustade med idéer, vilja och förmåga. De flesta företagare driver små och medelstora företag och de har lång arbetstid och normala löner. Kraven är dock lika stora på den lilla som den stora företagaren. De bygger på att man erbjuder vad kunderna vill ha samtidigt som företaget är lönsamt. Vi vill förmedla den grundläggande kunskap om företagsekonomi som är bra vare sig man startar ett eget företag, är anställd eller ska studera vidare. Vi vill dessutom förmedla en förståelse för entreprenörskap och företagande som en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Ett samhälle som ger alla – oavsett kön, etnisk och social bakgrund – möjlighet att utvecklas. Dags att ta avstamp i historien och nutiden mot framtiden! Författarna till Take Off

STARTA PLANERA

En liten bruksanvisning:

Boken är upplagd i fyra steg där idéer och start av företag utgör det första steget. Detta steg innefattar Företagsekonomi A. Det andra steget visar vad som är viktigt när planerna för företaget ska utformas och i det tredje steget visar vi på alla delar som ingår i driften av ett företag. Det fjärde steget ger uppmärksamhet åt den viktiga utvärderingsdelen – den som egentligen hakar i det inledande steget igen och leder företagets verksamhet framåt. Steg 2–4 innefattar Företagsekonomi B.

DRIVA

Starta steg 1

Planera steg 2

Driva steg 3 UTVÄRDERA

Utvärdera steg 4

Företagsekonomi A – Starta

ÖVRIGT

Företagsekonomi B – Planera Driva Utvärdera

steg 1

a t r a t S

STARTA

Med Skype når du världen

PLANERA

Plötsligt ﬂyttar din bäste vän till ett land långt borta i Asien. Hur ska då du och din vän kunna hålla vänskapen vid liv när ni inte längre kan träffas som förr? IP-telefoniprogrammet Skype har sedan 2003 erbjudit ett ”näst bästa” alternativ att träffas genom ”gratis” telefoni för dem som har bredband. IP-telefoni är överföring av samtal via datanät baserade på internetprotokollet (IP). Skype erbjuder idag en hel del olika tjänster bl.a. ”gratis” videosamtal och billiga samtal till fasta telefoner och mobiltelefoner.

DRIVA

Grundaren av Skype är den svenske superentreprenören Niklas Zennström. Efter studier i Uppsala, som resulterade i examina i ekonomi och teknisk fysik, började han sin yrkeskarriär på Tele2. Han gick vidare genom att tillsammans med några programmerare skapa jättesuccén Kazaa, ett ﬁldelningsprogram som spred sig med hjälp av Internet över hela världen. Framgången med Kazaa hotade musikindustrin och Niklas har stämts på stora belopp av bland annat amerikanska skivbolag.

UTVÄRDERA ÖVRIGT

Nästa steg för Niklas blev då IP-telefoniprogrammet Skype. Även detta program har blivit en jättesuccé och fått global spridning. I mitten av 2006 har ca 95 miljoner personer laddat ner Skype och en vanlig dag är ca 6 miljoner av dessa uppkopplade ”on-line”. Sedan september 2005 ägs Skype av amerikanska Ebay. Niklas Zennström lär enligt vissa uppgifter ha sålt sitt företag för ett jättebelopp mellan 20 och 30 miljarder kronor.

I steg 1 Starta kommer vi att visa hur man utifrån en affärsidé startar och kommer igång med ett nytt företag. Vad som då behövs göras kan sammanfattas i nedanstående frågeställningar: • Vilken affärsidé ska vara utgångspunkten för företagets verksamhet? • Vilken är den mest lämpliga juridiska formen för det nya företaget? Är det t.ex. aktiebolag eller handelsbolag som ska väljas? • Hur bär man sig åt för att registrera ett nytt företag hos myndigheter som Skatteverket och Bolagsverket. • På vilket sätt skiljer sig begreppen utgifter, utbetalningar och kostnader från varandra? Vilka andra ekonomiska grundbegrepp kan vara av intresse när man vill få grepp om det nya företagets ekonomi? • Vilka ekonomiska och andra resurser behövs för att komma igång? • Hur ska verksamheten organiseras, d v s. vem ska göra vad och hur ska man samverka för att uppnå företagets mål? • Vilka ytterligare åtgärder behöver den nya företagaren vidta för att kunna ge sig ut på marknaden och konkurrera om kunderna?

STARTA

STEG 1, STARTA

1. Formulera en affärsidé

PLANERA

Vi har drömmar och idéer inom vitt skilda områden i livet. Det kan handla om kärlek, studier, jobb, boende, resor och mycket annat. En del idéer förverkligar vi och några av våra drömmars mål slår in. En idé eller tanke om något man skulle kunna livnära sig på i kombination med ett intresse eller annan längtan kan utvecklas till en sk. affärsidé. Den skiljer sig från våra övriga idéer så till vida att den leder till någon form av affärsverksamhet. Det är den typen av idéer vi behandlar i det här avsnittet samt tips om hur man kan gå vidare och utveckla en lönsam affärsverksamhet.

DRIVA UTVÄRDERA

Emelie och Niklas har en idé om att driva ett litet fjällhotell i den jämtländska fjällvärlden. De är båda trötta på det stressiga livet i storstaden och är beredda att satsa ganska mycket på att förverkliga sin idé. Det finns ett par lediga alternativ till köp men det är ett stort steg att ta och det är mycket som ska gå i lås innan de båda kan titulera sig som hotellägare. Affärsidén ska vara hållbar på sikt och tillräckligt realistisk för att båda ska kunna livnära sig på hotellverksamheten. I de aktuella områden, som de tittat på, finns leder för vandring och tur-skidåkning samt backar med liftsystem för utförsåkning som möjliggör aktiviteter året om. Innan de går vidare är det viktigt att se över affärsidén för deras kommande verksamhet. Hur utformar Emilie och Niklas sin affärsidé? Vilka frågeställningar kan

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

ÖVRIGT

vara bra att använda? Det ska vi titta närmare på i det här kapitlet. Därefter ska vi bjuda er på en rad olika affärsidéer – välkända och mindre kända – traditionella och nydanande.

AFFÄRSIDÉ, FÖRETAGSIDÉ ELLER VERKSAMHETSIDÉ?

Det börjar alltid med en preliminär idé om vad man ska ha för verksamhet, vad man ska erbjuda för vara eller tjänst. Det blir alltmer vanligt med kombinationsprodukter – varor och tilläggstjänster – i det moderna näringslivet. Affärsidé, företagsidé och verksamhetsidé är begrepp som står för samma sak – den beskriver enkelt vad verksamheten har att erbjuda, till vem och på vilket sätt – oavsett om det är ett affärsdrivande företag eller en del av den offentliga sektorn. DE FEM AFFÄRSIDÉFRÅGORNA affärsidé business concept

Vad ska man tänka på när det är dags att skapa en ny affärsidé? För att finna en lämplig formulering för en affärsidé och underlag att arbeta vidare med kan nedanstående frågeställningar användas, de sk. affärsidéfrågorna. AFFÄRSIDÉFRÅGOR 1. Vilka behov hos kunden vill vi tillgodose? 2. Vad ska vi sälja? 3. Vilka är kunderna? 4. Vilka resurser ﬁnns för att förverkliga affärsidén? 5. Varför ska kunderna välja att köpa från vårt företag?

1. VILKA BEHOV HOS KUNDEN VILL VI TILLGODOSE?

primära behov primary needs sekundära behov secundary needs

Här behöver man tänka lite större än produkten. Ge exempel på bakomliggande behov som indirekt uppfylls av affärsidén. Det finns primära behov och sekundära behov som kan vara bra att känna till. Ett primärt behov är att vi alla behöver tak över huvudet för att överleva, men bostadens plats och utformning – husvagn på landet eller villa i tätort? – beskriver det sekundära behovet. 2. VAD SKA VI SÄLJA?

produkt product

Ska vi sälja en helt ny produkt eller ska vi utveckla en gammal produkt? Är det en vara, en tjänst eller en kombination? Produkter innehåller numer ofta tjänster, som t.ex. utbildning och tilläggsservice vid köp av datorer med programvara. 3. VILKA ÄR KUNDERNA?

målgrupp target

Skilj ut en del av marknadens alla tänkbara kunder och bestäm er målgrupp. Ta hjälp av vanliga indelningsgrunder såsom ålder, kön, bostadsort, ekonomi, utbildningsnivå, intressen och livsstil. Med hjälp av dessa faktorer kan ni beskriva er målgrupp så detaljerat som möjligt.

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

STARTA

4. VILKA RESURSER FINNS FÖR ATT FÖRVERKLIGA AFFÄRSIDÉN?

Här behöver vi se över de ekonomiska förutsättningarna att driva företaget på ett sådant sätt att affärsidén kan förverkligas och att det tilltalar kunderna. Det kan röra lokal och tillgänglighet, marknadsföring samt eventuella behov av service och reparation. 5. VARFÖR SKA KUNDERNA VÄLJA ATT KÖPA FRÅN VÅRT FÖRETAG?

PLANERA

Sök det unika i företaget. Det som vi senare kommer att lyfta fram i vår marknadsföring så att kunderna väljer just oss och ingen annan. Vad är det som skiljer oss från konkurrenterna? Vi ska avslutningsvis, i det här kapitlet, knyta samman frågorna för att se hur Emelie och Niklas formulerar sin affärsidé. EXEMPEL PÅ INARBETADE OCH LYCKOSAMMA AFFÄRSIDÉER

DRIVA

På 1800-talet var Sverige ett fattigt land. Sedan dess har den genomsnittliga levnadsstandarden höjts dramatiskt. Hur har det gått till? En förklaring är att det har startats flera företag i Sverige som har blivit framgångsrika, anställt många medarbetare och tjänat mycket pengar. Det finns många väl inarbetade och lyckosamma affärsidéer i svenskt näringsliv. Ruben Rausing, som startade Tetra Pak 1943, är troligtvis bekant för de flesta av oss. Deras affärsidé bygger på att tillverka förpackningsprodukter som skyddar mat och dryck. Vem har inte köpt någon liten pryl eller möbel på IKEA? Volvo, Saab, Elektrolux och Ericsson är andra välbekanta företag med ursprung i Sverige. Vi ska titta på ett axplock av affärsidéer, av det mer traditionella slaget, som finns runtomkring oss och som har vuxit sig stabila på marknaden.

UTVÄRDERA

Ruben Rausing tillsammans med sina söner Gad och Hans.

ÖVRIGT

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

exempel ”Med inspiration från Indien och orienten genom egna butiker saluföra ett modernt prisvärt sortiment av kläder, accessoarer, heminredning och bruksartiklar.” Så uttrycker Indiska sin affärsidé.

”Det bor en vinnare i varje människa. Det är den vi vänder oss till. Den som vill ha roligt eller göra något på sin fritid.” Så beskriver Stadium sin inställning till kunderna. Deras affärsidé är att vara ett detaljhandelsföretag som designar, köper och säljer sportutrustning och sportmodeprodukter med god design, funktion och kvalitet till bästa pris.

Fritidsresor ingår numer i koncernen Fritidsresegruppen och säljer charterresor till många delar av världen.

”Per-Albin Hansson byggde folkhemmet, Ingvar Kamprad möblerade det och chartern gav oss möjlighet att komma ut och se världen.” Vilken är Fritidsresors uttalade affärsidé?

Världens starkaste tejp som hållit ihop både bilar och flygplan firade 25-årsjubileum år 2006. 3M strävar efter hållbar utveckling och har utarbetat en miljöﬁlosoﬁ som betonar det sociala, ekonomiska och miljömässiga samspelet.

NYTÄNKANDE PRÄGLAR 2000-TALETS AFFÄRSIDÉER

Framförallt präglas många av de nya affärsidéerna av Internetanvändning och den upplevelseindustri som växt fram under senare år. Likaså den hälsotrend som pågått under senare årtionden har lett till många spännande affärsidéer. Att dra nytta av ”gamla” affärsidéer kan leda till nya. Ett exempel på det är den brittiska företagssuccén ”Unflatpack” i London, vars affärsidé är att transportera hem IKEA-möbler, bära in och skruva ihop dem. Mannen bakom ”Unflatpack” är John Griffins och bara under något år har företaget blivit en mångmiljonindustri. Deras kunder är främst penningstarka och stressade storstadsbor. Företaget är under stark tillväxt. Vi ska här titta lite närmare på några affärsidéer som präglas av nutida behov. 12

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

STARTA

exempel

PLANERA

”Det svenska snusmonopolet försvann 1961 och först nu tar flera småtillverkare upp kampen med jätten Swedish match.” En av dessa är Nikofree som tillverkar nikotinfritt örtsnus. Det hela började med att – Annelie Hällström – som i början av 1990-talet var höggravid och snusberoende testade om det gick att göra nikotinfritt snus. I dag har företaget Nikofree sex anställda i sin fabrik i Trångsviken, Jämtland.

DRIVA

Upplevelseindustrin är på framHälsotrenden har lett fram till marsch bland tjänsteföretagen och många affärsidéer. ett sådant är Vaxholms Kastell som erbjuder konferens, fest och aktiviteter. Vaxholms kastell har varit bemannat sedan 1563 och fungerade då bl.a. som truppförläggning och fängelse. Historiens vingslag är kännbar för besökaren. Tanken på att köpa glasögon och linser via Internet var länge otänkbart – liksom att laga tänderna till halva priset på en svensk tandvårdsklinik – men nu uppmanar oss Favoptic och Lensbuddy att sluta betala överpris hos våra optiker! Affärsidén är att sälja glasögon och linser mycket billigt utan dyra mellanhänder eller butikslokaler. De har snabbt fått flera uppföljare.

UTVÄRDERA

exempel ”Lågpristandkliniken fullbokad redan från start.” Hos City Dental kan man laga tänderna för halva priset jämfört med Folktandvården. Planer ﬁnns även på att öppna kliniker i Göteborg och Malmö. Kundtillströmningen har varit total. ÖVRIGT

STARTA

1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

Vilka behov ligger bakom det nytänkande som präglar 2000-talets affärsidéer?

Kan du komma på fler affärsidéer som är tidstypiska?

HUR KAN VERKSAMHETSIDÉER I DEN OFFENTLIGA SEKTORN UTFORMAS?

Inom den offentliga sektorn – stat, kommuner och landsting – men även ideella organisationer och föreningar formuleras verksamhetsidéer för att visa vad man strävar efter. En verksamhetsidé har samma syfte som en affärsidé i ett företag, dvs. att tala om vilken inriktning verksamheten har och vad man kan erbjuda sin målgrupp. Vinstsyftet är oftast inte så uttalat. VAD GÖR MIGRATIONSVERKET?

Migrationsverket är ett exempel på en statlig myndighet. Myndigheten har en viktig roll för insatser i riktning mot ett samhälle där alla invånare tas tillvara och där alla omfattas av lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Vill du veta hur de lyckats med detta? Gå in på deras webbsida: www.migrationsverket.se Den offentliga verksamheten delas vanligtvis in i sektorer och det är politiska beslut som lett till att dessa organisationer finns. Därmed är det också politiker som beslutar hur mycket pengar som ska går till de offentliga organisationernas verksamhet.

Vilka fler offentliga verksamhetsidéer känner du till?

Troligtvis är du med i någon organisation eller förening. Vilken är deras verksamhetsidé? FRANCHISING ÄR PÅ FRAMMARSCH!

Om man inte är beredd att satsa allt själv i ett eget företag finns möjligheten att bli franchisetagare – att ”hyra” sin affärsidé. Hur fungerar det? På Svenska Franchisetagarnas Förbund (SFF) beskriver man det så här: ”Någon som har ett framgångsrikt koncept för marknadsföring av varor och tjänster upplåter åt andra att mot en avgift få använda det för sin egen affärsverksamhet.” Några som är fullvärdiga medlemmar hos SFF är bl.a. Anticimex AB, Burger King Sweden KB, First Hotels AB, Electrolux Home Svenska AB, Polarn & Pyret AB och Pressbyrån AB.

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

STARTA

ANDRA SÄTT ATT DRIVA EN INARBETAD AFFÄRSIDÉ VIDARE

agent agent PLANERA

Att vara franchisetagare innebär att fler parter än säljare och kund är inblandad i kommunikationen av affärsidén. Andra liknande förhållanden – där företagaren fungerar som en mellanhand – och alternativa sätt att starta eget företag med en redan befintlig affärsidé är att vara återförsäljare och agent. Ett återförsäljar- eller agentavtal ger företagaren rätt att sälja en viss produkt inom en viss region vilket tydliggörs i noggranna avtal. Ett exempel på detta är Marja Entrich som via återförsäljare säljer biologiska hudvårdsprodukter och hälsotillskott som inte är testade på djur. exempel Det ﬁnns många olika sätt att tänka inom företagsekonomi, och vissa går direkt att jämföra med till exempel idrottens värld. Begrepp som mål och strategi blir ofta tydliga i den sport du utövar. En del blir proffs (professionella) och idrotten blir en heltidssyssla – ett yrke – som man livnär sig på. Om vi skulle titta in i Carolina Klüfts värld och fundera på några termer hon använder när hon resonerar vidare kring sin ”affärsidé”.

DRIVA

IDÉN kan i det här fallet kallas intresse som väcks någon gång under uppväxten i samband med deltagande i den lokala klubbens friidrottsskola. VISIONEN är drömmen att vinna ett EM, VM och/eller OS.

UTVÄRDERA

MÅL kan man dela in i olika steg/ delmål och starta med delmålet att vinna den lokala tävlingen. Övriga delmål kan då lämpligtvis vara att vinna ett distriktsmästerskap, regionala mästerskap och vidare mot SM för att senare sträva vidare mot drömmålet – en guldmedalj i OS! STRATEGI Olika träningsprogram upprättas för alla årstider tillsammans med tränare och övriga erfarna friidrottare.

VAD INNEBÄR DESSA BEGREPP FÖR NIKLAS OCH EMELIE NÄR DE STARTAR FJÄLLHOTELLET? ÖVRIGT

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

HUR BLEV EMELIES OCH NIKLAS AFFÄRSIDÉ?

Nu kan vi försöka oss på att formulera en tydlig och informativ affärsidé. Varför är det så viktigt? Den vänder sig till alla som kommer i kontakt med företaget: banker, leverantörer, kommunen, massmedia och inte minst kommande kunder och konkurrenter. Vi ska titta på hur Emilie och Niklas formulerade sin affärsidé med hjälp av affärsidéfrågorna. Affärsidén kan komma att omarbetas vid ett flertal tillfällen och det kan ske redan efter att marknaden fått säga sitt i en sk. marknadsundersökning. Det är en lika naturlig process att utveckla och förändra sin affärsidé som att företagandet i sig är en ständigt föränderlig process.

Hur skulle du vilja formulera en kort och slagkraftig slogan för Emelie och Niklas affärsidé? Något som säljer!

STARTA

1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

STARTA

Med hjälp av de fem affärsidéfrågorna kan Emelie och Niklas resonera sig fram på följande sätt. 1. VILKA BEHOV HOS KUNDEN VILL VI TILLGODOSE?

Vi vill tillgodose behovet av återhämtning i en sund miljö där både kropp och själ stärks av vila likaväl som av fysiska aktiviteter. 2. VAD SKA VI SÄLJA?

Boende som möjliggör upplevelser i den jämtländska fjällvärlden såsom skidåkning, fjällvandring, ﬁske och friluftsliv i alla tänkbara former. PLANERA

3. VILKA ÄR VÅRA KUNDER?

Alla tänkbara där grundförutsättningen är egen hushållsekonomi som tillåter en resa till fjällvärlden. Vi kanske bör fundera över om vi ska rikta in oss på barnfamiljer, ungdomsgrupper eller andra sammansättningar. Det underlättar med tanke på hur boendet ska utformas och vilka kringaktiviteter som ska erbjudas. Vår kommande marknadsundersökning ger förhoppningsvis tydligare målgruppsinriktning. 4. VILKA RESURSER HAR VI?

I vår verksamhet rör det sig främst om resurser för utformning av lokaler och boende samt att kunna utveckla en optimal användning av de naturresurser som redan ﬁnns. Kapital till marknadsföring som oftast är mest kostsamt i samband med start av ett företag. Vi kommer att behöva visa upp oss i ﬂera olika sammanhang. Eftersom den verksamhet vi avser bedriva är en kombination av tjänster och upplevelser utgör vi själva en viktig mänsklig resurs som bör användas på ett genomtänkt sätt. DRIVA

5. VARFÖR SKA KUNDERNA VÄLJA ATT KÖPA FRÅN JUST VÅRT FÖRETAG?

Det blir enklare att uttrycka när vi bestämt exakt målgrupp men den jämtländska fjällvärlden ligger ganska mitt i Sverige, har bästa tänkbara möjligheter för utförsåkning samtidigt som de orörda vidderna är omfattande där du inte behöver trängas med någon. Man kan ”höra tystnaden” – en stor upplevelse!

UTVÄRDERA ÖVRIGT

SAMMANFATTNING

1. Formulera en affärsidé

•

Idé-begreppet; företagsidé – affärsidé – verksamhetsidé, är själva grunden till företagandet. Idén beskriver enkelt vad verksamheten har att erbjuda, till vem och med vilka resurser.

•

Vi föreslår fem affärsidéfrågor att utgå ifrån som gör hela projektet tydligare för den som är i färd med att starta egen verksamhet. 1. Vilka behov vill vi tillgodose hos kunderna? 2. Vad ska vi sälja – vara eller tjänst? 3. Vilka är kunderna? 4. Vilka resurser har vi för att nå ut med affärsidén? 5. Varför ska kunderna välja att köpa från vårt företag?

•

2000-talets affärsidéer präglas av nytänkande. Dels har den ökande Internetanvändningen och den växande upplevelseindustrin lett till nya affärsidéer. Dels har den hälsotrend som pågått under senare årtionden utvecklat idéerna. Gamla stabila affärsidéer kan med fördel och dagens behov leda till nya användbara idéer.

•

Att ”hyra” sin affärsidé – som franchisetagare – är ett alternativt sätt att starta eget. Mot en avgift får man ta del att ett beﬁntligt företags hela koncept med namn, marknadsföring och produktsortiment.

•

Andra alternativa sätt att starta eget är att ingå avtal som återförsäljare eller agent. Det ger rätten att sälja vissa varumärkesskyddade produkter och att använda inarbetade affärsidéer.

STARTA 1. FORMULERA EN AFFÄRSIDÉ

Steg 1 Starta

FÖRETAGSEKONOMI A OCH B

TAKE OFF – FÖRETAGANDE I EN NY TID

LARS ERIKSSON HELÉN HURTIGH SUSANN MANNERFALK

Företagsekonomi B

Take off

Steg 2 Planera Steg 3 Driva Steg 4 Utvärdera

f f o e k a T tid y n en i e d an g a t e För

Vill du kontakta Gleerups? Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Besöksadress: Grynbodgatan 3 Telefon Växel 040-20 98 00 Kundservice 040-20 98 10 Fax Kundservice fax 040-12 71 05

Författarteamet Lars Eriksson, Helén Hurtigh och Susann Mannerfalk har tillsammans en bred erfarenhet av undervisning och av att driva företag.

e-post info@gleerups.se

FÖRETAGSEKONOMI A OCH B