ESS I SVENSKA
Lärobok 7
ESS I SVENSKA
fjärde generationen
fjärde generationen
FĂśr grundskolans senare del
♌ Lärobok 7
ESS i svenska Lärobok 7 gür igenom svenskämnets alla moment. Lärobokstext fÜljs av uppgifter av olika svürighetsgrad och kompletteras av ESS i svenska Studiebok 7.
ESS I SVENSKA
Annika Lyberg Mogensen ♌ EwaLisa Carlstrand-Skoog Runo Lindskog ♌ Dick Widing ♌ Lennart HusÊn Hugo RydÊn ♌ Dixie Eriksson ♌ Sven Holmstrand
I ESS i svenska ingür allt som du behÜver i svenskämnet. Det är ett heltäckande läromedel och omfattar fÜr skolür 6–9 grundbÜckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingür även Grammatiken i praktiken, studiebÜckerna Öva lätt, ESSens fÜr dig som vill uppnü betyget godkänd, en litteraturhistoria och era spännande antologier.
ESS i svenska Lärobok 7 ESS i svenska Studiebok 7 ESS i svenska Öva lätt 7 ESS i svenska Antologi 7 ESS i svenska Lärarbok 7
*4#/
Lärobok 7
Förord Många lärare har använt ESS i svenska i sitt arbete med att förverkliga läroplanens mål, ge eleverna en helhetssyn på svenskämnet och låta eleverna träna färdigheterna läsa, tala och skriva i meningsfulla och funktionella sammanhang. Grundsynen bakom ESS i svenska gör detta möjligt: • Språket och litteraturen ger svenskämnet dess profil. Ämnets innehåll ska ge eleverna en helhetssyn på studierna och bilda utgångspunkt för all planering. • Skönlitterära texter ska stå i centrum för undervisningen. Litteraturläsningen ska ge eleverna nya perspektiv, engagera dem och väcka lust till fortsatt läsning. • Elevernas läsning är utgångspunkten för arbetet med språket. Eleverna ska finna ett samband mellan läsning och färdighetsträning. På så sätt integreras språkträningen i ett funktionellt sammanhang och färdighetsträningen framstår inte som isolerad från svenskämnets innehåll. • Ett läromedel i svenska bör innehålla ett rikt och varierat övningsmaterial för elevernas språkliga träning. Övningarna bör vara av olika svårighetsgrad, så att även elever med brister i kunskaper och färdigheter får arbeta med uppgifter som de klarar av. ESS i svenska är ett heltäckande läromedel i svenska för år 6–9 och består av många olika komponenter. Huvudkomponenterna för res-
pektive år är lärobok, studiebok och antologi. För den lärare som vill ha guidning i ESSpaketet, stöd i sin pedagogiska gärning, tips eller ett större urval uppgifter att förse eleverna med finns en lärarbok per år. ESS är väl beprövat och många lärare och elever är bekanta med dess struktur och innehåll. Denna upplaga av ESS i svenska är den fjärde, men revideringen har skett försiktigt med respekt för alla dem som uppskattar vad ESS står för. Förnyelsen har i första hand skett i bild och form, i moderna texter, som ofta måste bytas ut för att behålla sin aktualitet, samt i nya komponenter som breddar grundmaterialet. Tack till de lärare som lämnat sina synpunkter i enkäter eller spontana brev och till redaktör Christina Brochmann som gått igenom alla komponenterna i paketet och kommit med förslag till förändringar. Sedan den förra upplagan har ESS i svenska kompletterats med en bok om grammatik och skrivregler, Grammatiken i praktiken. Med den som rättesnöre har grammatikkapitlet setts över inför denna upplaga. Böckerna som ingår i ESS i svenska kompletterar varandra, men kan även användas separat. Information om samtliga böcker i serien finns på Internetadressen www.essisvenska.nu. Här finns även länkar till intressanta hemsidor, undervisningstips och mycket annat. Välkommen! Författarna 3
INNEHÅLL Alfabetet
6
Skriva
Det svenska alfabetet Alfabetisk ordning Skriftformer och teckenspråk
6 6 7
Vi frågade en journalist Att skriva är en process Gensvarsarbete
Ordlistan Använd ordlistan! Hitta ordet!
10 10 12
Uppslagsboken
13
Hitta i uppslagsboken Att läsa artiklar
13 14
Läsa Att kunna läsa Att läsa effektivt Läsa för att minnas Att läsa med pennan i hand Läsa och förstå Rubriker Att läsa i affärer Att läsa anvisningar
Skriva uppsats Idéer och inspiration Samla stoff och disponera Att börja och sluta Styckeindelning Uppsatsdags Beskriva Sex skrivråd Uppsatsdags
48 48 49 51
54 54 55 57 59 60 62 63 64
15 15 15 16 18 20 22 22 24
Skriva till andra Meddelanden Brev Sms och chat Dagbok
66 66 68 70 71
LITTERATUR
Om att lära Om inlärningsstilar Hjärnan Planera läxläsningen Läsa läxan Repetera! Studiemiljö Arbetsdagbok
Att använda bibliotek Informationssökning Hitta i biblioteket
Tala Talat och skrivet språk Att läsa högt Tala så att andra lyssnar Att framträda och berätta Vad är en god talare? Andra talar, du lyssnar Att intervjua
4
26 26 27 28 29 30 30 31
Grekiska och nordiska myter 72 Iliaden och Odysséen Myten – mer än saga På Tors och Odens tid
72 79 82
Folktro förr och nu
88
Det andra folket – tro förr Folktro i dag
88 96
32 32 34
36 36 38 42 42 44 46 46
Sagans underbara värld Var kommer sagorna ifrån? Vad betyder sagorna för oss? Bilden i sagoboken Tusen och en natt H.C. Andersen
100 101 102 102 103 104
Ungdomsklassiker
108
Charles Dickens Robert Louis Stevenson Mark Twain Lucy Maud Montgomery
108 113 115 118 IN N EHÅ L L
Djur och människor
120
Hunden i litteraturen Hunden i människans tjänst Vilda djur Djungelböckerna
122 124 125 127
Teman i ungdomsboken Harry Kullman Christine Nøstlinger Peter Pohl Jostein Gaarder Sören Olsson och Anders Jacobsson
Science fiction/fantasy Tidig science fiction Modern science fiction Fantastiska vuxensagor
130 131 132 132 133 134
136 136 137 138
SPRÅK
Ristat i sten – runor De stupade i Särkland Den gåtfulla rökstenen Kan du tolka runor? Vikingatidens runor Trolldom och magi
Namn Namn, namn, namn… Förnamn Efternamn Ortnamn
142 142 143 144 144 145
146 146 146 147 149
SPRÅKTRÄNING
Ordkunskap Sammanhanget förklarar Orden själva förklarar Bildspråk Rätt och fel – om vanliga uttryck
INNEHÅLL
150 150 152 154 154
Skrivregler Behöver vi skrivregler? Stor eller liten bokstav? Avstavning Förkortningar Att skriva ihop eller isär?
Skiljetecken Stora skiljetecken Kommatecken Punkt eller komma? Att återge samtal
Rättstavning Rätt stavat? Ord vi ofta stavar fel Fem S-metoden Abselut – appsolut – absolut Ljudenlig stavning Släktskapsregeln Lång och kort vokal En eller två konsonanter? Vad beror stavfelen på? 93 svårstavade ord
Ordklasser Tio ordklasser Substantiv Adjektiv Pronomen Verb Prepositioner
Satsdelar Åtta satsdelar Predikat och subjekt Objekt Predikatsfyllnad (predikativ)
Bygga meningar Formlära och satslära Vad är en mening? Huvudsats och bisats Satsradning Ofullständiga meningar
155 155 155 157 157 157
159 159 161 163 163
165 165 165 166 166 167 167 167 168 168 169
171 172 173 176 178 179 181
183 183 184 185 186
187 187 188 189 191 191
5
Alfabetet Studieboken s. 6–8
Det svenska alfabetet Så här ser det svenska alfabetet ut:
ABCDEFGHIJKLMN OPQRSTUVXYZÅÄÖ Alfabetet ovan är skrivet med stora bokstäver, s.k. versala bokstäver. Så här ser det ut med små bokstäver, s.k. gemena bokstäver.
abcdefghijklmn opqrstuvxyzåäö vokaler och konsonanter Alfabetets bokstäver delas in i vokaler och konsonanter. Vokalerna är a e i o u y å ä ö. De delas in i hårda och mjuka. Att kunna skillnaden mellan hårda och mjuka vokaler hjälper dig när du ska stava.
HÅRDA VOKALER: A, O, U, Å MJUKA VOKALER E, I, Y, Ä, Ö
6
Alfabetisk ordning För att det ska vara lätt att hitta det man söker i t.ex. ett uppslagsverk eller telefonkatalogen, sorterar man orden eller namnen i alfabetisk ordning. Det innebär att ord som börjar på A står först, därefter kommer ord på B, sedan ord på C, osv. På så sätt är även ordlistor och register uppbyggda. Så här sorteras åtta böcker i alfabetisk ordning: På kudde av gräs Sagan om ringen Sofies värld Sommarförföraren Taran, vandraren Under lysande måne Zeina & Nalle Över näktergalens golv Ibland finns det flera ord som börjar på samma bokstav. Då får man titta på nästa bokstav för att avgöra vilket ord som ska stå först. I listan ovan kommer alltså Sagan om ringen före Sommarförföraren. För att bestämma vilken titel som ska komma först av Sofies värld och Sommarförföraren måste du titta på den tredje bokstaven. I vissa fall kan flera ord börja på tre, fyra eller ännu fler gemensamma bokstäver. Då måste man titta på den första bokstav som skiljer orden åt.
ALFA BE TE T
TA L A · S K R I VA
1. Gör en lista på dina fem favoritböcker. Sortera titlarna i alfabetisk ordning. 2. Sortera veckodagarna i alfabetisk ordning. 3. Sortera årets månader i alfabetisk ordning. 4. Sortera alla förnamn i klassen i alfabetisk ordning.
TA L A · S K R I VA
5. Jämför det svenska alfabetet med det klassiska latinska. Vilka bokstäver skiljer dem åt? 6. Ta reda på hur de danska och norska alfabetena ser ut och jämför dem med det svenska. Vilka är skillnaderna?
det ryska alfabetet
Skriftformer och teckenspråk det latinska alfabetet Varje språk byggs upp av ett antal ljud. Man kan mycket förenklat säga att ett alfabete är ett skrivsystem där varje ljud motsvaras av ett tecken. Det alfabete som vi använder i Sverige är en variant av det latinska alfabetet. Många länder i Europa använder det latinska alfabetet, men med små skillnader. I det svenska alfabetet har vi å, ä och ö. I det nordsamiska finns förutom å, ä och ö t.ex. č och ž för tje-ljud, ŋ för ng-ljud och ŧ för sj-ljud. I det engelska alfabetet finns w. I det danska æ och ø. I det spanska ñ. Och så vidare. Det klassiska latinska alfabetet ser ut så här:
ABCDEFHIKLM NOPQRSTVXYZ
A L FA B E T E T
I andra delar av världen används andra alfabeten. I bl.a. Ryssland, Ukraina och Bulgarien används alfabeten som utgår från kyrillisk skrift. I dessa alfabeten motsvaras ett ljud av ett tecken, precis som i det latinska alfabetet, och man skriver från vänster till höger. Det ryska alfabetet ser ut så här i tryckta versaler:
АБВГДЕЁЖЗИЙКЛМНОП РСТУФХЦЧШЩЪЫЬЭЮЯ högarabiska och nyarabiska Det mest spridda alfabetet utanför det latinska är det arabiska. Högarabiska är officiellt språk i många länder, t.ex. Marocko, Egypten, Libanon och Irak. Dessutom är det andraspråk i Israel och Somalia. Högarabiska är i första hand ett skriftspråk och det språk som används i massmedierna. Det språk som folket normalt talar heter nyarabiska och det är modersmål för ca 150 miljoner människor i arabländerna.
7
Arabiskan är uppbyggt kring konsonanter och alfabetet ser helt annorlunda ut jämfört med det latinska. Arabisk text skrivs från höger till vänster. På bokomslaget här intill ser du hur arabiska ser ut.
kinesiska Vissa skriftformer är ”icke-alfabetiska” (logografiska), t.ex. kinesiska. Kinesisk skrift är ett exempel på ”ordskrift”. Det betyder att varje ord skrivs med ett särskilt tecken. Men tecknen kan också kombineras ihop och bilda nya ord. Det finns olika slags tecken, t.ex. bildtecken som avbildar konkreta saker, idétecken som avbildar abstrakta begrepp och sammansättningar av betydelseangivare och ljudangivare. Den kinesiska skriften omfattar mer än 50 000 olika tecken, men en duktig gymnasist kan kanske 3 000–4 000 tecken. Kinesiska tecken skrivs traditionellt uppifrån och ner i kolumner som läses från höger till vänster. Numera skriver man dock i Kina vanligen från vänster till höger, som vi gör i Europa. Kinesiska, eller putonghua (”det allmänna språket”), talas av mer än 1,2 miljarder människor.
punktskrift De blindas alfabet kallas punktskrift och används över hela världen. Det består av upphöjda punkter präglade i tjockt papper. Varje tecken formas av upp till sex punkter, vilket ger systemet möjlighet att återge 63 olika tecken. I det svenska punktskriftsalfabetet har man lagt till bokstäverna w, å, ä och ö. Det svenska punktskriftsalfabetet ser ut så här:
Så här ser tecknen för berg, under och resultat ut:
Berg är ett bildtecken, under är ett idétecken och resultat är en sammansättning av betydelseangivare (kraft) och ljudangivare (arbete). De svarta punkterna markerar upphöjda punkter i punktskriften.
8
ALFA BE TE T
dövas teckenspråk och handalfabetet Språk utan tal – där man använder gester och mimik – finns i hela världen. Teckenspråkiga personer kan ofta kommunicera över språkgränserna genom att använda en förenklad språkform, men man kan inte säga att teckenspråket är internationellt. De olika ländernas teckenspråk är självständiga språk, vilket innebär att det svenska teckenspråket är unikt för Sverige. Det svenska teckenspråket är det primära språket för ca 8 000 döva och hörselskadade personer. Teckenspråket saknar skrift, men handalfabetet fungerar när någonting, t.ex. ett namn eller inlånat ord, ska beskrivas. Så här ser det svenska handalfabetet ut:
TA L A · S K R I VA
1. Kan du något annat alfabet än det latinska? Berätta för klassen! 2. Ta reda på mer om någon ickealfabetisk, logografisk, skrift, som kinesiska eller japanska. 3. Ta reda på punktskriftens historia och användning. Redovisa skriftligt vad du fått fram. 4. a) Lär dig teckna ditt namn med handalfabetet och visa för en kamrat. b) Tänk ut ett ord och teckna det med handalfabetet och låt en kamrat gissa vad du beskriver. 5. Kan du något ord på teckenspråk? Försök ta reda på hur man tecknar några ord och visa för varandra i klassen.
Kronprinsessan Victoria
A L FA B E T E T
9
Ordlistan Studieboken s. 9–13 Inprägla – vad betyder det? Beklämd – hur stavas det? Volley – hur uttalas det? Nagelfara – hur böjs det? Ibland stöter du på ord som du inte förstår. Andra gånger vill du skriva ett ord men vet inte hur det stavas. Kanske ska du läsa en dikt högt i klassen och måste ta reda på hur ett ord uttalas. Då och då blir du osäker på hur något ord böjs. När du råkar ut för sådana situationer behöver du en ordlista. En ordlista är ett hjälpmedel för alla som talar, skriver och läser, även om olika människor använder ordlistan på olika sätt. Kanske behöver yngre elever framför allt hjälp med hur vanliga ord stavas, medan elever i gymnasiet oftare söker efter vad ett svårt ord har för betydelse.
SAOL Det finns många olika ordlistor och det kan vara svårt att veta vilken man ska använda. För det mesta räcker det med en ganska liten ordlista. Du kanske har en speciell skolordlista? Om du inte hittar det ord du söker i din vanliga ordlista, kan det löna sig att titta i en större, som Svenska Akademiens ordlista, ofta kallad SAOL. SAOL finns i alla bibliotek, och där finns även flera andra ordlistor att välja mellan.
10
TA L A · S K R I VA
1. När använder du ordlistan? 2. Varför använder du ordlistan? 3. Vilka ordlistor finns i skolbiblioteket? 4. Bläddra i SAOL och slå upp några ord, för att bekanta dig med den. Förslag: knollra sandalett utrum realia barriär övningsämne a (bokstaven a) glisa
Använd ordlistan! I ordlistan står alla ord i alfabetisk ordning, från A till Ö, så det är enkelt att hitta det ord du söker. På varje sida finns också ledord, så att du snabbt kan hitta rätt sida. På s. 11 ser du en sida med ledorden sonett–sprätta. Längst fram i ordlistan brukar bokens uppbyggnad förklaras. Läsaren får också instruktioner i hur uttalsbeteckningar och förkortningar ska tolkas. Ibland finns dessutom tips att tänka på när man slår upp t.ex. ord som börjar med sje-ljud.
ORD LIS TA N
H채r ser du en sida ur Ordlistan fr책n Natur och Kultur:
O R D L I S TA N
11
synonymer
TA L A · S K R I VA
1. Lös uppgifterna med hjälp av Ordlistan på s. 11. a) Vilka är ledorden? b) Vad betyder spetsfundig? c) Vad betyder sopran? Hur markeras de olika betydelserna? d) Hur kan souterrain, spaghetti och soulagera också stavas? e) Var ligger betoningen i ordet sonett? f) På vilket sätt visar man hur ordet souterrain uttalas? g) Hur böjs sparbössa i plural? Hur markeras böjningsformen?
Hitta ordet! För det mesta är det enkelt att hitta det ord du söker i ordlistan. Men ibland står inte exakt det ord du söker med. Då får du leta efter det ord som ordet, eller en del av ordet, är släkt med. Välsorterad finns inte i ordlistan, men sorterad gör det. Lägenhetsspekulant finns inte heller, men lägenhet och spekulant finns. I andra fall är det svårt att hitta ett ord därför att du är osäker på stavningen. Det gäller oftast ord som börjar med j-ljud, sje-ljud, tje-ljud och s-ljud. Fundera lite extra på hur ordet kan stavas om du inte hittar ord som djungel, sjabbig, stjälpa eller zenit på första försöket.
12
Synonymer är ord som har ungefär samma betydelse, som kavaj och blazer eller titta och spana. I ordlistor förklaras ord ofta med en synonym.
TA L A · S K R I VA
2. Hitta synonymer till följande ord med hjälp av en ordlista. spillra äska förtära kriminell pejla team okväda omak 3. Hitta förklaringar till orden med hjälp av en ordlista. Tänk på att leta efter släktord eller en del av ordet, om du inte hittar ordet direkt. ekollon sängalkov oengagerad babyhull kojuver tidningsnotis bekymrad tidstypisk
ORD LIS TA N
Uppslagsboken Studieboken s. 14–20 När har du användning av en uppslagsbok? I skolarbetet är uppslagsböcker en nödvändighet så fort du själv ska söka information om någonting. Ett exempel kan vara att du fått i uppgift att berätta för klassen om en känd illustratör. Eftersom din favoritbok är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren, väljer du Ilon Wikland som har illustrerat den. Du går till biblioteket, drar fram en uppslagsbok ur hyllan och slår upp Wikland, Ilon. Om du valde Nationalencyklopedin, NE, får du läsa följande: Wikland, Ilon, f. Pääbo 1930, konstnär av estnisk härkomst, sedan 1944 bosatt i Sverige. W. har framför allt illustrerat barnböcker, och hennes namn är nära förknippat med Astrid Lindgrens böcker, av vilka hon illustrerat bl.a. ”Mio min Mio” (1954), ”Bröderna Lejonhjärta” (1973) och ”Titta Madicken det snöar” (1983). Bland övriga författare hon illustrerat böcker av märks Marita Lindqvist, Hans Peterson och Edith Unnerstad. W:s tidiga karakteristiska stil med färgglada, detaljrika och konturskarpa bilder har under 1980-talet övergått till mer antydande, psykologiska skildringar, ofta i svart-vitt. I Den långa, långa resan (1995, text av Rose Lagercrantz) berättar W. om sin uppväxt i Estland under början av andra världskriget.
En sådan här text i en uppslagsbok kallas artikel. I det här fallet har NE kompletterat artikeln med en bild och bildtext för att ge oss ett exempel på hur Ilon Wikland tecknar:
UPPSLAGSBOKEN
Ilon Wikland. ”Det var en gång en flicka som hade en hund”. Så börjar W:s självbiografiska bilderbok ”Den långa, långa resan” (1995).
Hitta i uppslagsboken En uppslagsbok är uppbyggd som en ordlista med tusentals sökord sorterade i alfabetisk ordning och med ledord på sidorna, så att man vet på vilken sida man finner ordet. Till varje sökord finns en kort eller lång artikel och ibland finns även kartor, illustrationer eller bilder som förklaringar till sökorden. NE är det största och mest kända svenska uppslagsverket. Det består av tjugo volymer plus en ordbok i tre volymer. För att man ska veta i vilken volym man ska leta efter det ord man söker, finns det bokstavskombinationer på 13
bokryggarna. På bilden nedan ser du att det på volym 11 står:
KIL KÄP I den kan du bl.a. läsa om kilskrift och kometer. Men alla uppslagsverk är inte lika omfattande som NE. Många består av bara en bok och för det mesta räcker det gott och väl.
• Oavsett om du redovisar muntligt eller skriftligt, måste du skriva om svåra ord, uttryck och ibland hela stycken. Kanske måste du slå upp ord i en ordlista eller uppslagsbok för att få dem förklarade. • När artiklarna är långa kan du givetvis inte ta med allt. Välj ut det som passar till den uppgift du gör och som åhörarna/läsarna förstår.
TA L A · S K R I VA
1. Finns NE i ditt skolbibliotek? 2. Titta på ryggarna på NE nedan. I vilken volym kan du läsa om Astrid Lindgren?
Att läsa artiklar Artiklar i uppslagsböcker är ofta informationstäta. Man vill få plats med så mycket fakta som möjligt på ett litet utrymme. Språket är därför komprimerat och kan ha många ord och uttryck som är svåra att förstå. När du läser och sedan bearbetar en artikel i en uppslagsbok ska du tänka på följande: • Läs först hela artikeln noggrant ett par gånger. Gör sedan anteckningar. Skriv aldrig av artikeln ordagrant.
14
TA L A · S K R I VA
3. Skriv om texten om Ilon Wikland ur NE till en mer sammanhängande, enklare text som är trevligare att läsa. 4. Slå upp en valfri artikel i någon uppslagsbok. Sök eventuellt mer information om ditt ämne genom att läsa andra artiklar eller titta i flera uppslagsböcker. Välj ut det som du tycker är mest intressant och skriv stödord så att du kommer ihåg det viktigaste. Slå upp ord som du inte förstår och använd enklare ord i stället. Skriv stödorden i en logisk ordning och tänk igenom vad du vill berätta kring varje ord. Håll ett kort föredrag för klassen.
U PPSLAG SBOKE N
Läsa Studieboken s. 21–36
Att kunna läsa
sökläsning
De flesta människor i Sverige kan läsa. Men vad menar man egentligen med det? Att kunna läsa innebär att man kan:
När du sökläser är du på jakt efter en speciell upplysning. Du är inte intresserad av någonting annat än att hitta just denna och behöver därför inte läsa hela texten. Det är nästan som att leta efter en nål i en höstack. Uppgiften kan vara någon av dessa:
• tolka bokstäverna i en skrift och utläsa enskilda ord • förstå texten och återge innehållet för andra
• en persons telefonnummer
• tolka en text och ge den betydelse utifrån egna upplevelser och erfarenheter
• en författares födelseår • ditt favoritlags placering i serietabellen
Du läser olika slags texter, beroende på syftet med läsningen. Du läser för att: • roa dig själv – t.ex. romaner • underhålla andra – t.ex. sagoböcker • lära dig någonting – t.ex. läroböcker och tidningar • få upplysningar och råd – t.ex. tidtabeller och innehållsdeklarationer
Att läsa effektivt För att läsa effektivt måste du anpassa läsningen efter syftet. Du läser på ett sätt när du söker efter ett namn i telefonkatalogen och på ett helt annat sätt när du försöker lära dig läxan i historia. Det finns tre olika lässätt: sökläsning, översiktsläsning och djupläsning.
LÄSA
• hur dags ett tv-program börjar
översiktsläsning Att översiktsläsa innebär att skaffa sig en överblick över innehållet i en text. När du översiktsläser söker du efter huvuddragen. Detaljerna intresserar dig inte. Det är som att stå på ett berg och se ut över landskapet, för att kunna orientera sig. Att översiktsläsa kan innebära att: • läsa igenom SO-läxan för att få en uppfattning om vad den handlar om, kanske genom att se vilka rubrikerna är • i en uppslagsbok skaffa sig en helhetsbild av ett lands geografi, t.ex. Danmark: halvön i väster heter Jylland, den största ön heter Själland, huvudstaden heter Köpenhamn osv.
15
• i en tidningsartikel läsa rubrikerna och ingressen för att se om artikeln innehåller någonting intressant
djupläsning Djupläser gör du när du vill lära dig någonting. Du måste läsa texten grundligt och stanna upp för att tänka efter om du förstått vad den handlar om. Kanske behöver du läsa texten flera gånger innan du känner att du förstått allting. Här handlar det om att gräva sig igenom allt! Djupläser gör du för att: • lära dig hur en apparat fungerar
nen i boken samtidigt som du funderar över fotbollsträningen, ser på tv eller rent av pratar med någon, fastnar inte textens innehåll i minnet. Du lär dig snabbare om du är koncentrerad när du läser! Två saker kan du göra för att läsningen ska bli mer aktiv: • tänk efter vad du redan kan innan du börjar läsa • var nyfiken
tänk efter före! Tänk efter vad du vet om ämnet innan du börjar läsa. Fråga dig själv:
• lära dig läxan så att du kan alla de viktiga detaljerna
• Vad har jag läst, sett eller hört om det här ämnet tidigare?
• kunna återberätta allt väsentligt i en tidningsartikel för andra
• Vad ska jag framför allt ta reda på i den här texten? • Vilken huvudrubrik har texten?
TA L A · S K R I VA
1. Du sökläser när du ska leta reda på var i den här boken det står om runstenar. Hur gör du för att hitta avsnittet? 2. Översiktsläs sidorna om runor och studera särskilt rubrikerna. Vad verkar avsnittet handla om? 3. Varför är det viktigt att vara koncentrerad när man djupläser någonting?
• Vilka underrubriker finns det? • Vad visar bilderna? Om du har förkunskaper är det mycket lättare att ta in ny information. Ju mer du redan kan om ämnet, desto lättare har du för att lära dig ännu mer!
var nyfiken!
Läsa för att minnas För att lära dig någonting när du läser, måste du vara aktiv och koncentrerad. Det är lätt att tankarna glider över på annat. Sitter du med ögo16
Försök att vara nyfiken på den text som du läser, även om du inte har valt den själv. Var hela tiden frågvis. Genom att ställa frågor till dig själv tvingar du dig att läsa uppmärksamt, samtidigt som du kontrollerar vad du redan kan. Frågorna kan du skriva ner när du har översiktsläst LÄSA
texten, innan du ska börja djupläsa den. Gör t.ex. om rubrikerna till frågor. Kanske har du stött på rubrikerna: Ordklasserna, Berömda ungdomsböcker, Olika slags narkotika, Våra förfäders gudar. Av dessa får du frågorna: Vilka är ordklasser-
na? Vilka berömda ungdomsböcker känner jag till? Vilka olika slags narkotika finns det? Vilka var våra förfäders gudar? När du sedan har arbetat med texten ställer du dina nerskrivna frågor till dig själv för att se om du lärt dig svaren.
TA L A · S K R I VA
1. Varför är det en bra idé att tänka efter före, när man ska ta itu med en text? 2. Vad kan du göra för att lära dig innehållet i en text bättre? 3. Om man läser passivt uppmärksammar man ibland inte felaktigheter i texten. En sjua fick läsa följande text, där läraren satt in fyra påhittade ord. Flera av eleverna upptäckte dem inte. Kan du hitta de fyra fantasiorden?
Scott med sin expedition på väg mot Sydpolen.
LÄSA
År 1911 kämpade två expeditioner sig fram över Antarktis isvidder mot det otårvarliga Sydpolen, där någon människa ännu inte satt sin fot. Från Nya Zeeland hade engelsmannen Scott startat sin expedition. Den andra leddes av norrmannen Amundsen. Båda expeditionerna fick kämpa därvigt mot såväl de upptornade ismassorna som den 40-gradiga kylan. Snabbast avancerade Amundsen med sina kälkar som drogs av outtröttliga grönlandshundar. Han nådde Sydpolen den 14 december. En månad senare var Scott framme vid målet – helt utvärgad – bara för att finna att den norska flaggan redan var placerad där. Under åtråänden drabbades deltagarna i Scotts expedition av svåra sjukdomar. Ingen av dem kom tillbaka till civilisationen.
17
Att läsa med pennan i hand stryka under – men vad? I de flesta texter finns det ord och meningar som är särskilt viktiga att få grepp om och lägga på minnet. De kallas nyckelord och nyckelmeningar, och innehåller den viktigaste informationen. När du djupläser är det dessa nyckeluttryck du ska söka upp och stryka under. Understrykningarna gör det lättare för dig att lära dig innehållet i texten. Om du inte vill stryka under kan du skriva nyckelorden i marginalen, bredvid texten, eller sätta ut siffror för viktiga uppgifter som hör samman. Skriv på ett separat papper om du är rädd om boken. Läs artikeln ”Världens äldsta tuggummi?”. Börja med att översiktsläsa texten ganska snabbt en gång för att få en uppfattning om innehållet. Djupläs sedan koncentrerat och lägg märke till de understrukna orden.
Världens äldsta tuggummi? Det var i samband med arkeologiska utgrävningar vid Huseby klev, utanför Ellös på Orust 1993–94, som man gjorde det sensationella fyndet av världens äldsta tuggummi. I en grop vid en boplats hittade arkeologerna ungefär 100 tuggummin. De är cirka 9 000 år gamla och består av klumpar av harts, en slags kåda av växtslem eller växtgummi. Man vet inte säkert om hartsen från Huseby klev består av tallkåda eller är utvunnen ur björknäver och man vet inte heller säkert om hartsen blivit uppblandad med något annat ämne. På många hartsbitar syns tydliga avtryck av tänder, mest av äldre barn och yngre tonåringar. På några bitar finns avtryck av flera personer, både 18
barn och vuxna. Varför avtrycken finns där vet man inte säkert, men arkeologerna har två teorier. Den första går ut på att barnen tuggat för att materialet varit roligt och smakat gott och den andra om att hartsen tuggats för att bli användbar, kanske som lim eller tätningsmedel. I så fall kanske barnen fått påbörja tuggandet och någon vuxen sedan ”bättrat på” barnens arbete. Forskare vet med säkerhet att harts användes som klister under stenåldern, bland annat för att fästa pilspetsar vid träskaft. Så kallade flinteggsspjut har använts ända sedan den första människan för cirka 30 000 år sedan. Man vet också att harts ibland användes som tuggummi i Dalarna, framför allt av kvinnor på 1700-talet. Hartsen var då preparerad på ett speciellt vis och den tuggades tills den var röd och hård. Redan då menade man att tuggummituggande förstörde tänderna. De bitar man hittat vid Huseby klev har olika former. Många är mandelformade men de flesta är platta och har avtryck av längsgående träfibrer. Dessa platta bitar har också en längsgående list, en vulst, som är ett slags avtryck som visar att hartsen använts till att fylla ut en längsgående spricka. Kanske har hartsen använts som tätning i en båt? Även om arkeologernas teorier inte med hundraprocentig säkerhet är sanna, är det i alla fall sant att de tuggummin man hittat på Orust är de äldsta kända i världen. av Robert Hernek
sammanfatta – men hur? Om du samlar de understrukna nyckelorden, kan du göra en sammanfattning av artikeln. Det är viktigt att använda egna ord, för att visa att du har förstått innehållet. Det är också viktigt att skriva så att meningarna hänger samman Läs början till sammanfattningen och skriv själv färdigt:
LÄSA
Världens äldsta tuggummi? 1993–94 hittade man världens äldsta tuggummin på Orust. De är ungefär 9 000 år gamla och består av kåda. På många tuggummin finns avtryck av tänder, som visar att det ...
TA L A · S K R I VA
1. Vilka frågor tror du att den som gjort understrykningarna har tyckt är viktiga? Försök att formulera dem! 2. Tycker du att det viktigaste i texten är understruket? Skulle du vilja stryka under mer? Vill du ta bort några understrykningar? 3. Varför finns inte alla understrykningar i de första styckena med i sammanfattningens början? Är det bra eller dåligt? Har du själv tagit med alla understrykningar i din sammanfattning? Hur tänkte du när du skrev?
LÄSA
tankekarta Ett annat sätt att samla nyckelord är att göra en tankekarta. En tankekarta börjar alltid i mitten av papperet, där du skriver rubriken. Sedan gör du en gren eller bubbla för varje nyckelord eller faktagrupp. Börja med en gren vid ”klockan tolv” och gå sedan runt tills du är tillbaka där du började. På tankekartan om "Mitt liv" nedan finns sex grenar, som fått fler smågrenar allt eftersom uppgifter som hör ihop kunnat läggas till och bindas samman. En fördel med tankekartan är att när du sedan skriver din sammanfattning så har du lätt att dela in texten i stycken – varje gren blir ju ett eget stycke!
TA L A · S K R I VA
4. Rita en egen tankekarta med rubriken "Mitt liv". Lägg till så många grenar eller bubblor som du behöver!
19
Läsa och förstå Texten på detta uppslag handlar om Nordens främste sagodiktare, Hans Christian Andersen. Läs texten och arbeta sedan med uppgifterna på s. 21. Tänk på att anpassa din lästeknik efter syftet, så att du arbetar effektivt när du besvarar frågorna.
Ankungen som blev svan ”Ett enda litet rum, som nästan fylldes av skomakarbänkar, sängar och slagbänken, som jag sov i, utgjorde barndomshemmet.” Så skriver H.C. Andersen i Sagan om mitt liv. Han föddes år 1805 i Odense på ön Fyn i Danmark. Pappan var skomakare och mamman arbetade som tvätterska. Hemmet var fattigt men H.C. Andersen tyckte ändå att han levde ett ”rikt liv”. Så länge pappan levde berättade han sagor och fabler för sonen. Gestalter ur Tusen och en natts sagor trädde då levande in i familjens hem. Pappan tillverkade också tittskåp och sprattelgubbar åt Andersen. Med hjälp av dem skapade pojken sin egen drömvärld. Han klippte dockkläder till gubbarna och gjorde ritningar till sitt drömslott. Andersen var klen, ful och fumlig. Han skrev senare att han nästan aldrig var tillsammans med andra barn och i skolan deltog han inte i lekarna på rasterna. Han var ensam och ”underlig” och blev mobbad för att han var annorlunda. Redan i de tidiga tonåren visste han att han skulle bli konstnär och att han var född till teatern. ”Jag vill bli berömd”, sa han till sin mamma. Hans farmor brukade berätta för honom om vilken märklig släkt han tillhörde, om hur rika och ståtliga de hade varit. Historierna var inte sanna – men han trodde vartenda ord. Teatern i Köpenhamn var Andersens mål och som fjortonåring tiggde och bad han sin mamma att få
20
bege sig dit. Till slut gav hon efter. Andersen blev elev vid Den Kungliga Teatern men misslyckades med allt: som skådespelare, sångare och dansare. Han skriver: ”Mina stövlar var trasiga, i blötväder gick jag alltid med våta fötter, hade inga varma kläder att ta på mig den kalla årstiden. Jag var i själva verket alldeles övergiven men kände inte hela tyngden härav. Varje människa, som talade vänligt till mig, trodde jag vara en uppriktig vän; Gud var hos mig i mitt lilla rum, och mången kväll, när jag hade läst min aftonbön, kunde jag barnsligt vända mig till Honom och säga ‘Det blir snart bra!’ Jag hade den fasta tron, att det måste och skulle bli så, Gud kunde inte släppa mig.” Och det ljusnade. Människor som förstod att han var begåvad hjälpte honom så att han kunde gå i skola och ta studenten. Han hade tidigare bara gått några år i fattigskola. Andersen hade tidigt börjat skriva dikter. Nu övergick han till att skriva teaterpjäser. ”Jag måste skriva en teaterpjäs, den måste bli antagen, det är räddningen för mig”, sa han och till slut antog teatern ett par pjäser. De blev också uppförda men fick dåliga recensioner. För den känslige Andersen var kritiken som vassa nålstick. Men han fick beröm för en roman som han skrivit och med den slog han igenom som författare. Men det var hans sagor som gjorde honom älskad
LÄSA
Några av H.C. Andersens mest lästa sagor: • Den fula ankungen skildrar författarens eget liv. Ankungen föraktas men växer upp till en svan, mer beundrad än alla andra fåglar.
• Kejsarens nya kläder är en saga där vuxna människors svagheter obarmhärtigt avslöjas. Alla säger att de beundrar kejsarens nya fina kläder, sydda med den tunnaste silketråd, när
av både barn och vuxna. De första häftena kom ut år 1835, Eventyr, fortalte for børn (Sagor, berättade för barn). De följdes fram till år 1872 av en lång rad häften med Eventyr. Sammanlagt skrev han 152 sagor. Ämnena till sina sagor hämtade han först från gamla folksagor, men snart fantiserade han fritt när han skrev. Andersen kunde se på världen med ett barns ögon och han berättade levande, som om han talat fram sagorna. Sagor handlar om sådant som inte kan hända i verkligheten. I Andersens sagovärld kan djuren tala och tennsoldaterna gå. Ändå är hans sagor inga vanliga barnsagor. I grund och botten är det oss människor som han vill säga något om. Det är därför hans sagor älskas också av vuxna. Läsarna rörs av hans medkänsla med dem som har det svårt och skrattar åt humorn och kvickheten i berättelserna. Andersen blev, liksom den fula ankungen i sagan, en svan, mer uppskattad över världen än någon annan dansk. Hans sagor översattes till nästan alla språk. Vart han kom i Europa blev han entusiastiskt hyllad och mottagen av kungligheter, som öppnade dörrarna på vid gavel för ”sångsvanen från Danmark”. H.C. Andersen dog år 1875, 70 år gammal.
LÄSA
han i verkligheten går där naken. Det är ett barn som får säga sanningen: Han har ju inga kläder på sig!
• Flickan som trampade på brödet är egentligen en skräcksaga. Den bortskämda flickan, som trampar på brödet, dras ner till helvetet och blir en staty. Till sist befrias hon dock genom kärlekens makt.
TA L A · S K R I VA
1. När och var föddes H.C. Andersen och när dog han? Var i texten hittar du uppgifterna? 2. Avgör om dessa två rubriker hade passat in i texten. Motivera ditt svar! a) Flykten till Sverige b) H.C. Andersens tid i Köpenhamn 3. För att kunna besvara följande frågor måste du först djupläsa texten. a) Hur hade H.C. Andersen det som barn? b) Vad drömde han om? c) Hurdant blev hans liv i Köpenhamn? d) Vad handlar några av sagorna om? e) Förklara uttrycket ”den fula ankungen som blev en beundrad svan”.
21
ESS I SVENSKA
Lärobok 7
ESS I SVENSKA
fjärde generationen
fjärde generationen
FĂśr grundskolans senare del
♌ Lärobok 7
ESS i svenska Lärobok 7 gür igenom svenskämnets alla moment. Lärobokstext fÜljs av uppgifter av olika svürighetsgrad och kompletteras av ESS i svenska Studiebok 7.
ESS I SVENSKA
Annika Lyberg Mogensen ♌ EwaLisa Carlstrand-Skoog Runo Lindskog ♌ Dick Widing ♌ Lennart HusÊn Hugo RydÊn ♌ Dixie Eriksson ♌ Sven Holmstrand
I ESS i svenska ingür allt som du behÜver i svenskämnet. Det är ett heltäckande läromedel och omfattar fÜr skolür 6–9 grundbÜckerna Lärobok, Studiebok, Antologi och Lärarbok. I serien ingür även Grammatiken i praktiken, studiebÜckerna Öva lätt, ESSens fÜr dig som vill uppnü betyget godkänd, en litteraturhistoria och era spännande antologier.
ESS i svenska Lärobok 7 ESS i svenska Studiebok 7 ESS i svenska Öva lätt 7 ESS i svenska Antologi 7 ESS i svenska Lärarbok 7
*4#/
Lärobok 7