9789144131542 by Smakprov Media AB

Handledning med kreativa metoder I grupphandledning möts människor under en kort stund för att reflektera kring sitt arbete. Sådana möten ger ofta nya perspektiv och idéer, men också en känsla av att vara förstådd och bekräftad. Goda processer i rummet förutsätter att handledaren bidrar till en prestigelös atmosfär där alla känner sig inkluderade.

Ovanligt

Iagom Ovanligt

Katrin Byréus | Iagom

Katrin Byréus är verksam som handledare, författare och föreläsare både i Sverige och internationellt. Katrin medverkar i handledarutbildning vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola och har skrivit flera böcker om kreativa metoder och ledarskap.

Iagom Ovanligt

Handledning med kreativa metoder

I lagom Ovanligt – handledning med kreativa metoder presenteras ett arbetssätt med väl utprovade kreativa metoder som författaren praktiserat och utvecklat under många år som handledare i en mängd olika verksamheter. Exempel på innehåll för handledningens olika delar är: • användandet av visuella redskap som stimulerar nyfikenhet och fantasi • teamövningar som hjälper deltagarna att lära känna varandra, träna kommunikation och bygga tillit i gruppen • värderingsövningar för att konkretisera och lyfta dilemman och problem • gestaltande metoder, såsom forumspel, levande stolar och tejping, för att exempelvis bearbeta och utforska ärenden, byta perspektiv och praktiskt träna bemötande. Boken beskriver ett ledarskap baserat på ett salutogent förhållningssätt, teorier för grupputveckling och compassion. Den vänder sig till handledare som vill tillägna sig fler språk i handledning och utveckla sitt ledarskap. Även chefer, pedagoger och andra gruppledare kan ha utbyte av boken.

Katrin Byréus Art.nr 40315

studentlitteratur.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 40315 ISBN 978-91-44-13154-2 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2020 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Illustrationer: Lotta Geisler Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group Ombrytning inlaga: Lotta Bruhn Formgivning omslag: Jens Martin/Signalera Författarfoto: Magnus Jonsson Szatek Printed by Dimograf, Poland 2020

Innehåll

Förord Att ta gruppen fram och tillbaka över Huddingevägen 5 Inledning 11

1 Handledning och kreativa metoder 15 Syfte med handledning 16 Hur går handledning i psykosocialt arbete till? 17 Lämna tillbaka det svåra i hanterbart skick 18 Fördelar med kreativa metoder i handledning 19

2 De kreativa metoderna 29 Visuella redskap 30 Reflekterande team 31 Värderingsövningar 38 Reflekterande värderingsövningar 39 Forumspel 46 Levande stolar 55 Tejping 68 Teamövningar 74

3 Ledarskap och förhållningssätt 77 Skuldra vid skuldra verkar problemen mindre 77 Salutogent ledarskap 78 Grupputvecklingsteori 85 Compassion 89 Normkritiskt perspektiv och intersektionalitet i handledningsrummet 93

4 Handledningens olika delar 99 Incheckning 100 Att bygga en god grupp 105 Att väcka ärenden 111 Att skapa fokus och öka energin i rummet 116

5 Utvärdering och avslut 129 Att visa uppskattning för varandra 131

6 Att anpassa metod efter ärende 135

Arbete 137 Grupputveckling enligt IMGD 139 Hållbarhet 140 Ledarskap 142

8 Praktiska ledartips 145 Tack! 147 Referenser 149 Person- och sakregister 153

4 Innehåll

7 Att arbeta med särskilda teman 137

Förord Att ta gruppen fram och tillbaka över Huddingevägen

… i lekandet, och kanske bara i lekandet, är barn och vuxna fria att vara kreativa. Donald W. Winnicott (2003, s. 91)

Lusten att lek a och att leda har funnits med mig sedan barnsben. Varje eftermiddag samlades vi höghusbarn för vilda utflykter i Årstaskogen. Förväntansfulla ansikten vändes mot mig: ”Vad ska vi leka i dag?” Så försvann vi in i äventyret och det enda som kunde få hem oss var middagen klockan sex. Ofta lockade en stor lekpark på andra sidan Huddingevägen. Husets mammor (nej, det fanns inga hemmapappor) släppte bara i väg sina barn över den hårt trafikerade Huddingevägen om jag var med, trots att jag inte var äldre än mina kamrater. Detta bidrog till att jag tidigt fostrades i ett känslomässigt samband mellan bekräftelse och ansvarstagande ledarskap vilket också späddes på av liknande feedback i familjen. Jag minns hur jag räknade in kompisarna vid hemfärden i rusningstrafik och att jag trött men nöjd slank in till mamma efteråt och sade ”i morgon när de ringer på dörren är jag inte hemma, jag har gått ut med Royal”. Det var grannens hund. Turerna med hunden blev den nödvändiga vilan och återhämtningen från ansvar för gruppen.

Mitt arbete Som vuxen fortsatte jag att leka och att leda. Jag blev lärare, dramapedagog och föreläsare. Så småningom utbildade jag mig även till handledare i psykosocialt arbetssätt och tog med mig de kreativa metoderna jag utvecklat i hälsoförebyggande och gruppstärkande arbete med unga och vuxna

Återhämtning utan hund De inledande tankarna om hur barndomens erfarenheter av lek och ledarskap haft en avgörande betydelse för min professionella utveckling berättar jag om i boken Drama – ledarskap som spelar roll (Byréus i Österlind 2011). Där beskriver jag också hur jag som vuxen återigen var i behov av att få vila mig från grupper efter många år som lärare, dramapedagog och utbildare både internationellt och i Sverige. Till slut hittade jag ett varaktigt sätt för professionell återhämtning. Jag började i egen handledning. Där fick jag en möjlighet att förstå mig själv bättre och att bli medveten om hur mina livserfarenheter omedvetet kan häkta i känslomässiga processer i arbetsgrupperna vilket försvårar ett professionellt förhållningssätt. Jag fick också hjälp med att sortera i ansvarsfrågor och blev sedd och bekräftad i de svårigheter jag upplevde i mitt arbete.

Förord Att ta gruppen fram och tillbaka över Huddingevägen

under mer än 20 års tid. Arbetssättet finns beskrivet i bland annat Du har huvudrollen i ditt liv – om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring (Byréus 2010), Bella, Grus och Glitter 2 – för tjejgrupper (Byréus 2001) och Ta chansen! Livskunskap för killar (Byréus & Snickars 2005), kursmaterial inom grundskola och gymnasium, socialt arbete, dramapedagogik, behandling samt högskola och universitet. Sedan över 20 år tillbaka arbetar jag endast med vuxna och handleder arbetsgrupper, chefer och handledare (superhandledning), medverkar i Ersta Sköndal Bräcke högskolas Handledarutbildning i psykosocialt arbete 45 hp och leder där även utbildningen Kreativa metoder i handledning och i individ- och grupputveckling 7,5 hp tillsammans med en kollega. Jag driver också en ettårig handledarutbildning för skolpersonal med en kollega och skriver böcker såsom Kreativa metoder för grupputveckling och handledning (Byréus 2012). Det dagliga arbetet ger mig goda möjligheter att använda och utveckla de metoder som beskrivs i den här boken och mötet med hundratals intresserade handledare har varit den starka drivkraften att skriva den.

Den omvälvande skillnaden

Men den typ av handledning jag inledningsvis prövade räckte dock inte för att bli kvitt de stundtals orimligt starka ansvarskänslorna. Så småningom sökte jag en handledare med gestaltande arbetssätt och fick uppleva det som var ”skillnaden som gjorde en skillnad” (Bateson 1972). Min nya handledare använde sig av kreativa metoder som tejping (Soltvedt 2005) och rollspel och detta arbetssätt tillsammans med tankarna kring compassion och självmedkänsla (Fogelberg & Söderholm 2016) hjälpte mig på ett avgörande sätt att komma till rätta med de starka känslorna runt ansvarstagande som sedan barndomen varit ett problematiskt tema för ett hållbart fungerande ledarskap. Mitt intresse för kreativa metoder stärktes och fördjupades.

Kreativa metoder – en tallrik för moset Handledare som arbetar med de metoder som beskrivs i Kreativa metoder för grupputveckling och handledning (Byréus 2012) har uttryckt ett intresse för en vidareutveckling av metoderna och för en skriftlig beskrivning av de nya övningar som tillkommit under senare år. Förhoppningsvis kan denna bok tillmötesgå dessa önskemål och bli en användbar handbok för alla handledare som vill tillägna sig fler språk i handledning. Det är inte fråga om någon trollerilåda med magiska trick som handledaren förväntas pigga upp den ”riktiga” handledningen med. Det är den ordinarie handledningen som bedrivs på detta sätt med en palett av olika kreativa uttrycksmöjligheter. Filosofen Jonna Bornemark skriver om synen på konstnärliga uttryck: Konstnärliga uttryck uppfattas ibland som underhållning och som grädde på moset i en trist vardag. Men med tanke på konstens förmåga att fånga upp vadheter, stå i kontakt med icke-vetandet och därmed också forma om våra etablerade kategorier är det snarare tallriken moset ligger på. Bornemark 2018, s. 259

Förord Att ta gruppen fram och tillbaka över Huddingevägen

Lagom ovanligt

Teorier som hänger ihop Begreppet lagom ovanligt går att anknyta till teorin om flow, som beskriver att vi uppnår maximalt kreativt flöde (flow) när uppgiften har en perfekt balans mellan tryggheten i det vi kan och rädslan inför det nya som vi ännu inte behärskar (Csikszentmihalyi 2016). I det salutogena förhållningssättet kan lagom ovanligt kopplas till grundbegreppen begriplighet, hanterbarhet och mening (Antonovski 2005) som skapar den trygghet som behövs för att gruppen ska mogna och utvecklas enligt IMGD, Integrated Model of Group Development, teori för grupputveckling (Wheelan 2017). Enligt neurovetenskaplig forskning inom compassion om hjärnans tre känsloreglerande system (Andersson & Viotti 2017) bör vi i samband med handledning mestadels befinna oss i trygghetssystemet för att ha tillgång till förnuft, omtanke och reflektion. Handledarens strävan efter det lagom ovanliga i val av kreativa metoder och övningar hjälper gruppen att undvika hotsystemet; impulsen att slåss, fly eller spela död inte är särskilt hjälpsam i handledningssammanhang.

Förord Att ta gruppen fram och tillbaka över Huddingevägen

Utrycket lagom ovanligt kommer från Tom Andersen (1936–2007), skaparen av metoden reflekterande team (Andersen 2011). Andersen arbetade bland annat med familjer i svåra situationer och menade att alltför vanliga och triviala frågor i dessa sammanhang inte ger familjemedlemmarna något att ta spjärn emot för att komma vidare med nya idéer kring sina problem. Liknande brist på utveckling blir det när frågorna är alltför ovanliga och utmanande och skapar otrygghet och låsningar hos deltag arna. Uppgiften är att finna frågor som är lagom ovanliga, det vill säga begripliga och hanterbara, och som samtidigt innehåller ett spännande, utmanande moment (Andersen 2011). Detsamma gäller för handledning med kreativa metoder.

Även handledningsgruppen ska hem över Huddingevägen

Den här boken vänder sig till alla handledare som är nyfikna och intresserade av att utöka sin handledarrepertoar. Fokus ligger lika mycket på förhållningssätt och ledarskap som på de faktiska metoderna. Även som handledare gäller det att ta gruppen över Huddingevägen på ett säkert sätt efter en vistelse i handledningsrummet med lekfullt utforskande och lagom ovanliga äventyr för både deltagare och handledare.

Förord Att ta gruppen fram och tillbaka över Huddingevägen

Kapitel 1

Handledning och kreativa metoder Det fin ns många olik a sorters handledning. I den här boken beskrivs det som går under beteckningen handledning i psykosocialt arbete, en form av handledning som är alltmer efterfrågad i dag då organisationer och verksamheter genomgår snabba förändringar och ständigt ser ökade krav på effektivitet. I dessa sammanhang får reflektion och lärande allt mindre tid samtidigt som värdet av regelbunden verksamhets- och professionsanknuten reflektion blivit alltmer uppmärksammat i forskning (Ersta Sköndal Bräcke högskola 2019). Handledning i psykosocialt arbete ger möjlighet till lärandeprocesser genom professionell reflektion och på allt fler arenor i arbetslivet erbjuds grupphandledning till chefer och personal. Handledarutbildning i psykosocialt arbete bedrivs på olika lärosäten runt om i landet och utbildningarna är för det mesta fullbokade med långa väntelistor. Många författare som skrivit om handledning är överens om att grupphandledning är en förändringsprocess med syfte att ta tillvara och utveckla gruppens samlade kompetens (Pertoft & Larsen 2016) samt att handledning bedrivs i skärningspunkten mellan teoretiskt och praktiskt kunnande (Larsson & Lindén 2005) och att kärnbegreppen i handledning är bekräftelse, mening och självkännedom (Lepp 2017).

Syfte med handledning Grupphandledning förekommer i dag inom många yrkesgrupper, till exempel lärare, vårdpersonal, socionomer, chefer, poliser, präster, psykologer, fritidsledare, personal inom försäkringskassa och på kvinnojourer, samt inom ideella organisationer. Huvudsyftet med denna handledning är att elever, patienter, klienter med flera målgrupper ska få bästa tänkbara undervisning, vård och bemötande genom att personalen utvecklas och stärks i sin yrkesroll. I handledning skapas en mötesplats för reflektion kring gruppens arbetserfarenheter. De handledda ges möjlighet att formulera sig och ta del av andras perspektiv kring egna frågor, kombinera teori med praktisk erfarenhet och öka förmågan att använda sina emotionella och intellektuella resurser i arbetet (Holmberg 2011). Lepp och Leksell (2017) betonar att det är viktigt att erhålla en ökad handlingsberedskap och utveckla ett medvetet förhållningssätt relaterat till professionen. Tveiten (2014) för ett liknande resonemang och beskriver hur handledningen har såväl en formell som en relationell och pedagogisk betydelse. Hon menar att syftet med handledning är att stärka bemästringskompetensen hos de som handleds, vilket innebär att de blir medvetna om och har tillgång till sina egna resurser på ett ändamåls enligt sätt när de utför sitt arbete. I en del arbetsgrupper kan det finnas stress och stark oro över kommande förändringar på arbetsplatsen. Det kan gälla uppsägningar, organisationsförändringar, nya chefer, hopslagningar med andra verksamheter med mera. Handledaren får då periodvis agera ”ställföreträdande hopp” och med hjälp av frågor och övningar hjälpa gruppen att sortera i vad som är möjligt att påverka och vad man bör lägga energin på i nuläget. Den amerikanska psykologen Harlene Anderson (2006) menar att det är möjligt att rekonstruera våra erfarenheter utifrån hoppfulla och positiva aspekter och handledning kan därmed utgöra ett bra stöd vid tillfällen och i situationer då människor upplever stark stress och vilsenhet, till exempel vid organisationsförändringar:

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Grupphandledning

Genom samtal formar och omformar vi vårt livs erfarenheter och h ändelser: och vi konstruerar och rekonstruerar vår verklighet och vårt jag. När möjligheter framhävs [i samtal, min anmärkning] får vi en känsla av handlingsförmåga. Anderson 2006, s. 15

Handledningen bör ha ett öppet och tillitsfullt arbetsklimat och med en salutogen inriktning medverka till att öka gruppens medvetenhet om styrkor och framgångsfaktorer både på individnivå och som grupp, vilket ökar hållbarheten och minskar stress och sjukskrivningar. Grupphandledning är ytterst en kvalitetssäkring av verksamheten.

Individuell handledning Kärnan i individuell handledning är densamma som i handledning i grupp (Tveiten 2014). Båda formerna bygger på att den handledde har med sig egna frågeställningar (Holmberg 2011). Skillnaden är bland annat att idéerna runt den handleddes problem blir färre, då det inte finns tillgång till andra gruppmedlemmars perspektiv. Å andra sidan kan man borra djupare i frågeställningarna eftersom ingen annan konkurrerar om handledningstiden. Det går utmärkt att använda kreativa metoder även i individuell handledning.

Hur går handledning i psykosocialt arbete till? Handledning som syftar till att stärka professionella i deras yrkesutövning omfattar vanligtvis cirka 2–3 timmars handledning med extern hand ledare var tredje vecka, under minst ett halvår och ofta upp till 2–3 år eller längre. Deltagarna i handledningsgruppen ska dela frågor och svårigheter, reflektera över öppningar och möjligheter och få stöd i det dagliga arbetet (Pertoft & Larsen 2016). Som handledare utgår jag från ett salutogent förhållningssätt vilket innebär att fokusera på det som går bra, utforska de resurser som finns och sträva efter att göra handledningen begriplig, hanterbar och meningsfull (Hanson 2018). Det hjälper gruppen att utvecklas mot större tillit och

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

mognad (Wheelan 2017). För att öka känslan av meningsfullhet bör målet med handledningen vara klart för alla. Detta underlättas av att gruppen initialt har enats kring en skriftlig överenskommelse om ramar och innehåll i handledningen.

Lämna tillbaka det svåra i hanterbart skick Usch, tänk om det är mitt fel om hon går tillbaka till sin misshandlande make för att jag sade nej till att hjälpa henne att fixa en lägenhet och peppade henne att försöka göra det själv!

Handledning ger möjlighet att avlasta skuld och skam genom samtal om känslor som kan uppstå i svåra möten i yrkesutövningen. Känslor av bristfällighet kan minska med hjälp av reflektion och beredskapen att handla annorlunda ökar i liknande arbetssituationer framöver (Lepp 2017). I boken Uppskattande samtalskonst (Bergman & Blomqvist 2018) för författarna ett liknande resonemang kring handledningens förmåga att lätta på bördor och att lämna tillbaka en tung berättelse i hanterbart skick. Grupphandledning kan liknas vid det goda samtalet runt en lägereld, där en del har tunga ryggsäckar med sig när de slår sig ner. Handledaren inbjuder till att lyfta upp packningen (bördan) och veckla ut och undersöka den tillsammans med övriga gruppen. Den svårbemästrade klassen, de ovilliga medarbetarna, den argsinte patienten och andra liknande utmaningar ska hanteras igen på måndag och det går inte att lämna kvar bördan åt någon annan att kånka vidare på. Genom de frågor handledaren och gruppen ställer förvandlas berättelsen och den nya berättelsen kan vara lättare att bära med sig hem (Bergman & Blomqvist 2018). Psykologen Per Isdal har i sin bok Medkänslans pris ett kapitel om betydelsen av att organisera ”lägerbål” på arbetsplatser där personalen dagligen möter våld, smärta, ångest och lidande. Genom kontinuerligt återkommande möten som han liknar vid lägerbål, där personalen delar tunga berättelser från sitt arbete, får sätta ord på svåra känslor och bli lyssnade på, sker ett slags avgörande ”avgiftning” som kan förebygga sekundär traumatisering (Isdal 2017).

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Sunila, personal på skyddat boende för våldsutsatta kvinnor

Fördelar med kreativa metoder i handledning Här beskrivs några av fördelarna med att använda sig av kreativa metoder i handledning. Det handlar dels om hur givna samtalsmönster kan luckras upp och förändras och dels om hur idéer kan väckas i till synes låsta tillstånd. För att kunna använda sig av den professionella kompetensen i gruppen krävs det att deltagarna har så pass hög tillit till varandra och till handledaren att man är redo att be om hjälp med det svåra, det som skaver och utmanar i arbetet. Många av teamövningarna i den här boken syftar till att lära känna varandra och bygga den nödvändiga tryggheten i gruppen. Kreativa övningar kan bibringa ny förståelse i skildrade dilemman och sätta ljuset på tyst kunskap hos deltagarna. Den så eftertraktade nyfikenheten i handledarsammanhang kan hållas vid liv tack vare oväntade möten och gestaltningar i gruppen med metoder som gör det möjligt att utforska både yttre och inre verklighet – det kognitiva och det känslomässiga – samtidigt. En erfaren handledare uttryckte nyligen: ”Ärligt talat så började jag ifrågasätta min uppmärksamhet som handledare. Att arbeta med kreativa metoder har fått hela mig att vakna upp och tycka att det är spännande och roligt att handleda igen.”

Inbjuder till nya sätt att samtala Kreativa metoder i handledning inbjuder till nya sätt att samtala. Kanske känner du som handledare igen läget när tröttheten sprider sig i rummet, när den som beskriver sitt ärende inte blir förstådd och gruppen som ska försöka hjälpa den handledde med att utforska sitt dilemma blir sittande utan idéer som slokande tulpaner. Att inbjuda till mer prat i det läget riskerar bara att öka hemlängtan hos var och en. Tomas Tranströmer skriver i dikten Från mars -79 att han är ”trött på ord, ord, men inget språk” och om ”spåren av rådjursklövar i snön” som ”språk utan ord” (Tranströmer 2001). Ett annat språk, i form av en kreativ metod, kan ge ett välbehövligt tillskott av lust och energi och ge upphov till nya idéer i det till synes låsta läget.

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Här följer ett exempel från en handledningsgrupp med folkhögskolelärare. Erik hade en elev, Samir, som ständigt klagade över att undervisningen inte var tillräckligt utmanande. Efter samtal med Samir om önskade förändringar levererade Erik mer och mer komplicerade uppgifter, men Samir var fortfarande inte nöjd. Eriks kollegor hade flera gånger tidigare reflekterat kring problemet och satt där nu lite hålögda efter en ny omgång reflekterande team. Gruppen fick då uppmaningen att resa sig upp och inbjöds till teamövningen Parbalans (se s. 120) där deltagarna i par ska fatta varandras händer, luta sig bakåt och sakta bli stående med raka utsträckta armar i en vilsam position som uppnås tack vare ömsesidig tillit där båda lutar sig tillräckligt mycket bakåt utifrån sin storlek i relation till den andra. Alla kan balansera alla, oavsett vikt och längd; den som är lättare eller mindre måste bara luta sig lite mer. Man kan lägga till momentet att bara den ena lutar sig och den andra ska försöka hindra den personen från att ramla bakåt genom att hålla upp den med böjda armar. Det är mycket arbetsamt till skillnad från den första varianten, där paret kan stå avslappnat på grund av tilliten till att båda bär. Gruppen fick sedan reflektera kring metaforer för undervisning lärande och ledarskap utifrån sina upplevelser av övningen. Erik och hans kollegor kom fram till att de bör minska servandet av sina vuxna studerande, att lita mer på deras kompetens och initiativförmåga och därmed låta dem vara mer delaktiga i upplägg och innehåll i utbildningen. På nästa handledningsträff fick vi höra att Samir hade tagit sig an utmaningen att leda en lektion om språkutveckling hos barn och varit nervös innan och glad och stimulerad efteråt av resultatet.

Fler uttrycksmöjligheter låter människor komma till sin rätt Traditionellt bedrivs handledning ofta genom strukturerade samtal, där deltagarna sitter på stolar placerade i ring med eller utan ett stort bord i mitten. De som är vana att prata inför andra känner sig ofta mer bekväma i dessa sammanhang än de som kanske är osäkra på språket, blir nervösa av att prata i grupp eller på grund av olika maktordningar inte kommer till sin rätt i det här handledningsformatet. Genom att erbjuda andra former för kommunikation med fler uttrycksmöjligheter öppnar vi upp för en mer demokratisk arena, där olika personliga styrkor kan ta plats.

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

FRÅN BAL ANSÖVNING TILL IDÉ OM ELEVMEDVERK AN

VAD SKÖNT AT T VI STOD UTSPRIDDA PÅ GOLVET

I en superhandledningsgrupp (handledning av handledare) berättade en av handledarna: Jag minns en av undersköterskorna, Marie, i vår handledningsgrupp. Hon satt ofta med armarna i kors på bröstet och klagade på att handledningen inte gav henne något och att hon skulle göra större nytta om hon varit kvar och jobbat på avdelningen den här tiden. Varken hennes kamrater eller jag lyckades få henne att dela med sig av sitt kunnande eller sina problem. Det var med en viss farhåga jag introducerade den första kreativa övningen i gruppen. I teamövningen Världskartan som inbjuder till att berätta om livserfarenheter, i det här fallet någon händelse någon gång i livet som lärt en något om bemötande, ställde sig Marie på en plats hon benämnde som Tranås. Där tog hon till orda och delade barndomsminnet om tant Gunnel, en äldre granne som alltid bemötte henne med värme och omsorg och var den hon kunde gå till när det var kaos i den egna familjen. Detta blev en viktig ingång till gruppen för Marie som uttryckte sig uppskattande om den fysiska rörelsen i övningen: ”Det var så skönt att alla stod utspridda på kartan och inte bara satt och tittade på mig och väntade på att jag skulle säga något.” Efter den gången deltog Marie mer aktivt i handledningen, berättade handledaren.

Ger energi, väcker nyfikenhet och fantasi Psykoanalytikern och barnläkaren Donald Winnicott (2003) beskriver platsen mellan vår inre psykiska värld och den omgivande yttre verkligheten som ett lekområde, ett mellanområde för vila, lek och skapande verksamhet. Med kreativa metoder inbjuder handledaren till detta lekområde med möjligheter att rekonstruera och omvandla det förflutna, skapa mellanrum i nuet och visionera om framtiden (Byréus 2012). Del tagarna får växla mellan stillasittande och rörelse, mellan samtal och fysisk gestaltning, vilket aktiverar fler sinnen och skapar lust och energi. Leken befrämjar associationsrikedom och empati och ger plats för nytänkande (Pertoft & Larsen 2016).

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Nyfikenhet som redskap mot skam

Att bli överraskad och förundrad I arbetsgrupper där man känner varandra väl och tycker sig veta det mesta om sina kollegor kan det vara svårt att hålla nyfikenheten vid liv. En deltagare i ett arbetslag beskriver hur kreativa övningar hjälper henne att se sina arbetskamrater med nya ögon: Jag har jobbat tillsammans med Markus så länge att jag vet ungefär hur han pratar, vilken vokabulär han har och lyssnar kanske på vart fjärde eller sjätte ord han säger. Men när han visar vad han tänker eller känner med hjälp av stolar eller forumspel är jag nyfiken och skärpt till tusen för jag vet inte vad som kommer härnäst. Byréus 2012

Även handledaren kan efter en längre tid invaggas i uppfattningen om gruppen som mer och mer förutsägbar och får kämpa med att vara i den eftertraktade icke-vetande positionen (Anderson & Goolishian 1992). Filosofen Jonna Bornemark skriver om betydelsen av icke-vetande förhållningssätt i mellanmänskliga yrken i boken Det omätbaras renässans: ”… för att kunna utöva empati eller omdöme måste vi just stå i icke-vetandets närhet, om vi tror oss veta alltför mycket kommer vi att förlora dessa förmågor” (Bornemark 2018, s. 207).

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

När vi arbetar med människor i process väcks ofta känslor av misslyckande och skam. Enligt affektteorin är skammen en undvikande affekt, som vi helst vill fly ifrån vilket får motsatt effekt och riskerar att permanenta skamkänslan. I boken Att förstå sin egen utsatthet – stöd för professionella i människovårdande yrken (Carlander & Wedeen 2019) menar författarna att det bästa redskapet mot skammen är nyfikenhet och intresse som är kvarhållande affekter och får oss att stanna upp och undersöka den situation som framkallade skamkänslan. Genom att nyfiket ställa oss frågor som ”Varför hände detta? Varför reagerade klienten på detta sätt – och vad kan vi göra för att förebygga det framöver?” blir vårt intresse att göra situationen mer begriplig, hanterbar och meningsfull viktigare än att kortsiktigt undvika skamkänslan och det gör oss mindre skambenägna (ibid.).

Att inbjuda gruppen till samtal med hjälp av kreativa övningar är att ständigt bli överraskad och förundrad.

Synliggör och verbaliserar tyst kunskap Kreativa metoder kan även hjälpa oss att synliggöra och verbalisera tyst kunskap. En särskilt hjälpsam metod i detta avseende är forumspel, en pedagogisk rollspelsmetod som bygger på forumteater skapad av den brasilianske teatermannen och pedagogen Augusto Boal (1931–2009). I ett forumspel gestaltas den situation som den handledde vill utforska (Byréus 2012). I nedanstående exempel önskar en jourkvinna i ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund 1 få förslag från sina kollegor på hur hon ska hantera ett svårt samtal med en boende. Idéerna demonstreras praktiskt i den gestaltade situationen (forumspelet) genom att kollegorna hoppar in i handlingen och prövar andra sätt att samtala med den boende kvinnan. Läs mer om forumspel på s. 46–54. Forumspel arbetar med och tydliggör förändring av attityder, tankar och beteenden – att tydligt och konkret integrera tanke – känsla – handling i en utvecklande process. Lepp 2017, s. 366

JOURK VINNAN BER GRUPPEN OM HJÄLP AT T NÅ FRAM TILL EN K VINNA Amira berättar i handledningsgruppen om Felicia på kvinnojourens skyddade boende. Felicia vill ta tag i sin tillvaro; hon skulle behöva kontakta rättsväsendet och socialkontoret, söka studier, bidrag och bostad. Samtidigt är hon fysiskt och psykiskt skör efter all misshandel hon fått utstå av sin make under flera år, och hennes lille femårige son är mycket livlig och kräver just nu all hennes uppmärksamhet. Amira har försökt få Felicia intresserad av att anmäla sonen till förskolan, men det vill Felicia absolut inte, samtidigt som hon gråter varje dag över att inte orka mer än att ta hand om pojken. Amira ber handledningsgruppen om idéer för hur hon skulle kunna bemöta Felicia på ett bra sätt.

1 I Sverige är boenden för våldsutsatta personer ofta uppdelade av hänsyn till särskild sårbarhet hos olika grupper.

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Amira svarade ja på frågan om hon kunde tänka sig att gestalta situationen i ett forumspel. Hon spelade rollen som mamma Felicia och två gruppdeltagare agerade sonen och Amira. Ett grundläggande syfte med metoden forumspel är att inspirera varandra att hitta olika öppningar i konfliktsituationer samt att få träna sig att hantera motsvarande eller liknande situationer i vardagen (Byréus 2012). I den gestaltade situationen fick vi se hur sonen klättrade på sin mamma oavbrutet medan Amira försökte ha ett samtal med henne. Deltagarna inbjöds att ersätta Amira och pröva någon ny idé i bemötandet av mamman. En av inhopparna, Jasmine, tog fram papper och kritor till sonen som genast satte i gång med målandet. Sedan började hon prata med Felicia om vad hon ville komma i gång med att studera. Felicia berättade om sina avbrutna ingenjörsstudier i hemlandet och sade att hon gärna vill fortsätta med de studierna här. Amira som gestaltat Felicia sade efteråt att hon i rollen kunde börja tänka och samtala så fort sonen satte sig att rita och tog med sig den idén till nästa gång hon skulle möta den riktiga Felicia, så att Felicia skulle få en egen upp levelse av vad det innebar för hennes ork att sonen var på förskola och hade något meningsfullt och roligt att göra några timmar per dag. En glad Amira berättade nästa gång i handledningen att idén varit framgångsrik. Sonen gick nu på förskola, det var betydligt lugnare hemma och Felicia hade börjat strukturera sin tillvaro.

Den framgångsrika lösningen visades i handling När vi reflekterade kring de olika idéerna som prövats i forumspelet, sade Jasmine att hon gett pojken kritor och papper utan att reflektera över det och att hennes fokus var inriktat på hur hon skulle prata med mamman om hennes studier. Jasmines tysta kunskap om konstruktivt bemötande av rastlösa barn kom oss till del när hon fick gestalta sitt förslag i stället för att bara berätta om hur hon tänkte få mamman att tänka på sina studier. Därigenom visades momentet med ritandet som blev den förlösande öppningen i kontakten med mamman. Det är ett exempel på hur en kreativ gestaltning kan bidra till att den tysta kunskapen visas i praktiken och i nästa steg verbaliseras. Låter all kunskap sig verbaliseras? … När handledningsformen fokuserar på mer än ord och verbala uttryck … lägger den till rätta för att sätta ord på tyst kunskap … Tveiten 2014, s. 92–93

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Nya idéer prövas

Skapar tillit och inkludering, förebygger konflikter

Handledningens första träffar brukar kännetecknas av en försiktig och lite avvaktande stämning. Ingen vill sticka ut och rädslan att inte passa in i gruppen är stor. För att få till stånd en öppen, tillåtande och konstruktiv anda är det avgörande att deltagarna känner sig trygga så snabbt som möjligt. I aktuell forskning kring framgångsrik grupputveckling betonas vikten av tillitsskapande innehåll genom att deltagarna får tillfälle att lära känna varandra när gruppen är nybildad (Wheelan 2017). Presentationsövningar med hjälp av kort och andra kreativa redskap hjälper deltagarna att snabbare bli personliga och börja dela berättelser med mer känslomässigt innehåll. Historien om ditt namn och Världskartan är exempel på teamövningar som ökar tryggheten och känslan av gemenskap.

Värderingsövningar ger plats för olika åsikter I grupputvecklingens första stadium har man behov av att bli accepterad som den man är. I nästa stadium vill man bli godkänd och uppskattad även för sin kompetens och känna sig trygg med att kunna framföra avvikande åsikter (Schutz 1994). Metoden värderingsövningar ger deltagarna tillfälle att tidigt få bekräftat att olika tankegångar är efterfrågade och uppskattade, dels genom den stora variationen i svarsalternativen, dels genom ett uppskattande förhållningssätt från ledaren kring stor åsiktspridning i till exempel en 4-hörnsövning eller linjeövning. Genom värderingsövningar skapas en samtalskultur med högt i tak vilket ökar tilliten i gruppen och fungerar proaktivt när det gäller konflikter i grupputvecklingens andra stadium (Wheelan 2017). Läs mer om grupputveckling på s. 85–89.

Att dra i mattfransarna för rådande hierarkier I arbetsgrupper råder ofta en given samtalshierarki som utvecklats genom traditionella mötesmetoder där de med mest formell eller informell makt tillåtits tala mest. När samtalstiden är ojämnt fördelad innebär det att många kloka reflektioner och smarta idéer aldrig kommer till uttryck. Hela verksamheten har att vinna på en mer demokratisk arena där alla vågar ta

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

plats med sina tankar, erfarenheter och sin kunskap. Genom att kontinuerligt erbjuda nya samtalsmönster utifrån kreativa övningar som innebär kroppsliga förflyttningar, fysiska gestaltningar och skiften av samtalspartner, så rör vi om och drar undan mattan för maktordningarna, vare sig de normerats utifrån kön, etnicitet, funktionssätt eller andra begränsande sorteringsgrunder.

Ett antal komplexa berättelser presenteras under några få timmar i en handledningsomgång. På kort tid ska både handledaren och gruppen få en klar bild av skeendet och de inblandades medverkan i dilemmat. Gruppdeltagarna skaffar sig ofta olika bilder när den handledde beskriver sitt problem (Byréus 2012). Augusto Boal skaparen av forumteater skriver: ”The word spoken will never be the word heard” (Boal 2006). Det vill säga; orden filtreras genom våra olika livserfarenheter och i en handledningsgrupp kan det finnas lika många bilder av den handleddes berättelse som antalet deltagare i rummet. Gestaltande tekniker öppnar upp för större samsyn av den specifika berättelsen. Med metoden tejping, när den handleddes dilemma synliggörs och konkretiseras med hjälp av playmobilfigurer, djur och föremål, får alla närvarande samma bild för ögonen (Cajvert 2019). Detsamma gäller när dilemmat visas i ett forumspel eller genom levande stolar. Gruppen och handledaren får en gemensam bild att utgå ifrån: den handleddes.

Möjliggör flera perspektiv samtidigt I metoder som forumspel, levande stolar och tejping är det möjligt att gestalta och undersöka både den yttre och den inre verkligheten. Förutom den faktiska handlingen och dialogen utforskas även de inblandade personernas tankar och känslor. Att möjliggöra det kognitiva och det emotionella perspektivet samtidigt berikar handledningsprocessen och kastar nytt ljus över komplexa dilemman som behöver benas ut, avgränsas och förstås för att sedan byggas upp utifrån ny förståelse (Löwenborg 2016). Känslomässig

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Gestaltar en gemensam bild att samlas kring

inlärning i grupphandledningssituationen är ett av de mest effektiva sätten att förvärva ny kunskap (Pakzad 2019). Metoden forumspel har fått stor betydelse inom utbildning av personal för att minska kränkningar av patienter inom vården. I forumspel ges tillfälle till direkt feedback på olika gestaltade förslag på hur man som personal kan bemöta patienter genom att parterna ger uttryck för de känslor som väcks i mötet. Flera vetenskapliga studier bekräftar forumspel som en verksam metod för att påverka och ändra beteenden hos personal och minska kränkande behandling av patienter (Zbikowski & Josephson 2017).

Kapitel 1 Handledning och kreativa metoder

Ovanligt

Iagom Ovanligt

Katrin Byréus | Iagom

Iagom Ovanligt

Handledning med kreativa metoder

Katrin Byréus Art.nr 40315

studentlitteratur.se