FORMA SVENSKAN
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
FORMA SVENSKAN
Lärarpaket – Tryckt + Digitalt
Forma svenskan Lärarpaket ingår i serien Forma svenskan som består av elevböckerna Forma svenskan respektive Forma svenskan fortsättning och lärarpaketet till Forma svenskan
LÄRARHANDLEDNING
I lärarpaketet finns en stor mängd extra övningar till varje grammatiskt moment i Forma svenskan och även kunskapsprov som kan användas för att bedöma elevernas kunskaper.
DIGITALA RESURSER
Allt innehåll finns som nedladdningsbara kopieringsunderlag och komplett med facit.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka
Nedladdningsbara kopieringsunderlag
Fungerar på dator, surfplatta
Forma svenskan
Lärarhandledning
Lasse Svensson
Lasse Svensson
Forma svenskan
Lärarhandledning
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00 studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Redaktion: Henric Arfwidsson
Grafisk form: Johanna Szemenkar Remgard
Omslag: Shutterstock.com
Art.nr 40240
ISBN 978-91-44-17985-8
Upplaga 1:2
© Författaren och Studentlitteratur AB 2018
Printed by Eurographic Group, 2023
Innehållsförteckning
Extra övningar: Substantiv – Adjektiv –Bestämdhet
Bestämdhet
övning 22: Adjektiv/adverb Komparation 64
Extra övningar: Ordföljd – Indirekt tal
Extra övning 23: Ordföljd
övning 24: Ordföljd
Extra övningar: Substantiv – Bestämdhet
Bestämdhet Substantivets plural – Repetitionsövning 1
Bestämdhet Substantivets plural – Repetitionsövning 2
övning 1: Substantivets plural
Extra övning 2: Substantivets plural
Extra övning 3: Substantivets plural
Extra övning 4: Substantivets plural
Extra övning 5: Substantivets plural 40
Extra övning 6: Substantivets plural 41
Extra övning 7: Substantivets plural 42
Extra övning 8: Substantivets plural 43
Extra övning 9: Substantivets plural 44
Extra övning 10: Substantivets plural 45
Extra övning
Extra övning 45: Tempus Preteritum 102
Extra övning 46: Välj Tempus 103
Extra övning 47: Tempus Pluskvamperfekt 106
Extra övning 48: Tempus Pluskvamperfekt 107
Extra övning 49: Tempus Pluskvamperfekt 108
Extra övning 50: Tempus Pluskvamperfekt 109
Extra övning 51: Preteritum Futurum preteritum 110
Extra övning 52: Transitiva – intransitiva verb 111
Extra övning 53: Transitiva – intransitiva verb 112
Extra övning 54: Transitiva – intransitiva verb 114
Extra övning 55: Verb med s-former 115
Extra övningar: Konjunktioner – Relativa pronomen – Adverb 117
Extra övning 56: Relativa pronomen och adverb 118
Extra övning 57: Relativa pronomen och adverb 119
Extra övning 58: Relativa pronomen och adverb 120
Extra övning 59: Possessiva pronomen 121
Extra övning 60: Konjunktioner 122
Extra övning 61: Konjunktioner 123
Extra övning 62: Konjunktioner 124
Extra övning 63: Blandat Konjunktioner och tidsadverb 125
Extra övningar: Prepositioner 127
Extra övning 64: Prepositioner 128
Extra övning 65: Prepositioner 129
Extra övning 66: Prepositioner 130
Facit – Kunskapsprov 131
Kunskapsprov – Substantivets plural Prov 1 132
Kunskapsprov – Substantivets plural Prov 2 133
Kunskapsprov – Bestämdhet 1 134
Kunskapsprov – Bestämdhet 2 135
Kunskapsprov – Ordföljd 1 136
Kunskapsprov – Ordföljd 2 136
Kunskapsprov – Ordföljd 3 136
Kunskapsprov – Ordföljd 4 136
Kunskapsprov – Tempus, prov 1 137
Kunskapsprov – Tempus, prov 2 138
Kunskapsprov – Relativa pronomen och relativa adverb 139
Kunskapsprov – Possessiva pronomen 140
Kunskapsprov – Konjunktioner 1 141
Kunskapsprov – Konjunktioner 2 142
Facit – Extra övningar: Substantiv – Bestämdhet 143
Bestämdhet Substantivets plural – Repetitionsövning 1 144
Bestämdhet Substantivets plural – Repetitionsövning 2 145
Extra övning 1: Substantivets plural 146
Extra övning 2: Substantivets plural 147
Extra övning 3: Substantivets plural 148
Extra övning 4: Substantivets plural 149
Extra övning 5: Substantivets plural 150
Extra övning 6: Substantivets plural 151
Extra övning 7: Substantivets plural 152
Extra övning 8: Substantivets plural 153
Extra övning 9: Substantivets plural 154
Extra övning 10: Bestämdhet Substantivets plural 155
Extra övning 11: Substantivets plural 156
Extra övning 12: Substantivets plural 157
Extra övning 13: Bestämdhet 158
Extra övning 14: Bestämdhet 159
Extra övning 15: Bestämdhet 160
Extra övning 16: Substantivets former Bestämdhet 161
Extra övning 17: Substantivets former Bestämdhet 162
Facit – Extra övningar: Substantiv – Adjektiv –
Bestämdhet 163
Extra övning 18: Adjektiv Bestämdhet 164
Extra övning 19: Substantivets former Plural 165
Extra övning 20: Adjektiv/adverb Komparation 166
Extra övning 21: Adjektiv/adverb Komparation 167
Extra övning 22: Adjektiv/adverb Komparation 168
Facit – Extra övningar: Ordföljd – Indirekt tal 169
Extra övning 23: Ordföljd 170
Extra övning 24: Ordföljd 170
Extra övning 25: Ordföljd 170
Extra övning 26: Ordföljd 170
Extra övning 27: Ordföljd 170
Extra övning 28: Ordföljd 170
Extra övning 29: Ordföljd 170
Extra övning 30: Ordföljd 170
Extra övning 31: Ordföljd 171
Extra övning 32: Ordföljd 171
Extra övning 33: Ordföljd 171
Extra övning 34: Ordföljd 171
Extra övning 35: Ordföljd Indirekt tal 172
Facit – Extra övningar: Verb – Tempus 173
Extra övning 36: Träna verbformer 174
Extra övning 37: Träna verbformer 175
Extra övning 38: Träna verbformer 176
Extra övning 39: Tempus Framtid 177
Extra övning 40: Tempus Framtid 178
Extra övning 41: Tempus Framtid 179
Extra övning 43: Tempus Preteritum 180
Extra övning 44: Tempus Preteritum 181
Extra övning 45: Tempus Preteritum 182
Extra övning 46: Välj tempus 183
Extra övning 47: Tempus Pluskvamperfekt 184
Extra övning 48: Tempus Pluskvamperfekt 184
Extra övning 49: Tempus Pluskvamperfekt 184
Extra övning 50: Tempus Pluskvamperfekt 184
Extra övning 51: Futurum preteritum 185
Extra övning 52: Transitiva – intransitiva verb 186
Extra övning 53: Transitiva – intransitiva verb 187
Extra övning 54: Transitiva – intransitiva verb 188
Extra övning 55: Verb med s-former 189
Facit – Extra övningar: Konjunktioner – Relativa pronomen – Adverb 191
Extra övning 56: Relativa pronomen och adverb 192
Extra övning 57: Relativa pronomen och adverb 193
Extra övning 58: Relativa pronomen och adverb 194
Extra övning 59: Possessiva pronomen 195
Extra övning 60: Konjunktioner 196
Extra övning 61: Konjunktioner 197
Extra övning 62: Konjunktioner 198
Extra övning 63: Blandat konjunktioner och tidsadverb 199
Facit – Extra övningar: Prepositioner 201
Extra övning 64: Prepositioner 202
Extra övning 65: Prepositioner 203
Extra övning 66: Prepositioner 204
Forma svenskan
– grammatiska övningar i svenska som andraspråk
Boken innehåller i allt väsentligt det som krävs av introduktion inför de olika momenten.
Den digitala versionen ger också möjlighet till projicering av enskilda delar via projektor eller smartboard. Att kunna visa det som behandlas i ord är en fördel som man inte ska glömma bort eftersom den gemensamma bilden/visningen kan samla uppmärksamheten.
Här ska endast några enskilda men viktiga delar beröras.
Grammatiken kan sägas vara koncentrerad kring tre basfärdigheter:
Bestämdhet för att uppnå enighet om vad vi kommunicerar.
Bestämdhet startar i substantivets former och grupperingar. Använder sig vidare av adjektivformer och kongruensböjning för att klargöra samband.
Ordföljd som klargör om det är en fråga eller ett påstående.
Ordföljden hjälper till eller utgör snarare den meningsbyggnadsstruktur som är nödvändig för att de enskilda funktionerna i meningens ord ska bli klara och tydliga.
Tempus för att klargöra om det är gjorda erfarenheter vi pratar om eller planer inför en framtid eller kanske en beskrivning av nuläget.
Tempus har sin grund i verbformer, konjugationer och får ett klargörande i olika tempusformer som håller isär olika händelseförlopp.
Substantiv
Substantiv är namn på saker och ting och kan efter pluralbildning delas in i 5 deklinationer och två genus, en och ett
Att känna till deklinationer och böjningsformer är grundläggande för att förstå och använda substantiv. För förståelsen är en utgångspunkt bestämdhet kontra allmängiltighet.
Det gäller att återvända till former och grupperingar upprepade gånger under studierna så att de sitter med största möjliga automatik. Det kan också vara värdefullt att studera ord i böjda former och hitta grundformen (obestämd form singular) utifrån vissa givna former. Detta för att skapa färdighet att känna igen och identifiera grundformen som också är den lexikala formen.
För att etablera substantivens 5 grupper behövs en översikt med exempel, se nästa sida.
Översikt
en/ett
Singular
Plural
Obestämd form Bestämd form Obestämd form Bestämd form Grupp
en soffa soffan soffor sofforna 1
en klocka klockan klockor klockorna 1
en buske busken buskar buskarna 2
en bil bilen bilar bilarna 2
en gardin gardinen gardiner gardinerna 3 en konferens konferensen konferenser konferenserna 3
en notis notisen notiser notiserna 3
ett frimärke frimärket frimärken frimärkena 4
ett brev brevet brev breven 4
ett meddelande meddelandet meddelanden meddelandena 4
ett lås låset lås låsen 5
en arbetare arbetaren arbetare arbetarna 5 en dammsugare dammsugaren dammsugare dammsugarna 5
en ordförande ordföranden ordförande ordförandena 5
Grupp 1: Plural på -or
Alla ord är en-ord och slutar på -a en soffa en klocka en känsla en vätska
Undantag en ros rosor en toffel tofflor en åder ådror
Grupp 2: Plural på -ar
Alla ord är en-ord.
En del slutar på ett obetonat -e som buske, bulle. Närbesläktat med obetonat -e är slut på -er, -el, -en. Andra slutar på suffixen -ing eller -ning (räkning, löpning, gamling, behandling), andra ord har suffixet -dom och -lek (sjukdom, storlek, grovlek).
Även suffixet -is ger substantiv som hör hemma i denna grupp (en kändis, en bästis). en buske, en spade, en kabel, en nyckel, en öken, en morgon
Enstaviga substantiv en bil bilar en båt båtar en sjö sjöar en å åar
I gruppen två finns även substantiv som får omljud i plural en moder mödrar en mor mödrar en dotter döttrar
Märk även ordet finger som vanligtvis heter ett finger men har pluralformen fingrar
Grupp 3: Plural på -er
I denna grupp finns såväl en-ord som en del ett-ord
En-ord en telefon en gardin en historia en kunskap en muskel en konferens en tyngd en notis en film en frukt
Ett-ord
ett vin – viner ett tyg – tyger
Följande suffix, ger substantiv som hör hemma i 3:e gruppen -het -skap -else -sion -ssion -tion -nad
Exempel: en egenskap en kunskap en vetenskap ett sällskap ett redskap ett budskap en händelse ett fängelse en upplevelse
Vissa ord med omljud
Exempel: brand bränder tand tänder land länder stad städer tång tänger bok böcker son söner bonde bönder
Några korta ord
Exempel: ett parti ett pris
Vissa låneord som slutar på -e som inte uttalas en juice – juicer, ett gage – gager
Flera ett-ord
ett-ord som slutar på -eri/-ori bryggeri bryggerier konditori konditorier
-um
museum museer gymnasium gymnasier (blir oftast gymnasieskolor i plural) mysterium mysterier
Grupp 4: Plural på -n
Ett-ord som slutar på vokal
ett frimärke ett intresse ett öga ett öra
I grupp 4 finns även substantiveringar av presens particip som betecknar saken/ fenomenet till berörda verb ett meddelande ett yttrande
Oregelbundna ord är öra och öga med former öron och ögon
Grupp 5: Plural utan markör, dvs samma form som singular
Ett-ord som slutar på konsonant ett lås ett hus
ett tak
I grupp 5 finns även en-ord som slutar på -er, -are. Suffixet -are betecknar människor (yrke, nationalitet) eller apparater. en akademiker en politiker en iranier en lärare en dammsugare en italienare en miniräknare
Vidare substantiveringar av presens particip som betecknar personen som utför det verbet anger: en gående en ordförande en studerande
För att träna former, vilket är nödvändigt, kan man mycket väl starta med orden i bestämd form plural för att se vad de olika formerna anger. Man kan börja med att fråga sig vad ändelsen -na står för och gå vidare med -ar och se de olika delarna och dess betydelse för att sluta med den sista frågan ”vad heter ordet i obestämd form singular?”.
Identifiera orden nedan och ange ordets olika former: Obestämd form singular och plural liksom bestämd form singular och plural.
Exempel: köttbullarna maskinerna husen tryckerierna filarna filéerna filerna bussarna busarna färdigheterna fängelserna händelserna
Substantiv som slutar på -an, utan egen pluralform – andra former Ett antal substantiv som slutar på -an har ingen pluralform utan där använder man former på -(n)ing eller -ande, -ende.
Här är några substantiv som slutar på -an: början, anmälan, ansökan, inbjudan, anmodan, strävan, vädjan får plural med hjälp av -(n)ing eller -ende
Exempel: önskan blir önskningar ansökan blir ansökningar strävan blir strävanden vädjan blir vädjanden
Orden början och begäran saknar egen plural och ersätts av andra ord Begäran ersätts av begärelser, början ersätts av starter. Se Extra övning 19
Verb och tempus
Verb tillhör de viktiga byggstenarna i grammatiken eftersom verbet markerar tiden i det som kommuniceras.
Tempus tillhör de viktigare grammatikdelarna.
Vi behöver veta om en beskrivning eller fråga rör nuet, det pågående eller om det gäller en redovisad erfarenhet alternativt planer för framtiden.
En lämplig början är att etablera förståelsen för våra två system Presens, nutid, och Preteritum, dåtid.
Före DÅ
Innan dess hade han skrapat och tvättat väggarna.
Den 23 september förra året målade Roberto huset.
Efter DÅ
Senare skulle han resa bort.
När han hade målat väggarna, skulle han resa på semester till Holland.
När han hade återkommit skulle han måla fönstren.
Målet med tempusövningar måste vara att känna igen, förstå och själv kunna uttrycka tidsformer som markerar händelser i flera led inom de båda systemen.
Exempel:
När jag har duschat, äter jag frukost. När jag har kommit fram till jobbet går jag alltid förbi receptionen och säger ”God morgon”, innan jag går till mitt arbetsbord.
Efter att ha avslutat sina studier i Stockholm, sökte hon och fick anställning i Göteborg, dit hon också flyttade. Senare skulle hon komma att köpa bil, för att hon ville utforska Bohusläns charmiga kustlandskap. Hon hade alltid hyst en längtan efter att få leva vid havet, vilket nu kunde ske. Kanske skulle det göra henne lyckligare.
Presens betecknar något som pågår och sträcker sig in i en framtid medan preteritum beskriver något som hände i en tidsrymd, antingen en tidpunkt eller en tidsperiod som är avslutad.
I varje berättelse finns alltid en tidpunkt (eller en avgränsad period) som är angiven eller underförstådd (given av situationen) Händelser kan inträffa före denna punkt eller efter och sambanden kan anges med tempusformer.
Förståelsen av denna referenspunkt som samtalets startpunkt är av stor betydelse för tempusförståelsen. Därifrån kan berättelsen byggas vidare med vad som hade skett och vad som därefter skulle hända före nuet eller det då som anger utgångspunkt eller efter denna punkt, ibland i flera led.
I september förra året målade Roberto huset. Före målningen hade han gjort allt grundarbete. Efter avslutad målning skulle han och Karin resa till Amsterdam. När de hade återkommit från resan skulle han måla fönstren.
Pluskvamperfekt används för att tydliggöra att en aktivitet föregick preteritumaktiviteten.
Referenspunkter i preteritum kan vara:
För två veckor sedan Förra tisdagen
I morse på väg till jobbet
Två veckor förra sommaren
I förrgår kväll
Två veckor senare
När jag var liten
När mormor levde
Innan vi bytte lägenhet
När vi kom hem från semester
Nyåret
Se även Extra övning 42 och framåt.
Anna äter lunch med en arbetskamrat efter att de har jobbat hela förmiddagen. Efter lunch kommer de att fortsätta arbeta. När de har kommit tillbaka till jobbet tänker Anna prata med chefen.
Perfektformen används för en aktivitet som föregår en annan i presenssystemet oavsett om det berör nuet eller i en framtid.
Verbets s-former används oftast i passiva konstruktioner, vilka är synnerligen vanliga i skriftspråk av alla kategorier. Utöver den passiva konstruktionen finns även verb som alltid slutar på -s trots en aktiv betydelse. Dit hör ord som hoppas, andas, minns, m fl. En del verb som slutar på -s signalerar en reciprok betydelse. En reciprok betydelse som innebär en ömsesidighet och förutsätter ett subjekt i plural, se boken sid. 136–137.
Deponens
Exempel:
finns umgås hoppas lyckas trivs törs fattas minns svettas skäms träffas låtsas kräks gräddas följs åt brås på färdas slåss skräms
Reciproka
möts, träffas, hörs, ses, hjälps åt, talas vid, kramas, kysses, slåss.
Passiv
passiva former med -s är, som redan påtalats, mycket frekventa i skriftspråk.
Verbets s-former kan med fördel tränas, både passiva fraser liksom andra användningar med s-former.
Pronomen
I arbetet med relativa pronomen och adverb bör man komma ihåg de relativa adverben där, dit, varifrån, varefter, som då och då används framför allt i skriftspråk.
Prepositioner
Prepositioner grupperas ofta i tidsprepositioner och rumsprepositioner för vilka man försöker att beskriva användningen i form av regler och exempel, vilket kan vara nog så svårt att fånga in de olika alternativen. Några tumregler kan hittas.
Rumsprepositioner går att exemplifiera och konkretisera utifrån positioner, vilket de flesta nybörjarböcker brukar exemplifiera och träna.
Tidsprepositioner kan till viss del ringas in med exempel.
Kapitlet Prepositioner i boken har några enkla exempel. sid 162, 164.
Många prepositioner ingår i verbfraser men det saknas system att kategorisera dessa.
Man kan också ringa in en annan grupp, prepositioner vid känslor och attityder och även om ett sådant försök till systematisering inte kan fånga in alla varianter så ger det en god fingervisning om strukturer.
Prepositioner vid känslor och attityder
A. Uttryck för en positiv känsla har ofta prepositionen i
Exempel: Är kär i, är galen i, är förtjust i, är förälskad i, är vansinnig i
B. Uttryck för en negativ känsla använder ofta prepositionen på
Exempel: Är arg på, är vansinnig på, är svartsjuk på, är besviken på, är sur på, är irriterad på, är förbannad på, skäller på, tröttnar på
C. Uttryck för oro, ängslan och ledsnad, sorg använder prepositionen över eller för
Samma konstruktion har även positiva uttryck som glad över och glädjas över, även över/för + att-sats
Exempel: är orolig för, ängslas för, är rädd för, är ledsen för, glad över, gläds över och glad för, blir förvånad över, blir glad över, är belåten över/med, gläds över
D. Attityder som artig, trevlig, hänsynsfull, kritisk, generös använder prepositionen mot
Exempel: Bussig mot, snäll mot, dum mot, snål mot, generös mot, uppriktig mot
De flesta prepositioner låter sig inte ringas in av ett antal regler utan man får se dem som lexikala begrepp.
Ordbildning
Ordbildning och ordfamiljer kan man med fördel träna utifrån gruppens aktuella ord i texter, övningar. Som inlärningsstrategi är ordbildning en hjälp att hålla ihop ordfamiljer.
Boken, sid 168 ff, ger några grundläggande kunskaper.
Om extra övningar
Avsikten är att stärka, bredda och fördjupa innehållet i Forma svenskan så att boken blir mer användbar på gymnasiekurserna.
Kapitlet Bestämdhet Substantiv har fyra sidor med lite svårare ord som också tränas i kontextuella övningar.
Här finns också samlat en del substantiv som slutar på -an och saknar egen pluralform.
Kapitlet Ordföljd Indirekt tal har några svårare ordföljdsmeningar som med fördel kan användas i smågruppsarbete, gärna i kooperativt lärande, där samtalet kring lösningar blir lärande1. Smågrupper på 3–4 personer fungerar bra, men pararbete kan också användas. Övningarna kräver god tid för att ge önskat resultat.
I kapitlet Verb Tempus finns en hjälpreda i form av en lista på svåra, starka eller oregelbundna verb. Ett urval av relevanta verb tränas i kontext i tre övningar.
Om kunskapsproven
Proven har sin utgångspunkt i bokens innehåll och ska ses som kunskapskontroller.
Hur proven relateras till kursplaner och betygskriterier måste läraren/lärarna ta ställning till och bedöma. Lärargrupper och ämneskonferenser bör gemensamt bestämma över användning och bedömning. Som alltid med prov ska man behandla prov som prov. Prov förblir prov bara så länge de används och hanteras som just prov.
Om facit
Facit till övningar och prov anger en möjlig lösning, ibland med fler olika alternativ. Man bör vara medveten om att språket erbjuder många möjligheter och att facit med en möjlig lösning inte utesluter att andra lösningar är möjliga.
Ordböcker med bra exempel på ords och frasers användning kan i många fall vara till hjälp.
Jag har alltid haft god hjälp av Svensk ordbok, utgiven av Svenska Akademien (Norsteds ISBN 978-91-1-302267-3) och som också finns på internet, www.svenska.se och som app för IOS och android.
Göteborgs universitet erbjuder genom språkbanken ordsamlingar som ger sökbara ord och fraser i ett antal korpusar. Här finns bra exempel på hur ord och fraser har använts/ används, www.spraakbanken.gu.se/
Slutligen får man aldrig glömma att kollegialt samarbete kring övningar, prov och läromedel ger en samlad kunskap och erfarenhet, som stärker och utvecklar det didaktiska arbetet.
Lasse Svensson
1 Kooperativt lärande finns t.ex. beskrivet i boken Kooperativt lärande – samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning av Spencer Ragan& Jette Stenlev, Studentlitteratur
Kunskapsprov
Kunskapsprov
Kunskapsprov – Substantivets plural Prov 1
En form av substantivet är given. Identifiera ordet och skriv obestämd form singular!
Given form
Obestämd form singular med en/ett meningsmotståndarna bästisar
humlorna verktygen
samvaron fäderna byråer
vetenskaper försiktigheten värdet arvoden adventsljusstakar
staket åarna ärmar utsattheten blickar priser maginnehållet
skorna
Kunskapsprov – Substantivets plural Prov 2
En form av substantivet är given. Identifiera ordet och skriv obestämd form singular!
Given form
Obestämd form singular med en/ett hösten hästen hästskjutsar bakverken energierna möjligheterna länderna världshaven beslagen kullarna magneter tänder akutmottagningar förbindelserna domarna hemkomsten kvarteren gräsmattorna gårdarna butiksägarna
Kunskapsprov
Kunskapsprov – Bestämdhet 1
Fyll luckan med orden som finns i parentesen, böj till korrekt form, om flera ord ingår, står huvudordet först, substantiv anges i obestämd form sing. samt med artikel, adjektiv i grundform – tänk på ev. bestämmarord.
1. Det blir inga i år. Det var frost i våras så frös. (ett äpple, en blomma)
2. – Har du skaffat än? (ett körkort, svensk)
3. – Vi besökte Ana och Ricardo och blev bjudna på en ytterst (en middag, god, vällagad )
4. – Fick ni till? – Hur kunde du veta det? Har du också varit där? (en pirog)
5. – Jag hittade några i affären! – Köpte du någon? – Nej, de kostade 25 kr styck. (en mangofrukt, fin, mogen)
6. – Har du sett hennes ? – Nej, men jag har sett hennes . Han ser mycket ut. Men frisyren … Nej, den gillar jag inte. (en frisyr, ny, en frisör, ny, stilig)
7. – Hur gick igår? – vann med 3 – 2. (en match, ett hemmalag)
8. – Himlen är gråsvart. – Ska vi ta med ? (ett paraply)
9. – Har bilen ? (en automatlåda)
10. – Kommer du till ikväll? – Hinner inte. Jag måste läsa på matten. Vi har imorgon. (en träning, ett prov)
11. – Hur många besökte ni i somras? (ett land )
12. – Spelar du fortfarande ? – Nja lite, men mest spelar jag en 12-strängad , som jag köpte på en resa till Göteborg, en underbar stad förresten. (ett piano, en gitarr)
13. – Har du varit där? – Ja, faktiskt en gång eller två, när vi en sommar bodde på Tjörn. Vi var på Liseberg, det var . – Ja, det antar jag, är inte Liseberg en nöjespark? (ett ställe, mysig).
14. – Vi flyttar till en ny lägenhet i oktober, vi får . (en trea, stor, ljus)
15. – Vilket år tog du ? (en student)
16. – Hon bor ihop med . – Jaså, kan han laga ? – Ja han är duktig vid spisen. Varför undrar du? – Jag är bjuden på middag där på lördag och hon sa att hennes skulle fixa . (en fotbollsspelare, framgångsrik, en mat, en man, en mat)
Kunskapsprov
Kunskapsprov – Bestämdhet 2
Fyll luckan med orden som finns i parentesen, böj till korrekt form, om flera ord ingår, står huvudordet först, substantiv anges i obestämd form sing. samt med artikel, adjektiv i grundform – tänk på ev. bestämmarord.
1. – Trots att bilen gått sönder på vägen, kom han fram med . – Ja, han förlorar aldrig sitt . (ett humör, god, ett humör, god )
2. – Jag tycker mycket om hennes , den är så välgörande glad och medryckande. (en musik, ny)
3. – Jag hörde att Mohammad köpt . Är det sant? – Nej, är du galen, det skulle han aldrig göra. – Varför inte? – Han har varken tid eller intresse för husdjur. (en hund )
4. – Vi körde till stan igår. – Varför då? – E4:an var avstängd efter . (en väg, gammal, en olycka)
5. – Har du fortfarande ? (en huvudvärk)
6. – Jag har ofta ont i . Det är (ett vänsterknä, en fotbollsskada, gammal )
7. – är en mycket trevlig och sympatisk person, tycker jag. Hon kommer att presenteras på mötet i eftermiddag. – Vilket möte? – Det är ju vårt vanliga veckomöte på i eftermiddag. (en medarbetare, ny, en/ett fika)
8. – Vi träffas efter lunch på , så kan vi fortsätta läsa inför provet. (ett bibliotek)
9. – Jaså, du har köpt ! – Ja, jag behöver mer motion. (en cykel )
10. – Vad fick ni till lunch? – Kokt med – Härligt! (en torsk, en äggsås)
11. – Som ung spelade hon i Solna. (en basket)
12. – Matilda spelade med ett tjejlag i Malmö. (en fotboll )
13. – Vow, har ni köpt ?! Vad häftigt! Vad tjusig den är! – Ja, det blev en laddhybrid. Man måste ju tänka på . (en bil, ny, ett klimat)
14. – Jag var sömnlös halva natten, kunde inte somna. – Var det något särskilt? – Kanske att jag kör upp i eftermiddag. – Lycka till! – Och du, somna inte bakom ! (en ratt)
15. – Vi gjorde en tvärs över Sverige och kom till Göteborg. Vi hittade mitt i Sverige! Vänern, hette det. – Ja, men det är inget , men (en resa, härlig, trevlig, ett hav, ett hav, en sjö, stor)
16. – Har du någon om var jag kan hitta en billig mobil? (en idé )
17. – Ingen som helst . (en aning)
Kunskapsprov
Kunskapsprov – Ordföljd 1
Ordna orden i rätt ordning. Börja med ett ord som har stor bokstav. Meningen är ett påstående. Du måste själv se om det är flera satser och placera in kommatecken. Kom ihåg att bisatser kan vara inskjutna i huvudsatsen.
befolkningsökningen utbildning minska höra förvånande inte mest Det sättet är flickors till att det att effektiva att är stöd , ,
Kunskapsprov – Ordföljd 2
Ordna orden i rätt ordning. Börja med ett ord som har stor bokstav. Meningen är ett påstående. Du måste själv se om det är flera satser och placera in kommatecken. Kom ihåg att bisatser kan vara inskjutna i huvudsatsen.
mödosamma varit var familj vilket långa skönt med ansträngande att Efter vänner renoveringsarbete under höstens särskilt umgås bara och och och fysiskt två jul få nyårshelgen veckors vila hade och det kunna , ,
Kunskapsprov
Kunskapsprov – Ordföljd 3
Ordna orden i rätt ordning. Börja med ett ord som har stor bokstav. Alla meningar är påståenden. Du måste själv se om det är flera satser och placera in kommatecken. Kom ihåg att bisatser kan vara inskjutna i huvudsatsen.
säkrare inte det man är att vägarna blir fortlöpande och eftersom bil de ut halkbekämpas som det sig större lika de hala hålla köra Ska , ,
S
Kalmar flyga bara till Jag på reser man inte sätt veta skulle hur om vill billigast man och lämpligast vilja , ,
Kunskapsprov – Ordföljd 4
Ordna orden i rätt ordning. Börja med ett ord som har stor bokstav. Alla meningar är påståenden. Du måste själv se om det är flera satser och placera in kommatecken. Kom ihåg att bisatser kan vara inskjutna i huvudsatsen.
olika stigit köksbordet bryggt välsmakande när läste med hade vid grydde han kaffe morgontidningens i och hans och och kaffe kopp upp sin Carlos var delar dagen lite och före Redan gryningen hustru satt Ana , ,
R
stannade innan Hon återstående drygt körde fikade jul körde fira på till tjugo först att hon mack åkte därefter och och för de trettiotre mil föräldrahemmet hon dit milen en , ,
H
Forma svenskan
Lärarhandledning
Lärarhandledningens introduktion ger presentationer av grammatiska moment i ett lite vidare perspektiv och fler aspekter än i huvudboken
Forma svenskan
De extra övningarna har en mer komplex språklig nivå och ett ordförråd anpassat för gymnasiala kurser.
Pedagogiskt ger de extra övningarna i kopieringsunderlaget tillsammans med huvudbokens digitala övningar förutsättningar för ett blandat inlärande, med många möjliga variationer i klassrumsarbetet. Övningarna i huvudboken, vilka också är digitala, utgör en bra grund medan avsikten med de extra övningarna är att tillföra fler utmaningar och ökade möjligheter till insiktsfulla reflektioner.
Inlärning kräver eftertanke och resonemang. Som lärare underlättar man elevernas inlärning genom att bereda plats för lagom utmanande uppgifter som kräver samarbete. För elever gäller det att använda tid för eftertanke och utbyte av tankar med studiekamrater. Ett utmärkt sätt att öka inlärningen är samarbete som pararbete eller i smågrupper. Många av övningarna passar bra för just smågruppsarbete.
Forma svenskan är avsedd för SVA G, gymnasiekurser i såväl ungdomsskolan som Komvux, bildningsförbundens kurser samt högskolans kurser.
Kunskapsproven är avsedda som kontroller av grammatiska moment.
Facit finns till alla övningar och kunskapsprov.