9789147084760 by Smakprov Media AB

• • • • • • • • •

grundad teori hermeneutik diskursanalys fenomenologi fenomenografi textanalys konversationsanalys fältforskning livsberättelser

Bokens huvudredaktörer är Andreas Fejes, docent i pedagogik, och Robert Thornberg, fil.dr i pedagogik, vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Övriga medförfattare har alla gedigna kunskaper inom sina respektive specialområden och lång erfarenhet av att handleda studenter.

Andreas Fejes, Robert Thornberg red.

O Handbok i kvalitativ analys

tt skriva en forskningsuppsats kan liknas vid en upptäcktsfärd, där forskaren från början bara har en vag aning om målet för färden. Under resans gång uppstår valsituationer, som i sin tur påverkar resans riktning. Precis som vid en upptäcktsresa bjuder forskningsprocessen ofta på överraskningar och på en vandring längs nya och okända vägar. Handbok i kvalitativ analys är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja. Nio olika metodansatser presenteras ingående:

Fejes, Thornberg red.

Handbok i kvalitativ analys LIBER

Best.nr 47-08476-0 Tryck.nr 47-08476-0

OSoriginalFejes.indd 1

09-04-06 13.48.25

ISBN 978-91-47-08476-0 © 2009 Författarna och Liber AB förläggare: Emma Stockhaus förlagsredaktör: Eva Sundmyr projektledare: Maria Emtell omslag & typografi: Birgitta Dahlkild ombrytning: ord & form, Karlstad produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Kina 2009

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm. tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Att_analysera.indd 2

09-04-06 15.02.27

Innehåll Förord

Författarpresentationer

1. Kvalitativ forskning och kvalitativ analys

Relationen mellan forskaren och det som beforskas 16 Kvalitativ och kvantitativ forskning 17 Varför vetenskapsfilosofi? 21 Olika ansatser för resonerande och slutledning 23 Teorins roll i analysen 25 Forskningsprocessen 26 Syfte 27 Metodansats 27 Metoder för datainsamling 30 Frågor att ställa sig vid val av metodansats 31 Kvalitativ analys 32 Avslutning 34 Förslag på vidare läsning 34 Referenser 37

2. Grundad teori

Bakgrund 39 Datainsamling inom grundad teori 39 Analysprocessen 41 Main concern 41 Kodning 41

Viktiga principer i analysarbetet 54 Konstant jämförande analys 55 Växelverkan mellan sensitiv närhet och analytisk distans 55

Att_analysera.indd 3

09-04-06 15.02.27

Teoretisk sensitivitet 56 Memos 57

Kvalitetskriterier i GT-forskning 58 Avslutning 58 Förslag på vidare läsning 59 Referenser 60

3. Hermeneutik

Tre riktningar inom hermeneutisk teori 63 Existentiellt inriktad hermeneutik 63 Misstankens hermeneutik 64 Allmän tolkningslära 65 Empiriskt material 65

Naiv tolkning och mogen tolkning av texter 67 Del- och helhetsprincipen 68 Att registrera som en del av tolkningsakten 69 Handlingsprinciper för en hermeneutisk praktik 70 Förhållningssätt inför tolkningen av ett empiriskt material 71 Några sammanfattande råd inför tolkningsarbetet 73 Förslag på vidare läsning 78 Referenser 79

4. Diskursanalys

Den språkliga vändningen 82 Diskursanalys – ingen enhetlig metod 83 Vilket material kan analyseras? 84 Analys av den normala sexualiteten i svenska läromedel 86 Diskussion 99 Kvalitet i en diskursanalys 102 Avslutning 103 Förslag på vidare läsning 103 Referenser 104

Att_analysera.indd 4

09-04-06 15.02.27

5. Fenomenologi som teori, metodologi och forskningsmetod 106 Fenomenologi som filosofisk teori och metodologi 107 Fenomenologi som samhällsvetenskaplig metodologi 108 Fenomenologi som forskningsmetod 110 Fenomenologisk analys av empiriska data 112 Steg 1: Bestämning av helhetsbetydelsen 113 Steg 2: Avgränsning av meningsbärande enheter 114 Steg 3: Transformering av vardagliga beskrivningar 115 Steg 4: Framställning av fenomenets situerade struktur 116 Steg 5: Framställning av fenomenets generella struktur 116 Steg 6: Slutlig verifiering av fenomenets essens 117 Avslutning 118 Förslag på vidare läsning 119 Referenser 120

6. Fenomenografi

122

Begreppen uppfattning och utfallsrum 122 Förhållningssätt vid lärande 124 Fenomenografins forskningsfrågor och databildning 125 Dataanalys 126 En fenomenografisk analysmodell 127 En arbetsmodell – förhandlad samstämmighet 131 Avslutning 132 Förslag på vidare läsning 133 Referenser 134

7. Kvalitativ textanalys

136

Den kvalitativa textanalysens bakgrund och tradition 138 Den första dimensionen 139 Den andra dimensionen 139 Den tredje dimensionen 139 Vilka texter kan analyseras? 140

Frågor som redskap för textanalys 142 Anpassa frågorna till den vetenskapliga traditionen 142 Att formulera analysfrågor 143

Att_analysera.indd 5

09-04-06 15.02.27

Exempel på analys 145 1 – Att identifiera analysens problem 145 2 – Att välja vilka texter som ska analyseras 146 3 – Att skapa analytiska teman 147 4 – Att göra en detaljerad analys 148 Exempel på textanalys av en dagstidningsartikel 149 Avslutning 151 Förslag på vidare läsning 151 Referenser 152

8. Konversationsanalys

154

Naturligt förekommande interaktion 155 Tal som social handling 156 Transkribering av språkliga detaljer 157 Deltagarperspektiv och metodologisk indifferens 159 Turtagning i samtalet 160 Sekventiella aktiviteter 161 Turkonstruktion 162 Att säkra goda analyser 163 Analytisk demonstration 1: Lärande i en förberedelseklass 164 Analytisk demonstration 2: Demokratiska identiteter i ett grupparbete 166 Råd kring arbetsprocess och analys 169 Några vanliga analytiska misstag 172 Avslutning 173 Förslag på vidare läsning 174 Referenser 175

9. Analysarbete inom fältforskning

178

Tema och fokus 179 Olika traditioner 180

Tolkningar av första graden 181 Att skratta och ha roligt under skolarbetet 182 Tolkningar av andra graden 185 Att skratta och ha roligt under skolarbetet 188

Att_analysera.indd 6

09-04-06 15.02.28

Tolkningar av tredje graden 191 Att skratta och ha roligt under skolarbetet 192

Avslutning 194 Förslag på vidare läsning 195 Referenser 196

10. Att analysera livsberättelser

198

Perspektiv och självbilder 199

Kort om livsberättelser som metodansats 200 Life history och life story 200 Intervjusituationen och det material som konstrueras 201 Exempel på analys 205 Några råd 210 Avslutning 211 Förslag på vidare läsning 212 Referenser 214

11. Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier 216 Kvalitet i kvalitativ forskning 216 Kritiska frågor 217 Kvalitetsbegrepp 218 Kvalitet är avhängig forskarens kompetens 219 Några mänskliga fallgropar som kan hota kvaliteten i analysen 221 Att utveckla den egna forskarkompetensen 223 Kvalitetskriterier för kvalitativ forskning 226 Generalisering och användbarhet i kvalitativ forskning 228 Svårigheter med statistisk generalisering 228 Andra sätt att tänka kring generalisering 230 Användbarhet 232 Avslutning 233 Förslag på vidare läsning 233 Referenser 234

Att_analysera.indd 7

236

09-04-06 15.02.28

Förord Att skriva uppsats inom akademin innebär att du som studerande beger dig in i en forskningsprocess som kan liknas vid en upptäcktsfärd, där du från början endast har en vag aning om vart du är på väg. Under resans gång stöter du på situationer när du måste göra val, val som i sin tur påverkar resans riktning. Precis som vid en upptäcktsresa bjuder forskningsprocessen ofta på överraskningar, och på en vandring längs vägar du från början inte hade räknat med eller inte ens visste fanns. Du ställs inför frågor som: • • • • • • •

Vad ska jag undersöka? På vilket sätt ska mina frågor formuleras? Vilken litteratur ska jag läsa? Hur ska jag samla in data? Hur ska jag analysera det jag samlar in? Hur ska jag skriva? Hur ska jag strukturera min text?

När du slutligen når ditt mål kommer du med största sannolikhet att ha hamnat på en annan plats än vad du från början trott. Kännedomen om denna plats blir ditt bidrag till forskningen inom det område du undersökt. Som vid en upptäcktsfärd behöver du ta med dig redskap som hjälper och stödjer dig under resans gång. Tanken med denna bok är bidra med redskap som kan hjälpa dig i den del av processen som handlar om att analysera data (till exempel intervjuer eller observationer). Vi har under vår tid som lärare vid universitetet sett hur just analysfasen i uppsatsskrivandet är en stor utmaning för många. Denna fas handlar om att du som studerande reflekterar över vad dina data är uttryck för eller vad de illustrerar. Analysfasen är inte avgränsad i tid, där data först samlas in och sedan analyseras. I stället sker en analys av data löpande under forsknings8

Att_analysera.indd 8

09-04-06 15.02.28

processen. Om du till exempel genomför en fältstudie i ett klassrum, kommer dina observationer och samtal med elever och lärare att leda till nya uppslag, frågor och idéer om vad du ska fokusera på vid dina observationer framöver. När ditt fältarbete väl är avslutat, kommer du in i en fas då du mer systematiskt bearbetar dina observationsanteckningar, intervjuutskrifter och nedtecknade reflektioner som du har gjort löpande under studiens gång. Din analys och dina tolkningar ska sedan gestaltas i en skriftlig berättelse utifrån de krav som ställs på en uppsats. Analys av data har alltså skett löpande under din forskningsprocess, därför går det inte att tydligt avgränsa en analysfas – den löper under hela processen. Vi hoppas att denna bok om kvalitativ analys, genom att introducera ett flertal exempel på hur analys kan genomföras inom ramen för olika kvalitativa metodansatser, kan bidra med redskap som kan vara användbara när du skriver din uppsats. Andreas Fejes och Robert Thornberg Linköping, våren 2009

Att_analysera.indd 9

09-04-06 15.02.28

Författarpresentationer Andreas Fejes (huvudredaktör) är docent i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse ligger inom området livslångt lärande samt vuxnas lärande, främst med utgångspunkt i poststrukturella perspektiv. Robert Thornberg (huvudredaktör) är fil.dr och forskarassistent i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintressen är mobbning, värdepedagogik, skolregler och sociala processer i skolan samt lärarstudenters självtillit och studiemotivation. Eva Bolander är fil.dr och verksam som lärare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen rör framställningen av sexualitet och genus i läromedel och i sex- och samlevnadsundervisning. Lars Owe Dahlgren är professor i pedagogik med didaktisk inriktning vid Linköpings universitet. Hans forskning rör främst högre utbildning, utbildningseffekter samt kvalitativ analys. Under 1970-talet deltog han i att utveckla fenomenografin. Han har även bidragit till det utomhuspedagogiska området samt varit gästprofessor i medicinsk pedagogik vid Karolinska institutet. Helene Elvstrand är doktorand i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes avhandlingsstudie, som utgår från etnografisk metod, handlar om elevers erfarenheter av delaktighet och inflytande i skolvardagen. Karin Forslund Frykedal är fil.dr i pedagogik och arbetar vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. 10

Att_analysera.indd 10

09-04-06 15.02.28

Hennes huvudsakliga forskningsintresse rör grupper, grupprocesser och grupparbete. Karin Forslund Frykedal arbetar på lärarprogrammet, specialpedagog- och speciallärarprogrammen samt rektorsutbildningen vid Linköpings universitet. Ronny Högberg är fil.mag. i pedagogik och fil.kand. i sociologi. Han är lärare och doktorand i pedagogiskt arbete vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans forskningsintressen rör elever på yrkesförberedande program, deras liv och lärande inom kärnämnena samt frågor om identitet och utbildning. Kristina Johansson är fil.dr i pedagogik vid institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur vid Högskolan Väst. Hennes forskningsintresse rör främst vuxnas lärande och högskolepedagogik. Hon har också arbetat en del med pedagogiskt utvecklingsarbete. Henrik Nordvall är fil.dr i pedagogik och postdoc-forskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse ligger inom området folkbildning och folkrörelser. Andrzej Szklarski är docent vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans främsta intresse och forskningsområde är konflikter och konflikthantering. Han har en mångårig erfarenhet av undervisning och forskning inom ämnesområdet pedagogik. Michael Tholander är lektor i pedagogiskt arbete vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse rör interaktion i pedagogiska sammanhang, med särskild inriktning mot moral, demokrati och bedömning. Asta Thunqvist Cekaite är fil.dr och forskare vid Tema barn vid Linköpings universitet. Hennes forskningsintresse ligger främst inom barns 11

Att_analysera.indd 11

09-04-06 15.02.29

samspel vid svenska som andra språk. Hon har också arbetat med analys av barn och familjesocialisation samt lärande med digitala medier. Ingrid Westlund är docent och lektor i pedagogik vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hon är också utbildningschef för rektorsutbildningen, sydöstra regionen. Hennes huvudsakliga forskningsintresse är barns upplevelser av tid, tidsorganisering i skolan samt elevers upplevelser av läxor. Pär Widén är gymnasierektor och doktorand i pedagogiskt arbete vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hans huvudsakliga forskningsintresse är utbildningshistoria, med fokus på frågor om betyg och bedömning. Ulrika Wigg är doktor i pedagogik och utbildad vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintresse ligger inom området villkor för identitetsskapande. Ulrika Wigg har även arbetat som lärare inom lärarutbildningen och i pedagogik.

Att_analysera.indd 12

09-04-06 15.02.29

1. Kvalitativ forskning och kvalitativ analys av Andreas Fejes och Robert Thornberg I detta inledande kapitel berörs flera aspekter av kvalitativ forskning och kvalitativa metodansatser som vi menar är viktiga för dig som studerande att reflektera över under ditt examens- eller uppsatsarbete. Att skolas in i att skriva uppsats, med allt vad det innebär, är en central del i en universitets- och högskoleutbildning. Inte minst ger sådan skolning redskap som bidrar till att utveckla en kritisk medvetenhet och ett vetenskapligt förhållningssätt. Som kommer att framgå av kapitlet talar vi genomgående om metodansatser när vi tar upp bokens innehåll. Begreppet metod refererar till 1 datainsamling såsom intervjuer, observationer, enkäter et cetera. Data i sin tur är det material såsom intervjuinspelningar eller intervjuutskrifter, observationsanteckningar eller enkätsvar som du ska analysera. När vi talar om databearbetning eller analys refererar vi till när du läser och kodar data ord för ord eller rad för rad, eller när du tolkar data med hjälp av teori, studerar vilka likheter och skillnader som finns i data eller när du genererar teman eller kategorier. I en genomgång av en hel del examensarbeten där kvalitativ metod har använts har vi emellertid iakttagit att metodbegreppet ofta likställs med och reduceras till datainsamling, vilket innebär att databearbetning eller analys faller bort. Jämfört med begreppet metod bildar begreppet metodansats en större helhet som inrymmer bestämda idéer och procedurer för både 1

Begreppet datainsamling kan inom flera kvalitativa forskningsansatser vara problematiskt att använda eftersom det tycks indikera att det finns något oberoende av forskaren att samla in. Data är inom sådana ansatser beroende av forskaren och dennes bearbetning av data. Därmed använder vissa forskare begreppet datakonstruktion i stället. Vi har dock valt att använda datainsamling eftersom det är ett vanligt förekommande begrepp i metodlitteraturen.

Att_analysera.indd 13

09-04-06 15.02.29

datainsamling och analys och som innebär att dessa hänger ihop på ett logiskt sätt och kopplas samman med frågor av vetenskapsfilosofisk karaktär (Vad är det vi forskar om? Hur kan vi nå kunskap om detta?) samt frågor om hur studien kan läggas upp och genomföras (forskningsdesign). I denna bok presenteras följande metodansatser: • • • • • • • • •

grundad teori hermeneutik diskursanalys fenomenologi fenomenografi textanalys konversationsanalys fältforskning livsberättelser.

Presentationerna är inte heltäckande eller uttömmande. Varje metodansatspresentation innebär i stället ett urval och en exemplifiering som kapitelförfattarna gör utifrån sina egna erfarenheter av att använda metodansatsen som forskare. Ett särskilt fokus läggs dessutom på själva analysarbetet. Som kommer att framgå skiljer sig metodansatserna som presenteras i denna bok åt på flera punkter (medan de liknar varandra på andra punkter). En generell förklaring till dessa skillnader är att ansatserna har olika historia och har växt fram under olika tidsepoker med skilda kulturella betingelser. Skillnaderna kan bland annat handla om ansatsens syn på vilken kunskap man kan komma åt och hur man kan gå till väga för att komma åt den. Andra skillnader handlar om vilken roll forskaren har i processen eller vilka forskningsfrågor som är möjliga att ställa. Dessutom finner man variationer inom varje metodansats. Konsekvensen av detta blir att alla försök att skapa en tydlig kartbild leder till förenkling och reduktion av ansatsernas komplexitet. Med andra ord kan bokens ambition, att på ett grundläggande sätt introducera flertalet kvalitativa metodansatser mer eller mindre ses som ett omöjligt uppdrag eftersom det inte finns en enhetlig bild att presentera. 14

Att_analysera.indd 14

09-04-06 15.02.29

Vi menar trots detta att det är möjligt att skapa en slags karta som kan hjälpa dig som studerande att navigera i ditt arbete med att genomföra en kvalitativ analys. Bokens olika kapitel illustrerar ansatsernas olikheter (och likheter). I detta inledande kapitel försöker vi skapa en preliminär översikt över bokens olika ansatser. Denna bild är dock på intet sätt den enda. Vi uppmanar läsaren att även ta del av annan svensk och utländsk litteratur på området, för att på så sätt fördjupa sin metodskolning. Varje kapitel åtföljs därför av förslag på vidare läsning. Som vi redan nämnt vill vi också poängtera att bokens kapitel innehåller de enskilda kapitelförfattarnas exempel på hur de tänker sig att en analys kan genomföras. Dessa är inte de enda sätten att genomföra analyser på, och genom att läsa andra böcker och studera forskning som använder sig av de olika metodansatserna kan du få en bredare och djupare förståelse av hur analys kan gå till. Vi kan med andra ord konstatera att: • det finns inte en sanning om metodansatser, utan flera • olika forskare kan beskriva metodansatsfältet på olika sätt. I detta introducerande kapitel vill vi uppmärksamma dig på en del grundläggande aspekter kring kvalitativ forskning som vi menar är viktiga att du funderar kring, förhåller dig till och skaffar dig mera kunskap om: • • • • • •

relationen mellan forskaren och det som beforskas kvalitativ och kvantitativ forskning vetenskapsfilosofi forskningsprocessen metoder för datainsamling kvalitativ analys.

Följande frågor är också viktiga att ställa i relation till varje metodansats: • Hur beskrivs forskarens roll och relationen mellan forskaren och det som beforskas? 15

Att_analysera.indd 15

09-04-06 15.02.29

• • • •

Finns det några kvantitativa inslag i metodansatsen? Vilka metoder för datainsamling förs fram som centrala och varför då? Hur beskrivs forskningsprocessen? Hur beskrivs den kvalitativa analysen av data och hur förhåller den sig i relation till datainsamlingen?

I detta kapitel diskuterar vi dessa frågor mer allmänt.

Relationen mellan forskaren och det som beforskas Fram till 1960-talet dominerade en tanke inom pedagogisk forskning, där forskning sågs som något objektivt och sanningssägande: forskaren kunde genom sitt hantverk iaktta och beskriva verkligheten, och från sådana beskrivningar kunde teorier skapas och generaliseringar göras. Från sent 1960-tal och framåt kom dock allt fler forskare att ifrågasätta en sådan bild av vetenskap (Larsson, 2006). Att beskriva ”sanningar” kom att bli problematiskt. Inom samhällsvetenskaplig forskning mer generellt började det växa fram en mer pluralistisk syn på vetenskap. Inte minst kan man se hur delar av den kvalitativa forskningen växte fram ur en sådan kritik av den objektiva synen på vetenskap, även om det inom kvalitativ forskning finns företrädare för synen om att det går att återge och beskriva verkligheten som den är. Denna kritik kom att göra relationen mellan forskaren och det som beforskades komplicerad. Det var inte längre självklart att det fanns en forskare som oavhängigt sig själv eller sin bakgrund kunde beskriva det som beforskades. Frågan som ställdes var om forskaren kunde återge ”verkligheten” som den är, oberoende av sin egen subjektivitet. Det vill säga, är det möjligt att få fram ett forskningsresultat som är oberoende av vem forskaren är? Om en forskare till exempel observerar vad som händer i ett klassrum för att tolka hur läraren hanterar konflikter och därpå analyserar sina observationer, kommer resultatet då att bli detsamma om någon annan gör samma studie i samma klassrum? Spelar det någon roll om de olika forskarna kommer fram till samma sak? En central fråga blir här rela16

Att_analysera.indd 16

09-04-06 15.02.29

tionen mellan forskaren och det som beforskas (lärares och elevers interaktion i klassrummet). Vid en kvantitativ (se vidare i nästa avsnitt) studie skulle man till exempel kunna räkna antal gånger läraren tillrättavisar eleverna. I ett sådant fall går det att beskriva vad som ”verkligen” händer, och frekvensen av tillrättavisningar skulle troligen vara ungefär densamma om en annan forskare genomförde samma studie (dock skulle definitionen av vad en tillrättavisning är kunna skilja sig åt mellan olika forskare, vilket skulle leda till olika resultat). Om fokus i stället är att titta närmare på och kategorisera olika sorters tillrättavisningar, får forskaren en mer central roll i analysen. Kategorierna skapas av forskaren och är beroende av dennes bakgrund, bland annat i form av tidigare läst litteratur och teoretiskt intresse. Med andra ord kan en sådan kategorisering variera beroende på vem forskaren är, vilket i sig inte innebär att det är sämre forskning än något annat. Däremot skapar en sådan ansats en specifik relation mellan forskaren och det som beforskas. Forskaren har inte en otolkad tillgång till verkligheten som hon eller han kan återge på ett direkt och exakt sätt. I stället beskriver forskaren en tolkning av verkligheten, där hans eller hennes bakgrund och kunskap blir ett aktivt redskap i tolkningsprocessen. Kritiken som växt fram parallellt med den kvalitativa forskningen innebär dock inte att vetenskapen reduceras till att vad som helst är möjligt, och att varje enskild persons sätt att bedriva forskning kan anses vara lika väl utförd. Som kommer att framgå av de olika kapitlen i den här boken finns regler för hur en god kvalitativ studie bör se ut. Vi återkommer mer specifikt till detta i det avslutande kapitlet.

Kvalitativ och kvantitativ forskning Att dela in världen eller områden i olika kategorier eller fack är ett vanligt sätt som människan använder sig av för att försöka sortera, få överblick och ökad kunskap om något. Inom den samhällsvetenskapliga forskningen brukar forskare göra en uppdelning mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. 17

Att_analysera.indd 17

09-04-06 15.02.30

Kvantitativ forskning betecknar oftast den typ av forskning som innebär att forskaren använder ”sifferdata” för att beskriva verkligheten genom analys med hjälp av statistiska metoder. Sådana sifferdata är en uppsättning siffervärden för ett antal variabler. Det kan exempelvis röra sig om hur många poäng en elevgrupp eller ett par elevgrupper har på ett eller ett par kunskapstester, hur elever har skattat (från värde 1–5), hur väl de instämmer i ett flertal påståenden i en enkät eller frekvenser av olika sorters beteenden i ett antal klassrum som forskaren har observerat genom att identifiera, sortera och räkna förekomsten av dessa beteenden i enlighet med ett på förhand bestämt kategorisystem. I den kvantitativa forskningsansatsen är de kategorier, dimensioner eller variabler som människor, händelser eller företeelser kan beskrivas i, bestämda och definierade av forskaren. Därmed finns det en kvalitativ dimension även inom kvantitativ forskning. Forskaren måste bestämma vilka kategorier som ska användas och hur de ska definieras. Vad forskaren sedan vill studera är: • intensiteten i dessa variabler (till exempel motivation) bland individer eller grupper • utbredningen av vissa egenskaper i olika grupper av människor (till exempel positiva attityder till samkönade äktenskap) • sambanden mellan olika variabler (till exempel relationerna mellan motivation och betyg). Med andra ord syftar kvantitativ forskning, enkelt uttryckt, till att 2 förklara något. I kontrast till detta betecknar kvalitativ forskning den typ av forskning som innebär att forskaren beskriver verkligheten genom ”orddata”, 2

Vi vill poängtera att den traditionella beskrivningen av att kvantitativ forskning syftar till att förklara medan kvalitativ forskning syftar till att förstå är en förenkling som inte ger full rättvisa åt hela spektret. Viss kvantitativ forskning har inte intentionen att förklara utan enbart att beskriva, t.ex. hur frekventa eller utbredda vissa företeelser är eller att påvisa samband utan att kunna uttala sig om vad som orsakar vad. Viss kvalitativ forskning i sin tur har intentionen att förklara, dock inte i matematisk mening, utan exempelvis i termer av aktörers tolkningar och intentioner, hur olika processer påverkar varandra eller hur normer kan förklara vissa beteenden eller interaktioner.

Att_analysera.indd 18

09-04-06 15.02.30

det vill säga data som består av språkliga utsagor, exempelvis inspelningar av vardagligt prat, nedtecknade beskrivningar (fältanteckningar) av observerade händelser eller sociala samspel samt inspelningar av intervjuer som sedan analyseras på andra sätt än genom statistiska metoder. Syftet är något förenklat att förstå det som analyseras. Vidare, om kvantitativ forskning använder sig av statistisk beräkning som databearbetning, bejakar kvalitativ forskning tydligare forskarens tolkande arbetssätt, närheten till datamaterialet och ett intresse för att gå på djupet. Det är emellertid inte helt enkelt att beskriva vad kvalitativ forskning är, vilket beror på att det går att urskilja flera olika traditioner inom kvalitativ forskning (se t.ex. Bogdan & Biklen, 2007, s. 1–82; Bryman, 2002, s. 249–252; Merriam, 2002; Seale, Gobo, Gubrium & Silverman, 2004). Dessutom skiljer sig olika kvalitativa forskningstraditioner åt beträffande vad de intresserar sig för att undersöka. I likhet med många andra forskare använder vi begreppet kvalitativ forskning som ett paraplybegrepp som inrymmer en rad olika forskningstraditioner och metodansatser (se t.ex. Bogdan & Biklen, 2007; Merriam, 1998). Vi menar att det är förhastat att skapa motsättningar mellan kvantitativ och kvalitativ forskning, som så ofta sker i metodlitteratur och i diskussioner vi själva varit delaktiga i vid universitetet. Visserligen har det uppstått olika läger mellan dem i forskningen, vilket även vi indirekt bidrar till genom att utesluta kvantitativ forskning i denna bok, men vi tror att de två traditionerna kan komplettera varandra på ett fruktbart sätt. Antingen genom att studier med olika inriktning ger oss en bredare och djupare förståelse av det fenomen som studeras eller genom att man använder sig av både en kvalitativ och en kvantitativ ansats i samma studie. Det har bland annat växt fram en särskild inriktning inom samhällsvetenskapen som benämns mixed methods. Detta begrepp refererar till forskning där forskaren samlar in och analyserar data, integrerar sina resultat och drar slutsatser genom att använda både kvalitativa och kvantitativa ansatser i en och samma studie eller i ett större forskningsprogram. Dessa forskare betraktar motsättningen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning som både historisk och fruktlös (Clark & Cres19

Att_analysera.indd 19

09-04-06 15.02.30

well, 2008). I stället förordar de en meningsfull kommunikation mellan forskare från olika ansatser (Morgan, 2008). Låt oss ta ett exempel för att illustrera skillnaden mellan en kvalitativ och en kvantitativ ansats och hur de kan komplettera varandra. Om man i en studie vill undersöka vilka strategier en lärare använder för att hantera konflikter och hur eleverna reagerar på dessa strategier kan man vända sig till en kvalitativ forskningsansats, eftersom önskemålet här är att bestämma egenskaperna eller karaktären på det fenomen som studeras. Till exempel kan utgångspunkten tas inom fältforskningen eller inom ramen för grundad teori (se kapitel om respektive metodansats för närmare förklaring). Genom att observera och kvalitativt analysera lärarens och elevernas beteende, kan kategorier skapas för olika strategier av konflikthantering respektive reaktioner på dessa. För att få en bredare och komplementär förståelse av konflikthantering skulle man också kunna studera hur ofta vissa strategier används samt hur ofta dessa har konstruktiva respektive destruktiva resultat. För att svara på sådana frågor får man vända sig till en kvantitativt inriktad forskningsansats, till exempel genom att under observationer räkna hur ofta läraren använder olika strategier och vilka resultat de ger. Det blir ett försök att fastställa frekvenser samt samband mellan strategi och resultat. Med andra ord kombineras här en kvalitativ och kvantitativ ansats, för att få en bredare och kanske djupare förståelse för det fenomen som studeras. Även om det kan vara fruktbart att kombinera material och forskningsansatser av olika karaktär kommer vi i denna bok att begränsa oss till att diskutera analys inom ramen för kvalitativ forskning. I en del fall bedöms det som mer fördelaktigt att enbart genomföra en kvalitativ studie; i andra fall är en kvantitativ forskningsansats ett bättre val. Det som avgör detta är forskningsfrågan.

Att_analysera.indd 20

09-04-06 15.02.30

Varför vetenskapsfilosofi? Ibland händer det att studenter kommer till oss vid sina inledande handledningstillfällen och säger att de vill göra intervjuer med ett antal personer för att ta del av deras uppfattning om något. De har ibland också redan funderat på vilka de skulle vilja intervjua. I andra fall kan studenter vilja göra intervjuer eftersom det verkar vara en bra metod. Även om dessa studenter har kommit olika långt i sina funderingar menar vi att de har hoppat över centrala steg i forskningsprocessen. Forskning handlar inte om att först bestämma vilken datainsamlingsmetod som ska användas, för att sedan ”hitta” ett fenomen som kan undersökas med metoden. Då har vetenskapen reducerats till en fråga om val av metod för datainsamling. I stället menar vi att genomförandet av vetenskapliga studier måste baseras på en genomtänkt forskningsdesign där fler frågor än val av fenomen och datainsamlingsmetod inryms. En viktig början är att du som student först funderar på vilket fenomen som ska studeras, och sedan resonerar med din handledare om vilken metodansats som ska användas. En metodansats inbegriper mer än frågor om datainsamlingsmetoder. De övergripande punkterna är: • perspektiv på hur ett fenomen ska tolkas • vilka forskningsfrågor som går att ställa • vilken metod eller vilka metoder för datainsamling som lämpar sig att använda • på vilka sätt analys av data kan genomföras. Därför är det viktigt att redan under sin träning i att skriva uppsats inte bara utveckla kunskaper om datainsamlingsmetoder utan även om vetenskapsfilosofi (se t.ex. Gilje & Grimen, 1992). Några centrala vetenskapsfilosofiska begrepp som får konsekvenser för den fortsatta forskningsprocessen är ontologi, epistemologi och metodologi. Dessa påverkar i sin tur val av metod(er) för datainsamling och analys. • Ontologi: Teori om det existerande, om hur verkligheten ytterst är beskaffad. 21

Att_analysera.indd 21

09-04-06 15.02.30

• Epistemologi: Teori om kunskapsproduktion. Hur kan man få kunskap om världen? Hur bildas kunskap? Vad är sann kunskap? • Metodologi: Läran om tillvägagångssätt vid genomförande av vetenskapliga studier. • Metod: Den eller de specifika ”tekniker” som används för att samla in och analysera data (datainsamlingsmetod och analysmetod). Vårt syfte är inte att fördjupa oss alltför mycket i vetenskapsfilosofiska frågor eftersom annan litteratur mer utförligt diskuterar detta (t.ex. Alvesson & Sköldberg, 2008; Gilje & Grimen, 1992; Sohlberg & Sohlberg, 2008). Vi menar dock att en central aspekt av din skolning i att skriva uppsats är att utveckla en medvetenhet om det val av metodansats du gör, varför du gör det och vilken grundsyn metodansatsen innebär i fråga om ontologi, epistemologi och metodologi. Du måste vara klar över vilka konsekvenser ditt val av metodansats får, i termer av hur du ser på fenomenet, vilka frågor du ställer, vilka metoder för datainsamlig du använder samt hur du genomför analysen. Risken är annars att analysen blir frånkopplad metodansatsens grundläggande antaganden. Som kommer att framgå av de enskilda kapitlen i denna bok blir ontologiska, epistemologiska och metodologiska utgångspunkter tydligare i vissa ansatser än andra. Samtidigt kan de ibland skilja sig åt inom ramen för enskilda ansatser. Ser man till exempel till diskursanalys såsom den beskrivs i den här boken, ses världen som fragmentarisk, ständigt skiftande, där det vid en viss tidpunkt i ett visst sammanhang finns en viss sanning om hur världen är beskaffad, till exempel om vad som är god sexualitet. Frågan om huruvida verkligheten är beskaffad på detta sätt, är inom detta perspektiv ointressant. Däremot blir frågan om epistemologi central. För att få kunskap om denna värld (för att beskriva denna sanning om sexualitet) måste man gå via analys av diskurser (epistemologi). Det vill säga, man behöver analysera hur det talas om sexualitet och vilka bilder som därigenom skapas av vad som är den normala och goda sexualiteten. Sådana beskrivningar av normal och god sexualitet skiljer sig mellan olika sammanhang och olika historiska perioder. Därmed kan man inte säga att det finns ”en” verklighet där ute som går att 22

Att_analysera.indd 22

09-04-06 15.02.30

beskriva (ontologi), utan i stället finns det flera verkligheter eller sanningar som kan beskrivas genom analys av diskurser (epistemologi). Ser man på andra inriktningar av diskursanalys, till exempel kritisk diskursanalys, kommer där att finnas delvis annorlunda svar på frågor om ontologi och epistemologi. (Se litteraturtipsen i kapitlet om diskursanalys för förslag på litteratur om olika inriktningar.) Ännu ett exempel på hur olika frågor om ontologi, epistemologi och metodologi kan se ut inom ramen för en viss metodansats återfinns hos fältstudier. Väljer du till exempel att använda dig av en kritisk hermeneutik för analys av dina fältdata (intervjuer, observationer, informella samtal, dokument) får de vetenskapsfilosofiska begreppen en viss innebörd. Tar du i stället hjälp av diskursanalys får begreppen en annan innebörd, och använder du grundad teori blir det återigen annorlunda. Med andra ord, metodansatserna som beskrivs i denna bok är olika till sin karaktär, både i relation till andra ansatser, och i relation till olika inriktningar inom ramen för samma ansats. Om metod som datainsamling handlar om vilket tillvägagångssätt du använder när du praktiskt samlar in data, handlar metodologi om hur du går till väga för att upprätta vetenskaplig kunskap. Några centrala frågor att diskutera i relation till metodologin är om din studie är deduktiv, induktiv eller abduktiv samt vilken roll teori får i analysen.

Olika ansatser för resonerande och slutledning I forskningsprocessen som helhet och i analysarbetet i synnerhet brukar forskare skilja mellan två grundläggande ansatser för resonerande och slutledning: induktion och deduktion. I en induktiv ansats drar forskaren generella slutsatser utifrån en mängd enskilda fall. Genom observationer och erfarenheter söker sig forskaren här till en slutsats. Det kan till exempel handla om att studera korrigeringar av elever i klassrummet. Genom observationer av korrigeringar inom ramen för till exempel grundad teori försöker forskaren forma mer allmängiltiga påståenden om fenomenet korrigering. Språnget från alla de enskilda fallen till att fastslå en allmän sanning är emellertid inte riskfritt. Alvesson och Sköldberg (2008) illustrerar 23

Att_analysera.indd 23

09-04-06 15.02.31

• • • • • • • • •

grundad teori hermeneutik diskursanalys fenomenologi fenomenografi textanalys konversationsanalys fältforskning livsberättelser

Andreas Fejes, Robert Thornberg red.

O Handbok i kvalitativ analys

Fejes, Thornberg red.

Handbok i kvalitativ analys LIBER

Best.nr 47-08476-0 Tryck.nr 47-08476-0

OSoriginalFejes.indd 1

09-04-06 13.48.25