Värdepappersmarknaden har en mycket viktig funktion i samhället. För att säkerställa att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt har staten och marknadens aktörer gemensamt byggt upp ett regelverk som anger ramen för den finansiella verksamheten. Regelverk på värdepappersmarknaden är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 5 i kunskapskraven och ger aktuella, grundläggande kunskaper om det regelverk som finns på värdepappersmarknaden. Denna sjätte upplaga är uppdaterad till både form och innehåll. Kapitelindelningen följer delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav och efter varje avsnitt finns ett antal repetitionsfrågor.
Ella Grundell är verksam som bolagsjurist vid Euroclear Sweden AB, med särskild inriktning på skatte- och bolagsrätt. Hon har lång erfarenhet av värdepappersrätt och compliance-frågor. Ella arbetade tidigare som bankjurist på Nordea.
6 uppl
De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2); Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Etik och gott omdöme (delområde 4). Böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument åt sina arbetsgivare.
Regelverk på värdepappersmarknaden
Regelverk på värdepappersmarknaden
Ella Grundell, Johan Lycke & Alf-Peter Svensson
Regelverk på värdepappersmarknaden – kunskap för finansiell rådgivning 6 uppl
Johan Lycke är Compliance Officer i SEB med ansvar för området Market Conduct. Han var sekreterare i Värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i Marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Han är även ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd. Alf-Peter Svensson är advokat och verksam vid Grönberg Advokatbyrå, med särskild inriktning på värdepappersmarknadsrätt. Har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, bl.a. som värdepappersjurist inom SEB samt som chefsjurist och Compliance Officer hos Nordiska Fondkommission.
Best.nr 47-09434-9
Tryck.nr 47-09434-9-00
9
Regelverk omslag.indd 1
789147 094349
09-06-26 10.19.53
Regelverk på värdepappersmarknaden ISBN 978-91-47-09434-9 © 2009 Författarna och Liber AB Redaktör: Anders Abrahamsson Omslag: Toril Bækmark MDD, Saltomortale Typografi: Daniel Sjöfors Sättning: LundaText AB Upplaga 6:1
Tryck: Kina 2009
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Regelverk NY.indd 2
09-07-06 08.48.15
Förord Den här är den avslutande boken i en serie av fyra böcker, framtagna av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Vår ambition är att boken väl ska svara mot delområde 5 i SwedSec:s kunskapskrav och ge grundläggande kunskaper om det regelverk som finns på värdepappersmarknaden. Den bör därmed vara ett bra hjälpmedel för den som står inför sin licensiering. Vi ser också boken som ett bra stöd för befintliga licensierade rådgivare och för andra som önskar grundläggande och aktuella kunskaper om berörda områden. De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2); Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Etik och gott omdöme (delområde 4). Denna sjätte upplaga har aktualiserats för att ta hänsyn till nya bestämmelser och andra förändringar. Kapitelindelningen följer delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav och efter varje avsnitt finns ett antal repetitionsfrågor. Författarna
3
Regelverk NY.indd 3
09-07-06 08.48.15
Innehåll Förord 3 Förkortningar..............................................................................
7
1 Värdepappersrörelse.................................................................. Tillståndspliktig verksamhet; olika tillstånd och vad dessa avser............................................................................... Sidotjänster/sidoverksamheter; olika tillstånd och vad dessa avser............................................................................... Sekretess....................................................................................... Definition av finansiella instrument........................................ Frågor...........................................................................................
11
2 Lagen om investeringsfonder............................................ Öppna fonder................................................................... Fondbestämmelser............................................................ Fondbolag........................................................................ Placeringsbestämmelser.................................................... Förvaringsinstitut............................................................. Information om investeringsfonder................................... Fondandelar och inlösen av fondandelar.......................... Upphörande och överlåtelse av förvaltningen av en fond Fondbolag och förvaringsinstitut står under Finansinspektionens tillsyn..................................................... Corporate Governance (ägarstyrning).............................. Frågor..............................................................................
24 26 27 29 31 33 34 35 36
3 Flaggning, bud och tvångsinlösen........................................... Flaggningsregler.......................................................................... Budplikt vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden. .................................................................... Inlösen av minoritetsaktier (”tvångsinlösen”)...................... Frågor...........................................................................................
40 40
12 15 17 21 23
36 37 38
42 42 43
4
Regelverk NY.indd 4
09-07-06 08.48.16
Innehåll
4 Klagomålshantering................................................................... Rättelse av fel.............................................................................. Hantering av kunders klagomål i övrigt (ARN, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Kronofogde myndighet och allmän domstol)......................................... Frågor...........................................................................................
44 44
5 Avtal.............................................................................................. Annan information till kunderna............................................ Allmänna bestämmelser för depå- och kontoavtal – bank respektive värdepappersbolag................................ Kundavtal, Integrerat Handels- och Clearingkonto hos NASDAQ OMX Derivatives Markets............................... Förfogandeavtal mellan kund och värdepappersbolag (reglerar vp-bolagets rätt att återpantsätta de finansiella instrumenten)................................................. Förfogandeavtal.......................................................................... Något om förekommande avtal inom olika typer av kapitalförvaltning.................................................................. Allmänna villkor för handel med finansiella instrument.... Allmänna villkor för värdepapperslån................................... Frågor...........................................................................................
48 49
6 Grundläggande regler om pantsättning................................. Pantsättning................................................................................. Värdepappersinstitutets roll och riskerna vid pantsättningen........................................................................ Belåning av värdepapper........................................................... Riskerna vid pantsättning......................................................... Preskription................................................................................. Frågor...........................................................................................
60 60
7 Civilrättsliga frågor och familjerätt........................................ Grundläggande civilrättsliga begrepp. ................................... Grundläggande avtalsrätt......................................................... Fullmakter och annan behörighet........................................... Obestånd, konkurs och utmätning......................................... Grundläggande familjerätt, äktenskap och samboförhållanden m.m.................................................................. Testamente och arv samt omyndigs ställning. ...................... Frågor...........................................................................................
69 69 71 73 75
45 47
50 52
53 54 54 55 57 59
62 63 65 68 68
77 80 89 5
Regelverk NY.indd 5
09-07-06 08.48.16
Innehåll
8 Bolagsrätt – Aktiebolagsrätt. ................................................... 91 Skillnaden mellan olika associationsformer.......................... 92 Aktien och aktiens rättsverkningar......................................... 101 Aktieboken och aktiebrev......................................................... 102 Annan central formalia............................................................. 103 Avstämningsbolag och hanteringen av dessa........................ 105 Bolagets beslutandeorgan......................................................... 106 Frågor........................................................................................... 108 9 Grundläggande kundskyddsregler.......................................... 109 Konsumentlagstiftningens betydelse på finansmarknaden. 109 God rådgivningssed och omsorgsplikt (inkl. lämplighets bedömningar). ........................................................................ 116 Omsorgsplikt utanför rådgivningssituationer, till exempel vid utförande av order (inkl. passandebedömningar). ............................................. 122 Dokumentationskrav................................................................. 125 Kompetenskrav........................................................................... 129 Kundkategorier........................................................................... 130 Frågor........................................................................................... 132 Svar på Frågor............................................................................. 133
6
Regelverk NY.indd 6
09-07-06 08.48.16
Förkortningar ABL AMN
Aktiebolagslagen (2005:551) Aktiemarknadsnämnden
Ds
Departementsserierna
Euroclear Sweden Euroclear Sweden AB FAR FFFS FFml FI FRL
Föreningen auktoriserade revisorer Finansinspektionens författningssamling Lag (2005:405) om försäkringsförmedling Finansinspektionen Försäkringsrörelselagen (2005:551)
IPS
Individuellt pensionssparande
KFM KI
Kronofogdemyndigheten Kontoförande institut
LBC
Lag (1992:543) om börs- och clearing verksamhet Lag (1991:980) om handel med finansiella instrument Lag (2004:46) om investeringsfonder Lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument Lag (1990:1114) om värdepappersfonder Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden Lag (1991:981) om värdepappersrörelse Lag (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt
LHF LIF LKF LVF LVM LVR LÅP
NBK
Näringslivets börskommitté
SFS SOU
Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar
7
Regelverk NY.indd 7
09-07-06 08.48.16
Regelverk NY.indd 8
09-07-06 08.48.16
SwedSec: Delområde 5 omfattar kunskap om regelverk och tillsyn på den svenska värdepappersmarknaden. En licenshavare ska besitta en bred kunskap inom ämnet och kunna nyttja denna kunskap som referensram i sina kundrelationer. I praktiken innebär det krav på kännedom om begrepp och definitioner samt grundläggande kunskap om olika näringsrättsliga regler som omgärdar värdepappersrörelsen liksom kunskap om viss grundläggande civilrättslig lagstiftning som berör värdepappersmarknaden. Förutom krav på rena minneskunskaper krävs i vissa centrala avsnitt även förståelse för regleringen och i några delmoment tillämpning av bestämmelser.
9
Regelverk NY.indd 9
09-07-06 08.48.16
Regelverk NY.indd 10
09-07-06 08.48.16
1
Värdepappersrörelse SwedSec: Att bedriva värdepappersrörelse kräver tillstånd av Finansinspektionen. En licenshavare ska ha kännedom om olika värdepappers- och sidoverksamhetstillstånd samt vilken verksamhet som kan bedrivas med stöd av de olika tillstånden. Det är särskilt viktigt för en licenshavare att känna till reglerna och omständigheterna kring begreppet sekretess. En licenshavare ska kunna tillämpa sekretessreglerna i konkreta situationer. Licenshavaren ska också förstå definitionen av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden.
Att bedriva värdepappersrörelse kräver enligt lagen om värdepappersmarknaden tillstånd av Finansinspektionen och ska bedrivas enligt vissa regler. När du har läst detta avsnitt ska du ha kännedom om tillämpningsområdet, dvs. dels vad som är ett finansiellt instrument och dels olika värdepappers- och sidoverksamhetstillstånd samt vilken verksamhet som kan bedrivas med stöd av de olika tillstånden. I avsnittet behandlas också reglerna om sekretess. Efter att ha läst avsnittet ska du kunna tillämpa sekretessreglerna i konkreta situationer.
Tillämpningsområdet Reglerna om värdepappersrörelse är tillämpliga när ett värdepappersföretag ägnar sig åt investeringstjänster/investeringsverksamheter eller sidotjänster/sidoverksamheter avseende finansiella instrument.
11
Regelverk NY.indd 11
09-07-06 08.48.16
1 Värdepappersrörelse
Tillståndspliktig verksamhet; olika tillstånd och vad dessa avser Värdepappersbolag och banker kan med stöd av tillstånd enligt 2 kapitlet i lagen om värdepappersmarknaden bedriva värdepappersrörelse. Med detta menas verksamhet som består i att yrkesmässigt tillhandahålla sådana tjänster som anges i tabellen nedan. Med yrkesmässigt förstås mer än enstaka uppdrag, att verksamheten bedrivs varaktigt och med vinstsyfte. Även marknadsföringen av verksamheten kan ha betydelse för bedömningen. Dagens regler för värdepappersrörelse härrör från ett EU-direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument, som med sin engelska förkortning kallas MiFID. Det innebär bland annat att när det föreligger oklarheter om hur en regel ska tolkas så ska man i förs ta hand söka vägledning i direktivet eller i andra rättskällor från EU, till exempel domar från EG-domstolen, uttalanden från EUkommissionen och rekommendationer från CESR. Det tillståndspliktiga verksamhetsområdet enligt lagen motsvarar i stora delar tillämpningsområdet enligt de gamla reglerna. Dock har ytterligare två investeringstjänster tillkommit: investeringsrådgivning och drift av MTF-plattformar. I listan nedanför anges investeringstjänsterna/verksamheterna enligt lagen om värdepappersmarknaden: Investeringstjänster enligt lagen om värdepappersmarknaden: 1 Mottagande och vidarebefordran av order beträffande ett eller flera finansiella instrument 2 Utförande av order på kunders uppdrag 3 Handel för egen räkning 4 Diskretionär portföljförvaltning 5 Investeringsrådgivning 6 Garantiverksamhet för finansiella instrument och/eller placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande 7 Placering av finansiella instrument utan fast åtagande 8 Drift av multilaterala handelsplattformar (MTF-plattformar)
Tjänsterna utförande av order och mottagande och vidarebefordran av order Investeringstjänsten utföra order på kunders uppdrag innebär att värdepappersinstitutet hanterar kundens order ända fram till 12
Regelverk NY.indd 12
09-07-06 08.48.16
1 Värdepappersrörelse
avslutet. Och detta oavsett om utförandet sker i eget namn för kundens räkning (kommission) eller inte. Således omfattas handel med standardiserade derivatinstrument för kunders räkning. Även hanteringen av kundorder avseende fondandelar – där värdepappersinstitutet på kundens uppdrag köper eller löser in fondandelar direkt mot ett fondbolag omfattas av tjänsten utföra order. Att tillhandahålla värdepapperslån (för till exempel blankningsaffärer) enligt de svenska standardavtalen för sådana lån omfattas även det av investeringstjänsten utföra order. Skiljelinjen mellan tjänsterna utföra order och emottagande och vidarebefordran av order går alltså vid om värdepappersföre taget hanterar avslutet eller inte. Om själva avslutet hanteras av ett annat värdepappersföretag rör det sig inte om tjänsten utföra order. Om till exempel företag 1 inte deltar i handeln på en viss marknadsplats och därför lämnar över sina kundorder till företag 2 som deltar i handeln, ägnar sig företag 1 inte åt att utföra order utan åt tjänsten ta emot och vidarebefordra order.
Diskretionär portföljförvaltning Investeringstjänsten diskretionär portföljförvaltning avser enbart diskretionär förvaltning medan den tidigare svenska verksamheten förvaltning av någon annans finansiella instrument avsåg både diskretionär och icke-diskretionär förvaltning. Ett företag som har tillstånd till diskretionär portföljförvaltning behöver inte också ha tillstånd för emottagande och vidarebefordran av order för att göra affärer för sina portföljförvaltningskunder. Att uppdra åt någon att utföra en transaktion för att effektuera en omplacering i kundernas portföljer inryms i tjänsten diskretionär portföljförvaltning. Portföljförvaltaren kan dock inte utan tillstånd att utföra order själv utföra transaktionen på en marknadsplats. Investeringsrådgivning Enligt definitionen i MiFID är investeringsrådgivning: Tillhandahållande av personliga rekommendationer till en kund, på dennes begäran eller på värdepappersföretagets initiativ, i fråga om en eller flera transaktioner som avser finansiella instrument.
13
Regelverk NY.indd 13
09-07-06 08.48.17
1 Värdepappersrörelse
Att investeringsrådgivning är en tillståndspliktig kärnverksamhet innebär en viss utvidgning av tillämpningsområdet jämfört med tidigare. Rådgivning var tidigare en sidotjänst och värdepappersbolag och banker bedrev verksamheten inom ramen för sina tillstånd. Genom att verksamheten blivit en tillståndspliktig investeringstjänst kommer dock företag som tidigare inte behövt tillstånd, nu att i vissa fall behöva söka tillstånd för sin verksamhet. För att vara tillståndspliktig måste rådgivningen avse specifika instrument. Rådgivning avseende portföljfördelning (till exempel hälften aktierelaterade och hälften ränterelaterade instrument) faller utanför det tillståndspliktiga området. Ett värdepappersinstitut är dock alltid skyldigt att följa bestämmelsen om att iaktta kundernas intressen. Det innebär att de regler om informationsutbyte och skyldigheten att lämna lämpliga råd som gäller vid investeringsrådgivning (se nedan) i praktiken ska tillämpas även på rådgivning som formellt sett inte är investeringsrådgivning i lagens mening. En annan viktig begränsning är att det bara är fråga om investeringsrådgivning om rådet baserar sig på kundens individuella förutsättningar. Ett råd som enbart är baserat på värdepapperet i sig eller utgivaren är normalt inte investeringsrådgivning. Om man till exempel rekommenderar en viss aktie enbart för att man tror eller bedömer att bolaget kommer att redovisa en större vinst eller kommer att gå bättre än andra bolag i samma bransch har ju detta inget med den individuella kunden att göra. Detta blir mer en fråga om att till kunden förmedla värdepappersinstitutets generella analys av bolaget eller aktien i fråga. Men om man rekommenderar en kund att sälja aktier för att kunden har en så stor exponering mot det bolaget eller den branschen – då är det rådet baserat på kundens individuella situation och är därför ”investeringsrådgivning” i lagens mening. Detta får betydelse för i vilken mån reglerna om lämplighetsbedömningar är tillämpliga, se nedan i kap. 9.
Garantiverksamhet och placering av finansiella instrument Verksamheterna garantigivning för finansiella instrument och ”placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande” respektive ”placering … utan fast åtagande” är de tillståndspliktiga delarna av den verksamhet som vi ofta kallar corporate finance-verksamhet. När vi talar om corporate finance-verksamhet brukar vi ofta även innefatta rådgivning till företag och kanske olika finansieringslösningar. De delar av verksamheten som är till14
Regelverk NY.indd 14
09-07-06 08.48.17
1 Värdepappersrörelse
ståndspliktiga enligt lagen om värdepappersmarknaden är dock betydligt smalare. Placering av finansiella instrument på grundval av ett fast åtagande innebär att värdepappersföretaget åtagit sig att köpa de instrument som placeringen avser, dvs. en form av garantigivning. Garantigivning i sin tur kan innebära att institutet gentemot utgivaren (emittenten) utlovar till exempel att emission kommer att tecknas fullt ut eller att institutet själv tecknar hela emissionen för vidare spridning. Placering utan ett fast åtagande innebär att företaget åtar sig att försöka placera instrumenten i fråga hos investerare. Men företaget har inte åtagit sig att köpa överblivna instrument. Det är alltså enbart hanteringen av själva placeringen av till exempel en emission som är tillståndspliktigt enligt lagen. Övrig medverkan till exempel att vara emittenten behjälplig med utformande av villkor och prospekt eller att ta hand om den praktiska hanteringen av anmälningssedlar, de finansiella instrumenten och betalningen, är inte tillståndspliktigt enligt lagen om värdepappersmarknaden.
MTF MTF-verksamheten har beskrivits i boken ”Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument”, kap. 2.6.
Sidotjänster/sidoverksamheter; olika tillstånd och vad dessa avser Sidoverksamheterna är i stort sett desamma som tidigare. En nyhet är dock att investerings- och finansanalys är en egen uttalad sidoverksamhet. I listan nedan finns en sammanfattning av sidoverksamheterna. Sidotjänster är enligt lagen om värdepappersmarknaden: 1 2 3 4 5 6 7 8
Förvaring av kunders finansiella instrument och medel Kreditgivning Rådgivning till företag avseende kapitalstruktur m.m. Valutatjänster Investerings- och finansanalys Tjänster i samband med garantigivning Tjänster avseende underliggande tillgångar till råvaruderivat Att ta emot kunders medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen
15
Regelverk NY.indd 15
09-07-06 08.48.17
1 Värdepappersrörelse
När det finns särskilda skäl kan tillstånd ges att utöva annan verksamhet också om denna verksamhet kan antas komma att underlätta värdepappersrörelsen. Ett naturligt inslag i värdepappersrörelse utgör förvaring av kunders finansiella instrument och medel (punkt 1). En kunds finansiella instrument ska hållas avskilt från institutets eget innehav och kunders medel ska genast avskiljas och sättas in på räkning i kreditinstitut för kunds räkning. Genom detta är kunden skyddad ifall värdepappersbolaget skulle råka i betalningssvårigheter. Punkt 3 innefattar frågor om företagsfinansiering, företagsstrukturella frågor och företagsförvärv (corporate finance). I punkt 8 behandlas mottagande av medel på konto. Medel på konto skiljer sig från fall då de av kund avskiljs och sätts in på räkning i kreditinstitut (punkt 1 ovan). Kundkonton har stor betydelse vid värdepappersrörelse då de vidgar möjligheterna till kreditgivning och handel med värdepapper för värdepappersbolagets egen räkning. Kundkontona fyller vidare en funktion genom att på ett smidigt sätt reglera det löpande betalningsförhållandet mellan bolaget och dess kunder. Det bör påpekas att värdepappersbolag inte får driva en inlåningsverksamhet vid sidan av värdepappersrörelsen, utan inlåningen måste begränsas till vad som krävs för att på ett praktiskt sätt underlätta värdepappersrörelsen. Tillstånd enligt punkt 8 meddelas endast tillsammans med tillstånd enligt punkt 2. Vid mottagande av medel på konto ska skriftlig överenskommelse om detta träffas med kunden. Det måste i denna klargöras att medlen kommer att ingå i värdepappersrörelsen och att kunden inte har förmånsrätt till medlen om bolaget skulle råka i obestånd. Medel upp till 500 000 kr per kund och institut omfattas av den s.k. insättningsgarantin som regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. Möjligheten att lämna kredit berörs i punkt 2. Genom denna möjlighet blir värdepappershandeln enklare och smidigare. Kreditgivningen får endast ske för att kunderna ska kunna genomföra transaktioner med finansiella instrument. Ett värdepappersbolag får således inte bevilja kredit med depå som säkerhet för andra ändamål än värdepapperstransaktioner. Det finns inget krav på att kunderna måste pantsätta sina finansiella instrument eller att detta är den enda typ av säkerhet som värdepappersbolag får utnyttja. Normalt pantsätter dock kunderna sina värdepappersdepåer för krediten. För att tillstånd ska ges till kreditgivning måste värde16
Regelverk NY.indd 16
09-07-06 08.48.17
1 Värdepappersrörelse
pappersbolaget kunna visa att det har tillgång till den kompetens, kapitalstyrka och erfarenhet som krävs för detta. Detta då det även vid kreditgivning för värdepappersaffärer måste ske en sedvanlig kreditprövning. Kreditgivaren måste förvissa sig om att kredittagaren har förmåga att uppfylla lånevillkoren, oberoende av om säkerhet lämnas. Den lämnade säkerheten ska vara betryggande och någon begränsning till finansiella instrument finns inte. Då det inte ansetts möjligt att i lagtexten ange alla de sidoverksamheter som ett värdepappersbolag kan tänkas vilja ägna sig åt finns möjlighet att vid särskilda skäl tillåta annan verksamhet. Tillstånd bör enligt förarbetena i dessa fall ges om verksamheten på något sätt kommer att underlätta värdepappersrörelsen. Det kan, anges det, till exempel vara fråga om framställning av tryckalster med ekonomisk information till kunder och viss utbildningsverksamhet. Enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande får värdepappersinstitut bedriva pensionssparrörelse. Det bör uppmärksammas att värdepappersinstitut som är kreditinstitut skiljer sig från värdepappersbolag. Lagstiftningen om sidoverksamheter riktar sig således i princip endast till värdepappersbolag. För kreditinstitut gäller de normala reglerna om verksamhet.
Sekretess För en bank som bedriver värdepappersrörelse gäller sekretessregeln i lagen om bank och finansieringsrörelse. För värdepappersbolag, börser och clearingorganisationer gäller i stället sekretess bestämmelsen i lagen om värdepappersmarknaden. Skillnaden består i huvudsak i att sanktionerna är olika. Den som bryter mot tystnadsplikten enligt lagen om värdepappersmarknaden gör sig skyldig till ett brott enligt brottsbalken1 medan den som bryter mot tystnadsplikten i lagen om bank- och finansieringsrörelse ”bara” kan bli skadeståndsskyldig. Reglerna innebär att den som är eller har varit knuten till en bank, ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation som anställd eller uppdragstagare inte obehörigen får röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden. 1
Brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
17
Regelverk NY.indd 17
09-07-06 08.48.17
1 Värdepappersrörelse
Bakgrunden till detta särskilda sekretesskydd för bank- och värdepappersbolagskunder samt börs och clearingkunder är att en kund alltid med fullt förtroende ska kunna vända sig till sitt institut med sina ekonomiska angelägenheter och vara säker på att de uppgifter institutet erhåller inte förs vidare. Om kunden inte kan lita på institutets sekretess kanske han inte heller lämnar de uppgifter institutet behöver om honom för att utföra givna uppdrag på ett för kunden önskat sätt. Tystnadsplikten gäller kundernas ekonomiska och personliga förhållanden till värdepappersinstitutet just i egenskap av värde pappersinstitut. Förhållandet mellan till exempel institutet och institutets hyresvärd faller utanför det av lagen sekretessbelagda området. I begreppet ”förhållanden” ingår allt det som institutet fått veta om kunden just därför att denne är kund i institutet dvs. innehav av finansiella instrument och medel på konto, genomförda affärer, krediter m.m. Även det förhållandet att en person överhuvudtaget är kund omfattas av tystnadsplikten. När någon upphör att vara kund gäller tystnadsplikten fortfarande för de förhållanden som förekom då han eller hon var kund. Även den som aldrig blivit kund men som har förhandlat om att bli kund omfattas av sekretessen. Tystnadsplikten gäller för det som har skett under förhandlingarna och vad institutet har fått veta om kunden under förhandlingarna. När en kund genomför affärer med institutet får institutet ofta kännedom om andra omständigheter än de som omedelbart gäller kundens affär med institutet. Om till exempel kunden pantsätter sina finansiella instrument förvarade i depå till någon utomstående för en kredit, får institutet ofta kännedom om förhållanden som rör krediten och därmed sammanhängande transaktioner. Samtliga sådana förhållanden omfattas av tystnadsplikten. Utöver ekonomiska förhållanden har institutet ofta kännedom om sina kunders personliga förhållanden, till exempel att en kund har upprättat familjerättsliga handlingar som gåvobrev och testamenten, ska flytta utomlands, gifta sig m.m. Även sådana förhållanden omfattas normalt av tystnadsplikten. Sekretessen omfattar däremot inte förhållanden som är kända för allmänheten, till exempel genom offentliggjorda prospekt. Det kan ibland vara svårt att avgöra vad som är allmänt känt, men utgångspunkten bör ändå vara att det som kunden kan ha skäl att
18
Regelverk NY.indd 18
09-07-06 08.48.17
1 Värdepappersrörelse
uppfatta som sin hemlighet omfattas av tystnadsplikten. I tveksamma fall bör man utgå från att sekretessen gäller. Att en sekretessbelagd uppgift lämnas från en funktionär till en annan i samma värdepappersinstitut kan, men behöver inte, innebära ett obehörigt röjande i strid mot tystnadsplikten. För att ett sådant informationsutbyte ska vara tillåtet krävs det att mottagaren av den sekretessbelagda uppgiften verkligen är i behov av uppgiften för institutets verksamhet. En anställd har således inte rätt att ta del av annan information än den som behövs för hans eller hennes egna arbetsuppgifter. Ingen har alltså, enbart till följd av sin anställning i ett institut, rätt att av eget intresse gå in och skaffa information i institutets olika register. Detta synsätt kommer bl.a. till uttryck när det gäller personalens lönekonton i den egna banken. När man tar fram rörelserna på ett sådant konto ur datorn, på papper eller på skärmen, får den anställdes lön inte anges. Den markeras, men någon sifferuppgift lämnas inte. Det får antas att man i varje institut har infört ett särskilt behörighetssystem som reglerar tillgången till institutets olika dataregister. Vederbörande ska med hjälp av sin personliga kod endast kunna ta del av viss, begränsad information. Uppgifter om till exempel lämnade krediter bör således inte vara tillgängliga för alla bankens tjänstemän. Även när man handskas med institutets dataregister måste man se till att sekretessen bevaras. Konfidentiella uppgifter som visas på skärmen till en terminal får inte bli läsbara för omgivningen. När man tillför ett register nya eller ändrade informationer, får denna operation inte utföras så att obehöriga kan uppfatta innehållet. Inte heller får någon gå ifrån en terminal, som är inloggad, dvs. inkopplad i systemet och färdig att använda. Därigenom blir det nämligen möjligt för obehöriga att gå in i systemet och bryta sekretessen. När en bild på skärmen inte längre används i arbetet ska den tas bort. Annars riskerar man röja det som ska hållas hemligt. Kunden själv kan naturligtvis i något särskilt fall ge sitt medgivande till att uppgift får lämnas ut. Om kunden samtycker till, eller begär att en uppgift lämnas ut, får uppgiften normalt lämnas ut. I undantagsfall kan dock uppgifterna betraktas som företagshemligheter och uppgifterna kan då inte lämnas till konkurrenter. För att det ska vara fråga om ett samtycke bör detta uttryckas särskilt och också gälla en viss uppgift. Det är inte tillräckligt att ett samtycke tas in i till exempel ett depåavtals allmänna bestämmelser. 19
Regelverk NY.indd 19
09-07-06 08.48.18
1 Värdepappersrörelse
Myndigheters rätt till information Det innebär inte ett obehörigt röjande när institutet lämnar en uppgift till myndighet som institutet är skyldigt att lämna på grund av lag eller förordning. Finansinspektionen har rätt att få ut de uppgifter från institutet som inspektionen begär och som behövs i inspektionens tillsynsverksamhet. Instituten är skyldiga att lämna kontrolluppgift om vissa transaktioner och innehav till skattemyndigheten. Instituten kan också vara skyldiga att lämna ut information till skattemyndigheten på grund av anmaning eller revision. Vid en tvist mellan två parter i allmän domstol eller i en brottmålsprocess kan en anställd inom ett institut kallas att vittna. Eftersom det enligt lag föreligger en skyldighet att vittna och domstolen har avgjort att vittnesmålet har betydelse som bevis, innebär vittnesmål inget obehörigt röjande av sekretessbelagda uppgifter. Vidare kan institutet föreläggas att ge in skriftliga handlingar som kan ha betydelse som bevis i ett mål vid domstol. Även i detta fall är det domstolen som avgör om handlingarna har betydelse som bevis och att lämna ut handlingarna är inte ”obehörigt”. Åklagare och polis – Värdepappersinstitut är skyldiga att till förundersökningsledare och åklagare lämna ut uppgifter som institutet har om enskilda kunder. Att lämna ut uppgifter under de förutsättningarna innebär inget brott mot sekretessbestämmelserna. Andra myndigheter som i vissa fall kan ha rätt att få information från instituten är till exempel kronofogdemyndigheten. Uppgifter till andra än myndigheter En kunds legala representanter har rätt att få del av information om kunden. Det gäller till exempel ett aktiebolags styrelse, den som har fullmakt att ensam företräda bolaget, likvidator, konkursförvaltare och bolagsmän i handelsbolag. Om någon har rätt att företräda kunden endast i förening med annan – vilket ofta är fallet för aktiebolags firmatecknare – kan denne bara få information om begäran framställs i förening med den andre. Förmyndare har rätt att få upplysningar om den omyndiges förhållanden. Detta gäller dock inte information om sådan egendom som har satts under särskild förvaltning. Denna information har förmyndaren visserligen rätt att få från den särskilde förvaltaren – men det är en fråga mellan förvaltaren och förmyndaren. En20
Regelverk NY.indd 20
09-07-06 08.48.18
1 Värdepappersrörelse
dast om förvaltaren samtycker till det, har institutet rätt att lämna upplysningar direkt till förmyndaren. Vad gäller förhållandet mellan föräldrar och myndiga barn samt förhållandet mellan makar, kan institutet inte utan medgivande från kunden lämna information om den ene makens förhållanden till den andre maken eller information om myndiga barns förhållanden till föräldrarna. Den som har ställt pant eller gått i borgen för någon annans skuld har rätt att få upplysningar om gäldenärens (kredittagaren) förhållanden för den aktuella skulden. För det fall gäldenären missköter sin kredit så att det finns risk för att borgensmannen eller pantsättaren kan komma att tvingas fullgöra sitt åtagande är institutet i många fall skyldigt att upplysa borgensmannen eller pantsättaren om detta.
Tystnadsplikt om värdepappersinstitutens affärsmässiga förhållanden Utöver bestämmelserna om värdepappersinstitutens förhållande till sina kunder i sekretesshänseende brukar de flesta institut föreskriva att anställda och andra uppdragstagare ska iaktta sekretess med avseende på institutets affärsmässiga förhållande. Dessutom finns det även i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter regler om sådan hemlig information om ett företags affärs- eller driftsförhållanden vars röjande kan skada företaget i konkurrenshänseende. Sådan information kan vara till exempel information om produkter och tjänster och kundregister. En anställd i ett värdepappersinstitut som bryter mot dessa regler – till exempel genom att ta med sig uppgifter om kunder och affärer till en ny arbetsgivare – kan bli skadeståndsskyldig gentemot sin förre arbetsgivare. Många institut är börsnoterade vilket i sig innebär att institutet måste iaktta stor försiktighet och endast offentliggöra information om affärsförhållanden på det sätt som gäller för börsnoterade företag, dvs. i enlighet med noteringsavtalets regler.
Definition av finansiella instrument Reglerna om värdepappersrörelse i lagen om värdepappersmarknaden är tillämpliga när en bank eller ett värdepappersbolag ägnar sig åt någon av verksamheterna som har beskrivits ovan och verksamheten rör ”finansiella instrument”. Vad som är finansiella instrument definieras även det i lagen. 21
Regelverk NY.indd 21
09-07-06 08.48.18
1 Värdepappersrörelse
Finansiella instrument är: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandelar och finansiella derivatinstrument. Var och en av dessa undergrupper är i sin tur definierade: Överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, till exempel a) aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier (Aktier i privata aktiebolag, kommanditbolagsandelar och tillstånd att sända lokalradio är inte överlåtbara värdepapper. Det beror på att dessa värdepapper inte ”kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden”. Inte heller utsläppsrätter, elcertifikat och s.k. Kyotoenheter är överlåtbara värdepapper.) b) obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och c) andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i a och b, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Under denna punkt c inryms bland annat teckningsrätter, teckningsoptioner m.m. och även instrument som ger innehavaren rätt att förvärva ett underliggande värdepapper, till exempel en aktie, av någon annan än den som givit ut det underliggande värdepapperet. Det innebär att sådana derivatinstrument, till exempel aktieoptioner och warranter, som i sig är överlåtbara och kan bli föremål för handel på en andrahandsmarknad, är överlåtbara värdepapper. Derivatinstrument som däremot handlas på det sättet att den som har köpt en option endast kan gå ur sin position genom att ingå ett motsatt optionskontrakt med en central motpart, bör däremot inte anses vara överlåtbara värdepapper. Detta gäller till exempel de standardiserade derivatinstrument som handlas enligt Stockholmsbörsens derivatregelverk. Sådana derivatinstrument är normalt s.k. finansiella derivatinstrument, se nedan. Penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, före tagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på pen ningmarknaden, dock inte betalningsmedel.
22
Regelverk NY.indd 22
09-07-06 08.48.18
1 Värdepappersrörelse
Fondandelar: andelar i investeringsfonder, fondföretag och andra företag för kollektiva investeringar. Finansiella derivatinstrument: här inryms alla de optioner, terminskontrakt, swappar, räntesäkringsavtal och andra derivatkontrakt som inte är överlåtbara. För en utförligare uppräkning av vilka instrument som omfattas, se 1 kap. 4 § p. 5 i lagen om värdepappersmarknaden.
Frågor 1 Vad är den huvudsakliga skillnaden mellan verksamheterna ”ta emot och vidarebefordra order” och ”utföra order”? 2 Ett värdepappersinstitut deltar i handeln på OMX för kunders räkning och lämnar råd till sina kunder som är baserade på kundernas innehav. Vad behöver det företaget ha för tillstånd? 3 Ett värdepappersbolag vill öppna inlåningskonton för sina kunder. Vilket/vilka tillstånd till sidoverksamheter måste bolaget ha? 4 Får ett värdepappersbolag lämna kunder depåkrediter för bilköp? 5 En mamma har, i sin egenskap av vårdnadshavare, under alla år skött sina barns bankaffärer. Nu har ett av barnen fyllt arton år. Kan du informera mamman om vilka uttag som gjorts från det barnets konto? 6 Finansinspektionen begär information om ett företags värdepappersaffärer. Kan du lämna ut informationen utan att fråga kunden? 7 Vad är en aktieobligation – finansiellt instrument, överlåtbart värdepapper, penningmarknadsinstrument, fondandel, finansiellt derivatinstrument? 8 Är en aktie i ett privat aktiebolag ett finansiellt instrument?
23
Regelverk NY.indd 23
09-07-06 08.48.18
Värdepappersmarknaden har en mycket viktig funktion i samhället. För att säkerställa att verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt har staten och marknadens aktörer gemensamt byggt upp ett regelverk som anger ramen för den finansiella verksamheten. Regelverk på värdepappersmarknaden är en av fyra böcker i en serie framtagen av Liber utifrån SwedSec:s kunskapskrav för licensiering av finansiella rådgivare. Boken är anpassad till delområde 5 i kunskapskraven och ger aktuella, grundläggande kunskaper om det regelverk som finns på värdepappersmarknaden. Denna sjätte upplaga är uppdaterad till både form och innehåll. Kapitelindelningen följer delområden och mätpunkter i SwedSec:s kunskapskrav och efter varje avsnitt finns ett antal repetitionsfrågor.
Ella Grundell är verksam som bolagsjurist vid Euroclear Sweden AB, med särskild inriktning på skatte- och bolagsrätt. Hon har lång erfarenhet av värdepappersrätt och compliance-frågor. Ella arbetade tidigare som bankjurist på Nordea.
6 uppl
De övriga böckerna i Libers serie är: Sparande, kapitalförvaltning och finansiella instrument (delområde 1–2); Finansiell ekonomi (delområde 3); samt Etik och gott omdöme (delområde 4). Böckerna riktar sig främst till utbildningar av finansiella rådgivare inom till exempel banker och värdepappersbolag samt till anställda som utför affärer med finansiella instrument åt sina arbetsgivare.
Regelverk på värdepappersmarknaden
Regelverk på värdepappersmarknaden
Ella Grundell, Johan Lycke & Alf-Peter Svensson
Regelverk på värdepappersmarknaden – kunskap för finansiell rådgivning 6 uppl
Johan Lycke är Compliance Officer i SEB med ansvar för området Market Conduct. Han var sekreterare i Värdepappersmarknadsutredningen som resulterade i lagen om värdepappersmarknaden och i Marknadsmissbruksutredningen som resulterade i lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Han är även ledamot i SwedSec:s prövningsnämnd. Alf-Peter Svensson är advokat och verksam vid Grönberg Advokatbyrå, med särskild inriktning på värdepappersmarknadsrätt. Har lång erfarenhet från värdepappersmarknaden, bl.a. som värdepappersjurist inom SEB samt som chefsjurist och Compliance Officer hos Nordiska Fondkommission.
Best.nr 47-09434-9
Tryck.nr 47-09434-9-00
9
Regelverk omslag.indd 1
789147 094349
09-06-26 10.19.53