åldersdiskriminering
rasism
autentisk
mångfald jämställdhet
funktionsvariation
normer tillgänglighet
transkribera
Kommunicera inkluderande
En handbok för alla som kommunicerar på jobbet HELENE LINDSTRÖM
diversity
mentorskap kultur översättning
jämlikhet
inkluderande språk sociala medier webb
dokumentformat
w3c ux
video bilder lättläst
könsdiskriminering hbtqi grafik
Kommunicera inkluderande
En handbok för alla som kommunicerar på jobbet
HELENE LINDSTRÖM
Innehåll
Varför ska du läsa den här boken? 9
Del 1. Oskrivna och
skrivna lagar 11
Kapitel 1. Oskrivna lagar. Okunskap, normer och fördomar 15
Ta reda på vad du inte vet 15
Oskrivna lagar 17
Kapitel 2. Skrivna lagar 21
Nya EU-direktivet CSRD 23
Vad avses med diskriminering? 24
Mer om diskrimineringsgrunderna 25
4-stegsmetoden för arbetsgivare 29
Statistik om mångfald, inkludering och jämställdhet 30
Del 2. Skapa inkluderande kommunikation 33
Kapitel 3. Tillgänglighet och representation 35
Tillgänglighet 36
Representation 36
Kapitel 4. Inkluderande språk och bild 38
Vad får du säga? 38
Svenskan och hen 41
Familjer ser olika ut 43
Skriv lättläst 45
Läsbarhet och typografi 47
Könsneutrala yrkesbenämningar 50
Emojier 51
Inkluderande bild 52
Låt alla få representera samhället 56
Gör en guide 56
Ladda upp med normkritiska exempel 57
Skapa bättre sökmotorrankning och positiva användarupplevelser 59
Kapitel 5. Autenticitet och trovärdighet 61
Washing-begreppen 63
Den nya anti-woke-rörelsen 65
Hashtag-kampanjer 65
Polarisering och manipulation 68
Kapitel 6. Tillgänglighetsanpassa kommunikationen 71
Varför ska du tillgänglighetsanpassa? 71
Vad är funktionsvariationer? 72
Kapitel 7. Skapa tillgängliga webbplatser 82
Användbarhet är A och O 82
Validera din webbplats 84
Lagkrav som rör offentlig aktörs webbplatser och andra digitala tjänster 95
Lagkrav som rör privat aktörs webbplatser och andra digitala tjänster 96
Tillgänglighetsredogörelse 98
Kapitel 8. Tillgänglig bild och video 103
Undertextning, captions och subtitles 104
Syntolkning 106
Teckenspråkstolkning 107
Textversioner 108
Kapitel 9. Tillgänglighet i sociala medier 111
Text på bild 112
Alternativ textbeskrivning till bild eller video 113
Automatisk och manuell undertextning av video 114
Tillgänglig podd 115
Kapitel 10. Hur skapar du inkluderande event? 117
När du bjuder in 118
Inventera deltagarnas behov 118
Tillgängliga platser och lokaler 119
Tänk på: Utomhus 120
Tänk på: Inomhus 120
Skyltar och symboler i lokaler eller på kartor 121
Pauser i programmet 121
Teckenspråkstolkar och skrivtolkar 121
Underlätta deltagande för personer med autism 121
Inkluderande workshoppar 123
Inkluderande digitala event 123
Kapitel 11. Är vi klara nu? 125
Gör en bra sak varje dag 125
Mentorprogram 126
Fördjupa dina kunskaper inom inkludering 127
Slutord 128
Källor 129
Our unity is our strength, and our diversity is our power.
We reject the myth of ‘us’ vs. ‘them.’ We are in this together.”
Kamala Harris, USA:s vicepresident sedan 2021, Twitter (numera X) 21 juni 2016
Varför ska du läsa
den här boken?
Det här är en bok som riktar sig till dig som kommunicerar i ditt arbete och som känner att du vill arbeta mer inkluderande, men inte vet hur.
Den första delen av boken handlar om varför vi alla behöver ta inkluderande kommunikation på allvar, inklusive de tvingande lagkrav som ställs på verksamheter. Den andra delen av boken har ett huvudsakligen praktiskt fokus och berättar om hur du kan göra när du skapar innehåll för olika kanaler och medier eller arrangerar event.
När jag började var mitt mål att skriva den bok som jag själv hade behövt när jag i mitt arbete som kommunikatör ville börja arbeta mer inkluderande, men inte hade kunskapen som jag behövde. För det allra första steget är att förstå att man inte vet allt och att man själv också bär på många förutfattade meningar som man behöver jobba med. Det andra steget är att förstå att alla ska kunna ta del av det vi gör. Vi behöver se till att alla människor i vårt samhälle kan läsa våra texter, ta del av innehållet i våra videor och inlägg i sociala medier, läsa våra inbjudningar och fysiskt ta sig runt på eventen.
Men att kommunicera inkluderande är inte bara viktigt för den som liksom jag arbetar med kommunikation på heltid. Oavsett yrkesroll behöver de flesta i dag skapa kommunikation som når många. Beroende på vår roll har vi lite olika fokus, men målet är detsamma: Vi har något vi behöver uppnå med hjälp av kommunikation och för att lyckas behöver vi nå vår målgrupp. Det kan låta enkelt, men är ofta svårt. När vi dessutom adderar att alla ska kunna ta del av kommunikationen
och känna sig inkluderade kan det upplevas nästintill omöjligt. Men oroa dig inte, jag kommer inte bara visa dig att det går att göra, utan också hur du kan göra.
Jag tror också att du har en övertygelse om att inkludering är viktigt. Du har insett att världen inte är jämställd eller jämlik och att inte alla människor har samma möjligheter att leva ett bra liv. Du har också en vilja att bidra till en bättre värld. Du håller med om att den här ojämlikheten måste förändras och du vill vara en del av den utvecklingen. Men du saknar tillräcklig kunskap. Du känner dig osäker på vad du kan göra och vad som förväntas av dig, men också vilka vägar som finns. Hur pratar man om de här frågorna, vilka begrepp är okej att använda? Hur gör man i praktiken? Vad är bäst att börja med? Vad säger lagarna om de här frågorna och vilka är lagarna?
De här frågorna är både enkla och svåra. Det mesta kan du och dina kolleger börja göra nu direkt. Det kostar inget. Du behöver inga beslut från högre ort. Allt du behöver finns här.
Boken är skriven för att passa för alla branscher och kontexter. Ni som läser kan ha olika yrken, vara olika gamla, olika erfarna, ha olika kön och religion, olika etnisk och kulturell härkomst, olika funktionsvariationer samt olika personligheter. Ni är helt enkelt olika. Det ni har gemensamt är en övertygelse och en vilja att vara en del av en positiv förändring i världen – det är därför ni har valt att läsa den här boken. Tillsammans kan vi göra världen till en lite bättre plats för alla!
Del 1. Oskrivna och skrivna lagar
KOMMUNIKATION ÄR EN viktig del av samhället. Människor har alltid haft ett behov av att få uttrycka sig och också förstå andra för att samarbeta och bygga relationer. Under de senaste decennierna har kommunikationens betydelse ökat dramatiskt. Det beror bland annat på teknisk utveckling, som internet, mobiltelefoner och sociala medier, som har gjort det enklare och snabbare att kommunicera med människor över hela världen. Men det beror också på att fler har börjat inse hur stor del kommunikationen har i att bygga starka relationer, både personliga och professionella. Vi har även börjat förstå att vi är beroende av goda relationer om vi ska lyckas lösa vår tids stora utmaningar.
Vad gäller organisationskommunikation har synen på företagskultur förändrats. Förr betraktades företagskulturen mer som en sidoeffekt – något som uppkom av sig självt och bara existerade för att främja produktiviteten. I dag vet man att företagskulturen är en avgörande faktor för ett företags framgång och på många sätt bärs upp av kommunikation. Företagskultur är något som i hög grad påverkas av ledarna i en organisation. Trots att de flesta ledare ägnar en stor del av sin arbetstid åt att kommunicera är det långt ifrån alla organisationer som har insett hur viktig denna kompetens är.
I dag menar många att framtidens ledare kommer att vara de som bäst förstår värdet av kommunikation. För egen del tror jag att utvecklingen kommer att vara extra gynnsam för de ledare som också förstår betydelsen av inkludering.
Inkluderings- och mångfaldsfrågor har klättrat på alla företags och organisationers agendor under några år, för att nu befinna sig högst upp.
Ur ett historiskt perspektiv har detta vuxit fram under århundraden, genom en lång kamp för rättvisa och jämlikhet. Äntligen förstår de flesta hur fel det är med ojämlikhet och diskriminering baserat på faktorer som etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning, funktionsvariationer och kulturell bakgrund. Fler och fler delar i dag uppfattningen att vi måste skapa samhällen där alla kan känna sig välkomna och inkluderade, oavsett bakgrund eller identitet.
Inkludering och mångfald har också blivit allt viktigare i arbetslivet och i utbildningssammanhang. Det beror på att arbetsgivare och utbildningsinstitutioner har börjat förstå att en mångfald av perspektiv och erfarenheter bidrar till bättre prestationer och högre innovationsgrad. Dessutom visar större delen av all forskning på området att företag som arbetar inkluderande gör bättre ekonomiska resultat. I samband med att kompetensbrist seglat upp som ett stort hot för många branscher har allt fler organisationer också tvingats inse att inkludering är nödvändigt inte bara för att attrahera talanger. Det är även viktigt för att skapa en god företagskultur och en positiv arbetsmiljö som anställda vill stanna i och kan prestera sitt allra bästa i.
Det kostar både tid och pengar att nyanställa och träna upp nya medarbetare.
Ur ett samhällsperspektiv kan man se ännu fler vinster. Bättre hälsa, färre och kortare sjukskrivningar, mindre våld och missbruk, och när fler medborgare får förutsättningar att nå sin fulla potential kan betydligt fler bidra till att skapa värde. Jag skulle kunna fortsätta, men jag är säker på att du redan har förstått poängen. Det finns många bevis för att en värld som inte är ojämlik skulle vara mycket bättre för oss alla.
Men varför är det då inte redan så? Det finns några stora anledningar till detta, och de viktigaste är okunskap, normer samt fördomar. Vi ska börja där.
14
Del 1. Oskrivna och skrivna lagar
Oskrivna lagar. Okunskap, normer och
fördomar
Att ändra normer handlar om att påpeka vad som görs fel och kan vara exkluderande. En person som pekar på fel är faktiskt den som på sikt skapar inkludering. Personer som brukar kallas glädjedödare ägnar sig alltså åt att förflytta normer och positioner och är viktiga i arbetet mot diskriminering. Citerat ur Hudfärgens betydelse på din arbetsplats, sida 23, utgiven av Länsstyrelsen Stockholm 2021
Ta reda på vad du inte vet
Det första vi behöver göra för att motverka okunskap och fördomar är att ta reda på var gränserna går för vår nuvarande kunskap. År 1999 publicerade socialpsykologerna David Dunning och Justin Kruger en artikel som har blivit en standardstudie för att förstå mänskligt kunskapsinhämtande. Studien heter ”Unskilled and Unaware of It: How Difficulties in Recognizing One’s Own Incompetence Lead to Inflated Self-Assessments” (Okunnig och omedveten om det: Hur svårigheter att känna till sin egen okunskap leder till uppblåst självbedömning). I studien identifieras fyra stadier som beskriver processen för hur vi
uppfattar såväl en frågas svårighetsgrad som vår egen kompetens på området. Det första stadiet är enligt Dunning och Kruger det svåraste och samtidigt det viktigaste att ta sig förbi: att gå från omedvetet okunnig till medvetet okunnig.
Dunning-Kruger-effekten
1. Omedveten okunnighet: Du saknar kunskap, men bryr dig inte om det.
2. Medveten okunnighet: Du är medveten om vad du inte vet, men har ännu inte tagit något steg för att lära dig mer.
3. Medveten kunnighet: Du skaffar dig aktivt kunskap om det som du tidigare inte kunde.
4. Omedveten kunnighet: När du blivit riktigt kunnig inom ett område är det lätt att underskatta hur mycket du vet eller tro att andra också vet lika mycket.
Omedveten kunnighet
I början av den här boken befinner du dig troligtvis i det andra stadiet och är medveten om att du behöver lära dig mer. Men innan vi fyller Omedveten okunnighet Medveten okunnighet Medveten kunnighet
16 Del 1. Oskrivna och skrivna lagar
kunskapsgapen ska vi reflektera lite kring något annat som ofta hindrar oss från att ta in ny kunskap: våra normer och fördomar. Att granska sina egna och andras normer brukar kallas att tänka normkritiskt.
Oskrivna lagar
När man tittar på samhället i dag får man intrycket att det mesta förändras väldigt snabbt. Det gäller dock inte när det kommer till våra mest grundläggande vanor, rutiner, åsikter och förutfattade meningar – det som utgör ett samhälles oskrivna regler. Våra normer och fördomar är ibland så svåra att ändra att de nästan kunde vara huggna i sten. För att börja tänka normkritiskt behöver vi både synliggöra och reflektera över våra egna och andras normer och fördomar.
Vad är normer?
Normer är våra uppfattningar om hur vi själva och andra bör vara och agera. De varierar främst med kultur och hur vi ser på saker beror på vilka ”normglasögon” vi själva har på oss. Det är normer som gör att när vi tänker på en svensk präst kanske vår första bild är en vit, heterosexuell man. När vi tänker på en sjuksköterska är det i stället kanske en vit kvinna vi ser framför oss. När någon pratar om hudfärgade plåster föreställer vi oss ett plåster i en färg som passar en ljus hudton.
Normer definierar vad som anses vara ”normalt” och ”accepterat” i en kultur eller grupp. På individuell nivå lär vi in och utvecklar normer genom socialisering och interaktion med andra. Familj, vänner, skola och medier spelar en stor roll i att forma våra normer. Vi lär oss vad som uppskattas av andra och vad andra förväntar sig av oss inom våra olika sociala sammanhang. Normer kan göras formella, exempelvis till lagar, men de kan också vara informella och skapa ordning, stabilitet och samarbete mellan gruppens medlemmar. De kan hjälpa oss att
Kapitel 1. Oskrivna lagar. Okunskap, normer och fördomar 17
lösa problem, arbeta mot gemensamma mål och undvika konflikter.
De kan ge en känsla av samhörighet och identitet genom att definiera vad som är unikt för en viss kultur eller grupp. Men de kan också ibland leda till diskriminering, fördomar, orättvisor eller ojämlikhet i en grupp eller mellan grupper i ett samhälle.
Det man behöver förstå är att den som befinner sig inom en norm, till exempel heteronormen, funktionsnormen, tvåkönsnormen, vithetsnormen eller allihop, oftast får ett större handlingsutrymme och fler möjligheter än den som befinner sig utanför normen. Ett av problemen är att de människor som själva tillhör normen kan ha svårt att se att det över huvud taget finns en norm. Ofta har de ännu svårare att förstå hur andra människor påverkas av den. Den som är vit här i Norden reflekterar sällan över sin hudfärg. Män som går hem från föräldramötet i skolan sent på kvällen upplever oftast inte rädsla för att bli överfallna. Heterosexuella håller utan att tveka sin partner i handen på väg hem från bion.
Vad skiljer normer från fördomar?
En fråga som jag ofta får är vad som skiljer normer från fördomar. Normer är sociala regler och förväntningar som styr hur vi är, lever och ser ut. De upprätthålls av grupper eller samhällen, medan fördomar handlar om individuella attityder och förutfattade meningar om en grupp. Fördomar är alltid generaliserande och stereotypa jämfört med normer, som ju kan vara både bra och dåliga. Eftersom det är vi människor som skapar dem går normer att förändra – även om det ibland är svårt.
På 1950-talet var det fortfarande norm i Sverige att kvinnor skulle vara hemma för att ta hand om barn och hushåll, medan männen skulle arbeta och försörja familjen. Både kvinnor och barn var ekonomiskt beroende av män som därigenom hade makten över hela familjen.
18
Del 1. Oskrivna och skrivna lagar
Det krävdes stora politiska insatser för att förändra den här normen, men i dag arbetar nästan lika många kvinnor som män i Sverige.
Hur uppstår normer och fördomar?
Den nordamerikanska socialpsykologen Albert Banduras teori om social inlärning används ofta som förklaring till hur normer och fördomar uppstår. Banduras menar att människors beteende formas genom att vi från tidig ålder studerar hur andra i vår omgivning gör. Sannolikheten för att vi ska kopiera andras beteenden ökar ju mer de liknar oss genom att exempelvis ha samma ålder, hudfärg, kön, intressen och värderingar som vi. Den ökar också om de är som vi vill vara, till exempel kända och framgångsrika. Vi formas mest av de människor som finns i miljön runt oss när vi växer upp. När vårt beteende möter omvärlden kan det antingen belönas eller bestraffas. Om vi känner att det vi gör uppskattas kommer det att förstärka beteendet.
Varför ska vi bli medvetna om våra normer och fördomar? Att vi omedvetet imiterar och kopierar de som liknar oss för att vi vill bli en del av denna grupp gör att vår grupp skiljer sig åt från andra grupper. Det kan leda till att vi vet mindre om andra grupper och därför kommer att förstå dessa sämre. Att vi inte vet så mycket om dem lämnar utrymme för fördomar och stereotypa föreställningar.
Människor är mer eller mindre fördomsfulla, vilket är både medfött och inlärt, men fördomar uppstår också ur grupptillhörighet. Vi är alla del av en eller flera grupper och all grupptillhörighet skapar viss fientlighet mot andra grupper än den egna.
Nazar Akrami, som forskar om fördomar vid Uppsala universitet, skriver att ökad medvetenhet om hur vi människor fungerar skulle kunna göra att vi automatiskt tänker efter lite mer, på samma sätt som vi redan i dag automatiserar negativa stereotyper. Det är den här medvetenheten som jag menar att vi behöver jobba med för att bli mer inkluderande.
Kapitel 1. Oskrivna lagar. Okunskap, normer och fördomar
För att bli mer inkluderande behöver du:
1. förstå vilka normer som påverkar ditt tänkande och beteende
2. utmana dig själv genom att ifrågasätta normerna som du upptäcker
3. lyssna på andras erfarenheter och perspektiv på dina normer
4. vara beredd att omvärdera och ändra dina egna åsikter och attityder
5. dela med dig av dina nya insikter till andra.
20 Del 1. Oskrivna och skrivna lagar
ISBN 978-91-47-15208-7
© 2024 Helene Lindström och Liber AB
Förläggare: Kajsa Lindroth
Redaktör: Ulf Ivarsson
Grafisk form inlaga och omslag samt sättning: Nette Lövgren
Författarfoto omslag: Pedram Fazelzadeh
Projektledare: Magnus Winkler
Produktion: Lars Wallin
Första upplagan
1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina, 2024
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Hur kommunicerar man inkluderande?
De flesta av oss ägnar en stor del av vår arbetstid åt att kommunicera med medarbetare, kunder, patienter, elever eller andra som vi kommer i kontakt med. Och oavsett yrke ställs det höga krav på oss att vi ska vara inkluderande.
Men vad betyder det egentligen att kommunicera inkluderande?
Det kan vara svårt att lyckas om man inte riktigt vet vad det innebär och hur det ska gå till. Vad menas med inkludering och tillgänglighet? Varför är det så viktigt? Vad säger lagen och hur skapar man innehåll som är mer inkluderande?
Den här boken ger dig den kunskap och de verktyg som du behöver för att lyckas kommunicera inkluderande – i dina texter, sociala medieinlägg, bilder, videor, poddar, event och webbsidor.
Här får du lära dig:
• VAD du ska göra
• VARFÖR du ska göra det
• HUR du ska gå tillväga
Helene Lindström har arbetat som kommunikatör inom innovation och forskning sedan 2008. Hon har varit engagerad i jämställdhets- och mångfaldsarbete främst inom akademin där hon bland annat drivit nätverk, genomfört forskningsstudier och startat mentorprogram. Efter att ha arbetat i ett nationellt projekt för mer inkluderande innovation utbildade hon sig 2021 till normingenjör.
Foto: Pedram Fazelzadeh