9789151101156

Mitt i SPRÅKET

Lärarhandledning Anna Jeppsson Sanny Thor

A

Innehåll Förord av Gudrun Svensson ........................................................................ 4 Författarens förord ...................................................................................... 6 Det flerspråkiga klassrummet....................................................................... 7 Svenska som andraspråk .............................................................................. 8 Läs­ och skrivundervisning ......................................................................... 9 Den viktiga högläsningen .......................................................................... 10 Språkutveckling genom estetiska uttrycksformer ....................................... 11 Komponenterna i Mitt i språket .................................................................. 12 Centralt innehåll ....................................................................................... 15 Del 1­ 9.................................................................................................... 16 Högläsningstexter del 1–9 ......................................................................... 76 Kopieringsunderlag Bokstavssidor ............................................................................................ 85 Sekvensbilder till högläsningstexterna ...................................................... 114 Väska ...................................................................................................... 123 Karaktärerna ........................................................................................... 124 Rana ­ sätta ut kroppsdelarna .................................................................. 125 Katt ­ sätta ut delar ................................................................................. 126 Fågel ­ sätta ut delar ................................................................................ 127 Vokalerna ............................................................................................... 128 Alfabetet ................................................................................................. 129 Venndiagram .......................................................................................... 130 Mina ord ­ Dina ord ............................................................................... 131 Ordfläta ­ I sandlådan, extraträning till del 2 ............................................ 132 Ordfläta ­ sj­och tj­ljud, extraträning till del 7 ......................................... 133 Recept på tunnbröd ................................................................................ 134 Ord och bildkort .................................................................................... 135 • • • •

frukt­ och grönsaker saker i badrummet möbler skolsaker

• • • •

kläder djur färger väder

• trafikmärken • matbordssaker • leksaker

Frågeord ................................................................................................. 161 Facit ....................................................................................................... 162

51101156_1.5_Inlaga.indd 3

2022-04-04 13:33

Förord av Gudrun Svensson För ett läromedel finns det tre särskilt viktiga kriterier som bör uppfyllas: det ska vara fängslande och moti­ vera läsaren att utveckla ny kunskap, det ska vara progressivt utmanande och det ska bygga på veten­ skaplig grund. Samtliga kriterier uppfylls av Mitt i språket, som är ett välskrivet och insiktsfullt läromedel för yngre elever.

Fängslande och sporrande När jag läser Mitt i språket blir jag lika glad och inspirerad som när jag en gång öppnade min egen första läsebok av Elsa Beskow, Nu ska vi läsa! Precis som Mitt i språket innehöll boken färgglada bilder där jag kunde känna igen mig i min egen samtid och associera till mina egna erfarenheter.

Mitt i språket återger också läsarens samtid, en samtid som eleverna kan känna igen sig i, men som ser helt annorlunda ut än den som skildras i Elsa Beskows läseböcker. Genom de fyra barnen Abdi, Ina, Noa och Rana samt deras lärare Nala speglas ett mångfaldigt samhälle som också kommer till synes i klassrummet. Vi får följa barnen och deras upplevelser i vardagen, i en beskrivning som startar i skildringar av näraliggande ämnesområden som kropp, familj och lekar, och sedan vidgas ut mot staden, bussresor och utflykter både inom staden och ut till landet. Även världsomfattande frågor om nedsmutsning och miljö berörs i boken och knyts till närmiljön med kompostering och flaskor som ska pantas och inte kastas på marken. Boken innehåller vanliga händelser i barnens tillvaro, men lyfter samtidigt fram funderingar och utmaningar som kan uppträda även i den tryggaste vardag.

I boken ges många uppslag för samtal om sådant som kan förbises av vuxna, men som har stor betydelse för barnen i deras värld. Upplevelser och känslor, förhållningssätt till varandra och miljöfrågor lyfts fram och blir underlag för samtal utifrån perspektiv som blir förståeliga för barn.

Progressivt utmanade Läseboken kan läsas av alla elever eftersom den utgår från grundläggande principer för läs- och skriv­ utveckling, oavsett språklig bakgrund. Läs- och skriv­ förmågan tränas och utvecklas med utgångspunkt från föremål och företeelser i elevernas vardagliga 4

Gudrun Svensson, docent, skol- och flerspråkighetsforskare samt lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet

tillvaro. Samtidigt framgår det tydligt att boken stöttar andraspråksutveckling eftersom just sådana vardag­ liga ord inte alltid ingår självklart i de fler­språkiga elevernas ordförråd. På så vis tränar de fler­språkiga eleverna både läs- och skrivförmågan samtidigt som de utvecklar ett vardagligt ordförråd. Den progressiva utvecklingen gäller inte bara ordförrådet utan också grammatiken som är anpassad för åldern och steg för steg inför allt mer avancerade grammatiska företeelser.

Arbetsboken till Mitt i språket har många kreativa, omväxlande och inspirerande uppgifter som fördjupar läsebokens texter. Uppgifterna innehåller konsekvent och repetitivt just sådant som flerspråkiga elever behöver för sin utveckling och djupare förståelse av det svenska språket. Exempelvis framgår det följdriktigt genom hela boken vilka artiklar, en eller ett, den eller det, som ska knytas till respektive ord, ett oförutsägbart grammatiskt fenomen som saknar regler och som behöver tränas och repeteras många gånger.

För elever med svenska som förstaspråk blir den konsekventa grammatiska progressionen ett moment av fördjupad lästräning och igenkänning av strukturen i ett redan automatiserat talspråk. För flerspråkiga elever, särskilt för nyanlända, ger de progressiva grammatiska momenten en ständigt pågående läs-, språk- och kunskapsutveckling. Samtidigt skapar de varierade repetitiva uppgifterna möjlighet att på sikt automatisera svenskt språkbruk. Den grammatiska progressionen framgår bland annat genom förskjut­ ning av fokus från det enskilda huvudordets böjningar till relationer inom frasen, satsen och meningen alltmedan genomgångna moment tränas fortgående.

Verben, som är en ordklass med central betydelse

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 4

2022-04-04 13:33

för språkliga strukturer, får mycket utrymme med en progression från enkla meningar i presens och perfekt till mer komplexa meningskonstruktioner med bland annat hjälpverb.

Det svenska språkets möjligheter att uttrycka sig genom sammansättning av ord lyfts fram i ett ganska tidigt skede i boken. Detta språkliga fenomen, som skapar tillfälle till många kreativa uttrycksmöjligheter i svenska språket, ger många gånger upphov till svårigheter hos flerspråkiga elever och kan vara en riktig stötesten vid utveckling av svenskt språkbruk.

De flerspråkiga eleverna måste kunna både tolka och själva formulera sammansättningar för att skaffa sig ett rikt och varierat språk. Det är inte så vanligt bland världens språk att skapa betydelse genom att sätta ihop ord på ett sådant sätt som i svenskan, där det viktigaste, alltså det som saken gäller, kommer sist och alla led framför snävar in betydelsen. Därför behöver sammansättningar övas om och om igen för att det ska bli ett naturligt uttryckssätt också för elever med annat förstaspråk än svenska. Av den anledningen är det särskilt positivt att sammansatta ord behandlas redan tidigt i boken. Likaså är det positivt för elevernas språkförståelse och skrivutveckling att interpunktion och meningsstrukturer tränas tidigt i arbetsboken.

I den stöttning som beskrivs i lärarhandledningen finns ett tydligt flerspråkighetsperspektiv. Eleverna uppmuntras nämligen att också använda sitt förstaspråk som en resurs när de gör sina uppgifter, det vill säga att tillämpa ett transspråkande arbetssätt. Läromedlets många uppgifter med grund i multimodala medier och estetiska former kan också betraktas som trans­ språkande inslag utifrån det utvidgade synsättet på transspråkande som hävdas av många flerspråkighets­ forskare.

Vetenskaplig grund Till Mitt i språket finns en gedigen lärarhandledning som tydligt visar att boken har sin utgångspunkt i läroplanen och vilar på vetenskaplig grund. Lärar­ handledningen genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv på lärande som kan ledas tillbaka till Vygotsky (1978) och som också är framträdande hos inhemska pedagoger som exempelvis Säljö (2000).

Det sociokulturella perspektivet på lärande med dess betoning på att kunskap utvecklas i relationen människor emellan går som en röd tråd genom hela lärarhandledningen.

Läromedlets detaljerade och varierande beskriv­ ningar av hur läsning och samtal kan utformas i klassrummet anknyter till modern littercitetsforskning (Bergö & Jönsson 2012; Schmidt 2013) och ger lärare rikhaltiga redskap att utveckla läsförståelsestrategier.

De kognitivt utmanande samtalsfrågor som föreslås ger eleverna stöd i deras utveckling av bland annat iakttagelseförmåga och kritiska tänkande vilket också framhålls av forskare som en avgörande resurs för att uppnå en allsidig litteracitetsförmåga (Freebody & Luke (1997; Gibbons 2006).

I lärarhandledningen lyfts även genomgående ett aktuellt flerspråkighetsparadigm som betonar mångfalden som resurs och framhåller transspråkande (trans­languaging) som en pedagogisk strategi i under­ visningen, en strategi som får stöd av såväl internatio­ nella forskare som García (2009) och Cummins (2017) som inhemska som Axelsson (2013), Wedin (2017) och Svensson (2017).

Sammanfattningsvis är detta ett frikostigt läromedel som genom sitt strukturella upplägg, variation och genomtänkta pedagogiska strategier ger lärare stöd i arbetet med elevers litteracitetsutveckling.

Gudrun Svensson

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 5

5

2022-04-04 13:33

Författarens förord Anna Jeppsson, förskollärare, grundskollärare årskurs 1-3 och språk-, läs- och skrivutvecklare.

Hej och välkommen! Så kul att du har valt att arbeta med läromedlet Mitt i språket!

Jag har haft förmånen att undervisa flerspråkiga elever i mer än 20 år. Under dessa år har jag utvecklat innehåll och metoder utifrån mina elevers behov och utifrån mina kunskaper om språk­, läs­ och skriv­ utveckling. Jag tycker att det kan vara en utmaning att hitta läromedel som fångar eleverna och som på bästa sätt gynnar deras lärande. Många gånger har jag skapat material själv eller på olika sätt anpassat det som jag har hittat. Jag är därför väldigt glad över att jag har fått vara med och skriva Mitt i språket.

För mig är texter, som engagerar eleverna och som de kan känna igen sig i, en av de viktigaste förutsättningarna för en god språk­, läs­ och skriv­ undervisning.

I Bim Wikströms härliga texter om Rana och hennes vänner får eleverna möta elevnära ämnen.

Tillsammans med Sanny Thors fina illustrationer, och med stöd av innehållet i denna lärarhandledning, kan texterna bli en bra utgångspunkt för utveckling av såväl lässtrategier som elevens alla språkliga förmågor.

Jag anser att det är i samtalet mellan elev och lärare, och elever emellan, som en stor del av lärandet sker.

Genom att sätta ord på sina tankar tillsammans med andra, och låta det muntliga språket bli en bro in i skriftspråket, utvecklas språk och kunskaper.

Att alla språk är språk för lärande, och att det är en tillgång att kunna många språk, är något jag anser att

vi måste ta tillvara på i skolan. Om du som lärare är nyfiken på elevernas erfarenheter och låter dem använda sin flerspråkighet som en resurs för lärandet blir de stärkta i sin identitet och får större möjligheter att lyckas.

Det finns många personer som har inspirerat mig i mitt arbete och inför skrivandet av den här lärar­ handledningen. Det är forskare och experter, inom språk­, läs­ och skrivutveckling, flerspråkighet och svenska som andraspråk, som genom föreläsningar och litteratur har gett mig nya kunskaper och insikter.

Det är alla fantastiska kollegor som jag har arbetat tillsammans med och som har delat med sig av sina erfarenheter, och det är särskilt alla härliga elever som jag har mött genom åren!

Jag hoppas att du i den här lärarhandledningen till Mitt i språket finner inspiration och stöd för en varierad och lustfylld undervisning, och att du och dina elever kommer att tycka om att arbeta med materialet.

Lycka till i det spännande arbetet med elevernas språk­, läs­ och skrivutveckling. Glöm aldrig att det är du som lärare som är den allra viktigaste faktorn för att dina elever ska lyckas!

Anna Jeppsson

6

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 6

2022-04-04 13:33

Det flerspråkiga klassrummet I många klassrum idag finns det flerspråkiga elever.

De senaste årens migration innebär att skolan har många flerspråkiga elever som alla, på olika sätt, bär på en resa och en historia som har präglat dem innan de kom till Sverige. I skolan möter lärare också flerspråkiga elever som är födda i Sverige, som pratar ett eller flera andra språk i till exempel hemmet, och som har erfarenhet av andra kulturer.

En viktig uppgift för skolan är att lyfta fram och ta tillvara på elevernas kunskaper och erfarenheter.

Klassrummen bör präglas av ett interkulturellt förhållningssätt som ger eleverna möjlighet att visa sina kunskaper och att få vara stolta över sitt ursprung och sina språk Genom att vara nyfiken på eleverna och deras bakgrund samt låta dem använda alla sina språkliga resurser kan skolan bidra till att stärka elevernas identitet.

I skolan ska alla elever ges möjlighet att utveckla de språkliga förmågor och de färdigheter som krävs för att klara skolans olika ämnen. För att det här ska kunna ske måste eleverna undervisas utifrån ett språk­ och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Det är av stor vikt att innehåll i undervisning och uppgifter är kognitivt utmanande. Om uppgifterna är för enkla sker inget lärande och det finns risk för att

eleverna blir uttråkade. Om uppgifterna däremot är för svåra, och eleverna lämnas att klara dem på egen hand, är det lätt att det uppstår frustration. Då krävs stöttning som ger eleverna möjlighet att klara uppgiften och utveckla strategier för att klara det själv nästa gång.

En viktig del i ett språkutvecklande arbete är samtalet. Eleverna behöver få många tillfällen att bearbeta innehåll muntligt. Det är viktigt för alla elever, men extra viktigt för de elever som utvecklar ett andraspråk.

Att se alla språk som språk för lärande innebär att elevers alla språkliga resurser, både verbala och icke­ verbala, tas tillvara i undervisningen. Genom detta synsätt ges eleverna möjlighet att utveckla sina språk parallellt och de får möjlighet att visa sina kunskaper, oavsett språk. Det här kan också innebära att eleverna får använda estetiska uttrycksformer som bild, drama och musik. Att på detta sätt använda och stärka elevens alla språkliga resurser kallas translanguaging (transspråkande).

Mitt i språket har inspirerats av forskning av bland annat Jim Cummins och Gudrun Svensson när det gäller just translanguaging. I lärarhandledningen finns förslag på hur lärare kan få in detta i samband med arbetet med texterna i läseboken.

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 7

7

2022-04-04 13:33

Svenska som andraspråk När en elev som växer upp i en enspråkig miljö börjar skolan, har eleven utvecklat ett ordförråd på cirka 7000 ord och har lärt sig uttal och grammatiska strukturer. Man brukar prata om att eleven har byggt en bas på sitt förstaspråk. Om en elev har utvecklat denna bas på ett annat språk än svenska måste eleven genom undervisning utveckla den svenska basen parallellt med utbyggnaden av såväl första- som andraspråket.

För att avgöra vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk måste läraren göra en bedömning av elevens språk i olika situationer och sammanhang. Lärare i svenska som andraspråk kan göra en sådan bedömning genom till exempel en performansanalys av en muntlig eller skriftlig text.

Enligt kursplanen för svenska som andraspråk ska eleverna genom ämnet ges möjlighet att utveckla sitt svenska språk för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspektiv och bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Undervisningen ska även stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska och ge dem möjlighet att utveckla kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal samt ord och begrepp.

8

På lågstadiet är det vanligt att elever som undervisas enligt kursplanerna för svenska som andraspråk respektive svenska får sin undervisning parallellt av samma lärare och i samma klassrum. Då blir det extra viktigt att läraren organiserar och planerar en undervisning där alla elever får möjlighet att utveckla sina språkliga förmågor.

Undervisningen bör utgå från ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt där eleverna är språkligt aktiva - och där de med stöttning från lärare och kamrater får delta i språkligt utmanande aktiviteter. Eleverna ska ges rika tillfällen till muntlig interaktion i strukturerade samtal. Gemensam läsning och läsrelaterade aktiviteter är betydelsefulla inslag i undervisningen för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla strategier för läsning och läsförståelse. Även gemensamt skrivande är viktigt då eleverna på detta sätt får stöttning i att utveckla strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter.

Det bör också finnas inslag där eleverna övar förmågan att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

Mitt i språket är ett läromedel som utgår från ovanstående tankar om andraspråksundervisning.

Läromedlet kan användas i grupper där majoriteten av eleverna är andraspråksinlärare. Det bygger på ett gemensamt arbete med texter, där lärarens stöttning och modellerande samt repetition över tid skapar förutsättningar för elevernas utveckling av sina språkliga förmågor.

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 8

2022-04-04 13:36

Läs- och skrivundervisning Forskning har visat att en framgångsrik språk­, läs­ och skrivundervisning måste vara varierad och strukturerad. Det finns inte en metod som passar alla elever. Skolan behöver erbjuda olika aktiviteter som stöttar eleverna i att utveckla sin språk, läs­ och skrivförmåga.

Du som lärare har en viktig roll i dina elevers språk­, läs­ och skrivutveckling. Genom att modellera och undervisa explicit kring hur läsning går till, hur man gör för att förstå ett ord i en text och hur man skriver en text inom en viss genre, får eleverna möjlighet att utveckla strategier. Denna stöttning behöver eleverna för att klara språkligt utmanande uppgifter, och leder till att eleverna kan klara sig på egen hand längre fram.

En del elever lär sig läsa med helordsmetoden, vilket innebär att de lär sig avkoda ord som helheter.

Alla elever bör dock också få lära sig att ljuda och förstå kopplingen mellan ljud och bokstav. För att elever ska kunna utveckla en effektiv ljudningsstrategi har den fonologiska och fonemiska medvetenheten stor betydelse. Att känna till enskilda bokstävers ljud (fonem) och hur de representeras av en bokstav (grafem) samt hur de ljudas samman till orddelar (morfem) är en väldigt viktig del i läsutvecklingen.

Det obligatoriska bedömningsstödet i läs­och skriv­ utveckling i årskurs 1­3 (Skolverket 2019) betonar detta. Lärare ska säkerställa att elever känner till alla bokstavsljud och använder ljudningsstrategin vid läsning.

Läsning innebär såväl avkodning som förståelse för det lästa. Detta innebär att skolan, parallellt med undervisning om språkets form ­ bokstäver, bokstavs­ ljud, stavning och grammatik, måste ge eleverna möjlighet att utveckla läsförståelse. Genom högläsning, gemensam läsning och samtal om texter kan eleven utveckla strategier för att förstå det lästa.

När det gäller läs­ och skrivinlärning på ett annat språk än modersmålet är det viktigt att tänka på att det kan vara en utmaning och ta lite längre tid. Dels kan eleverna ha svårigheter att urskilja specifika ljud, då ljuden inte finns på modersmålet, dels kan de ha svårigheter att ljuda samman ord som de aldrig har hört eller förstår innebörden av. Det är viktigt att aktivt arbeta med ordförrådet. I detta arbete har också bilder och bildstöd en betydelsefull roll.

Mitt i språket fokuserar på såväl språkets innehåll som form. I samband med läsning av högläsnings­ texter och texter i läseboken finns förslag på frågor att samtala utifrån för att utveckla förståelse för texterna. Texterna i läseboken är korta enkla texter med elevnära innehåll. De följer en progression från att endast innehålla korta ljudenligt stavade ord till allt längre ord med mer avancerade ljud (konsonantförbindelser, sj-ljud, tj-ljud etcetera). Texterna bör läsas gemensamt med mycket stöttning av lärare, bilder, kamrater, förförståelse och kontext. Genom upprepad läsning får eleverna möjlighet att träna både avkod­ ning och läsflyt.

I arbetsboken finns uppgifter som tränar läsför­ ståelse, ordkunskap och olika delar av språkets form.

Några av de bokstavsljud som förekommer i de första texternas innehåll uppmärksammas i uppgifter.

Parallellt med arbetet med läseboken bör läraren arbeta med bokstäver och bokstavsljud. I lärarhand­ ledningen finns kopieringsunderlag med uppgifter där eleverna får träna på bokstävernas ljud och på att skriva dem.

1

2

3

1

2

3 1 2

3 1

Fyll i bokstaven Aa på rätt plats.

No ___

___bdi

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

R___n ___

In ___

Sätt prickar på bokstaven Oo och rita de nya orden.

Kopieringsunderlag

85

sno Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

lok

odla Kopieringsunderlag

113

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 9

9

2022-04-04 13:33

Den viktiga högläsningen Högläsning och att läsa tillsammans är en viktig del av språk- och läsundervisningen. Genom att lyssna, läsa och samtala tillsammans om det lästa aktiveras elevernas tankar och de utvecklar förståelse för texten. Genom det gemensamma arbetet får eleverna också strategier för sitt egna läsande.

Så här kan du arbeta med högläsning tillsammans med dina elever: Före läsningen Vilka tankar och känslor väcker rubrik och bilder?

• Läs först rubriken och låt eleverna fundera på vad de tror att texten kommer att handla om. Här kan eleverna med fördel använda sitt modersmål eller sitt starkaste språk.

• Ställ frågor som får eleverna att tänka på liknande företeelser som de själva varit med om. Har du varit med om…? Har du sett en…? Hur kändes det när…?

• Låt eleverna titta på bilden på bokens framsida en stund och därefter samtala i par om vad de ser. (Det är en fördel om du projicerar bilden så att alla ser).

Låt gärna eleverna använda sitt modersmål eller sitt starkaste språk för att benämna det de ser, för att jämföra de olika språken och hitta likheter och skillnader.

Läsning • Läs texten högt, i lagom tempo och med inlevelse.

Det ger eleverna en modell för sitt eget läsande och vad gäller uttal och intonation.

• Stanna upp vid ord som behöver förklaras.

Använd bilden som stöd för att förklara orden.

• Modellera hur eleverna kan förstå ett ord genom att: läsa om ordet, läsa om meningen, titta på om ordet liknar ett annat ord, om det liknar ett ord på annat språk, titta på om det är ett sammansatt ord, fundera över vilken typ av ord/ordklass det är.

• Stanna upp och låt eleverna fundera på och prata om vad de tror kommer att hända i nästa mening eller stycke.

10

• Stanna upp och gör ”stillbilder” eller ”minidramatiseringar” av textens innehåll genom att låta eleverna visa hur personerna i texten ser ut, var de befinner sig, vad de gör och hur de känner sig just nu.

Efter läsningen • Samtala med eleverna om texten genom att ställa någon eller några av dessa frågor: - Vad tycker du om i texten? Varför?

- Är det något som du inte gillar? Varför?

- Är det något som du inte förstår eller som du tycker är konstigt?

- Har du varit med om något liknande? Berätta - Har du läst en bok som handlar om något liknande?

- Vem är huvudpersonen? Finns det fler än en?

- Hur känner huvudpersonen sig?

- Finns det någon likhet eller skillnad mellan dig och någon av huvudpersonerna?

- Om du var en av huvudpersonerna, hur skulle du känna/göra?

- Vad tror du kommer att hända sedan?

• Sammanfatta texten genom att - berätta med hjälp av sekvenskort.

- använda ord som först, därefter, sedan, till slut.

- sammanfatta innehållet på modersmålet.

- plocka ut nyckelord som behövs för att sammanfatta innehållet - göra en tankekarta.

Dessa frågor och aktiviteter kan även leda till spännande och utvecklande skriv- eller bilduppgifter!

I lärarhandledning till Mitt i språket finns tips på hur du kan arbeta med högläsningstexterna i materi­ alet och med texterna i läseboken.

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 10

2022-04-04 13:33

Språkutveckling genom estetiska uttrycksformer Språk och kommunikation kan gestaltas genom olika uttrycksformer som musik, bild, film, drama, rörelse och dans. Dessa uttrycksformer är exempel på flerspråkighet som bör tas tillvara på och eleverna måste ges möjlighet att använda dem i undervisningen.

Med hjälp av musikens puls och rytm tydliggörs språkets uppbyggnad och mönster. Genom att sjunga tränar eleverna uttal, vokal och konsonantljud och betoning på ett naturligt sätt. Dessutom lär de sig nya ord, fraser och uttryck i ett meningsfullt sammanhang. Det är också känt att rörelse leder till bättre koncentrations- och inlärningsförmåga, och att automatisering av kroppsrörelse har betydelse för utvecklingen av tankeverksamhet, tal, läsning och skrivning. Genom att tillföra musik, sång och rörelse i undervisningen kan lärare skapa goda förutsättningar för elevernas språkutveckling och läsinlärning.

Mitt i språket lyfter fram detta. I varje del i läseboken finns en sång som uppmuntrar till att arbeta med musik och rörelse i samband med läsning.

Sångerna finns inspelade och tillgängliga i det digitala lärarstödet och i den digitala elevträningen, både instrumentalt och med sång och musik. Även drama kan ha en positiv inverkan på språkutveckling. Genom att gestalta ord och texter med kroppen ökar förståelsen och kunskaperna befästs. Som lärare kan du till exempel låta eleverna gestalta karaktärernas uttryck, känslor och handlingar som förekommer i texterna som de läser. Uppmuntra dem att använda kroppsspråket.

Till alla texter i Mitt i språket finns detaljerade illustrationer som bör användas som inspiration till samtal och för att aktivera förförståelsen inför det som ska läsas. Alla illustrationer i läseboken finns tillgängliga i det digitala lärarstödet. Om illustrationerna projiceras på tavlan, så att alla elever kan se, underlättas ett gemensamt samtal och du som lärare kan peka på detaljer i bilderna. Flertalet illustrationerna återkommer i uppgifter i arbetsboken (igenkänning och en röd tråd är ett viktigt stöd).

Alla sånger har bildstöd i form av illustrationer för de ord och handlingar som förekommer i sången. I de fall eleverna ska göra rörelser till sången finns också rörelserna som illustrationer.

Till högläsningstexterna finns sekvensbilder (se kopieringsunderlag sidorna 105-113) som kan användas som stöd för förståelse vid läsningen. De kan även användas som stöd för att återberätta texten muntligt eller skriftligt. Eleverna kan dessutom träna på berättelsestruktur genom att sortera bilderna i rätt ordning.

Kopieringsunderlag

Kopieringsunderlag

Om vikten av bilder och bildstöd Bilder är ett viktigt stöd i elevernas språkutveckling.

Genom att låta eleverna använda bild och skapande som uttrycksform stärks också elevernas identitet och lärande. Att komplettera det lästa eller skrivna med en uppgift där eleverna får uttrycka ord och tankar i bild är en viktig del i skolans språk-, läs- och skrivundervisning. Att samtala utifrån en bild inspirerar eleverna att hitta de ord som behövs för att berätta och beskriva. Bilder bidrar till att aktivera förförståelsen och ordförrådet på det språk som eleven behärskar bäst. Vid inlärning av ett nytt ord och begrepp ger bilden ett stöd för förståelsen och leder till att ordet äpple apelsin lättare befästs.

gurka

morot

109

Bland kopieringsunderlagen finns ord och bildkort som på olika sätt kan användas för att befästa ord och begrepp. Bildkorten kan du skriva ut, klippa och laminera och låta eleverna använda för att para ihop ord och bild (till exempel genom att spela memory), sortera och kategorisera. Bildkorten kan också användas som bildstöd på tavlan för att befästa orden ytterligare.

Kopieringsunderlag

Kopieringsunderlag

109

109

äpple banan äpple

apelsin

banan

melon gurka

morot

melon

Inledning aubergine

paprika

109

tomat aubergine

paprika

11

tomat

51101156_1.5_Inlaga.indd 11

2022-04-07 10:48 Kopie

ri

Komponenter i Mitt i språket Läsebok I läseboken finns de texter som eleverna ska läsa för att utveckla avkodning, läsflyt och läsförståelse.

Texterna, som är skrivna av Bim Wikström, har ett innehåll som många elever kan känna igen sig i.

De utspelar sig i bekanta miljöer och tar upp viktiga och elevnära ämnen. Handlingen kretsar kring fyra barn, Rana, Abdi, Ina och Noa, som eleverna får följa genom olika situationer och händelser. Texterna är indelade i nio delar med fem kapitel i varje del. Varje del har ett övergripande ämne. Kapitel fem i varje del är en sång som är kopplad till delens ämne.

Sångerna finns inspelade i två versioner, med sång och musik och instrumentalt, i det digitala lärarstödet och i den digitala elevträningen..

Till varje kapitel finns det färgglada och detaljrika illustrationer av Sanny Thor som kompletterar texterna och ger eleverna stöd för läsningen.

Alla kapitel är inlästa på svenska och arabiska och finns tillgängliga för lärare och elev i både det digitala lärarstödet och den digitala elevträningen.

Vid den enskilda läsningen är det betydelsefullt om eleverna kan lyssna på texten, både i skolan och i hemmet.

Arbetsbok I arbetsboken får eleverna möjlighet att träna på och befästa ord och begrepp som förekommer i läseboken.

Genom bokens uppgifter tränas ordförståelse, läsning och läsförståelse. Det finns också uppgifter som tränar olika grammatiska strukturer, som till exempel substantivets obestämda och bestämda form, plural­ bildning, pronomen, komparation av adjektiv samt olika verbformer.

Tanken är att eleverna ska kunna arbeta själv­ ständigt (eller förslagsvis i par) med uppgifterna till varje kapitel efter att du och eleverna gemensamt har bearbetat texten och dess innehåll. I lärarhandled­ ningen finns exempel på vad du som lärare bör gå igenom och förtydliga inför arbetet med uppgifterna.

12

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 12

2022-04-04 13:33

Lärarhandledning I lärarhandledningen hittar du förslag på hur du kan stötta eleverna när de läser texterna i läseboken och arbetar med uppgifterna i arbetsboken.

Här finns texter för dig som vill läsa mer om andraspråksutveckling och om språk, läs­ och skriv­ utveckling. Här finns också det centrala innehållet från kursplanen i svenska som andraspråk som innehållet i detta läromedel utgår från.

Som en inledning till varje del finns en högläsningstext (som också kan läsas helt fristående). Högläsnings­ texterna (sidorna 76­84) är tänkta som underlag för samtal om, och skapa förförståelse för det ämnes­ område som respektive del handlar om.

Till varje text finns förslag på ord som kan behöva uppmärksammas och förklaras samt samtalsfrågor (som till viss del bygger på frågorna på sidan 10). Det finns också sekvensbilder (kopieringsunderlag sidorna 114­122) som kan användas som bildstöd och för att sammanfatta eller återberätta innehållet i högläsnings­ texterna.

I början av varje del finns också angivet vilka delar av centralt innehåll i andra ämnen som berörs, vilket möjliggör för dig som lärare att arbeta ämnesöver­ gripande. Till del 1 ­ 3 anges även ett antal ordbilder som förekommer återkommande i olika kapitel.

Inför varje kapitel i läseboken finns en kort beskrivning av innehållet och vilka språkliga utma­ ningar som texten har. Här listas också de ord och begrepp som förekommer i texten och på bilderna.

Ord och begrepp som med fördel kan förklaras och jämföras med elevernas modersmål (eller andra språk som eleven kan), gärna i samarbete med modersmåls­ lärare och studiehandledare. Som hjälp för att ytterli­ gare stötta eleverna finns det förslag på frågor och aktiviteter som kan användas före, under och efter läsningen av texten. Till flertalet kapitel finns också förslag på hur eleverna kan arbeta med flerspråkighe­ ten som resurs. Till några kapitel finns förslag på hur du kan arbeta ämnesövergripande samt på aktiviteter och lämpliga skrivuppgifter kopplade till textens innehåll. Skrivuppgifterna kan användas som gemen­

samma uppgifter eller som extrauppgifter som eleverna kan utföra enskilt eller i par (och med stöttning av olika slag). Skrivuppgifter kan med fördel utföras med digitala verktyg. I lärarhandledningen beskrivs också hur du som lärare kan förbereda och stötta eleverna inför arbetet med uppgifterna i arbets­ boken.

I lärarhandledningen finns också ett antal kopieringsunderlag som du som lärare kan använda i samband med arbetet med olika delar av innehållet.

Bland annat finns det ord och bildkort som du kan skriva ut, klippa och laminera och till exempel låta eleverna spela memory med (ett sätt att träna på att para ihop ord och bild). Här finns också bokstavs­ sidor (en sida per bokstav) som du kan använda när eleverna ska träna på bokstävernas form och ljud.

Bokstavssidorna kan du välja att arbeta med i den ordning och takt som passar klassen/eleverna bäst.

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 13

13

2022-04-04 13:33

Digitalt lärarstöd

I det digitala lärarstödet finns det som du som lärare behöver för att kunna ha gemensamma genomgångar av läsebokens kapitel och arbetsbokens uppgifter, projicera bilder, föra text­ och bildsamtal, lyssna på de inspelade sångerna och låta eleverna ta del av texterna inlästa på både svenska och arabiska.

I det digitala lärarstödet finns alla nio sångerna inspelade i två versioner, en med både sång och musik och en instrumental. Här finns också alla kapitel i läseboken inlästa på både svenska och arabiska.

I det digitala lärarstödet hittar du som lärare också alla de kopieringsunderlag som finns i den tryckta lärarhandledningen som pdf:er. Kopieringsunderlagen kan du som lärare använda vid gemensamma genom­ gångar, projicera eller skriva ut.

14

Digital elevträning

Den digitala elevträningen bygger på läsebokens och arbetsbokens nio delar och är ett komplement till böckerna. Här finns självrättande digitala uppgifter som ger dina elever möjlighet att på ett konkret och roligt sätt färdighetsträna på sambandet mellan ljud och bokstav, ords böjningsformer, meningsbyggnad, skiljetecken, uttal, betoning, fraser, begrepp, uttryck och ords värdeladdning. De flesta uppgifterna är självrättande och utgår från de språkliga moment som finns med i läsebokens texter – och som eleverna har arbetat med i arbetsboken och genom lärarhandled­ ningens kopieringsunderlag. Som lärare kan du lätt se vilka uppgifter dina elever har gjort och hur det har gått.

I den digitala elevträningen finns alla texterna i läseboken inlästa på både svenska och på arabiska.

Genom att lyssna på texterna får dina elever de bästa förutsättningarna för individuell språk­, ord­ och lästräning. De tränar på att aktivt lyssna, de kan lyssna på och läsa texten i sin egen takt och hur många gånger de vill och behöver.

I den digitala elevträningen finns också sångerna från läseboken inspelade i två versioner, en med sång och musik och en instrumental.

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 14

2022-04-04 13:33

Centralt innehåll i svenska som andraspråk Alla texter, uppgifter och aktiviteter i Mitt i språket och det arbetssätt som beskrivs i lärarhandled­ ningen utgår från följande centrala innehåll i kursplanen för svenska som andraspråk årskurs 1-3.

För dig som vill arbeta ämnesövergripande finns även kopplingar till det centrala innehållet för andra ämnen angivet i inledningen till de delar där de är. aktuella.

Läsa och skriva • Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter.

• Läsriktning och sambandet mellan ljud och bokstav i jämförelse med andra språk eleven kan.

• Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva ord, meningar och olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

• Språkliga strukturer och normer. Ords böjnings­ former och meningsbyggnad med sambandsord, i jämförelse med andra språk eleven kan. Grund­ läggande skrivregler, med gemener och versaler, de vanligaste skiljetecknen samt stavning av vanligt förekommande ord i elevnära och för eleven kända texter.

• Alfabetet och alfabetisk ordning.

Texter • Sånger, muntligt berättande och texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt utbyggnad med enkla miljö- och person­ beskrivningar. Texternas ord och uttryck.

• Beskrivande, förklarande och instruerande texter och hur deras innehåll kan organiseras.

• Texter som kombinerar ord och bild.

Tala, lyssna och samtala • Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.

• Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommenta­ rer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.

• Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.

• Att ge och ta emot muntliga instruktioner.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande.

• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Svenska språkets uttal i jämförelse med andra språk eleven kan.

Språkbruk • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller.

• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

• Hur ord och yttranden uppfattas av omgiv­ ningen beroende på tonfall, kroppsspråk och ords nyanser.

• Ord och begrepp för att benämna elevnära händelser och föremål i elevens vardag.

• Vardagliga ords betydelseomfång och kategorise­ ring i jämförelse med andra språk eleven kan, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.

• Ordspråk och talesätt i jämförelse med andra språk eleven kan.

• Skillnader mellan tal- och skriftspråk.

Inledning

51101156_1.5_Inlaga.indd 15

15

2022-04-04 13:33

Del 1 HÄR ÄR VI

Högläsningstext: En resa (sidan 76)

ORDBILDER I DEL 1 ser, du, han, hon, den, vi, en, ett, hej, jag, här, är, där, var, säger, min, mitt, mina

Samtalsfrågor • Vem är Rana?

• Varför packar Rana sin ryggsäck?

• Var är Ranas pappa?

• Vart ska Rana, hennes mamma och syskon resa?

• Varför ska de resa dit?

• Hur känner sig Rana, tror du?

• Varför blir Ranas mamma orolig?

• Vem är Hassan? Vad gör han?

• Vad ser barnen i mobilen?

• Vem är Polly?

LÄROPLANEN Ur kursplanen i andra ämnen än svenska som andraspråk för ämnesövergripande arbete.

Samhällsorienterande ämnen • Migration inom ett land och mellan länder.

Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

Ord att uppmärksamma och förklara packar, en ryggsäck, småbröder, ett tält, laddat, oroliga, gråter, längtar, en buske, famnen, en hundvalp, försvinner, leta, skäller, viftar, svansar, en lastbil, en lekpark, en gunga

Matematik • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning.

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

Aktivitet • Låt eleverna träna på att återberätta berättelsen med hjälp av sekvensbilder (kopieringsunderlag sidan 114).

• Låt eleverna berätta om en resa som de har gjort eller skulle vilja göra (förslagsvis med stöd av elevernas modersmål och andra språkliga resurser).

• Använd kopieringsunderlaget på sidan 123 och låt eleverna fylla väskan med saker som de behöver eller som de skulle vilja ta med sig på en resa.

De kan rita eller skriva.

Musik • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

114

Kopieringsunderlag · Sekvensbilder · En resa

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

Kopieringsunderlag sekvensbilder

16

Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 16

2022-04-04 13:33

1

HÄR ÄR VI Abdi, Ina, Noa och Rana Ooo

M mm Iii

Rrr

Aaa

Ina

Noa Rana

Sss

Abdi 5

4

51101132.1.2_inlaga.indd 4

2021-02-15 13:26

51101132.1.2_inlaga.indd 5

2021-02-15 13:26

KAP 1 Abdi, Ina, Noa och Rana I det här kapitlet, som är ett bilduppslag, möter eleverna för första gången Abdi, Ina, Noa och Rana som Mitt i språket handlar om. Eleverna får veta hur barnen ser ut och vad de heter. På bilden finns, förutom barnen och deras namn, ett antal föremål och djur. Dessa föremål bör benämnas med obestämd artikel för att tidigt befästa en och ett. På bilden förekommer också ett antal ljud, Oo, Aa, Ii, Mm, Ss, Rr, som inbjuder till samtal om bokstavsljud. Dess­ utom finns siffrorna 1, 2, 3 med i bild samt vokalerna Ee, Uu,Yy. Ord att uppmärksamma och förklara en flicka, en pojke, en uggla, en orm, en glass, en mobil, en blomma, en bil, en ryggsäck, en pappers­ korg, en igelkott, en sten, ett träd, en ekorre, en parkering, en mås Före läsningen Titta på bilden tillsammans med eleverna (förslagsvis projicerad på tavlan). Låt eleverna berätta vad de ser.

Här kan eleverna ges möjlighet att använda sitt modersmål och andra språkliga resurser. Skriv alla substantiv på tavlan (med obestämd artikel) och jämför gärna med vad det heter på andra språk.

Samtala med eleverna om vad barnen på bilden gör.

Visa med kroppsspråket för att förstärka.

Läsning Läs ljuden högt tillsammans. Du läser först och eleverna läser efter. Läs ljuden på olika sätt ­ starkt, svagt, långt, kort etcetera. Gå igenom med eleverna om att bokstäverna har olika ljud som är viktiga när man läser.

Läs därefter namnen på barnen i boken tillsammans.

Repetera ljuden och barnens namn tills att eleverna känner sig trygga med att säga dem högt.

Efter läsningen Fråga eleverna om de kan säga ord som börjar på de olika ljuden. Samla orden genom att skriva dem på tavlan i olika cirklar för respektive ljud. Läs orden högt tillsammans.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Kopiera och sätt upp bilden på bokens karaktärer (kopieringsunderlag sidan 124) och repetera deras namn. Peka på bilden och ställ frågan: Vem är det?

Låt eleven svara med hel mening: Det är ...

• Arbeta med ljudanalys av ord från bilden eller från uppgiften då ni samlade ord med de olika ljuden (se ovan). Låt till exempel eleverna markera med klossar, knappar eller liknande det antal ljud som hörs i respektive ord.

• Repetera vad som finns på bilden i läseboken.

Fokusera på orden orm, mobil, bil, mus och glass och dess ljud. Peka på sakerna och fråga eleverna: Vad är det? Låt eleverna svara med hel mening: Det är ...

Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 17

17

2022-04-04 13:33

2

På väg Rana går till bussen.

Ser du Rana?

Hon går.

Ser du Abdi?

Han står.

Abdi står vid bussen.

Ser du en katt?

Katten sover på en väska.

Den sover.

– Vi är på väg, säger Rana.

7

6

51101132.1.2_inlaga.indd 6

2021-02-15 13:26

51101132.1.2_inlaga.indd 7

2021-02-15 13:26

KAP 2 På väg I det här kapitlet är Rana och Abdi på väg någon­ stans. Det skulle kunna vara vilken resa som helst, men det skulle också kunna handla om att flytta till ett nytt land. Kapitlet inbjuder till samtal om elevernas erfarenheter av resor. På bilden förekommer ett antal föremål som återkommer i uppgifter i arbetsboken som är kopplade till obestämd artikel och prepositioner.

I texten introduceras ett antal verb i presens: ser, står, går, sover.

Ord och begrepp i texten ser, du, hon, han, en katt, sover, går, en buss, står, en väska, på väg, säger På bilden en ryggsäck, en resväska, en mamma, en flicka, en pojke, ett tåg, en buss, ett hus, en klocka, en cykel, ett träd, en fågel Före läsningen Titta på bilden (gärna projicerad på tavlan). Låt eleverna fundera på och samtala om vad de ser.

Använd samtalsmodellen EPA (enskilt­par­alla).

Eleven tänker först själv i cirka en minut, samtalar sedan med en kompis (du som lärare bestämmer med fördel vilka par) ett par minuter och därefter lyfts några tankar i hela gruppen. Låt gärna eleverna använda sitt modersmål och andra språkliga resurser.

Uppmana dem att använda Jag ser … när de berättar.

Skriv orden för det de ser på tavlan (substantiv med obestämd artikel) och jämför gärna med vad det heter på olika språk.

18

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Uppmuntra eleverna att peka på bilden som svar på frågorna: Ser du Rana? Ser du Abdi? Låt dem svara genom att träna på att säga meningarna Jag ser Rana, Jag ser Abdi.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger för att träna avkodning och läsflyt.

Efter läsningen Samtala med eleverna om texten. Låt eleverna fundera på följande frågor: Vem handlar texten om? Vad gör personerna på bilden? Vad ska de göra? Vart är de på väg tror du? Hur tror du att de känner de sig?

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Titta på bilden igen och låt eleverna repetera vad de ser. Låt eleverna träna på att säga hela meningar: Jag ser ….

• Träna på prepositioner. Placera till exempel en leksakskatt på olika ställen i förhållande till en väska och säg: Katten är (på, i, under, bakom, framför…) väskan. Repetera detta flera gånger för att träna och befästa.

Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 18

2022-04-04 13:33

3 Ett pass – Hej! Jag heter Rana.

– Hej, Rana! Jag heter Abdi.

– Titta, Abdi! Här är mitt pass.

– Fint! säger Abdi.

– Här är mitt namn, säger Rana.

– Här är en bild, säger Abdi.

– Det är jag, säger Rana.

– Fin bild! säger Abdi.

9

8

51101132.1.2_inlaga.indd 8

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 9

2021-02-15 13:27

KAP 3 Ett pass I det här kapitlet träffas Rana och Abdi och de presenterar sig för varandra. Rana visar Abdi sitt pass.

De säger hej och detta ord kan du och eleverna över­ sätta till alla språk som förekommer i klassen. I samband med läsningen kan eleverna träna på frasen Jag heter (som också återkommer i arbetsboken). Orden pass och bild öppnar upp för samtal om bokstavsljuden Pp och Bb samt Aa (då bokstaven finns med i båda barnens namn).

texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande.

Uppmärksamma eleverna på ordet (verbet) säger, ett ord som förekommer flera gånger i texten.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger, för att träna avkodning och läsflyt.

Ord och begrepp i texten hej, jag, heter, mitt, ett pass, fint, ett namn, en bild

Efter läsningen Samtala med eleverna utifrån följande frågeställningar: Kan man hälsa med något annat ord än hej? Hur säger man hej på olika språk? Hur hälsar man med kroppen?

Låt eleverna gå runt i klassrummet och hälsa på varandra på olika sätt och på olika språk. Låt eleverna göra skyltar med hej på olika språk och sätt upp i klassrummet.

På bilden ett hus, en hund, en kvinna (en mamma), en man (en pappa), ett barn, en bror (på bilden syns Ranas föräldrar och bröder), en sandlåda, en rutschkana, sandleksaker, Abdis dinosaurie (som han alltid har med sig och är en detalj i illustrationerna som kan uppmärksammas med jämna mellanrum).

Före läsningen Titta på bilden tillsammans med eleverna (gärna projicerad på tavlan). Det finns mycket att upptäcka i bakgrunden, men fokus bör ligga på Rana och Abdi.

Vad gör de och vad tror eleverna att de säger till varandra?

Låt gärna eleverna använda sitt modersmål och andra språkliga resurser. Skriv de ord som eleverna använder på svenska på tavlan och låt eleverna körläsa.

Samtala med eleverna om vad ett pass är och vilken funktion det har (var uppmärksam på att alla elever kanske inte har något pass). Uppmärksamma bokstaven Pp och dess ljud.

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Repetera orden pass och bild och låt eleverna säga dem högt många gånger. Betona skillnaden mellan Pp och Bb. Hör eleverna skillnaden på Pp och Bb? Hur känns det på läpparna när de säger ljuden?

Låt eleverna komma på fler ord med respektive ljud. Skriv orden på tavlan och fyll även på med orden som förekommer i arbetsboken: pojke, bil, paprika, bok. Läs orden tillsammans. Låt också eleverna träna på att skriva bokstäverna (kopierings­ underlag sidorna 86 och 100).

• Låt eleverna räkna alla Aa i texten. Gå igenom skillnaden mellan versalen A och gemenen a och visa hur bokstaven skrivs och att gemenen kan se olika ut (a, a). Uppmärksamma eleverna på bok­ stavens ljud. Låt också eleverna träna på att skriva bokstaven (kopieringsunderlag sidan 85).

Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 19

19

2022-04-04 13:33

4 En familj – Mamma och jag bor här, säger Abdi.

– Där bor jag, säger Rana.

– Vi är två, säger Abdi.

– Vi är fem, säger Rana.

– Var är din pappa? frågar Rana.

– Min pappa bor inte här, säger Abdi.

– Var bor han? frågar Rana.

– Där, säger Abdi.

11

10

51101132.1.2_inlaga.indd 10

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 11

2021-02-15 13:27

KAP 4 En familj Rana träffar Abdi i trapphuset och de visar och berättar för varandra var de bor. Barnen har olika stora familjer och Abdi bor på två ställen då hans föräldrar inte bor tillsammans. I samband med läsningen passar det att samtala om talen 1­5.

Ord och begrepp i texten en familj, en mamma, en pappa, ett hus, här, där, är, bor, två, fem På bilden en trappa, en dörr, en växt, en balkong, ett handtag, en brevlåda, ett räcke, vinkar, en flicka, en pojke Före läsningen Samtala med eleverna om bilden. Var är Rana och Abdi? Vad pekar de på? Vad tror du att de säger till varandra?

Samtala också om ordet familj med hjälp av följande frågor. Vad är en familj? Vem finns i din familj?

Hur många är ni? Har alla en familj? Låt gärna eleverna ta hjälp av sitt modersmål och andra språkliga resurser.

Vad heter till exempel familj på olika språk?

Här är det dock viktigt att vara medveten om och ta hänsyn till varje elevs specifika familjesituation.

20

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Stanna upp vid antalsorden och visa med fingrarna hur många det är. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger, för att träna avkodning och läsflyt.

Efter läsningen Samtala med eleverna om innehållet i texten. Vad vet eleverna nu om Abdis och Ranas familjer? Använd samtalsmodellen EPA (se förklaring sidan 18) för att först ge alla elever möjlighet att tänka på vad de har fått veta, därefter samtala om detta med en kompis och till slut lyfta i hela gruppen.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Repetera och gå igenom orden för olika familje­ medlemmar. Låt eleverna säga en mamma, en pappa, en syster och en bror. Gå även igenom begreppen mormor, morfar, farmor, farfar (finns med i en uppgift i arbetsboken). På många språk är det samma ord för dessa. Jämför med elevernas olika språkliga resurser.

• Gå igenom orden här och där. Visa på skillnaden genom att peka.

• Repetera siffrorna 1­5.

Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 20

2022-04-04 13:33

Här är jag

5

Här är jag.

Här är jag.

Här är mina händer.

De vinkar så här.

Här är mina fötter.

Se hur de står.

Se hur de går.

Där är du.

Där är dina händer.

Här är vi.

Här är våra händer.

De vinkar så här.

De vinkar så här.

Där är du.

Där är dina ögon.

Här är vi.

Här är våra ögon.

De blinkar så här.

De blinkar så här.

Där är du.

Där är dina fötter.

Se hur de står.

Se hur de går.

Här är vi.

Här är våra fötter.

Se hur de står.

Se hur de går.

Här är jag.

Här är mina ögon.

De blinkar så här.

Händer som vinkar. Ögon som blinkar.

Händer som vinkar. Ögon som blinkar.

Fötter som står och går.

Fötter som står och går.

Händer som vinkar. Ögon som blinkar.

Fötter som står och går.

13

12

51101132.1.2_inlaga.indd 12

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 13

2021-02-15 13:27

KAP 5 Här är jag Det här är en rolig rörelsesång som innehåller personliga pronomen som jag, du, vi, mina, dina och våra.

Kroppsdelarna hand, fot och öga introduceras och presenteras i pluralform. Rörelseverben vinkar, blinkar, står och går återkommer flera gånger i sångtexten.

Ord och begrepp i texten och på bilderna här, jag, en hand/händer, vinkar, ett öga/ögon, blinkar, en fot/fötter, står, går, du, dina, vi, våra Bearbeta sången • Lyssna på sången.

• Samtala om vad sången handlar om.

• Titta på bilderna (gärna projicerade på tavlan).

• Läs igenom texten tillsammans med hjälp av bildstödet. Peka på texten.

• Sjung sången tillsammans och gör rörelserna till.

• Stanna upp vid meningen Här är jag, peka på dig själv och visa vilken kroppsdel och rörelse det handlar om.

Bild/skrivuppgift Låt barnen rita sig själva och sedan skriva meningar med stöd av börjorna Här är jag! Jag heter…, Jag är…, Jag har…, Jag kan… (bra om börjorna står på tavlan).

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Projicera bilden på Rana så att alla kan se. Skriv också ut bilden av Rana (kopieringsunderlag sidan 125) så att alla elever får var sitt exemplar. Titta på bilden och samtala med eleverna om vad de ser.

Läs orden högt och låt eleverna upprepa orden.

Fyll gärna på med fler ord (ett öra, ett huvud, en mage, en rygg, en arm,ett ben osv). Utgå från vad eleverna kan och jämför med vad kroppsdelarna heter på olika språk.

• Samtala om och gå igenom vilka kroppsdelar som människan har två av och hur man säger/skriver det ­ en hand - två händer, en fot - två fötter osv.

• Repetera orden här och där i form av Här är jag, Där är du och Här är vi.

Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 21

21

2022-04-04 13:33

Del 2 VÄNNER

Högläsningstext: En bra kompis (sidan 77) Samtalsfrågor • Varför vill inte Abdi att någon ska veta att han vill bli pilot?

• Vad lovar Rana?

• Vad leker Noa och Ina? Hur gör de? Visa!

• Varför springer Abdi iväg? Hur känner han sig?

• Vem är Peter och vad har han för yrke?

• Varför är det bra att Peter har glasögon?

• Vad skriver Peter på lappen?

• Vad är ett yrke?

• Vilket yrke skulle du vilja ha?

Ord att uppmärksamma och förklara en gård, gården, en pilot, orolig, en hemlighet, retad, en författare, en delfinskötare, ett sandkorn, ett par glasögon, stirra, snyfta, en farbror (dubbel betydelse ­ pappas bror och äldre man), en lapp, sträcka, en flygtur, flinar Uttryck att förklara med armarna utsträckta, biter sig i läppen, ropa i kör, spärra upp ögonen

ORDBILDER jag, vill, han, till, nej, pappa, mamma, kom, vi, har, har, en, ett, får, någon

LÄROPLANEN Ur kursplanen i andra ämnen än svenska som andraspråk för ämnesövergripande arbete.

Samhällsorienterande ämnen • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.

Matematik • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen delas upp och används för att ange antal och ordning.

Musik • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Aktivitet Låt eleverna i par träna på att återberätta berättelsen med hjälp av sekvensbilderna (kopieringsunderlag sidan 115).

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

22

En bra kompis · Sekvensbilder · Kopieringsunderlag

115

Del 2 VÄNNER

51101156_1.5_Inlaga.indd 22

2022-04-04 13:33

1

VÄNNER Abdi vill leka.

Han går till Rana.

– Hej! Är Rana här? frågar Abdi.

– Nej, Rana och Ina är hos Noa, säger Ranas mamma.

Jag vill leka Abdi vill leka.

Han går till Ina. – Hej! Är Ina här? frågar Abdi.

– Nej, Ina är hos Rana, säger Inas pappa.

15

14

51101132.1.2_inlaga.indd 14

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 15

2021-02-15 13:27

KAP 1 Jag vill leka Abdi vill leka och går och ringer på, först hos Ina och sedan hos Rana. Tyvärr är ingen av dem hemma.

Kanske känner eleverna igen sig i situationen och texten kan vara utgångspunkt för samtal om hur det känns att inte ha någon att leka med. Texten innehåller både utropstecken och frågetecken samt genitiv­ ändelsen (Inas pappa, Ranas mamma).

högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker.

Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger, för att träna avkodning och läsflyt.

Före läsningen Titta på bilderna tillsammans (gärna projicerad så att du samtidigt kan peka) och samtala med eleverna om vad de ser. Ställ frågor: Vem finns med på bilden? Vad tänker Abdi på? Vad gör han och vem är det han pratar med? Vad säger de vuxna tror du?

Efter läsningen Samtala med eleverna om deras egna upplevelser av att inte hitta någon som vill leka. Ställ frågor: Har det hänt dig? Hur kände du dig då? Vad skulle du ha gjort om du var Abdi?

Samtala med eleverna om olika leksaker. På bilden finns en leksaksbil, två dockor, några klossar och en dinosaurie.Vilka andra leksaker kan eleverna komma på? Här kan eleverna ges möjlighet att berätta om leksaker som de har erfarenheter av från andra länder och vad dessa heter på olika språk.

I texten förekommer gemenen l och versalen I. Samtala med eleverna om likheten (utseende) mellan dessa bokstäver och låt eleverna leta efter dem i texten. Passa på att arbeta med dessa bokstäver och dess ljud i samband med detta kapitel.

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande.

Uppmärksamma eleverna på talstreck och berätta att ett talstreck i text betyder att någon säger något.

Repetera ordbilden säger. Lyft även frågetecknets och utropstecknets betydelse och användning.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. När eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Repetera orden för de leksaker som finns på bilden (Abdis tankebubbla). Prata om singular och pluralformerna och att man säger att man leker med bilar, dockor, klossar. Titta på bilderna på sidan 15 i arbetsboken (tankebubblorna) och låt eleverna säga meningarna; Abdi vill leka med… osv.

• Gå igenom färgerna gul, röd, grön, blå, svart och brun. Låt eleverna använda bildkorten med färger (kopieringsunderlag sidorna 159­160) för att träna på orden (samtala om, sortera, kategorisera, para ihop ord och bild eller spela memory). Jämför med vad färgerna heter på olika språk.

Ord och begrepp i texten han, vill, leka, till, här, är, en mamma, en pappa På bilden en tankebubbla, en leksaksbil, en docka, en dinosaurie, en dörröppning, syskon, en pappa, en mamma, en kopp

Del 2 VÄNNER

51101156_1.5_Inlaga.indd 23

23

2022-04-04 13:33

2 Vi bygger – Hej, Abdi! Vill du leka? frågar Rana.

– Kom in! säger Noa. – Noa har klossar, säger Ina.

– Vi bygger, säger Rana.

– Vi bygger ett hus, säger Ina. – Vi bygger ett stort hus, säger Noa.

17

16

51101132.1.2_inlaga.indd 16

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 17

2021-02-15 13:27

KAP 2 Vi bygger Abdi sitter på trottoaren. De andra barnen ser honom från balkongen och ropar. De berättar att de bygger med klossar och Rana visar vad de har byggt. De tre sista meningarna i texten visar hur man kan bygga ut en mening från att innehålla två ord till fem ord.

Adjektivet stort inbjuder till att prata om andra beskrivande ord samt kongruensen ­ ett stort hus.

Ord och begrepp i texten hej, vill, du, kom, vi, klossar, bygger, ett hus, stort På bilden en trottoar, ledsen, en balkong, en katt, ropa, visa, en dinosaurie, en lampa, ett fönster, ett spindelnät, en spindel, en växt, en kruka Före läsningen Titta på bilden (gärna projicerad) tillsammans och låt eleverna berätta vad de ser. Låt dem ta hjälp av moders­ målet och andra språkliga resurser. Repetera med eleverna vad som hände i föregående kapitel (kapitel 1). Varför sitter Abdi på trottoaren? Hur känner han sig? I samband med samtalet är det lämpligt att gå igenom orden en balkong, klossar och ropar och vilken våning som Noa bor på (ordningstal).

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. När eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa

24

högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker.

Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger, för att träna avkodning och läsflyt.

Efter läsningen Samtala med eleverna om vad de tror kommer att hända. Påminn eleverna om samtalet innan läsningen och ställ förslagsvis frågor som: Hur känner Abdi sig där han sitter på trottoaren? Vad tror ni att han kommer att göra sedan?

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Samtala med eleverna om vad man kan bygga av klossar/lego.Visa gärna med material. I texten bygger barnen hus, men eleverna kan säkert komma på fler saker.

• Gå igenom adjektivet stor och motsatsen liten.

• Visa på kongruensen ­ ett hus, ett stort hus, ett gult hus, en bil, en stor bil, en röd bil ­ genom att ge olika exempel.

• Gå igenom talen 1­10 och hur man skriver dem med bokstäver. Jämför gärna med siffrornas/talens namn på andra språk.

• Repetera bokstäverna Ll och Ii och uppmärksamma likheten mellan gemenen l och versalen I vad gäller utseende. Låt eleverna leta efter bokstäverna i texten (låt också eleverna leta i kapitel 1).

• Gå igenom ordningstalen första, andra, tredje, fjärde, femte kopplat till våningar på huset där Noa bor.

Titta på bilden på sidan 19 i arbetsboken (gärna projicerad) och låt eleverna peka på de våningar som du säger. Jämför gärna med vad ordningstalen heter på andra språk.

Del 2 VÄNNER

51101156_1.5_Inlaga.indd 24

2022-04-04 13:33

3 Alla fyra gräver.

– En fin grop, säger Ina. – En stor grop, säger Noa. – En grop för fyra, säger Abdi.

Vi gräver en grop Abdi gräver en grop.

– Får jag vara med? frågar Ina. – Ja! säger Abdi.

Ina gräver med Abdi.

– Får jag vara med? frågar Rana.

– Ja! säger Abdi och Ina. Rana gräver med Abdi och Ina. – Får jag vara med? frågar Noa. – Ja! säger Abdi, Ina och Rana.

19

18

51101132.1.2_inlaga.indd 18

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 19

2021-02-15 13:27

KAP 3 Vi gräver en grop Abdi leker först själv i sandlådan. Därefter kommer kompisarna (i ordningen Ina, Rana Noa) en efter en och vill vara med. Till slut gräver alla fyra barnen en grop tillsammans. Texten och bilderna visar både på ett händelseförlopp och inbjuder till samtal om sandlådelek och olika leksaker.

Ord och begrepp i texten jag, vi, alla, gräver, en grop, får, vara med, frågar, stor, fyra, fin På bilden en sandlåda, en grop, en hink, en spade, en sil, en kratta, sandformar, en lastbil, en grävskopa Före läsningen Titta på bilden (förslagsvis projicerad) tillsammans med eleverna och samtala om vad eleverna ser. Vad gör barnen på bilden? Hur många är de? Vilka leksaker finns med på bilden? Jämför gärna med vad leksakerna heter på olika språk.

Introducera orden gräva och grop. Gå igenom att orden låter lika i början och att det kan låta som en arg tiger ­ Grrrr!! Låt eleverna komma på och säga fler ord som låter gr i början (som till exempel gräs, gran, gråta, grotta, graffiti, grilla) och samtala om vad det heter på andra språk. Skriv orden på tavlan och låt eleverna körläsa orden på olika sätt som starkt, svagt, högt, lågt, argt, glatt och så vidare.

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Uppmärksamma och stanna upp vid orden

grop och gräver, ord som kan vara en utmaning att läsa eftersom de består av två konsonantljud efter varandra, konsonantförbindelsen gr. Betona också adjektiven fin och stor.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. När eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker.

Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger, för att träna avkodning och läsflyt.

Efter läsningen Introducera tidsorden först, sedan, därefter, efter en stund, lite senare och till sist. Skriv tidsorden på tavlan och be eleverna att sätta in handlingen så att det bildas ett händelseförlopp. Låt eleverna körläsa händelseförloppet.

Dela in eleverna i par och låt dem träna på att åter­ berätta texten för varandra med hjälp av tidsorden.

Skrivuppgift Låt eleverna rita en bildserie med fyra bilder (för­ slagsvis på A3­papper) och därefter skriva en mening till varje bild med börjorna Först… Efter en stund…, Sedan…,Till slut…

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Repetera orden för de olika sandleksakerna (ta gärna hjälp av kopieringsunderlag sidan 132).

• Visa på de skiljetecken som förekommer i texten ­ punkt, utropstecken och frågetecken. Gå igenom med eleverna om när man använder dessa och ge olika exempel.

• Repetera tidsorden först, efter en stund, sedan och till slut. Läs elevernas bildserier tillsammans.

Del 2 VÄNNER

51101156_1.5_Inlaga.indd 25

25

2022-04-04 13:33

4 Vi går till skolan Noa går till skolan.

Ina kommer.

– Kom, Ina! Vi går, säger Noa. – Vi väntar på Rana, säger Ina.

Rana kommer.

– Kom, Rana! Vi går, säger Ina. – Vi väntar på Abdi, säger Rana.

Abdi kommer.

– Vi går, säger Noa. – Vi går nu, säger Ina. – Vi går till skolan, säger Abdi.

21

20

51101132.1.2_inlaga.indd 20

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 21

2021-02-15 13:27

KAP 4 Vi går till skolan I det här kapitlet är Noa på väg till skolan. Han möter Ina och tillsammans väntar de först in Rana och därefter Abdi. Till sist går alla fyra barnen tillsam­ mans till skolan. Kapitlet visar på ett händelseförlopp och introducerar presensformen av verben gå och komma ­ går och kommer. Kapitlet inbjuder till samtal om elevernas skolväg.

Ord och begrepp i texten går, skolan, kommer, kom, vi, väntar På bilden en keps, en ryggsäck, ett fönster, ett flygplan, en sol, en skola, en skolgård, barn, elever, en blomlåda Före läsningen Titta på bilden (förslagsvis projicerad så att alla ser) tillsammans och ställ frågor till eleverna. Hur många barn är det på bilden? Vart är barnen på väg? Vad har barnen i sina väskor tror ni? Vad tror ni att Abdi tänker när han ser flygplanet? Låt gärna eleverna ta hjälp av modersmålet och andra språkliga resurser för att utveckla resonemanget.

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Lyft utropstecknets betydelse och användning.

För nybörjarläsaren är det en fördel att få läsa tillsammans med andra i kör. När eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker.

26

Låt också eleverna pröva att läsa texten på egen hand, gärna flera gånger, för att träna avkodning och läsflyt.

Efter läsningen Repetera tidsorden först, sedan, därefter, till sist. Låt eleverna träna på att återberätta texten genom att använda tidsorden. Sammanfatta vad eleverna åter­ berättar på tavlan och låt dem läsa en mening var.

Dela in eleverna i par och låt dem träna på att återberätta för varandra.

Samtala med eleverna om deras skolväg. Hur kommer de till skolan? Vem brukar de gå/åka med?

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Gå igenom med eleverna om att det finns olika sätt att ta sig till skolan: gå, cykla, åka buss, åka bil, köra sparkcykel med flera.

• Gör en lista (skriv orden på tavlan) och låt eleverna sortera och kategorisera orden med hjälp av bildkorten som visar på olika fordon (kopierings­ underlag sidan 155).

• Skriv ordet SKOLA på tavlan och låt eleverna fundera på nya ord de kan bilda av bokstäverna i ordet. Skriv de nya orden på tavlan och låt eleverna körläsa.

• Titta på bilden på sidan 20 i läseboken (med fokus på barnen bakifrån) och samtala om om vad eleverna ser (färger, detaljer och så vidare).

Del 2 VÄNNER

51101156_1.5_Inlaga.indd 26

2022-04-04 13:33

5

Min bästa vän Någon att leka med.

Någon att busa med.

Någon att leka med.

Någon att spela med.

Det vill jag ha.

Någon att busa med.

Någon att spela med.

Det vill jag ha.

Någon att prata med.

Någon att skratta med.

Någon att prata med.

Någon att skratta med.

Någon att gråta med.

Det känns så bra.

Någon att gråta med.

Det känns så bra.

Om vi blir ovänner du och jag, så blir vi vänner igen.

Kanske vi bråkar ett litet tag,

Om vi blir ovänner du och jag, så blir vi vänner igen.

Kanske vi bråkar ett litet tag,

men du är ändå min bästa vän.

men du är ändå min bästa vän.

23

22

51101132.1.2_inlaga.indd 22

2021-02-15 13:27

51101132.1.2_inlaga.indd 23

2021-02-15 13:27

KAP 5 Min bästa vän Det här en sång om vänskap och vad man kan göra tillsamman med en vän. I sångtexten introduceras infinitivformen av verben att leka, att busa, att spela, att prata, att gråta, att skratta och bilderna illustrerar infinitivformen av verben att gunga, att gå på styltor, att hoppa (studsmatta).

Ord och begrepp i texten någon, min, bästa, en vän/vänner, att leka, att busa, att spela, att prata, att skratta, att gråta, ovänner, att bråka, kanske, ett litet tag På bilden en rullstol, ett instrument, en studsmatta, gungor, att gunga, styltor, att hoppa, krama, en gitarr, tårar, en fotboll, en maraccas Bearbeta sången • Lyssna på sången.

• Samtala om vad sången handlar om.

• Titta på text och bildstöd.

• Läs igenom texten tillsammans med hjälp av bilderna. Stanna upp vid varje verb och låt elev­ erna peka på bilden som hör till verbet. Uppmärk­ samma eleverna på ett o­framför ett ord bildar ett motsatsord, som till exempel vän/ovän (som finns med i sången).

• Sjung tillsammans.

Aktivitet Låt eleverna komma på fler saker som de kan göra tillsammans med en vän! Använd samtalsmodellen EPA (se sidan 18) och gör en lista med elevernas idéer (skriv på tavlan).

Skrivuppgift Samtala med eleverna om hur de tycker en bra vän är. Samla adjektiv som kan användas för att beskriva en vän. Skriv adjektiven på tavlan och låt eleverna körläsa dem. Låt därefter eleverna skriva meningar med början En bra vän är… eller skriv en gemensam text. Om du väljer att skriva en gemensam text, där eleverna kommer med förslag och du skriver, är det en fördel om eleverna kan se texten när den växer fram (projicerad på tavlan).

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Träna på verben i sången genom att låta eleverna gestalta dem med rörelser och kroppsspråk.

• Gå igenom orden (possessiva pronomen) min och mitt och vad som styr vilket ord som används. Gå även igenom din/ditt, han/hans, hon/hennes, vi/vårt, ni/ert, de/deras och ge exempel.

• Projicera ordflätan på sidan 25 i arbetsboken och gå igenom den tillsammans med eleverna. Låt eleverna körläsa orden samtidigt som du pekar på bilderna.

Del 2 VÄNNER

51101156_1.5_Inlaga.indd 27

27

2022-04-04 13:33

Del 8 MILJÖ

Högläsningstext: Max (sidan 83) Samtalsfrågor • Vad har Rana lärt sig att göra?

• Vad virkar hon?

• Vem är Max? • Vad gör Rana och hennes mamma i soprummet?

• Vad menas med återvinning?

• Vad gör man när man sorterar?

• Vad är det som Rana kommer på när hon vaknar på morgonen?

• Hur känner hon sig när hon kommer på att hon glömt sin nalle i soprummet?

• Hur löser det sig?

• Hur har alla mjukisdjur hamnat inne i sopbilen och vem tillhör de?

Ord och uttryck att uppmärksamma och förklara virka, en virknål, garner, matte, en grytlapp, virkning, ett soprum, kartonger, plast, reklam, sortera, åter­ vinning, färgade, metall, tömmer, nafsar, gapskrattar, rusar, dämpade röster, locket, bromsar, irriterat, sätena, ett mjukisdjur, med ett ryck, snor runt, fästa tråden Aktivitet • Låt eleverna träna på att återberätta berättelsen med hjälp av sekvensbilderna (kopieringsunderlag sidan 121).

• Besök om möjligt ett sopsorteringsrum i närheten.

Titta på de olika skyltarna och samtala om vad som ska slängas i de olika tunnorna. Gå igenom olika material och hur de ska kategoriseras som plast, papper (kartong och tidningar), metall och glas. Diskutera med eleverna vad de kan göra i klassrummet eller på skolan när det gäller sortering av sopor.

LÄROPLANEN Ur kursplanen i andra ämnen än svenska som andraspråk för ämnesövergripande arbete.

Naturorienterande ämnen • Årstidsväxlingar i naturen.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

• Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

• Hur material kan sorteras efter några egen­ skaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas.

Samhällsorienterande ämnen • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exem­ pel frågor om trafik, energi och livsmedel.

Hem och konsumentkunskap (Hkk) • Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

Matematik • Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

• Formulering av matematiska frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Musik • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

60

Max · Sekvensbilder · Kopieringsunderlag

121

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 60

2022-04-04 13:34

1

MILJÖ Året runt

Det är en kall vintermorgon i januari.

Det är en varm sommardag i juli.

Det har snöat hela natten.

Snön har lagt sig som ett vitt täcke på marken.

Solen lyser. Humlorna surrar.

Gräset är grönt och på marken Det är en blåsig och regnig höstdag i oktober.

Himlen är full av stora och gråa moln.

växer det blommor i olika färger.

Rana har längtat efter sommaren.

Rana är på väg hem till Ina. De ska åka till stranden och bada.

Rana är på väg hem från skolan.

Inas mormor ska också följa med.

Rana tycker att det är varmt ute.

Hon har sin prickiga regnjacka på sig och hennes gummistövlar är nya.

Hon svettas mycket och hon är väldigt törstig.

De gamla gummistövlarna blev för små.

De ska Hassan få.

Rana fryser och skyndar sig hem i regnet.

Hon dricker vatten ur en flaska.

Det smakar gott.

När flaskan är tom slänger Rana den

I gräset syns små vita, gula och blåa blommor.

I träden slår gröna blad ut.

Snön gör det ljust och fint.

Abdi snubblar över en gammal flaska som ligger

Rana har aldrig sett så mycket snö förut.

på marken. Noa plockar upp flaskan från marken.

– Usch! Det är någon som har kastat den här,

Rana och Abdi bestämmer sig för att

Trädens blad är röda, gula och bruna.

De faller ner på marken.

Hon tycker om sol och värme.

Det är en härlig vårdag i april.

Solen skiner och värmer marken. Snön har smält.

Rana tycker att det är vackert.

säger han och håller för näsan.

– Man får inte kasta saker på marken, säger Ina. Hon låter arg.

bygga en snögubbe.

Det har de aldrig gjort förut.

Det är svårt, men de hjälps åt.

– Oj! säger Rana och skäms. Jag tror att det är min flaska från i somras.

De rullar tre snöbollar.

Den första snöbollen är stor.

Den andra snöbollen är större.

Den tredje snöbollen är störst.

på marken.

83

82

51101132.1.2_inlaga.indd 82

2021-02-15 13:29

51101132.1.2_inlaga.indd 83

2021-02-15 13:29

85

84

51101132.1.2_inlaga.indd 84

2021-02-15 13:29

51101132.1.2_inlaga.indd 85

2021-02-15 13:29

KAP 1 Året runt Det här kapitlet består av fyra delar och speglar årstidsväxlingar och vikten av att inte slänga plast/ skräp i naturen. I den första delen slänger Rana en plastflaska på marken. Flaskan följer med genom berättelsen och de fyra årstiderna. Kapitlet inbjuder att arbeta med årstider och månader, olika material samt källsortering. I texten förekommer det oregel­ bundna verbet göra i olika former och stavningar (j-ljudet stavat med gj – göra, gjorde). I texten före­ kommer också ljudstridiga ord som hjälper, skiner och skyndar (j-ljudet stavat med hj – (hjälper) (sj-ljudet stavat med sk- skiner, skyndar). Kapitlet tar också upp komparation av adjektiv (till exempel stor, större, störst).

Ord och begrepp i texten året, en sommardag, juli, humlor, surrar, växer, längtat, bada, stranden, mormor, svettas, törstig, dricker, en flaska, slänger, en höstdag, oktober, faller, gummi­ stövlar, prickiga, fryser, skyndar, en vinterdag, januari, skiner, täcke, göra/gjort, vackert, en snögubbe, hjälpas åt, rullar, första, andra, tredje, stor, större, störst, en snöbolle/flera snöbollar På bilderna ett paraply, en mus/flera möss, en snögubbe, en mössa, en halsduk, en morot, ett träd, en sol, snöbollar, en flaska, en regnjacka, en gummistövel/gummistövlar, blommor, ett par shorts, ett par sandaler Före läsningen Titta på bilderna och samtala med eleverna (förslags­ vis projicerade så att du kan peka på bilden under samtalet). Vilka tankar väcker bilderna? Uppmärk­ samma eleverna på att flaskan finns med på varje årstidsbild. Uppmärksamma också eleverna på årstids­ växlingarna och hur bilderna går in i varandra.

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Dela gärna upp läsningen och läs en del/ årstid i taget och samtala om innehållet. Uppmärk­ samma eleverna på vad som händer när det skiftar årstid samt ordningstalen och komparationsformerna på sidan 84.

Nu när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. Det är också viktigt att eleverna får träna på att läsa texten på egen hand, för att utveckla läsflyt och läsförståelse.

Efter läsningen Samtala med eleverna om varför flaskan finns kvar genom alla årstiderna. Påminn om Allemansrätten och att man inte får slänga skräp i naturen. Låt eleverna fundera på frågan Vad skulle Rana kunna göra med flaskan? först enskilt och sedan i par.

Aktivitet • Arbeta med årstider: Samtala om vad som händer i naturen under de olika årstiderna? Hur ser träden ut? Hur är vädret? (använd gärna bilder som stöd för detta samtal, kopieringsunderlag sidorna 153­154).

Förklara på ett enkelt sätt hur det blir olika årstider.

Här kan det vara spännande att göra jämförelser med andra länder. Har man årstider överallt? Låt därefter eleverna fundera över och berätta vilken årstid de tycker bäst om och varför. Här är det viktigt att tänka på att eleverna kan ha olika Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 61

61

2022-04-04 13:34

erfarenheter av årstider och vad det innebär. Jämför med vad månaderna heter på olika språk. Finns det namn på månader som påminner om varandra?

• Samla ord till de olika årstiderna, förslagsvis genom att använda samtalsmodellen Mina ord Dina ord (kopieringsunderlag sidan 131). Mina ord Dina ord går ut på att eleverna först skriver de ord de kan komma på själv utifrån det aktuella ämnet (till exempel höst) i spalten Mina ord. Därefter går de runt i rummet, möter en kamrat och läser/jämför orden. Eleverna lånar sedan ett ord från någon kamrat och skriver det ordet i spalten Dina ord och går sedan vidare till en annan kamrat. En övning som brukar uppskattas av eleverna och som leder till många samtal och språkutbyte.

• Ett annat förslag är att skriva ut månadernas namn på lappar, dela ut lapparna till eleverna och låta eleverna ställa sig i den ordning som månaderna kommer. Eleverna kan också gruppera sig efter årstid. Gå igenom med eleverna om månaden före, efter och mellan och låt eleverna berätta vilken månad eller årstid som de är födda i. Repetera ordningen genom att låta eleverna ställa sig på rad efter månaderna som de är födda i.

62

Skrivuppgift Låt eleverna välja en favoritårstid. Låt dem skriva korta texter med stöd av börjorna: Min favoritårstid är… Jag gillar … för att …, På … kan man …

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Arbete med årstider och månader enligt upp­ gifterna ovan.

• Gå igenom komparation av adjektiv och visa på exempel från texten (när Rana och Abdi rullar snöbollar). Repetera de regelbundna formerna (-are, -ast), men lyft också att det finns oregelbundna former och ge exempel (små/liten – mindre – minst, gammal – äldre – äldst). Repetera kapitlet i läseboken (sidorna 82­85) och låt eleverna leta efter adjektiv.

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 62

2022-04-04 13:34

2 Panta flaskor

Laxen är billig i dag.

Efter en stund hittar Noa en burk som ligger på marken vid en soptunna.

– Vi kan panta den här flaskan, säger Noa. – Vi kan köpa något kul för pengarna,

Jag vill inte köpa taxen, även om den är billig.

Till sist möter Ina Linus och får hans tomma burk.

säger Abdi.

– Nu går vi och pantar, säger Noa.

– Vi kan köpa en tårta, föreslår Ina

– Nu kan vi köpa en tårta, säger Ina. – Jag ska aldrig slänga något på marken igen,

och klappar sig på magen.

– Det räcker nog inte pengarna till, säger Rana.

Kan jag betala med euro?

lovar Rana.

– Vi kan hitta fler flaskor och burkar, säger Noa.

Säljer ni tårtor här?

Inga hundar här inne!

Nej, du får gå till bageriet.

...48, 49, 50, 51...

Först hittar Ina två burkar på en bänk vid en busshållplats. Sedan får Rana

Nej, du kan bara betala med kronor.

flera burkar av en granne.

Hm, vad ska jag äta till middag i dag?

Vad heter bebisen?

Han heter Nils.

87

86

51101132.1.2_inlaga.indd 86

2021-02-15 13:29

51101132.1.2_inlaga.indd 87

2021-02-15 13:29

89

88

51101132.1.2_inlaga.indd 88

2021-02-15 13:30

51101132.1.2_inlaga.indd 89

2021-02-15 13:30

KAP 2 Panta flaskor Det här kapitlet består av två uppslag/delar. I första delen kommer barnen i boken på att de kan panta flaskan som de har hittat. De pratar om att köpa en tårta för pengarna, men inser att pengarna inte kommer att räcka. De bestämmer sig för att leta efter fler flaskor och burkar att panta. Textens innehåll öppnar upp för samtal om återvinning, pengar och pengars värde. Här kan du med fördel arbeta ämnes­ övergripande med matematikämnet.

Kapitlets andra del är ett bilduppslag med bild­ texter som har fokus på dialog. Handlingen utspelas i en affär och eleverna får träna på att läsa text i form av prat­ och tankebubblor som visar på vad personer i affären pratar om eller tänker. Bilden och dialogerna på uppslaget kan leda till många intressanta samtal om till exempel priser, språk och genus.

Ord, begrepp och uttryck i texten panta, köpa, häftigt, kul, en tårta, föreslå, räcker, burkar, en bänk, en busshållplats, en soptunna, lovar, tomma, betala, en lax, tax, billig, ett bageri/bageriet, klappa sig på magen På bilden en kassa, en kassörska, en pantstation, hyllor, matvaror, en burk/flera burkar, en tunna, en barnvagn, en rullator, extrapris, mejeri, färsk, fisk, nybakat, ekologiska Före läsningen Titta på bilderna (gärna projicerade så att du kan peka) på första uppslaget där barnen i boken hittar flaskor och burkar. Samtala med eleverna om varför de tror att barnen i boken plockar upp flaskorna och bur­ karna. Låt eleverna fundera på frågorna: Vad ska de göra sedan tror ni? Varför ska man panta (återvinna) burkar och flaskor? Låt eleverna dela med sig av egna erfaren­

heter av att panta. Jämför gärna med hur det fungerar med återvinning i andra länder.

Titta därefter på bilduppslaget (sidorna 88­89). Här finns det mycket att upptäcka och samtala kring. Gå igenom vad en dialog är. Uppmärksamma eleverna på skillnaden mellan en pratbubbla och en tankebubbla.

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Dela gärna upp läsningen i två delar och läs först texten om barnen som pantar (sidorna 86­87) och stanna upp och sammanfatta innehållet. Läs därefter prat­ och tankebubblorna på bilduppslaget (sidorna 88­89). Här är det viktigt att eleverna vet vilken prat­ eller tankebubbla som läses så att de kan följa med i texten. Projicera bilden stort så att du kan peka på bilden samtidigt som du läser. Gå igenom vem som säger vad och låt eleverna peka på personen.

Nu när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. Det är också viktigt att eleverna får träna på att eleverna läsa texten på egen hand, för att utveckla läsflyt och läsförståelse.

Efter läsningen Samtala med eleverna om vad det innebär att panta (återvinna). Låt dem fundera på och samtala utifrån frågan: Hur mycket får man för en burk och för PETflaskor av olika slag? Gör en lista på tavlan. Gör därefter matteuppgifter av det: Hur mycket får du om Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 63

63

2022-04-04 13:34

du pantar tre flaskor? Hur mycket får jag om jag pantar två stora och två små flaskor?

Problemlösningsuppgift: En tårta kostar 150 kronor.

Hur många burkar/flaskor behöver ni panta för att pengarna ska räcka? Låt eleverna arbeta i grupper (tre­fyra elever i varje grupp) och gemensamt komma fram till olika möjliga lösningar genom att rita och räkna. Låt därefter varje grupp redovisa för varandra hur de har tänkt.

Skyltarna på bilduppslaget inbjuder också till räkneuppgifter som handlar om begreppen hälften/ halv och halva priset.

64

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Gå igenom med eleverna om vilka avdelningar det finns i en mataffär och vilka varor man hittar på respektive avdelning. Ta hjälp av bilduppslaget i läseboken och låt eleverna läsa skyltarna på bilden (uppmuntra eleverna att leta efter liknande skyltar nästa gång de är i en affär).

• Repetera vad ett motsatsord är och ge exempel från texten. Förklara genom att säga ”om en sak inte är dyr så är den billig” och låt eleverna, i par, upprepa frasen.

• Gå igenom sidan 93 i arbetsboken tillsammans.

Projicera sidan så att alla kan se. Låt eleverna komma med förslag på hur många flaskor som behövs panta för att Abdi ska kunna köpa en bulle, Ina en banan, Rana en glass och Noa en liter mjölk. Låt eleverna rita förslagen på tavlan.

Uppmuntra olika lösningar.

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 64

2022-04-04 13:34

3 Tia, Tom och komposten

Tom och Tia vill visa något för Abdi.

– Jag åt inte upp min macka i dag, säger Tom.

Abdi går med sin pappa till förskolan.

Det gör inget. Vi slänger matrester i en kompost.

– I komposten slänger vi också löv och vissna

De ska hämta Abdis syskon.

– Pappa, Noa säger att Tom och Tia är mina halvsyskon, säger Abdi.

blommor, säger Tia. – Vad bra med en kompost.

– Ja, det kan man säga. Ni har samma pappa, men inte samma mamma, säger pappa.

Det borde vi ha hemma, säger Abdi.

– Var? Inte i min säng, säger Tia.

– Halvsyskon låter konstigt. Tia och Tom är

– Och inte i badkaret, säger Tom. – Nej, det är nog ingen bra idé, säger Abdi och skrattar.

ju inte halva, säger Abdi.

Abdis pappa skrattar.

– Nej, verkligen inte, säger han.

Abdi, Tom och Tia tittar ner i komposten.

– Det bor maskar där, säger Tia. – De gör jorden bättre, säger Tom.

– Är deras mamma min halvmamma? undrar Abdi.

Abdis pappa funderar.

– Vad ska ni ha jorden till? undrar Abdi.

– Vi ska odla nya mackor, säger Tia.

– En del säger styvmamma. Andra säger bonusmamma, svarar han.

– Vad tycker du att jag ska säga? frågar Abdi.

– Jag tycker att du ska säga Vilma, svarar pappa.

Det är ju hennes namn. Titta! Där kommer Tom och Tia. De ser inte alls halva ut.

91

90

51101132.1.2_inlaga.indd 90

2021-02-15 13:30

51101132.1.2_inlaga.indd 91

2021-02-15 13:30

93

92

51101132.1.2_inlaga.indd 92

2021-02-15 13:30

51101132.1.2_inlaga.indd 93

2021-02-15 13:30

KAP 3 Tia, Tom och komposten I detta kapitel hämtar Abdi sina småsyskon Tia och Tom på förskolan. Abdi funderar över begreppet halvsyskon och vad han ska kalla sin pappas fru. På förskolan vill Tia och Tom visa något för Abdi. Det är komposten där förskolans matrester slängs. Tia och Tom berättar för Abdi om komposten, maskarna och jorden. I samband med läsningen är det lämpligt att prata om nedbrytning av växtdelar och maskarnas betydelse för denna process.

Ord och begrepp i texten förskola, halvsyskon, en styvmamma, en bonusmamma, en plastmamma, namn, matrester, kompost, löv, vissna, mask/maskar, odla, jord, ett badkar, mackor, en säng På bilderna ett staket, en grind, en cykel (trehjuling), ett stuprör, en spade, en hink, en kompost, maskar, vuxna, ett/flera barn Före läsningen Samtala med eleverna om bilderna och om rubriken.

Projicera gärna både bilder och text så att du kan peka under samtalet. Låt eleverna fundera på frågorna: Vem är Tia och Tom tror du? Vet du vad en kompost är? (förklara) Kan du se komposten på bilden?

Vad pratar Abdis pappa om med personalen, tror du?

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör tex­ ten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande.

Dela gärna upp läsningen i två delar och läs först texten där Abdi pratar med sin pappa om sina halv­ syskon. Stanna upp och sammanfatta. Låt eleverna

dela med sig av sina egna erfarenheter och tankar kring ämnet (om någon av eleverna undrar var Abdis mamma är, påminn om att de i tidigare kapitel läst att Abdis föräldrar inte bor tillsammans). Läs därefter nästa del av texten som handlar om komposten.

Nu när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. Låt också eleverna fortsatt träna på att läsa texten på egen hand för att utveckla läsflyt och läsförståelse.

Efter läsningen Repetera med eleverna vad en kompost är och vad den används för. Låt eleverna formulera meningar som börjar med En kompost är … I en kompost …

En kompost är bra för att …

Aktivitet Gå ut och leta efter daggmaskar, eller visa en bild på en daggmask. Prata om var de lever, hur de ser ut och varför de är bra för naturen. Finns det en kompost i närheten kan det vara intressant med ett besök dit för att titta i den.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Läs faktatexten om daggmasken gemensamt och gå igenom innehåll och ord. Repetera att det är en beskrivande text.

• Gå igenom begreppen hel och halv. Låt eleverna komma på olika saker som de kan dela i två halvor.

Jämför gärna med vad begreppen heter på olika språk.

• Repetera meningsbyggnad och vikten av stor bokstav och punkt.

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 65

65

2022-04-04 13:34

4 Tänk på miljön

Rana och Noa lägger pussel hemma hos Noa.

Ina äter frukost med sin bror Semi.

Hon tittar i en serietidning.

Abdi tittar på teve. Han tittar på en tecknad film.

hallonsylt?

bli färdigt.

– Nej, det tror jag inte, säger Noa. Jag tror att

… fartyget som har gått på grund har släppt ut en stor mängd olja. Nu hotas djur och växter i området …

så att han inte syns. Semi viskar till Ina: – Det har han visst glömt.

den är lastad med … pannkakor.

– I dag ska vi prata om miljö, säger Nala i skolan nästa dag. Vad tänker ni på då?

– Vad är ett fartyg? frågar Noa. – Det är en stor båt. Den här båten har olja i lasten. Olja som har runnit ut i havet,

Ina ser en bild på sin pappas tidning. Bilden visar en stad där luften är gul av rök. Med stora bokstäver står det: DÅLIG LUFT! – Titta, Semi! Så vill vi

– Så får det inte vara!

– Jag undrar om den här båten har olja i lasten, säger Rana. Hon tittar på pusslet som börjar

– Shhhh! säger pappa med ett finger över munnen.

Han skruvar upp ljudet på radion och lyssnar.

upp te i sin kopp och sätter sig vid bordet.

Sedan tar han en dagstidning och håller upp den

Abdi stirrar på teven. Han mumlar för sig själv:

– Olja kan användas för att göra bensin och plast, säger pappa.

– Åh, det luktar gott, säger Noa. Får vi äta snart? Har vi

Ina suckar och lägger undan tidningen.

Ina och Semis pappa kommer in i köket. Han häller

Jorden blir allt varmare. Det leder till att isarna smälter vid Arktis och Antarktis.

När isarna smälter kommer nivån i haven att stiga.

Människor som bor nära vatten behöver kanske flytta.

När isarna smälter kan en del djur få svårt att klara sig.

– Usch! Varför åker båten runt med olja? undrar Rana.

Det är ett pussel med 250 bitar med en bild på en stor båt.

Noas pappa är också i köket. Han steker pannkakor.

– Du vet att pappa inte gillar att du läser när vi äter, säger Semi.

När filmen är slut börjar ett program om naturen.

En röst säger:

Rana, Abdi, Noa och Ina räcker upp handen.

förklarar pappa.

Vad tror du att de tänker på?

inte ha det! säger Ina. Hon låter upprörd.

95

94

51101132.1.2_inlaga.indd 94

2021-02-15 13:30

51101132.1.2_inlaga.indd 95

2021-02-15 13:30

97

96

51101132.1.2_inlaga.indd 96

2021-02-15 13:30

51101132.1.2_inlaga.indd 97

2021-02-15 13:30

KAP 4 Tänk på miljön Det här ett kapitel i tre delar som handlar om klimatförändringar och hur miljön påverkar jorden.

Ett aktuellt och viktigt ämne som kan väcka många tankar och funderingar hos eleverna. Abdi hör på tv om isarna vid Antarktis och Arktis som smälter. Ina läser på tidningens framsida om städer med förorenad luft. Hemma hos Noa pratar någon på radion om ett fartyg som har gått på grund och som läcker olja.

Texten avslutas med att barnen är i skolan och Nala berättar att de ska prata om miljön. I texten introdu­ ceras partikelverben häller upp, håller upp, skruvar upp och räcker upp.

Ord, begrepp och uttryck i texten: jorden, miljö, tecknad, ett program, isarna, smälta, nivå, stiga, stirra, mumla, en serietidning, en dags­ tidning, luft, upprörd, ett jordklot/jordklotet, ett pussel/flera pussel, pannkakor, hallonsylt, en radio, olja, en last, skruvar upp, gått på grund På bilden en tv, en tankebubbla, ett isberg, en isbjörn, en pingvin, en spis, ett förkläde, ett pussel, ett fartyg, en stekpanna, en spis, en skål (bunke), en pannkaka/ flera pannkakor, en radio, ett bord, en stol/flera stolar Före läsningen Samtala med eleverna. Låt dem fundera utifrån följande frågor:Vilka tankar väcker rubriken? Vad menas med ordet miljö? Titta på bilderna och samtala om dem utifrån frågan: Vad gör barnen i texten och vad tänker de, tror du?

66

Läsning För att stötta elevernas ordförråd och läsning bör texten läsas gemensamt flera gånger. Först läser du hela texten högt och uppmuntrar eleverna att följa med i texten. Tänk på att läsa med inlevelse och intonation så att eleverna får en förebild för sitt eget läsande. Dela gärna upp läsningen i tre delar (Abdi som tittar på tv, Ina som läser tidningen och Rana och Noa som lyssnar på radion) och stanna upp efter varje del och samtala om innehållet.

1. Vad är det Abdi mumlar om? Hur låter det när någon mumlar?

2. Varför blir Ina upprörd? Vad är det som gör att det blir dålig luft?

3. Vad pratar de om på radion?

Uppmärksamma partikelverben häller upp, håller upp, skivar upp och räcker upp. Visa med kroppsspråket vad det innebär att hälla och hålla upp något.

Nu när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling kan de få läsa högt en i taget, turas om genom att läsa varsin mening eller läsa de olika karaktärernas repliker. Eleverna kan också läsa texten tillsammans i par eller grupper. Därefter kan eleverna läsa texten på egen hand för att utveckla läsflyt och läsförståelse.

Efter läsningen Samtala vidare utifrån de tankar och funderingar som läsningen väcker hos eleverna. Hur kan de påverka miljön? (det är viktigt att inte skuldbelägga utan att konkret samtala om vad som kan göras framöver för att bidra till en bättre miljö). Repetera innehållet i kapitel 1­3 (återvinning och kompostering som ett sätt att ta hand om miljön).

Samtala med eleverna om nyhetsbevakning. Gå igenom vad en nyhet är och var de kan hitta en sådan (teve, dagstidning, radio, internet).

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 66

2022-04-04 13:34

Aktivitet • Låt eleverna bläddra i dagstidningar. Repetera vad en rubrik är och läs därefter rubriker tillsammans.

Leta efter artiklar som har med miljö att göra.

• Låt eleverna skriva fiktiva nyhetsrubriker (eller klippa ut en passande rubrik ur tidningen) om miljön och rita bilder till. Gör en väggtidning av alla rubriker och bilder. Låt eleverna berätta om sina nyheter för varandra i par.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Gå igenom partikelverb med partikeln upp. I texten förekommer häller upp, håller upp, räcker upp och skruvar upp. Ge ytterligare exempel som lyfter upp, äter upp och sätter upp. Projicera sidan 97 i arbetsboken och samtala med eleverna om vilka partikelverb som passar till vilka meningar. Fyll i de rätta partikelverbet och låt eleverna läsa de fullständiga meningarnar.

• Barnen i texten använder olika sinnen. De känner bland annat doften av pannkakor, lyssnar på radio och tittar på tidningsrubriker. Gå igenom vilka de fem sinnena är (lukt, smak, hörsel, syn, känsel) och låt eleverna leta efter dem i texten och ge exempel på när de själva använder dem.

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 67

67

2022-04-04 13:34

5

Hör våra ord Vuxna och barn och växter och djur, i öst och i väst, i syd och i nord.

Alla vi barn som lever här,

Om vi vill ha en vacker natur, så stanna upp och hör våra ord.

det är vi som en gång ska ta över denna jord.

Alla ni vuxna som bestämmer här, stanna upp och hör våra ord.

Vi vill att luften ska vara lätt att andas, dricka vatten som smakar rent och gott.

Vi vill att maten ska vara fri från gifter,

Vi vill att luften ska vara lätt att andas, dricka vatten som smakar rent och gott.

vill att havet ska vara rent och blått.

Vi vill att maten ska vara fri från gifter, vill att havet ska vara rent och blått.

Vi vill att luften ska vara lätt att andas, dricka vatten som smakar rent och gott.

Vi vill att maten ska vara fri från gifter, vill att havet ska vara rent och blått.

99

98

51101132.1.2_inlaga.indd 98

2021-02-15 13:30

51101132.1.2_inlaga.indd 99

2021-02-15 13:30

KAP 5 Hör våra ord Sången är en uppmaning från barn till vuxna om att ta hand om jorden. I både sångtexten och i illustrationerna förekommer de fyra väderstrecken, vilka behövs förklaras, förslagsvis genom att visa på en karta.

Ord och begrepp i texten: en jord, andas, lever, gifter, öst, väst, syd, nord, natur, bestämmer, rent, blått På bilden: ett ordklot, en kompassros, en kran, en hare, en frukt, grönsaker, en fisk, kullar (höjder) Bearbeta sången • Lyssna på sången.

• Samtala om vad sången handlar om. Uppmärk­ samma eleverna på rubriken. Vad tror de att "Hör våra ord" står för?

• Titta på bilderna.

• Läs igenom texten tillsammans med hjälp av bilderna. Uppmärksamma de olika väderstrecken och jämför med vad de heter på olika språk.

• Sjung tillsammans.

68

Skrivuppgift Låt eleverna skriva om hur de vill att det ska vara i naturen inspirerat av sångens text. De kan inleda meningarna med: Jag vill att… Samla gärna adjektiven från sången på tavlan och låt eleverna använda dessa som stöd.

Förberedelse inför att arbeta med uppgifter i arbetsboken • Gå igenom possessiva pronomen: min, din, vår, er, hans, hennes, deras. Ge exempel på meningar som innehåller dessa. Skriv meningarna på tavlan och låt eleverna körläsa dem.

• Projicera uppgiften (ordflätan) på sidan 99 i arbetsboken. Läs ledtrådarna och titta på bilderna tillsammans med eleverna och låt dem fundera på vilka ord som efterfrågas.

Del 8 MILJÖ

51101156_1.5_Inlaga.indd 68

2022-04-04 13:34

Del 9 FEST

Högläsningstext: Fest i huset (sidan 84) Samtalsfrågor • Vem är Ella?

• Varför ringer Abdi och Rana på hennes dörr, tror du?

• Hur märker de att hon har bakat?

• Vad bestämmer de sig för att göra med alla bullarna?

• Hur många lappar sätter de upp?

• Varför kommer inte Ella till bullfesten?

• Hur tror du att Ella känner sig inne i hissen?

• Hur slutar berättelsen?

Ord att uppmärksamma och förklara skylten, en matte (jämför med skolämnet), doftar, nybakat, smaka, ett köksbord, en tugga, en bullfest, en port/porten, en hiss/hissen, en tvättstuga/tvättstugan, en källare/källaren, en lapp, en lokal/lokalen, en korg, en servett/flera servetter, dukar, en kofta, grannar, likaså, en vaktmästare, underhålla, en fåtölj, blinkar Uttryck: hälsa på varandra (jämför med hälsa på), presentera sig, med andan i halsen Aktivitet • Låt eleverna träna på att återberätta berättelsen med hjälp av sekvensbilderna (kopieringsunderlag sidan 122).

122

Kopieringsunderlag · Sekvensbilder · Fest i huset

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

LÄROPLANEN Ur kursplanen i andra ämnen än svenska som andraspråk för ämnesövergripande arbete.

Samhällsorienterande ämnen • Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Idrott och hälsa • Takt och rytm i enkla danser och rörelser till musik.

Naturorienterande ämnen • Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Musik • Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Hem och konsumentkunskap • Enkla instruktioner och recept. Hur de kan läsas och följas samt vanliga begrepp för matlagning.

• I samband med läsningen kan det också passa att baka kanelbullar. Förutom att det är en trevlig samarbetsövning är det också en språkutvecklande aktivitet, där eleverna får använda ord och begrepp i ett naturligt sammanhang. Bakning kan också vara ett bra sätt att introducera recept och instrue­ rande text. Har du inte möjlighet att baka med dina elever kan ni prata om vilka ingredienser som behövs för att baka kanelbullar. Det finns också kul fakta att hitta på nätet om kanelbullen, till exempel om dess ursprung och om världens största kanel­ bulle!

• Barnen i texten använder både lukt och smaksinne när de besöker Ella. Repetera de fem sinnena, hörsel, syn, känsel, smak och lukt, (del 8, kapitel 4) och samtala om vilka sinnen barnen i texten använder. Jämför med vad sinnena heter på andra språk. Finns det ord som påminner om varandra?

Del 9 FEST

51101156_1.5_Inlaga.indd 69

69

2022-04-04 13:34

HÖGLÄSNINGSTEXT 1

En resa Rana packar sina saker i sin ryggsäck. Hennes småbröder Karim och Hassan leker utanför tältet.

– Mamma, är det sant att vi ska bo i ett högt hus i Sverige?

– Ja, säger mamma. Du har ju sett bilderna som pappa har skickat.

– Jag vill se dem igen, säger Rana.

– Sedan, när jag har laddat mobilen, säger mamma.

– Är det säkert att vi får stanna i Sverige? frågar Rana.

– Det hoppas jag, svarar mamma.

Det hoppas jag med, tänker Rana. Hon tycker att det är spännande att komma till ett nytt land. Hon ska lära sig ett helt nytt språk, svenska. Hon kanske får nya vänner och så ska hon träffa pappa förstås.

Hon längtar efter honom.

En bit bort står en hund och tittar på dem. Den ser ut som hundvalpen i Hassans famn, men den är större.

När hunden skäller hoppar hundvalpen ur Hassans famn och springer till den. Båda hundarna viftar glatt på sina svansar.

– Hundvalpens mamma har nog varit orolig, precis som jag, säger mamma och torkar Hassans tårar.

– Jag vill inte åka, säger Hassan.

– Jag vet, säger mamma. Men vi kan inte stanna här längre och pappa väntar på oss.

Karim kommer springande.

– Mamma, mamma! Hassan är borta. Jag kan inte hitta honom.

Rana och mamma blir oroliga. De börjar leta efter Hassan och de ropar på honom.

– Är vi framme snart? frågar Hassan och håller hårt i Ranas hand.

– Nej, vi ska åka buss och båt och kanske tåg.Vi har långt kvar, men vi är på väg, säger Rana.

Rana frågar alla som hon möter om de har sett Hassan. Det är ingen som har sett honom. Då hör hon hur någon gråter. Det är Hassan. Han sitter bakom en buske och håller något i famnen. Det är en liten smutsig hundvalp. Hassan klappar hundvalpen och tittar på Rana.

– Jag vill inte åka om jag inte får ta den med mig, säger han.

Mamma och Karim kommer.

– Där är du ju, som vi har letat efter dig. Jag blir orolig om du försvinner, säger mamma.

Hassan håller hårt i hundvalpen. Han vill inte släppa den.

– Titta, säger Karim och pekar. Där är en annan mamma som letar efter sitt barn.

76

Mamma, Rana, Karim, Hassan och många andra åker med lastbil in till en stad. Där ska de åka vidare med en buss. Mamma ger barnen mat som hon haft med sig på resan. Sedan går hon för att ladda mobilen.

Mamma kommer tillbaka. Hon visar mobilen.

– Titta vad pappa har skickat, säger hon och visar först några bilder på huset där de ska bo och på en lekplats.

– Det ser fint ut, säger Karim när han ser lekplatsen.

Jag vill gunga där.

Mamma läser sedan vad deras pappa har skrivit.

Här är någon som bor i samma hus. Hon heter Polly och vill säkert leka med er.

Därefter håller hon fram mobilen och visar en annan bild för Rana, Karim och Hassan.

Hassan tar mobilen och håller den så att alla kan se.

För första gången på hela dagen ser han glad ut.

På bilden ser de en liten, söt och svart hundvalp som tittar på dem med stora snälla ögon.

Högläsningstext · Del 1 HÄR ÄR VI

51101156_1.5_Inlaga.indd 76

2022-04-04 13:34

HÖGLÄSNINGSTEXT 2

En bra kompis Abdi och Rana leker på gården där de bor. Rana vill veta vad Abdi vill bli när han är vuxen.

– Pilot, säger Abdi snabbt och ser sedan lite orolig ut.

– Du får inte säga det till någon, det är vår hemlighet, fortsätter han. Tänk om jag inte klarar det, då blir jag kanske retad.

– Jag lovar, säger Rana.

– Tack, säger Abdi. Du är en bra kompis.Vad vill du bli när du är vuxen, Rana?

– Jag vet inte … kanske författare eller delfinskötare.

– Oj! Det låter spännande, säger Abdi.

Noas farbror Peter är hemma. Han blir glad när barnen kommer och hälsar på. Rana stirrar länge på honom och till slut säger hon: – Har du körkort för flygplan?

– Ja, men det heter certifikat, inte körkort, svarar Peter.

– Men du har ju glasögon, fortsätter Rana.

Peter skrattar.

– Ja, är det något konstigt med det, frågar han?

– Vi trodde inte att en pilot kunde ha glasögon, säger Rana.

Noa och Ina kommer också ut på gården. De springer runt med armarna utsträckta och gör brummande ljud.

– Vad leker ni, frågar Rana.

– Vi är flygplan som flyger högt över jorden. Alla små stenar på marken är hus och sandkornen är människor.

– Då vill vi också vara med. Det är ju jättebra för Abdi ska bli pilot …

Rana tystnar och biter sig i läppen. Hon tittar oroligt på Abdi. Ina stannar upp och tittar också på Abdi.

– Jag tror inte att du kan bli pilot för du har glasögon, säger hon.

Abdi stirrar på Ina och sedan vänder han sig om och springer sin väg. Rana börjar gråta.

– Jag lovade att inte säga något. Det var en hemlighet.

Nu är nog Abdi arg på mig. Han kommer inte att vilja vara min vän mer, snyftar hon.

Ina och Noa försöker trösta henne. Plötsligt får Noa en idé.

– Jag vet! Pappas bror, min farbror, är pilot. Han har körkort för flygplan.Vi kan prata med honom. Kom, han bor i det gula huset vid affären.

Barnen berättar för Peter om Abdi som vill bli pilot och om hur ledsen han blev när Ina sa det där om glasögon.

– Hm, säger Peter. Jag har en idé. Han skriver en lapp som han ger till Rana. Ge den här till Abdi och fråga era föräldrar om ni får följa med.

– Ska vi flyga? ropar barnen i kör.

På kvällen ringer Rana på hos Abdi. När Abdi öppnar sträcker hon fram lappen där det står söndag klockan 11.00. Det står också Peters namn, adress och telefon­ nummer.

– Det är Noas farbror, säger hon. Han heter Peter och han är pilot. Han vill ta med oss på en flygtur.

Abdi spärrar upp ögonen.

– Han är jättesnäll, du kommer att gilla honom. Han har certifikat, det är som ett körkort för flygplan, säger Rana.

– Det vet jag väl, säger Abdi och öppnar dörren lite mer.

– Och vet du vad som är det bästa av allt, säger Rana och flinar. Han har glasögon.

Del 2 VÄNNER · Högläsningstext

51101156_1.5_Inlaga.indd 77

77

2022-04-04 13:34

HÖGLÄSNINGSTEXT 7

Vinden Noa tycker om att rita och måla. Han ligger ofta på golvet i sitt rum och målar, omgiven av papper, pennor och färger. Golvet är ganska kallt och hårt.

Noa skulle vilja ha en matta.

elva som är hans familjs förråd. Han fumlar med den lilla nyckeln till hänglåset och känner sig svettig i pannan. Noa ångrar att han gick upp på vinden alldeles ensam.

Han frågar sin pappa om han kan ta mattan som ligger framför teven. Det får han inte, men pappa berättar att det står en hoprullad matta, en stor, mjuk och grön matta, uppe på vinden. Pappa visar var nyckeln till vinden finns och säger att Noa kan hämta mattan.

I samma stund som Noa får upp låset blinkar det och knäpper till i lampan ovanför honom och den slocknar. Det blir inte helt mörkt, men tillräckligt för att Noa ska bli riktigt rädd. Han står alldeles stilla en stund. Var är mattan? Det är svårt att se vad som finns i förrådet när lampan har slocknat. Noa hör hissen igen. Är någon på väg upp? Kan det vara pappa som har ångrat sig och som är på väg upp för att hjälpa honom? Eller är det någon helt annan …?

Noa har varit på vinden flera gånger, men han har aldrig varit där ensam. När han frågar pappa om de kan gå tillsammans svarar pappa att han måste åka och handla. Noa kan inte fråga mamma för hon är inte hemma. Noas storasyster Emma vill inte följa med. Hon läser läxor och säger att hon inte tror att det passar med en grön matta på Noas rum.

Noa tar med sig vindsnyckeln som och börjar gå uppför trapporna. Han hör hur porten slår igen och hur någon springer uppför trapporna med snabba steg. Det är Ina. Noa blir glad. Ina vill kanske följa med honom och hämta mattan. Ina skakar på huvudet.

– Varför ska du gå upp på vinden? undrar hon. Jag tycker inte om vinden. Det är så mörkt där uppe.

Nej, jag vill inte följa med.

– Det är väl inget farligt med vinden, säger Noa och försöker låta stadig på rösten.

Ina svarar inte, men hon ser lite rädd ut. Sedan vinkar hon och försvinner in till sig.

Noa går upp för de sista två trapporna. Då hör han hur hissen sätter igång. Men han hör ingen som går in eller som kommer ut ur hissen. Konstigt!

På översta våningen låser Noa upp dörren till vinden.

Dörren är stor och tung och han håller den medan han trevar efter ljusknappen. Där! Lamporna tänds och vinden badar i ljus. Det knäpper och tickar konstigt i en av lamporna och ljuset fladdrar. Noa går utmed dörrarna till förråden. Han hittar nummer

82

Då ser Noa något inne i förrådet. I ena hörnet lutar sig en figur mot väggen. Noa blir stel i hela kroppen, han kan inte röra sig. Tårarna bränner bakom ögonen och det känns som om han inte kan andas, som om han ska svimma.

– Hjälp! kvider han.

Plötsligt blinkar lampan till igen och ljuset kommer tillbaka. Noa stirrar skräckslaget på figuren …, det är en grön hoprullad matta som någon har lagt en hatt högst upp på. Noa andas ut. Tänk att han blev så rädd för den.

Noa skyndar sig att dra ut mattan. Han sätter tillbaka hänglåset, vrider om nyckeln och släpar mattan med sig mot vindsdörren.

När Noa är tillbaka på sitt rum rullar han ut mattan på golvet. Den är verkligen stor och mjuk och väldigt grön.

– Du har hämtat mattan, säger Emma när hon kommer in på Noas rum. Hon låter förvånad när hon fortsätter: – Jag trodde aldrig att du skulle våga gå upp på vinden alldeles själv.

– Det var väl inget, säger Noa med lätt röst. Ett litet äventyr, det var inte farligt.

Emma tittar länge på sin bror och på mattan.

– Vet du, säger hon och ler. Mattan är ju riktigt snygg!

Högläsningstext · Del 7 ÄVENTYR

51101156_1.5_Inlaga.indd 82

2022-04-04 13:34

HÖGLÄSNINGSTEXT 8

Max Rana har lärt sig att virka. Hon tycker att det är svårt, men roligt. Med virknål och färgglada garner som hon har fått av Pollys matte virkar hon hårband, armband och annat som hon hittar på. Idag har hon börjat på en röd grytlapp till sin mamma. Grytlappen blir inte slät. När Rana lägger den på bordet ser den ut som en skål.

– Det kanske inte är en grytlapp, säger mamma. Jag tycker att det ser ut som en mössa.

Rana lägger sin virkning på huvudet. Den är alldeles för liten. Rana suckar först, men sedan får hon en idé.

– Det är en mössa till Max, ropar hon och hämtar sin bruna nalle.

Mössan passar fint på Max och garnet har samma röda färg som nallens nos. Ranas mamma hjälper till att fästa tråden när mössan är klar. Rana dansar runt med sin nalle.

– Nu när du är färdig kan du hjälpa mig och bära ut soporna till soprummet, säger mamma Rana hjälper sin mamma med tidningar, flaskor, kartonger och plast. I soprummet lägger de allt på rätt plats. Max får vara med. Rana tycker att Max ska lära sig att sortera. Hon visar var tidningar och reklam ska ligga.

– Det här går till återvinning och blir nya tidningar, undervisar hon Max. Färgade flaskor här och ofärgade flaskor där, metall ska ligga där borta och kartong och plast i de tunnorna.

– Det är ordning och reda med dig, säger Pollys matte som kommer in i soprummet. Kan du hålla Polly medan jag tömmer min påse?

Rana låter Polly leka på gräset utanför soprummet.

Valpen snurrar runt, runt och nafsar sig själv i svansen.

Det ser så roligt ut att Rana gapskrattar.

Nästa morgon sätter sig Rana upp i sängen med ett ryck. Något känns fel. Hon hoppar upp ur sängen, skakar täcket och tittar in under sängen. Sedan ropar hon så att alla i hennes familj vaknar.

– MAX! Åh nej, hon har glömt Max i soprummet. Hon måste ha glömt kvar honom i soprummet när hon

passade Polly. Rana klär på sig så snabbt hon kan och rusar ut genom dörren med resten av familjen efter sig. Hon hör hur hennes mamma och pappa pratar med varandra med dämpade röster … sopbilen … i dag … försent …

Rana rycker upp dörren till soprummet och tänder lampan. Ingen Max. – Vad är det här? frågar Karim försiktigt.

Han plockar upp något rött som ligger på golvet.

Rana tittar på den lilla röda mössan i Karims hand och börjar gråta. Ranas pappa lyfter på locket till en av tunnorna och suckar.

– Jag är ledsen Rana. De har redan varit här och tömt tunnorna.

– Det får inte vara sant, snyftar Rana.

- Jag tror att de precis har tömt tunnorna. Jag tyckte att jag hörde sopbilen för en stund sedan, säger mamma.

Rana rusar ut ur soprummet och ut på gatan. Hon ser sopbilen som kommer körande mellan husen.

Rana viftar med armarna och skriker mellan tårarna.

– Hallå! Stanna! skriker hon.

Sopbilen bromsar in. Killen som sitter bredvid föraren tittar irriterat på Rana.

– Har ni sett Max, min nalle? ropar Rana och pekar mot soprummet. Jag glömde honom i soprummet igår.

– Då är den borta, säger killen och pekar bak på sopbilen där soptunnorna töms.

Föraren, en äldre man, kliver ut ur sopbilen.

– Hur var det här då? frågar han.

– Min nalle, säger Rana och håller upp den lilla röda mössan. Den är borta säger hon.

Mannen lyfter upp Rana så att hon kan se in i sopbilens förarhytt.

– Nu ska du få se något, säger han.

Där bakom sätena sitter mjukisdjur på en lång rad.

Mjukisdjur av olika slag och i olika färger. Trots raden av kaniner, flera nallar och en liten apa ser Rana bara ett av gosedjuren. Hon drar till sig en liten brun nalle och kramar den hårt. Max!

Del 8 MILJÖ · Högläsningstext

51101156_1.5_Inlaga.indd 83

83

2022-04-04 13:34

HÖGLÄSNINGSTEXT 9

Fest i huset Rana och Abdi ringer på dörren högst upp i huset där de bor. Det står Ella Berg på dörren. Ella Berg är Pollys matte. När Ella öppnar dörren känner barnen att det doftar nybakat.

– Så roligt att ni att kommer och hälsar på, säger Ella.

Jag har just bakat kanelbullar.Vill ni smaka?

Rana och Abdi tar av sig skorna och går in i Ellas kök.

– Oj, vad många bullar, säger Rana när hon ser berget av bullar på Ellas köksbord.

Ella kliar sig i huvudet och tittar på bullarna.

– Ja, det blev ganska många. Etthundratjugo bullar för att vara exakt. Jag älskar att baka, säger hon.

– De här bullarna skulle räcka till alla i hela huset, säger Abdi och tar en tugga av en bulle. Mm, de är jättegoda!

Ella tittar först på Abdi och sedan på högen av bullar.

Sedan skrattar hon och säger: – Jag har en idé! Vi bjuder på bullfest. Men det får gärna vara idag, bullarna är godast när de är nybakade.

Abdi och Rana tycker att det är en jättebra idé. De sätter igång och skriver lappar.

BULLFEST! I kväll, torsdag klockan 18.00 i lokalen i källaren.Ta med något att dricka.Vi bjuder på bullar.

Rana, Abdi och Ella.Välkomna!

Rana och Abdi sätter upp lappar på porten och på dörren till hissen. De sätter en lapp på dörren till tvättstugan och en lapp på dörren till lokalen där de ska ha festen. Under tiden packar Ella in bullarna i påsar och lägger allt i en stor korg. Hon tar fram servetter och några dukar.

När klockan närmar sig sex hjälper Abdis mamma till med att ställa fram bord och stolar i lokalen.

– Jag undrar om det kommer någon, säger Rana.

– Vi får se, säger Abdis mamma. Sedan ber hon Abdi springa upp till Ella för att se om hon behöver hjälp.

– Du kan ta dukarna och servetterna så kommer jag strax. Jag tar med mig korgen i hissen, säger Ella och tar på sig en vit kofta.

84

– Ska inte Polly följa med? frågar Abdi.

Ella skakar på huvudet.

– Hon får allt stanna här, vi får inte ha hundar i lokalen, svarar hon.

– Så synd, säger Abdi och klappar Polly.

Det har kommit många människor till bullfesten.

Grannar hälsar på varandra. Några känner redan varandra och andra presenterar sig och berättar vilken våning de bor på. Ranas föräldrar och syskon är på plats. Likaså Ina, hennes pappa och storebror.

– Bullarna kommer strax, säger Abdis mamma och häller upp kaffe.

Men det kommer inga bullar. Rana och Abdi blir oroliga och springer uppför alla trapporna. Ingen öppnar när de ringer på hos Ella. De hör Polly skälla inne i lägenheten. Då hör de hur det bankar någonstans. Ljudet kommer inte från lägenheten.

Det kommer från hissen. Abdi och Rana går en våning ner och där hör de Ellas röst: – Hissen har fastnat. Det hjälper inte att jag trycker på knapparna. Ni får hämta hjälp.

När Abdi och Rana, med andan i halsen, berättar vad som hänt för alla nere i lokalen, ringer Abdis mamma till vaktmästaren. Han säger att han genast ska skicka någon som kan hjälpa Ella. Under tiden försöker Rana, Ina och Abdi underhålla Ella vid hissdörren på tredje våningen.

När Ella äntligen får hjälp med att komma ut ur hissen är hon så trött att hon inte orkar med någon bullfest. Hon ger korgen till Rana och säger att de får ha fest utan henne. Ina får snabbt en idé.

– Om vi flyttar festen hem till dig kan du sitta i din fåtölj, äta kanelbullar och vila, säger hon.

En stund senare är Ellas lägenhet full av människor som pratar, skrattar och äter bullar. Ella ser ganska nöjd ut.

– Det bästa med det här är att Polly får vara med på festen, säger hon till Abdi och blinkar.

Högläsningstext · Del 9 FEST

51101156_1.5_Inlaga.indd 84

2022-04-04 13:34

1

2

3

1

Fyll i bokstaven Aa på rätt plats.

No ___

___bdi

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 85

R___n ___

In ___

Kopieringsunderlag

85

2022-04-04 13:34

1 2

1

Måla de bilder där du hör bokstaven Bb.

86

Kopieringsunderlag

51101156_1.5_Inlaga.indd 86

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:34

1

1

Ringa in de bilder där Cc låter som Ss med blå penna.

Ringa in de bilder där Cc låter som Kk med röd penna.

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 87

Kopieringsunderlag

87

2022-04-04 13:34

1

1

Måla de bilder där du hör bokstaven Ll.

96

Kopieringsunderlag

51101156_1.5_Inlaga.indd 96

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:34

1 2

1

Dra streck mellan bokstäverna och skriv orden.

o

å

l

o

r

m _______________

m

t

k a

s m

_______________

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 97

________________

Kopieringsunderlag

97

2022-04-04 13:34

120

Kopieringsunderlag · Sekvensbilder · Vinden

51101156_1.5_Inlaga.indd 120

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:35

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 121

Max · Sekvensbilder · Kopieringsunderlag

121

2022-04-04 13:35

122

Kopieringsunderlag · Sekvensbilder · Fest i huset

51101156_1.5_Inlaga.indd 122

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:35

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 123

Väska · Kopieringsunderlag

123

2022-04-04 13:35

Abdi

124

Ina

Kopieringsunderlag · Karaktärerna

51101156_1.5_Inlaga.indd 124

Noa

Rana

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:35

Vad är det?

Kom ihåg en eller ett.

hand fot öga

ben arm huvud

öra mage mun

1 Det är _______________.

2 Det är _______________.

1

2

3 Det är _______________.

4 Det är _______________.

5 Det är _______________.

3 4

6 Det är _______________.

7 Det är _______________.

5

8 Det är _______________.

9 Det är _______________.

7 6

8

9

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 125

Rana – Sätta ut kroppsdelarna · Kopieringsunderlag

125

2022-04-04 13:35

128

Kopieringsunderlag · Vokalerna

51101156_1.5_Inlaga.indd 128

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:35

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 129

Alfabetet · Kopieringsunderlag

129

2022-04-04 13:35

TUNNBRÖD

dl = deciliter tsk = tesked msk = matsked

Ingredienser 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 1/2 dl vatten ½ tsk salt 1 msk olivolja Så här gör du:

Sätt ugnen på 250°C. Blanda mjöl och bakpulver i en bunke.

Tillsätt vatten, salt och olivolja.

Knåda ihop till en deg.

Låt degen vila i 15 minuter.

Dela degen i bitar.

Kavla ut till runda tunna bröd.

Lägg brödet på bakplåtspapper.

Grädda mitt i ugnen i cirka 10 minuter.

134

Kopieringsunderlag · Tunnbrödsrecept · Del 9 VI VILL HA FEST!

51101156_1.5_Inlaga.indd 134

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:36

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 135

Ord- och bildkort: Djur · Kopieringsunderlag

135

2022-04-04 13:36

en gris

en ko

ett får

en hund

en katt

en häst

en kyckling

en tupp

en höna

en kanin

en fågel

en åsna

136

Kopieringsunderlag · Ord- och bildkort: Djur

51101156_1.5_Inlaga.indd 136

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:36

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 137

Ord- och bildkort: Djur · Kopieringsunderlag

137

2022-04-04 13:36

en haj

en val

en fisk

ett lejon

en elefant

en leopard/ gepard

en apa

en krokodil

en noshörning

en daggmask

en ödla

en hamster

140

Kopieringsunderlag · Ord- och bildkort: Djur

51101156_1.5_Inlaga.indd 140

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:36

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 141

Ord- och bildkort: Frukt och grönsaker · Kopieringsunderlag

141

2022-04-04 13:36

ett äpple

en apelsin

en banan

en gurka

en morot

en melon

en aubergine

en paprika

en tomat

sallad

ägg

broccoli

142

Kopieringsunderlag · Ord- och bildkort: Frukt och grönsaker

51101156_1.5_Inlaga.indd 142

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:36

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 143

Ord- och bildkort: Möbler · Kopieringsunderlag

143

2022-04-04 13:36

148

en skjorta

en kjol

en keps

en docka

strumpor

byxor

en kratta

en nalle

klossar

en sil

en hink

en spade

Kopieringsunderlag · Ord- och bildkort: Kläder/Leksaker

51101156_1.5_Inlaga.indd 148

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:36

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 149

Ord- och bildkort: Skolsaker · Kopieringsunderlag

149

2022-04-04 13:36

en blyertspenna

ett suddgummi

en linjal

en bläckpenna

tuschpennor

färgpennor

en häftapparat

ett hålslag

en skrivbok

hörlurar

en bok

en pärm

150

Kopieringsunderlag · Ord- och bildkort: Skolsaker

51101156_1.5_Inlaga.indd 150

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

2022-04-04 13:36

Kopiering tillåten © Författaren och Gleerups Utbildning AB.

51101156_1.5_Inlaga.indd 151

Ord- och bildkort: I matsalen · Kopieringsunderlag

151

2022-04-04 13:36

Mitt i SPRÅKET A Mitt i språket är ett basläromedel i svenska som andraspråk 1–3 som trycker på vikten av gemensamma läsupplevelser, strukturerade samtal, repetitioner över tid och att alla språk är språk för lärande.

Läromedlet riktar sig till undervisning i det flerspråkiga klassrummet och lyfter elevernas flerspråkighet och erfarenheter samt musiken som resurser för att arbeta med språket.

Lärarhandledning A ger tips på: · samtalsfrågor · hur du som lärare kan arbeta med texterna i läseboken · aktiviteter kopplade till texterna i läseboken · hur eleverna kan förberedas för att arbeta med uppgifterna i arbetsboken.

I lärarhandledningen finns också högläsningstexter och kopieringsunderlag som stöttar kommunikation, förförståelse, ordförråd, bokstavsarbete, kategorisering, språkliga strukturer och återberättande.

I Mitt i språket A ingår:

Läsebok med texter och sånger indelade i nio delar med fem kapitel i varje del.

Arbetsbok med uppgifter kopplade till texterna och sångerna i läseboken.

Lärarpaket med lärarhand­ledning, digitalt lärarstöd och digital träning för eleverna.