HUSBYGGNAD
Nivå 1
Britt-Marie Ekbergh
Innehåll
HANTERING
Lagar och bestämmelser 172
Arbetsmiljölagen 173
Förebyggande åtgärder 179
Avspärrningar 180
Tillträde och utrymning 181
Nödlägesrutiner för L-ABC 182
Arbetsgång för HLR 183 Skyddsutrustning 184
1
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Översiktligt om förekommande yrkesgrupper inom trä, betong och murning samt specialyrken inom husbyggnad. Yrkesgruppernas olika funktioner vid nyproduktion, renovering, om- och tillbyggnad.
■ Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel.
■ Vanligt förekommande arbetsprocesser och arbetsmetoder inom olika husbyggnadsyrken.
■ Branschens ansvar för att främja ett säkert och hållbart byggande, till exempel byggprodukters och byggmetoders påverkan på säkerhet och arbetsmiljö.
■ Övergripande om olika bygghandlingar och referensverk för materialval och utförande inom byggprocessen, däribland AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning).
■ Övergripande om energieffektiviserat byggande.
■ Arkitekters och konstruktörers roll i och påverkan på byggprocessen, till exempel på infrastrukturens utformning och byggnaders form, funktion och hållfasthet.
Husbyggnadsprocessen
Husbyggnadsprocessen innefattar kortfattat hela processen från planering av byggnader till färdigställande och inflyttning I processen ingår också markförberedelser, grundläggning, uppförande av byggnadens stomme, stomkomplettering och inredning, installationer av system som VVS och el, samt besiktningar och slutligen inflyttning� I varje del anpassas produktionen till projektets specifika behov och design, och många yrkesgrupper deltar i processen
Yrkesgrupper
Byggskedet är den del av projektet där det praktiska arbetet tar vid� Det är under byggskedet som de flesta av de som går byggoch anläggningsprogrammet kommer att arbeta, även om många också utför arbeten under byggnadens förvaltningskede� De fyra yrkesinriktningarna på bygg- och anläggningsprogrammet är:
• byggnadsplåtslageri
• husbyggnad
• mark och anläggning
• måleri
Bygg- och anläggningsprogrammet är till för elever som vill arbeta med att bygga, underhålla och utföra ombyggnationer av hus och anläggningar En elev som gått bygg- och anläggningsprogrammet kan börja arbeta direkt efter utbildningen eller fortsätta studera inom exempelvis yrkeshögskolan I husbyggnad nivå 1 går vi igenom yrkesinriktningarna trä, betong och murning, men även övriga specialyrken vilka antingen är direkt verksamma inom byggprojektet eller delaktiga i form av olika samarbeten
FAKTA:
Prefabricerad
Många byggnadsdelar prefabriceras, vilket betyder att de förtillverkas på exempelvis en fabrik och monteras ihop på byggarbetsplatsen.
Att bygga hus av lösvirke är ett traditionellt snickarjobb. Idag arbetar snickare med många andra typer av projekt och material inom både nybyggnad och ombyggnad.
I ett ombyggnadsprojekt, speciellt mindre projekt, måste yrkesarbetare ofta utvidga sina arbetsområden. En snickare kan behöva riva gamla fönster, montera nya och bättringsmåla en karm.
Byggnadsarbetare
En byggnad är en varaktig konstruktion som består av tak, eller av tak och väggar En byggnad kan vara placerad både ovanför och under marken, men även under vatten� I dagligt tal kallar vi ofta byggnader för hus
En byggnadsarbetare är en person som utför arbetsmoment under uppförandet av byggnader och anläggningar Deras arbetsuppgifter kan omfatta allt från grund till färdig byggnad, som betongplatta, byggnadsstomme, vägg- och takkonstruktion, till montering av dörrar, fönster och andra byggnadsdelar Alla olika typer av byggnadsarbetare kan arbeta både inomhus och utomhus�
Träarbetare
En träarbetare kallas också snickare och är en byggnadsarbetare som kan arbeta med nästan alla olika typer av projekt, både nybyggnad och ombyggnad� En snickare på en byggarbetsplats är traditionellt en träarbetare, men moderna snickare använder en mängd olika material och deras arbetsuppgifter kan också variera
Exempel på uppgifter som en snickare har är bygga och reparera träkonstruktioner, montera gipsskivor, köksinredning, fönster och dörrar, och även lägga tak, isolera hus och en mängd andra uppgifter� Snickare arbetar ofta tillsammans med andra yrkeskategorier exempelvis att bygga gjutformar som betongarbetaren sedan gjuter i, eller att bygga ventilationsschakt till plåtslagarens ventilationsrör�
Byggnadsarbetare med olika specialiteter arbetar ofta tillsammans. Exempelvis vid formbyggnad är det inte ovanligt att träarbetare och betongarbetare gemensamt bygger form för gjutning.
FAKTA:
Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN) Byggnadsindustrins Yrkesnämnd arbetar för att det ska finnas välutbildade och kompetenta yrkesarbetare inom bygg- och anläggningsbranschen. De samverkar med gymnasieskolor, vuxenutbildare och företag, och verkar för att blivande yrkesarbetare får de kunskaper som krävs i branschen.
FAKTA:
Timmerman
En gammal benämning på en snickare som utförde grövre snickeri är timmerman. En timmerman utförde exempelvis timring och resning av stommen på hus. I Finland kan en snickare fortfarande kallas timmerman.
2CENTRALT INNEHÅLL:
■ Informationssökning för att planera och genomföra arbetsuppgifter, till exempel med hjälp av bygghandlingar.
■ Ritningsläsning, däribland skalor, vyer, symboler, ritningshuvud, specifikationer och revideringar enligt standard. Måttsättningsprinciper, till exempel för inmätning av centrumavstånd.
■ Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
■ Byggtekniska beräkningar, till exempel av volym, area och materialåtgång.
■ Uppbyggnad och rivning av vanligt förekommande gjutformar, till exempel låg- eller elementformar och stödjande eller bärande formar.
■ Grundläggande arbete med byggnadskonstruktioner i murverk, trä och stål.
■ Uppbyggnad av stommar, däribland bjälklag, regelverk och enklare takkonstruktioner samt riktning och strävning av byggnadskonstruktioner.
■ Ombyggnadsarbete, däribland rivning och återuppbyggnad, till exempel av betong-, murverks- eller träkonstruktioner.
■ Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
■ Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.
■ Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
Planering och utförande
Ett byggprojekt planeras för att säkerställa att man effektivt och säkert ska kunna utföra byggnationen Planeringen hjälper till att minimera risker, optimera resursanvändningen och säkerställa att projektet uppfyller ställda krav� Dessutom underlättar planeringen samarbete och kommunikation mellan olika aktörer inom byggprocessen�
Informationssökning
Oavsett hur mycket kunskap man innehar och hur mycket man lärt sig kommer man behöva (eller vilja) lära sig mer Den bransch du valt (byggbranschen) är omfattande och utvecklas och förändras ständigt� Det kommer hela tiden nya material och byggmetoder, och du kommer förmodligen att byta inriktning och typ av byggprojekt i ditt yrkesliv�
Varje arbetsplats och varje byggprojekt innebär dessutom en mängd ny information� Som hur mycket armering det ska vara i betongplattan, var på arbetsplatsen byggbodarna ska stå och vem som är ansvarig för skyddsutrustningen�
Sökvägar
Innan internet fanns och skolsystemet med yrkesutbildningar var utbyggt var det vanliga sättet att få information att fråga de som redan var yrkeskunniga Man började som hantlangare, blev efter ett antal år yrkesman, och blev under tiden upplärd av mästarna�
Också idag när gymnasieutbildningarna finns behöver vi lära oss mer� För att veta hur just ditt byggprojekt ska utföras är ritningar och beskrivningar det du måste ha information om Men det kommer också behövas svar på uppgifter som inte finns på ritningar� Till exempel hur en elmaskin fungerar, hur just det här putsbruket ska blandas, eller vem som levererar ballast i det här området Det är ovärderligt att få arbeta tillsammans med och lära sig av andra skickliga yrkesmän, men vi behöver fler möjligheter att söka information på
Tryckta böcker har alltid varit en källa till kunskap. I dag finns referensverk som exempelvis AMA också i digital form, vilket gör det betydligt enklare att söks information på arbetsplatsen.
Lagstiftning
I lagstiftningen kan vi hitta både grundläggande information och en del detaljer om hur ett hus eller en väg ska byggas� I projekteringsskedet ska projektörerna ta hänsyn till dessa krav, och vi ska därför kunna räkna med att de handlingar som upprättats till projektet följer lagstiftningen�
Lagstiftning är den miniminivå som gäller för byggande i Sverige, och projektörerna kan därför inte konstruera ett “sämre” hus än lagen medger Det är däremot alltid möjligt att bygga ett “bättre” hus�
Lagar och föreskrifter hittar man information om på myndigheters hemsidor� Den myndighet som bestämmer hur vi ska bygga är Boverket Boverket ger bland annat ut följande:
• Boverkets byggregler (BBR, motsvarar det som tidigare var Svensk byggnorm)
• Boverkets konstruktionsregler (BKR)�
• Bestämmelser för stålkonstruktioner (BSK)
• Bestämmelser för betongkonstruktioner (BBK)�
• Europeiska konstruktionsstandarder (EKS)�
Samtliga ges ut med stöd av Plan- och bygglagen (PBL), som är en av de lagstiftningar som styr hur vi får bygga� Om vi vill söka information om lagstiftning och om specifika byggregler kan vi söka på Boverkets webbsida�
Bygg- och marklov
Förutom de uppgifter som behövs för byggprojektet och som redan finns i ritningar och beskrivningar kan det finnas annat man behöver ta reda på� Exempel på uppgifter som kan finnas i bygglovet eller i kommunens ordningsregler är följande:
• Finns det lokala regler för buller som kan påverka arbetstidens förläggning?
• Hur får vi stänga av vägen vid beläggningsarbete?
• Kan vi stänga av farleden när vi bygger bron?
• Får vi spränga så här nära sjukhuset?
För att slippa göra om ett arbete och betala dyra viteskostnader, eller till och med behöva riva det man byggt, är det viktigt att ha korrekt information innan man påbörjar en byggnation� I stort sett alla uppgifter i kommunens register är offentliga Det betyder att vem som helst kan begära ut uppgifter om exempelvis detaljplaner och beviljade bygglov Behöver man veta tomtgränser för en fastighet är det lantmäteriet som har svar� Lantmäteriet har även uppgifter om servitut och annat som berör en fastighet� Det går att söka uppgifter som berör fastigheter, även om det inte är din egen
Sveriges lagbok är en sammanställning av svensk lagstiftning. Den är indelad i olika rättsområden och innehåller svenska lagar, förordningar och EU-fördrag.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.
■ Övergripande om vanligt förekommande material i byggnadskonstruktioner, däribland olika materials användningsområden, egenskaper och beständighet.
■ Val, användning och hantering av byggmaterial i förhållande till arbetsuppgiften och information från olika bygghandlingar och säkerhetsdatablad.
■ Val och användning av infästningsmaterial och metod för säkra infästningar i olika byggnadsdelar och byggmaterial.
■ Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar, däribland av avvägnings- och mätverktyg.
■ Lastkoppling i samband med transport och förflyttning av arbetsutrustning och byggmaterial.
Hantering av material och utrustning
Rätt val och korrekt hantering av material och utrustning är avgörande för ett säkert och effektivt byggande� Det innebär att ha rätt material tillgängligt i rätt mängd och plats, samt att använda och förvara utrustningen på ett säkert sätt Genom att organisera och underhålla material och utrustning kan byggprojekt genomföras smidigt och med minimala risker för skador eller förseningar
Material och hållbart byggande
Allt vi gör påverkar vår omgivning och vår miljö Det vi bygger har en stor påverkan, bland annat i form av intrång i naturen, materialförbrukning och transporter� Detta sker både under byggtiden och under den tid då byggnaden eller anläggningen används� Byggandet påverkar också samhället i övrigt�
Målet med hållbar utveckling och hållbart byggande brukar beskrivas som att människan ska kunna leva ett bra liv på en planet med begränsade resurser I alla delar av byggprocessen, från en idé om ett hus och projektering, till byggande, förvaltning och boende, ska målsättningen vara att använda alla resurser på ett effektivt sätt
FAKTA:
Regenarativ
Regenerativ betyder att något har förmågan att förnya eller återställa sig själv. Regenarativt arbete syftar till att återställa och förbättra naturliga system.
Cirkulärt byggande
Målsättningen med ett cirkulärt byggande är hållbara och resurseffektiva metoder för att planera, designa, bygga och förvalta byggnader� Tanken bakom cirkulärt byggande är att minimera avfallet, optimera användningen av resurser och främja återvinning och återanvändning�
Några grundläggande principer inom cirkulärt byggande är:
• Återvinning och återanvändning: Material som används i byggprojekt bör vara återvinningsbara och återanvändbara� Detta minskar avfallet och främjar en sluten krets där material kan cirkulera genom olika faser�
• Långlivad utformning: Byggnader bör designas för att vara långlivade och enkla att anpassa eller uppgradera� Utformningen ska underlätta förändringar och minska behovet av rivning och nybyggnation
• Energi- och resurseffektivitet: Utformningen ska syfta till att minska energiförbrukningen och använda hållbara energikällor� Det innebär också att använda material och resurser på ett effektivt sätt för att minimera miljöpåverkan�
• Ekosystemtjänster: Designen av byggnader bör ta hänsyn till och dra nytta av naturliga ekosystemtjänster� Det kan innebära att inkludera grönområden, bevara vattenresurser och skapa en positiv påverkan på den omgivande miljön�
Cirkulärt byggande är en förändring av tankesättet från den linjära ekonomin där resurser utvinns, används och sedan kastas bort� I stället strävar cirkulärt byggande efter att skapa en mer hållbar och regenerativ byggsektor� Genom att minska avfallet, använda resurser mer effektivt och främja återvinning bidrar cirkulärt byggande till en mer hållbar och miljövänlig byggindustri� Delvis kan man säga att det cirkulära byggandet är en återgång till byggandet från 1900-talets början då byggandet var baserat på återvinning och återanvändning�
FAKTA:
Miljö
Miljö är allt som omger och påverkar en organism, ett samhälle eller en process. Exempelvis luft, vatten, växter, djur och klimat.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Arbetsmiljölagen och hur den reglerar arbetsmiljön, samverkan och minderårigas arbete.
■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd, däribland om säkra lyft samt arbete från ställning och arbetsplattform.
■ Arbetsmiljöplanens och arbetsmiljöavtalens syfte, till exempel avsikten att minska arbetsrelaterad ohälsa.
■ Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland av risker för tillbud och olycksfall samt av risker med felaktiga arbetsställningar.
■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att minska påverkan av buller, damm, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.
■ Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
■ Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
■ Nödlägesrutiner och första hjälpen vid krissituationer och olycksfall, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärtlungräddning).
Säkerhet
Arbetsmiljö är allt som omger dig när du är i skolan eller på arbetsplatsen Det är lokalen du arbetar i, luften du andas, vädret om du är utomhus, det är din lärare, dina chefer och dina arbetskamrater� Du själv är också en del av arbetsmiljön� Hur du arbetar och hur du behandlar din omgivning är viktigt för dig, din chef, dina arbetskamrater och för det arbete du utför�
Olyckor, ibland med dödlig utgång och arbetssjukdomar är dubbelt så vanliga bland byggnadsarbetare som hos andra arbetstagare Orsakerna är bland annat fall från höjd, olika slags belastningsskador och olyckor vid användning av maskiner� En viktig bidragande orsak är också stress under arbetet och att man inte hinner planera sitt arbete innan man utför det
Lagar och bestämmelser
Det finns olika myndigheter, organisationer, företag och personer som arbetar med arbetsmiljö Ett företag kan ha högre krav för arbetsmiljön än den miniminivå som myndigheter bestämmer� En myndighet är den som beslutar om föreskrifter, det vill säga fastslår hur man inte får göra eller hur man måste göra Exempel på myndigheter som påverkar arbetsmiljöarbetet är följande:
• Arbetsmiljöverket
• Arbetsdomstolen
• Boverket
• Kemikalieinspektionen
• Elsäkerhetsverket
Utöver dessa myndigheter har Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten, påverkan på hur arbetsmiljön ska utformas och vad som händer om arbetsgivare eller arbetstagare bryter mot regelverket�
Arbetsmiljölagen (AML) är den övergripande lagstiftningen om arbetsmiljön Under arbetsmiljölagen finns arbetsmiljöförordningen och föreskrifter som också måste följas�
Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön Både att se till att arbetsmiljön är så säker som möjligt och att alla på arbetsplatsen känner till de regler som gäller, samt att kontrollera att reglerna också följs De anställda har alltid ansvar att följa lagstiftningen och de regler som arbetsgivaren ställer, samt att använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren anvisar
Personlig skyddsutrustning är avgörande för att minska riskern för olyckor och skador. Det inkluderar bland annat hjälm, skyddsskor, hörselskydd och skyddsglasögon.
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen är den lag som reglerar arbetsmiljön för arbetstagare och är till för att främja en god arbetsmiljö samt förebygga ohälsa och olycksfall på arbetsplatsen Arbetsmiljölagen beskriver de regler och krav som företag och arbetsgivare måste följa för att arbetsmiljön ska vara trygg och säker�
I Sverige regleras arbetsmiljön främst genom Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och Arbetsmiljöförordningen (AFS 2001:1)� Här är några av de grundläggande principerna och områden som täcks av Arbetsmiljölagen:
• Riskbedömning och åtgärder; Arbetsgivaren ska genomföra en riskbedömning av arbetsmiljön för att identifiera och bedöma risker Åtgärder ska vidtas för att ta bort eller minimera dessa risker�
• Arbetsplatsens utformning; Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatsen är utformad på ett sådant sätt att den främjar arbetstagarnas hälsa och säkerhet�
• Arbetsutrustning och maskiner; Krav ställs på att arbetsutrustning och maskiner ska vara säkra att använda Det innebär även krav på regelbunden kontroll och underhåll�
• Arbetsorganisation; Arbetsgivaren ska organisera arbetet på ett sådant sätt att det främjar hälsa och säkerhet� Det kan inkludera arbetstider, pauser och möjligheter till återhämtning�
• Information och utbildning; Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna har tillräcklig information och utbildning för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt�
• Medverkan och inflytande; Arbetstagarna ska ha möjlighet att delta i beslut som rör arbetsmiljön och ha inflytande över sitt eget arbete och sin arbetsmiljö
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är den myndighet som ansvarar för att övervaka och förbättra arbetsmiljön på svenska arbetsplatser. Dess huvudsakliga uppgifter är att skapa regler och riktlinjer för arbetsmiljön, inspektera arbetsplatser för att säkerställa efterlevnad av lagar och föreskrifter, och att erbjuda stöd och vägledning till arbetsgivare och arbetstagare.
FAKTA:
Arbetsmiljöpolicy
En arbetsmiljöpolicy innebär att ett företag kommer överens om hur arbetsförhållandena ska se ut på sikt. Det är en förklaring till hur man avser att arbeta med arbetsmiljön och vilken målsättning man har. Helst ska arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras. För den del av arbetsmiljön som utgörs av trafik ska även en trafiksäkerhetspolicy finnas.
CENTRALT INNEHÅLL:
■ Fackspråk inom yrkesområdet och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment.
■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen.
Samverkan och kommunikation
Samverkan och kommunikation på en byggarbetsplats är avgörande för att säkerställa att projektet byggs effektivt, säkert och framgångsrikt� Det är också viktigt för att vi ska må bra på arbetet och orka vara effektiva
Social arbetsmiljö
Social arbetsmiljö är hur vi mår, trivs och är mot varandra på jobbet En byggarbetsplats kan vara en tuff miljö, både fysiskt och psykiskt, men behöver i sig inte betyda att det är en dålig miljö� Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) delas in i tre områden:
• arbetsbelastning
• arbetstidens förläggning
• kränkande särbehandling
En rimlig arbetsbelastning betyder att det är balans mellan krav och resurser, att arbetsuppgifter och förväntade resultat är tydliga och att det finns tid för återhämtning� För att skapa en bra arbetsmiljö är det viktigt att ha kontroll på arbetsbelastningen så att stress inte uppstår, resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet�
Arbetstidens förläggning handlar om när på dygnet arbetet utförs och hur möjligheterna till återhämtning ser ut under och mellan arbetspassen Chefen företräder arbetsgivaren och ansvarar för att förläggningen motsvarar verksamhetens behov, att resurserna används effektivt och att arbetsmiljön är god� Det är arbetsgivarens ansvar att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa
FAKTA:
OSA
OSA står för Organisatorisk och Social Arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö har fått ökad uppmärksamhet under senare år eftersom forskning har visat att en dålig organisatorisk och social arbetsmiljö kan leda till stress, utbrändhet och andra psykiska ohälsotillstånd. För att förbättra OSA och minska risken för arbetsrelaterad ohälsa har Arbetsmiljöverket infört regler och riktlinjer som arbetsgivare måste följa. Dessa kan inkludera krav på regelbundna riskbedömningar, åtgärder för att förbättra kommunikation och ledarskap, samt insatser för att förebygga mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen.
Stress i arbetet avser en psykologisk och fysisk reaktion som uppstår när arbetskrav inte stämmer överens med en arbetstagares kapacitet, resurser och behov. Det kan innebära överväldigande känslor av press, oro och utmattning, och ofta ge en känsla av att inte kunna hantera arbetsbelastningen eller uppfylla förväntningarna.
Upplevelsen av kränkande särbehandling skiljer sig mellan olika människor� Det som upplevs kränkande för en person kanske inte alls upplevs på samma sätt av en annan, därför är det viktigt att vara uppmärksam på hur arbetskamrater reagerar och prata om vilka normer och värderingar som gäller på arbetsplatsen�
Kränkande särbehandling
Kränkande särbehandling kan vara ord och handlingar direkt mot den utsatta, men också i digital form som mejl, sms eller i sociala medier� Handlingarna kan komma från chefer och kollegor eller från en hel arbetsgrupp� Exempel på sådana handlingar är:
• att inte bli inbjuden till möten
• att bli ignorerad eller utsatt för ryktesspridning eller förlöjligande
• att bli utsatt för sexistiska skämt
Ord och handlingar kan göra ont och kränkningar kan ta sig många olika uttryck på arbetsplatsen, vilket är ett allvarligt arbetsmiljöproblem Vanliga orsaker till att det blir konflikter på arbetsplatsen är stress, allmän vantrivsel, attityder och värderingar samt bristande ledarskap�
Förebyggande arbete
Ett bra socialt klimat är viktigt för trivsel och för lönsamhet, och ska finnas med i företagets arbetsmiljöplan� Exempel på vad var och en kan bidra med för att skapa en bra arbetsmiljö är att:
• Skapa ett arbetsklimat som visar omtanke och stöd�
• Vara en god förebild�
• Prata med varandra om det som är bra och det som är dåligt
• Vara uppmärksam på vad arbetskamrater pratar om, eller om de slutar prata
För att en arbetsorganisation ska fungera bra ska den vara tydlig och de anställda ska känna till vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd� De ska också känna sig trygga med att det som framförs inte förs vidare till arbetsgruppen� Det ska vara tydligt att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel genom en policy�
Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras, och tydliga mål ska sättas upp Exempel på mål kan vara att skapa trygga anställningar, möjlighet till personlig utveckling och en bra gemenskap och samarbete med chefer och arbetskamrater�
FAKTA:
Kränkande särbehandling
Definitionen av kränkande särbehandling är ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”.
Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom byggbranschen, inte bara på byggarbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal.
FAKTA:
Faktorer som påverkar den psykosociala arbetsmiljön
• Socialt stöd och vänskapliga relationer.
• Ledarskap och tydliga roller.
• Organisation och stabilitet.
• Kommunikation och psykologisk trygghet.
HUSBYGGNAD
Nivå 1
Britt-Marie Ekbergh
Husbyggnad nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive yrkesgrupper i byggbranschen, ritningsläsning, byggnadskonstruktioner, byggnadsdelar, ombyggnadsarbete, facktermer på svenska och engelska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.