■ Översiktligt om förekommande arbetsområden inom byggnadsmåleri. Platschefs och skyddsombuds roller på byggarbetsplatsen.
■ Studiebesök, till exempel i anslutning till byggarbetsplatser, på byggvaruhus och i fackhandel.
■ Måleriprocessens olika skeden från planering till färdigställande.
■ Branschens ansvar att främja ett hållbart byggande, till exempel arbetsmiljöplanens syfte att förebygga arbetsmiljörisker.
■ Övergripande om olika bygghandlingar och referensverk för materialval och utförande inom måleriprocessen, till exempel Måleribranschens regler för våtrumskontroll (MVK), Boverkets byggregler (BBR) och AMA (Allmän material- och arbetsbeskrivning).
■ Vanligt förekommande arbetsprocesser vid under- och färdigbehandling av olika ytor vid invändig och utvändig målning.
■ Övergripande om metoder för färgnyansering, till exempel färglära enligt NCS (natural colour system).
■ Olika entreprenadformer på byggarbetsplatsen, till exempel delad entreprenad och totalentreprenad.
■ Översiktligt om arkitekters och konstruktörers roll och påverkan, till exempel vad gäller byggnaders form, funktion och hållfasthet.
Måleriprocesssen
I detta första kapitel utforskar vi måleriets olika arbetsområden och måleriprocessens skeden, från planering till färdigställande, samt branschens ansvar för hållbart byggande� Vi tar även upp betydelsen av studiebesök på byggarbetsplatser och byggvaruhus för att få insyn i det praktiska arbetet, samt redogör för referensverk för materialval och utförande�
Vidare tar vi upp processen för behandling av ytor vid målning och metoder för färgnyansering, samt begreppet entreprenadform och arkitekters och konstruktörers roll och påverkan av byggnaders form och funktion� Kapitlets syfte är att ge en orientering av måleriets innehåll, omfattning samt mångsidighet�
Arbetsområden
I det här avsnittet går vi översiktligt igenom de olika arbetsområdena inom byggnadsmåleri, och vilka roller som platschefer och skyddsombud har på byggarbetsplatser
FAKTA: Arbetsmiljöplan
En arbetsmiljöplan är ett dokument som beskriver hur arbetsmiljön ska hanteras och förbättras på en arbetsplats. Den innehåller rutiner och åtgärder för att förebygga risker och främja en säker och hälsosam arbetsmiljö.
FAKTA: Exteriör
Exteriör avser den yttre delen eller utsidan av en byggnad. Det inkluderar bland annat husets fasad, tak, fönster samt dörrar.
Byggnadsmåleri
Byggnadsmåleri innefattar ett flertal olika typer av arbetsområden, nedan följer en enkel översikt�
• Förberedande arbete: Inkluderar förbehandling som rengöring och slipning, samt underbehandling som innefattar grundning och spackling Det är viktigt att säkerställa att ytan är redo för målning
• Inomhusmålning: Inomhusmålning innefattar målning av väggar, tak, golv samt andra ytor inomhus� Det kan innebära att måla och tapetsera, eller andra typer av beläggningar för att förbättra estetiken och skydda ytan�
• Utomhusmålning: Utomhusmålning omfattar målning av byggnader, fasader, fönster, dörrar, staket och andra exteriöra ytor� Det kräver användning av speciella färgtyper och tekniker för att skydda mot väder och andra naturförhållanden
• Industriell målning: Inom den industriella sektorn kan målare arbeta med att applicera skyddsbeläggningar på metallytor, maskiner, stålkonstruktioner eller andra industriella komponenter Syftet är att förhindra korrosion samt skydda materialet från skador
• Dekorativ målning: Dekorativ målning innebär att använda olika tekniker och mönster för att skapa konstnärliga effekter på väggar, tak eller andra ytor Det kan inkludera Fauxmålning, patinering eller andra dekorativa tekniker�
• Renovering och restaurering: Målare som specialiserar sig på renovering och restaurering arbetar med att återställa äldre byggnader och ytor till sitt ursprungliga skick� Detta kan innefatta att avlägsna gammal färg, reparera skador samt applicera nya beläggningar för att förnya ytan�
• Specialbeläggningar: Inom detta område kan målare arbeta med att applicera specialbeläggningar såsom brandskyddsbeläggningar, antimikrobiella beläggningar eller antireflexbeläggningar� Dessa beläggningar har specifika egenskaper som syftar till att förbättra funktionaliteten eller skyddet för ytan
• Ytskydd och underhåll: Målare kan också arbeta med att utföra regelbundet underhåll och skyddsåtgärder på olika ytor för att förlänga deras livslängd och bevara estetiska värden
• Färgkonsultation: Hjälpa kunder med färgval och designlösningar, ofta med en djupare förståelse för färgpsykologi och trender
FAKTA:
Patinering
Patinering är en metod för att konstgjort åldra ytor, ofta metaller, genom att applicera kemikalier som skapar en oxiderad effekt, vilket ger ett antikt eller väl använt utseende.
Fauxmålning
Fauxmålning är en teknik som används för att skapa illusionen av olika material, såsom trä eller marmor, genom att applicera färg och glasyr i lager för att efterlikna dessa ytors utseende. “Faux” är franska och betyder “falsk” eller “inte äkta”.
Rengöring, slipning och borttagning av gamla rester och tapeter är en viktig del av måleriarbetet.
Marmorering
Marmorering är en dekorativ teknik där man simulerar marmorns släta och ådrade yta på olika material genom att applicera flera färglager och tekniker för att återskapa stenens naturliga mönster.
Inomhusmålning innefattar målning av väggar, tak, golv samt andra ytor inomhus.
Dekorativ målning innebär användning av teknik och mönster för att skapa olika önskade effekter.
2
Planering och utförande
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Informationssökning för att planera och genomföra arbetsuppgifter, till exempel med hjälp av arbetsbeskrivningar, bygghandlingar och materialens säkerhetsdatablad.
■ Ritningsläsning, till exempel skalor, vyer, symboler, måttsättningsprinciper, ritningshuvud, specifikationer och revideringar enligt standard.
■ Planering för att lösa arbetsuppgifter i enlighet med branschkrav.
■ Beräkningar av materialåtgång, omkrets, area och volym på vanligt förekommande objekt inom byggnadsmåleri.
■ Täckning och skydd av olika ytor vid målningsarbeten.
■ Vanligt förekommande arbetsmoment med tvättning, uppskrapning, spackelbehandlingar och avslipningar av nya och tidigare behandlade invändiga och utvändiga väggytor.
■ Vanligt förekommande under- och färdigbehandlingar vid invändig och utvändig målning av väggytor i enlighet med kvalitetskrav.
■ Problemlösning i samband med arbetsuppgifterna.
■ Dokumentation och egenkontroll före, under och efter utfört arbete.
■ Värdering av utfört arbete och användning av utvärderingar i förbättringsarbete.
I det här kapitlet går vi igenom grunderna i ritningsläsning och hur man planerar arbetsuppgifter effektivt för att uppfylla branschkrav� Vi redogör för vanliga arbetsmoment inom måleri, inklusive tvättning, uppskrapning, spackling och avslipning av nya och befintliga invändiga och utvändiga väggytor Vidare tar vi upp underbehandlingar och färdigbehandlingar med fokus på kvalitetskrav och olika tekniker, samt tittar på egenkontroll, dokumentation och hur vi kan utvärdera utförda arbeten
Instruktioner
Ett måleriprojekts handlingar behöver ibland kompletteras med muntliga eller skriftliga instruktioner� Det kan vara för att en uppgift saknas i handlingarna, för att det blivit förändringar som inte hunnits få med i handlingarna, för att det blivit förändringar i tidplan på grund av väder, eller något annat oförutsett�
Skriftliga instruktioner, förutom de formella handlingarna, kan vara ett mejl eller en lapp på en anslagstavla Muntliga instruktioner kan vara en förklaring av en arbetsledare eller ett telefonsamtal från en beställare�
Det är alltid viktigt när informationen avviker från handlingarna att vara säker på att man uppfattat instruktionen rätt, speciellt om instruktionen är muntlig Några saker man kan göra för att minska risken för missförstånd är följande:
• att be den som informerar att upprepa instruktionerna
• att upprepa instruktionen som du uppfattat den och ställa motfrågor
• att be att få den muntliga instruktionen skriftligt så snart som möjligt
• att kontrollera att den som ger instruktionen har befogenhet
Om arbetet som utförs är åt en privatperson är det extra viktigt att vara tydlig Privatpersoner som beställare har ofta mindre kunskap om bygg- och måleriarbeten� Om förändringen innebär en förändring i kostnad, både i kronor och tid, är det viktigt att så fort det går meddela det till beställaren av arbetet�
FAKTA:
Byggherre
Byggherre är den person, organisation eller det företag som bestämmer sig för att bygga. Det finns olika typer av byggherrar. Man brukar dela upp byggherrarna i privata, kooperativa, kommunala och statliga.
Rangordning av handlingar
Rangordning av handlingar betyder att de handlingar som hör till projektet gäller i en viss bestämd ordning Det är viktigt att veta om det skulle vara motstridiga uppgifter (uppgifter som motsäger varandra) i exempelvis en beskrivning eller på en ritning�
I avtalet mellan beställaren och entreprenören kan parterna komma överens om vilken handling som har företräde, men ofta används den så kallade rangordningslistan som finns i AB 04 och ABT 06� Där anges i vilken ordning det är lämpligt att rangordna�
Datum på handlingen är också en rangordning Senare datum gäller före ett äldre datum för samma handling�
Handlingarnas status
Vid framtagandet av ritningar och beskrivningar namnger man dessa efter vilken status de har� De vanligaste benämningarna på handlingar är följande:
• preliminär handling
• förfrågningsunderlag
• bygghandling
Preliminär handling benämns också granskningsunderlag� När de preliminära handlingarna godkänts stämplas de om till förfrågningsunderlag Detta använder man för att skicka ut anbudsförfrågningar till entreprenörer och materialleverantörer�
Efter att entreprenörer är upphandlade är det vanligt att det blir ytterligare förändringar i ritningar och beskrivningar� När handlingarna är korrigerade stämplas de om till bygghandling, och utgör då underlaget för byggproduktionen� Det är viktigt som målerientreprenör och yrkesman att veta vilken ritning och beskrivning som är den man ska arbeta efter, därför ska det alltid framgå av handlingen vilken status den har�
Under byggprocessen blir det ofta flera förändringar i handlingarna, och då ska dessa stämplas om med ett nytt datum� Som målare är det viktigt att hålla reda på vilken handling som är den senaste, detta så man kan utföra arbetet på ett korrekt sätt�
FAKTA:
AB 04 och ABT 06
FAKTA:
SIS
SIS står för det svenska institutet för standarder, och dess medlemmar utarbetar standarder inom de flesta områden, exempelvis för byggoch anläggning.
FAKTA:
Handlingens status
Status på en handling kan exempelvis vara vilket datum den är upprättad eller ändrad. Eller om den är stämplad som preliminär handling, förfrågningsunderlag eller bygghandling.
Måleriprojektets handlingar kompletterar varandra, och instruktioner kan vara både skriftliga och muntliga.
AB 04 och ABT 06 används för att reglera ansvarsfördelning och avtal inom bygg och anläggningsprojekt. AB 04 gäller för utförandeentreprenader och ABT 06 för totalentreprenader.
Hantering av material och utrustning
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Cirkulära arbetsmetoder, till exempel hur produkter och material används, återanvänds och återvinns i flera livscykler och på så sätt bidrar till att minska klimatutsläppen och uttaget av naturresurser.
■ Materialval, materialhantering, materialförbrukning och återanvändning i syfte att främja ett hållbart byggande. Övergripande om information i säkerhetsdatablad.
■ Övergripande om vanligt förekommande material för underbehandling inom måleri samt materialens egenskaper, användningsområden och uppbyggnad, till exempel spackel, pappersremsor och slipmaterial.
■ Val, användning och hantering av material för olika underbehandlingar, till exempel för remssättning, spackling och grundmålning utifrån arbetsbeskrivningar, bygghandlingar och anvisningar i säkerhetsdatablad.
■ Val, användning och vård av för arbetsuppgiften lämpliga verktyg, maskiner och tillsatsutrustningar.
I detta kapitel tar vi bland annat upp cirkulära arbetsmetoder för att minska klimatutsläpp och naturresursförbrukning� Kapitlet inkluderar även materialval, hantering och återanvändning för hållbart byggande samt information om säkerhetsdatablad Dessutom behandlas vanliga material för måleriarbeten och deras egenskaper, användning och uppbyggnad Kapitlet tar också upp val, användning och vård av verktyg och maskiner som är lämpliga för olika typer av arbetsuppgifter�
Material för underbehandling
Underbehandling är en avgörande del av målningsprocessen, oavsett om det handlar om väggar, tak eller möbler� Att välja, använda och hantera rätt material för underbehandling är därför avgörande för en lyckad målning� Olika typer av underbehandling kräver olika material och tekniker�
Underbehandlingen ska skapa en jämn och slät yta som färgen fäster bra på, och det är viktigt att följa arbetsbeskrivningar, bygghandlingar och säkerhetsdatablad för att uppnå bästa resultat I följande avsnitt presenteras några av de vanligaste materialen för underbehandling, tillsammans med deras egenskaper, användningsområden och uppbyggnad
Att välja rätt material för arbetet är viktigt. Det gäller därför att ta reda på eller känna till materialets egenskaper, användning och uppbyggnad.
Spackel
• Egenskaper: Spackel är en pasta- eller pulverformig massa som används för att fylla ojämnheter, hål och sprickor i ytor� Det finns i olika varianter, exempelvis akrylspackel, oljespackel och gipsspackel
• Användningsområden: Spackel används på de flesta underlag som gipsväggar, betong, trä och plast� Det passar bra för att jämna ut ytor innan målning, tapetsering eller kakling
• Uppbyggnad: Spackel består vanligtvis av ett bindemedel (exempelvis akryl, olja eller gips), fyllmedel (exempelvis kalksten, krita eller sand) och vatten�
Pappersremsor
• Egenskaper: Pappersremsor används för att förstärka fogar och skarvar i underlaget� Detta förhindrar sprickbildning och ger en stabil bas för spackel och färg�
• Användningsområden: Används främst på väggar och tak, speciellt vid skarvar mellan gipsskivor eller vid hörn och kanter
• Uppbyggnad: Pappersremsor är gjorda av fibrer, ofta cellulosa�
Slipmaterial
• Egenskaper: Slipmaterial används för att slipa och jämna ut ytan efter spackling� Slipmaterial finns i olika grovlekar, från grovt till fint, för att passa olika behov�
• Användningsområden: Slipmaterial används på de flesta underlag, men är speciellt viktigt för att få en slät yta innan målning Slipar bort ojämnheter, spackelrester och små repor
• Uppbyggnad: Slipmaterial består av slipgryn (exempelvis aluminiumoxid, kiselkarbid eller korund) som är fästa på ett papper eller tygunderlag
Vid slipning så gäller det att välja den praktiskt bästa metoden utifrån arbetsmiljö och kvalitet på arbetet. På bilden används slipmaskinen ”Giraffen” kopplad till stoftsugare.
FAKTA:
Remssättning
• Materialval: Nya gipsskivor: skarvar och vägg och väggtakvinklar remsas med pappersremsor enligt tillverkarens anvisning. Tidigare målade väggar remsas med glasfiberremsa. För att skydda hörn finns det remsor av plåt eller hörnskydd av plast som spacklas fast.
• Användning: Pappers och glasfiberremsor spacklas fast. Vid tvärskarvar på kan glasfiberremsan limmas fast innan spackling. Slipa mellan spacklingarna.
• Hantering: Använd dammfiltermask vid slipning och även skyddsglasögon när du slipar skarvar i tak.
Grundmålning
• Materialval: Bedöm underlaget och följ alltid färgleverantörens anvisningar. Det är viktigt att hålla produktlinjen, samma färgfabrikat i alla färgskikt för att garantier från tillverkaren skall gälla.
• Användning: Applicera med roller eller pensel i ett jämnt lager. Låt torka helt innan du målar med täckfärg.
• Hantering: Grundning är avgörande för att skapa en hållbar slutyta. Var noggrann med denna behandling.
Säkerhet
I dettas kapitel belyser vi avgörande aspekter av arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen Vi redogör för Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets föreskrifter, riskbedömningar, användning av skyddsutrustning och förebyggande åtgärder vid arbete på höjd� Även avspärrning, utrymningsvägar, nödlägesrutiner och första hjälpen redovisas�
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Arbetsmiljölagen och hur den reglerar arbetsmiljön, samverkan och minderårigas arbete.
■ Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd, däribland om säkra lyft och arbete från ställning och arbetsplattform.
■ Arbetsmiljöplanens och arbetsmiljöavtalens syfte, till exempel avsikten att minska arbetsrelaterad ohälsa.
■ Bestämmelser som reglerar brandfarliga arbeten, till exempel föreskrifter och allmänna råd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som gäller förvaring av gasol och andra brandfarliga varor.
■ Riskbedömningar i det dagliga arbetet, däribland av risker för tillbud och olycksfall samt av kemiska hälsorisker och risker med felaktiga arbetsställningar.
■ Användning av personlig skyddsutrustning och ergonomiska hjälpmedel, till exempel för att minska påverkan av buller, damm, kemikalier, vibrationer och felaktiga arbetsställningar.
■ Förebyggande åtgärder för att skydda person, verktyg och material mot fall vid arbeten på höjd och från ställningar.
■ Avspärrning av ett arbetsområde i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
■ Tillträdes- och utrymningsvägar på arbetsplatsen.
■ Nödlägesrutiner och första hjälpen vid krissituationer och olycksfall, däribland L-ABC (livsfarligt läge – andning, blödning, cirkulation) och HLR (hjärt- lungräddning).
Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagen (AML) är en svensk lag som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och skapa en god arbetsmiljö för alla Den sätter ramar och ansvar för både arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå en sund och säker arbetsplats�
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall Både arbetsgivare och arbetstagare har en skyldighet att samverka för att skapa en god arbetsmiljö� Detta innebär bland annat att regelbundet diskutera arbetsmiljöfrågor, identifiera risker och problem samt ta fram åtgärdsplaner� Arbetstagare har rätt till en säker och sund arbetsmiljö� Detta innebär bland annat att de ska ha en rimlig arbetsbelastning, en ergonomisk arbetsmiljö och tillgång till nödvändig skyddsutrustning�
Att arbetsgivare och arbetstagare har en skyldighet att samverka för en god arbetsmiljö innebär bland annat att:
• båda parter regelbundet ska diskutera arbetsmiljöfrågor�
• arbetstagare ska ha möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet och framföra synpunkter
• arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstagarnas synpunkter och förslag�
• det ska finnas rutiner för att hantera arbetsmiljöproblem och olyckor�
I lagboken regleras arbetsmiljöfrågor för att säkerställa en säker arbetsmiljö.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Arbetsmiljöverket har fastställt föreskrifter och allmänna råd för att säkerställa en säker arbetsmiljö vid arbete med lyft och arbete från ställning och arbetsplattform Dessa föreskrifter och råd syftar till att förebygga olyckor och ohälsa som kan uppstå till följd av otillräckliga säkerhetsåtgärder�
Föreskrifter
• AFS 2006:6 Lyftanordningar och lyftredskap: Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, besiktning, underhåll och användning av lyftanordningar och lyftredskap�
• AFS 2018:1 Ställningar och arbetsplattformar: Denna föreskrift ställer krav på konstruktion, uppställning, besiktning, underhåll och användning av ställningar och arbetsplattformar
Allmänna råd
• Arbete från ställning och arbetsplattform: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra arbete från ställning och arbetsplattform
• Säkra lyft: Dessa allmänna råd ger vägledning om hur man på ett säkert sätt kan utföra lyft med lyftanordningar och lyftredskap�
Viktiga delar från föreskrifterna och allmänna råd
• Lyftanordningar och lyftredskap ska vara CE-märkta och uppfylla gällande krav
• Ställningar och arbetsplattformar ska vara konstruerade och uppställda på ett säkert sätt
• Arbete från ställning och arbetsplattform ska utföras av personer med rätt utbildning och behörighet�
• Personlig skyddsutrustning, till exempel fallskydd, ska användas vid arbete från ställning och arbetsplattform�
• Lyft ska planeras och utföras på ett säkert sätt�
• Risker vid lyft ska identifieras och åtgärdas
Det är viktigt att alla som arbetar med lyft och arbete från ställning och arbetsplattform är bekanta med Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd� Genom att följa dessa föreskrifter och råd kan man bidra till att förebygga olyckor och ohälsa
FAKTA:
Minderårigas arbete
AML har särskilda regler gällande minderårigas arbete. Bland annat att:
• minderåriga inte får utföra arbete som kan skada deras hälsa eller utveckling.
FAKTA:
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket är en statlig myndighet som har till uppgift att se till att Arbetsmiljölagen följs. De kan ge råd och stöd till både arbetsgivare och arbetstagare, och utföra inspektioner på arbetsplatser.
Personlig skyddsutrustning är avgörande för att minska risken för olyckor och skador. Det inkluderar bland annat hjälm, skyddsskor, hörselskydd och skyddsglasögon.
Fasadmålning med trappstege är inte tillåtet i Sverige.
• arbetsgivaren har ett extra ansvar för att säkerställa en god arbetsmiljö för minderåriga.
• minderåriga har rätt till extra avbrott och vilor under arbetsdagen.
• minderåriga ska inte utföra nattarbete eller övertid.
Samverkan och kommunikation
CENTRALT INNEHÅLL:
Centralt innehåll:
■ Fackspråk och engelska fackuttryck för vanligt förekommande verktyg, maskiner och arbetsmoment.
■ Faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, däribland attityder och värderingar.
■ Samverkan och kommunikation på arbetsplatsen.
I det här kapitlet utforskar vi några delar som är avgörande för varje måleriarbetare att känna till� Vi kommer ta upp betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika bygg-och måleriprojekt�
Vi tar upp den psykosociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation� Slutligen tar vi upp begreppet facktermer och ger en tydlig översikt för de vanligaste facktermerna när det gäller verktyg, maskiner, material och arbetsmetoder�
Samverkan på arbetsplatsen
Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom måleribranschen, inte bara på byggarbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal� Här är några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga:
FAKTA:
Kommunikation
Kommunikation är nyckeln till bra samarbete och ett lyckat projekt. Brister i kommunikationen medför ofta onödiga ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser. En framgångsrik kommunikation och samverkan får man genom att arbeta intensivt i projektets tidiga skede.
• Säkerhet på arbetsplatsen: En bygg-och måleriarbetsplats är full av potentiella risker� Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor�
• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning� Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar� När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet�
• Problemlösning: Bygg- och måleriprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara� Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar
• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till högre arbetstillfredsställelse� När arbetare och ledare kommunicerar öppet samt respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress
FAKTA: Kundrelationer
Effektiv kommunikation sträcker sig utöver arbetsplatsen. Det påverkar även relationer med kunder och andra intressenter. Ett måleriföretag som är känt för sitt goda samarbete och kommunikation bygger ett starkt rykte, vilket är avgörande för långsiktig framgång.
Sociala arbetsmiljön
Stress i arbetet avser en psykologisk och fysisk reaktion som uppstår när arbetskrav inte stämmer överens med en arbetstagares kapacitet, resurser och behov. Det kan våra svårt att hos sina kollegor upptäcka känslor av press, oro och utmattning. Därför är det viktigt att som medmänniska vara lyhörd och uppmärksam på en kollegas eventuellt förändrade beteende.
Den sociala arbetsmiljön påverkas av en rad faktorer som tillsammans skapar de sociala och psykologiska förutsättningarna på arbetsplatsen� Dessa faktorer är avgörande för medarbetarnas välmående, motivation samt produktivitet� Nedan följer de viktigaste delarna:
• Bemötande: Hur medarbetare och chefer behandlar varandra på arbetsplatsen spelar stor roll för den sociala arbetsmiljön Ett respektfullt och engagerat bemötande bidrar till en positiv atmosfär samt ökar trivseln� Ett negativt bemötande, såsom utfrysning eller nedsättande kommentarer, kan leda till stress och minskad arbetsglädje�
• Språkbruk: Kommunikationen på arbetsplatsen, både det verbala och icke-verbala språket, påverkar starkt den sociala arbetsmiljön Tydligt och respektfullt språkbruk främjar förståelse och samarbete medan aggressivt eller otydligt språk kan skapa missförstånd och konflikter�
• Socialt stöd: Förekomsten av socialt stöd på arbetsplatsen, det vill säga känslan av att kunna lita på och få hjälp från kollegor och chefer, är en viktig faktor Ett starkt socialt nätverk på jobbet kan minska effekterna av stress och bidra till en känsla av gemenskap�
• Arbetsbelastning och arbetskrav: En rimlig arbetsbelastning är viktig för den sociala arbetsmiljön� För hög arbetsbelastning eller orimliga arbetskrav kan leda till stress och utmattning�
• Erkännande och feedback: Att få erkännande för sitt arbete och konstruktiv feedback är viktigt för medarbetarnas självkänsla och motivation Brist på erkännande eller feedback kan minska engagemanget och tillfredsställelsen med arbetet�
• Organisationskultur och ledarskap: Kulturen inom en organisation och dess ledarskap har stor inverkan på den sociala arbetsmiljön En inkluderande, öppen och rättvis kultur främjar positiva relationer och välbefinnande� Effektivt och empatiskt ledarskap bidrar till en känsla av trygghet och tillit på arbetsplatsen�
• Möjligheter till utveckling: Möjligheter till personlig och professionell utveckling påverkar medarbetarnas upplevelse av arbetet� En arbetsplats som erbjuder utbildning, karriärmöjligheter och uppmuntrar till lärande bidrar till en mer engagerad och nöjd arbetsstyrka
Ovan nämnda faktorer samverkar och skapar en arbetsmiljö som antingen kan främja välmående och produktivitet eller leda till stress, missnöje och minskad effektivitet� Att aktivt arbeta med att förbättra den sociala arbetsmiljön är därför avgörande för både medarbetarnas hälsa och organisationens framgång�
Nivå 1
Peter Linusson
Måleri nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive måleriprocessen, hållbart byggande, entreprenadformer, färglära, ritningsläsning, arbetsmoment, facktermer på svenska, material, verktyg, arbetsmiljö och säkerhet. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.
