Mänskligt –
Psykologi nivå 1 och 2
GABRIELLA BERNERSON KATRI CRONLUND
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon: 08-587 642 10
Förläggare: Sophie Roivas
Projektledare/redaktör: Tove Helander/Polyfakt
Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art och Tove Helander/Polyfakt
Omslagsfoto: Rytis Bernotas/Shutterstock och Flash Vector/Shutterstock (montage)
Bildredaktör: Tove Helander/Polyfakt
Mänskligt – Psykologi nivå 1 och 2
ISBN 978-91-523-6595-3 © 2025 Gabriella Bernerson, Katri Cronlund och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck:
Förord
Dagligen möter vi våra egna och andra människors tankar, känslor och beteenden. Det är också vad Mänskligt – Psykologi nivå 1 och 2 handlar om. Att läsa psykologi ger dig möjlighet att utveckla en bättre förståelse både för dig själv och för andra. Eftersom boken täcker två nivåer i ämnet får du både grundläggande kunskaper och möjlighet till fördjupning och breddning. Vår förhoppning är att boken kommer att ge dig nya insikter och väcka din nyfikenhet för det som är just mänskligt!
Det finns olika sätt att förklara och förstå det mänskliga psyket. En viktig del av psykologiämnet är att kritiskt granska och jämföra idéer och teorier som på olika sätt beskriver psykologiska processer. Varje kapitel avslutas med ett avsnitt som ger verktyg för detta. På nivå 2 får du också möjlighet att sätta in dina psykologikunskaper i ett samhällsperspektiv.
Kapitel 1 ger en överblick kring psykologiämnets syfte och karaktär.
Där beskrivs att vi kan se människan ur olika perspektiv, men också att det är viktigt med en helhetssyn för att förstå. Efterföljande kapitel behandlar de delar av det centrala innehållet som presenteras på kapitlets första uppslag. Både nivå 1 och nivå 2 avslutas med kapitel som belyser den psykologiska vetenskapen. Dessa kapitel är tänkta att ge dig en vetenskaplig grund och vara bra verktyg då du själv ska göra undersökningar.
Utan människor blir det ingen psykologi. I boken kommer du därför att möta människor med olika tankar, känslor och beteenden. Dessa fallbeskrivningar konkretiserar de teman som behandlas i boken. Beskrivningarna handlar naturligtvis om fiktiva personer, men deras beteenden, tankar och känslor är allmänmänskliga. Det är vad vi vill förmedla till dig som läsare. För vi är olika men också lika varandra.
Vi upplever människan som en outsinlig källa till gåtor att lösa och psykologiämnet som en skattjakt. ”Mänskligt” är en karta vi ritat för den. Följ med oss på äventyr!
Gabriella
Bernerson Katri Cronlund
Innehåll
Om Mänskligt – Psykologi 6
1 Vad är psykologi? 10
1:1 Att läsa psykologi? 12
1:2 Psykologi – från då till nu 16
1:3 Helhetssyn på människan 27
1:4 Granska och jämför 32 sammanfattning och uppgifter 34
NIVÅ 1
2 Kognition I 38
2:1 Kognitionspykologi 40
2:2 Nervsystemet 42
2:3 Perception 45
2:4 Uppmärksamhet 54
2:5 Minne 57
2:6 Granska och jämför 70 sammanfattning och uppgifter 72
3 Emotioner I 76
3:1 Emotioner och känslor 78
3:2 Kärlek 82
3:3 Parbildning och ensamhet 87
3:4 Känslornas försvarsmekanismer 94
3:5 Granska och jämför 98 sammanfattning och uppgifter 100
4 Beteenden I 104
4:1 Beteendepsykologi 106
4:2 Klassisk betingning 110
4:3 Operant betingning 119
4:4 Social inlärning 125
4:5 Granska och jämför 129 sammanfattning och uppgifter 132
5 Psykosocialt samspel I 136
5:1 Vi behöver varandra 138
5:2 Konformitet och lydnad 150
5:3 Identitet 156
5:4 Granska och jämför 161 sammanfattning och uppgifter 163
6 Psykisk hälsa och ohälsa I 166
6:1 Vad är psykisk hälsa? 168
6:2 Grundläggande behov 173
6:3 Självförtroende och självkänsla 184
6:4 Främja hälsa och förebygga ohälsa 188
6:5 Behandla psykisk ohälsa 194
6:6 Granska och jämför 200 sammanfattning och uppgifter 204
7 Psykologi som vetenskap I 208
7:1 Psykologisk forskning 210
7:2 Vetenskapliga metoder 213
7:3 Granska och jämför 220 sammanfattning och uppgifter 222
NIVÅ 2
8 Utveckling 224
8:1 Att utvecklas i ett sammanhang 226
8:2 Emotionell och social utveckling 235
8:3 Utveckling hela livet 239
8:4 Granska och jämför 244
sammanfattning och uppgifter 247
9 Kognition II 250
9:1 Tänkande 252
9:2 Medvetande 257
9:3 Verklighetsuppfattning 261
9:4 Granska och jämför 265 sammanfattning och uppgifter 269
10 Emotioner II 272
10:1 Känslornas biologi 274
10:2 Rädsla och äckel 278
10:3 Ilska och aggressivitet 284
10:4 Granska och jämför 288
sammanfattning och uppgifter 291
11 Beteenden II 294
11:1 Beteende i centrum 296
11:2 Beroende 302
11:3 Kontroll 310
11:4 Granska och jämför 315
sammanfattning och uppgifter 318
12 Psykosocialt samspel II 322
12:1 Social kognition 324
12:2 Normer och attityder 327
12:3 Fördomar och diskriminering 335
12:4 Granska och jämför 343 sammanfattning och uppgifter 346
13 Stress och kriser 350
13:1 Stress 352
13:2 Stresshantering 358
13:3 Kris och krishantering 362
13:4 Granska och jämför 371 sammanfattning och uppgifter 375
14 Psykisk hälsa och ohälsa II 378
14:1 Psykiskt välbefinnande 380
14:2 Psykisk ohälsa 385
14:3 Oro och ångest 387
14:4 Nedstämdhet och depression 393
14:5 Förebygga och behandla 397
14:6 Granska och jämför 400 sammanfattning och uppgifter 402
15 Psykologi som vetenskap II 406
15:1 Att arbeta vetenskapligt 408
15:2 Vetenskapliga metoder 413
15:3 Dagens och morgondagens forskning 420
15:4 Granska och jämför 423 sammanfattning och uppgifter 425
Läs- och länktips 428 Register 430
Begreppsförklaringar 436 Ämnesplan – Psykologi 444
Vad är psykologi?
Psykologin kan hjälpa oss att bättre förstå oss själva och andra. Varför tänker, känner och beter vi oss som vi gör? Varför är vi människor så lika – och så olika? Det är frågor som människor i alla tider har sökt svar på och som studeras vetenskapligt inom ämnet psykologi. När du läser psykologi kommer du att upptäcka att det ofta finns flera tänkbara svar på en fråga. Att vi får olika svar beror på att vi kan studera människan ur olika perspektiv som har olika fokus på våra upplevelser, känslor och beteenden.
AVSNITT
1:1 Att läsa psykologi
1:2 Psykologi – från då till nu
1:3 Helhetssyn på människan
1:4 Granska och jämför
BEGREPP
Psykologi
Tvärvetenskaplig
Perspektiv
Fenomen
Teori
Psykoanalys
Psykodynamiskt perspektiv
Deterministisk
Behaviorismen
CENTRALT INNEHÅLL
Beteendeperspektiv
Kognitivt perspektiv
Humanistiskt perspektiv
Empati
Biologiskt perspektiv
Helhetssyn
Holistisk
Genetiskt arv
Miljö
• nivå 1: Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån en helhetssyn på människan.
• nivå 2: Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån psykologiska metoder och teorier samt hur dessa kan relateras till vardagliga erfarenheter.
• nivå 1 och 2: Reflektion över samt kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer.
1:1 Att läsa psykologi
Om vi slår upp ordet psykologi i en ordbok kan det stå ”läran om själen”, även om de flesta i dag lägger skilda betydelser i orden själ och psyke. Ordet psykologi kommer från de grekiska orden psyke och logia, som betyder själ och kunskap. I dag skulle vi säga att psykologi handlar om hur människor tänker, känner och beter sig.
Psykologin försöker helt enkelt att förstå varför vi blir som vi blir och varför vi gör som vi gör.
Genom att reflektera över oss själva utifrån psykologiska teorier kan vi öka vår självkännedom. Vi får också bättre möjlighet att förstå andra människor. När vi har kunskap och förståelse ökar våra möjligheter att vara toleranta och att värdesätta människors olikheter.
Fundera: Vad lägger du själv i begreppen själ och psyke?
Är det ord som du använder i ditt vardagsspråk?
Den psykologiska vetenskapen handlar inte bara om att förstå psykologiska processer. Det är också viktigt att de kunskaper som forskarna kommer fram till är användbara i praktiken. Då blir psykologin till nytta i människors liv.
Du kommer alldeles säkert att ha nytta av dina psykologiska kunskaper – inte bara för din personliga utveckling utan också i livet i stort. Kunskap i psykologi ger oss bättre förutsättningar att fungera och må bra i olika typer av relationer. Förståelse för mänskliga känslor, behov och beteenden underlättar möten med andra människor både i ditt privatliv och professionellt. Med ökad självkännedom är du också bättre rustad för olika situationer som kan uppstå på en arbetsplats.
Psykologin är hela tiden närvarande i vårt samhälle. Trots sin relativt korta historia har psykologiämnet en stark ställning i Sverige – både som en vetenskap och som ett verktyg inom stora delar av samhället.
I all verksamhet med människor har man användning av psykologiska kunskaper. Det gäller i företag, organisationer, skola, vård och socialt arbete. !
Psykologi hänger ihop med andra ämnen
Eftersom psykologin är en vetenskap som studerar mänskligt beteende hör den hemma bland beteendevetenskaperna. Olika vetenskaper är inte avgränsade från varandra utan de går in i, kompletterar och gränsar till varandra. Under en utbildning studerar vi ofta verkligheten genom olika ämnen.
Många av de frågor som kommer att behandlas under psykologistudiernas gång har du säkert berört i andra ämnen, ur andra infallsvinklar. Kunskaper inom olika ämnen kan berika den psykologiska kunskapen, precis som psykologiska kunskaper kan berika andra ämnen. Det blir också allt vanligare att studera frågor tvärvetenskapligt. Det betyder att vi undersöker en fråga eller deltar i en utbildning eller studie där flera olika ämnen bidrar med sin kunskap.
Fundera: Inom vilka yrken tror du att du kan ha nytta av psykologiska kunskaper? Vilka fler ämnen kan du ha nytta av i dessa yrken?
Att undersöka och försöka förstå
Ett och samma samhällsproblem kan studeras utifrån bland annat politiska, juridiska och psykologiska förhållanden. Går det till exempel att förstå de onda handlingar som begås i krigstider? I samhällskunskap, historia och flera andra ämnen har du studerat vad krig kan leda till. Du har läst om viktiga personer genom historien och beslut som påverkat utvecklingen. Går det att förstå psykologin bakom beslut och beteenden som kan verka omänskliga? Kan vi förstå vad som händer med en människa när livet rasar samman på grund av våld och förstörda samhällen? Hur krig kan påverka både förövare och offer, är en av alla frågor som psykologin söker svar på. Den psykologiska forskningen fördjupar och vidgar våra kunskaper om människan och samhället.
Psykologiska perspektiv
Till skillnad från många andra ämnen kommer du att upptäcka att det ofta finns flera olika alternativ och svar i psykologin. Vi kan titta på mänskliga beteenden och upplevelser ur olika perspektiv. Ett perspektiv är en viss infallsvinkel. Vi kan säga att varje perspektiv är som ett par glasögon genom vilka vi tittar på verkligheten. Tittar vi ur ett annat perspektiv ser verkligheten annorlunda ut. Oavsett perspektiv är målet att få mer kunskap om psyket och att kunna förklara, förstå och förutse beteenden.
Det kan till exempel finnas en rad olika förklaringar till varför en person beter sig på ett visst sätt i relationer. Att vi får olika svar beror på att vi studerar människan ur olika perspektiv och fokuserar på olika upplevelser och beteenden. Vi kommer att ställa oss olika frågor beroende av vilket perspektiv vi har. De olika perspektiven ger olika pusselbitar som tillsammans bidrar till en helhetssyn.
Vi kan studera en psykologisk process, till exempel hur och varför en person upplever stress, på flera olika sätt. Det vi studerar kan inom psykologin kallas för ett fenomen. Ofta handlar det om ett beteende, en känsla eller en upplevelse. Utifrån det perspektiv som används kan en teori skapas. Teorin är ett förslag på förklaring.
Perspektiv 1:
Perspektiv 2:
Vad har Frida för tidigare upplevelser?
Hur upplever Frida själv sin situation?
Perspektiv 3: Hur ser Fridas sociala situation ut?
Fenomen: Frida är stressad!
Perspektiv 4:
Vad händer i Fridas kropp när hon blir stressad?
Genom psykologins historia har olika idéer och teorier vuxit fram baserade på den tid då de föddes och sedan utvecklats vidare.
Vissa riktningar och perspektiv började som en reaktion på andra perspektiv. Ibland kompletterar perspektiven varandra – andra gånger kommer du kanske att uppleva att perspektiven är motsägelsefulla.
I det kommande avsnittet får du en överblick över perspektivens framväxt. Du kommer längre fram i boken att stöta på dessa perspektiv i olika sammanhang.
KAN DU NU?
1 Vad handlar psykologi om?
2 Hur hänger psykologi ihop med andra ämnen?
3 Vad menas med att psykologi ofta studeras ur olika perspektiv?
1:2 Psykologi – från då till nu
När och hur väcktes intresset för människans beteende? Psykologin som vetenskap är ung, men intresset för hur människor känner, tänker och beter sig har funnits mycket länge.
Antikens tankar om människan
Psykologin har sina rötter i antikens Grekland, på 300- och 400-talen f.Kr. Filosofer som Sokrates, Platon och Aristoteles hade tankar om människans beteende och våra drivkrafter. Platon delade till exempel in psyket i förnuft, mod och behov. Den tredelningen liknar begreppen tänkande, känsla och motivation i dagens psykologi.
De grekiska läkarna Hippokrates och Galenos var också verksamma under antiken. De presenterade en tidig teori om personlighet som kallas humoralpatologi. Den beskrev fyra olika personlighetstyper.
De trodde att personligheten berodde på balansen mellan fyra kroppsvätskor: blod, slem, svart galla och gul galla.
En sangviniker, som är en livlig, sorglös person med en ljus syn på tillvaron, skulle enligt deras synsätt domineras av blod.
Svart galla var typiskt för den dystra och tungsinta melankolikern. Flegmatikern, med mycket slem, var långsam och lugn till sinnes. Kolerikern med sin gula galla hade ett hetsigt och ilsket humör.
Dessa beskrivningar av människotyper används ibland fortfarande för att beskriva personlighet, trots att de är ovetenskapliga. Med tanke på att forskningen inom dagens psykologi allt mer pekar på att personligheten har en biologisk grund var ändå Hippokrates och Galenos något viktigt på spåren – för nästan 2 500 år sedan.
Psykologin blir ett eget ämne
Psykologi kom in som ett eget ämne när en psykologisk institution öppnades 1879 på universitet i Leipzig i Tyskland. Grunden lades av Wilhelm Wundt. Han gjorde experiment för att undersöka sinnesintryckens inverkan på beteendet. Sinnesintrycken är hur vi ser, hör, luktar och känner vår omvärld. Inte heller Wundts upptäckter var uppseendeväckande, men desto viktigare var att han visade hur studier i psykologi kan bedrivas på ett vetenskapligt sätt.
Neurologen Jean-Martin Charcot var under senare delen av 1800talet överläkare på ett sjukhus i Paris. Där höll han en gång i veckan öppna föreläsningar som drog en stor publik. Charcot hade förmågan att fascinera sina åhörare, bland annat genom att hypnotisera en kvinnlig försöksperson. Charcot använde hypnos för att häva och framkalla hysteriska anfall. Hysteri uppfattades på den tiden som en psykisk sjukdom som främst drabbade kvinnor. Den visade sig bland annat i grimaser och förlamningar. Charcot gjorde på sin tid ett starkt intryck på omgivningen och de många elever han hade. Sigmund Freud var en av Charcots elever och han kom senare att grunda psykoanalysen, en av de tidiga psykologiska teorierna.
Psykoanalysen
Psykoanalysen växte fram under 1900-talets början och österrikaren
Sigmund Freud brukar kallas psykoanalysens fader. Han upptäckte vilken betydelse som barndomen kan ha för hur vi mår senare i livet och för våra relationer.
Freud uppmärksammade att olika tidiga upplevelser kan lämna känslomässiga sår. Inom psykoanalysen kallas dessa sår för trauman.
Psykoanalys är namnet både på de teorier som Freud lade fram och på den metod för psykoterapi (behandling) som han utvecklade.
Freud och hans hysteriska patienter
Genom sitt arbete med en handfull patienter som var och en hade olika fysiska och psykiska problem utvecklade Sigmund Freud olika teorier och den psykoanalytiska metoden.
Patienterna hade jobbiga och hemska minnen som de inte var medvetna om, men som påverkade dem starkt. Deras tidiga trauman fanns med dem i deras vardag. Patienterna uppvisade olika fysiska problem som det inte gick att hitta fysiska förklaringar till. Freud menade då att patienterna var hysteriska. Numera har detta ord fått en annan betydelse i vardagsspråket. Freuds patienter fick plocka fram sina minnen genom att prata fritt eller under hypnos. Det visade sig då att de fysiska problemen försvann. Freud hade upptäckt det som han kom att kalla det omedvetna. Han hade också hittat metoder som kunde låsa upp dessa hemligheter och få den hysteriska patienten att må bättre.
Sigmund Freud lanserade sina teorier om det mänskliga psyket utifrån sina möten med patienter. Hans idéer och psykoanalytiska metoder spreds, blev världsberömda och väckte starka reaktioner. Efter att i många år ha mött stort motstånd började hans teorier och metoder spridas i Europa och USA. Än i dag studeras Freuds fallbeskrivningar för att förstå mer om det mänskliga psyket och hur Freuds teorier växte fram.
Freuds teorier var banbrytande när de presenterades. Hans tankegångar, fallstudier och behandlingsmetoder blev viktiga delar i den då ganska nya vetenskapen psykologi.
Detet, jaget och överjaget – det dynamiska psyket
Freud menade att människans psyke består av tre olika delar, som han kallade detet, överjaget och jaget. Dessa delar är krafter som inverkar på våra handlingar, känslor och relationer. Krafterna är dynamiska, vilket betyder att de samspelar med och påverkar varandra.
• detet. Våra medfödda drifter kallas detet. Detet kan liknas vid en motor som driver oss framåt. Freud menade att sexualdriften och aggressiviteten var de viktigaste drifterna.
• överjaget. När vi föds har vi inget överjag. Överjaget växer fram under vår uppväxt när vi lär oss hur vi ska bete oss och vad som är rätt och fel. Vissa regler är skrivna och andra är oskrivna normer.
• jaget. När detet ger impulser som vill bli tillfredsställda uppstår en dynamik mellan psykets olika delar. Överjaget svarar och talar om vad som är lämpligt och konflikten hanteras av jaget som kompromissar mellan detet och överjaget.
Hur de olika delarna av psyket samverkar kommer att vara avgörande för hur vi känner och hur vi mår.
Vilken kompromiss som jaget gör påverkar vårt beteende och varierar från person till person. Hur vi har blivit uppfostrade, hur vårt överjag ser ut och hur starka drifterna är blir avgörande. Dynamiken i psyket är enligt psykoanalysen det som styr hur våra liv blir. Detta synsätt på människans psyke kallas numera för ett psykodynamiskt perspektiv.
Det omedvetna
De psykodynamiska teorierna utgår från att våra handlingar styrs av inre processer. Det vi upplever följer med oss resten av livet som medvetna och omedvetna minnen. Ingen handling sker av en slump. Allt vi gör har en orsak i det förflutna även om vi själva inte förstår det. Detta brukar kallas ett deterministiskt synsätt och kännetecknas av tanken att allting sker av en orsak.
I väldigt hög grad styrs vi människor av omedvetna känslor och minnen, enligt det psykodynamiska synsättet. I det omedvetna lagras tankar, känslor och minnen som är för jobbiga att bära i det medvetna, därför har de blivit bortträngda.
Överjaget
Jaget
Detet
Drifter
Normer, regler
Är vi med om en tragisk eller traumatisk händelse kan denna prägla vår utveckling Eftersom det omedvetna är just omedvetet, kan vi för det mesta inte veta vad som försiggår där. Ändå påverkar det våra liv och hur vi mår.
Ibland pyser omedvetna minnen, trauman och känslor ut när vi minst anar det och helt ofrivilligt. Enligt det psykodynamiska synsättet kan detta ske på flera olika sätt:
• Om vi är med om något som påminner om ett minne som är svårt eller traumatiskt kan vi få en stark obehagskänsla, ibland till och med ångest, utan att förstå var känslan kommer från.
• Genom felsägningar – kända som freudianska felsägningar eller felhandlingar – råkar vi helt omedvetet säga eller göra något som avslöjar vad vi känner innerst inne. Ofta är det något pinsamt som slinker ur oss. Vi kan också utföra en handling eller bete oss på ett sätt som avslöjar vad vi egentligen känner. Känslor från det omedvetna styr våra ord och handlingar, utan att vi förstår varför.
• När vi drömmer kan dolda känslor och önskningar väckas till liv från det omedvetna, enligt Freud. För att förstå de hemliga budskapen från det omedvetna kan vi behöva tolka drömmarna, ibland med hjälp från någon annan.
Fundera: Tror du att drömmar kan säga något om vad som döljer sig i det omedvetna?
Michelle glömmer svärfar – så pinsamt!
Michelle har bjudit in släkten på middag för att fira sin 50-årsdag. Hon har dukat riktigt fint med namnskyltar och blommor. När alla letar efter sin plats för att sätta sig till bords hittar inte svärfar sitt namn någonstans.
”Oops! Jag har ingen plats – kanske en liten freudiansk felhandling”, säger svärfar med ett retfullt leende.
Michelles sambo tittar argt på henne – väldigt typiskt –
Michelle har ju redan en konfliktfylld relation till sin svärfar. Varför skulle hon glömma just honom?
Freud med schäslong där patienter fick ligga under psykoanalys. Installation från Madame
Psykoanalysen har inte längre samma dominerande ställning inom psykologin, men många av Freuds tankar och idéer lever vidare än i dag. Vissa begrepp är så välbekanta att du antagligen använder dem i ditt vardagsspråk. Kanske har du någon gång yttrat: ”Det här har jag nog förträngt till det omedvetna” eller en liknande kommentar.
Den viktiga barndomen
Alla jobbiga tankar, känslor och händelser som vi upplever under vår barndom lagras enligt det psykodynamiska perspektivet i vårt omedvetna. Allt detta kommer sedan att påverka oss resten av våra liv. Ur ett psykodynamiskt perspektiv är alltså utvecklingspsykologin ett viktigt område.
Psykoanalysens påverkan på kultur
Antagligen har Freuds arbete varit nästan lika viktig för kulturen som för psykologin. Många är de konstnärer, arkitekter, författare och filmmakare som har inspirerats av det psykodynamiska sättet att se på människan. Vad kan gömma sig i människors omedvetna del av psyket? Hur kan det omedvetna driva människor till olika handlingar? Det är tacksamma teman som väcker vår nyfikenhet och tillåter oss att tolka och fantisera kring människors motiv och egentliga känslor. Just därför blir det spännande och lockande för författare och konstnärer.
Tussauds vaxmuseum i Berlin.
Kritiken mot psykoanalysen
Redan när Freud presenterade sin psykoanalys möttes den av stark kritik. En invändning har varit att Freud lade alltför stor vikt vid sexualiteten. Skarp kritik har också riktats mot Freuds syn på manligt, kvinnligt och att sexualiteten bara har ett heterosexuellt perspektiv.
En annan synpunkt har varit att psykoanalysen som terapimetod är alltför svår och komplicerad. Freuds teorier har också fått kritik på grund av att de bygger på hans observationer under terapi och endast på ett fåtal patienter. Eftersom den psykoanalytiska metoden bygger på tolkning och analys lämnar den alltför stort utrymme för spekulation, menar också kritikerna.
Det psykodynamiska perspektivet i dag
Psykoanalysen fortsatte att utvecklas i olika riktningar efter Freud. De olika riktningarna kan alla samlas under samma paraply –psykodynamisk psykologi. De olika riktningarna skiljer sig från varandra men har en sak gemensam. De menar alla att människan styrs av inre och motstridiga krafter.
En av de mer välkända teorierna handlar om hur vi i vardagen skyddar oss mot jobbiga känslor i det omedvetna genom att ta till försvarsmekanismer. Detta kommer du att kunna läsa mer om i kapitel 3.
Behaviorism – beteendeperspektiv
En reaktion på psykoanalysen kom från en grupp forskare i början av 1900-talet. Kritiken mot psykoanalysen var stark och invändningarna handlade om att psykoanalysen var ovetenskaplig. De tidiga psykoanalytiska teorierna ansågs bygga alltför mycket på tolkningar. Dessutom grundade sig de psykoanalytiska teorierna på ett för litet underlag av patienter för att kunna anses vetenskapliga. Det menade de forskare som var inriktade på att studera beteenden. Så föddes behaviorismen, som i Sverige numera oftast kallas beteendeperspektivet.
Beteendeperspektivet har ett särskilt intresse för frågor om inlärning av beteenden. Fokus ligger på våra synliga beteenden och miljön som formar dem.
Vårt inre liv med tankar och känslor är däremot inte lika centralt. Ur ett beteendeperspektiv går det att forma en människa genom inlärning med rätt metoder. På samma sätt kan ett felaktigt inlärt beteende rättas till genom att lära om.
På både nivå 1 och 2 kommer du att lära dig mer om beteendeperspektivet. I kapitel 4 handlar det om inlärning och i kapitel 11 om frågor kring beroende och kontroll.
Kognitivt perspektiv
Det kognitiva perspektivet började utvecklas i mitten av 1900-talet och intresserade sig för våra tankar. Från början var det en reaktion på behaviorismens fokus på beteende. Att det inte skulle vara intressant eller möjligt att studera människans tankar fick många att ta avstånd från behaviorismen och rikta in sig på det nya synsättet. Ändå är dessa två perspektiv besläktade, och det kognitiva kan ses som en utveckling av behaviorismen. I dag samsas dessa två perspektiv också i praktisk användning.
På både nivå 1 och 2 studeras olika frågor kring vår kognition. I kapitel 2 handlar det till exempel om vår varseblivning och vårt minne och i kapitel 9 om medvetande och verklighetsuppfattning.
Humanistiskt perspektiv
Ett humanistiskt perspektiv inom psykologin växte fram på 1960-talet som en reaktion mot både det psykodynamiska och det behavioristiska perspektivet. Ibland har det humanistiska perspektivet också kallats den tredje riktningen. Detta perspektiv tog framför allt fasta på att vara ett humant (mänskligt) perspektiv. Därför betonas empati, som innebär förmågan att kunna leva sig in i en annan människas upplevelser och känslor.
Människan är fri och i grunden god
Humanisterna var kritiska mot ett deterministiskt sätt att se på människan. Determinism innebär att allting som händer kan förklaras efter naturlagar eller utifrån tidigare händelser.
Humanisterna accepterade inte tanken på att vi i så hög grad styrs av omedvetna drifter som psykoanalysen menade. Inte heller accepterade de behavioristernas synsätt att miljön är helt avgörande för hur vi utvecklas. Båda dessa perspektiv tonar ned betydelsen av den fria viljan och individens ansvar över sitt eget liv, menade humanisterna. Humanismen pekar på människans möjlighet till utveckling. I ett humanistiskt perspektiv är varje människas inneboende möjlighet till ett bättre liv en viktig tanke och ses som en drivkraft för människan.
Utgångspunkten är att människan föds som en god varelse. När en individ växer upp under olyckliga omständigheter och utan kärlek kan hen däremot begå onda handlingar. Det är därför viktigt att skilja på handling och person.
!Fundera: Håller du med om humanismens grundläggande tanke att alla människor innerst inne är goda?
Det är viktigt att få kärlek för att utvecklas till en människa som mår bra. Kärlek och uppmuntran som inte bygger på prestationskrav bygger upp en positiv självbild. Du kommer att läsa mer om humanismens syn på självbilder i kapitel 5 och människans möjlighet att förverkliga sig själv i kapitel 6.
Det humanistiska tankesättet har haft stor inverkan på dagens samhälle. Inom vård, utbildning och kriminalvård återspeglas ett humanistiskt synsätt.
Biologiskt perspektiv
Ett biologiskt perspektiv har fått större utrymme inom psykologin under de senaste årtiondena. I det biologiska perspektivet förklaras tankar, känslor och beteende utifrån olika processer i kroppen.
De biologiskt inriktade forskarna intresserar sig för hjärnans funktion och aktivitet, kemiska processer i nervsystemet, hormoner och ärftlighet. Ur det biologiska perspektivet styrs våra beteenden av biologin. Det biologiska perspektivet går bra att kombinera med de flesta andra perspektiv eftersom kunskaper om ärftlighet och hjärnan ofta är en bra grund för psykologisk forskning.
Hjärnan och generna
Den biologiska psykologin har blivit allt mer intressant eftersom det har utvecklats nya metoder för avbildning av hjärnan.
Det har gett forskarna stora möjligheter att studera vad som sker i hjärnan och därmed har också intresset för detta ökat.
Ett annat intresseområde för den biologiska psykologin är ärftlighet. Enligt detta perspektiv har våra nedärvda gener en stor påverkan på hur vi blir som individer.
Biologi och psykologi hänger ihop
De övriga psykologiska perspektiven har dragit nytta av de upptäckter som gjorts inom den biologiska psykologin. Människan är en helhet. Biologi och psykologi är inflätade i varandra när det gäller våra egenskaper och beteenden. Den biologiska psykologin är på stark frammarsch och på många universitet finns i dag en särskild avdelning för biologisk psykologi. Ofta bedrivs forskning där tvärvetenskapligt – mellan psykologi och medicin. Tillsammans försöker forskarna kartlägga samband mellan biologiska och psykologiska förhållanden.
Här i boken kommer du att möta biologiska perspektiv på flera frågor, till exempel om vår kognition, våra beteenden och olika orsaker till psykisk ohälsa.
Psykologin i en föränderlig värld
Många av de teorier som lade grunden för psykologi som vetenskap formulerades i slutet av 1800-talet och början på 1900-talet. Dessa teorier bygger på iakttagelser från en tid då andra värderingar och livsvillkor rådde. Det är viktigt att tänka på detta när du tar del av de teorierna. Exempelvis har synen på män och kvinnor och flickor och pojkar kraftigt förändrats.
När de tidiga psykologiska teorierna växte fram var mannen normen för alla människor. Flickors utveckling, beteende och reaktioner beskrevs framför allt utifrån hur de skilde sig från pojkars. De flesta av psykologins tidiga forskare och tänkare var män. I dag är situationen förändrad.
I en mer global värld, med mångkulturella samhällen och snabbare kommunikation, förändras våra värderingar och uppfattningar. Den snabba tekniska utvecklingen ger oss tillgång till ny kunskap om hur människan fungerar.
Händelseutveckling i samhället har påverkat och påverkar vad den psykologiska forskningen intresserar sig för och vilken kunskap om människan som framkommer. När nya fenomen uppstår, kommer också nya frågor att undersöka. Ett sådant exempel är utvecklingen av AI (Artificiell Intelligens) och hur den kan påverka många olika frågor som rör mänskliga tankar, känslor och beteenden.
KAN DU NU?
1 Ge exempel på hur man såg på människans psyke under antiken.
2 Vad menade Freud med detet, jaget och överjaget?
3 Vad kan det biologiska perspektivet bidra med till psykologin?
1:3 Helhetssyn på människan
Vi kan studera och förstå olika delar och infallsvinklar av en människas
liv. I ämnet psykologi kommer du att läsa om mänskliga tankar, känslor och beteende. Men för att förstå en människa fullt ut måste vi också förstå hela situationen och det sammanhang som hen lever i – det kallas att ha en helhetssyn eller ett holistiskt synsätt. Det betyder att helheten är större än summan av delarna. Vi kan inte beskriva något rättvist utan dess sammanhang.
Bilden beskriver en känd indisk saga om hur personer med bara känsel utforskar en elefant. Eftersom deras upplevelser skiljer sig åt skiljer sig också deras uppfattningar och beskrivningar av vad de har framför sig. Först med alla olika upplevelser sammantaget kan förståelse uppnås. Helhetssynen saknas innan dess.
Människans olika sammanhang
Vi utvecklas och lever våra liv utifrån de sammanhang vi befinner oss i. Vi bär med oss våra erfarenheter med alla minnen med allt vi lärt oss. Likaså bär vi med oss vår unika biologiska genetik och personlighet. Vi har olika behov, upplever olika känslor och tänker våra unika tankar. Utifrån dessa inre faktorer lever vi sedan våra liv i olika sammanhang som kan variera genom livet. Kultur, språk, relationer, ekonomi och sociala sammanhang är några av de faktorer som kan ha betydelse för vår utveckling och vår psykiska hälsa. I psykologiämnet kan vi välja att zooma in och titta på en specifik del av människan, men vi kan också zooma ut och titta på hela människan.
ERFARENHETER PERSONLIGHET
KÄNSLOR
BEHOV
HÄLSA
Helhetssyn i möte med människan I yrken som arbetar med människor på olika sätt som exempelvis barnomsorg, utbildning eller vård, är det viktigt att kunna se hela människans situation. Risken är annars att vi gör en felaktig analys och därmed inte erbjuder det stöd som just den människan behöver. Därför betonas helhetssynen allt mer inom många yrken och verksamheter. För att skapa en helhetssyn är det bra med kontinuitet. Kontinuitet betyder att sammanhanget fortlöper. Det kan ta tid att lära känna flera bitar av en människas liv. Att inte komma i kontakt med allt för många olika personer i möten inom vård, omsorg och utbildning underlättar en helhetssyn.
Fundera: Finns det sidor av dig och omständigheter i ditt liv som är okända för de flesta? Har du upplevt att du blivit uppfattad på ett felaktigt sätt för att andra inte känner hela dig och hela din situation?
Kultur
Sociala faktorer
Relationer
Språk
Varför är Filippa så ojämn i humöret?
Filippa är fem år och går på förskolan Katten. Hon har inte varit sig lik sedan några veckor tillbaka. Ibland drar hon sig undan och sitter helt ensam i ett rum. Vissa dagar är det hopplöst att få henne att äta den mat som serveras. Det händer att hon får plötsliga utbrott och hamnar i konflikt med andra barn.
George utbildar sig till barnskötare och gör praktik på förskolan. Han har svårt att förstå varför Filippa beter sig som hon gör. Han funderar på de teorier om barns utveckling som de talat om i undervisningen: ”Är det en form av trots som hör till utvecklingen? Hur ska jag bemöta Filippa? Borde jag vara tydligare med att sätta gränser?” Han talar med sin handledare Anna om dessa frågor.
Anna berättar att Filippa för några månader sedan hade en riktigt omskakande och skrämmande upplevelse. Hon och hennes familj var med om en otäck bilolycka. Mamman och pappan blev allvarligt skadade och pappan ligger fortfarande på sjukhus. Filippa klarade sig helt utan fysiska skador, men upplevelsen har satt sina psykiska spår. Som tur är finns Filippas farmor som är barnpsykolog och vet hur hon ska ta hand om Filippa och hennes jobbiga minnen. Förskolan har ett fint samarbete med Filippas farmor, menar Anna. Tillsammans ska de stärka Filippa och hjälpa henne att känna trygghet igen.
George förstår nu mycket mer av Filippas beteende. Det räcker inte att förstå barnet utifrån personlighet och utveckling – han måste känna till hela Filippas situation. Nu känner han sig säkrare på hur han själv ska bete sig i sitt samspel med Filippa. Han vill gärna vara en vuxen som bidrar till trygghet för Filippa.
Arv och miljö
Vad gör oss till de människor vi är? Vad är det som gör att vissa personer är blyga och andra utåtriktade? Är det medfödda och biologiska faktorer som avgör hur våra liv ska bli eller påverkar miljön oss mer? Vi föds med unika genetiska förutsättningar och utvecklas sedan med unika livsvillkor och erfarenheter.
Vad menas med arv?
Med arv menas genetiskt arv. Genom generna överförs information från en generation till en annan genom DNA. En människas sammansättning av gener är helt unik, bortsett från enäggstvillingar som har exakt samma genuppsättning. Precis som vi ärver förutsättningar för en viss längd eller hårfärg, ärver vi också förutsättningar för egenskaper och beteende. Kunskaper om hur generna styr vår utveckling är ett forskningsområde på stark frammarsch.
Forskning kring genernas och miljöns betydelse för vår utveckling görs ofta genom tvillingstudier. Eftersom enäggstvillingar har exakt samma genuppsättning är det intressant att studera hur olika de ändå kan bli. Ett bra forskningsunderlag är enäggstvillingar som vuxit upp i helt olika miljöer. Likheter – trots olika miljöer – kan då förklaras av det genetiska arvet.
Vad menas med miljö?
Miljö är ett brett begrepp. Inom psykologiämnet menas all påverkan som vi utsätts för genom livet. Miljöns påverkan startar redan i mammas mage. Social miljö handlar om relationer och samspel i olika sammanhang. Kultur, traditioner och värderingar som råder runt omkring oss kommer att forma oss och är en del av vår miljö. Summan av alla de erfarenheter och upplevelser vi samlar på oss genom livet bildar vår egen personliga historia. Den är också en del av miljön. Ingen människas miljö är exakt lik den andras, vi har alla en komplex och unik livsmiljö.
Arv och miljö i samverkan
I stället för att sätta arv och miljö mot varandra studeras i dag snarare hur arv och miljö samverkar. Först då får vi en bättre och mer heltäckande bild av vad det är att vara människa. De biologiska förutsättningarna påverkas av våra upplevelser och den miljö vi lever i. Genforskningen har visat att erfarenheter kan påverka hur generna beter sig. På samma sätt påverkas beteende, känslor och relationer av de biologiska förutsättningar vi bär med oss. Arvet är ett utgångsläge, hur vi utvecklas och hur våra liv blir finns det oändliga variationer på.
Det finns alltså inga entydiga svar på om det är arv eller miljö som påverkar olika egenskaper och beteenden –det är en komplex samverkan. Vi kan snarare tala om att vissa miljöfaktorer och vissa arvsanlag ökar sannolikheten för att olika beteenden och egenskaper ska uppstå.
Det svenska tvillingregistret
Det svenska tvillingregistret startades på 1960-talet och förvaltas av Karolinska institutet. I registret ingår cirka 85 000 tvillingpar – från 1880-talet och framåt – och det är därmed världens mest omfattande tvillingregister. Där finns detaljerade uppgifter om enoch tvåäggstvillingar. Att ingå i registret är frivilligt. Deltagarna har bland annat lämnat in blodprov och blivit intervjuade. Uppgifterna i tvillingregistret är en guldgruva för forskare.
Eftersom enäggstvillingar har samma genuppsättning – tvåäggstvillingar har det till hälften – kan man utgå från att om de är mer lika varandra än tvåäggstvillingar beror det på deras genetiska arv. I tvillingregistret ingår också ett stort antal enäggstvillingar som växt upp på olika håll. De är särskilt intressanta att studera eftersom de skillnader som finns mellan dem beror på miljöpåverkan. De flesta av dessa tvillingpar är äldre eftersom det på senare år varit sällsynt att separera tvillingar från varandra. Tvillingstudier har bidragit till kunskaper om ärftlighetens roll i många sjukdomar, funktionsnedsättningar och egenskaper.
KAN DU NU?
1 Ge exempel på vilka olika delar av en människa som vi behöver förstå för att förstå hela människan.
2 Hur samverkar arv och miljö i en människas liv?
1:4 Granska och jämför
Alla perspektiv har blivit granskade och kritiserade både när teorierna lanserades och ända fram till i dag. Du kommer säkert att hitta delar i de olika perspektiven som du håller med om och andra delar som du kanske förhåller dig tveksam eller kritisk till. Tillsammans har perspektiven, trots kritik, bidragit med sina bitar till större förståelse av människan. De olika bitarna hjälper oss att få en bättre helhetssyn.
Jämförelse av perspektiven
Ett bra sätt att öka förståelsen är att jämföra olika förklaringar med varandra. Finns det alternativa och kanske till och med bättre förklaringar till de psykologiska processer som vi studerar? Kanske förkastar du en del av en teori, men instämmer i en annan del. Kanske tycker du att några förklaringar känns mer relevanta för vissa situationer än andra.
När vi studerar de olika perspektiven i dag måste vi tänka på under vilken tid som de växte fram. Den tidens tänkande, moral och kunskap präglade naturligtvis de teorier som formulerades. Precis som vår tid präglar oss i vårt sätt att tänka. På många sätt kompletterar perspektiven varandra, även om de ibland även kan motsäga varandra.
De olika perspektiven skapade trender när de utvecklades. Sedan har de kompletterats och förnyats genom fortsatt forskning. Det finns skiljelinjer mellan de psykologiska perspektiven, men i praktiken blandas de ganska mycket. Psykologer och forskare inom psykologin är oftast inte låsta inom ett perspektiv, även om de huvudsakligen skulle utgå från ett av dem.
Humanistiskt perspektiv
Intresserar sig för att förstå genom empati. Tror på människans fria val och utveckling.
Beteendeperspektiv
Intresserar sig för beteendet. Inlärning formar oss.
Människan
Psykodynamiskt perspektiv
Intresserar sig för det omedvetna och konflikter. Barndomen och relationer formar oss.
KAN DU NU?
1 Vad har de olika perspektiven intresserat sig för?
2 Varför kan det vara bra att jämföra olika perspektiv?
Kognitivt perspektiv Intresserar sig för tankeprocesser och minnen.
Biologiskt perspektiv
Intresserar sig för biologiska processer i kroppen. Kompletterar de andra perspektiven.
1:1 Att läsa psykologi
• Psykologin beskriver och förklarar mänskliga handlingar, tankar och känslor.
• Ordet psykologi kommer från grekiskans psyke och logia, som betyder själ och kunskap.
• Psykologin är en vetenskap som studerar mänskligt beteende och hör hemma bland beteendevetenskaperna.
• När flera olika ämnen bidrar med frågor och kunskap arbetar vi tvärvetenskapligt.
• Vi kan titta på mänskliga beteenden och upplevelser ur olika perspektiv. Perspektiv är en viss infallsvinkel.
1:2 Psykologi – från då till nu
• Psykologin har sina rötter i antikens Grekland. Sokrates, Platon och Aristoteles hade tankar om människans beteende och dess drivkrafter.
• Hippokrates och Galenos presenterade en tidig teori om personlighet som kallas humoralpatologi. Den beskrev fyra olika personlighetstyper.
• Psykologi fördes in i universitetsvärlden som ett eget ämne på slutet av 1800-talet.
• Det psykodynamiska perspektivet har sitt ursprung i psykoanalysen.
• Enligt ett psykodynamiskt perspektiv är barndomen central eftersom vi tar med oss upplevelser från barndomen in i vuxenlivet.
• Det psykodynamiska perspektivet har inspirerat många i kulturvärlden.
• Behaviorismen skapades av forskare som var kritiska mot det psykoanalytiska sättet att se på människan.
• Miljön är totalt avgörande för hur vi blir som människor, menade behavioristerna.
• Behaviorismen kallas numera i Sverige för beteendeperspektivet.
• I det kognitiva perspektivet står tänkandet i centrum
• Humanistisk psykologi växte fram som en reaktion mot både det psykodynamiska och det behavioristiska perspektivet.
• Humanismen pekade på människans möjlighet till utveckling.
• Ur det biologiska perspektivet styrs våra beteenden av biologin.
• Den genetiska forskningen är på frammarsch och ger intressanta bidrag när det gäller att förstå vad som påverkar oss att utvecklas till de personer vi blir.
• De tidiga psykologiska teorierna bygger på iakttagelser från en tid då andra värderingar och livsvillkor rådde.
1:3 Helhetssyn på människan
• Att förstå en människa med alla hens delar är att använda en helhetssyn.
• Att ha en helhetssyn kan också kallas att ha ett holistiskt synsätt.
• Alla frågor som handlar om människors likheter och olikheter kan också handla om arv och miljö.
• Med arv menas de biologiska förutsättningar vi föds med och med miljö menas all påverkan som vi utsätts för genom livet.
1:4 Granska och jämför
• Olika perspektiv kan bidra med olika pusselbitar för en bättre helhetsbild av människan.
• Det kan vara bra att tänka på att vissa teorier är skapade i äldre tider med andra värderingar.
STUDIEUPPGIFTER
1:1 Att läsa psykologi
1 Vad betyder ordet psykologi?
2 Beskriv hur man kan studera något tvärvetenskapligt. Ge exempel från när du själv lärt dig något på ett tvärvetenskapligt sätt.
1:2 Psykologi – från då till nu
1 Beskriv teorin om de fyra personlighetstyperna enligt humoralpatologin.
2 Varför är barndomen så viktig enligt psykoanalysen?
3 Hur kan det omedvetna visa sig?
4 Vad menas med ett deterministiskt synsätt?
5 Vilka invändningar hade behavioristerna mot det psykoanalytiska perspektivet?
6 Vad är i fokus i det kognitiva perspektivet?
7 Varför kallas humanismen ibland för den tredje riktningen?
8 Ge exempel på vilka områden som är intressanta för forskning inom den biologiska psykologin.
1:3 Helhetssyn på människan
1 Varför är det viktigt att ha en helhetssyn när vi studerar människan?
2 Varför är det bra med kontinuitet i yrken som möter människor?
3 Vad menas med arv och miljö i psykologiska sammanhang?
1:4 Granska och jämför
1 Jämför några psykologiska perspektiv. Vad kan de bidra med i förståelsen av en människa?
2 Hur används de olika perspektiven i dag, för det mesta?
Mänskligt – Psykologi nivå 1 och 2 ger kunskap om våra bete enden, känslor och tankar, vilket kan bidra till bättre förståelse både för dig själv och för andra människor.
Här kopplas principiella resonemang med fallbeskrivningar som konkretiserar innehållet. För att få en helhetsbild över hur vi människor fungerar behöver vi studera människan ur olika synvinklar. I Mänskligt går det lätt att överblicka helheten och att träna den egna förmågan till granskning, jämförelse och reflektion.
Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart presenterar centralt innehåll och viktiga begrepp.
Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. Därefter följer studieuppgifter, samtalsoch reflektionsfrågor samt uppgifter som utgår från fallbeskrivningar.
Mänskligt – Psykologi nivå 1och 2 vänder sig i första hand till studerande som läser psykologi på gymnasienivå. Men boken är också ett utmärkt alternativ för alla som vill börja sätta sig in i ämnet.
Författare:
Gabriella Bernerson, legitimerad lärare och skolledare vid Blackebergs gymnasium i Stockholm.
Katri Cronlund, legitimerad lärare med lång erfarenhet som lärare och skolledare vid gymnasie- och vuxenutbildning.