LENI EKENDAHL EMINE LUNDKVIST
TA
MAKTEN ÖVER DIN EKONOMI
LOUISE BÄCKELIN FÖRLAG
©: Leni Ekendahl och Emine Lundkvist, 2025 Omslagsdesign och formgivning: Jonas Lindén Tryckt i Estland genom Italgraf Media, 2025
ISBN: 978-91-7799-748-1
KAPITEL
Efter att vi skrev boken Money Honey – din ekonomiska och juridiska guide genom livet har vi hållit ett hundratal föredrag i olika sammanhang och haft åtskilliga intressanta diskussioner och samtal som gett oss nya insikter och aha-upplevelser på detta så viktiga och spännande område. Det har fått oss att inse att det behövs fördjupning, och därför skrev vi den bok du håller i handen.
Money Honey handlade mycket om varför kvinnor behöver se över sin ekonomiska situation. Många läsare har tagit till sig och förstår budskapet, men de har inte kommit till skott i sin vardag. De tycker fortfarande att sparande och investeringar i aktier, obligationer och fonder är komplext och fortsätter att överlåta besluten till någon annan, ofta sin man eller sambo. Money money – ta makten över din ekonomi handlar därför om att gå från ord till handling.
I den här boken fördjupar vi oss i grundläggande ekonomi och traditionella kvinnofällor, och vi hjälper dig att komma vidare i din privatekonomiska utveckling. Förhoppningen är att stärka ditt ekonomiska självförtroende så att du vågar fatta beslut och skapa en egen ekonomi i balans.
Boken utgår i det stora hela ifrån det traditionella kvinnaman-förhållandet men kan naturligtvis tillämpas på vem som helst. Alla behöver ha koll på sin privatekonomiska situation. Vi tar fasta på beteenden som många kvinnor har lagt sig till med, det vill säga de kvinnofällor som vi identifierat.
Vi talar i generella termer om kvinnor. Du kanske inte känner igen dig? Bra för dig i så fall, men vi skriver om kvinnor i allmänhet
eftersom vi anser att kvinnor generellt behöver ändra sitt mindset och sin inställning till pengar och ekonomi.
Att
vara den som betalar räkningarna hemma är naturligtvis bra, men det är inte riktigt samma sak som att ha koll på hela sin ekonomiska situation.
I ganska många år levde vi med en ränta som var historiskt låg, allt ökade i värde och pengar var i princip gratis. Nästan vad vi än investerade i så ökade det i värde. Sedan våren 2022 ser det väldigt annorlunda ut. Hur ska vi förhålla oss till att allt kostar mycket mer? Vad betyder inflation? Hur påverkas vi av en svag svensk krona? Och hur ska vi tänka när börskurserna rasar? Vi lever i en orolig värld, och det enda vi med säkerhet vet är att framtiden är svår att förutsäga. Under överskådlig tid får vi nog lära oss att leva med oron och en samhällsekonomi som fortsatt kommer att växla mellan bra och dåliga tider.
Idag är det viktigt att ha en buffert, för bland annat framtiden och pensionen. Alla behöver bygga upp ett kapital, utifrån sin lön och förmåga. Det är oundvikligt att vi alla måste spara och investera smartare för att få kapitalet att växa.
Att investera 100 kronor i månaden är alltid bättre än att inte spara något alls. De senaste 30 åren har exempelvis Stockholmsbörsen stigit med 743 procent exklusive utdelning för de 30 största bolagen (OMXS30). Det innebär att om du haft ett månadssparande på 100 kronor under den perioden skulle du idag ha ett kapital på drygt 100 000 kronor. Om du hade sparat 1 000 kronor i månaden skulle du ha varit miljonär, läs mer om detta i kapitel 5.
Om du inte engagerar dig i ett eget kapitalbyggande kan det få väldigt tråkiga konsekvenser, exempelvis vid skilsmässa eller dödsfall. Den svenska lagstiftaren verkar utgå ifrån ett samhälle
där varje person tar ansvar för sig själv, vilket egentligen inte är vare sig konstigt eller onaturligt. Tyvärr stämmer inte denna utgångspunkt alltid med verkligheten, och oftast är det kvinnan som blir lidande. Enligt vår uppfattning har det inte riktigt blivit som lagstiftaren tänkte, eftersom kvinnor fortfarande alltsomoftast tar på sig det största ansvaret för hem och familj utan att bli kompenserade ekonomiskt för det. Dessutom lämnar vi kvinnor av någon anledning ofta över ansvaret för privatekonomin till mannen när vi blir sambor eller gifter oss. Det här är ett fenomen som vi sett även bland kvinnor som har kvalificerade arbeten och ibland till och med hanterar stora företags ekonomi – ändå lämnar de över ansvaret för privatekonomin på partnern. I många andra länder är kvinnan mer skyddad legalt vid en separation, men i Sverige verkar politikerna inte ha något intresse av att se över den snedfördelning som många gånger uppstår.
Vad beror det på att kvinnor inte är så intresserade av sin egen privatekonomi och gärna lämnar över den till sin partner?
Det är en fråga som ofta återkommer när vi är ute och pratar om de här frågorna. Är det tradition och gammal vana? Eller är det bekvämlighet – är det skönt att slippa ansvaret för privatekonomin när det finns så många andra måsten att hinna med? Vi har inget facit. Vad tror du?
En anledning kan vara att kvinnor, generellt sett, har dåligt självförtroende när det kommer till investeringar och placeringar.
Dessutom gillar många kvinnor inte att prata om pengar, varken med partnern eller väninnor och kollegor. En annan generell reflektion är att kvinnor, enligt vår uppfattning, inte hjälper varandra i samma utsträckning som män, för att tillsammans komma vidare och gemensamt lära sig mer om detta viktiga och nödvändiga område. Det kanske till och med anses vara okvinnligt eller girigt att vara intresserad av sin privatekonomi.
För att vi kvinnor ska bli fullt ut jämställda behöver vi ha koll på vår privatekonomi. Och ekonomi behöver inte vara tråkigt. Det kan faktiskt vara riktigt roligt att gå in på kontot och se hur investeringarna växer.
Kvinnor måste alltså ändra sin inställning till pengar. Förändring är en naturlig del av livet, vi växer upp, har relationer, flyttar ihop, får barn, flyttar till annat boende, byter jobb, skiljer oss. Sådana förändringar som är vanliga i de flestas liv. Men det borde också vara vanligt att som kvinna arbeta för att bli ekonomiskt tryggare.
Jag vet var jag vill vara Jag vill ta mig ditJag har förmågan att göra det jag säger. Och kanske viktigast – jag gör det
All förändring kan enkelt sägas bestå av tre steg.
1. Första steget handlar om varför man ska göra en förändring, samt att veta var man vill vara, ha ett önskat läge. Det är det logiska steget.
2. Det andra steget är att vilja ta sig dit – på riktigt. Det är här känslorna kommer in. Om viljan saknas finns ingen morot till förändring, resan kanske påbörjas men avbryts tidigt och målet uppnås inte.
3. Det sista steget är att veta hur man tar sig till målet, att man har kunskap, förmåga och – vilket är det steg där de flesta misslyckas – att man gör det man säger, får jobbet gjort.
Förändringen börjar med probleminsikt. Något skaver, du är inte nöjd med din situation. När du bestämt dig för att få ordning på din ekonomi kan du följa nedanstående steg. Då får du svar på varför, vad och hur.
■ Kapitel 1–5 handlar om varför.
■ Kapitel 6–7 berör vad du ska göra, och hur, för att nå dina ekonomiska mål.
■ När du vet hur du kan göra för att få en självständig ekonomi kan det vara läge att fundera över vad du vill med ditt liv. Kapitel 8–9 kan ge dig idéer om vad du vill och kan göra.
■ I kapitel 10 får du en fördjupning i samhällsekonomi och insikt i hur den påverkar dig och din ekonomiska situation. Det är viktig kunskap oavsett vilken väg du väljer: att investera, starta eget eller byta karriär.
Med hopp om inspirerande läsning och positiva förändringar som gör ditt liv mer medvetet och framgångsrikt.
Sliding doors med sex par I den här boken följer vi ett antal par på deras resa, i ett slags sliding doors-scenario. Vi får se hur livet gestaltar sig på olika sätt beroende på vilka ekonomiska och juridiska val paren gör. Ibland är de duktiga och genomtänkta och gör allt rätt, ibland fattar de ogenomtänkta beslut och lyckas inte lika bra.
Här har vi paren:
ella och hugo är sambor och bor i en villa. Bägge är runt trettiofem år, och de har två gemensamma barn. Ella arbetar deltid som fritidspedagog på en förskola och Hugo är tandläkare.
lisa och ahmed är i fyrtioårsåldern. De är gifta och bor i bostadsrätt med sina gemensamma tre barn. Ahmed äger tillsammans med några kompanjoner ett aktiebolag som sysslar med byggverksamhet och Lisa arbetar på ekonomiavdelningen på ett mellanstort företag.
marika och johan är i femtioårsåldern och bor i villa. De är gifta och har två gemensamma barn. Johan har också två barn från ett tidigare förhållande. Han arbetar som tjänsteman på ett försäkringsbolag, Marika är vd på ortens största tillverkningsföretag.
ingrid och svante är ett gift par som precis gått i pension. Ingrid har tagit det stora ansvaret hemma men också arbetat deltid som handläggare. Svante har gjort en fin karriär på en bank.
hanna och fatima är ett gift par i fyrtioårsåldern som bor i en villa med sina två barn. De är bägge entreprenörer men har olika synsätt kring sitt företagande.
olivia och florian är sambor och har två barn. Olivia är en ”soft girl” (se kapitel 5) och lever ett klassiskt hemmafruliv. Florian är en framgångsrik entreprenör.
Sliding doors – några av våra par i olika situationer
Sliding doors är ett begrepp med ungefär samma innebörd som ”vad skulle hänt om …”. Exemplen nedan bygger på verkliga fall och erfarenheter. Personerna heter i verkligheten något annat.
ELLA OCH HUGO
Ella och Hugo är ett sambopar i trettiofemårsåldern med två små barn som tar mycket tid. Hugo arbetar som tandläkare och har en betydligt högre lön än Ella som arbetar deltid som pedagog på en förskola. Hon arbetar deltid för att kunna lägga mer tid på barnen och hemmet. De bor i en villa i en mellanstor svensk stad och för att finansiera villaköpet har de banklån på i princip det mesta av köpeskillingen.
ogenomtänkt version av separation
De betalar lika mycket varje månad av de gemensamma kostnaderna. Ella tycker om att ha lite fint hemma så hon handlar då och då saker som skapar trivsel, en mysig kudde, en pläd eller ett doftljus när det ska vara lite extra. Hon köper också en hel del av barnens kläder med sin lön, de måste ju vara fina. Ella har därför inte många kronor över varje månad när hon summerar sin ekonomi. Men det gör inget, tycker hon, eftersom de ju är en familj och ett vi. Ett team, helt enkelt. Hon är nöjd med att det går ihop sig tills lönen kommer i slutet på varje månad. Ekonomin är gemensam i Ellas värld och inget hon bryr sig särskilt mycket om.
Hugo känner sig nöjd med detta arrangemang. Han är väldigt intresserad av aktier och pratar ofta med sina vänner om olika investeringar man kan göra. Han lägger också en stor del av sitt månatliga överskott på sparande och investeringar.
Efter några år känner bägge två att relationen inte är så kärleksfull och meningsfull längre, och de bestämmer sig därför för att separera. De upprättar en bodelning sinsemellan. Bodelning måste sambor begära inom ett år för att den ska vara giltig, annars faller rätten till bodelning. Efter att de har sålt villan och löst banklånen finns inte ett så stort gemensamt överskott kvar. Hugo har ju sina investeringar som han kan använda som en insats till en ny bostad, och han får också låna en hel del på banken tack vare sin fina lön. Ella däremot har bara det lilla överskott som försäljningen av villan gav. Hon får inte låna särskilt mycket av banken, trots att hon gått upp i arbetstid, eftersom banken tycker att hon har för låg betalningsförmåga. Ella tycker ändå att hon har tur, för hon får tag i en hyresrätt, även om den är liten och hon och barnen får tränga ihop sig. Den månatliga hyran för lägenheten är hög, så inte heller nu blir överskottet tillräckligt stort för att hon ska kunna lägga undan ett sparande för framtiden. Hugo, som nu gått in i en ny relation, är inte intresserad av att dela med sig av sina investeringar för att hjälpa Ella att skaffa en bättre och billigare bostad. Han har aldrig sett deras ekonomi som gemensam, inte betraktat dem som ett vi. Han vill använda sitt kapital till sig själv och den nya relationen. Nu vill han unna sig saker som ger guldkant i tillvaron, resor och annat roligt. Att han lyckats bygga upp ett kapital är enbart hans egen förtjänst, och att Ella arbetat deltid och haft en dålig lön, relativt sett, är hennes problem – inte hans. Han tycker att hon själv borde ha intresserat sig lite mer för ekonomi, såväl den egna som deras gemensamma. Han har aldrig bett henne arbeta deltid och ta mer
ansvar hemma, det var helt och hållet hennes val, menar han. Hugo tycker också att barnen har det tillräckligt bra hos henne utan att han ska behöva bidra.
Ella känner sig utnyttjad och är väldigt bitter. Hon har gått från att bo i en villa till en liten lägenhet och ändå har hon inga pengar över när alla räkningar är betalda. Ella inser att hennes pension kommer att bli usel. Hon vet inte hur hon ska kunna få ihop ett kapital så att hon får en dräglig framtid och ålderdom.
Det här är inte en ovanlig situation. Ella har varit alldeles för naiv och okunnig. Hon har förlitat sig på att Hugo skulle sörja för dem bägge, vilket han kanske också tänkte initialt men inte efter separationen. Hon har aldrig tagit upp en diskussion om ekonomin, och när separationen var ett faktum blev livet inte som hon tänkt sig – inte ekonomiskt i alla fall.
sliding doors : genomtänkt version av separation
När bägge barnen fötts tar Ella upp det faktum att hon arbetar mindre och följaktligen har lägre lön än Hugo. Hon lägger mer tid på hemmet och det gynnar även Hugo, menar hon. De kommer då överens om att Hugo ska stå för två tredjedelar av de gemensamma kostnaderna och Ella för en tredjedel, vilket är mer rättvist även med tanke på deras inkomster. Alla inköp till hemmet och barnen betalas också enligt denna fördelning. Hugo, med sitt stora investeringsintresse, hjälper också Ella att placera sitt överskott och att komma igång med att intressera sig för sitt eget kapitalbyggande.
Vid deras separation blir överskottet, när lånen är betalda, inte särskilt stort. Men Ella har, tack vare sina investeringar, ett kapital
som hon kan använda till en kontantinsats. Tillsammans med ett litet banklån skulle hennes kapital kunna finansiera en bostadsrätt.
Banken beviljar ett lån, då hon har möjlighet att lägga in en del själv i bostaden. Eftersom hon har gått upp i arbetstid och hennes månadskostnader är förhållandevis låga kan hon fortsätta spara och investera för framtiden. Hon känner sig nöjd ekonomiskt med separationen, och relationen till Hugo är därmed god trots att han gått vidare med en ny kärlek.
Här har Ella och Hugo tänkt till och tagit ansvar för varandra, vilket också gör separationen lättare. Det gagnar alla – inte minst barnen.
ogenomtänkt version av händelseförloppet vid dödsfall
Ella och Hugo är sambo, och efter några år avlider Hugo i en trafikolycka. Han har tyvärr inte skrivit något testamente, och eftersom sambor inte ärver varandra blir det de minderåriga barnen som ärver honom och får hans tillgångar. Skatteverket underrättar överförmyndaren i den kommun där barnen är mantalsskrivna om arvet.
När minderåriga barn ärver tillgångar har förmyndaren, det vill säga den efterlevande föräldern (vårdnadshavaren), inte automatisk rätt till barnets tillgångar, men det är ofta vårdnadshavaren som tar hand om barnens arv och de tillgångar som barnen ärvde. Den efterlevande föräldern kan dock inte använda pengarna hur som helst utan måste årligen redovisa hur tillgångarna använts och det ekonomiska utfallet till överförmyndaren. Detta gäller om arvet är högre än åtta prisbasbelopp. För 2024 uppgår prisbasbeloppet till 57 300 så åtta prisbasbelopp uppgår till 458 800 kronor.
Den efterlevande föräldern har inte rätt att använda barnens pengar för att betala egna räkningar, inte ens kostnader för boendet. Så det gäller att kunna klara av att betala de kostnaderna på egen hand.
Ella är nu helt bakbunden ekonomiskt då hennes lön inte räcker till att betala för boendet i huset och överförmyndaren inte godtar att hälften av räkningarna betalas med barnens pengar. Hon måste därför sälja huset. Överskottet från försäljningen av huset, när alla lån betalats, är litet. Hälften tillfaller dessutom barnen eftersom det var Hugos del, och den delen ärver barnen, inte Ella.
Ella har inte möjlighet att köpa en lägenhet utan får nöja sig med att hyra en med hög månatlig hyra, och hon får verkligen kämpa med att få saker och ting att gå runt. Först all sorg och sedan detta ekonomiska elände! Ella känner att hon för barnens skull måste klara av att gå vidare, men varje dag är en kamp.
Barnens kapital förvaltas av en bank så Ella känner att hon ändå gjort vad hon kan för att förvalta deras arv på bästa sätt. Det kan ingen klaga på i alla fall, tänker hon i svåra stunder.
Ella har på grund av okunskap hamnat i en situation som varken hon eller Hugo hade önskat. Utfallet blir väldigt knepigt för Ella, då hon blir helt lottlös men ändå måste hantera alla kostnader.
sliding doors : genomtänkt version av händelseförloppet vid dödsfall
Ella och Hugo är sambo, och efter några år avlider Hugo i en trafikolycka. Eftersom sambor inte automatiskt ärver varandra, vilket Hugo och Ella känt till, har de planerat för en eventuell katastrof
och skrivit ett gemensamt testamente där de båda anges som varandras arvingar. Ella ärver alltså Hugos tillgångar och behöver inte dela med sig till barnen. Dessa har nu inte rätt till sin arvslott, eftersom det finns ett testamente till förmån för Ella. Dessutom finns det en livförsäkring med Ella som förmånstagare och den faller nu ut med en hygglig summa. Livförsäkringar ligger utanför
kvarlåtenskapen så den tillfaller Ella helt och hållet.
Tack vare livförsäkringen och att Ella ärvt Hugos tillgångar klarar hon att bo kvar i huset och fortsätta arbeta deltid. Ella är så nöjd med att hon i denna svåra stund slipper kämpa ekonomiskt också.
Tyvärr händer saker i livet som man inte kan förutse. Här har Ella och Hugo tänkt till, och utfallet för Ella blev ändå så bra som man kan begära. Som du märker av de olika versionerna är du som sambo väldigt sårbar, och det krävs att du tänker till och säkrar upp ifall något skulle hända. Att vara gift ger ett bättre skydd eftersom huvudregeln är att man delar på alla tillgångar vid en skilsmässa och makar ärver varandra, men det kan ändå bli besvärligt.
LISA OCH AHMED
Lisa och Ahmed är ett gift par i fyrtioårsåldern. De bor i en bostadsrätt med sina tre gemensamma barn. Ahmed är entreprenör och driver tillsammans med några kompanjoner ett aktiebolag, ett byggbolag som gått väldigt bra genom åren. De årliga överskotten
LENI EKENDAHL är författare och journalist med bakgrund inom såväl tvproduktion som välgörenhetsarbete. Leni har arbetat med organisationen Hand in Hand som utbildar fattiga kvinnor, främst i Indien och Afrika, i entreprenörskap. Leni är särskilt intresserad av kvinnohälsa och sitter i styrelsen för ett par noterade bolag verksamma inom medicinsk teknik.
EMINE LUNDKVIST är advokat och har över trettio års erfarenhet av juridiskt arbete med inriktning på skatterätt, familjerätt och andra allmänna juridiska frågor. Efter flera års arbete inom större organisationer driver hon nu en egen advokatbyrå som heter Erlegal Advokat KB tillsammans med sina kollegor. Emine håller ofta föredrag på området skatter och juridik.
Fotograf: Linda Broström