BARNEN I SKOGEN
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 47052
ISBN 978-91-8077-166-5
Upplaga 1:1
© För den svenska utgåvan Nypon förlag 2025
Nypon förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se
Studentlitteratur AB, Lund
Titel: Venja – Barnen i skogen
Originalets titel: Venja del 4 – Børnene i skoven
Författare: Gry Kappel Jensen
Illustratör: Andreas Erstling
Copyright © 2022, Turbine, Århus, Danmark
Översättning: Catharina Andersson 2025
Tryckt av BESTinGraphics, Belgien 2025
GRY KAPPEL JENSEN
BARNEN I SKOGEN
Illustrerad av Andreas Erstling
Översatt av Catharina Andersson
I den här boken finns:
Venja, som boken handlar om
Rana, Peter, Evie och Theo, Venjas
barndomsvänner
Häxan, som hjälper Venja
Venja bor på ett slott med sin far, som är
sträng och alltid arg.
Hon är det enda barnet på slottet. De
andra barnen förtrollades till djur när
Venja var liten.
Nu måste Venja bryta förtrollningen
innan det är för sent. Om hon inte lyckas
måste barnen leva som djur för evigt.
Men först ska Venja hjälpa sin vän
Rana som är skadad.
Venja kom in i det stora köket.
Det var mörkt och tyst. Alla sov. Hon måste vara försiktig så ingen vaknade.
På spisen stod en gryta.
Venja lyfte på locket. Hon hoppades att det var kockan Annies goda soppa. Lite soppa skulle göra Rana gott.
Men grytan var tom.
Det kanske fanns något annat hon kunde ta med till Rana.
Rana hade fastnat i en snara och skadat foten. Hon var kvar i skogen och väntade på Venja.
Skogen var Ranas hem.
På dagen var hon en ekorre, och på natten blev hon sig själv. Då var hon en flicka som hade bott på slottet.
Men det var innan hon drabbades av förbannelsen.
Venja gick till skåpet där Annie förvarade maten.
Hon tog en bit bröd och torkad frukt.
Sedan smög hon ut i korridoren.
Nu hade hon nästan allt hon behövde:
Andra kläder till sig själv. Hennes klänning var inte så praktisk ute i skogen.
Hon hade något att äta till Rana. Tvål att tvätta Ranas sår med. Och så bandage att linda om hennes fot.
Men Venja ville även ha sårsalva.
Det var Edgar, hennes fars läkare, som blandade till salvan. Den fick sår att läka innan de blev infekterade.
Venja tänkte på Ranas bleka ansikte, och blodet som rann på hennes fot.
Fick Rana feber ute i skogen kunde hon bli mycket sjuk. Därför måste Venja ha salvan.
Venja stannade vid en dörr av mörkt trä.
Där inne hade Edgar sitt laboratorium.
Det var där han blandade till medicinerna som Venjas far fick.
Venja kallade sin fars sjukdom för de svarta perioderna. Då brukade hennes far stänga in sig i sitt sovrum.
Han ville inte prata med en enda människa. Inte ens med Venja.
Han släppte bara in Edgar, som gav honom en dryck så att han kunde sova.
Venja lade örat mot dörren. Det var tyst.
Hon tog fram nyckeln hon hade runt halsen.
Den gick till hennes rum, men även till andra dörrar. Fast den här dörren hade
hon aldrig försökt låsa upp. Hon hade faktiskt aldrig varit inne hos Edgar.
Genom ett fönster i korridoren kunde
hon se att solen var på väg upp. Snart skulle alla i slottet vakna.
Annie skulle göra frukost. Pigan Elly skulle gå genom slottet med sin kvast.
Och Edgar kunde vakna när som helst.
Venja hade bråttom. Hon vred om nyckeln i låset och öppnade dörren. Så smet hon in och låste om sig.
En doft av metall fyllde rummet.
Det fanns inga fönster så det var mörkt där inne. Men ett rött sken syntes längre in. Det kom från en vätska i ett glasrör.
Venja stirrade på de små röda bubblorna i röret. Medicinen som hennes far fick var grön.
Vad användes den här röda vätskan till?
Men det var inte den hon skulle hämta.
Venja hade många gånger fått Edgars salva på sina skrubbsår, så hon visste hur den såg ut. Men var fanns den?
Hon tände ett stearinljus för att se bättre.
Rummet var fullt av glasflaskor och glasrör med vätskor i olika färger. I taket hängde torkade örter och djurskinn.
En torkad rot fastnade i hennes hår.
När hon slet bort den släppte den ifrån sig en stark lukt. Venja var säker på att roten var giftig.
I ena änden av rummet stod ett stort skåp med små lådor.
Venja gick fram till skåpet.
På varje låda satt en liten skylt med text. Men texten var på latin, så Venja förstod inte vad det stod.
Hon drog ut en låda. I den låg något som såg ut som tänder. Hon rös.
Hon drog ut en annan låda. Där låg bara några små svarta frön.
Venja fortsatte att dra ut låda efter låda.
I en låg det stenar med hål i. I en annan en bunt långa, vita hårstrån. I en tredje en torkad padda. I en låda låg det ett vitt pulver som inte hade någon doft.
Till slut fann hon vad hon sökte.
Salvan som kunde läka sår.
Venja tog den lilla flaskan. Nu måste hon skynda sig ut i skogen till Rana och de andra.
Men då hörde hon en röst: – Vad stjäl du från mig?
Venja ska hjälpa barnen i skogen.
Förut bodde de på slottet ihop med
Venja, men nu vilar en förbannelse
över dem. Den gör att de är djur på dagen och människor på natten.
Venja måste bryta förbannelsen.
Hon och Theo går långt in i skogen
för att söka efter hjälp ...
Böckerna om Venja är fulla av magi, spänning och mörka hemligheter.