BILDA FÖRLAG
G
uide till att söka jobb – 10 steg hjälper dig att tänka igenom hur
du steg för steg ska komma närmare ett nytt jobb och innehåller också ett antal checklistor som gör att du inte missar något viktigt.
Genom att lösa ett problem i taget kommer du framåt. Även den som har en lång väg att gå till nytt arbete kommer då fram till slut. Utbildning kan ibland leda snabbare till målet, men är absolut ingen garanti för att lyckas. Många behöver framför allt stärka sin självkännedom och sitt självförtroende. Genom att öva dig att svara på kritiska frågor i förväg kan du uppträda säkrare i en intervjusituation. Den som följer bokens råd har större chans att hitta lediga jobb och nya ingångar till arbetsplatser där lediga jobb uppstår.
är kunskapsförlaget som har folkbildning som grund och erbjuder böcker och studiematerial för inspirerande och berikande lärande. I Bilda Förlags utgivningslinje Arbetsliv finns titlar som handlar om arbetsmarknad och fackligt arbete, tillsammans med konkreta verktyg för förändringsarbete på arbetsplatsen. bilda förlag
GUIDE TILL ATT SÖKA JOBB
Boken hjälper de som har svårigheter att få arbete. Den ger också tips om det där lilla extra, som kan vara skillnaden mellan att få jobb och att inte få det.
HANS KILSVED
Boken är ett bra komplement till kontakter med din arbetsförmedlare eller din personliga jobbcoach. Med ett handfast stöd kan tiden i arbetslöshet kortas och risken för att drabbas av långtidsarbetslöshet minska.
HANS KILSVED
GUIDE TILL ATT SÖKA JOBB
10
steg
är konsult inom Rådhusgruppen City. Han har tidigare publicerat en rapport om arbetsförmedlingsreformen i Australien. Han har också jämfört hur arbetsförmedlingen arbetar i Australien med hur det fungerar i Europa. Han har särskilt intresserat sig för nya metoder som kan hjälpa långtidsarbetslösa, långtidssjuka och funktionshindrade till arbete. Hans är ekonom med många års erfarenhet som strategi- och organisationskonsult. Han har tidigare arbetat tolv år för olika fackförbund inom LO och TCO. Han har också åtta års erfarenhet av arbete som chef och har svarat för hundratals rekryteringar. hans kilsved
I NNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. VEM DU ÄR 9
Vad drömde du om när du var barn och tonåring?
Drömjobbet
Drömlönen och önskelistan
Har du varit trogen mot dina drömmar?
Dina svar på vem du är
Fritidsintressen
Personliga egenskaper
Personlig profil
2. VAD DU KAN 25 Yrkeskompetens
Personliga kompetenser
3. DINA RÄTTIGHETER 35
Reglerna för A-kassa
Vad du kan kräva av arbetsförmedlingen
Dina rättigheter hos jobbcoachen
4. VAD DU VILL 39
Förbättra din ork genom sundare vanor
Undvik och begränsa ekonomisk oro
Att kompromissa om delmål
5. HITTA JOBB 55
Att vara tillgänglig på telefon
Mobilisera ditt nätverk!
Viktiga hemsidor
Starta eget
Vidareutbildning
6. JOBBANSÖKAN 61
Notera kraven
Notera information
Ansökan via e-post
Ansökan via vanlig post
Formgivningen
Ditt personliga brev
Ditt CV
Exempel på ansökningshandlingar
inlaga_senaste_23aug.indd 4
8/25/2010 1:54:42 PM
Innan du ringer upp
Öva telefonsamtalet
93
Uppföljning ”Kallringning”
8. ANSTÄLLNINGSINTERVJUN 99
Förberedelse inför intervjun
Frågor till arbetsgivaren
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
7. TELEFONSAMTALET
Intervjuträning
Känsliga frågor
Intyg och integritet
Inför slutintervju
Efter intervjun
9. PERSONLIGHETSTESTER 117 Rekryteringstest
När är det aktuellt?
Fråga vad testet ska mäta!
Fråga efter personlig återkoppling!
Hur vanligt är det med tester?
Vad finns det för olika tester?
10. ANSTÄLLNINGSAVTALET 127
Muntligt avtal räcker
Punkter som bör/brukar ingå i ett skriftligt anställningsavtal
Grattis till nya jobbet!
130
Litteraturförteckning/Lästips 131
inlaga_senaste_23aug.indd 5
8/25/2010 1:54:42 PM
Om boken Med min bakgrund i fackföreningsrörelsen är det självklart för mig att stå på den arbetssökandes sida och ge dig råd när du närmar dig olika arbetsgivare. Jag har som chef inom olika verksamheter själv ansvarat för rekrytering och ger dig en inblick i hur många chefer resonerar. Allt fler företag och organisationer genomför professionella rekryteringsprocesser med hjälp av sina personalavdelningar eller med externa rekryteringsspecialister. Med denna bok som stöd kan du möta de ökade kraven som ställs på arbetssökande. Under de senaste tio åren har det skett en mycket snabb utveckling av metoderna för handledning av arbetslösa. Jag har hämtat en del av mina råd från studieresor i Australien, Storbritannien och Tyskland. Jag hoppas självfallet att stödet till arbetslösa ska bli bättre även i Sverige. Guide till att söka jobb hjälper dig att tänka igenom hur du steg för steg ska komma närmare ett nytt jobb. De inledande kapitlen syftar till att du ska lära känna dig själv bättre och att du ska kunna bli tydligare när du söker arbete. Boken innehåller också ett antal checklistor som gör att du inte missar något viktigt och fungerar som ett bra komplement till kontakter med din arbetsförmedlare eller din personliga jobbcoach. Med ett handfast stöd vet jag att tiden i arbetslöshet kan kortas och risken för att drabbas av långtidsarbetslöshet minskar. Jag utgår i hela boken ifrån att det är möjligt för alla att få arbete, men en del behöver längre tid och mer stöd för att lyckas. Boken hjälper de som har stora svårigheter att få arbete. Den ger också tips om det där lilla extra, som kan vara skillnaden mellan att få jobb och att inte få det. Genom att lösa ett problem i taget kommer du framåt. Även den som har en lång väg att gå till nytt arbete når då fram till slut. Utbildning kan ibland leda snabbare till målet, men är absolut ingen garanti för att lyckas. Många behöver framför allt stärka sin självkännedom och sitt självförtroende. Genom att öva dig att svara på kritiska frågor i förväg kan du uppträda säkrare i en intervjusituation. Följer du mina råd har du större chans att hitta jobb och nya ingångar till arbetsplatser där lediga jobb uppstår.
inlaga_senaste_23aug.indd 6
8/25/2010 1:54:42 PM
TÄNK POSITIVT! Det är svårare att få arbete: –– När det är lågkonjunktur, men det tillsätts arbeten även under lågkonjunktur. Det är bra att veta vilka branscher som ändå går bra. –– När det är hög arbetslöshet på den ort man bor, men även på dessa orter går anställda i pension och behöver ersättas. Vikariat uppstår för föräldralediga och sjuka. –– När man har kort utbildning, men alla jobb kräver inte utbildning och det är sällan för sent att gå en kurs eller längre utbildning som leder till jobb. –– När man saknar arbetslivserfarenhet, men man kan få praktik och något jobb måste ju bli det första. –– När man är äldre, men erfarenhet och gott omdöme uppskattas. –– När man inte kan svenska så bra, men man kan snabbt lära sig ord och meningar som används i ett visst yrke. –– När man har ett funktionshinder eller har en kronisk sjukdom, men många lösningar kan skapas för att anpassa arbetet och undanröja arbetshinder. Med rätt träning kan man ofta också lära sig utföra mer. Synpunkter på boken och förslag till förbättringar i kommande upplagor kan sändas till: hans.kilsved@comhem.se. Stockholm i juni 2010 Hans Kilsved
inlaga_senaste_23aug.indd 7
8/25/2010 1:54:45 PM
Vad drömde du om när du var barn och tonåring? Har du varit trogen mot dina drömmar?
Vad är ditt drömjobb idag? Vad fick du beröm för som barn? Vad tycker du är roligt? Vad skulle du få råd med om du hade lön?
1. 8 I 1. VEM DU ÄR
inlaga_senaste_23aug.indd 8
8/25/2010 1:54:45 PM
VEM DU ÄR Vad drömde du om när du var barn och tonåring? Om du tänker efter vad du ville bli när du var barn är en sak väldigt tydlig. Inget barn drömmer om att bli arbetslös som vuxen. Alla har drömmar om att få lära sig ett yrke och få spela en roll. Dessa barndomsdrömmar kan ha en väldig kraft och kan faktiskt fortfarande vara till hjälp när du ska söka nytt arbete. Det gäller särskilt om du känner att du ännu inte hamnat rätt. Så låt oss rota lite i ditt arv från barndomen. Var det någon i din omgivning som du såg som en förebild? De flesta barn hittar tidigt någon i närheten som de ser som förebild, inom familjen eller släkten. När barn beskriver sina förebilder talar de ofta om kläderna man bär i det yrket, t ex polis, snickare eller sjuksköterska. Genom att låna någons mössa och klä ut sig blev man ofta sitt yrke. – Brukade du som barn klä ut dig till något yrke? De flesta barn väljer yrken som är enkla att beskriva och som alla förstår vad de går ut på. Efter en läkarundersökning vill många själva leka doktor eller sjuksköterska. Nästan alla har lekt affär. Fordon som rör sig och låter mycket imponerar på de flesta. Många drömmer också om att bli brandman, polis, flygvärdinna, grävmaskinist, pilot eller lokförare. Alla dessa jobb har det gemensamt att de ger en tydlig yrkesidentitet.
1. VEM DU ÄR I 9
inlaga_senaste_23aug.indd 9
8/25/2010 1:54:45 PM
Andra barn drömmer om att bli som sina idoler. Hör du till dem som drömde om att bli fotbollsproffs, höjdhoppare, programledare eller artist? En del lever länge i sin dröm och hoppas få framgångar. Som vuxen vet du att det är få som lyckas bli fotbollsproffs. Få slår igenom som artister. Kanske tycker du, så här i efterhand, att din barndomsdröm var orealistisk. Men det kan finnas saker i den drömmen som säger något viktigt om dig! Du kanske såg ditt drömyrke på TV? Många framtida kockar satt klistrade framför matprogrammen på TV och de som arbetar på sjukhus kanske bestämde sig när de följde varje avsnitt i en sjukhusserie? – Var det någon som uppmuntrade dig att bli ditt drömyrke? I en del familjer är det självklart att man ska välja samma yrke som sina föräldrar och som barn väljer man kanske att inte ifrågasätta det. I andra familjer har föräldrarna en tydlig förväntan på vad man ska bli när man blir stor. Om denna önskan sammanfaller med vad man själv vill blir den ett stöd, men om man hemligt önskar att bli något annat, kan man ju uppleva familjen som tjatig. – Var det någon närstående som varnade dig för att välja deras yrke? Någon som sa: ”att vad du än väljer ska du i alla fall inte bli som vi”. Ibland är det en anhörig som har ett tungt, svårt, farligt eller osäkert arbete. Ibland klagar någon över att arbetet är illa betalt och tycker att man ska studera vidare till ett mer välbetalt arbete. Ibland behöver de inte säga något alls – man bestämmer sig för att detta inte är något man vill veta av när man själv kommer ut i arbete. Det finns forskare som påvisat vilken roll tydliga förebilder spelar för motivationen. Om du inte haft någon tydlig förebild under din uppväxt är det inte för sent än att skaffa en bra förebild. Min främsta förebild när jag var barn var: .................................................................. Jag ville bli: ..................................................................................................................... Mina främsta förebilder idag är: ..................................................................................
Är du klar över vilket som är ditt drömjobb? Även om du inte har arbete idag är det tillåtet att drömma.
10 I 1. VEM DU ÄR
inlaga_senaste_23aug.indd 10
8/25/2010 1:54:45 PM
Drömjobbet Det är viktigt att göra drömjobbet konkret. Skriv upp alla tankar och svar som du formulerar under detta avsnitt om drömjobbet. När du är klar stoppar du det i ett kuvert, klistrar igen och så skriver du ”Öppnas om fem år” och dagens datum. Tänk några år framåt och tänk dig att du arbetar med ditt drömjobb. Du träffar en vän som du inte sett på 3-4 år och du får frågor: Vad jobbar du med nu? Vad gör du på ditt jobb? När du berättar om ditt jobb känner du dig stolt och bekväm med dig själv. Ibland kan det vara bra att tänka på hur det är att ingå i ett arbetslag av personer som tillsammans löser en uppgift. Tänk dig en situation när ni gemensamt firar att ni klarat av det ni hade satt upp som mål. Vilka yrken har de personer som du arbetar tillsammans med?
Vilka personer vill du vara omgiven av när du är på ditt drömjobb?
Hur vill du att de bemöter dig?
När du tänker dig en person som kan vara din chef – vad tror du att ni pratar om när ni möts? Om chefen ger dig förslag på hur jobbet kan göras bättre – hur framförs de synpunkterna? Hur vill du att din chef ska vara? När dina vänner frågar dig om var du arbetar – börjar du med att berätta om var jobbet ligger eller företagets namn? Och när de frågar vad din arbetsgivare är känd för – vad väljer du att lyfta fram? Att tänka på drömjobbet ger motivation och försätter dig i rörelse mot målet. Drömjobbet väcker tankar om vilken utbildning som krävs, vilka erfarenheter du kan behöva, vilka arbetsgivare du ska närma dig och hur du ska presentera dig för dem. När du sedan funderar över vad du kan kompromissa om, upptäcker du kanske att du är beredd att resa längre för att komma in i yrket. Du kanske är beredd att ta en låg ingångslön för ett meriterande arbete. Du kanske kan få in en fot hos den arbetsgivare du tänkt dig för att sedan ha möjlighet att vara internsökande när den tjänst du vill ha blir ledig. Du kanske kommer på ett sätt att närma dig din drömarbetsgivare.
1. VEM DU ÄR I 11
inlaga_senaste_23aug.indd 11
8/25/2010 1:54:45 PM
Den som letar efter drömjobbet kan vara beredd att acceptera både provanställning och projektanställning för möjligheten att komma närmare sitt mål. För att inte bli utnyttjad är det dock viktigt att du har klart för dig vilka rättigheter du har. Många tror att ett medlemskap i facket mest är till för dem som är fast anställda. Sanningen är ofta den motsatta – den som har tillfällig anställning befinner sig ofta i den gråzon där facket kan göra mest nytta. Som visstidsanställd kan du under vissa omständigheter ha företräde till fast tjänst. Du har rätt till semesterdagar och behöver inte acceptera oförändrad lön hur länge som helst. Lönen är sällan ointressant, även om du får ditt drömjobb. Ring facket och fråga vad lönen ligger på för det jobb som du strävar efter. Den här övningen syftar till att du ska välja ut ett jobb som gör skäl för namnet drömjobbet: Min dröm är att bli
Min drömarbetsgivare är
Min drömlön för det jobbet är
polis sjuksköterska är läkare advokat fotbollsprof fs konstn ör lärare sotare tunnelbaneförare skulpt ska kassör chef tledare betongarbetare projek baneförare kirurg fastighetsskötare sotare tunnel chef re skulptör betongarbeta kassörska kirurg
ASTRONAUT LASTBILSCHAUFFÖR Lokförare, Brandman , na, Pilot, Flygvärdin Redaktör, Dansare, Infor matör
Receptionist Specialpedagog
Frisör
Snickare, Bonde, bilmekaniker IT-TEKNIKER VÅRDARE
BRANDMAN
KOCK SERVITRIS STYLIST DJ NUTRITIONIST DELFINSKÖTARE POLITIKER MUSIKER
Civilingenjör grafisk formgivare
JOURNALIST SKA UNDERSKÖTER
webbdesigner, socionom, psykiater, kulturvetare tandlhygienist, key account manager,
Reporter
edare Socialpedagog, gitar rist, Programl
inlaga_senaste_23aug.indd 12
8/25/2010 1:54:46 PM
Drömlönen och önskelistan Med bättre ekonomi blir det lättare att klara vardagsutgifter och du kanske kan spara pengar till stora inköp. Med fast anställning och högre inkomst kan du också ta lån för att köpa ny eller större bostad. Ett lån på en miljon kronor som betalas av på 30 år och har bunden ränta i 2 år kostar (i maj 2010) 1 820 kronor i månaden. • Hur skulle ditt boende se ut om du fick din drömlön? • Drömmer du om att kunna köpa en bil? • Hur skulle du tillbringa din semester? • Hur ser din önskelista ut? Vad skulle du ha råd med om din inkomst ökade med flera tusen kronor i månaden?
Har du varit trogen mot dina drömmar? Letar du jobb på rätt ställe? Du kanske känner att det är svårt att veta var du ska koncentrera ditt letande efter ditt framtida jobb. Ibland kan det vara till hjälp att tänka bransch istället för yrke. Barndomsdrömmarna kan ha något viktigt att säga dig idag. Om du som barn fantiserade om att bli läkare, men sedan blev något annat, kanske du ändå ska ställa dig frågan om det finns något jobb inom sjukvården som anknyter till det som du intresserade dig för som barn. Arbetstillfredsställelse handlar mycket om att befinna sig i rätt sammanhang. Dina drivkrafter kan förstärkas betydligt om du känner att du letar på rätt ställe. Det finns många arbeten inom sjukvård och äldreomsorg och alla är inte doktorer eller sjuksköterskor. Om du vill arbeta inom sjukvården finns det hundratals olika arbeten inom personal, ekonomi, teknik, lokaler, service. Din motivation kan också visa sig vara utslagsgivande när en arbetsgivare väljer mellan olika kandidater. Barnet som ville bli lastbilsförare kanske som vuxen ska titta särskilt noga på lediga jobb i transportbranschen. Den som barn fångades av dramatiken i brandkårsutryckningen kanske ska titta på jobb i alla verksamheter som jobbar med blåljus. Du som ville bli fotbollsproffs eller idrottsstjärna kanske ska möta barn och ungdomar som personal på dagis eller fritids eller kanske rentav utbilda dig till lärare? Om du funderar över att studera vidare kan det vara en bra idé att studera ditt drömyrke på nära håll – det kan öka din motivation.
1. VEM DU ÄR I 13
inlaga_senaste_23aug.indd 13
8/25/2010 1:54:46 PM
Dina svar på vem du är När du söker arbete kommer arbetsgivarna att vilja att du presenterar dig. De vill inte att du berättar hela ditt livs historia. De vill ha en specialgjord snabbversion där du berättar vad som är intressant för dem. Men för att kunna göra det är det bra om du kan teckna ner en beskrivning som du kan utgå ifrån. Använd följande frågor som stöd:
UPPVÄXT Vad fick du beröm för som barn? Har dina uppväxtförhållanden påverkat dig på något sätt? T ex:
Jag lärde mig att ha respekt för alla människors lika värde
Jag lärde mig att inte slösa med pengar
Jag lärde mig att visa respekt för ingångna avtal
Vi fick tidigt lära oss att ta ansvar
Har dina föräldrars värderingar präglat dig på något positivt sätt?
De sa alltid … t ex:
Att jag skulle vara hel och ren
Att jag skulle vara ärlig och inte ljuga
Att jag inte skulle ta någon skit
De var … t ex:
Egna företagare
Aktiva inom nykterhetsrörelsen
Aktiva i facket
Aktiva i politiken
Har dina föräldrar eller syskon påverkat ditt yrkesval?
De uppmuntrade mig att …
De var …
Mina syskon utbildade sig till …
Den som påverkade mig mest var …
Har du gjort några uppbrott och valt en helt ny väg?
Flyttat hemifrån, bytt bostadsort
Börjat studera, bytt yrke
Vad ville du uppnå?
Var du äldsta syskon och fick ta mycket ansvar för småsyskonen? Var du yngsta syskonet och försökte alltid tävla med äldre syskon? Var du enda barnet och fick mycket uppmärksamhet?
Nej, men det skiljer många år till mitt äldre syskon
Visst, men jag gick på dagis och lärde mig där att ta för mig
14 I 1. VEM DU ÄR
inlaga_senaste_23aug.indd 14
8/25/2010 1:54:46 PM
FAMILJ Är du gift eller sambo? Har du barn? Hur många? Har du husdjur? Vilket ansvar tar du för barnen och husdjur? Hur ser nätverket ut runt dig och din familj? BOENDE Bor du i hus eller lägenhet? Har du någonstans dit du far när du är ledig? Kolonistuga, fritidshus etc. Ägnar du mycket tid åt att sköta om hus och trädgård? Bor du själv?
g?
Har du fast bostadsadress?
ety
Om du själv tä n vad du ker efter var bar ville bli när d n u Inget b är en sak vä ld arbetsl arn drömmer igt tydlig. ös som o m att bli få lära vuxen. si barndo g ett yrke och Alla har drö mm få spel faktiskt msdrömmar a en ro ar om att kan ha ll. D nytt ar fortfarande vara till en väldig kraf essa bete. D du änn t och ka et gälle hjälp n u ar v från inte hamnat r särskilt om är du ska söka n Var det barndomen rätt. Så låt o du känner at . t ss rota förebild någon i din lite i d o itt närhet ? De flesta b mgivning so en som arn hit m du så eller sl ta d g r e so ti se d m en r ig äkten. När bar som förebild t någon i talar d e , polis, sn ofta om kläd n beskriver si inom familjen na före erna m ickare någon bilder an el le b r är sj m - Bruka össa och kl uksköterska. i det yrket, t ä De fles de du som b ut sig blev m Genom att lå ex arn klä ta barn na an ofta beskriv ut dig sitt yr a och so väljer yrken Efter en som är till något yrke ke. m alla enkla at ? förstår läkarun doktor t va d er kn d de gå eller sj r ut af fär. . .tesö G ing vi Ford RDu?ks.kö rs IFT? ll många själ på. imp va leka poner GÅon som rö ka. NäsStaA n alla h ar lekt att bli ÄDar på de fles r sig och låte M b ta grävm R randman, po . Många drö r mycket askinis lis m , d am e t, pilot också o har det bulansf el m ö g men yrkesid ge samt at ler lokförare. rare, enti t de ge Alla des t tet. Andra r en ty sa jobb barn d dlig römmer Hör d u e som om att bli fotbolls till dem so arrttiisstt?? proffs, höjdh drömde om m sina idole En r. att opp frraam mgånga del lever länge are, program bli r r. ledare i So si lyckkaass n drö m vvu elle b bolllspr xen vet du at m och hopp r Kanske li ffotb as o t ff det är få s. F barndo tyckkeerr du, så få som så här å slår igenom drröm i ef som ar saker i msd tist. den drrö var oreeaalisti terhand, att din sk. Men mmen so det kan m säge Du ka k nsk r någo fi t viktig nnas fram amtida e såg dittttt drö t om kkocckar m mat a progr satt klis yrke på TV? am tr M ad m ångaa sjukhu s kansk en på TV och e framför avvssn e bestä de sso nitt i u huss mde sig näärr m arbetar på - Var d en sjju p de följd erie? et någ kkh o drömyr e vaarrjjee n som uppmu I en del ke? ntrade l ffaa dig att saam mma yr miljer är det bli ditt k so själlv s m si man ka rkke na förä vkkllaarrtt att man nskkee n sska vvä ldrar o famiilj te ljeerr har att inte ch lja h fföräldra ifffrrågasäät ätt man t a det som baarn vvä n ska b rna . I and ljer ssaam ra a mman li när man b en tyydlig li förvän lir stor. ler med ta stöd, m faallle np Om den påå vad vvad man en om na annat, en n kan m man hemlig själv vill blir önskkaaan an a ju t önskar - Var d den et j upp t et a t bli at leva fa att välja någon när n m ågot iljen so ä ståen a deras m d e väljer sk tj yrke? N som va rnade atig. a du i Iblaan dig för alla fa ågon so om nd ä d et en an ll inte bli so sa: ”aatttt vad farligt är du än m hö el öveeerr aat ler osäkert ar rig som har vi”. t arb ett tun bet man gt, svår n ska st etteett är illa b e. Iblaan n d kl t, t ag etalt o udera ar någ Ibland ch so vidar on bestäm behöver de in e till ett mer m tycker att mer sig te säga välbetal veta av något för att t arbet e. Det fin när man själv detta inte är alls – man n något tydliga s forskare so kommer ut man vi i ll inte haf förebilder sp m påvisat vilk arbete. el är det t något tydlig ar för motiva en tydlig roll inte fö tionen föreb r sent ännu at ild under din . Om du t skaf fa u en bra ppväxt förebild
är
Är du med i någon förening?
ing
åg
up
pb
hu
du
rv
ill
Sv
bli
ar
be
skr
ra
inlaga_senaste_23aug.indd 15
ro
tt
an
oc
GA? FRITIDSH US STU ? NI T O L
mm
ko
tn
ive ni
på v
jor
ett
ug
Ditt drömjobb idag?
hv
du ä
? LÄGENHE T? HUS KO K? ER
rd
? ANSVAR? ARN NÄ ?B TV BO
ha
em
de
an
du v et ve m
stä
du
Har du någon hobby?
sb
Utövar du någon sport?
lln
FRITID
alt
en
he
lt n
r
yv
äg
?
8/25/2010 1:54:48 PM
inlaga_senaste_23aug.indd 133
8/25/2010 1:55:08 PM
inlaga_senaste_23aug.indd 134
8/25/2010 1:55:08 PM