FA K TA & U P P G I F T E R
J2000
J2000 R Ä T T S K U N S KAP Juridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på fem block. Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, dokument, informationstips m m samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 Konsument – 4 Boende – 5 Arbete gör boken lättöverskådlig och funktionell. Elva grundkapitel och fem pluskapitel fördelas på de fem blocken.
J2000 Affärsjuridik är en fortsättningsbok som behandlar juridiken ur affärslivsoch företagssynvinkel. Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Åsa Toll är jurist och hovrättsassessor.
J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd J2000 Affärsjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik
& P R I VA T J U R I D I K FA K TA & U P P G I F T E R
& P R I VA T J U R I D I K
J2000 Rättskunskap & Privatjuridik är främst avsedd för kursen Rättskunskap på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (KY) på yrkeshögskola. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.
R Ä T T S K U N S KAP
& P R I VA T J U R I D I K
RÄTTSK U N S KAP
Jan-Olof Andersson Best.nr 47-09495-0 Tryck.nr 47-09495-0-00
Cege Ekström Å s a To l l
9
789147 094950
3 uppl LIBER
J2000 Rättskunskap & privatjuridik – Juridik i praktiken Fakta & Uppgifter ISBN 978-91-47-09495-0 © 2005, 2007, 2010 Författarna och Liber AB Redaktion: Per-Olof Bergsten och Camilla Nevby Fotograf och bildredaktör: Tomaz Lundstedt Formgivning och omslag: Fredrik Elvander Layout: Karin Österlund Figurer: Danny Bengtsson Produktion: Thorwald Persson Tryck: Kina 2010 Upplaga 3:1 Tryckt på miljövänligt papper
Produktstöd, uppdateringar, rättelser och komplement Information om produktstöd, viktiga förändringar, korrigeringar av eventuella fel i materialet m m hittar du på vår hemsida: www.liber.se [titel → komplettering]. Om du inte har tillgång till internet: ring 040-25 86 00 och begär vår Kundservice, så skickar vi aktuell utskrift till dig.
koPIeRInGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö www.liber.se Tfn: 040-25 86 00, Fax 040-97 05 50 Kundservice: Tfn 08-690 93 30, Fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
J2000_00_s_1-7.indd 2
09-12-01 16.00.59
Läsanvisning 4 J2000 Rättskunskap & privatjuridik – för kurser och självstudier J2000 Rättskunskap & privatjuridik är ett utbildningsmaterial främst avsett för kursen Rättskunskap på gymnasiet och komvux. Det passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. Det är även lämpligt för självstudier samt att använda som handbok.
4 Juridik i praktiken J2000 behandlar vardagsnära juridiska frågor sedda ur individens synvinkel. Materialet har en stark verklighetsanknytning med tillämpande kunskaper. Boken omfattar sexton kapitel som vart och ett behandlar olika områden. Varje kapitel innehåller en faktadel och en uppgiftsdel med tillämpningar. Elva kapitel utgör grundkapitel, medan fem kan betraktas som fördjupning (”pluskapitel”).
4 Fakta – med exempel, figurer, lagtext m m Faktadelarna inleds med ett litet praktikfall och några frågeställningar att fundera på inför läsningen av kapitlet. I anslutning till faktatexten finns belysande exempel samt verkliga rättsfall som förklarar och förtydligar och ger ökad praktisk förståelse. Lagparagrafer finns insprängda i faktatexten för att ge en naturlig koppling till de juridiska begrepp och sammanhang som beskrivs i boken. Vidare finns det gott om figurer och tablåer som bidrar till helhetssynen. Det finns också exempel på olika dokument m m. I faktadelen finns löpande i marginalen förklaringar av juridiska begrepp.
4 Fördjupningar och informationstips I slutet av varje faktadel finns hänvisning till aktuella webbplatser under rubriken ”Mer info” samt en förteckning över i kapitlet berörda lagar. Därefter följer en sammanfattning av innehållet i kapitlet. I flera kapitel finns dessutom praktiska tips under rubriken ”Att tänka på”. Löpande i texten finns dessutom insprängda faktarutor som fördjupar och ger ytterligare information.
4 Uppgifter – av olika slag Uppgiftsdelarna inleds med rätt/fel-frågor för repetition och diskussion. Därefter följer problem av ”integrationskaraktär” som anknyter till de inled ande berättelserna och behandlar de väsentliga delarna av kapitlet. Dessa uppgifter är verklighetsnära och anknyter direkt till faktatexten i kapitlet. Dessutom finns övningar som innebär tolkning och upprättande av juridiska dokument. På fem ställen i boken hänvisas till blanketter på Libers webbplats, www.liber.se (ange sökord J2000). Blanketterna finns också i lärarhandledningen.
4
J2000_00_s_1-7.indd 3
09-12-01 16.00.59
4 Vardagsproblem och rättsfall I slutet av uppgiftsdelarna finns ett avsnitt under rubriken ”Problem i vardagen” med uppgifter som påminner om dem som finns i tidningars frågespalter. De flesta kapitel innehåller en typ av problem under rubriken ”Hur skulle du döma?”. Det är uppgifter som utgår från autentiska rättsfall, och där man sedan kan jämföra sitt beslut med det som en domstol tagit. Slutligen finns det under rubriken ”Sök svaret” problem där man ska hitta svaret i rätt lag utan någon direkt hjälp från faktatexten.
4 Fem block och valfri ordning Kapitlen i J2000 kan i princip läsas i valfri ordning. De första två kapitlen ger dock en orientering om lagstiftning och rättssystem i Sverige, som kan underlätta förståelsen av de följande kapitlen. I övrigt kan innehållet prioriteras efter intresse och tid. För att underlätta valet har boken delats upp i fem block: Samhälle, Familj, Konsument, Boende och Arbete. I varje block finns ett kapitel som kan ses som ett fördjupningskapitel (”pluskapitel”).
4 Lösningar – med lagtextutdrag Kommentarer och lösningar till uppgiftsdelarna finns i ett separat häfte. Till varje uppgift finns ett lösningsförslag med en kort kommentarer och hän visning till aktuellt lagrum. I flertalet fall återges berörd lagtext. Lösningen är ibland beroende av hur man bedömer omständigheterna kring ett juridiskt problem. I sådana fall anges analysen av de förutsättningar som ligger till grund för lösningsförslaget.
4 Domslut – bakgrund och analys Man kan komma fram till en annan lösning med förändrade förutsättningar. Detta förhållande är viktigt att känna till, eftersom domstolarna befinner sig i samma situation när de ska göra sin bedömning i anslutning till domen. När det gäller rättsfallen under rubriken ”Hur skulle du döma?” finns verkliga dom slut med som lösning. För lärare / handledare kompletteras J2000 med en lärarhandledning inkl cd.
4 Lagsamling Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik (Liber) innehåller ett hundratal lagar inom nämnda områden. Den utgör ett komplement till läroboken och ger möjligheter till fördjupning. Den är lätt att hitta i och lätt att arbeta med. Lycka till med dina studier! Författare & Redaktion Tredje upplagan I denna tredje upplaga (2010) har tillägg, justeringar och uppdateringar gjorts rakt igenom boken. Flertalet områden och kapitel har härvidlag berörts.
J2000_00_s_1-7.indd 4
09-12-01 16.00.59
Innehåll Block 1: Samhälle KAPITEL 1
Hur lagar kommer till
8
Normer och rättsregler 10 Rättsordningen 10 Lagstiftning 10 Lagförslag 10 Remiss 11 Riksdagsbehandling 12 EU:s direktiv och förordningar 13 FN-konventioner 13
Rättskällorna 14 Författningar 14 Prejudikat 15 Förarbeten 16 Sedvana och avtal 16 Lagboken 17 Grundlagarna och balkarna 18
Offentlighetsprincipen 19 Offentlig rätt och civilrätt 20 Tvingande och dispositiva lagregler 20 Fysiska och juridiska personer 20 Mer info 21 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 22 Uppgifter 23 KAPITEL 2
Hur domstolarna arbetar 26 Domstolar 28 Allmänna domstolar 28 Tingsrätt 29 Hovrätt 29 Högsta domstolen 29 Förvaltningsdomstolar 30 Specialdomstolar 30
Juridisk hjälp 31 Rättegång 31 Tvistemål 32 Förberedelse 32 Huvudförhandling 33 Dom 33
J2000_00_s_1-7.indd 5
Mer info 69
Familjemål 35 Brottmål 36 Förundersökning 36 Huvudförhandling 37
Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 70 Uppgifter 72
Påföljder 40 Rättskedjan – ett exempel 42
Ombudsmän 44
KAPITEL 4 (+)
Justitieombudsmannen 44 Justitiekanslern 44
Internationell rätt 76
Överstatliga domstolar 44
FN och folkrätten 78
Mer info 45
Mänskliga rättigheter 78 FN:s beslutande organ 79 FN:s domstolar 81
Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 46
Europarådet 81
Uppgifter 47
Europeiska unionen (EU) 82
KAPITEL 3
Om brotten
52
Vad är ett brott? 54 Vilka är brotten? 54 Brott mot person 55 Mord och dråp 56 Misshandel 56 Olaga hot 57 Ofredande och fridskränkning 57 Hemfridsbrott 58 Sexualbrott 58
Förmögenhetsbrott 59 Stöld 59
Rån 60 Bedrägeri 61 Häleri 62 Skadegörelse 63
Brott mot allmänhet och stat 64 Mordbrand 64 Allmänfarlig vårdslöshet 65 Urkundsförfalskning 65 Upplopp 65 Hets mot folkgrupp 67 Våld eller hot mot tjänsteman 67
Brott mot specialstrafflagar 68 Trafikbrott 68 Narkotikabrott 68 Bidragsbrott 68
Skadestånd i samband med brott 69
EU:s framväxt 82 EU:s tre pelare 84 EU:s lagar 85 Arbetet med EU:s lagar 85 Kommissionen lämnar lagförslag 86 Parlamentet ger råd 86 Ministerrådet bestämmer 87 EG-domstolen tolkar och dömer 88 Revisionsrätten granskar 89
Mer info 89 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 90 Uppgifter 91
Block 2: familj KAPITEL 5
När man flyttar ihop
94
Samboförhållande 96 När samboförhållandet upphör 97 Jämkning 98 Samboavtal 98 Vem behåller bostaden? 99 Vid dödsfall 99
Äktenskap 100
Hindersprövning 100 Vigsel 101 Partnerskap 102 Omvandling av partnerskap 102 Leva tillsammans 103 Egendom i äktenskap 103
09-12-01 16.01.00
Dröjsmål 184 Hur löser man konflikter? 184
Giftorättsgods 104 Enskild egendom 104 Gåva till make 105
Övriga arvingar 139 Om arvingar saknas 141 Efterlevande sambo 141
Skilsmässa 105
Testamente 142
Vem behåller bostaden? 105 Bodelning 106 Vad ska ingå i bodelningen? 107 Jämkning vid bodelning 108 Bodelning under bestående äktenskap 109
Formulering av testamente 143 Inbördes testamente 144 Delgivning av testamente 145
Bouppteckning 146
Distans- och hemförsäljningslagen 185 Information 185 Ångerrätt 185 Återbetalning 187
Konsumenttjänstlagen 187 Tilläggsarbete 188
Arvskifte 148
Arvsavstående 150
Mer info 151
Avtalsvillkorslagen 189
Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 112
Resetjänster 189
Sammanfattning 152
Uppgifter 113
Mer info 191
Uppgifter 153
Webbplatser • Laga
Äktenskap i andra länder 110 Mer info 111 Webbplatser • Lagar
Undantag från huvudregeln vid bodelning 148
Pris 188 Felaktig tjänst 188 Garanti 189 Avbeställning 189
Sammanfattning 191 KAPITEL 6 (+)
Föräldrar och barn
118
Barnens rättigheter 120 Faderskap 121 Barns namn 121 Vårdnad om barn 122 Föräldrar som är eller har varit gifta med varandra 123 Föräldrar som inte är gifta med varandra 123 Hos vem ska barnet bo? 124 Umgängesrätt 124 Hur löser man tvister? 125 Underhållsbidrag 126
Adoption i Sverige 127 Vem får adoptera? 127 Utländska adoptioners giltighet i Sverige 128
Ansvar för skador orsakade av barn 128 Mer info 129 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 130 Uppgifter 131 KAPITEL 7
När någon dör 136 Arv 138
Efterlevande make 138 Basbeloppsregeln 139
J2000_00_s_1-7.indd 6
Uppgifter 193
Block 3: Konsument
KAPITEL 10
KAPITEL 8
Avtal och köp Avtal 160
158
Köpa på kredit 200 Konsumentkredit 202
Träffa avtal 160 Anbud och accept 160 Standardavtal 162 Ogiltiga avtal 163 Oskäliga avtalsvillkor 164 Fullmakt 165 Ställningsfullmakt 166
Skadestånd vid avtalsförhållande 166
Kontokort med och utan kredit 207 Anslutna inköpsställen 207 Förlust av kontokort 207
Köp 167 Köplagen 167 Köp av stöldgods 168
Mer info 170 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 170 Uppgifter 171 KAPITEL 9
Konsumentskydd 178 Konsumentköplagen 180 Ansvaret för varan 180 Fel på varan 180 Reklamera felet 181 Garanti 181 Rättsligt fel 182 Rättelse av fel 182 Ångra ett köp 183
Kreditinformation 202 Kreditprövning 203 Kontantinsats 204 Förtidsbetalning 204 Överlåten kredit 205 Återtagande 206
Kontokort 207
Krav på betalning 209
Dröjsmålsränta 209 Betalningsföreläggande 210 Utmätning av egendom 211 Utmätning i lön 212 Kreditupplysning 212 Skuldsanering 213 Preskription 214
Mer info 215 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 216 Uppgifter 217 KAPITEL 11 (+)
Försäkringar
224
Samhällets skydd 226 Privata försäkringar 226
09-12-01 16.01.01
Avtalstiden 227 Krav på information 227 Försäkringspremie 227 Ersättning för skada 228 Sänkt ersättning 229 Paketförsäkringar 230 Personförsäkring 231 Tvist 231
Mer info 232 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 232 Uppgifter 233
Block 4: Boende KAPITEL 12
Hyreslägenhet och bostadsrätt 238 Hyreslägenhet 240
Hyresavtal 240 Hyran 240 Lägenhetens skick 241 Överlåta lägenhet 241 Hyra ut i andra hand 242 Besittningsskydd 243 Förlust av hyresrätten 244
Hyresnämnden 244 Bostadsrätt 245
Tomträtt 266 Mer info 67 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 268 Uppgifter 269
Låna pengar
EU:s arbetsrätt 306
Mer info 307
Kreditvillkor 278
Sammanfattning 308
Säkerheter 279
Uppgifter 309
Pant av lös egendom 279 Borgen 280 Varaktighet 280 Inteckning i fast egendom 280
Eget hus
256
Vad är en fastighet? 258 Fastighetstillbehör 259
Ägarens rättigheter och skyldigheter 260 Bygglov 260 Köp av fastighet 261
Säljarens upplysningsplikt 261 Mäklare 262 Köparens undersökningsplikt 262 Dolt fel 263
J2000_00_s_1-7.indd 7
KAPITEL 16 (+)
Arbetsförhållanden
Mer info 283
Arbetstidslagen 316
Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 284 Uppgifter 285
Block 5: Arbete
anställning
290
Vem förhandlar om kollektivavtal? 292 Vem berörs av kollektivavtalen? 293 Stridsåtgärder 294
Medbestämmandelagen 295
KAPITEL 13 (+)
Webbplatser • Lagar
Konkurs 282
Ägarlägenhet 248
Uppgifter 251
En fri arbetsmarknad inom EU 305
Skuldebrev 276
Kollektivavtal 291
Sammanfattning 250
274
Enkelt skuldebrev 276 Löpande skuldebrev 277
KAPITEL 15
Webbplatser • Lagar
Arbeta svart 305
KAPITEL 14
Årsavgift 246 Besittningsskydd 246 Överlåtelse 247
Mer info 249
Uppsägning 300 Saklig grund 301 Turordning vid uppsägning 302 Uppsägningstid 302 Företrädesrätt till återanställning 303 Avsked 304 Förhandling och varsel 304
Köpehandlingar 264
Arrende 266
Föreningsrätt 295 Förhandlingsrätt 295 Primär förhandlings skyldighet 296 Information 296 Medbestämmandeavtal 297 Tolkningsföreträde 297 Vetorätt 297 Skadestånd 298
Lagen om anställningsskydd 298 Anställningsformer 298 Anställningsavtal 300
314
Ordinarie arbetstid 316 Övertid 316 Arbetstidens förläggning 316 Raster och pauser 317 Avtal om arbetstid 317
Semesterlagen 317
Ledighet 318 Tidpunkt för semestern 318 Semesterlön 318 Sparad semester 319 Semesterersättning 320
Arbetsmiljölagen 321 Skyddsombud 322 Arbetsmiljöverket 324
Jämställdhet och likvärdiga villkor 324 Kartläggning av löner och andra villkor 324
Förbud mot diskriminering 325 Skadestånd inom arbetslivet 327 Mer info 327 Webbplatser • Lagar
Sammanfattning 328 Uppgifter 329 Sakregister 333
09-12-01 16.01.02
Block 1. Samhälle
KAPITEL 1
Hur lagar kommer till Innehåll: Normer och rättsregler Rättsordningen Lagstiftning Lagförslag Remiss Riksdagsbehandling EU:s direktiv och förordningar FN-konventioner
Rättskällorna Författningar Prejudikat Förarbeten Sedvana och avtal Lagboken Grundlagarna och balkarna
Offentlighetsprincipen Offentlig rätt och civilrätt Tvingande och dispositiva lagregler Fysiska och juridiska personer Mer info Webbplatser Lagar
Sammanfattning Uppgifter
J2000_01_s_8-25.indd 8
09-12-09 08.59.48
Lag mot mobiltelefoni? Tony och Sara arbetar på en restaurang. En dag diskuterar de mobiltelefon förbud på restauranger. ”Enligt tidningen kan ett sådant förbud gälla från nyår”, säger Tony. ”Jag kan inte tänka mig att det är bestämt. Det är väl bara någon organi sation som tycker att det ska vara så”, invänder Sara. ”Myndigheterna kan ju knappast ha fattat ett sådant beslut.” ”Men skulle inte vi på restaurangen kunna införa ett eget förbud mot mobil telefoner i så fall eller åtminstone kunna be gästerna att stänga av telefonen här inne”, undrar Tony. ”Det är ju en arbetsmiljöfråga för oss som arbetar här, telefonerna är faktiskt väldigt störande och matgästerna störs ju också.” ”Jo, men för att det ska fungera måste det väl finnas en lag som gör att myndigheterna har rätt att ingripa”, menar Sara.
Fundera på • Vem beslutar om nya lagar? • Hur uppkommer förslag till nya lagar? • Har en restaurang rätt att införa ett eget förbud mot att tala i mobiltelefon på restaurangen?
9
J2000_01_s_8-25.indd 9
09-12-09 09.00.00
Hur lagar kommer till
I alla samhällen är människor beroende av varandra. Man lever och arbetar ihop, umgås, köper av varandra, delar på samhällsfunktioner osv. Detta beroende förhållande kan orsaka konflikter som måste lösas med hjälp av regler. En del regler är privata umgängesregler, medan andra är lagregler som fastställs genom politiska beslut. Hur lagregler kommer till och hur de tolkas och används tas upp i detta kapitel.
Normer och rättsregler För att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster) för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar etc och i samhället i stort. Många av dessa normer är sociala regler, t ex hur man ska uppföra sig vid matbordet, hälsa på varandra och klä sig vid olika tillfällen. Andra normer kallas moralregler och har ibland en religiös bakgrund. Dessa normer kan variera från en grupp till en annan eller från en plats till en annan. De kan också till viss del förändras över tiden. Moralregler kan upplevas som starkare än sociala regler. Det sätt på vilket en individ väljer att följa sådana regler brukar kallas för etik. Den som avsiktligt låter bli att följa reglerna kallas då av andra i gruppen för ”oetisk”. Exempel på moralregler är att man inte ska ljuga, stjäla från andra, vara otrogen etc. Alla länder fastställer dessutom ännu starkare s k rättsregler, som man nor malt brukar kalla lagar. Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas, t ex med fängelse. Alla regler är normer för hur man ska bete sig mot andra.
Rättsordningen Rättsregler fastställs av staten i form av främst lagar. Dessa lagar finns i skriftlig form, eftersom det är meningen att alla människor ska kunna ta del av dem och rätta sig efter dem. Rättsreglerna är inte en gång för alla givna, utan de kan ändras när uppfattningarna i samhället förändras eller när de styrande politikerna vill ändra människors uppfattningar. Under senare år har synen på mutor, rattfylleri och misshandel av kvinnor påverkats av bl a massmedias bevakning. Detta kan sedan ge upphov till lagändringar eller ibland till helt nya lagar. Systemet med rättsregler kallas för rättsordningen. I rättsordningen ingår även sedvana (praxis) och avtal.
Lagstiftning Lagförslag
Ett lagförslag kommer till genom att någon eller några tar initiativ (1) till en förändring, t ex allmänheten eller organisationer och föreningar (se fig på nästa sida). Initiativet kan gälla en helt ny lag eller en förändring av befintlig lag. Enskilda riksdagsmän kan då lägga fram ett förslag, en s k motion, till riksdagen.
10
J2000_01_s_8-25.indd 10
09-12-09 09.00.01
Block 1. Samhälle
Hur lagar kommer till
Remiss
Remissbehandlingen (4) innebär att lagförslaget skickas till utvalda statliga och kommunala myndigheter samt berörda organisationer. De senare kan vara t ex fackliga organisationer, intresseorganisationer eller ideella föreningar. Organisa tionerna och myndigheterna kan komma med yttranden (synpunkter) över lagförslaget till departementet. Det är sedan regeringens uppgift att väga sam man de olika åsikterna som naturligtvis ibland kan vara direkt motsägande. Regeringen utarbetar därefter en proposition (5). I viktiga fall går denna på remiss till Lagrådet, som främst består av domare från Högsta domstolen och Regeringsrätten (se kap 2). Lagrådet ska granska förslaget och kontrollera om
KAPITEL 1
Om riksdagen ställer sig bakom motionen begär man en utredning av regering en. Regeringen tillsätter därefter en statlig utredningskommitté (2), som van ligen består av experter på området och politiker. Regeringen kan också tillsätta en ensam utredare, en s k särskild utredare, som i regel brukar knyta experter och sakkunniga till sig. I vissa fall kan regeringen också själv ta initiativ till att starta en utredning. Utredningskommittén avlämnar ett betänkande (3) till regeringen. Ett sådant utredningsarbete är emellertid ganska tidsödande. Därför finns också ett annat sätt att få fram ett lagförslag. Regeringen kan själv utarbeta en departements promemoria för att få fram en lag snabbare, om detta anses angeläget. I båda fallen är det något av departementen, t ex socialdepartementet, som ansvarar för att lagförslaget blir remissbehandlat innan regeringen utformar ett slut giltigt förslag.
rättsregler de lagar, för ordningar, föreskrifter och prejudikat som domstolar och myndig heter använder när de fattar beslut. motion förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. betänkande skriftligt förslag från riksdagens utskott eller utrednings förslag från en särskild utredare eller kommitté som har tillsatts av regeringen. remiss begäran om yttrande från myndig heter, organisationer m fl över ett förslag. Lagrådet organ med uppgift att yttra sig över viktigare lagförslag innan de antas av riksdagen. proposition förslag från regeringen till riksdagen om t ex en ny lag.
LAGSTIFTNINGSPROCESSEN – FRÅN INITIATIV TILL LAG 3
2 Regeringen tillsätter en
1
utredning
Utredningen presenterar sin rapport i ett
4
betänkande
Initiativ till
Regeringen skickar betänkandet på
remiss
förändring 8
5
Regeringen utarbetar förslag till förändring –
proposition Regeringen
utfärdar
lagen som sedan publiceras i Svensk författningssamling
7 Efter behandling i riksdagsutskotten går ärendet till
riksdagsbeslut
6
Propositionen lämnas till riksdagen för
riksdagsbehandling
Lagstiftningsprocessen. De olika stegen i figuren motsvaras av siffror i texten.
11
J2000_01_s_8-25.indd 11
09-12-09 09.00.10
Hur lagar kommer till
När ett slut betänkande har lämnats till riksdagen, avgörs ärendet vid ett samman träde där. Om en majoritet av riksdagens ledamöter bifaller lagförslaget så antas det som lag.
det är förenligt med andra lagar och om reglerna i lagförslaget stämmer överens inbördes. När regeringen har tagit del av Lagrådets bedömning kan den välja att antingen inte alls gå vidare med lagförslaget eller att, eventuellt efter vissa justeringar, överlämna propositionen till riksdagen. Riksdagsbehandling
I riksdagen behandlas lagförslaget först i ett eller flera utskott (6), t ex social utskottet. Efter diskussion skriver utskottet ett slutbetänkande som diskuteras i hela riksdagen. Där sker sedan en omröstning (7), och om majoriteten röstar för (bifaller) förslaget blir det en författning, dvs lag. Riksdagen anmäler beslutet till regeringen, som då utfärdar lagen (8). Den ges därefter ut i Svensk författnings samling (se s 14).
Exempel 1: Justitieministern lade år 2003 fram ett lagförslag om att polisen skulle få rätt att kroppsvisitera klottrare för att leta efter sprayburkar, innan misstanke om brott förelåg. Lagrådet sade nej med hänvisning till att detta strider mot re geringsformens bestämmelser om medborgar nas fri- och rättigheter.
12
J2000_01_s_8-25.indd 12
09-12-09 09.00.18
Block 1. Samhälle Hur lagar kommer till KAPITEL 1 EU:s direktiv och förordningar påverkar 500 miljoner invånare i 27 medlemsländer.
EU:s direktiv och förordningar Som medlem i Europeiska unionen (EU) måste Sverige anpassa sina lagar till EG-direktiv (sambandet mellan EU och EG förklaras i kap 4). Europeiska kommissionen lägger fram förslag till direktiv. Därefter diskuteras och be arbetas förslagen i Europaparlamentet. Europeiska unionens råd (minister rådet) fattar det slutliga beslutet. Ministerrådet består av ansvariga ministrar från samtliga EU-länder. Om direktivet gäller t ex jordbruksfrågor så är det jordbruksministrarna som bildar ministerrådet. Alla EU-medlemmar har förbundit sig att följa EG-direktiven när man ut formar det egna landets lagar. Dessa kan dock i viss mån anpassas till lokala förhållanden i landet. Ministerrådet kan också utfärda s k EG-förordningar, vilka omgående är bindande för medlemsländerna utan att de tas in i landets lagar. EU:s påverkan på den svenska lagstiftningen behandlas mer ingående i kap 4.
EG-direktiv EG-beslut som är bindande och som ska omarbetas till svensk lag. EG-förordning EG-beslut som är bindande och som gäller som svensk lag.
Eu-anpassad lagstiftning Stora delar av den svenska konsumentskyddslag stiftningen, som är till för att skydda den svagare parten vid ett köp, är anpassade till EG-direktiv. Det gäller bl a konsumentköplagen, distans- och hemförsäljningslagen samt lag om paketresor (se
kap 9). Dessa lagar har anpassats till svenska för hållanden och har alltså inte exakt samma inne håll som direktiven. Andemeningen i lagarna är dock densamma i alla EU-länder, vilket under lättar handel inom EU-området.
FN-konventioner Förenta Nationerna (FN) försöker påverka medlemsländernas lagstiftning genom att anta konventioner. Dessa konventioner kan så småningom påverka den svenska lagstiftningen. Ett exempel är vissa av rättsreglerna i föräldra balken, som speglar innehållet i FN:s barnkonvention. Även konventionen om mänskliga rättigheter har påverkat svensk lagstiftning (se vidare kap 4).
13
J2000_01_s_8-25.indd 13
09-12-09 09.00.21
Hur lagar kommer till
Lagar och förordningar publiceras i SFS (Svensk författningssamling).
Rättskällorna Författningar
författning samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet. lag bestämmelse som beslutas av riksdagen. förordning författning som har tillkommit genom regeringsbeslut.
Som redan nämnts måste författningarna i Sverige finnas i skriftlig form för att vara tillgängliga för medborgarna. De publiceras i Svensk författningssamling (SFS). Författningarna består av dels lagar, dels förordningar (ej EGförord ningar). Lagarna är beslutade av riksdagen, medan förordningarna har kommit till genom regeringsbeslut. En förordning innehåller detaljanvisningar för de grundläggande bestämmelser som finns i en lag. Man kan säga att förordningen gör det möjligt att praktiskt tillämpa en lag. Svensk författningssamling kompletteras så snart det kommer en ny lag eller förordning, vilken ges ett eget nummer. Numreringen börjar om på nytt varje år. Man anger årtalet före lagens nummer, t ex 2010:12. Lagarna ändras ofta och detta kan göras med en helt ny lag eller med en ”lag om ändring av lag”. Svensk författningssamling är mycket omfattande, ca 3 600 författningar. Därför har man samlat ett urval av lagar i lagböcker (se s 17).
Författningar på internet Det finns flera databaser på internet där man enkelt
Rixlex, sedan Lagar och förordningar och därefter
kan finna lagtexter. En av dem finns på riksdagens
Författningar i fulltext. Sök i Fritext på lagens full
webbplats, www.riksdagen.se. Välj Debatt & beslut/
ständiga namn eller helst på SFSnummer.
Som komplement till lagar och förordningar finns ofta mer detaljerade föreskrifter från statliga och kommunala myndigheter. Det kan vara föreskrifter om t ex livsmedelshantering från Livsmedelsverket och mer lokala anvisningar från kommunens miljö och hälsoskyddsförvaltning.
14
J2000_01_s_8-25.indd 14
09-12-09 09.00.32
Block 1. Samhälle
Hur lagar kommer till KAPITEL 1
Författningar
Bestäms av
lagar
riksdagen
förordningar
regeringen
föreskrifter
myndigheter, kommuner
Prejudikat Det räcker dock inte alltid att gå till lagar och förordningar för att förstå avsikten med en rättsregel. För att få vägledning om hur rättsregeln ska användas i ett visst fall kan man se efter hur Högsta domstolen (HD) har dömt i ett liknande mål. (HD är Sveriges högsta allmänna domstol, se kap 2.) HD:s domar finns publicerade i Nytt juridiskt arkiv, avd I (NJA I). Dessa domar (avgöranden) är principiellt viktiga för tolkningen av rättsregler och kallas för prejudikat. Även andra domstolars domslut kan vara prejudicerande.
prejudikat ett domstols avgörande som är väg ledande för framtida avgöranden. I Sverige är Högsta domstolens och Regeringsrättens domar prejudicerande.
Rättsfall Hovrätten fastställer tingsrättens domslut: Som försvårande får ses att tillgreppet utgör två brott som riktats mot olika personer och att den integritetskränkning som ägarna har blivit utsatta för vid Johan L:s sökande i handväskorna är på taglig. Det måste dessutom betecknas som en tillfällighet att det tillgripna inte kom att avse ett högre belopp. Sammantaget finner hovrätten att omständigheterna inte är sådana att brotten kan
Prejudikat angående gränsen mellan stöld och snatteri
anses som ringa. Johan L ska därför som tingsrätten
Johan L har på en dansrestaurang ur två obevakade
nyttjande av den inte ovanliga situationen att hand
handväskor olovligen tagit sammanlagt 140 kr. Frå
väskor lämnas utan direkt tillsyn under dansen, dels
gan i målet är om tillgreppen ska rubriceras som
ett inte obetydligt integritetsintrång för väskägaren,
stöld eller snatteri. För att ett tillgrepp ska bedömas
bör en sådan gärning i regel rubriceras som stöld
som snatteri krävs att gärningen med hänsyn till
oavsett om gärningsmannen kommer över endast
omständigheterna är att anse som ringa.
en mindre summa pengar. Omständigheterna i må
Tingsrättens domslut:
let ger inte tillräcklig anledning att anse gärningarna
Stöld enl 8 kap 1 § brottsbalken. Brottspåföljd: vill korlig dom.
funnit dömas för stöld. Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut: Med beaktande av att det är fråga om dels ett ut
som ringa och därmed bedöma dem som snatteri brott. Hovrättens domslut bör därför fastställas.
15
J2000_01_s_8-25.indd 15
09-12-09 09.00.35
Hur lagar kommer till
Förarbeten
förarbeten betänkanden, remissvar, propositioner etc som föregår en lag. Dessa blir vägledande för domstolarnas arbete med lagtolkning.
Man kan också behöva studera lagens förarbeten (lagmotiven) för att få väg ledning om tanken bakom lagen. Skriften Nytt juridiskt arkiv, avd II (NJA II) innehåller ett sammandrag av förarbetena till de viktigaste lagarna och om fattar utredningsdirektiv, slutbetänkanden, remissvar, propositioner och riks dagens protokoll. Man kan också ta del av hela det utredningsarbete som gjordes innan riks dagen fastställde lagen. Rapporter från alla statliga utredningar, alltså även från dem som ger upphov till lagar, finns publicerade i Statens offentliga utredningar (SOU).
Från Riksdag & Departement Den som vill veta vilka utredningar som pågår, vilka förslag som har lämnats och vilka lagar eller lagändringar som har beslutats av riksdagen, kan läsa tidningen Från Riksdag & Departement. Den utkommer med ett nytt nummer varje vecka och kan beställas från riksdagens informationsavdel ning eller läsas på Internet, www.rod.se
Sedvana och avtal Det förekommer ibland att domstolarna som rättskälla anger oskrivna regler, s k sedvana. En sedvana är ett allmänt förekommande handlingssätt i ett visst sammanhang. Även lagstiftningen kan hänvisa till sedvana. I t ex köplagens 3 § hänvisas till ”handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande”. Utöver detta gäller också de bestämmelser som finns i avtal mellan två parter.
I VILKEN ORDNING ANVÄNDS RÄTTSKÄLLORNA?
Rättskällorna används i en viss angiven ordning, där lagar, förordningar och före skrifter kommer i första hand och sedvana i sista hand.
1. Lagar, förordningar och föreskrifter
Lagens ordalydelse gäller alltid i första hand
2. Prejudicerande domar
Praxis, avgöranden från HD och Regeringsrätten
3. Förarbeten
Propositioner, betänkanden och lagrådsremiss
4. Andra normer
T ex handelskammarens uttalanden
5. Sedvana
Branschpraxis m m används i sista hand
16
J2000_01_s_8-25.indd 16
09-12-09 09.00.51
Block 1. Samhälle
Hur lagar kommer till KAPITEL 1 En del lagar ändras, några utgår och nya lagar kommer till. Där för ges uppdaterade lagböcker ut varje år.
Lagboken Lagarna kan indelas i tre typer: grundlagar, balkar och övriga lagar. Denna in delning används också i den äldsta av lagböckerna, Sveriges Rikes Lag (Norstedts), även kallad lagboken. I denna kommer först tre grundlagar, nämligen regerings formen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sedan kom mer lagarna indelade i olika rättsområden, s k balkar. Mellan balkarna återfinns vissa andra viktiga lagar, t ex skadeståndslagen och konkurslagen. Därefter tas övriga lagar upp i den tidsordning som de har utfärdats i det s k bihanget. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar (Thomson Fakta), som i stället har en indelning efter rättsområden, t ex statsrätt, familjerätt och fastighetsrätt. Båda lagböckerna har hänvisning till prejudikat vid lagparagraferna. Lagarna finns också på Internet och kan nås t ex via riksdagens webbplats (se s 14) eller via Rättsnätet, www.notisum.se.
LAGBOKEN
SVERIGES RIKES LAG Grundlagarna
Balkarna
Bihanget
Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen mm
Äktenskapsbalken Föräldrabalken Ärvdabalken Jordabalken Miljöbalken Byggningabalken Handelsbalken Brottsbalken Rättegångsbalken Utsökningsbalken mm
Övriga författningar i kronologisk ordning
Sveriges Rikes Lag (lagboken) är indelad i grundlagarna, balkarna och bihanget.
17
J2000_01_s_8-25.indd 17
09-12-09 09.00.59
Hur lagar kommer till Grundlagarna och balkarna
I Sverige har vi fyra grundlagar. Dessa anses vara så viktiga att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut och med ett val till riksdagen däremellan. • 1974 års regeringsform innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras. • 1810 års successionsordning reglerar hur den svenska tronen ärvs, dvs vem som ska vara statschef. • 1949 års tryckfrihetsförordning innehåller bestämmelser om bl a tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar. • 1991 års yttrandefrihetsgrundlag reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier. Förutom grundlagar finns, som nämnts, också balkar. Dessa berör grund läggande regler inom rättsordningen. Balkindelningen i lagboken kommer från 1734 års lag och namnen är därför något gammalmodiga. Innehållet har naturligtvis fortlöpande ändrats sedan dess.
Exempel 2: De grundläggande reglerna för Sveriges stats skick, bl a åsiktsfrihet, allmän och lika rösträtt och respekt för människors lika värde finns i regeringsformens första paragrafer.
§
Utdrag ur regeringsformen:
1 KAP. Statsskickets grunder 1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommu nal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Tryckfrihet enligt tryckfrihetsförordningen innebär bl a rätt att fritt uttrycka sina åsikt er skriftligt. Tryckfriheten innebär också rätt att fritt publicera bilder, även på andra män niskor utan deras tillstånd. Man får dock inte förtala eller beskriva andra människor så att de känner sig kränkta. Man får givetvis inte heller ”äventyra rikets säkerhet” genom att t ex avslöja militära hemligheter. Pressom budsmannen (PO) tar emot anmälningar från personer som anser sig kränkta i tid ningar (www.po.se).
§
Utdrag ur tryckfrihetsförordningen:
1 KAP. Om tryckfrihet 1 § Med tryckfrihet förstås varje svensk med borgares rätt, att utan några av myndighet eller allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.
18
J2000_01_s_8-25.indd 18
09-12-09 09.01.02
Block 1. Samhälle
Hur lagar kommer till KAPITEL 1
Var gäller de svenska lagarna? De svenska lagarna gäller givetvis för sådant som händer inom Sveriges gränser, och de berör i olika grad alla människor som befinner sig inom Sveriges gränser, oavsett om de är bosatta i landet eller bara tillfälliga besökare. Den svenska lag stiftningen kan också gälla för sådant som sker
utomlands, t ex brott begångna av personer som är bosatta i Sverige. I många fall har Sverige avtal med andra länder om vilken lagstiftning som ska gälla i vissa situationer, t ex var man ska betala sin skatt.
Offentlighetsprincipen Offentlighetsprincipen består av flera delar som främst finns i våra grundlagar. Den del som man i första hand tänker på är allmänna handlingars offentlighet, som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). Ett dokument som kommer in till en myndighet via brev eller mejl är – med vissa begränsningar – offentligt. Det innebär att vem som helst har rätt att läsa handlingen. Det spelar ingen roll att skrivelsen är ställd till någon anställd personligen om det gäller en fråga som berör myndigheten. På samma sätt är handlingar som arbetas fram på myndig heten med samma begränsningar offentliga.
§
Utdrag ur tryckfrihetsförordningen: 2 KAP. Om allmänna handlingars offentlighet 1 § Till främjande av fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.
Det finns några undantag från offentligheten av en allmän handling. Dessa undantag finns beskrivna i sekretesslagen och gäller t ex vissa militära dokument, sociala myndigheters handlingar och vissa handlingar inom sjukvården. Man har i huvudsak undantagit sådan information som kan leda till skada för landet eller individen. Ett annat undantag är att man enligt personuppgiftslagen (PUL) inte får publicera personuppgifter på Internet utan personens medgivande. Av den anledningen måste t ex de rättsfall som ibland finns på domstolarnas hem sidor vara anonyma vad gäller personnamn (se www.rattsinfosok.dom.se, alter nativt www.domstol.se, klicka på Vägledande avgöranden). Om man nekas att läsa en offentlig handling kan man vända sig till för valtningsrätten (f d länsrätten), vars beslut kan överklagas till kammarrätten och slutligen till Regeringsrätten (se kap 2). En annan del av offentlighetsprincipen gäller allmänhetens rätt att närvara vid förhandlingar inför domstol och beslutande statliga och kommunala
19
J2000_01_s_8-25.indd 19
09-12-09 09.01.10
Hur lagar kommer till
församlingar. Det betyder att man alltid har rätt att närvara vid t ex riksdagens eller kommunfullmäktiges sammanträden. När det gäller rätten att närvara vid en domstol finns denna angiven i regeringsformen (RF). Om en rättegång ska ske inom ”stängda dörrar” fordras ett särskilt beslut om detta. Anledningen kan vara att man vill skydda berörda personer eller känsliga statsangelägenheter.
Offentlig rätt och civilrätt Den svenska rättsordningen brukar ibland delas in i två områden, offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten innehåller regler för hur stat, kommuner och myndigheter ska organiseras och vilka medborgerliga och mänskliga rättig heter och skyldigheter invånarna har. I den offentliga rätten ingår regler om bl a lagstiftning, beskattning, brott, domstolar och straff. Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och or ganisationer så länge det inte gäller brott som faller under s k allmänt åtal. Civilrätten innehåller regler om t ex äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.
Tvingande och dispositiva lagregler
offentlig rätt samlings namn för stats- och för valtningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om stats skicket, medan för valtningsrätt innehåller regler om myndigheters verksamhet. civilrätt rättsområde som rör förhållandet mellan privatpersoner och som inte innefattar något brott. dispositiv lagregel som kan åsidosättas genom avtal mellan parterna (motsats: tvingande, indispositiv). fysisk person enskild människa. juridisk person bolag, förening, kommun, staten etc.
Inom civilrätten är en del lagregler tvingande, medan andra är dispositiva. En tvingande lagregel är en minimiregel som inte får försämras i ett avtal. Regeln har kommit till för att skydda en underlägsen part, t ex en konsument gentemot ett företag eller en anställd gentemot en arbetsgivare. Konsumentköplagen an ger exempelvis att garantitiden för en vara är sex månader. Det finns dock inget som hindrar att säljaren ger längre garantitid. En dispositiv lagregel gäller om inget annat har avtalats. Sådana lagregler är vanliga inom civilrätten och innebär endast ett stöd i de fall ett avtal saknar närmare precisering. Den offentliga rätten innehåller mycket sällan dispositiva lagregler. Anledningen är att man alltid ska veta vad som är brott, vilka skatter man ska betala, vilken domstol man ska vända sig till osv.
Fysiska och juridiska personer Den som är ansvarig för sina handlingar är ett rättssubjekt. Fysiska personer (människor) är rättssubjekt, men också juridiska personer, t ex handelsbolag, aktiebolag, föreningar, kommuner och svenska staten utgör rättssubjekt. När det gäller juridiska personer så företräds de av en eller flera fysiska personer. Dessa kan t ex skriva på avtal för den juridiska personen. Vanligen är det den juridiska personen som blir juridiskt ansvarig för sina skulder och inte före trädarna. Om det handlar om brottslig verksamhet kan dock företrädarna bli personligen ansvariga. En del fysiska personer kan ha begränsad rättslig handlingsförmåga bero ende på låg ålder, psykisk sjukdom etc.
20
J2000_01_s_8-25.indd 20
09-12-09 09.01.11
Block 1. Samhälle
Hur lagar kommer till KAPITEL 1
En kiosk kan vara en juridisk person som företräds av en fysisk person.
Mer info Webbplatser • Riksdagens webbplats (www.riksdagen.se) visar hur en lag kommer till. Under Lagar & förordningar (Rixlex) kan man få tillgång till alla författningar, propositioner m m • Den offentliga förvaltningens webbplats för svensk rättsinformation (www.lagrummet.gov. se) ger översiktliga beskrivningar av det svenska rättssystemet • Domstolsväsendets rättsinformation (www.lagrummet.dom.se) innehåller referat av svenska domstolsavgöranden
• Advokatsamfundet (www.advokatsamfundet.se) ger bl a information om juristyrket • Samhällsguiden (www.samhallsguiden.riksdagen. se) innehåller korta faktatexter om olika om råden, t ex lag och rättskipning, köp och avtal, anställning och bostad. Finns även som tryckt bok (Fritzes Offentliga publikationer). • Informationsförlaget Thomson Fakta (www.thomsonfakta.se/juridik/) presenterar nya författningar och nya domar från Högsta dom stolen och Regeringsrätten
Lagar Regeringsformen (1974:152)
Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
Successionsordningen (1810:0926)
Sekretesslagen (1980:100)
Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469)
Personuppgiftslagen (1998:204)
21
J2000_01_s_8-25.indd 21
09-12-09 09.01.19
Hur lagar kommer till
Sammanfattning • I alla samhällen är människor beroende av varandra och därför behövs normer (möns ter) för att bl a undvika och lösa konflikter. Dessa normer är sociala regler, moralregler och rättsregler (lagregler). • Moralregler och rättsregler är starka normer som anger hur vi ska bete oss mot varandra i samhället. • Rättsregler är så viktiga normer att de fast ställs av staten. Den som inte rättar sig efter dem kan bli utsatt för tvångsåtgärder (sank tioner). Rättsregler är lagar som beslutas av riksdagen. Förordningar beslutas av regering en och föreskrifter beslutas av myndigheter eller kommuner. • Initiativ till en lag kan komma från regering en, riksdagsmän, organisationer, företag eller från en enskild person. • Lagstiftning startar vanligen med en utredning som ger upphov till ett lagförslag (proposi tion) från regeringen. Remissbehandlingen innebär att myndigheter och organisationer ger sina synpunkter på förslaget, och därefter kan Lagrådet ge sitt yttrande över lagtextens utformning. Det slutliga lagförslaget lämnas till ett riksdagsutskott, som därefter ger riks dagen sitt slutbetänkande. Om en majoritet av riksdagens ledamöter bifaller förslaget så antas det som lag. • Sverige måste som EUmedlem anpassa sina nationella lagar efter EGdirektiv. EGförord ningar är bindande för medlemsländerna och gäller direkt som svensk lag. • Även FNkonventioner påverkar svensk lag stiftning. • Rättsreglerna ska finnas i skriftlig form och de publiceras i Svensk författningssamling (SFS). En del av rättsreglerna finns i Sveriges Rikes Lag (lagboken), som är indelad i grundlagar,
balkar och bihang. En alternativ lagbok är Sveriges Lagar. • För att helt förstå innebörden av en lag kan man ibland behöva studera lagens förarbeten, framförallt regeringens proposition. I vissa fall måste man också läsa Högsta domstolens (HD:s) domar, prejudikat, innan man kan avgöra hur lagen bör tolkas i ett enskilt fall. • Grundlagar anses vara så viktiga rättsregler att de bara kan ändras genom två riksdags beslut med ett riksdagsval emellan. Grund lagarna är regeringsformen, successions ordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. • De svenska lagarna gäller personer som vistas i Sverige även om de inte är bosatta här. • Offentlighetsprincipen innebär bl a att alla allmänna handlingar är offentliga. Vem som helst har rätt att läsa en handling som finns på en myndighet. Vissa handlingar är dock undantagna, t ex inom militära myndigheter, sociala myndigheter och sjukvårdsmyndig heter. Personuppgiftslagen (PUL) begränsar också möjligheten att publicera personnamn på Internet, vilket gör att utlagda rättsfall måste vara anonyma. • Man kan indela rättsreglerna i offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten anger bl a vilka medborgerliga rättigheter och skyldig heter vi har gentemot samhället. Civilrätten reglerar förhållandet mellan människor eller företag. • Vissa lagregler är tvingande och innebär van ligen en minimiregel för att skydda en under lägsen part. Andra lagregler är dispositiva och gäller bara om inget annat är avtalat. • Lagarna berör såväl fysiska personer (män niskor) som juridiska personer (aktiebolag, föreningar etc).
22
J2000_01_s_8-25.indd 22
09-12-09 09.01.23
Uppgifter Kapitel 1 Ange om följande påståenden är korrekta eller felaktiga.
Innehåll Rätt eller fel?
Rätt
eller
fel?
1
Sociala regler, moralregler och rättsregler finns i skriftlig form.
2
En social regel är inte lika stark som en moralregel.
3
En rättsregel finns som lag.
4
En motion är ett förslag från regeringen.
5
Remiss innebär att regeringen begär synpunkter på ett lagförslag.
6
En departementspromemoria utarbetas av riksdagen.
7
Ett betänkande från ett utskott kan alltid diskuteras av riksdagen.
8
Ett slutbetänkande blir alltid lag.
9
En förordning beslutas av regeringen.
10
Det är riksdagen som stiftar lagar.
11
Ett EGdirektiv gäller direkt som svensk lag.
12
Författningar består av lagar och förordningar.
13
Nya lagar publiceras i SFS.
14
Lagboken är uppdelad i grundlagar, balkar och bihang.
15
Yttrandefriheten anges i en grundlag.
16
HD:s domslut kan bli prejudikat.
17
Civilrätt är en del av offentlig rätt.
18
En dispositiv lagregel gäller oavsett vad som är avtalat.
19
En tvingande lagregel är en minimiregel.
20
En juridisk person är vanligen ansvarig för sina egna skulder.
Vad säger lagen? Problem i vardagen Sök svaret
23
J2000_01_s_8-25.indd 23
09-12-09 09.01.24
Hur lagar kommer till
Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffade du arbetskamraterna Tony och Sara. I uppgifterna nedan återkommer de och restaurangens ägare Victor med olika problem avseende lag och rätt. Försök att hjälpa dem.
1. Oetiskt eller nödvändigt?
3. Leta efter lagen
Tony och Sara får vara med om en hel del på restaurangen. En ”TV-kändis” kommer in ibland på kvällarna. Han äter lite mat och tar några stark öl. Sen tar han bilen och kör vidare. ”Vi borde ringa till polisen och anmäla honom”, menar Sara. ”Han kan ju faktiskt köra på någon.” ”Men det är väl oetiskt att polisanmäla en kund, så kan man väl inte göra”, tycker Tony.
En dag kommer en försäljare in som vill sälja en vinpump till restaurangens ägare Victor. Enligt säljaren fungerar den så att den blandar vinvätska utan alkoholhalt med ett medel som gör att alko hol bildas efter 15 minuter. ”Så när det säljs är det alkoholfritt, men när kunden dricker det så är det alkohol i. Detta är helt lagligt enligt alkohollagen”, menar säljaren. Victor är skeptisk och säger att han ska studera lagen först innan han bestämmer sig. ”Lagarna finns väl på internet, men var ska jag söka?” undrar Victor.
Anser du att det är oetiskt att anmäla en kund om han begår brott?
Var kan Victor hitta alkohollagen?
4. Fundera på förarbete När Victor läser lagen står det i 2 kap 1 § att vin inte får tillverkas utan tillstånd om det inte gäller tillverkning i hemmet för eget behov. ”Jag undrar om den paragrafen kan gälla i detta fall”, säger han fundersamt. ”Det är väl inte troligt”, menar Sara, ”men du måste nog läsa närmare i lagens förarbeten”, upplyser hon. ”Vad menas med för arbeten?” undrar Victor lite stressat. Vad menas med förarbeten till en lag?
2. Elpistol utan tillstånd Restaurangen är öppen till två på natten under helgerna och Tony och Sara kommer ofta inte iväg förrän en timme senare. Sara tycker att det är obe hagligt att gå hem ensam på natten. ”Det känns bättre nu när jag har med mig elpistolen som jag köpte i London”, säger hon en dag till Tony. ”Du är inte klok, det ju olagligt att ha vapen utan till stånd”, utbrister Tony. ”Men jag har ju köpt den i London och där är den laglig, så då måste det väl vara så i hela EU. Den är ju inte så stark, men kan ändå kännas obehaglig på vissa utvalda ställen”, avfärdar Sara honom med ett leende. Kan det vara tillåtet att använda ett vapen utan till stånd om det är lagligt köpt i ett annat land?
5. Påverka regeringen? Victors restaurang har bara öppet på kvällarna, men han funderar på att börja med lunchservering. ”Problemet är bara att priserna på marknaden är så låga. Jag misstänker att många lunchrestauranger inte sköter sina skatter och avgifter”, säger Victor till Tony och Sara. ”Jag tycker inte att man ska få driva en restaurang om man inte betalar sina skatter på rätt sätt”, fortsätter han. ”Jag skulle vilja att regeringen lade fram ett sådant lagförslag, men frågan är hur jag ska kunna påverka det.” Hur kan Victor göra för att ta initiativ till ett sådant lagförslag?
24
J2000_01_s_8-25.indd 24
09-12-09 09.01.28
universell testamentstagare 142 upplopp 65 upplysningsplikt 231, 261 uppsåt 54 uppsägning 300 uppsägningstid 302 urkundsförfalskning 65 utlandsköp 169, 185 utmätning 211 utpressning 62 utredning 42 utredningskommitté 11 utskott 12 utslag 210 utsökningsbalken 211
Vanmakt 56 varsel 304 veckovila 317 vetorätt 80, 297 vigsel 101
vikariat 299 villkorlig dom 40 villkorlig frigivning 40 vinna laga kraft 33, 38 vite 125 vittne 143 våld eller hot mot tjänste man 67 våldsamt upplopp 66 våldtäkt 58 vård 189 vård av missbrukare 41 vårdnad 35, 122, 123 vårdnadshavare 122, 123 vårdnadstvist 125 vårdnadsutredning 125 vårdslöshet 54, 128 vårdslöshet i trafik 68 värdering 228 växelvis boende 124
Yrkande 32 yttrande 11, 85 yttrandefrihetsgrundlagen 18 yttre underhåll 246 Åklagare 37, 42 ångerfrist 186 ångerrätt 185 årsavgift 246 åtal 37, 43 åtalsunderlåtelse 37 återanställning 303 återbetalning 187 återtagande 206 åverkan 63
Öppet köp 183 överförmyndare 122 överhypotek 281 överklaga 33, 38 överlåta 241 överlåta lägenhet 241 överlåtelse 247 överlåten kredit 205 överstatliga domstolar 44 överstatlig 85 överstatligt samarbete 85 övertid 316 övertidsjournal 316 övervakning 40
Ägarlägenhet 248 äktenskap 100 äktenskapsbalken 101 äktenskapsförord 104 ärvdabalken 138
Bildförteckning Andersson, Anette s 44:2 Andersson, Ingemar s 163 Bilprovningen s 311 Bris s 120 Brodin, Gunilla s 229 Courtesy Court of Justice of the E.C s 45 European Community s 13, 82, 85, 87 Flato, Pawel s 44 FN s 79 Folksam/Karlsson, Mikael s 68 Fröderberg, Magnus s 74, 221, 244 Försvarets Bildbyrå/Svensson, Jonas s 80 Holtelius, Zackarias s 204 Husqvarna AB s 218 IBL s 78, 80, 91 IBL/UPi/eyevine s 80 Jarnestedt, Jenny s 325 Jupiterimages s 75, 102, 103 Kabe s 115 Lorentzon, Christer s 32/omsl. baksida LO-TCO Rättsskydd AB s 331
J2000_s_333-336.indd 336
Lund, Øyvind s 44:1 Lundstedt, Tomaz s 8, 9, 10:2, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 24, 26, 27, 28:1,6, 29, 30, 31, 35, 37, 40, 42, 48, 49, 50, 52, 53, 54:1,4–5, 58, 59, 60, 61, 62, 63, 68, 76, 77, 78:2, 88, 94, 95, 98, 99, 100, 101, 102, 105, 108, 118, 121, 123, 126:2, 128, 132, 133, 134, 136, 142, 143, 144, 146, 149, 154, 156, 158, 159, 162, 165, 166, 167, 168, 173, 175, 176, 178, 179, 182, 183, 185, 186, 188, 189, 194, 197:2, 198, 199, 200, 201, 207, 211, 214, 219, 220, 224, 225, 228, 231, 234, 238, 239, 241, 246, 247, 254, 256, 257, 261, 262, 264, 270, 271, 274, 275, 276:1, 279, 282, 289, 290, 291, 299, 300, 303, 313, 314, 315, 318, 319, 321, 323, 326, 330, 331 Matton s 324, 325, 327 Peugeot s 114 PhotoDisc s 43, 106, 119, 120:1, 122, 124, 125, 126:1, 137, 172, 174, 180:5, 190, 197:1, 208, 213, 252, 288, 295, 296, 317, 332
Scanpix/Andersson, Ingvar s 306 Bengtsson, Åse s 151 Boon, Sally s 272 Carlsson, Jan E s 127 Collsiöö, Jan s 56 Jonsson, Ove s 25 Jurcys, Edis omslag Nyqvist, Lars s 326 Ragan, Susan s 110 Sjöberg, Sven-Erik s 66 Thielemans, Pierre s 93 Wikström, Jeppe s 267 Wissing, Per s 235 Riksbyggen s 245 Rädda Barnen s 120 Sterner, Johan s 21 Sveriges Riksdag/Staffansson, Holger s 12 Swedbank s 65 Tivoli Audio s 195 United Nations Photo s 79 visitbritain.com s 253
09-12-10 13.16.05
FA K TA & U P P G I F T E R
J2000
J2000 R Ä T T S K U N S KAP Juridikens grunder presenteras i form av faktatext och uppgifter fördelat på fem block. Faktatexten är klar, koncis och välstrukturerad – med inslag av belysande exempel, lagtextutdrag, rättsfall, fördjupande faktarutor, checklistor, begreppsförklaringar, figurer och tablåer, dokument, informationstips m m samt sammanfattningar. Uppgiftsdelarna innehåller gott om tillämpningar under rubriker som Rätt eller fel?, Vad säger lagen?, Problem i vardagen, Hur skulle du döma?, Sök svaret, Tolka och upprätta dokument etc. Blocken 1 Samhälle – 2 Familj – 3 Konsument – 4 Boende – 5 Arbete gör boken lättöverskådlig och funktionell. Elva grundkapitel och fem pluskapitel fördelas på de fem blocken.
J2000 Affärsjuridik är en fortsättningsbok som behandlar juridiken ur affärslivsoch företagssynvinkel. Författare: Jan-Olof Andersson och Cege Ekström är civilekonomer, samhällsvetare och lärare. Åsa Toll är jurist och hovrättsassessor.
J2000 Rättskunskap & privatjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd J2000 Affärsjuridik Fakta & uppgifter/ Kommentarer och lösningar/ Lärarhandledning med cd Lagsamling i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik
& P R I VA T J U R I D I K FA K TA & U P P G I F T E R
& P R I VA T J U R I D I K
J2000 Rättskunskap & Privatjuridik är främst avsedd för kursen Rättskunskap på gymnasiet och i vuxenutbildningen, inklusive kurser inom bl a kvalificerad yrkesutbildning (KY) på yrkeshögskola. Den passar också bra för andra grundläggande kurser i civilrätt och vardags-/privatjuridik. J2000 lämpar sig även för självstudier och att använda som handbok. Som komplement till J2000 finns en Lagsamling med ett hundratal av de vanligaste lagarna i rättskunskap, privatjuridik och affärsjuridik.
R Ä T T S K U N S KAP
& P R I VA T J U R I D I K
RÄTTSK U N S KAP
Jan-Olof Andersson Best.nr 47-09495-0 Tryck.nr 47-09495-0-00
Cege Ekström Å s a To l l
9
789147 094950
3 uppl LIBER