Skola 2015, den moderna skolan by Anders Berggren

Förändringsarbete med IKT i skolan som fokus Handlingsplan för 2011 – 2015 Handläggare: Anders Berggren, IKT-pedagog Dokumentversion 1.4, 2011-05-09

Förändringsarbete med IKT i skolan som fokus Handlingsplan 2011 - 2015 Bakgrund IKT (informations- och kommunikationsteknik) i skolan avser alla från förskola, fritidshem till år 9. En ny läroplan kommer att gälla från 2011 med genomförande och tankeinsatser från personal och ledning. I kursplanerna kan man utläsa att IKT ska vara en del i skolans arbete. Detta tillsammans med de indikatorer, som mer och mer framkommer från modern forskning, om att IKT i sig självt har skapat ett annat sätt att förhålla sig till lärande och kunskap. Detta gör att en modern skola ser annorlunda ut än den har gjort och gör i dagsläget. Lika möjligheter för alla barn är en demokratisk nyckelfaktor. Flera länder, kommuner och enskilda skolor gör stora satsningar för att möta nya kunskapsbegrepp som indikeras genom IKT-pedagogisk forskning. Smedjebacken som samhälle kan inte låta detta förändringsarbete passera obemärkt, utan vill också höja tillgänglighet, kunskap och pedagogisk utveckling via IKT i skolan. Dagens 6-åringar går i pension 2069 och kommer med största sannolikhet att möta IKT som privatperson, men även i sitt framtida arbete. Därför måste vi utveckla passande tankemodeller.

Syfte Processen Skola 2015, den moderna skolan har två övergripande syften. Det ena är att skolan ska närma sig den digitala värld som övriga samhället befinner sig i. En förändring mot en modernare och mer medveten, forskningsbaserad arbetsplats med lärverktyg för kvalitet och lärande1. Det andra syftet är att förbättra elevernas måluppfyllelse genom att på ett medvetet och rationellt sätt dokumentera och följa upp resultat på ett effektivare sätt.

Övergripande målsättning • • • • •

Alla elevers måluppfyllelse ska öka under perioden och alla ska ha minst godkänt i alla ämnen. Meritvärdet hos elever i årskurs nio ska öka och alla ska ha möjlighet att komma in på sitt första val på gymnasiet. Dokumentationen av elevens kunskapsutveckling ska vara enhetlig, följa en röd tråd och effektiviseras. Våra skolors attraktionskraft ska ökas. Alla elever ska ha samma möjligheter och ingen elev ska behöva känna utanförskap. IKT-mediekompetensen inom skolan ska förbättras.

Grundskolans nationella styrdokument LGR 11 och Skollagen kräver att skolan ska använda moderna verktyg för lärande. Skollagen §10 ” Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg”. Sida 2

Strategi Alla som arbetar i förskola och skola inom Smedjebackens kommun ska verka för att förändringsarbetet genomförs i enlighet med läroplanens intentioner men också ha fokus på hur IKT kan påverka och förstärka kunskapsutvecklingen och lärandet. Politiker, föräldrar och elever ska ställa krav på att få uppleva en modern skola som arbetar med tankar och idéer som syftar på det samhälle vi lever i och kommer att leva i. Livslångt lärande är inte enbart ett begrepp utan måste genomsyra organisationen. Vi ska agera lokalt, men tänka globalt med ett internationellt perspektiv i fokus.

Fokusområden Enbart materiella ting såsom datorer, aktiva skrivtavlor, videokameror, digitala kameror, sladdar och hörlurar skapar i sig ingen förändring. Men de är givetvis en viktig beståndsdel i processen och ska alltid fungera, vara moderna och inte skapa problem för användarna. Skolan ska vara professionell kravställare. Det kan vi bli genom att samordna resurser, utbilda, bygga upp stödsystem för IUP, LPP, m.m. och ge förutsättningar för utveckling av nya pedagogiska idéer. Skolans IKT ska inte bygga på samma idé som IT för administrationen. Kreativa och pedagogiska processer kräver andra öppnare system. Ett bra stöd i den digitala lärprocessen måste ske här och nu. Pedagogen tillsammans med eleven ska ha tillgång till snabba beslut om förändring.

Målsättning 2011 - 2015 Teknikinvestering • • • • •

All teknikinvestering ska alltid utgå ifrån skolans behov och stödja den pedagogik som används. Vi ska sträva mot att pedagogen har tillgång till sin egen dator senast år 2013. Vi ska under perioden 2011 - 2015 arbeta för att elever som går år 6 utrustas med varsin dator som även följer dem under åren i årskurs 7-9. 2015 ska alla elever 6-9 ha varsin bärbar dator. Alla skolor ska ha tillgång till medieklassrum med projektor och ljud. Alla skolor ska ha tillgång till trådlös uppkoppling till nätet.

Lärplattform •

En lärplattform med en sammanhållen elevdokumentation förskola - år 9 ska genomföras under perioden 2011 - 2013. Detta för att effektivisera och höja dokumentationskvalitén som i dag görs manuellt. Diskussioner om varför, vad, hur och när ska påbörjas under 2010. Rapport ska vara färdig senast våren 2011.

Sida 3

Kompetensutveckling • • •

• •

Alla verksamma pedagoger ska senast 2013 ha genomgått minst nivå 3 i PIM (Skolverkets utbildningssatsning Praktisk IT och Media). Vid all läroplansdiskussion ska IKT och Media sättas in i ett målrelaterat perspektiv. Frågan om hur vi kan arbeta med målen tillsammans med modern teknik ska vara naturlig. Forskningscirklar ska främja och fördjupade det didaktiska samtalet inom pedagogiska idéer och IKT - Media. Det ska vara naturligt att prova och våga ifrågasätta det vi gör. Ett professionellt synsätt är viktigt för förändringsarbetet. Samtlig personal med ledande funktion ska ha genomgått en utbildning inom IKT - media. Utbildningen ska vara utförd under 2011. Kompetensutveckling inom IKT och medieområdet i egen regi ska erbjudas. Detta kan vara två tre timmarskurser såväl som heldagskurser. Det ska också finnas möjlighet att närvara vid sådana kurser. Det kan vara ”hands on-kurser” men också med fördjupande pedagogiska idéer.

Pedagogisk idé •

• •

Varje skola ska ha sin egen IKT-mediepedagogiska plan. Den ska genomsyra arbetet med IKT och Media på skolan. Den ska ständigt förnyas och utvecklas. Den ska också presenteras på skolans hemsida. Rektor, som ledare, ska ha en vision kring IKT och Media. Ledningsgruppen ska på ett naturligt sätt diskutera IKT och Media som en viktig strategisk punkt, dock inte som fristående företeelse utan som en del i den moderna skolans utveckling.

Sida 4

Handlingsplan och genomförandeprocess Handlingsplanen bygger på flera viktiga beslut på politisk nivå, men även på tjänstemannanivå. Långsiktighet och strategisk planering kopplad till ekonomisk möjlighet är viktiga framgångsfaktorer. Nedanstående matris ligger till grund för de beslut och milstolpar som måste passeras. Hela idén måste också vara tydlig för alla i organisationen. Beslutsnivåer Politisk nivå KS Politisk nivå BUN/FUN Tjänstemannanivå 2010/2011 Beslut i BUN/FUN kring viljeinriktning och långsiktig strategi. Beslut i KS/KF kring viljeinriktning, strategi och långsiktig ekono-misk förutsättning. Uppstart av projekt Skola 2015 Kickoff för hela projektet ht 2011 Utbildningsinsats PIM2 – startar ht 2011.

2012 Uppföljning i FUN

2013 Uppföljning i FUN

PIM fortsätter. Forskningscirklar och intern fort-bildning.

Alla har uppnått nivå 3. Flera har uppnått nivå 5.

Testprojekt och upphandling elever en-till-en Utbildning ledningsgrupp 2 Utökning omfattande fler förskolor och lågstadium till högstadium.

Utökning elever entill-en

2014 Uppföljning i FUN

2015 Utvärdering

Upphandling datorer till lärare i samband med PIM-start

Utbildning ledningsgrupp 1 Upphandling av Lärplattform Testprojekt ht 2011 • En förskola • 7-9 skola Processen förankras med högskola Medieklassrum utrustas.

Fungerar på alla nivåer. Samtliga föräldrar är med.

Testprojektet för lärplattform, lärardatorer och trådlös uppkoppling på en 7-9 skola regleras i ett tilläggsprojekt, som knyts till Skola 2015, den moderna skolan. Uppföljningen av testprojektet Modellskolan skapar förutsättningar och kunskap inför nästa steg i processen3.

2 3

Praktisk IT- och Medieutbildning Skolverket Dokumentet är ett fristående tillägg till denna målsättning: Förprojektering av Modellskola 2011 - 2012 Sida 5

Den moderna skolan4 kräver: •

• • • •

4 5

Att det finns moderna verktyg för att stödja pedagogernas, elevernas och föräldrarnas samarbete. Mål, LPP, IUP5, betyg och omdömen måste kunna hanteras rationellt. Elever och föräldrar ska komma åt målen, åtaganden, läxor och planering när som helst, hemifrån, i skolan eller på annan plats. Att alla behandlas lika, ges samma förutsättningar och att skolan är en tillgänglig plats för lärande. Att kompetens finns för att arbeta i ett modernt samhälle med media, infrastruktur och teknik i snabb förändring. Att pedagogiken och didaktiken förändras i takt med modern forskning och ny teknik. Att alla delar finns med; lärplattform, kompetensutveckling, pedagogisk idé och teknikinvestering.

Skolan är ett samlingsnamn för all verksamhet inom förskola, fritidshem och grundskola. LPP lokal pedagogisk planering, IUP individuell utvecklingsplan. Sida 6

Ekonomisk förutsättning 2011 - 2015 De ekonomiska förutsättningar måste vara långsiktiga med tanke på årlig driftskostnad och cykler på 3-4 år, vad det gäller pedagogernas och elevernas bärbara datorer. Följande kalkyl är preliminär och kan komma att förändras. Den får ses som en grov skattning inför politiska beslut och budgetering. De ekonomiska beräkningarna ligger utanför 2011 års budget och bör ligga som en egen öronmärkt budgetpost.

Lärplattform Bärbar dator, pedagog. Entill-en.

Bärbar dator, elev. En-till-en

Mediesalar Buffert Summa

2011 2012 2013 2014 2015 300.000 kr 150.000 kr 150.000 kr 150.000 kr 150.000 kr 100 x 4.500 kr 150 x 4.500 kr 675.000 kr 675.000 kr 675.000 kr Totalt Totalt 450.000 kr 675.000 kr Uppstart 50.000 kr 100 x 4.500 kr

350 x 4.500 kr

Totalt Totalt Totalt Totalt 450.000 kr 1 575.000 kr 1 575.000 kr 1 575.000 kr Uppstart Uppstart 50.000 kr 50.000 kr 100.000 kr 100.000 kr 100.000 kr 100.000 kr 100.000 kr 100.000 kr 75.000 kr 50.000 kr 50.000 kr 1 000.000 kr 1 500.000 kr 2 550.000 kr 2 550.000 kr 2 550.000 kr Långsiktig budget 2011 - 2015 3000000

2500000

2000000

1500000

1000000

500000

0 1

År

Anmärkning 1. Kostnader för kompetensutveckling är inte inkluderade i ovanstående budget. 2. Kostnader för elektronisk ärende- och journalhantering för Elevhälsan och sekretessbelagda elevärenden (EVK6, åtgärdsprogram - rektor) är inte inkluderat. 3. Kostnader för eMyndighet – administration för barnomsorg och fritidshemsplats är inte inkluderat. 4. IT-reinvesteringsmedel för administration, kök, förskola och Fsk – år 5 måste också diskuteras.

EVK Elevvårdskonferens Sida 7

Kompetensutveckling Ledningsgrupp och rektorer är en framgångsfaktor i ett pedagogiskt IKT-projekt. Därför är de också en mycket viktig målgrupp i kompetensutvecklingen. Samtidigt som pedagogernas nyfikenhet och eget intresse måste ges möjlighet att blomma ut i full kraft.

Ledningsgrupp Att leda en framgångsrik modern skola måste innefatta: Förståelse för hur samhällets snabba förändringar påverkar skolan och dess roll, och vad som sker inom området IKT och lärande i Sverige och Norden. Ta del av aktuell forskning och även ha en förståelse för omvärldens utbildningssystem i ett internationellt perspektiv. Ha kunskap om ungdomars IKT- och medievanor och deras närvaro på sociala medier. Hur skolan kan bli bättre på att förstå digitala spel och lärande och förstå orsaker till spelberoende. Skapa förutsättningar för pedagogernas process med eget lärande inom IKT-media. Ledarens eget IKT-medielärande måste följa med i utvecklingen för att kunna effektivisera och underlätta dokumentation, uppföljning och omvärldsbevakning. Kortsiktig målsättning 2011 • • • •

Samtliga rektorer ska åka till konferensen Framtidens lärande – är här och nu! som äger rum 19-20 maj 2011 i Nacka Strand. Planerad Ledarskapsutbildning ska innehålla delmoment som - Att leda med IKT. Utbildningsdag arrangeras i samråd med Högskolan Dalarnas tankar på NGL (Nästa Generations Lärande). Studiebesök i förskolor och skolor som genomfört en-till-en.

Långsiktig målsättning 2011 - 2015 • •

Samtliga rektorer ska vara involverade och driva den utveckling som sker på den egna skolan. De forskningscirklar och fokusgrupper som startas ska också involvera rektor. Samtliga rektorer ska ha uppnått minst nivå 2 i PIM eller likvärdig utbildning.

Pedagoger Pedagogerna ska genomföra PIM-utbildningen på en bärbar dator, som tillhandahålls i samband med registreringen för PIM-utbildningen. Kortsiktig målsättning 2011-2012 • • •

Alla lärare ska få genomgång och information om de insatser som kommer att ges under perioden 2011 - 2015. Pedagogerna ska under perioden 2011-2012 ha påbörjat sin PIM-utbildning. Specifik utbildning för lärplattformen kommer att ske i samråd med den leverantör som får uppdraget.

Sida 8

Långsiktig målsättning 2012- 2015 • •

•

Senast 2013 ska alla ha genomgått PIM nivå 3 och möjlighet ska finnas för att vissa lärare ha uppnått nivå 5. Studiecirklar med forskningsinriktning ska erbjudas pedagogerna, som med handledning ska kunna fördjupa sig inom sitt specifika intresseområde. Samtidigt ska fokusgrupper startas, där förutsättningar ges till nätverk mellan skolorna, men också ge möjlighet till nätverk regionalt, nationellt och internationellt. Fokusgrupperna ska arbeta efter tanken att man tycker det är kul att medverka och delge andra sin kunskap och att vara delaktig i utvecklingen är roligt. Kurstillfällen med “hands-on” ska erbjudas alla. Detta går enkelt att genomföra med begreppet BYOT, Bring-your-own-technology, där pedagogen äger rättigheterna att installera och konfigurera sin egen bärbara dator i enlighet med de behov som uppstår. Tid för detta ska vara inplanerat på delar av de kompetensutvecklingsdagar som lärarna förfogar över. Teachmeets och andra mötesarenor ska arrangeras tillsammans med återkommande diskussioner kring, Lgr 11 och hur modern teknik kan stödja elevens måluppfyllelse.

Uppföljning och utvärdering För att kunna motverka felsatsningar och felaktiga antaganden ska en “invärdering” göras före processtarten med Skola 2015 - den moderna skolan. Invärderingen ska innefatta aktuell kompetensnivå inom begreppet IT i (för-) skolan, men även hur tekniken fungerar i dagsläget. Vi vill knyta högskolan till oss och diskutera uppföljningsstrategier. Viktiga frågeställningar ska alltid vara; - Blir skolan bättre med utökat IKT-stöd och en-till-en? Blir pedagogen en bättre pedagog med IKT i klassrummet? Blir rektor en bättre ledare med IKT i skolan? Den didaktiska och pedagogiska frågeställningen ska vara den grundläggande ingångsvinkeln för uppföljningen. Givetvis måste även funktionalitet och tekniksupport genomlysas. Vid varje termins slut ska en kvantitativ och kvalitativ granskning (uppföljning) göras av nuläget inom: • • •

Teknik och teknisk support. Utbildninginsatser och kompetensutveckling. Processarbetet.

Vid varje läsårs slut ska Familje- och Utbildningsnämnden presenteras resultatet av granskningen så att en tydlig tendens ska kunna påvisas. För att säkra kvalitén i processen bör högskolan få uppdraget att genomföra en mätning (utvärdering) vid två tillfällen under perioden 2011 - 2015. Denna mätning ska ligga till grund för en rapport till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige som presenteras vid två tillfällen under perioden. För att följa processarbetet bör en eller flera bloggar och/eller twitterflöden sättas upp. Det intressanta måste vara vad som egentligen sker i vardagen och klassrummet. Pedagoger och rektorer eller annan personal ska ha möjligheten att uttrycka sina glädjeämnen och fallgropar utan att det blir en belastning. Redan existerande bloggar ska visas på kommunens webbplats.

Sida 9

Bilaga Utdrag ur Lgr 11 – vårt nationella styrdokument (kap 1 och 2) 2.2 Kunskaper •

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•

kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

•

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Läraren ska • • ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. 2.8 Rektor ska • • skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel. God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling.

Klipp från ett kort urval av kursplaner Klippen är inte alls heltäckande, men visar den förändring som Lgr 11 påvisar gentemot Lgr 94. Bild •

skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

I årskurs 4-6 • Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram. I årskurs 7-9 • Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Engelska •

• Olika sätt

att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

Sida 10

Matematik Syfte Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. I årskurs 7-9 • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk-och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. •

Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

Svenska I årskurs 1-3 • Handstil och att skriva på dator. •

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

I årskurs 4-6 • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator. •

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

•

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

•

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

I årskurs 7-9 • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier. •

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. •

• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

•

• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Refererar till Lgr 11 för mer fördjupande studier av kursplanernas mål. Sida 11