•
NR 3 2016 ETT MAGASIN FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SÖS
ENERGIKÄLLOR Johan och Per väljer cykeln ELDSJÄLAR PÅ SÖS Möt Helena, Thorleif, Marie och Anders
Drivkraft och motivation
I FRAMGÅNG OCH MOTVIND
BLI PIGG I VINTERMÖRKRET • VI HAR TRÄFFAT TOMTEN! • SÅ FUNK AR NYA INTRANÄTET
/ INNEHÅLL
DRIVKRAFT OCH MOTIVATION
VI PÅ SÖS NR 3 2016
TEMA
18 6 10
14
18 ”NÄR HAR MITT SÅR LÄKT FÄRDIGT?”
Sårcentrum, som delar lokaler med ortopedmottagningen, startade som ett projekt i januari 2015. Knappt ett och ett halvt år senare, hösten 2016, togs beslut om att Sårcentrum blir en permanent verksamhet från årsskiftet.
ALLA BLEV VINNARE – när Abortenheten gav patienterna den vård de ville ha En mer sammanhållen vårdprocess gav Abort enheten en smidigare och mer tillgänglig abortvård, medarbetare med utvecklad kompetens, och Södersjukhusets kvalitetspris 2016.
ALLTID I VI PÅ SÖS 3 TOMAS MOVIN HAR ORDET 4 SÖS-SPANAT 8 KULTUR & LIVSSTIL 9 PERSONPORTRÄTT 2
V I PÅ S Ö S 3 / 2 016
14
BILDREPORTAGE ENERGIKÄLLOR
” Vi reflekterar över livet, världsläget och jobbet” På anestesiavdelningen försöker de fika två gånger per dag. Ibland var och en på stående fot, men oftast några ihop och helst alla till sammans när det är lugnt. I bildreportaget kan du ta del av fler medarbetares energikällor.
18
ELDSJÄLAR PÅ SÖS – I en utopi ska man inte behöva komma hit. Jag försöker alltid få mina klienter att jobba med sin egen hälsa så att de inte behöver komma tillbaka. Det är en stor drivkraft. Anders Nordström är sjukgymnast på Hälsoteamet och en av de fyra eldsjälar på Sös som vi har intervjuat.
FÖLJ OSS! 13 SNABBGUIDE 14 BILDREPORTAGE 26 AKTUELLA TIPS 27 MITT SÖS
facebook.com/sodersjukhuset twitter.com/sodersjukhuset www.linkedin.com/company/sodersjukhuset
TOMAS MOVIN HAR ORDET /
Motivation i med- och motvind Nya tt och arbetssä d entrera c n o s r e p v å rd
5
18
NU NÄRMAR SIG JULEN och förväntningarna är ofta stora denna högtid. Vad man än drömmer om så är julen en betydelsefull tid för många. Samtidigt är det en av våra tuffaste perioder på sjukhuset. Att kombinera patienternas behov av vård med medarbetarnas behov av vila och återhämtning är inte lätt. Det är något vi ständigt brottas med och det är tack vare allas goda insatser som vi lyckas hålla sjukhuset uppe under dessa dagar, men det ligger mycket hårt arbete bakom och framför allt ett stort engagemang från alla er. ÅRETS MEDARBETARUNDERSÖKNING rapporterades i slutet av oktober och det glädjer mig att se att så många tycker att arbetsuppgifterna är meningsfulla. Själv hittar jag motivation genom att tänka utifrån vad som är bäst för patienten - att se exempel på förbättringsarbeten och processer som designats utifrån patientens behov och perspektiv. Men det är givetvis inte bara arbetet som motiverar, det måste finnas en sund kombination av arbete och fritid. För att orka och fortsätta känna glädje i arbetet behöver vi återhämtning både i form av vila men också tid för våra intressen. Själv ser jag fram emot att snart få ta fram långfärdsskridskorna. Att kombinera motion med naturupplevelser ger mig inspiration att tänka nytt. ATT TÄNKA I NYA BANOR är inte alltid lätt, men omvärldens förändringar tvingar oss att göra det. Vi kan inte längre arbeta som vi alltid har gjort utan vi måste lyssna in patienternas behov och hur de vill ha sin vård. Den digitala utvecklingen och nya moderna lokaler ger nya förutsättningar för hur vi designar vården för och med våra patienter på bästa sätt. Det kan vara svårt att förändras, men det ger helt nya möjligheter när vi vågar tänka nytt. Förhoppningsvis ger det också ny motivation i arbetet. För oavsett vad vi arbetar med så är vi alla här för patienten. När vi också arbetar med patienten blir det både roligare och resultaten blir bättre. TOMAS MOVIN, VD
Vi på Sös är Södersjukhusets personalmagasin. Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Kommunikationschef Hanna Ahonen, 1076 Redaktör: Ylva Hermansson, 1065, kommunikation.sodersjukhuset@sll.se Upplaga: 2 200 ex. Grafisk formgivning: Fidelity Stockholm Repro och tryck: Danagårds Litho Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös, om inget annat anges Illustrationer Cecilia Börjesson, Tove Hennix och Anna Baumgarten Utgivningsdag: 13 december Nästa nummer: våren 2017
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
3
/ SÖS-SPANAT
Håll dig pigg i vintermörkret!
1
2 3
SE TILL ATT FÅ MYCKET LJUS!
Dagsljus är viktigt för att du ska hålla dig vaken och må bra. Gå ut i dagsljuset på lunchen eller under en rast. En kort stund är bättre än inget. Belysning inomhus ger också en viss effekt på bland annat vår vakenhet men det slår inte dagsljuset och utomhusvistelse ger dessutom dig frisk luft.
KRÖNIKAN
Drivkraft: Respekt för patientviljan MER ÄN 80 PROCENT av oss som bor i Sverige vill donera våra organ efter att vi dör. Viljan är bland den högsta i världen. Det är ett uttryck för personens rättvisepatos – genuina vilja att dela med sig och göra bra för andra. Men också ett uttryck för människors tilltro till att vår sjukvård är behovsstyrd, rättvis och okorrumperad. VARJE ÅR DÖR MÄNNISKOR i kön när de väntar på den enda behandling som kan hjälpa dem: ett nytt organ. På Sös har vi inte transplantationskirurgi, så vi ser inte dem som får ett längre liv av ett nytt organ. Men vi har intensivvård! Och det är där man måste avlida för att kunna bli organdonator. Så det vi kan göra här är att ta reda på, och tillvarata, människors vilja om de avlider inom intensivvården. Det gör vi främst genom att fråga anhöriga vad de tror är patientens åsikt. Det kan vara en stor fråga att få i livets kanske svåraste stund. Men att inte rygga för att ställa frågan på ett respektfullt och empatiskt sätt, fast det är så mycket lättare att låta bli, är viktigt. Och en del av det som gör den medicinska intensivvårdsavdelningen (MIVA) på Södersjukhuset till en av landets bästa intensivvårdsavdelningar när det gäller att ta tillvara patientens vilja att göra det bra för andra.
RÖR PÅ DIG!
Motion har många positiva effekter inte bara på konditionen och styrkan. Måttlig fysisk aktivitet, några dagar i veckan, har stora effekter på den psykiska hälsan. Motionen är även viktig för hjärnan – bättre hjärngympa än kluriga gåtor och korsord faktiskt. MER MYS OCH ROLIGA AKTIVITETER!
När graderna sjunker, passa på att njuta av att det faktiskt är tillåtet att stanna inne. Unna dig stunder för dig själv. Kryp upp i soffan med en mjuk filt, tänd ett ljus, läs en bok eller se en film. Planera in roliga aktiviteter att se fram emot. Det kan vara enkla saker så som att besöka en restaurang du läst om, bjuda en vän på en fika eller turista i din egen stad.
SÅ DRIVKRAFTERNA FÖR ATT VÅGA FRÅGA ÄR TVÅ. Dels vetskapen om att människor dör i operationskön om vi inte vårt jobb ordentligt, dels respekten för den döende patientens vilja i en viktig fråga i livet. ANNETTE GRIP
Tips från Jessica Andersson och Karin Bergqvist, Hälsoteamet
ÖVERLÄKARE, SEKTIONSCHEF OCH DONATIONSANSVARIG LÄKARE PÅ MIVA/HIA
TEMAFRÅGAN / HUR FÅR DU ENERGI OCH MOTIVATION PÅ JOBBET?
4
ANKI SANDBERG, UNDERSKÖTERSKA
JONAS NORDIN, SAMORDNARE/
REBECCA BACHMANN, CHEF PÅ SÖS BIBLIOTEK
PÅ ORTOPEDMOTTAGNINGEN
UNDERSKÖTERSKA PÅ AVDELNING 52
– Jag får energi av att träffa många människor och av att jag tycker att mina arbetsuppgifter är roliga. Det är kul att gipsa och träffa patienter!
– Att få min arbetsplats att fungera. Att alla vet när och vart de ska, det driver mig. Sen är det trevligt folk här, det är kul att komma hit!
– När jag pratar med mina kollegor och vi har en samsyn på hur vi ska lösa våra utmaningar, till exempel att fler med arbetare ska upptäcka bibliotekets resurser.
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
NYHETER PÅ SÖS /
Tips för dig som vill driva ett för bättringsarbete ✔ Kontakta din vårdutvecklare (som har gått en cochningutbildning under hösten för att kunna stötta förbättringsarbete) eller sjukhusets kvalitetsavdelning.
Säkrare vård vid sepsis
✔ En verktygslåda med metoder och verktyg finns också på intranätet, under: Kvalitet/Förbättringsarbete. ✔ Inspireras av alla arbetsmiljölyftsprojekt på www.sos.sll.se/arbetsmiljolyftet. En del finns också på ringla.nu.
Varje år drabbas cirka 25 000 personer av sepsis, blodförgiftning. Det är lika vanligt som hjärtinfarkt men dödligheten är högre, cirka 15 procent. – DET VIKTIGASTE ÄR att identifiera patienterna i tid och sätta in antibiotika inom en timme från ankomst till akuten. Det svåra med sepsis är att symtomen kan vara så diffusa. Patienten kan komma in, må lite dåligt och kort tid senare hamna i septisk chock, säger Lena Lindborg, verksamhetschef för Infektion/Venhälsan, som leder projektet Sepsis-larm på Sös med syfte att förbättra det akuta omhändertagan-
✔ Avgörande för att lyckas med allt förbättringsarbete är ledningens stöd!
det av patienter med svår sepsis. Svår sepsis drabbar personer i alla åldrar och förekommer inom de flesta medicinska specialiteter. Spädbarn, äldre och patienter med nedsatt immunförsvar eller kronisk sjukdom löper ökad risk. LÄS MER om projektet för Sepsislarm på intranätet.
Tvärprofessionella team
PERSONCENTRERAD VÅRD
ökar arbetsglädjen
– NU TRÄFFAR LÄKARE och sjuksköterska patienten tillsammans vid första
mötet. De hör samma sak, patienten känner sjuksköterskan när de träffas senare och behöver inte dra om sin anamnes och det är lättare för patienten att veta vem hen ska vända sig till, säger Eva Ullman, överläkare och chef vid Sachsska barn- och ungdomssjukhusets mottagning i Nacka. Hon ville arbeta med tvärprofessionella team och anmälde sig själv och en av mottagningens sjuksköterskor till Sös seminarieserie om personcentrerad vård. Mottagningen behandlar barn med koncentrationssvårigheter. Tidigare träffade barnen först läkaren som ordinerade en medicin, därefter sjuksköterskan, under tiden som medicinen doserades upp. – Framför allt har sjuksköterska och doktor kommit varandra närmare. Vi känner oss verkligen som ett team och det ökar arbetsglädjen. Vill du veta mer om Sös seminarieserie om personcentrerad vård? Kontakta Birgitta Wranne på Kvalitetsavdelningen.
16 800
Så många är antalet försändelser som den nya smågodstransportören, eller rörposten, kan skicka varje vecka. Nya rörposten invigdes 1 december.
Coachingutbildning för vårdutvecklare SÖDERSJUKHUSET BEHÖVER utveckla sitt arbete med ständiga förbättringar. Därför går sjukhusets 16 vårdutvecklare just nu en coachingutbildning för att stärka sin förmåga att coacha chefer och medarbetare i förbättringsarbete så att fler bedriver förbättringsarbeten.
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
5
/ PULSEN PÅ SÅRCENTRUM
Sårcentrums vision är att ha patientfokus, hög kvalitet på vården och att vara i frontlinjen när det gäller utveckling, utbildning och forskning. På bilden sjuksköterskan Moa Blom Linderdahl.
6
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
PULSEN PÅ SÅRCENTRUM /
När har mitt sår
läkt färdigt ? Det är förmiddag mitt i veckan, men det är en lugn atmosfär som möter en när man kliver in i Sårcentrums lokaler. Sjuksköterskan och koordinatorn Marlene Hoffman ger mig en snabb rundtur innan vi sätter oss er med fler ur personalen och pratar verksamhet. SÅRCENTRUM, som delar lokaler med
ortopedmottagningen, startade som ett projekt i januari 2015. Knappt ett och ett halvt år senare, hösten 2016, togs beslut om att Sårcentrum blir en permanent verksamhet från årsskiftet. På Sårcentrum behandlar man alla typer av sår och beroende på behandling kan patienterna komma på återbesök olika ofta, från flera gånger i veckan till en gång i månaden. – En vanlig fråga från patienterna är när såret kommer att vara läkt, men det är alltid svårt att ge ett specifikt svar eftersom det kan skilja sig åt beroende på behandling och sårtyp, säger sjuk- sköterskan Moa Blom Linderdahl. TIDIGARE REMITTERADES sårpatienter
mellan olika specialister (kärlkirurg, ortoped osv.). Nu kommer i stället dessa läkare till Sårcentrum för gemensam bedömning av patienterna, vilket sparar tid både för personalen och för patienterna. Eftersom Sår centrum har en egen operationssal kan också patienter som behöver
opereras få en operationstid direkt vid sitt besök. PERSONALEN PÅ SÅRCENTRUM försöker att
se hela människan och inte bara såret. I behandlingen gäller det att anpassa förbanden utefter vilken typ av sår det handlar om. – Alla förband ska vara skyddande och inte riskera att skada huden runtomkring. Vissa förband bildar en fuktande gel och är bra för torra sår, men är såret väldigt vätskande ska förbandet vara absorberande, säger Marlene Hoffman. Svårläkta sår kan behandlas med undertrycksbehandling. Då fylls såret med ett poröst material, till exempel svamp, täcks med plast och så kopplar man dit en sugslang med pump. På så sätt dräneras överflödig vätska bort och såret stimuleras till läkning. PÅ SÅRCENTRUM ARBETAR personalen
både individuellt och i team, de har olika kunskaper och kan lätt rådfråga varandra.
– Det är otroligt roligt att arbeta med likasinnade som brinner för den här patientgruppen, som ofta hamnar i kläm. Patienterna är också tacksamma i det att de ser resultat, säger verksamhetschef Carin Ottosson. Sårcentrums vision är att ha patientfokus, hög kvalitet på vården och att vara i frontlinjen när det gäller utveckling, utbildning och forskning. Något som märks i att de till exempel får vara med och testa olika utvecklares nya förband. Till våren startar också centrumet en sårutbildning som är öppen för vårdpersonal, främst sjuksköterskor, där deltagarna under utbildningens examensarbete får göra praktik på Sårcentrum.
•
TEXT CARIN STRÖM FOTO TORKEL EKQVIST
Sjuksköterskan Marlene Hoffman
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
7
/ KULTUR & LIVSSTIL
ILLUSTRATION CECILIA BÖRJESSON
Musik som värmer i vintertid
• Sunshine reggae – Laid Back • Every 1’s a winner – Hot Chocolate • Sol, vind och vatten – Laleh • Vita vidder – Family four Dela gärna dina bästa listor med oss eller tipsa om låtar: kommunikation.sodersjukhuset@sll.se
Egen bounty
– en succé på julfikat De här bountybollarna är himmelskt goda, och rätt enkla att göra. RECEPT FÖR CIRKA 15–20 BOLLAR:
• Blanda 2 msk hårt smör, 1 dl socker och 1 ägg tills smeten är ganska fri från klumpar. • Tillsätt 3 dl kokos, 1 msk vaniljsocker och 1 dl krossade havregryn. • L åt blandningen stå i frysen i 1 timme. Forma sedan små bollar.
• Smält valfri choklad (mörk, ljus eller både och) på vattenbad. • Doppa bollarna i den smälta chokladen och låt bollarna stelna på ett bakplåtspapper. TIPS! Bollarna är godast om de förvaras i frysen och tas fram direkt vid fikat.
Boken ”Hur jag dog” AV NIKLAS EKDAL (BROMBERGS FÖRLAG)
”Man ska aldrig ta sitt liv. Till och med om man har klippt av alla relationer blir det ett övergrepp mot dem som måste samla ihop resterna. Ett svek mot livet och framtiden som alltid har oväntade gåvor på lut, hur hopplöst läget än kan verka. Ett obarmhärtigt arv till anhöriga som lämnas med så många frågor. Allt detta visste jag när jag tog hissen ner i källaren, men ingenting spelade någon roll. Det fanns ingen utväg ur plågan. I brist på bättre förklaringar brukar
8
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
psykiatrikerna kalla det för depression.” I en gripande och självutlämnande bok beskriver DN-journalisten
och författaren Niklas Ekdal hur han drabbas av psykisk sjukdom som resulterar i ett självmordsförsök hösten 2012. Det sker när hans liv står på topp, han har en framgångsrik karriär som skribent och en kärleksfull familj med fru och tre barn. Trots det ser han ingen väg ut ur mörkret. Polisen hittar honom i ett källarförråd och han körs i ilfart till Södersjukhusets akutmottagning. Vägen tillbaka till livet blir lång och alltifrån enkel.
Appar för mer energi I ETT SAMHÄLLE FYLLT MED krav och måsten är det extra viktigt att vi får chans till återhämtning mellan varven. Det viktigaste för vår återhämtning är sömnen. Den ger hjärnan tid att bearbeta dagens händelser och får kroppen att slappna av. Förutom sömnen är korta pauser under dagen bra för att fylla på med ny energi. Men återhämtning kan också handla om medveten närvaro, att stanna upp och fokusera på nuet. Och kanske lägga fem minuter, till exempel på kvällen innan du ska sova, på en avslappnings& andningsövning. Idag finns många appar att ta hjälp av. Här är Hälso teamets app-tips för en lugnare själ med mer energi.
Avslappning • Muskulär avslappning (AB Utbildning & Co) •M indfullness Appen – Meditation för alla (MindsApp) •R elax Lite: Stress and anxiety relief (Saagara) •S imply Yoga – Personal Trainer app (Daily workout apps) Affirmationer • Vardagslycka (Karin Eriksson) • Affirmationer Andas rätt •B reathe2relax (National Center for telehealth) • Dina Andetag (Dina försäkringar)
PERSONPORTRÄTT /
”Att få spela i Sös entréhall
är magiskt” Staffan Törngren har varit med i Södersjukhusets orkester Opuscula Musica ända från starten 1993. IDÉN OM EN SJUKHUSORKESTER kläcktes när Södersjukhuset skulle fira 50 år 1994 med pompa och ståt i entréhallen. Medarbetare som spelade ett instrument raggades ihop, däribland kirurgen Staffan Törngren på fiol, och den tillfälliga festorkestern fick namnet Opuscula Musica. - VI SKULLE BARA SPELA fram till 50-årsjubiléet,
längre än så var inte tanken, säger Staffan. Men efter jubileumsfesten kände alla som varit med att det här var för roligt för att bara lägga ner. NU HAR OPUSCULA MUSICA funnits i 22 år. Mycket tack vare Sös ledning som helhjärtat har stöttat orkestern ekonomiskt i alla år, KI Sös som lånar ut sina lokaler och dirigenten Carl Otto Erasmie och alla engagerade orkestermedlemmar som har stannat kvar. Däribland Staffan som lägger mycket tid på att få orkesterns verksamhet att rulla. Varför? - SAMMANHANGET, att spela i Sös entréhall, tror jag är det viktigaste för alla oss som är med i Opuscula Musica. Att patienter, anhöriga och medarbetare kan få höra några takter av vår musik medan de passerar, eller stanna till och lyssna några minuter. Det är häftigt. Det ska inte vara så märkvärdigt. Vi vill roa för stunden. - SEDAN ÄR DET GENSVAR vi får, framförallt under julkonserten, helt enormt. Så kom och prova, det är inte så svårt. Och det ger så otroligt mycket tillbaka. TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST
VILL DU SPELA I OPUSCULA MUSICA? Kontakta Staffan Törngren: 070-2513975, staffan.torngren@comhem.se. Inför varje konsert övar orkestern en söndag, och 3–4 onsdagskvällar kl. 16.30–18.00 på Studenttorget på Sös. Konserterna är vid lunchtid. Inget intagningsprov, kom bara och testa!
3 PUNKTER OM STAFFAN ”Jag har slitit otroligt mycket som läkare. Musiken och patienterna är det som har gett mig energi att orka. Och avkoppling, att göra något annat.” Kärlkirurg - för att han ”ville göra påtaglig nytta och jobba manuellt”. Något som också tycks genomsyra hans engagemang som violinist i Opuscula Musica. Vid pensionen 2010 hade Staffan jobbat på Sös i 40 år och hunnit med uppdrag inom katastrofmedicinsk beredskap, varit universitetslektor och undervisat studenter, jobbat som chef för verksamhetsområde Kirurgi och chefläkare.
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
9
/ KVALITETSPRISVINNAREN 2016
Alla blev
vinnare – när Abortenheten gav patienterna den vård de ville ha
Varför kom inte patienterna på återbesök? Uteblivna besök var slöseri med sjukhusets resurser. Det var början till arbetet med en mer sammanhållen vårdprocess på Abort enheten på verksamhetsområde Kvinnosjukvård och för lossning. Arbetet resulterade i en smidigare och mer till gänglig abortvård, medarbetare med utvecklad kompetens, och Södersjukhusets kvalitetspris 2016. Alla blev vinnare! I SVERIGE HAR VI FRI ABORT och Abort
enheten på Södersjukhuset är skyldig att erbjuda kvinnor en tillgänglig abortvård. På Södersjukhusets abort enhet genomförs ungefär 2500 aborter årligen. Hur har Abortenheten anpassat vården efter vad patienterna vill ha?
– Framförallt har vi blivit mer tillgängliga och utökat våra telefontider, vi ringer alltid tillbaka till de patienter som har sökt oss, berättar Sophia Grigoriou, vårdenhetschef på Abortenheten. Det här är en patientgrupp som är i en situation som de vill ha en snabb lösning på. De är ofta unga och otåliga. Om vi inte finns där letar de sig snabbt vidare, säger Sophia. Telefonsamtalet är patientens första kontakt med Abortenheten. Innan 10
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
man förändrade arbetssättet bokade man endast in patientens besök till sjukhuset i samtalet. Nu går man redan där igenom patientens sjukdomshistoria och gör en första bedömning av hur långt graviditeten har gått. – Det är väldigt smidigt att vi kan förbereda så mycket via telefonen, jag får också möjlighet att använda min barnmorskekompetens och kan redan i det första samtalet prata om hur patienten ska undvika att bli oönskat gravid igen och ge råd om preventivmedel. Om det finns tveksamheter eller oro inför aborten erbjuder vi samtal med kurator, säger Carina Montin, barnmorska på enheten. Efter det första samtalet vet man oftast vilken abortmetod man bör använda och kan boka in rätt resurser för det första besöket. Genom ultraljud
»
KVALITETSPRISVINNAREN 2016 /
”Det är väldigt smidigt att vi kan förbereda så mycket via telefonen.” Om patienten känner tveksamhet eller oro för aborten erbjuder Abortenheten samtal med kurator.
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
11
/ KVALITETSPRISVINNAREN 2016
– Det är fantastiskt att vi nu kan erbjuda en vård som är så smidig, öppen och tillgänglig, säger Carina Montin, barnmorska, och Sophia Grigoriou, vårdenhetschef, på Abortenheten.
Och priset då?
För att stärka det fortsatta kvalitetsarbetet inom enheten användes prispengarna för att besöka FIAPAC (International Federation of Professional Abortion and Contraception Associates) i Lissabon. Världens största abortkonferens där abortläkare och barnmorskor från hela världen utbyter erfarenheter om arbetssätt och studier. Abortenheten presenterade arbetet med en sammanhållen vårdkedja.
12
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
» fastställer man hur långt graviditeten
har gått. – Flera av våra barnmorskor har breddat sin kompetens och fått utbildning i ultraljud och på så sätt har vi även frigjort läkarresurser, menar Sophia. Patienten mår bäst hemma
En abort kan genomföras medicinskt eller kirurgiskt. Den medicinska metoden är vanligast och kan i de flesta fall utföras utanför sjukhuset. Patienten får då med sig tabletter och information om vad patienten ska göra
och vem den kan kontakta om den har frågor eller känner oro. Sedan enheten ändrade arbetsätt har antalet aborter hemma ökat. Kirurgiska aborter genomförs på sjukhuset. – De allra flesta mår bra av att vara hemma och en välinformerad patient kräver mindre av sjukhusets resurser, menar Sophia. Samtidigt finns vi här och kan ge stöd till dem som behöver. Om man av medicinska eller sociala skäl inte kan göra aborten hemma får man naturligtvis göra den på abortenheten. Tre veckor efter aborten måste patienten, oavsett metod, göra ett graviditetstest för att säkerställa att graviditeten är avslutad. Testet gjordes tidigare på mottagningen, men det var få patienter som kom till sjukhuset för återbesöket. Under en tid provade Abortenheten att ringa patienten för att kontrollera, men det var svårt att få tag på patienterna och det var få som ville prata med mottagningen. – Rent medicinskt behöver vi inte undersöka en patient efter en abort, men det är superviktigt att patienten gör graviditetstestet, annars kan vi inte garantera att patienten inte längre är gravid, säger Sophia. Nu jobbar vi mycket med att tydligt informera om att patienten måste göra testet! – Patienterna vill ha en abortprocess som är smidig, effektiv, tillgänglig och så klart patientsäker. Det tycker jag att vi har lyckats med, menar Sophia Grigoriou.
•
TEXT JOHANNA GREEN FOTO TORKEL EKQVIST
ILLUSTRATION CECILIA BÖRJESSON
SNABBGUIDE /
Snabbguide TILL DITT NYA INTRANÄT
SÖDERSJUKHUSETS INTRANÄT är platsen
där du får hjälp med att hitta riktlinjer och annat arbetsstöd. Det är också här du kan hålla dig uppdaterad om vad som händer på Sös och på din arbetsplats. När du är inloggad (i datorn eller med e-tjänstekort)* anpassas intranätet efter vem du är och du kan själv göra personliga inställningar. Men intra nätet är också fullt surfbart även som anonym användare. TEXT ANNIKA BJÖRNDELL
*Under hösten testas lösningar för personalisering på funktionsdatorer, på sikt kommer dessa bytas ut och ersättas med så kallade vårdterminaler där intranätet anpassas efter den som är inloggad.
Den gröna färgen markerar vad som är lokalt och personligt för dig som användare. Menyn hittar du uppe till höger. Du kan också enkelt söka i fritext. Sökknappen hittar du bredvid menyn. Här ser du senaste nytt från din verksamhet. Under fliken ”Händer på Sös” finns kalendariet. Vad som visas beror på vem du är och var du arbetar. Färger signalerar det sjukhusövergripande (lila), lokalt riktad till din roll eller verksamhet (grön) eller en driftstörning (röd). Du kan också välja att bevaka ämnen och händelser (grön) som visas här likt en prenumeration. På samma sätt fungerar nyhetsflödet längre ner på sidan. I blickfånget lyfter vi sjukhusövergripande nyheter och händelser. Alldeles nedanför visas nyhetsflödet med nyheter som riktar sig till dig. Till vänster hittar du panelen för egna inställningar. Den lilla verktygssymbolen guidar dig till alla de standardlänkar du är van att hitta via intranätet: Kom och gå, Heroma, Ek, osv. Men du kan också lägga till egna länkar till andra system du använder ofta. När du klickar längst uppe i vänstra hörnet kommer du till din profilsida och kan se vad som visas för andra. Här kan du enkelt ladda upp och byta profilbild. Om du vill komma tillbaka till startsidan klickar du på Sös logotyp.
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
13
/ BILDREPORTAGE
”Det bästa med löpning är att komma ut och andas frisk luft. Det är också lätt att få till – under lunchen eller till eller från jobbet.”
Energikällor Hur kan vi fylla på med energi på jobbet, även en motig dag? Här är några tips från medarbetare och verksamheter på Sös. TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST
Johanna Gréen på Södersjukhusets kommunikationsavdelning tränar löpning några gånger i veckan.
14
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
BILDREPORTAGE /
SNORLAX PÅ SÖS? Är du fortfarande är fast i spelet Pokémon Go? Ta en promenad när du hinner. Åtråvärda pokémonfigurer kanske lurar i faggorna.
På anestesiavdelningen försöker de fika två gånger per dag. Ibland var och en på stående fot, men oftast några ihop och helst alla tillsammans när det är lugnt.
”Koppla av, skratta och fyll på med energi. Vi reflekterar över livet, världsläget och jobbet.”
HÅRDROCK ELLER BALLADER? Musik ger ofta energi. Och du vet väl att Sös bibliotek har skönlitteratur och tidningar?
/ BILDREPORTAGE
”JAG FÅR ENERGI NÄR JAG FÅR UPPSKATTNING FÖR DET JAG GÖR , när någon är glad och hejar på mig
eller när jag kan hjälpa någon. Jag försöker lära mig namnen på alla i hus 48, heja glatt och trösta om jag ser att någon verkar lite ledsen”. Ana Vukadinovic, utbildad livsmedelsingenjör från Serbien arbetar som städare på Sös sedan 2002.
LANDSORT LEVERERAR. ”Att vistas i naturen är mitt återhämtningstips. Har man inte möjlighet att gå ut, kanske man kan öppna ett fönster åt härligheten.” Ann Hoflin på Patientkontoret var med i Hälsoteamets fototävling #soshittarlugnet tidigare i höst.
”BEKYMMER KRYMPER OFTA SÅ BEHAGLIGT EFTER EN CYKELTUR.
Kan det vara endorfiner?”. ”Och så får man frisk luft – i alla fall luft!” ”På vintern åker skidkläderna på.” Johan Alm och Per Thunqvist på Sachsskas allergi- och lungmottagning cyklar till och från jobbet varje dag. Per så långt som 2,5 mil. Endast svår snöstorm kan hindra dem! Cyklarna ställer de i cykelgaraget mitt emot akutens ambulansutfart. EN LUGN OAS. Besök sjukhus kyrkans vägledda avslappning, deras meditationsrum eller andakt, eller boka ett samtal med någon ur personalen om du vill ventilera något: www.sos.sll.se/sjukhuskyrkan
16
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
Tips: I parkeringsgaraget på plan -2 finns också en rad cykelställ.
BILDREPORTAGE /
Svett och puls! Få saker ger så bra energi (och effektiv åter hämtning) som träning. Se hela Hälsoteamets träningsschema på www.sos.sll.se/halsoteamet
Appar för mer energi
I ett samhälle fyllt med krav och måsten är det extra viktigt att vi får chans till återhämtning mellan varven”. På sidan 8 tipsar Hälsoteamet om appar kring avslappning,affirma tioner och andning.
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
17
ILLUSTRATION CECILIA BÖRJESSON
/ TEMA DRIVKRAFT OCH MOTIVATION
Möt Sös eldsjälar!
En eldsjäl brukar beskrivas som en person som brinner för något och har en smittande entusiasm. Sådana finns det gott om på Södersjukhuset. Vi på Sös har frågat fyra medarbetare om deras drivkrafter att göra skillnad för patienter och medarbetare. TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST
18
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
TEMA DRIVKRAFT OCH MOTIVATION /
HELENA ÖSTMAN är undersköterska och
gipstekniker med sjukvårdserfarenhet sedan 1975. På Sös akutmottagning har hon arbetat i 14 år. Nyligen blev hon också innovatör. Med stöd av SLL Innovation har hon tillsammans med kollegan Aster Hadgue utvecklat redskap som gör det möjligt för medarbetare att regelbundet träna på att lägga gips för att inte förlora färdig heterna. Redskapen används idag på ortopedmottagningen och akuten. – Vi jobbar på att hitta en leverantör som kan producera redskapen. Vi vet att det finns efterfrågan på sjukhus runt om i landet. Hon drivs av intresset för ortopedi och viljan att hitta smarta lösningar, speciellt när det är mycket patienter på akuten. Utmaningarna och att träffa nya människor varje dag – patienter och personal – är det roligaste med arbetet. Men när det är personalbrist är det svårt att hinna ta hand om alla sjuka. – Man kan känna sig otillräcklig när man hela tiden måste släcka bränder. Armarna räcker inte till. Men jag sökte mig till Sös för att jag längtade efter ruschen inom akutsjukvården och jag har inte ångrat mig. THORLEIF ROSANDER är vårdchef på IVA och valde att utbilda sig till sjuksköterska för att få ta hand om människor. Det gör han nu också men på ett annat sätt som vårdchef. – Att vara med och utveckla medarbetarskapet är en stor utmaning men också det roligaste. Medarbetarna håller min motivation uppe och är min drivkraft. Han har bred sjukvårdserfarenhet med utlandstjänstgöring i Kambodja, Jugoslavien och Afghanistan. I sin uppsats om ledarskap, som han presenterade under patientsäkerhetsveckan 2015, beskriver han chefens roll i patientsäkerhetskulturen.
– Jag sökte mig till Sös för att jag längtade efter ruschen inom akutsjukvården och jag har inte ångrat mig, säger Helena Östman.
”Jag drivs av nyfikenhet. Varje morgon när jag öppnar dörren till avdelningen är det som att öppna luckan i en adventskalender, jag vet inte vad som väntar.”
– Som chef kan man inte slå sig till ro, man måste vara en förebild i stort som smått, torka av bord, gå rätt klädd, ta saker på allvar. Ett öppet arbetsklimat och patientsäkerhet är något man ständigt måste arbeta med. Men det kan vara svårt att vara chef i motgång. Det kan röra sig om saker som man inte kan påverka själv, som ekonomin och den fysiska arbetsmiljön. – Vi har de lokaler vi har och när medarbetarna upplever att det är trångt är det svårt att hitta lösningar. Men jag hade inte varit chef så här länge om jag inte hade trivts så bra på min arbetsplats och på Sös i stort.
MARIE ARONSSON
MARIE ARONSSON är undersköterska,
miljöombud och logistiksamordnare på anestesiavdelningen. 2016 tilldelades
» V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
19
/ TEMA DRIVKRAFT OCH MOTIVATION
– Tricket är att få igång dem som inte orkar eller vill, att visa dem på möjligheterna. Det är en bekräftelse när man lyckas, säger Anders Nordström.
»
Fler eldsjälar Det finns gott om eldsjälar på Sös. Några hittar du till exempel bakom alla sjukhusets arbetsmiljölyftsprojekt. Inspireras av alla pågående och avslutade arbetsmiljölyfts projekt på www.sos.sll.se/ arbetsmiljolyftet. En del av projekten finns också beskrivna i artiklar eller filmer på ringla.nu och suntarbetsliv.se.
20
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
– Ett öppet arbetsklimat och patientsäkerhet är något man ständigt måste arbeta med, säger Thorleif Rosander.
hon SLL:s miljöpris Årets eldsjäl för sin mångåriga kamp mot ftalater i pvcprodukter. Hon har också utnämnts till årets Sös:are 2014. Hon drivs av nyfikenhet och utmaningarna som möter henne varje dag på arbetet (hon har arbetat på Sös i snart 40 år!). Varje morgon när jag öppnar dörren till avdelningen är det som att öppna luckan i en adventskalender, jag vet inte vad som väntar. Hon beskriver Sös som det vita palatset på Söder och har alltid vetat att hon ville jobba inom vården. Hon trivs bra med omväxlingen på anestesiavdelningen, i kombination med uppdragen inom miljö- och logistik där det krävs långsiktig planering och utveckling. Förutsättningarna förändras hela tiden och under sitt yrkesliv har hon varit med och genomdrivit många förändringar. – Tekniken är mer förfinad och framförallt är patientsäkerheten bättre
idag, jämfört med när jag började arbeta. Marie var ett av Sös första miljö ombud och började driva frågan om att sortera papper och plast. Sedan dess har hon bland annat verkat för säkrare hantering av kemikalier, sett till att få bort produkter med latex i, puder i handskar och drivit igenom en säkrare läkemedelsavfallshantering. Hon jobbar också för att minska slöseriet och har utarbetat system för att förflytta produkter mellan olika förråd, för att kasserandet ska minska. – Jag jobbar för det jag tror på och är tålmodig, jag vet att det tar tid. För att behålla sin drivkraft försöker hon omge sig med kollegor som är lika engagerade och ger energi. Men när processerna blir för utdragna med otydliga beslutsvägar kan hon misströsta. – Då går jag ner och hämtar andan på plan -1, hos serviceenheterna. Där nere sker snabba möten och man kan
TEMA DRIVKRAFTTEMAREPORTAGE OCH MOTIVATION /
”I en utopi ska man inte behöva komma hit. Jag försöker alltid få mina klienter att jobba med sin egen hälsa så att de inte behöver komma tillbaka. Det är en stor drivkraft.” ANDERS NORDSTRÖM
– Jag jobbar för det jag tror på och är tålmodig, jag vet att det tar tid, säger Marie Aronsson.
lösa saker på ett par minuter. Det ger mig energi. ANDERS NORDSTRÖM är sjukgymnast
på Hälsoteamet och hjälper dagligen tiotalet Sös-medarbetare med olika besvär. 2012 utnämndes han till Årets Sös:are och han ser det som sin viktigaste uppgift att främja det friska för att undvika framtida problem. – I en utopi ska man inte behöva komma hit. Jag försöker alltid få mina klienter att jobba med sin egen hälsa så att de inte behöver komma tillbaka. Det är en stor drivkraft. Sjukvården var ett självklart val för Anders som även har arbetet som undersköterska och sjukvårdsbiträde. Han har olika strategier för att motivera de som kommer till honom för att få hjälp, vissa måste övertalas medan andra har ett eget driv. – Tricket är att få igång dem som inte orkar eller vill, att visa dem på
möjligheterna. Det är en bekräftelse när man lyckas. På Hälsoteamet samlas personalen för gemensam fika varje morgon. Då pratar man inte jobb. En gång i månaden går de ut och äter gemensam lunch och avdelningens födelsedag firas årligen. De har en positiv inställning till varandras idéer och låter folk prata klart. – Det är superviktigt. Vi måste alla tänka på vad vi tar med till gruppen. Det låter enkelt och litet men att fika tillsammans ger mycket. Det händer dock att motivationen inte är på topp. När Anders under intensiva perioder har haft för många klienter och varje dag pratat träning – utan att själv hinna träna – tappar han ork och drivkraft. – Men det vänder snabbt när folk mår bra av det man gör.
•
Fakta om årets Sös:are och SLL:s miljöpris: Årets Sös:are är en utnämning av en person på Södersjukhuset som gjort en förtjänstfull arbetsinsats präglad av Sös-andan: prestigelös, professionell och lyhörd. Priset instiftades 2002 och består av ett stipendium på 5000 kr samt ett diplom. SLL delar årligen ut tre miljöpris för att uppmärksamma goda exempel från miljöarbetet i verksamheter finansierade av Stockholms läns landsting (Miljöpriset, Hederspriset och Årets eldsjäl).
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
21
/ HITTA DIN DRIVKRAFT
Hitta drivkraften
Ibland kan det vara svårt att hitta sin drivkraft och motivation till arbetet. Hur håller man energin uppe? Och hur får man till bra motiverande samtal med patienterna? Här är några tips kring motivation från litteraturens värld.
PROFFESIONELLA SAMTAL ”Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor och möjligheter” av Pia Bürlow med flera, ger en djupare inblick i villkor och möjligheter för professionella samtal. I ett tvärvetenskapligt perspektiv på kommunikation presenteras exempel från nya studier på vad delaktighet innebär inom en rad olika miljöer.
VAD DRIVER OSS? Gör företagen fel när de försöker skapa inspiration bland medarbetarna? Författaren Daniel Pink försöker svara på den frågan, och ta reda på vilken drivkraft som finns hos den arbetande människan i ”Drivkraft: den överraskande sanningen om vad som motiverar oss”.
Mer motivation på Sös-bibblan
ATT ÄNDRA BETEENDEN ”Motiverande samtal i hälso- och sjukvård – att hjälpa människor att ändra beteende” av Stephen Rollnick med flera, innehåller handfasta råd och verktyg som möjliggör en både effektiv och respektfull kommunikation om beteende förändring trots det höga tempot i den vardagliga kliniska verksamheten.
22
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
BÄTTRE PATIENTSAMTAL Vill du bli bättre på att förstå patientens behov? ”Sagolik frågeteknik – om magiska frågor och motiverande språkmönster” av BrittMarie Ahrnell ger dig en enkel och magisk struktur och exempel på bra grundfrågor som du kan använda dig av i ditt nästa patient samtal.
LYSSNA OCH LEDA Få tips om hur du bäst leder samtal och lyssnar aktivt från Gunilla Brattbergs bok ”Manual till människan – om utbildning i Livets Universitet”. Boken tipsar om hur man kan hjälpa någon som av olika anledningar hamnat i en återvändsgränd och identi fierar sig med symtom och sjukdom.
Du kan hitta fler böcker om drivkraft och motivation på Södersjukhusets bibliotek, till exempel: •M otivationskoden: om modernt ledarskap och varför vi borde gå från Management till Humanagement av Tommy Lundberg •M I för praktiker: stöd och vägledning för motiverande samtal av Carl Åke Farbring och Stephen Rollnick •M otivera genom feedback av Stephanie König
PERSONPORTRÄTT /
Hjärnan
vill ha roligt
– ANSER DU DIG VARA EN RATIONELL BESLUTSFATTARE?
Katarina Gospic, läkare, hjärnforskare och författare, ställde frågan till Södersjukhusets chefer på chefsdagen i höstas och flera händer sträcktes i luften - trots att frågan var retorisk. Att vara rationell är fint. Men våra nutidshjärnor är konstruerade på samma sätt som för 40 000 år sedan. Det som påverkade våra beslut då gör det också idag: belöning och bestraffning (eller obehag och hot). Det styrs från två områden i hjärnan: striatum, en viktig del av vårt belöningssystem, och amygdala, som förenklat kan kallas för vårt fly-eller-fäkta-system. – När striatum triggas av något som vi tycker är roligt tenderar vi att fortsätta med samma beteende. Därför har det som känns lustfyllt bättre effekt än rationella argument. Vi är emotionella beslutsfattare och det beror just på att vi har en striatum och en amygdala. För att göra människor mottagliga för förändringar behöver vi alltså hitta sätt att trigga människors striatum och för att göra det kan man använda den så kallade SCARF-modellen: STATUS – Möt människor där de är, på samma psykologiska nivå. CERTAINITY (SÄKERHET) – Hjärnan letar efter igenkännbara mönster. Otydlighet och organisatoriska förändringar skapar osäkerhet. AUTONOMY (SJÄLVBESTÄMMANDE) – Hjärnan eftersträvar känslan av att man själv kan påverka sin situation. RELATEDNESS (HUR VI RELATERAR TILL ANDRA) – Utveckla trygga kontakter, skapa en känsla av att vi är ett team, att vi litar på varandra. Att hitta gemensamma nämnare skapar trygghet. FAIRNESS (RÄTTVISA) – Upplevd orättvisa sätter hjärnan i hotläge direkt. Samma regler bör gälla för alla.
Ett tydligt syfte och ordentliga utmaningar, gärna uppgifter som ligger på gränsen till det man klarar, är också något som triggar människors motivation. TEXT CAMILLA HEDQUIST FOTO TORKEL EKQVIST
Katarina Gospic är författare till böckerna:
KATARINA GOSPIC
Hjärnforskare, entreprenör och författare. 32 år. Disputerade 2011 inom kognitiv neurovetenskap med en avhandling om neuroekonomi, hur vi reglerar våra känslor och vad som händer i hjärnan när vi fattar beslut. Har en podd som heter ”I huvudet på en banbrytare”.
• Neuroledarskap: effektivt ledarskap byggt på hjärnforskning och beprövade metoder • Neurodesign: inredning för hälsa, prestation och välmående • Välj rätt!: en guide till bra beslut • Den sociala hjärnan • I huvudet på en banbrytare (skriven med Viggo Cavling)
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
23
Äntligen
”Vi tycker om den anda som råder på Sös, trevlig, lättsam och tillmötesgående”. ”Det känns som att vi har kommit hem”
är vi en del av Sös Efter att i 20 års tid organisatoriskt ha tillhört tre andra vårdgivare är den onkologiska verksamheten, sedan den 1 oktober, tillbaka i Söder sjukhusets regi. Att tillhöra Södersjukhuset är något som många med arbetare har längtat efter och som också ska ge patienterna en bättre vård. ATT HELA VÅRDKEDJAN nu finns inom ett och samma sjukhus gör att cancersjuka patienter kan få en mer sammanhållen, effektiv och trygg vård med kortare ledtider och bättre kontinuitet. Den patientnära forskningen stärks, och det blir också enklare att forska, genom att diagnostik och onkologi finns inom samma verksamhetsområde. Pehr Lind är ny verksamhetschef för onkologkliniken. – Samarbetet mellan onkologkliniken och sjukhusets andra verksamheter förstärks, samtidigt som vi självfallet ska fortsätta vårt fina samarbete med onkologklinikerna på Karolinska Universitetssjukhuset och Capio S:t Görans Sjukhus, säger Pehr Lind. På Södersjukhuset ska verksamheten fortsätta att utveckla sin nystartade forskningsenhet där patienter får möjlighet
24
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
att delta i klinisk, patientnära forskning. – Vårt mål är att nå internationell klass inom våra tre fokusområden buktumörer, tumörer i urinvägarna och bröstcancer, berättar Pehr Lind.
Ett välkommet återförenande
Ulrika Lagercrantz och Christel Johansson är specialistsjuksköterskor och har arbetat på Onkologen sedan verksamheten tillhörde Sös för 20 år sedan. – Jag är så glad att vi äntligen är en sammanhållen klinik på Sös igen, säger Ulrika Lagercrantz. När medarbetarna tillhör samma organisation blir också förutsättningarna för teamarbetet runt patienten och mellan olika yrkesgrupper och specialiteter bättre och säkrare. – Det blir en bättre arbetsmiljö som är positiv för oss medarbetare och som får
Pehr Lind
våra patienter att må bättre, menar Ulrika. – På Sös råder en trevlig och tillmötesgående kultur, där medarbetare hjälper varandra, säger Christel Johansson. Det känns bra att vi nu är en del av det. Vi har kommit hem! TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST OCH RAINER TIHVAN
Onkologkliniken fanns på Sös när sjukhuset öppnade 1944. Mellan 1996 och 2016 har kliniken tillhört tre andra vårdgivare: Huddinge sjukhus AB, Huddinge universitetssjukhus och Karolinska universitetssjuk huset. I och med verksamhetsövergången får Sös 130 nya medarbetare. Det nya namnet för det verksamhetsområdet blir Bilddiagnostik och onkologi.
SÖS OCH OMVÄRLDEN/
Symtomsnack i Medicinpodden I MEDICINPODDEN har Richard och Rebecca Levi, pappa och dotter som båda är läkare, en dialog kring vanliga symtom hos patienter och potentiella bakomliggande sjukdomar. Syftet är att på ett lättsamt men pedagogiskt sätt försöka hjälpa läkarstudenter, nyutbildade läkare men också övrig sjukvårdspersonal att omvandla utbildningens teori till praktik i sjukvårdsvardagen.
Exempel på poddavsnitt: hosta, bröstsmärta, näsblödning, andningssvårigheter och yrsel.
Medicinpodden: iTunes Store eller medicinpodden. libsyn.com.
40 % mindre mat ska slängas
NU FINNS ETT NYTT miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting för åren 2017–2021. Några viktiga mål är som tidigare att minska miljöpåverkan från läkemedel, textilier, anestesi gaser och patientmåltider. Just hållbara patient måltider blir ett stort fokus på Sös när det nya tillagningsköket nu har börjat byggas. 2021 ska till exempel matsvinnet inom SLL ha minskats med 40 procent. Mer information om nya programmet: sll.se, eller kontakta Sös miljösamordnare Birgitta Westin.
Hur får du till personcentrerade patientsamtal? Till kirurgklinikens kolorektalenhet på Östra sjukhuset i Göteborg utreds och behandlas patienter med kolorektalcancer. För att göra patienterna tryggare använder personalen nu ett skriftligt informations- och sam talsstöd baserade på forskningsstudien PINCORE (Person-centred Information and Communication in Colorectal Cancer care). I MATERIALET FÅR PATIENTEN detaljerad information kring alla moment i sin vårdplan och vilka hen kommer att träffa vid besöken. Patienten uppmanas att skriva ner sina frågor i förväg, men vet samtidigt vart man kan vända sig med frågor under väntetiden. Hela materialet har en personlig ton och tar upp mjuka värden. ”Vad brukar du göra när du känner dig orolig? Är det någon strategi
du kan använda nu? Om inte, varför inte?” ”Vi vill att du ska känna dig välkommen i vårdteamet där du är en värdefull medlem.” ”Så här har jag känt mig:” ”Så här känner jag inför framtiden:” Patienten och vårdpersonalen går regelbundet igenom det ifyllda materialet tillsammans, och följer då en speciell samtalsstruktur. De nya arbetssätten har gett tryggare patienter.
Beställ broschyrerna eller ta del av samtalsstrukturen: frida.smith@vgregion.se
V I PÅ S Ö S 3 / 2 016
25
/ AKTUELLA TIPS
Fyra tips till jullovet TEXT: JOHANNA GRÉEN
1
ÄR DET DAGS ATT TA FRAM SKRIDSKORNA?
På www.stockholm.se/skridsko/tider kan du kolla när konstfrusna isbanor har öppet för allmänhetens åkning. Om vädret tillåter finns det också många naturfrusna isbanor. Det är oftast alltid öppna om inte annat anges.
SE EN SERIE FRÅN BÖRJAN TILL SLUT. Visst är det härligt att man inte längre behöver vänta en hel vecka på nästa avsnitt när det är som mest spännande? Och jullovet är perfekt för ett seriemaraton. I höst har det snackats om: Quarry, Westworld, Stranger Things, House of Cards, The Fall, Billions. (HBO, Netflix, SVT Play).
3
BLI HET I KYLAN! Besök närmsta simhall och unna dig ett långt varmt bastubad. På Eriksdalsbadet finns både vanlig bastu och ångbastu. Eller testa Bikramyoga, yoga i 40 graders värme. Garanterat lika svettigt som en utlandsresa.
VAR AKTIV INOMHUS. Vill du stanna inne i kylan? Varför
inte stämma träff med dina vänner i bowlinghallen? Eller ta med hela familjen! Många hallar är barnvänliga och utrustade med särskilda sargar som fälls upp så att barnen slår ner käglor i varje slag.
26
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
2
4
Vi har träffat tomten!
MITT SÖS/
Håkan Hedman har varit jultomte på Sös i närmare femton år. Det började när en av hans kollegor, som på den tiden var tomte, gick i pension och frågade om Håkan kunde ta över uppdraget. Sedan dess har det rullat på. Till vardags är han patienttransportör men en dag om året åker skägget på: – Det är roligt att göra något annat och att glädja nån liten knatte, säger han. Som tomte besöker han barnakuten, inneliggande barn på Sachsska och är med vi julfirandet i entréhallen. Han tycker att det bästa med julen är att få vara ledig några dagar för att umgås med släkt och vänner. Kommersen kring julen ogillar han starkt.
Recensioner av Sös på Facebook:
Julfirande på Sös
”Är stamgäst och därför kanske får gå förbi kön men alla och då menar jag alla behandlar mig med respekt och professionellt. Tack Sös med personal.” ”Högsta betyg till avdelning 62, fått hjälp inom 5 minuter båda gångerna, proffsigt bemött av både läkare och sjuksköterskorna! Trevlig och harmonisk stämning trots att det är en akutavdelning.” ”Tack för all personal som jobbade igår (28 september) på avdelning 72. Ni är Guds änglar på jorden. Jag blev väl omhändertagen av er, tack! Fortsätt jobba så – ni är bäst Linda och Camilla och all personal som var med i operationssalen.”
Insändare i Mitt i Söderort 27 september 2016:
Tankar om fantastiska personalen på Sös:
Kom till entréhallen på julafton och dansa juldanser med Appell folkdans sällskap. Södersjukhuset bjuder på julfika i Bistro A och tomten delar ut godispåsar till alla barn. Hjärtligt välkomna!.
Veckans ros!
Veckans ros till akuten 13 september 2016: Jag vill ge personalen på akuten en uppskattande ros för att dom tog så väl hand om mig när jag var där med magsmärtor fredagen 9/9. Det var en väldigt omtänksam Läkare vid namn Ali och en jättebra manlig ssk (med skägg) som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på. Tack för er fina vård. Jag känner mig stolt att jag själv jobbar på Sös som har en sådan bra akutmottagning. MONA, KK SPEC./ULTRALJUD
Tänk vad livet luras kan, ingen skillnad om man är kvinna eller man. Plötsligt något inte stämmer, var är det som skon klämmer? Ilfart till akuten det blev, där jag in klev. Bland 100-tals andra jag hjälp ville ha, alla jobbade på bra. Men kaos det blev när alla en vårdplats behövde ha. Nu förstår jag varför mina 10 timmar på akuten så långa va. 7 avdelningar med vårdplatser stängda va´! Så politiker tänk till och ge sköterskor och läkare stöd, som alla vi människor önskar med glöd. Även tack till avdelning 83 för gott jobb. TACKSAM PATIENT, EN ERFARENHET RIKARE
Carin Ström skribent carin.strom@ sll.se
REDAKTIONEN Ylva Hermansson redaktör ylva.hermansson@ sll.se
Anja Steiber skribent anja.steiber@ sll.se
Annika Björndell skribent annika.bjorndell@ sll.se
Camilla Hedquist skribent camilla.hedquist@ sll.se
Johanna Gréen skribent johanna.green@ sll.se
Torkel Ekqvist fotograf torkel.ekqvist@ sll.se
Vi på Sös Vi på Sös är magasinet för oss som jobbar på Södersjukhuset. Har du tips om någon intressant medarbetare, något spännande projekt eller bara en tanke om vad du skulle vilja se mer av i tidningen – hör gärna av dig till oss på kommunikation.sodersjukhuset@sll.se. Nästa nummer kommer i vår. Ha en härlig vinter önskar vi från redaktionen! V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
27
TEMA DRIVKRAFT OCH MOTIVATION
Tuttans cancerblogg – ett engagemang för livet Att blogga är ett fantastiskt sätt att kommuni cera på. Jag kan berätta om min sjukdom för många samtidigt och behöver inte bara prata om den när jag träffar familj och vänner. Det säger patienten Rose-Marie Wåtz som sedan 2011 skriver Tuttans cancerblogg.
Tuttan var Rose-Maries smeknamn som ung och har inget med bröst att göra.
ROSE-MARIE WÅTZ DRABBADES av bröstcancer första gången 1991, då mitt i karriären. – Jag hade tankarna på annat än cancer, det tror jag gjorde mig frisk den gången, menar Rose- Marie. 20 år senare som pensionär fick hon ett återfall. Och det var i samband med det, på internationella kvinnodagen 2011, som hon startade Tuttans cancerblogg. Peppad av sin syster som är journalist. I bloggen delar Rose-Marie med sig av vardagen med en dödlig sjukdom. Men med tiden har bloggen blivit mer samhällsorienterad och Rose-Marie diskuterar gärna om saker hon tycker kan bli bättre. – Det är stor skillnad på vården idag och för 20 år sedan. Medicinskt har det skett en stor utveckling men jag ser också en stor skillnad när det gäller personalens situation. Den är mycket mer pressad idag. Flera bloggläsare berättar om ständiga läkarbyten. Rose-Marie menar att de flesta inte har problem med att möta nya människor, men att det tar tid för läkare att läsa in sig på en ny patient. Det blir ineffektivt. – I bloggen kan jag vara en röst för de som själva inte orkar eller kan. När jag tappar mitt engagemang ska min familj bli orolig för mig. Så länge jag är debattlysten lever jag, säger Rose-Marie. TEXT JOHANNA GRÉEN
LÄS BLOGGEN PÅ:
http://tuttanscancerblogg.bloggo.nu/ Kort innan pressläggning avled Rose-Marie Wåtz av sin bröstcancer. Men både hon själv och hennes anhöriga ville väldigt gärna att artikeln skulle publiceras.
Var och en har sina drivkrafter
På sidan 9 kan du till exempel läsa om violinisten och före detta Sös:aren Staffan Törngren som länge varit en stark drivkraft i Sös-orkestern Opuscula Musica. På sidorna 18–21 intervjuar vi fyra av Sös eldsjälar och på sidan 24 träffar du två av onkologens medarbetare. Där har man länge kämpat för att tillhöra Sös – och nu äntligen!
Lär dig mer!
om drivk r after oc h motivati on i inter vjun med hjär nforskar en Katarina Gospic.