Södersjukhusets personaltidning by Södersjukhuset AB

NR 3 2015 ETT MAGASIN FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SÖS

DOLDA HJÄLTAR

– i patientens tjänst ”Hur gör jag läkaren mer delaktig i min vård?”

patienten

och du

ETT PARTNERSKAP I VÅRDEN

BOKEN GÖR K ARIN LEVANDE IGEN • SÖS: TV-K ÄNDIS! • NU FÅR PATIENTERNAS K ÄNSLOR TA PLATS

/ INNEHÅLL

VI PÅ SÖS NR 3 2015

TEMA

PATIENTEN OCH DU 18

13 6

PULSEN PÅ: AKUTMOTTAGNINGEN FÖR VÅLDTAGNA

”Det stora intresset för den nya mottagningen sätter fingret på normer kring manlighet i samhället. När vi berättade att vi skulle börja ta emot män fanns det folk som ställde frågan – kan män bli våldtagna?”, säger Karl Norwald.

PERSONCENTRERAD VÅRD

I PATIENTENS TJÄNST ”En människas hälsa handlar inte bara om det medicinska, det finns också andliga och existentiella dimensioner. Vi har ingen plan för de personer som kommer – vår uppgift är att ta emot, lyssna och finnas här när någon vill dela sin upplevelse”, säger diakonen Eva Rubensson.

dag får flera 18 Varje tusen patienter vård

Man tog reda på patientens resurser och vad patienten hade för förväntningar på vården. Samtalet präglades av lugn och ro – man tog god tid på sig att lyssna på patienten. Tillsammans med patienten gjorde sedan teamet en gemensam vårdplan.

på Södersjukhuset. Hur uppfattar de sin vård och vad tänker och känner de utmed vägen?

ALLTID I VI PÅ SÖS 3 TOMAS MOVIN HAR ORDET

13 BILDREPORTAGE

4 SÖS-SPANAT

26 HÄLSOTEAMET TIPSAR

twitter.com/sodersjukhuset

27 MITT SÖS

www.linkedin.com/company/sodersjukhuset

8 KULTUR & LIVSSTIL 9 PERSONPORTRÄTT 2

FÖLJ OSS!

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

facebook.com/sodersjukhuset

23 SNABBGUIDE

TOMAS MOVIN HAR ORDET /

Personcentrering – ett sätt att göra våra patienter mer delaktiga ”SÅ GÖR JAG MIN LÄKARE DELAKTIG” var namnet på en

föreläsning som Sara Riggare, bloggare, forskare och ”proffspatient”, höll tidigare i höstas för sjukhusets chefer, som en del av årets chefsdagar om personcentrerad vård.

I patientens tjänst

MÅNGA TALAR OM att personcentrering är en förutsättning för att göra våra patienter mer delaktiga. Sara Riggare vänder helt på perspektivet och ställer den retoriska frågan: ”Är det jag som patient som ska medverka i vården eller är det vården som ska medverka i mitt liv?”. Riktigt så långt har vi kanske inte kommit här på Södersjukhuset men tanken är en intressant vision i vårt arbete för att öka patienternas delaktighet. För det är något som vi, och alla i vården, behöver göra: Vi säger det i vår värdegrund, det lärs ut vid universiteten, och det står i den nya patientlag som trädde i kraft vid årsskiftet. PERSONCENTRERING ÄR ETT SÄTT att öka patienternas delaktighet. Forskning har också visat att vård kan kortas, patienterna känner sig tryggare och de medicinska komplikationerna minskar när man jobbar personcentrerat.

NÄR AVDELNING 26 (nu avd 83) testade att arbeta med personcentrerad vård i somras ökade delaktigheten rejält. Den patientenkät som genomfördes före och under projektet visade på en ökning från 77 till 97 procent i patientens upplevda delaktighet. Du kan läsa mer, både om projektet och om Sara Riggares tankar, här i vår personaltidning Vi på SÖS. I VÅR VÄRDEGRUND SÄGER VI att vi arbetar för och med patienten. Kanske ska vi lägga till ”av patienten”. Många vill ta eget ansvar, vi har en lag som synliggör patientens ansvar och rätt till delaktighet och snart kommer patienterna att ha tillgång till sina journaler på nätet. Det handlar om ett perspektivskifte, från vårdens till patientens perspektiv. Och det skiftet behöver vi möta.

TOMAS MOVIN, VD

Vi på SÖS är Södersjukhusets personalmagasin. Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Tf Kommunikationschef Camilla Hedquist, 1070 Redaktör detta nummer: Ylva Werlinder, 1068, kommunikation@sodersjukhuset.se Upplaga: 2 400 ex. Graﬁsk formgivning: Blomquist & Co Repro och tryck: Danagårds Litho Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen SÖS, om inget annat anges Utgivningsdag: 23 december Nästa nummer: Mars 2016

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ SÖS-SPANAT

framtiden ÄR HÄR!

NÄR MARTY MCFLY RESER ”TILLBAKA TILL FRAMTIDEN” landar han den

21 oktober 2015. I filmklassikern från 1985 får vi se världen idag som den förutspåddes då. Med uppfinningar som självsnörande skor och svävande skateboard prickade regissören kanske inte helt rätt, men helt tokig var inte visionen ändå. I ”framtiden” kommunicerar man via video och i en av scenerna styr faktiskt Doc tidsmaskinen med vad som ser ut som en surfplatta.

KRÖNIKAN

Patient utsatt för test I SOMRAS LADES JAG för andra gången i mitt liv in på en

medicinsk vårdavdelning på Södersjukhuset. I höstas blev jag informerad om att man på avd. 26 hade testat ”personorienterad vård” vid det senare tillfället. Eftersom jag kan jämföra de två vårdtillfällena, slog det mig hur olika jag upplevde mina två sjukhusvis telser. Första gången vårdades jag, blev frisk och gick hem. Men, jag visste inte varför jag var sjuk, hur jag blev botad eller något om framtiden och vad jag kunde göra för att förbli frisk. I SOMRAS TRODDE JAG att det var ”business as usual” på

VÅRD PÅ DISTANS

Stora avstånd har varit en viktig drivkraft i utvecklingen av olika lösningar för att bedriva en jämlik och effektiv vård. I flera delar av landet används bland annat videokonferensteknik för diagnostik, konsultation, behandling och ronder.

avdelningen. Trots det var det stor skillnad på vården. Vi förde samtal om min sjukdom. Vi diskuterade vad som kunde göras under tiden på Sös. Vi resonerade även om vad som planerades efter utskrivningen. Vad sjukhuset kunde erbjuda och vad som förväntades av mig. Det verkade som om all personal kände till min situation, och arbetade mot samma mål. Och framför allt visste jag hela tiden vad som var på gång, och varför.

BÄRBAR JOURNAL

Just nu testas den mobila journalen i skärgården, på vårdcentralerna på Väddö och Djurö. När vården gör hembesök ska patientjournalen kunna följa med, via surfplattan. I USA har man kommit långt med den bärbara tekniken där också medicinska appar används i stor utsträckning i patientmötet.

”Inte visste jag att det var personcentrerad vård som erbjöds mig”

RÅD OM VÅRD VIA MOBIL

Trots bärbara lurar användes fax i framtidsvisionen från 1985. Men nej, faxen är idag inte särskilt het. Unga använder mobiltelefon, men mer till surf än prat. Med hjälp av 1177 Vårdguidens e-tjänster kan ungdomar mellan 13 och 18 år faktiskt själva administrera sina vårdärenden.

DET VAR EXTRA BRA att hela tiden ha vårdplanen uppdaterad och till hands. På så sätt kunde jag, när orken fanns där, läsa igenom och närmare förstå processen. En extrabonus var att kunna visa vårdplanen för min fru, som är förlossningsbarnmorska på ett annat sjukhus i staden. Konsistent information till alla som berörs är bra. Med mina sjötermer tycker jag att avdelning 26 verkade vara ett ”Happy Ship”. SVANTE HELLBERG PATIENT OCH TIDIGARE INFORMATIONSCHEF INOM SJÖFARTEN

TEMAFRÅGAN / HUR GÖR DU FÖR ATT SE MÄNNISKAN BAKOM PATIENTEN?

LOTTA TJERNGREN, SJUKSKÖTERSKA,

MAGNUS RUDOLPH, OBDUKTIONSTEKNIKER

ANNIKA AHLÉN, ENHETSLEDARE,

KARDIOLOGI

– Vi är fortfarande människor när vi dör. De flesta tänker inte på det, men det händer massor runt omkring den döda. Vi stöttar de anhöriga som kan ha många frågor. En del är rädda. ”Får jag klappa min mamma på kinden?” frågade en kvinna. Och det är klart man får.

INTERNMEDICIN

– Vi jobbar väldigt mycket för att göra det lättare för patienten. Tack vare ny teknik behöver våra pacemakerpatienter inte komma in till oss för kontroller så ofta. Det hjälper gamla och sjuka mycket att kunna stanna i hemmet. 4

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

– Varje patientmöte måste börja med att man lyssnar, för att ta reda på vad de har att säga. Det har hänt flera gånger att patienter som kommer till oss inte förstått vad de blivit remitterade för och när vi börjar prata kommer många viktiga saker fram.

NYHETER PÅ SÖS /

Modul i backspegeln:

Bättre arbetsmiljö på akuten Nu har ett år gått sedan teambaserat arbetssätt i så kallade moduler infördes på akuten vardagar kl. 8 – 21. SEDAN NOVEMBER ARBETAR man teambaserat dygnet runt alla vardagar och målet är att införa modellen även på helger. I korthet går arbetssättet ut på att medarbetarna arbetar tillsammans i vårdlag, som bildar moduler, i stället för att arbeta en och en som tidigare. – Vi har fått en mycket bättre arbetsmiljö, och att det är en framgång visar våra mätningar. De allra flesta, alla yrkeskategorier, är väldigt nöjda, berättar Jenny Liu, överläkare och förbättringsledare på vo Akut. TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

Ò Medarbetarna har i enkäter skattat samarbetet, arbetsmängden, patientnöjdheten och arbetspasset som helhet i slutet av sina arbetspass. En överv ägande majoritet var positiv. Ò Mätningar har också visat på kortare vistelsetid för patienterna.

SVERIGES STÖRSTA CENTRUM

för bröstcancervård Vid nyår ringer det in för Södersjukhusets nya bröstcentrum, som blir det största i Sverige. SÖS HAR LÄNGE haft ett stort uppdrag

inom bröstcancervården. Skillnaden blir nu att Sös kommer ha ett helhetsansvar för patienterna, från utredning och diagnos, till behandling och rehabilitering. Tidigare har patienterna utretts av Sös bröstcentrum (vo Bild + vo Kirurgi) och opererats av våra bröstkirurger, medan Karolinska har ansvarat för analys av cell- och vävnadsprover och

vidare cancerbehandling, som exempelvis strålning och cellgifter. Med det utökade uppdraget kommer också ett behov av större lokaler. En stor del av screeningen kommer därmed att utföras på en helt ny enhet som planeras vid Södra station. Som planen ser ut nu kommer den öppna sommaren 2016. TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

HÄLSOINFO PÅ BIBBLAN

Många efterfrågar patientberättelser PÅ SÖS BIBLIOTEK kan man ta del av fakta kring diagnoser och behandlingar eller få hjälp att hitta andra patienters berättelser. Man kan också skriva ut information som finns på webben, till exempel 1177.se. Åsa Hjort af Ornäs, bibliotekarie, berättar att suget efter hälsoinformation är stort. – Många patienter känner ett behov av att få veta mer efter att de varit hos läkaren och fått besked om en viss diagnos eller behandling, och då kan vi bidra med den mer mjukare informationen. PÅ WWW.1177.SE finns kvalitets-

granskad patientinformation i utskriftsvänligt format.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ PULSEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN FÖR VÅLDTAGNA

”Det finns inget rätt eller fel sätt att reagera på efter en våldtäkt” Sedan oktober har Sös ett samlat omhändertagande för alla våldtagna, oavsett kön eller könsidentitet. Det innebär att även våldtagna män och transpersoner kan söka till den nya Akutmottagningen för våldtagna, något som varit efterlängtat och som fått stor internationell uppmärksamhet. för den nya mottagningen sätter fingret på normer kring manlighet i samhället. När vi berättade att vi skulle börja ta emot män fanns det folk som ställde frågan; ”kan män bli våldtagna?”, det säger Karl Norwald, kurator och auktoriserad sexolog. – Det finns stora mörkertal, men vi räknar med att ta emot 20-40 våldtagna pojkar, män och transpersoner, utöver de 600 kvinnor vi redan idag tar emot varje år, säger Anna Tiihonen Möller, ledningsansvarig läkare på mottagningen.

– DET STORA INTRESSET

I MÖTET MED NÅGON SOM HAR ERFARENHET AV VÅLDTÄKT:

Ò Skapa en trygg miljö. Ò Alla reaktioner och känslor är okej. Ò Låt det ta tid. Ò A rbeta med det som fungerar bra just nu.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

ett samlat omhändertagande för våldtagna kvinnor på Sös. Nu kan män som söker vård efter våldtäkt också få medicinsk behandling, rättsmedicinsk undersökning och psykosocialt stöd på en särskild mottagning på sjukhuset. – Upp till 70 procent av de som söker till oss har inga fysiska skador, utan skadorna sitter inuti. Då blir det viktigast att sitta ner och lyssna! Många frågor kommer upp; vem är jag nu? Är jag stämplad för livet? Varför just jag? Varför gjorde jag inte mer motstånd? Målet är att den vårdsökande ska känna att den är mycket mer än den våldtäkt den varit med om, säger Anna Tiihonen Möller.

I TIO ÅR HAR DET FUNNITS

Både Karl Norwald och Anna Tiihonen Möller betonar att bemötandet är en stor och viktig del i behandlingen av våldtagna. – DET FINNS INGET RÄTT ELLER FEL sätt att reagera på efter en våldtäkt. Hur man reagerar beror på vad man har med sig i bagaget. Där är det ingen skillnad mellan kvinnor, män eller transpersoner. Genom vår långa erfarenhet från att ta emot våldtagna kvinnor är vi därför väl förberedda för att också ta emot män, säger Anna Tiihonen Möller.

skillnader mellan kvinnor och män i reaktionen efter en våldtäkt? – När vi möter män med erfarenhet av våldtäkt kommer det ofta upp frågor om manlighet. Vissa tänker: ”Kan jag fortfarande kalla mig man i och med att detta hänt mig?”. Även ordlösheten som ingår i mansrollen kan ibland göra det svårt att bearbeta händelsen – många har inte fått lära sig att prata om känslor. Då kan jag som kurator försöka hjälpa till att sätta ord på det man upplevt, säger Karl Norwald.

MEN FINNS DET NÅGRA

TEXT YLVA WERLINDER FOTO TORKEL EKQVIST

PULSEN PÅ AKUTMOTTAGNINGEN FÖR VÅLDTAGNA /

”Upp till 70 procent av de som söker till oss har inga fysiska skador, utan skadorna sitter inuti.”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ KULTUR & LIVSSTIL

När mörkret kryper sig på KOMMER VI PÅ SÖS MED NÅGRA KULTURTIPS ”Skymningsﬂickan” av Katarina Wennstam VAD HAR HÄNT med fl ickan som kommissarie Charlotta Lugn träffar på i skymningen? Hon som skriker nätterna igenom, hon som skär sig och inte verkar vilja leva. Skymningsflickan är en berättelse om vad som händer när ingen tror på en, men också om styrka och upprättelse. I Skymningsflickan figurerar Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna. Läs mer om den verksamheten på sidan 6 – 7.

Svenska hemligheter Det underjordiska sjukhuset på Sös

FÄRRE BENBROTT I VINTER? KÖP BRODDAR I INFODISKEN I SÖS HUVUDENTRÉ!

Veckans ros!

TACK AKUTEN & AVD 36

NÄR SÖS FYLLDE 70 år var det många som ville gå på rundvandring i bergrummet under sjukhuset. Missade du? Nu har du chansen! I SVT:s programserie Svenska hemligheter får du följa med ner i katastrofsjukhuset. I programmet medverkar vår beredskapssamordnare, Ellinor Linde Blidegård, som berättar om vad bergrummet var tänkt att användas till från början och hur lokalerna utnyttjas idag. Titta på www.svtplay.se

för ert trygga och proffsiga bemötande när jag kom in en tidig morgon efter en olycka på väg till jobbet här på SÖS. Har minnesluckor från den morgonen, men kollegor och anhöriga har intygat att jag blev väl omhändertagen ;-) Tack! KOLLEGA PÅ RÖNTGEN

VI PÅ SÖS VÄLJER TV-TIPS FÖRSTA HJÄLPEN (SVT)

I serien Första hjälpen reser fyra läkare runt i Sverige och hjälper människor med olika sjukdomar och åkommor. En av läkarna är Nasim Farrokhnia, specialist i internmedicin med strokeinriktning och chef för akuten på Sös.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

” Vi försöker fokusera på vad man kan göra själv med enkla medel, innan man kommer in till sjukhus. Det är första hjälpen, det är basic, exempelvis svullna fötter eller hudförändringar”, säger Nasim Farrokhnia i Dagens medicin.

MUSIK SOM VÄRMER I VINTER JUST NU SPELAR VI:

Ò Markus Krunegård – Korallreven & Vintergatan Ò The Rolling Stones – Winter Ò First Aid Kit – Winter is all over you Dela gärna dina bästa listor med oss eller tipsa oss om låtar att lägga upp! kommunikation@sodersjukhuset.se

PERSONPORTRÄTT /

Pål Björkman Patientombudsman

”Det handlar alltid om

personliga mö ten ”

”Som patientombudsman vill jag hjälpa människor få svar på sina frågor, bli av med sin oro och komma vidare i livet.” EFTER 16 ÅR som sjuksköterska på Sös varav 10 år som specialistsjuksköterska på MIVA är Pål Björkman van vid liv och död. – De svårt sjuka människorna och de ibland förtvivlade anhöriga jag mötte på MIVA fick mig ofta att tänka: hur skulle jag ha reagerat? Det tror jag hjälper mig att bättre förstå och bemöta dem som hör av sig till mig idag, säger Pål. FÖR EN ARBETSUPPGIFT är att ta emot

synpunkter och klagomål på Sös vård, från patienter och anhöriga. Även om många är upprörda och kräver svar direkt har han aldrig blivit allvarligt hotad. – Tar man alla på allvar och svarar så fort man kan blir de flesta väldigt tacksamma. Jag undviker också vissa ord, som gammal till exempel. Viktigt i

medicinska sammanhang men negativt laddat ord för en del. HAN HANDLÄGGER OCKSÅ myndighets-

ärenden, jobbar med verksamhetsutveckling, är med i Sös etiska råd och pratar med vårdpersonal kring patientsäkerhet, arbetskultur och etik. – Att odla en kultur på arbetsplatsen där vi vågar berätta, fråga och lär oss av våra misstag är otroligt viktigt. Idag finns det brister i vårdmiljön som gör det alldeles för lätt att göra fel. HAN VET VAD han pratar om. På MIVA gjorde två tekniskt snarlika sprutpumpar av olika fabrikat att han råkade knappa in för hög dosering på en av dem. Patienten blev inte allvarligt skadad men det gjordes en Lex Maria-anmälan. – Även om kritiken riktades mot mig så handlade den främst om rutinerna och den då tekniskt osäkra miljön på MIVA. Det skakade om mig ordentligt. En viktig erfarenhet jag bär med mig i jobbet idag. TEXT YLVA HERMANSSON

KORT OM PÅL Ò Patientombudsman sedan 2003. Ò Patientnämnden, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och LÖF patientförsäkring är några av de myndigheter som har klagomåls-/synpunktsärenden som gäller Sös. Ò Alla större ärenden från patienter och myndigheter diarieförs och handläggs av Pål. Cirka 1 400 ärenden/år. Plus 100-talet mindre ärenden som inte diarieförs (t ex blankettförfrågan). Ò Ungefär var nionde patient i Sverige drabbas av oförutsedd händelse i vården. På Sös finns bara ärendestatistik kring cirka 0,5 % av sjukhusets unika patienter. Det finns alltså ett stort mörkertal. Ò Varje år riktar IVO, den dömande instansen inom vården, kritik mot Sös i cirka 10 ärenden. Ò Sös gör 20 – 25 anmälningar/år enligt Lex Maria.

FOTO TORKEL EKQVIST V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ PERSONCENTRERAD VÅRD

PERSONCENTRERAD VÅRD

Person är man hela tiden. Patient, det är man då och då. – Patienten och vårdteamet hade samma syn på vad vi hade gjort under vårdtillfället och patienten visste vad den kunde förvänta sig efteråt. Det var den största skillnaden när vi testade personcentrerad vård, berättar Mats Karlsson överläkare på sektionen för gastroenterologi och hepatologi, vo Internmedicin.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

PERSONCENTRERAD VÅRD /

”Med en personcentrerad vård utgår man från ett VEM? Person är man hela tiden. Patient, det är man då och då, och då utgår man från ett VAD? Dessa två sidor ska man hålla ihop och hålla isär. Men det är VAD:et och VEM:et som blir skillnaden.” KARL SWEDBERG, FORSKARE INOM PERSONCENTRERAD VÅRD, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Patientens berättelse Avdelning 83 (tidigare 26) är en medicinsk vårdavdelning med specialistinriktning mot mag- och tarmsjukdomar, som nyligen provat på att arbeta personcentrerat. Under en period testade ett av avdelningens tre vårdteam ett tillägg till ankomstbedömningen som de kallade för patientens berättelse. Den sjuksköterska som gjorde inskrivningssamtalet hade en mall med stödfrågor som ställdes till patienten. Man tog god tid på sig att lyssna på patienten. Tillsammans med patienten gjorde sedan teamet en vårdplan. – I vanliga fall har teamet redan pratat ihop sig om vad som ska göras och sedan presenteras det som ett faktum. Det händer ofta att vi glömmer fråga patienten, berättar Mats. Naturligtvis samlar vi in information om patienten annars också men den stora skillnaden var att det nu skedde på ett strukturerat sätt – och att det dokumenterades.

Patienterna var nöjdare och färre kom tillbaka – Med reservation för att antalet patienter var få, och att vi testade under en kort tid, visade utvärderingen att patienterna var nöjdare, berättar Mats. Hälften så många patienter sökte vård igen än i den gruppen som vårdades som vanligt. Patienterna uppgav att de för första gången blev ordentligt lyssnade på och att personalen hade tagit hänsyn till vad de tyckte. – Den här gången pratade jag mycket mer med vårdpersonalen om vad som skulle ske och hur det skulle gå till, berättar Svante Hellberg som var patient under perioden då testet pågick (läs också Svantes krönika om sin upplevelse på sidan 4). de förstod bättre hur patienten upplevde sin problematik och sjukdom, och att de fick mer kontakt med patienten. Patientens egen målsättning med vården blev tydlig. »

MEDARBETARNA KÄNDE ATT

DELAR I PERSONCENTRERAD VÅRD

Partnerskap

Handlar om en ömsesidig respekt för varandras kunskap; å ena sidan patientens och närståendes kunskap om hur det är att leva med sjukdomen, å andra sidan hälsoprofessionellas kunskap vid det specifika tillståndet, en mer generell kunskap.

Patientberättelse

En förutsättning för personcentrerad vård. Utifrån berättelsen och övriga undersökningar planeras vården och en överenskommelse (hälsoplan) tas fram med mål och strategier för genomförande, och kort- och långsiktig uppföljning.

Dokumentation

Hälsoplanen skrivs ner i patientens journal. Källa: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ PERSONCENTRERAD VÅRD

Partnerskapet inleds genom patientens berättelse, utvecklas med delat ansvar för planering och genomförande av vården, och säkerställs genom dokumentation.

– VI FICK ETT bra verktyg för att se personen bakom sjukdomen och symtomen. Vi fick möjlighet att hjälpa patienten med det den faktiskt ville ha hjälp med och inte bara göra det vi tyckte var aktuellt, säger Mira Magnusson, sjuksköterska på avdelningen.

det inte passar för alla patienter. Det är också svårt att göra en sådan här förändring i ett befintligt arbetssätt. Det blev ytterligare ett arbetsmoment. För att vi ska kunna införa den här förändringen permanent behöver vi troligen ta bort något annat, säger Mats.

– NACKDELEN ÄR ATT

Kunnig patient blev nöjdare patient Sara Riggare är forskare men också patient. Hon har inte varit patient på avdelning 83, utan forskar inom egenvård av kronisk sjukdom. Hon har bland annat undersökt hur patienter 12

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

med parkinson fått kunskap om sin sjukdom – att googla var absolut vanligast. – Det visade sig att kunskap är avgörande för att en patient ska känna sig delaktig och nöjd med sin vård. Det enklaste sättet att få patienten att känna sig mer delaktig är helt enkelt att, på patientens nivå, förklara varför man ger en viss behandling, menar Sara. vård handlar just om att utgå från vem som sitter framför en. Att ställa frågan vem, och utvidga det traditionella tankesättet till att se bortom det som patienten söker vård för. Att väga in de resurser och kunskaper som personen har med sig in i vården. För person är man hela tiden. Patient, det är man då och då.

DEFINITIONEN AV PERSONCENTRERAD

•

TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST

Några effekter av personcentrerad vård Ò 3 0 – 50% minskning av vårddagar. Ò4 0% kostnadsreduktion. ÒB ättre smärtlindring. ÒH ögre livskvalitet. ÒF ärre återinläggningar på sjukhus. ÒE ffektivare utskrivnings processer. Källa: Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC

BILDEPORTAGE /

I patientens tjänst På Södersjukhuset arbetar många yrkesgrupper som på olika sätt bidrar till en trygg och säker vård. Vi på Sös har träffat de som städar, stöttar, informerar och förflyttar patienter. De har ett tydligt fokus på patientens bästa – trots att en del av dem inte tillhör något vårdyrke.

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

Utan taxichaufförer som dygnet runt, året om kör till och från Södersjukhuset skulle patienter förmodligen bli strandsatta. På bilden: Johan Fredriksson

På akuten arbetar undersköterskan Keita Momodou.Han har sett det mesta under sina 26 år på Södersjukhuset. Ibland kommer det in aggressiva patienter och då är det extra viktigt att visa patienten respekt, vara hjälpsam och lyhörd, menar han. – Mitt arbete är väldigt spännande, när jag kommer hit vet jag aldrig hur dagen kommer att sluta. Akuten är ansiktet utåt, går det galet här går det ofta galet hela vägen till avdelningen, säger Keita.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

BILDREPORTAGE /

”Det roligaste med mitt arbete är alla möten med passerande människor.”

Informationsdisken är en central punkt i sjukhuset. Hit kommer många, såväl patienter som personal, som inte vet vart de ska: – Det roligaste med mitt arbete är alla möten med passerande människor, att kunna stå till tjänst, vare sig det gäller att hitta rätt eller svara på någon klurig fråga, säger Tuija Veikkolainen,receptionist i informationsdisken.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ BILDREPORTAGE Till Södersjukhusets egna bibliotek kommer patienter främst för att använda datorer, låna radio eller spelare till film, musik och ljudböcker: – För dem är biblioteket guld värt, säger bibliotekarien Frida Leijon Lundqvist.

Städarna arbetar över hela sjukhuset och utför ett livsviktigt arbete för patienten. På bilden: Linda Andersson

Patienttransportörer är också en yrkeskategori på Sös som träffar många patienter varje dag. På bilden: Andreas Englund

I entréhallen står Röda Korset- värdarna Sören Hemming och Gun Brandsäter som på frivillig basis hjälper vilsekomna på sjukhuset. Värdarna är ett självklart inslag på Södersjuk huset och många av de totalt 43 frivilliga har jobbat i många år: – Vi piggar upp dem som kommer förbi, hjälper dem att ringa, hämtar medicin och rullstolar.

Alla är nöjda med Sös, på alla år jag jobbat här har jag mött tre gnälliga personer, säger Gun. Sören Hemming varvar arbetet i entrén med att vara värd på akuten. – Det är viktigt att känna att man gör skillnad. Här får man direkt uppskattning under varje arbetspass.

”Vår uppgift är att ta emot, lyssna och finnas här när någon vill dela sin upplevelse.” I sjukhuskyrkans meditationsrum möter diakonen Eva Rubensson patienter och anhöriga som behöver någon att prata med eller en stund av reflektion. Sjukhuskyrkan är till för alla trosriktningar och religioner, och här kan besökaren vara anonym. – En människas hälsa handlar inte bara om det medicinska, det finns också andliga och existentiella dimensioner. Vi har ingen plan för den som kommer – vår uppgift är att ta emot, lyssna och finnas här när någon vill dela sin upplevelse, säger hon.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ TEMAREPORTAGE ”DET HAR LÄKT SÅ FINT. Har blivit väl bemött. Och kan ligga ner när jag ska sova. En lyckad operation.”

CITATEN ÄR HÄMTADE UR de patient-

berättelser som Malin Bergner på programkontoret har fått fram genom att intervjua 15 operationspatienter på Sös. Patientberättelserna är en del i Sös så kallade operationsprojekt där man försöker förbättra hela sjukhusets operationsverksamhet. Projektet ska utveckla framtida arbetssätt som stödjer en ökad produktivitet och effektivitet. Och skapa en attraktivare arbetsplats där man jobbar tillsammans över professions- och organisationsgränserna i nya lokaler.

”Hoppas att jag kan jobba som snickare igen efter operationen. Inte så lätt att byta när man varit snickare hela sitt liv.”

”KÄNDE ATT JAG INTE fick hjälp på vårdcentralen. Ville gå igenom vårdcentralen för att det kändes som ’rätt väg att gå’. När inte det funkade som jag ville så skrev jag en egenremiss efter att ha kollat på nätet.”

Några patienters väg genom Sös – en liten bit av deras ofta långa vårdresa

Varje dag får flera tusen patienter vård på Södersjukhuset. Hur uppfattar de sin vård och vad tänker och känner de utmed vägen? Det skiljer sig förstås väldigt mycket åt från patient till patient. Men för att få inblick i några patienters vårdresor bad vi Malin Bergner på programkontoret om hjälp. Hon har intervjuat 15 operationspatienter på Sös.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

TEMAREPORTAGE / ”INFORMATIONSMÖTET INFÖR OPERATION var värdefullt och jag lärde mig mycket, även genom de andra patienternas frågor. Efter mötet kände jag att nu vet jag att jag vill det här.”

”HADE KALLATS ATT VARA på SÖS kl. 06.30. Tyckte att det var en dum tid för jag bor ganska långt bort från Sös. Fick sitta och vänta fram till kl. 9, sedan fick jag en plats. Var lite sur för att jag fått åka så tidigt bara för att sedan sitta och vänta.”

”Det värsta är att gå och vänta. Både min

far och morbror dog i cancer så jag vet ju att det kan sluta dåligt.”

”Hur går vi från ett under visande och mer auktoritärt förhållningssätt till ett lyssnande och samtalande?”

sjuksköterska från Södersjukhuset som nu jobbar som projektledare på Sös programkontor. Under våren 2015 intervjuade hon 15 patienter som opererats på Södersjukhuset för att få en bild av deras vårdresor. Resultatet blev tankeväckande och detaljerade patientberättelser som innehåller många funderingar, känslor, utmaningar och strategier som patienterna jobbar med. I berättelserna blev det också tydligt att Sös ofta bara är en del av patienternas långa och många kontakter med vården. Malin har mycket tankar kring några av de utmaningar som vården nu står inför. – Från början hade vi bara tänkt

MALIN BERGNER ÄR

kartlägga patienternas resor från operationsbeslut till att de skrivits ut från vårdavdelning eller dagvårdsenhet. Men det visade sig att patienterna hellre ville prata om andra delar. För dem var tiden från att de fick besvär fram till operationsbeslut viktigare, liksom tiden efter utskrivning från Sös. De berättade om sina besvär och sina strategier för att hantera dem, eller bli av med dem. Genom till exempel egenvård eller genom att försöka lista ut hur, var och när de skulle söka hjälp i hälso- och sjukvårdssystemet. Både före och efter tiden på Sös. Det var intressant. Vad betyder det och framför allt, vad kan vi lära oss av det de berättar? »

Visste du att SÖS 2014…

Ò Utförde 26 645 operationer. Ò Hade en medelvårdtid (alla patienter på Sös) på 3,33 dygn. Ò Tog emot 499 308 besök i öppenvården. Ò Vårdade 59 866 patienter inom Sös slutenvård. Av dessa kom 33 419 in via akuten. Ò Skötte 7 294 förlossningar. Ò Tog emot 152 713 personer på någon av Sös akutmottagningar (vuxenakuten, Sachsskas barnakut, gynakuten).

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ TEMAREPORTAGE ”EFTER OPERATIONEN SOV JAG mest, men ”JAG ÅKTE TILL MIN företagshälsovård.

’Nä, det är inget farligt’, sa läkaren, ’det är bara en muskelskada.’ Hade ont men jobbade på och var iväg på golfresa. Kunde spela tre banor åt gången och med smärtstillande och lite bira så funkade det.”

försökte vara uppe och röra på mig för det hade de sagt att man skulle. Men jag var trött, illamående och hade svårt att kissa, precis som de sagt.”

”På operationsdagen fick jag inget rum på morgonen på avdelningen. Det var en brutal omställning

att byta från egna kläder och jacka, till en operationsskjorta och få sitta i den precis vid entrén. Hade känts bättre att få sitta i lunchrummet. Efter en stund fick jag en säng och ett rum, då kändes det bättre.”

» BERÄTTELSERNA VISADE OCKSÅ på att

Även på akuten

har patienterna fått en bättre resa Förutom operationsprojektet pågår även andra projekt på Sös där ett syfte är att förbättra patienternas vårdresor. Ett sådant är införandet av teambaserat arbetssätt på akuten. IDAG TRÄFFAR AKUTENS patienter ett

samlat vårdlag och behöver bara berätta sin historia en gång. Patienterna hör allt som sägs och har chans att säga till om något inte stämmer, eller kan ställa frågor. En patient sa: ”Det kändes proffsigt att mötas av ett helt team.” Besöken går också snabbare. Specialisterna är tidigt inne, kan ge råd och godkänner patienternas vårdplaner för att rätt vårdinsatser ska göras från början. I ARBETSMILJÖENKÄTER UNDER en vecka hösten 2014 (gamla arbetssättet)

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

skattade 63 % av akutens personal att deras patienter varit nöjda. I en likadan mätning under en vecka med nya arbetssättet hösten 2015, låg siffran på 91 %. Under september 2015 tryckte också 77 % av 2 547 patienter på glada gubben (=nöjda) på den så kallade ”Happy or not”-stolpen vid akutens utgång. (I denna siffra inkluderas dock även patienter från nätter och helger då man ännu inte har infört det nya arbetssättet; andelen nöjda är cirka 10 % lägre under helger.)

många av dagens patienter beter sig annorlunda än vad patienterna gjorde för ett antal år sedan. Många är idag väldigt aktiva i sin egen vård, söker mycket information på nätet kring sin diagnos och behandling och förväntar sig ett annat bemötande när de kommer till vården. Hur kan vi hantera och möta de nya patienterna på bästa sätt? Kanske skulle vi kunna lära oss av den resa som kyrkan har gjort, funderar Malin. – Prästrollen och läkarrollen hade länge liknande status i vårt samhälle. Allteftersom människor blev mer upplysta ifrågasattes prästens lära och ställning under 1900-talet och kyrkan tvingades tänka om. Istället för att låta en manlig präst berätta för människor vad de borde tro och tänka fick prästen, som nu även kunde vara en kvinna, uppgiften att lyssna på

”Bra att jag kunde vara med och välja operationstid. Jag kunde då

TEMAREPORTAGE /

”SKULLE BÖRJA MED SJUKGYMNASTIK men

planera för att ta in vikarie på mitt jobb.

det har inte kommit igång ännu. Skulle åka idag men sjukgymnasten blev sjuk och jag fick avboka min transport dit. Måste ju träna inför renoveringen i mitt hus. De ska stänga av hissen. Har ju raka trappor. Måste träna.”

”JAG MÅR IDAG SUPERBRA

och operationen var mitt livs bästa beslut.”

”BÖRJADE I FEBRUARI. Jag ramlade i trappan

i huset en vinterdag. Det fanns en lapp uppsatt på dörren om att man ska borsta av sig snön innan man går in i trapphuset men det bryr sig ju inte folk om. Jag halkade omkull.”

”MIN FRU SÄGER ATT så här mycket

information fick man inte förut. Vi har fått mycket information.”

Visste du att... människors egen verklighetsbeskrivning. För att sedan tillsammans hitta vägar mot ett bättre liv. – Nu står vi som är vårdpersonal inför en liknande utmaning. Från att bara ha förväntats vara de som sitter inne med svaren och diagnoserna, till att också faktiskt lyssna på patienternas egna upplevelser och teorier kring sina tillstånd. Hur får vi till en sådan förändring? Hur går vi från ett undervisande och mer auktoritärt förhållningssätt till ett lyssnande och samtalande? Här tror jag att kyrkan har erfarenheter att dela med sig av, fortsätter Malin. del i det så kallade operationsprojektet som pågår på Sös, där man på olika sätt vill förbättra hela sjukhusets operationsverksamhet. Malins nästa uppgift är att börja titta på vilken information

och vilka insatser som är viktiga när patienten kommer in på operationsdagen, och vad som är viktigt att ordna med, eller prata med dem om, innan de åker hem. Till sin hjälp har hon bland annat informationen som hon fått fram från sina patientintervjuer och det patient- och närståenderåd som nu finns på programkontoret. – Jag vill som många andra att patienternas vårdresor ska bli så bra som möjligt. För patienterna är definitivt inga lipsillar. De kämpar på och har inga höga krav. Men de har jobb och ett liv som pågår, trots att de just nu blivit sjuka. Vad kan vi på Sös göra för att underlätta deras tillvaro?

•

MALINS PATIENTINTERVJUER ÄR EN

TEXT YLVA HERMANSSON ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN

De fem vanligaste namngivna sökorsakerna till Sös akutmottagningar 2014 var: PÅ VUXENAKUTEN: buksmärta, bröstsmärta, svullnad eller smärta i ben och/eller arm, hand- eller armskada, huvudskada.

PÅ GYNAKUTEN: buksmärta, graviditetsrelaterade besvär, underlivsbesvär, vaginal blödning, komplikation efter förlossning. BARN: feber, andningsbesvär,

illamående/kräkningar, buksmärta, förkylningssymtom. De fem vanligaste huvuddiagnoserna hos Sös patienter 2014 var: FÖR VUXNA PATIENTER: Förlossning (spontan = inte igångsatt, 1 barn), buksmärtor, hjärtsvikt, bröst smärtor, hjärninfarkt. FÖR BARNPATIENTER: För tidigt

fött barn, magsjuka, RS-virus infektion, ospecificerad virus infektion (tex barnet har feber och man bedömer att det beror på virus), hosta.

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ KOMPETENSUTVECKLING

Från vänster: Peter Gillgren, kärlsektionen, Caroline Larsson, kirurgiavdelning 57, Lisbeth Karlsson, kirurgmottagningen, Johan Söderlund, verksamhetsområde Bild, vd Tomas Movin, Lotta Jarl, kirurgmottagningen, och Anneli Linné, verksamhetområde Kirurgi.

Samlad vård

sätter patienten i centrum Det är lätt att tala om att vi sätter patienten i centrum, men svårare att genomföra praktiskt när vården fysiskt befinner sig på olika platser. Södersjukhusets kvalitetspris gick i år till verksamhetsområde Kirurgi, där man lyckats samla vården kring patienter med pulsåderbråck i buken. De patienter där ett bråck upptäckts kallas idag till ultraljudsmottagningen på Sös för uppföljning direkt. för patienten är en samlad vård enligt fasta rutiner. Idag kallas alla män över 65 år i Stockholm till screening för pulsåderbråck i buken. Screeningen görs på ultraljudsmottagningar utanför storsjukhusen. Patienter som har pulsåderbråck sköts sedan av kärlmottagningen där små bråck ingår i ett övervakningsprogram med regelbundna kontroller. Tidigare utfördes kontrollerna på olika ultraljudsenheter där patienterna inte fick besked om storlek. Svaret skickades till kärlsektionen på Sös, som därefter fick kontakta patienten med svar och eventuell tidsbokning, ofta via brev. Ibland följdes patienten upp med nya

DEN STÖRSTA VINSTEN

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

ultraljudskontroller men det kunde dröja flera år innan de fick komma till läkare. – Den högst väsentliga skillnaden är att vi minskar risken att tappa bort patienten längs vägen. För patienten blir det oerhört tydligt eftersom de träffar en läkare direkt. Vi kan följa upp och se helheten, berättar Anneli Linné, biträdande överläkare, verksamhetsområde Kirurgi. regi får patienten nu, vid ett och samma besök, storleksbedömning med ultraljud och genomgång av status och läkemedel. Samtidigt finns möjlighet

I ULTRALJUDSMOTTAGNINGENS

att diskutera riskfaktorer som rökning, och vid behov erbjuda patienten kontakt med rökstoppsmottagningen. Patienten har hela tiden kontakt med endast en mottagning och kan vid oro eller frågor, när som helst, ta kontakt. Organisationen runt det nya arbetssättet involverar många och det har krävt ett stort engagemang över professions-, klinik- och vårdgivargränserna. Teamet på ultraljudsmottagningen består av läkare och sjuksköterskor och mottagningen samarbetar med angiolab/vo Bild och ultraljudsmottagningarna där screeningen görs. TEXT ANNIKA BJÖRNDELL

KOMPETENSUTVECKLING /

Hitta patientens resurser Ò Personen söker vård för: trötthet, besvär, smärta Ò Kartläggning av egna resurser: viljestark, påhittig, stödjande familj Utgå hela tiden från vem det är du har framför dig. Varje person har olika resurser med sig in i vården. ”Personcentrerad vård innebär att lära känna personen som är här med en sjukdom och se en människa med vilja, resurser och behov. Då kan man lyfta in personens resurser och bemyndiga den personen i hennes eller hans vård och behandling.” Karl Swedberg, forskare inom personcentrerad vård, Göteborgs universitet.

Uppmuntra till frågor Ò Vad ska jag själv tänka på? Ò Varför görs undersökningen? Ò Vad händer i nästa steg? Uppmuntra till att skriva ner tankar och frågor inför undersökningar och utskrivning. Forskning visar att nästan dubbelt så många anmälda vårdskador beror på brister i kommunikationen snarare än på brister i den medicinska kompetensen. På Sös använder vi anteckningsbladet ”Kid-kortet” som uppmanar patienten till att skriva upp frågor under vårdtiden.

människan

HUR SÄTTER VI

i fokus?

Många patienter vill ta eget ansvar och vi har även en ny patientlag som synliggör patientens ansvar och rätt till delaktighet. Här har vi samlat några av verktygen!

3 5

Strukturera & säkerställ med SBAR = situation, bakgrund, aktuellt, rekommendation På Sös används SBAR-modellen främst i kommunikation mellan vårdpersonal, men den kan också användas mellan vårdpersonal och patient. Till exempel så här: S (situation) – vilka förväntningar har du på detta besök? B (bakgrund) – har du tidigare varit allvarligt sjuk? A (aktuellt) – vilka besvär har du? R (rekommendation) – ge information om nästa steg och återkoppla.

Prata HEADS med ungdomar = home, education, activites, drugs, sex! HEADS är ett praktiskt temaverktyg för att underlätta samtal med unga människor - som en hjälp för att läsa mellan raderna. ”För att kunna ge en bra vård handlar det om att få till ett meningsfullt möte, som ger en livsbild av patienten. Vi pratar en stund allmänt om dessa teman innan vi går in på symtom, för allt hänger ihop”. Josephine Haas, bitr överläkare med inriktning mot ungdomsmedicin, Sös.

TEXT YLVA WERLINDER

Lyssna! Som patient vill jag: Ò Bli sedd Ò Bli trodd Ò Bli lyssnad på I handboken ”Råd för bättre kommunikation”, från Sveriges kommuner och landsting, har man samlat tankar som kommit fram i olika patient intervjuer. Lyssna på oro! ”Har din vårdperson talat med dig om saker i livet som oroar dig eller orsakar stress?”. Här ligger Sverige sämst till i en studie som finns på www.vardanalys.se

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ SNABBGUIDE

Snabbguide till

Patientlagen infördes patient lagen för att stärka och tydliggöra patientens ställning. Lagens syfte är också att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet i vården. Södersjukhusets vision om att vara Sveriges ledande akutsjukhus, med vård för patienten och med patienten, stämmer väl överens med huvuddragen i lagen. – Patientlagen tydliggör patientens rätt till delaktighet i beslut. Den påminner oss om vikten av att ta med patienten i arbetet, säger Marie Björnstedt Bennermo, chefläkare på Södersjukhuset. Även om mycket i lagen stämmer väl med de arbetssätt som finns på Södersjukhuset idag, har den inneburit förändringar inom sjukvården i stort. Patienter har numera möjlighet DEN 1 JANUARI 2015

DET HÄR ÄR Patientlagen (SFS 2014:821)

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

Patientlagen infördes som ett resultat av den statliga Patientmaktsutredningen och innebär: Ò Utvidgad informationsplikt gentemot patienten. Ò Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke.

att välja vård i hela landet, vilket påverkar vårdflödena. – Vi har märkt att det är fler öppenvårdspatienter från andra län som söker sig till oss, säger Marie. instrument i kvalitetsarbetet och ger en möjlighet att driva på utvecklingen av nya arbetssätt, rutiner och sätt att kommunicera. – Lagen kan inspirera sjukvårdspersonal i arbetet med att stärka patienten. På så sätt är den ett verktyg i arbetet med att införa personcentrerad vård, fortsätter Marie. Myndigheten för vårdanalys har fått i uppdrag att se till att lagen efterlevs fullt ut. De kommer att presentera resultaten av sin granskning 2017.

PATIENTLAGEN ÄR ETT VIKTIGT

TEXT ANJA STEIBER

Ò Utvidgad möjlighet för patienten att begära ny medicinsk bedömning. Ò Patienten ges möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. ÒN är hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

”

SNABBGUIDE /

Att skriva blev en sorts livlina I sin självbiograﬁska debutroman berättar Tom Malmquist om den katastrof som helt oväntat drabbar honom, då hans höggravida sambo Karin hastigt insjuknar i leukemi och måste föras till sjukhus. Dottern överlever, men inte sambon. Det är en berättelse om smärta och sorg, och om ett liv som fortsätter, trots allt. Boken ”I VARJE ÖGONBLICK ÄR VI FORTFARANDE VID LIV” utspelar sig delvis på Södersjukhuset och hösten 2015 kom författaren Tom Malmquist hit för ett publikt samtal med Astrid Seeberger, arrangerat av Pedagogiskt Forum. – VARFÖR SKREV DU BOKEN? UNDRAR ASTRID SEEBERGER.

– Att skriva är mitt liv. Jag förde mycket anteckningar under Karins sjukdomsvistelse för att kunna berätta för henne när hon vaknade upp. I realtid var det ett sätt att distansera mig, berättar Tom Malmquist. – DU BESKRIVER VAD DU GÖR OCH VAD DU SÄGER, MEN DET DU KÄNNER MÄRKS ÄNDÅ, OUTSAGT. Kanske blir det ännu starkare just därför, funderar Astrid Seeberger. Hon ger exemplet när Tom skriver om hur han sprang mellan neonatalen och thorax, med en snuttefilt med dotterns doft, och en orange filt med Karins doft. De skulle få känna varandras dofter. – Jag förstod ju när jag gjorde det att det var lite knäppt, men man ville ju göra något, säger Tom Malmquist. Jag tänkte också att det var väldigt litterärt. Jag hade förlorat min livskamrat sedan tio år. Att få barn var ett straff på det sättet att det tvingade mig att fortsätta leva. Men hon inte bara representerade livet, hon räddade mig till livet. MÅNGA FASCINERAS AV BERÄTTELSEN. JOHANNA GRÉEN, KOMMUNIKATÖR PÅ SÖS, ÄR EN AV DEM.

– Det mest fruktansvärda och det mest fantastiska händer honom precis samtidigt. Får man vara som allra ledsnast, när man samtidigt ska vara som allra gladast? Jag har själv varit med om att döden kom in i mitt liv väldigt oväntat och jag kände igen mig i boken, berättar Johanna Gréen. Förvirringen speglar sig i texten. TILLBAKA TILL SAMTALET MELLAN ASTRID OCH TOM I AULAN PÅ SÖS.

Astrid undrar om det finns en tanke om att bevara Karin genom att skriva om henne. – Att skriva i du-form till den man älskar, det var det svåraste. Jag ville skriva en bok som skulle bli så pass bra att Karin kom till liv. Det var målsättningen. Det blev en sorts livlina, berättar Tom Malmquist. TEXT YLVA WERLINDER FOTO VIKTOR GÅRDSÄTER

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

/ HÄLSOTEAMET TIPSAR

Äntligen vinter! Vintern kan göra oss tröttare än vanligt, men det finns också massor av energi att hämta i det kalla, mysiga mörkret. Hälsoteamets experter ger dig tre tips som snabbt piggar upp.

GE OCH FÅ ENERGI! Le i vinter! Ge ett leende och få ett leende tillbaka. Om du känner dig trött, så är ett av de enklaste sätten att bli piggare att le. Enkla positiva vardagsgrejer kan göra att allt känns lite lättare; ge plats åt någon på bussen. Håll upp din dörr! Sprid värme och energi.

NJUT AV NATUREN! Lite mossa, lite lingonris. Frostiga

löv. Allt är vackert på vintern, men på ett annat sätt. Har du en liten gräsplätt precis utanför där du bor, ta din varma dryck med dig ut och njut av den krispiga luften. Motion ger en omedelbar, uppiggande effekt. Testa att motionera utomhus i naturen, då hjälper även dagsljuset till att ställa den biologiska klockan rätt.

LÅT VINTERN BLI DIN LJUSPUNKT! Ibland kan den mörka

vintern kännas lång och svår att ta sig igenom. Skäm bort dig själv extra mycket med många levande ljus och mycket mys. Sätt på din favoritskiva och ring en god vän. Kura upp dig i soffan och njut av att vara inomhus under en varm filt!

”Man ån grar aldrig en liten lunchpro menad i dagslju s!”

V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

MITT SÖS /

Hör av er!

till oss m ed idéer på kommun ik soder sju ation@ khuset.s e

/ MITT SÖS

”På avdelningen imponerades jag av all

TWITTRAT OM SÖS

personal – kunniga

@Gnillla: Blir alltid sugen på krokofanter när jag är på @Sodersjukhuset #väntrumsgodis

och empatiska.”

@Gnillla: Väntar i god tid på taxi till @Sodersjukhuset Pratar med nötväcka och koltrast under tiden. Pensionärspoängen rasslar in.

Veckans ros!

Debatten om städningen på Södersjukhuset rörde upp känslor under hösten, här är ett urval av de kommentarer vi fått på vår facebooksida: DET BEHÖVS JU inget reportage i Expres-

sen för att avslöja bristerna. Vi som är patienter ser ju hur illa det är ställt. Ligger man t.ex. inne så kommer det en städare och svabbar av ett rum på en sekund och tömmer en papperskorg. Ingen spritar kontinuerligt.

ETT FÅNG ROSOR till

all personal på akutmottagningen och kirurgiska avdelningen 67 på Sös.

exempel på platser där det ska vara sterilt. Omöjligt att ha de sterila… OANA BARBULESCU SÖDERSJUKHUSET BORDE TA detta på allvar.

Dålig städning på avdelningarna bäddar för infektioner, det har jag fått erfara.

YVONNE HEDLUND

ULLA LUNDSTRÖM

DETTA ÄR INGET jag sett. Tvärt om mycket städat och rengjort! Vart kommer uppgifterna ifrån?

BESPARINGSKRAV IN ABSURDUM! Självklart

CHARLOTTA ENGSTRÖM JAG TYCKER ATT informationen i artikeln

är lite ensidig och reportern presenterar problemet på ett sådant sätt så att folk ska bli upprörda! Toaletterna är inte

måste städningen tillhöra de områden som prioriteras. Att städpersonalen inte bara får orimligt kort tid på sig att sköta sitt jobb utan även måste utstå att vara ”osynliga” för övriga anställda är skamligt. PETER BRYTTNE

Jag förväntade mig kaos på akutmottagningen, det är ju vad man brukar höra. Men min upplevelse var en helt annan. Det var välorganiserat med triage och många sköterskor som cirkulerade bland alla patienter. Hela tiden lugna, informativa – de lät sig inte provoceras av irriterade patienter. På avdelningen imponerades jag av all personal – kunniga och empatiska, även här fick jag en känsla av ett gott teamarbete. Sköterskorna kom regelbundet till patienterna och förhörde sig om besvär, informerade om sjukdomar och planerade utredningar. Hygienen var i toppklass. Till Sös återkommer jag gärna om behov skulle uppstå. FRÅN EN TACKSAM ALLMÄNLÄKARE

Vi på SÖS

REDAKTIONEN Ylva Werlinder redaktör ylva.werlindert@ sodersjukuset.se

Anja Steiber skribent anja.steiber@ sodersjukuset.se

Annika Björndell skribent annika.bjorndell@ sodersjukhuset.se

Ylva Hermansson redaktör ylva.hermansson@ sodersjukuset.se

Johanna Gréen skribent johanna.green@ sodersjukuset.se

Torkel Ekqvist fotograf torkel.ekqvist@ sodersjukhuset.se

Nästa nummer av SÖS personalmagasin har tema nyfikenhet och nytänkande. Hur är det att forska? Och hur går jag från idé till verklighet när det gäller smartare lösningar och arbetssätt i vården? Få tips och råd, möt inspirerande medarbetare och läs om spännande forskningsprojekt, förbättringsarbeten och innovationer som pågår på sjukhuset. Håll utkik i mars 2016. V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 5

TEMA PATIENTEN OCH DU

Så gör Sara sin läkare mer

delaktig Ska jag medverka i vården, eller ska vården medverka i mitt liv? Sara Riggare är patienten som utmanar vårdpersonal att vända på perspektivet.

SARA RIGGARE ÄR PATIENT men även miljöingenjör, fru, matte, mamma och inte minst forskare. När Sara var 13 år fick hon sina första symtom på Parkinson – men det dröjde ytterligare nästan 20 år innan hon fick sin diagnos. Nu har hon levt med diagnosen i 12 år. INGENJÖRENS NATURLIGA NYFIKENHET och egna erfarenheter av kronisk sjukdom har lett till att Sara idag är forskare inom egenvård av kronisk sjukdom. Saras bakgrund har också gjort att hon engagerat sig i patientens medverkan i vården. Ibland kallar hon sig skämtsamt för ”proffspatient” och hon anlitas flitigt som föreläsare. För att vårdpersonal ska få upp ögonen för ett annat perspektiv brukar Sara ge sin publik en övning där åhörarna får i uppgift att planera för sin chefs 50-års dag. – OFTA BLIR RESULTATET en blandning av festliga

idéer i all välmening, men kanske inte just det som chefen skulle uppskatta mest, säger Sara Riggare. Jag vill påvisa att en läkare inte kan veta allt om en patient – det är patienten som känner sig själv och sin sjukdom bäst. TEXT JOHANNA GRÉEN

Läs mer

FÅ INBLICK I FLER PATIENTERS TANKAR OCH FUNDERINGAR på sidorna 18 – 21. Malin Bergner på Sös programkontor har intervjuat 15 operationspatienter, som alla delar med sig av sina funderingar, känslor, utmaningar och strategier. Än en gång blir det tydligt hur viktig patientinvolvering i vården är, för du känner dig själv bäst.

om S ar a Riggare o ch p er s onc entrer ad v år d p å S ös , p å s id 10 – 12