SBO-NYTT 2024-06
Information från Vätterbygden skogsbruksområde/Jönköping verksamhetsområde
Välkommen till kommande aktiviteter
Landsbygdens sommarmöte
Lördag den 31 augusti
Plats: Gärahovs Gård utanför Vaggeryd
Lördagen den 31 augusti är det dags för Hushållningssällskapets årliga sommarmöte. En spännande mötesplats med något för alla.
Södra kommer att finnas på plats med en monter – Vi är familjeskogsbruken.
Lokala skogskvällar
Vi planerar för skogskvällar i början av september i trakterna runt Habo, Mullsjö och Bottnaryd.
Mer information i kommande Sbo-nytt eller brevkort och sms.
Följ med på studiebesök
Torsdag 19 september klockan 15.00–17.00
Plats: Södra Wood impregneringsenhet
Munksjögatan 12, Vaggeryd
Personalen slutar sitt skift klockan 16.00, vilket innebär att vi får se anläggningen både i drift och efter arbetstid. Vi kommer att bli guidade av platschef Dragan och på plats kommer vi att få västar och hjälmar innan vi går runt på anläggningen, ta på dig egna skyddsskor
Anmälan
Anmälan görs till medlemsservice@sodra.com eller telefon 0470-891 00. Sista anmälningsdag är den 17 september. Det finns ett begränsat antal platser, först till kvarn gäller.
Öppet Hus på nya vo-kontoret
Måndag den 16 september
Drop in mellan klockan 16.00–19.00
Plats: Hjortronvägen 6, 554 75 Jönköping (nya industriområdet Hedenstorp)
Välkommen att besöka Södras nya kontor i Jönköping. Personal från verksamhetsområdet kommer att finnas på plats för att svara på era frågor och visa runt i lokalen. Förtroendevalda från Ulricehamn och Vätterbygdens skogsbruksområde kommer också att medverka.
Vi bjuder på korv med bröd, kaffe, saft och kaka.
Ingen anmälan behövs. Titta förbi när det passar dig. Vi ses!
Hur ska man ta sig an akuta röjningar?
Lördag 28 september klockan 10.00–14.00
Plats: Klevshult
Vi kommer att hålla till i en skog i närheten av Klevshult där röjningsproffset Bengt-Åke Alriksson kommer att visa hur han röjer i kraftigt försenade röjningsbestånd. Dagens syfte är att visa att det går att åtgärda men det finns några viktiga saker att tänka på. Bengt-Åke kommer visa olika bestånd med olika förutsättningar.
Adress meddelas ett par dagar innan och medtag egen matsäck för hela dagen.
Den som är intresserad är välkommen att ta med egen röjsåg, kedjeröjsåg eller klingröjsåg – så kan vi träna arbetsteknik, riktad fällning, stamval och ordning på arbetsplatsen.
Anmälan
Anmäl dig till medlemsservice@sodra.com eller telefon 0470-891 00, senast den 24 september.
Presentation av nya skogsinspektorer
Märtha Ström
Hej, jag heter Märtha Ström och är ny skogsinspektor i de södra delarna av Jönköpings verksamhetsområde. Våren 2024 tog jag min skogsmästarexamen och ser fram emot att börja jobba i skogen med allt vad det innebär.
Ursprungligen är jag från Månsarp och bor just nu i Huskvarna. På min fritid är jag mycket i stallet med hästarna och tycker även det är trevligt att simma.
Jag vill gärna lära känna dig och din skog och ser därför fram emot att ni kontaktar mig för att boka ett besök. Då kan vi även tillsammans gå igenom målet med ditt skogsbruk och behov av åtgärder.
Du når mig via e-post martha.strom@sodra.com eller på telefon 010-471 64 68.
Jon Sandberg
Hej, jag heter Jon Sandberg och är ny skogsinspektor i de östra delarna av Jönköpings verksamhetsområde. Under hela mitt yrkesverksamma liv har jag arbetat med skog, både som entreprenör, skogsmaskinsförsäljare och lärare på skogsskola. Jag bor i Rogberga socken tillsammans med min familj på en skogsgård. Mina största intressen är skogen, jakt och flygning.
Skogen har många olika värden, och jag ser fram emot att träffa dig för att diskutera målbilder, åtgärder och visioner för ditt skogsägande. Om du har tankar eller funderingar som rör skogsgården är du välkommen att höra av dig, jag kommer gärna ut på besök.
Du når mig via e-post jon.sandberg@sodra.com eller på telefon 010-471 64 69.
Kontakten med dig som medlem är viktig
Vi skickar alltmer information så som nyhetsbrev, inbjudningar och erbjudanden via e-post. För att vi ska kunna nå dig behöver vi rätt kontaktuppgifter. Logga in på Min skogsgård för att kontrollera dina uppgifter och anmäla dig till vårt nyhetsbrev.
Årsmötet
Torsdagen den 21 mars var det dags att samlas för årsmöte i Vätterbygdens skogsbruksområde. Många medlemmar hade hörsammat inbjudan och kom till Kungsportskyrkan i Huskvarna. Ett tiotal medlemmar deltog på årsmötet via nätet.
Från Södras ledning deltog Magnus Hall, styrelseordförande och Catrin Gustavsson, affärsområdeschef Södra innovation. Mötesordföranden Ingemar Arwidson lotsade med sedvanlig säker hand oss igenom alla årsmötespunkter.
Förtroenderådet 2024 består av:
Ordförande Karin Svensson, Mullsjö
Vice ordförande Gunnar A Johansson, Tenhult
Anders Strand, Månsarp
Anna-Karin Malm, Jönköping
Elisabeth ”Bettan” Fyhr, Malmbäck
Per Bymo, Huskvarna
Johan Åvall, Jönköping
Gustav Svensson, Habo
Mathias Jonasson, Skillingaryd
Anders Lennartsson, Jönköping
Valberedningen 2024 består av:
Sammankallande Björn Ljungstrand, Jönköping
Eva Hartelius, Sandhem
Jan Westlund, Jönköping
Jan Rommedahl, Jönköping
Madeleine Andersson, Månsarp
Presentation av nyvalda ledamöter
Per Byrmo, ledamot samt vatten- och naturvårdsombud
Jag bor i Kaxholmen norr om Huskvarna tillsammans med min fru och har tre utflugna barn.
Min skogliga bakgrund är min föräldragård strax utanför
Bratteborg i Vaggeryds kommun, Där jag tillsammans med min bror övertog vårt föräldrahem 1991 och vi valde även att då bli medlemmar i Södra. Numera har nästa generation, min brorsdotter med familj, tagit över gården men vi har kvar två utskiften på cirka 20 hektar i vår ägo.
Min yrkesmässiga bana har varit inom byggbranschen på mark- och anläggningssidan under många år, främst med kalkyl- och anbudsarbete och under de sista 14 åren som delägare. Men alldeles nyligen blev jag pensionär och tror att jag kommer att få tid till både skog, familj och även olika sociala engagemang.
Vi var med vår far, som var Södramedlem, i skogen som riktigt unga och har alltid hållit på med skog i olika former. Vi har skött mycket själva i form av röjning, gallring, plantering, vindfällen och även en del föryngringsavverkning. Men Södra har utfört både gallringar och föryngringsavverkning.
Jag trivs i skogen och att se det fantastiska i att skog växer och i framtiden kan bli till olika material, men även se att naturen själv kan ta vara på variationer i naturen.
Jag tror på familjeskogsbruket där Södra är en given aktör, där varje enskild ägare tar hand om sin fastighet som ägaren själv känner till i detalj och därmed vårdar med hänsyn till både skoglig avkastning, miljön och i förlängningen kan lämna vidare till kommande generationer och det är därför jag engagerar mig i Södra.
Mathias Jonasson, ledamot och säkerhetsombud
Jag bor på Linnås Norrgården, ett stycke väster om Skillingaryd. Fastigheten är på 100 hektar varav cirka 90 hektar produktiv skogsmark, jordbruket är utarrenderat. Jag är femte generation på gården som jag tog över 2015 samt tredje generation Södramedlem där min farfar var först ut för cirka 60 år sedan.
Jag har varit i skogen sedan barnsben och älskade att följa med min far till skogen på vintern och som sjuåring fick jag börja kvista lagom stora granar med yxa. Min egen produktion kanske inte blev så stor då, men stoltheten i att själv kunna bidra och hjälpa till och sedan få rasta i en vedeldad rastkoja med chokladmjölk och ostmacka är fortfarande fina minnen. Chokladmjölken har numera bytts ut mot kaffe men jag njuter fortfarande lika mycket av att under vintern få gå till skogs för ett gott dagsverke.
Min ambition är att själv plantera, röja och ta hand om vindfällen samt även manuellt gallra i ytor där maskiner inte passar. De senaste åren har jag även lagt tid på att hålla efter granbarkborren. Vid större åtgärder har jag tagit hjälp av Södra och deras entreprenörer.
Mitt skogsbruk är i stort inriktat på produktion där målet är en välskött skog med god avkastning, men naturvården och den biologiska mångfalden har en lika naturlig plats likväl som jag är mån om en viltstam i balans.
Om det blir någon tid över sommartid tar jag gärna en tur med motorcykel, blir både korta och långa turer och stora delar av Europa har avverkats genom åren.
Studiebesök
Den 3 april samlades 20 intresserade medlemmar utanför
Husqvarnas huvudentré för en heldag med studiebesök. Där vi fick se på sågkedje- och motorsågstillverkningen. Två mycket kunniga guider visade oss runt och berättade om tillverkning allt ifrån hur minsta lilla nit i kedjan vändes åt olika håll till hur man provkörde alla motorsågar innan de packades för vidare transport ut i hela världen.
Planteringsträff
Torsdagen den 11 april anordnade vi en drop-inplanteringsträff hos markvärd Jon Sandberg i Rogberga. Uppskattningsvis kom det 60 skogsintresserade denna kylslagna och blåsiga vårkväll. Utmed en kort slinga fanns det lite olika saker att titta lite närmare på så som helt nysatta plantor av tall, hybridlärk, sitka och markberedning av grävmaskin som visade högläggning. Produktionschef Michael Wallberg från Södras plantskola i Falkenberg delgav mycket intressant information om olika plantsorter och gav olika planteringstips samt ett kort föredrag om täckrotsplantor för stark tillväxt från start. En kort sammanfattning av vad Michael pratade om:
Viktigt att välja rätt trädslag
Trädslag väljs oftast utifrån markens bördighet. Här är några tumregler när du ska välja trädslag:
• Tall på torr och svag mark
• Gran på frisk-fuktig samt god mark
• Blandbestånd, tall eller gran, på medelgoda marker
• Löv på friska och fuktiga marker
Tidpunkt för plantering
Vilken planta du ska välja beror även på när du har tänkt att plantera under året. Du kan välja att sätta dina plantor under våren, mars-juni, under sensommaren augusti-september, eller under hösten, oktober-december. Under våren kan du plantera alla trädslag och planttyper. Väljer du att plantera på sensommaren, 1 augusti-15 september, rekommenderar vi täckrot av gran och tall. För plantering under sen höst rekommenderar vi PluggPlusEtt och barrot, endast gran.
Plantstorlek
Välj en större planta på bördigare marker där konkurrensen av vegetation är större.
Förädlingsgrad
Du har möjlighet att öka tillväxten i din skog med upp till 35 % beroende på vilken planta du väljer. Se tillväxt för de olika plantorna i Södras plantprislista.
Brist på tallplantor i nuläget. Många skogsägare som vill testa annat på grund av granbarkborrens härjningar.
Björkförädlingen ger ännu bättre björkplantor och ny generation kommer våren 2025. Benämns: Ekebo 6 eller Gödastorp.
Marknadsinformation
Under kvällen gavs det även skogs- och marknadsinformation av skogsvårdsledare Gustav Rydberg och skogsinspektor Miliana Andersson. Det är fortfarande stark efterfrågan i och med att det råder råvarubrist. Marker med bra bärighet underlättar vid blöt vår. Hög gallringsnivå och god efterfrågan på energisortiment.
Grillen var igång hela eftermiddagen och det var god efterfrågan på hamburgare och gott kokkaffe. Bra service av Bettan Fyhr och Per Byrmo från förtroenderådet. Stort tack till dessa och till markvärden Jon Sandberg.
Drop-in viltdemohägn
Drop-in-träff vid viltdemohägnet i Tranhult den 16 maj och deltagarna sken i kapp med solen. Vilken fin träff det blev i sommarsolen! Ett trettiotal deltagare guidades runt de tre referensytorna och studerade skillnader och likheter mellan ytorna.
Viltdemoytorna kom till 2019 och består av tre olika behandlingar:
1. Helhägn där viltstaketet är 2 meter högt, klassisk modell. Ingen kommer in.
2. Halvhägn. Viltstaketet är 2 meter högt men öppet den nedersta halvmetern vilket möjliggör för vågade att komma in.
3. Referensytan. Här är inget staket som skyddar de planterade tallarna.
Den yta som är helt stängslad har rönnar som sträcker sig långt över manshöjd. Även aspen och björken har en mycket god tillväxt liksom tallen. Olika örter liksom gräset växer bra. Flera deltagare förundrades över hur fantastiskt fin rönnen är.
Ytan där rådjuren kryper under staketet, har tydligt mindre förekomst av löv och örter samt att lövet har en längre höjd på grund av betning. Vissa tallar är också betade men tillväxten är fortfarande god. Antalet tallar här är minst lika många som i helhägnet. Troliga orsaker är att gräs och sork dödat tallarna under första året i helhägnet.
Referensytan har betade tallar. Deltagarna reflekterade över att bärris, asp, rönn och björk är hårt betade och jämförelse gjordes mellan ytorna.
Det är inte bara älgen som äter utan även rådjuren. Rådjuren betar de små fina tallplantorna som är under 50 centimeter och då försvinner många av de självföryngrade tallplantorna, den så kallade uppätna smörgåsen.
Som avslutning på rundan visades Fabin (fastighetsvisa betesinventering) som du kan göra på din fastighet. Gör du denna inventering får du en bra lägesbild på hur det ser ut på din fastighet.
Ett generellt tips från kvällen är att varje år tala med din jägare (eller dig själv) om vilket betesstyck som är acceptabelt på din fastighet.
Kvällen avslutades med marknadsinformation från Hans och Johannes. Marknadspriserna är bra och fundera på vad du behöver göra på din fastighet. Och var ärlig mot dig själv: Hinner du med all röjning själv på din fastighet? Ta hjälp med några hektar och samtidigt kan du röja ett hektar själv för att se vem som hinner klart först. Ring Södra och din kontaktperson för att boka upp ett samtal nu!
Efter visningen intogs grillade hamburgare och kaffet avnjöts i kvällssolen.
Ta gärna en utflykt till hägnet i sommar och se hur ytorna utvecklas och reflektera över skillnaderna och varför det är skillnader mellan ytorna. Platsen är mycket välkomnande med parkering intill, grill samt bänkar och bord.
ÄBIN-resultat Vätterbygdens skogsbruksområde
Varje år gör specialutbildade inventerare en omfattande fältinventering i syfte att få fram en årlig siffra på färska betesskador i tallungskog. Det går helt enkelt till så att ÄBIN ekonomiska förening, som finansieras med 13 öre per kubikmeter skog som vi skogsägare avverkar i Sverige, väljer ut vilka älgförvaltningsområden (ÄFO) som ska inventeras. Kortfattat blir det cirka vartannat ÄFO i Götaland och varje ÄFO i Norrland varje år.
Den 30 maj släppte Skogsstyrelsen årets ÄBIN-rapport för Götaland. Man kan sammanfatta resultaten med att det finns många positiva trender i materialet och att vi är på rätt väg men att det finns mycket mer att göra för att nå våra mål.
Läs gärna rapporten, https://www.skogsstyrelsen.se/ statistik/statistik-efter-amne/abin-och-foderprognos. Årets rapport ser aningen annorlunda ut för att tydligare fokusera på de långsiktiga trenderna, inventeringen som ligger bakom är dock gjord på exakt samma sätt som tidigare år. Man kan tillägga att med ökande andel tall i landskapet ser vi nu att inventeringsresultaten stadigt är behäftade med mindre felmarginal. Skogsstyrelsen trycker ytterligare på att resultaten ska ses som ett trendverktyg och inte brytas ner på lokal nivå. Rekommendationen är att årets resultat kan tolkas på landsnivå och länsnivå. Ska vi tolka på ÄFO-nivå ska vi använda oss av 3-årsmedel för att resultatet ska ha så låg felmarginal som möjligt.
Eftersom Vätterbygdens skogsbruksområde berör flera av våra älgförvaltningsområden, ÄFOn, är det svårt att se någon enhetlig och tydlig trend i vårt område. Våren 2024 inventerades de västra delarna, det vill säga ÄFO 3 och ÄFO 8. De östra delarna som omfattar ÄFO 1 och ÄFO 4 inventerades 2023.
I ÄFO 3 är skadenivån 7 % (+/- 2 %-enheter) vilket är på samma nivå som 2022, 7 % (+/- 3 %-enheter). En siffra som visar att vi snart är nere på målnivån, 5 % färska betesskador. 3-årsmedeltalet är 9 % (+/- 2 %-enheter).
I ÄFO 8 visar årets skadenivåsiffra 3 % (+/- 2 %-enheter) och 3-årsmedeltalet är 7 % (+/- 2 %-enheter).
En intressant siffra är hur stor andel av tallarna som är oskadade vid höjden 5 meter. Målet är att 7 av 10 ska vara oskadade. Här visar årets mätningar från ÄFO 3 och 8 på 74 % (+/- 10 %-enheter) respektive 75 % (+/- 7 %-enheter). Båda dessa siffror är glädjande nog ökande.
När det kommer till att plantera tall på mager mark (lingon eller sämre), vilket Skogsstyrelsen införde som krav i skogsvårdslagen 2022 är siffran 77 % i ÄFO 3 och 91 % i ÄFO 8. Bra och höga siffror men det borde vara nästan 100 % tall på dessa svaga marker. Nu består både ÄFO 3 och ÄFO 8 av relativt hög andel magra marker med stor tallandel vilket gör att vi producerar förhållandevis mycket viltfoder. Observera att på magra marker kommer det spontant inte samma mängd RASE (rönn, asp, sälg och ek) vilket är klart intressantare för både rådjur och älg att äta än tall. Tall och bärris blir basfödan på klövviltet på många håll i avsaknad av örter och RASE och här har vi markägare mer vi skulle kunna göra. Så tipset är att läsa mer på Skogsstyrelsen hemsida och där läsa broschyren som heter ”Tänk vilt när du sköter
din skog”. Med relativt enkla medel kan vi öka fodermängden inom ramen för vårt skötselprogram. Prata gärna årligen med din jägare om just det.
Vi behöver bli betydligt bättre på att föryngra våra utpräglade tallmarker med tall och gärna mycket tall även på mellanmarkerna.
Foderarealen, 1-6 meter hög skog, ligger relativt stadigt och är en direkt följd av hur mycket vi föryngringsavverkar. På foderarealen hämtar rådjur och älg enligt forskningen cirka 50 % av sin dagliga energi.
Fortsatta rekommendationer i viltfrågan:
• ÄBIN-siffrorna inom Vätterbygdens skogsbruksområde visar flera positiva trender men vi har inte nått målen ännu.
• En viltstam i balans med foderresursen.
• Ta ett årligt samtal mellan jägare och markägare, i många fall är samma person, och diskutera den lokala situationen kring betestryck, skador, avskjutning och skogsskötsel.
• Ta del av Skogsstyrelsens broschyr ”Tänk vilt när du sköter din skog”, ett diskussionsunderlag i all skogsskötsel och viltskötsel.
• Om vi höjer jakttrycket på rådjur kan vi på sikt se mer mat till älgen.
• Mest tid i skogen vinner oavsett om det är med röjsågen, plantröret, bössan eller svampkorgen.
Det finns massor att säga om ÄBIN men det är en inventering som mäter skadorna på huvudaxeln, det vill säga det som påverkar kommande timmer och massaved. Saker som till exempel sidoskottsbete, behandling med viltreppelent, hjälpplantering, döda plantor registreras inte och det gäller även gamla skador. Sammantaget är ÄBIN en underskattning av viltets påverkan på skogen.
En nyhet för året är att Skogsstyrelsen har tillgängliggjort utbildningen alla inventerare av ÄBIN genomgår, finns på Skogsstyrelsens webbsida, under ÄBIN och foderprognos, se rubriken Äbinskolan. Följ instruktionerna så kan du gratis göra kursen som tar cirka tre timmar.
Skanna QR-kod för att komma till Skogsstyrelsens hemsida, till vänster Skogstyrelsens rapport och till höger broschyren Tänk vilt när du sköter din skog.
Gynna miljövärdena med naturvårdande skötsel
Har du områden på din fastighet som du har sparat för naturvårdens skull? Behöver de skötas för att behålla sina miljövärden? Södra hjälper dig att genomföra åtgärder för att gynna både växter och djur, kulturmiljöer och sociala värden.
För ett NS-bestånd är huvudmålet med skötseln att bevara och utveckla beståndets naturvärden. Alla åtgärder som genomförs i ett NS-bestånd ska syfta till att höja dessa naturvärden. Om du har en grön skogsbruksplan finns beståndets värden, målet med området och lämpliga åtgärder beskrivna där. Hur du som skogsägare vill att beståndet ska utvecklas spelar också in.
Varför behövs naturvårdande skötsel?
Arter som behöver ljusa och öppna trädmiljöer kan ha svårt att överleva i såväl täta, skötta virkesskogar (PG – Produktion med generell hänsyn) som i skuggiga naturvårdsskogar (NO – Naturvård orört).
Ljusöppna trädmiljöer som i äldre tiders brukande av jord och skog var vanliga, hotas ofta av igenväxning. Naturvårdande skötsel i exempelvis trädbärande kulturmarker och gamla tallskogar är därför en viktig åtgärd för att gynna ett
stort antal arter. Till exempel är många växter, fjärilar och bin beroende av ljusöppna miljöer och olika former av hävd, såsom bete och slåtter.
Mångfald skapar mångfald. Genom att öka variationen av miljöer, träd och buskar kan en större mängd arter hitta livsmiljöer. Särskilt viktigt är att öka mängden död ved, eftersom nästan hälften av de hotade skogsarterna har en koppling till död ved.
Att bevara och utveckla de biologiska värdena kan gå hand i hand med rekreation och kulturmiljövärden.
NS = Naturvårdande skötsel
Naturvårdande skötsel är aktuellt i de skogsområden där målsättningen är naturvård och där naturvärdena är skötselkrävande. Om du har en grön skogsbruksplan kallas dessa bestånd för NS – Naturvård skötsel. Naturvårdsåtgärder kan även genomföras i andra delar av din skog, exempelvis runt enskilda naturvärdesträd eller i hänsynsytor som lämnats för naturvård inom produktionsbestånden.
Kontakta oss när
det
gäller ditt skogsbruk
Jönköping verksamhetsområde, Meteorologvägen 2, 555 93 Jönköping
Thomas Ljungbergh (1)
skogsinspektor 010-471 64 60 thomas.ljungbergh@sodra.com
Jon Sandberg (2) skogsinspektor 010-471 64 69 jon.sandberg@sodra.com
Märtha Ström (3) skogsinspektor 010-471 64 68 martha.strom@sodra.com
Hans Ekström (4) skogsinspektor 010-471 64 56 hans.ekstrom@sodra.com
Jesper Abrahamsson (5) skogsinspektor 010-471 64 53 jesper.abrahamsson@sodra.com
Dan-Christer Arveskär (6) skogsinspektor 010-471 64 62 dan-christer.arveskar@sodra.com
Robert Andersson (7) skogsinspektor 010-471 64 57 robert.andersson@sodra.com
Johannes Svensson (8) skogsinspektor 010-471 64 54 johannes.a.svensson@sodra.com
Miliana Andersson (9) skogsinspektor 010-471 64 70 miliana.andersson@sodra.com
Torbjörn Svenningsson (10) skogsinspektor 010-471 64 58 torbjorn.svenningsson@sodra.com
Oscar Södergren (11) områdeschef 010-471 64 50 oscar.sodergren@sodra.com
Robert Frisk (12) produktionsledare 010-471 64 51 robert.frisk@sodra.com
Gustav Rydberg (13) skogsvårdsledare 010-471 64 52 gustav.rydberg@sodra.com
Samuel Johnsson (14)* skogsinspektor 010-471 64 59 samuel.johnsson@sodra.com
Alexandra Ireklint (15) jurist 010-471 64 63 alexandra.ireklint@sodra.com
Förtroenderådet
Karin Svensson ordförande 070-601 04 89 karin.svensson@sodra.com
Gunnar A Johansson vice ordförande 070-249 16 78 gunnar.a.johansson@gmail.com
Medlemsservice 0470-891 00 medlemsservice@sodra.com
* Föräldraledig
