PORTFOLIO Sofia Sjรถdin LANDSKAPSARKITEKT
I den här portfolion har jag samlat lite av varje från mina fem år som landskapsarkitektstuderande. Den innehåller alster från kurser på SLU Ultuna, Köpenhamns universitet, min praktik och arbete som studentkonsult åt Akretus AB. Med detta urval hoppas jag kunna visa en liten del av vem jag är som landskapsarkitekt.
INNEHÅLL:
SLU ULTUNA
Avancerad nivå 2012-2014
UNIVERSITY OF COPENHAGEN Avancerad nivå 2012/2013
PRAKTIK 2013
KONSULTERING
På uppdrag av Akretus AB 2013
SLU ULTUNA
Avancerad nivå 2014 KURS: Självständigt arbete i landskapsarkitetur, 30 hp HANDLEADRE: Kani Abu-Bakr EXAMINATOR: Ulla Berglund BITR. EXAMINATOR: Tuula Eriksson Här presenteras ett utdrag ur mitt och Johanna Peterssons examensarbete:
BLÅ-GRÖNA SYNERGIER -
att använda vegetation i dagvattenhanteringen för att klimatanpassa Östra Gäddviken.
Arbetet består av två delar: DEL 1 - Bakgrundsstudie DEL 2 - Fallstudie Östra Gäddviken (med gestaltningsförslag) För hela arbetet se: http://stud.epsilon.slu.se/7114/1/ petersson_j_sjodin_s_140814.pdf 4
Sammanfattning av DEL 1 Bakgrundstudier De pågående klimatförändringarna ökar mängden dagvatten som behöver tas om hand och därmed också risken för översvämning. Om man enbart använder sig av konventionella dagvattensystem blir de överbelastade då de är dimensionerade för ett 10-års regn. Därför behövs en lokal dagvattenhantering som är anpassad för ett förändrat klimat. För att åstadkomma detta kan man inspireras av den naturliga
vattenbalansen och låta nederbörden antingen lagras tillfälligt, avdunsta eller rinna av till lokal recipient. Vegetationsområden är en förutsättning för dessa processer. Genom vegetationsytors vattenupptagning och infiltration av vatten minskar avrinningshastigheten och mängden vatten som når recipient eller avlopp. En vegetationsklädd yta har ca 10 ggr mindre vattenavrinning än en hårdgjord yta, och utnyttjandet
av vegetation i dagvattenhanteringen möjliggör därför att mer vatten kan fördröjas och infiltrera till grundvattnet eller magasineras för att användas vid torrperioder. Figuren nedan är en sammanfattning av Del 1 och hur vi utgår från den naturliga vattenbalansen för att uppnå en klimatanpassad dagvattenhantering.
Vattenbalans
Vegetation
Dagvattenelement
Klimatanpassad dagvattenhantering
VATTEN
Kvarnholmen och Östra Gäddviken
vattnets rörelse - från berg till hav
Östra Gäddviken, ett område i stadsdelen Kvarnholmen i Nacka kommun, är platsen för vår fallstudie. Vi valde Östra Gäddviken som fallstudie då vi var intresserade av ett projekt som befann sig i ett tidigt skede i planprocessen och såg möjligheten att arbeta med både dagvattenhantering och grönstruktur i gestaltningen, vilket passade vårt syfte.
Koncept
Norrmalm STOCKHOLM Djurgården
Gamla stan
Kvarnholmen Östra Gäddviken Södermalm Nacka
Inhämtad kunskap från Del 1 och fallstudien testas därefter i ett gestaltningsförslag som är ett exempel på hur man kan använda vegetation i dagvattenhanteringen och samtidigt klimatanpassa en stadsdel.
Vi vill fördröja dagvattnet genom att leda det i en meandrande rörelse ned mot Svindersviken. Topografin ger vattnet en naturlig rörelse som gör att vi kan skapa en grönstruktur med en gradient som går från torrt till vått. Gradienten ger upphov till olika biotoper där markfuktighet och vegetation skiljer sig åt. Längs vattnets rörelsestråk placeras olika typer av dagvattenelement för att fördröja och rena vattnet ytterligare innan det leds till Svindersviken.
VEGETATION
biotoper - gradient från torrt till vått 1000m
© Lantmäteriet, i2012/901
Kartan visar Kvarnholmen och Östra Gäddvikens läge i Stockholm.
TANPAS KLIMA SA
D
DA
G VA
ÄG E
N
3
VATTEN
4
DAGVATTENELEMENT
SV
3
DAGVATTENELEMENT
M
OL NH R A KV
SYNERGIER
NTERING
A1
NH A TTE
VEGETATION
FINNBERGET
design
TALLHED
DS
6
TR
ÅK
6
BLÅ-GRÖNA SYNERGIER Vårt koncept ger möjlighet till synergieffekterna biologisk mångfald och upplevelsevärden genom att koppla samman vatten, vegetation, design av dagvattenelement och platsens fysiska förutsättnningar.
ÄN G
SOLDÄCK
KT
LO
A
FU
KA
2
1 LÖVÄNG GRÄSYTA 5 2
AT
LG
EN
2
AD
4
VU
M
4
HU
PR O
1 LÖVÄNG
KA J
3
SVINDERSVIKEN
A
platsens fysiska förutsätningar
Illustrationsplan
TA
LT N
IN
G
3
DAGVATTENELEMENT
G
ES
4
R
D
E D RÅ M
R
JP
KA
FÖ
NA
E OM
O
1. SVACKDIKE 2. FÖRBASSÄNG 3. EXTENSIVT GRÖNT TAK 4. INTENSIVT EKOTAK 5. TILLFÄLLIGT VÅT BASSÄNG 6. REGNTRÄDGÅRD
GATUSTRUKTUR
RYSSBERGET
5
Sektion A-A1, Svackdike Björk
Ek
Här är en av sektionerna i arbetet som visar svackdiket. Det är uppbyggt med ett underliggande dräneringslager av grus och sand och ett membran i botten för att förhindra infiltration. Dikets främsta uppgift är att transportera vattnet mellan de olika dagvattenelementen. De valda växterna tål både tillfällig översvämning och perioder av torka.
Hassel
1
2
4 4
5
2 4 3
Löväng
Svackdike
Löväng
Huvudstråk
Extensiva gröna tak
Intensiva ekotak
De extensiva taken plceras på några av de högsta byggnaderna och planteras med mossa för att minska risken för uttorkning och för att kunna fördröja maximalt med nederbörd.
Ekotaken placeras på några av de lägre och mer skyddade taken. De planteras med buskar, gräs och örter. En del av växterna hämtas från Kvarnholmens flora för att stödja den lokala biologiska mångfalden.
Biotoper
SKALA 1:100
Växtsamhällen som kan hittas i naturen har varit en inspiration för oss i gestaltningen där vill skapa olika biotoper som efterliknar naturliga förhållanden.
1
6
1. Tallhed 2. Löväng 3. Fuktäng 4. Havstränd 5. Våtmark
Beroende på platsens förutsättningar i Östra Gäddviken har vi valt de biotoper som har liknande markfuktighet som området.
2
4
3
5
Visionsbild Ăśver den nedre delen av parken efter ett 100-ĂĽrs regn.
7
LCA (Landscape Charachter Assessment) summary + SWOT result = Regional scale Summary
SLU ULTUNA
Avancerad nivå 2013 COURSE: Landscape Project Studio TEACHER: Maria Ignatieva PROJECT NAME: E6 Large-scale Landscape Project 2013/2014 The project in this course was located in Bohuslän in southwestern Sweden where the consequences of a new highway construction, the E6, and its relations to the surrounding landscape and communities have been investigated. The task was to develop a sustainable vision for an area located next to the E6.
The project consists of three scales – a regional scale, an intermediate scale and a local scale.
A large area of the region consists of coastal or archipelago landscape with proximity to the sea and water as a key element.
The variation in the landscape and proximity to the sea is of great ecological value and attracts lots of tourists.
Due to the border trade and the renewal of the E6 there are new commercial and industrial areas developing in cities and intersections along the road.
The border trade and freight traffic affect the whole region with an increased traffic flow and a high pressure on the safety and speed limit on the E6. The public transport network and connections from the E6 to cities are sparse/ missing.
Strategies
Challenges Globalization Car dependency Climate change
Regional Scale
Local identity
Intermediate scale
(Group assignment) Strömstad
Boh
Strömstad Tanum
Lysekil
4 km
Munkedal Uddevalla
Globalization
Strömsvattnet
(Group assignment)
Norway
usb
ana
n ra
ilwa y
Risk of flooding Skee station
E6
Uddevalla
SKEE
Bastekärr commercial and industrial area
Car dependecy The bike- and pedestrian connections are sparse. There are not enough efficient public transport.
Old Skee
Climate change
ån
ds
lan
Most of E6 in Sweden is motorway today, except the section between Pålen - Tanumshede which will be converted to motorway before 2015.
Strömstad
Geotechnical problems
tt Vä
The E6 and cities located nearby the E6 in our study area.
The new development of the commercial area in Bastekärr.
New Skee
Tanum E6 under construction
Munkedal
BOHUSLÄN In this map the municipalites that relates to our project is shown.
Climate change mitigation
Mobility
Skee This is the area called the Triangle which have a high risk of beeing flooded.
8
Intermediate scale cont. (Group assignment)
SWOT analysis on PEBOSCA + Local perspective = Interventions on the local scale
PEBOSCA is a research framework and a tool for analyzing places and situations to find sustainable strategies for communities.
Symbol
Parking areas for bikes
P
New bus line
A
E
B
C
S
Affected strategies
New bike lane
The framework contains of seven resource categories: • Physical • Economical • Biological • Organizational • Social • Cultural • Aesthetical
Description
O
Sign to inform travellers about Skee and current actitivites, for example markets or events New bus stop for line 965 and the new bus line between Strömstad - Bastekärr The old station could become a café Swales and green infrastructure along bike lanes for storm water treatment and flooding mitigation
The Pebosca analysis visualizes the resources within the landscape.
LOCAL PERSPECTIVE, interviews
Strömstad municipality
Strömstad municipality, Technical department
An expanding bus station for regional bus companies
Description
Affected strategies
The Multi Hub
The Multi Hub is a multifunctional sport hub and meeting place which is also functioning as a stormwater management facility with parking for bikes, cars and occasionally for local markets and events. The main purpose is to strengthen local identity by making the existing sport facilities more attractive, available and visible.
The circuit
The circuit is divided into three different themes; Social recreation, blue and green recreation and the active core. The purpose is to strengthen the existing qualities among local identity and increasing the contact with nature and water.
The Wetland Park
The park will be the future connection between new and old Skee and the cultural core of the community. The design of the park strengthens the values and identity already existing in Skee while adding biodiversity, storm water treatment and flooding mitigation.
The Railway Park
The railway park located next to the railway station will give identity to Skee both for the inhabitants and also seen from the railway. The ponds in the park will function as storm water management, and also take care of the excess water from the wetland park on its way to Vättlandsån. The Station itself will be designed in a more functional and welcoming way than it is today, with paved areas for bikes and pedestrians.
Positive Development in Skee (NGO)
9
Local scale
(Individual assignment) Cross section 1:200 LOCATION PHOTO
RAIN GARDEN
RAIN GARDEN
STAIRS/SEATING
The area right outside the ice skating hall is occationally used for car parking. It has potential to become a new sports and meeting place in Skee that could be available for everyone at anytime.
SLU ULTUNA
Avancerad niv책 2013 10
Outdoor iceskating in Frederiksberg, Copenhagen.
A
BASIN
A1
B1 BIKE + CAR PARKING B
5 SWALE SEATING
SWALE
E
AT
1
SK RAINGARDEN
3
RAINGARDEN
STEEL BAR FOR SKATING
A
STAIRS + SEATING
2 och 6
ICE SKATING/ BASKETBALL/ SKATE
INDOOR ICE SKATING
4 A new bike lane
BI
KE
LA
NE
A1
4
NE
W
RAINGARDEN
1 The parking area could be a place for local markets and events
2 A multifuncional
sport hub will enhance the existing values and create a meeting place for different kinds of activites
3 Combined bike
and car parking for mixed use of the same area
that strengthens the visual connection between Old and New Skee. It also connects the Multi hub, the station area and the Triangle
5 Swales to collect,
transport and clean the water from the parking area
6 A basin that
collects the storm water during heavy rain events, surrounded by raingardens that filtrates and convey the water into the existing ditches
CHALLENGES Globalization There are many local values in the area which aren’t used to fulfill or strengthen the local identity.
The image and cross section show what a combined bike and car parking could be like. The bike stand is placed next to a swale and there is room for either bikes or cars on both sides of it.
Cross section 1:200 BIKE STAND SWALE
B
ACTIVE SOIL LAYER
B1
DESIGN STRATEGIES Car dependency The bike- and pedestrian connections are sparse and there are no facilities for parking the bikes.
Climate change Roads and parking lots have a high amount of polluted runoff. Impervious surfaces increase the amount of surface runoff and the risk of flooding during heavy rain.
Local identity Strengthen the existing values in Skee community and decrease the globalisation process.
Mobility Make new bike and pedestrain connections, promote alternative solutions for traveling bycar.
Climate change mitigation Mitigate flooding and pollution of the local hydrological ecosystem by treatment and infiltration of the run off before it reaches the streams.
11
SLU ULTUNA
Avancerad nivå 2013 KURS: Studio - Markprojektering fortsättningskurs KURSANSVARIG: Tomas Eriksson PROJEKTNAMN: Ulls hus (Individuell uppgift) Här visas projektering av Ulls hus, en pågående byggnation på campus Ultuna SLU. 12
14
UNIVERSITY OF COPENHAGEN 2012/2013
the RAIN COURSE: Urbanism Studio TEACHERS: Mads Farsø och Lars Jensen PROJECT NAME: The Water Terminal (Group assignment) The focus of this course was to explore modernity and landscape values in Taarnby municipality in Copenhagen, Denmark. The project presented in this portfolio is an interpretation of how to work with different scales in the suburban landscape in Kastrup. It is designed by myself, Kirsti Reinsberg Mørch and Jaffer Janjoua.
THE BLUE PLANET THE SEA
16
KASTRUP AIRPORT
The design creates a visual connection between the airport and the ‘Blue Planet’ (a new aquarium and tourist attraction).
Cross section 1:1000 Showing the scale of the bridge and the different themes or experiences of water - ‘the rain’, ‘the cloud’ and ‘the wave’
the CLOUD
the WAVE
“The variation in scale and ways of perceiving Kastrup has been our guidance in the design.”
The entrance to Denmark is through the sea. If you go by plan you fly over it, by car you drive under it and with boat you travel on top of it. Bridges are important elements in the Danish landscape and is a symbol of the relation and dependence between the Danish people and water. This bridges facilitates a way of experiencing the water by foot, bike, car, or as a landmark seen from air. The Water Terminal is a light and elegant bridge and pathway in the human scale, carefully positioned into context and programmed with water as a key element.
This bridge enhances the experience of the Danish climate and landscape in Kastrup. This part of the bridge is designed to enhance the experience of water through rain. Two plexiglas covered areas provide visitors with shelter from both rain and wind. The rain runs down the plexiglas and gives people a chance to watch it closely on its way down.
17
UNIVERSITY OF COPENHAGEN 2012/2013
The map to the right shows the suggested SUDS-elements and the flow directions of the run-off water.
2 COURSE: Urban Ecosystems, Structures and Functions TEACHER: Marina Bergen Jensen PROJECT NAME: Sustainable Storm water Management at Frederiksberg Campus (Individual assignment)
1 Rain garden 2 Canal for conveyance 3 Mini wetland Area for runoff
Precipita- Volume of Size of SUDS-element tion run-off water (depth 0,43m)
The assignment showed here is about the potential of the urban landscape to deal with storm water run off. It is my suggestion for how to take care of the run off in Frederiksberg Campus (Copenhagen).
1600 m2 4280 m2 1600 m2 4280 m2
23,8 mm 23,8 mm 31 mm 31 mm
The illustration above is the design of a rain garden that could store and infiltrate water from the surrounding subcathcment area. Use of native plants to support the diversity of insects and butterflies.
Table of the required size of the SUDS-elements for a plan A (23,8 mm of rain) and plan B (31 mm of rain). With a conductivity of Kfs = 5*10-6 m/s.
18
38 m3 102 m3 50 m3 133 m3
88 m2 236 m2 116 m2 308 m2
1
3
COURSE: Urban Ecosystems, Stuctures and Functions TEACHER: Marina Bergen Jensen PROJECT NAME: Plantbrella (Group assignment) Parking lots have a decisive impact on the urban ecosystem because of their large dimensions and poor conditions for flora and fauna, which limit the biodiversity and cause an urban heat island-effects.There is a need for a greening of these areas, but planted trees are seldom able to develop well according to the circumstances. The objective of this project was to design a product that can be implemented in already developed urban areas with a minimum of financial and structural interventions. This design tries to meet these demands by supporting biodiversity, decrease the effect of UHI, and to additionally deal with stormwater management.
The Plantbrella is easy to install, it will not take up too much space, it doesn’t care about the soil structure and it provides a unique environment for both flora and fauna.
SHADOW sunshade
+
STORMWATER + CONNECTIVITY + infiltration
honeycomb shape
POLLUTION + grid
leaves
+ BIODIVERSITY layering
=
PLANTBRELLA 19
PRAKTIK 2013
PRAKTIKPLATS: Funkia Landskapsarkitektur PROJEKTNAMN: Bolinder Munktell-stråket (Förslaget är utarbetat tillsammans med Anna Åkerberg och Thérèse Egnor Rezine) BESTÄLLARE: Eskilstuna kommun
MARKÖREN Markkören som hämtar sitt formspråk från järnvägens linjestolpar är Bolinder-Munktellstråkets starkaste och viktigaste sammanhållande element. Markören utgörs av belysningsstolpar i senapsgul kulör som anknyter till järnvägens linjestolpar.
Till varje stolpe finns en personlig berättelse kopplad vilket bidrar till ökad förståelse för Eskilstunas historia. Berättelsen avlyssnas genom att slå telefonnummer eller genom att använda en geokodad app.
Eskilstuna kommun vill skapa mervärden i den befintliga stadsstrukturen genom att lyfta fram det nedlagda Bolinder-Munktell-spårets kvaliteter och potential. Projektet syftar särskilt till att synliggöra den historia som är kopplad till själva järnvägen men också andra historiskt viktiga platser. Stråket ska även främja folkhälsa genom att erbjuda upplevelsemässig stimulans och skapa förutsättningar för fysisk aktivitet, vilket är i linje med kommunens långsiktiga vision om en frisk och välmående befolkning.
NORMALSEKTION 1:200
VISUELLA ASSOCIATIONER Utöver markören används andra element som för tankarna till Bolinder-Munktellstråket, men mer tillfälligt, för att förstärka en plats, väcka intresse eller förstärka stråkets riktning.
TRÄSLIPERS
PERRONGEN
20
INFORMATIONSSKYLTEN Längs stråket finns kulturhistoriskt intressanta platser som lyfts fram genom utformningen av en informationspunkt och en skylt.
KONTAKTLEDNINGSSTOLPEN
STATIONSKLOCKAN
MAKADAM
Princip med nätt spotlightbelysning på informationsskylt
INFORMATIONSSKYLT 1:80
ÖVERSIKT - Informationsplatser och rekreativa kvaliteter Det 2,5 km långa spåret sträcker sig i en bågformad linje från Fors kyrka till Munktellstaden. På vägen passerar det ett antal parker och platser med stark anknytning till Eskilstunas historia som bör synliggöras för att höja upplevelsevärdet. Det finns även goda möjligheter att skapa länkar och vägvisning mot närliggande rekreationsområden och promenadstråk.
Syftet med utformningen av informationsplatser är att lyfta fram viktiga platser och händelser i Eskilstuna historia som ligger i eller i nära anslutning till BM-stråket.
Genom att lägga till något objekt med viss koppling till den historiska platsen/händelsen kan vi skapa nyfikenhet och därmed locka fler människor till att faktiskt ta del av informationen. Skyltarna placeras strax bredvid gångytan, alltid i en yta av smågatsten.
TECKENFÖRKLARING
cykelväg
konst
informationsplats
promenad utsikt
grön oas
lek
sittplats
skate
blomprakt pulka
biologisk djurhållning mångfald
nya värden befintliga värden
21
KONSULTERING 2013
PÅ UPPDRAG AV: Akretus AB BESTÄLLARE: Richard Aspholm PLANTERING MED SKUGGVÄXTER
På det här uppsalaget visas ett utdrag ur ett gestaötningsförslag för en privatägd trädgård i Uppsala. Utdraget betstår av ‘Altanen’ som är det rum som utgör boningshusets baksida och vätter ner mot stödmuren vid garageuppfarten.
BONINGSHUS
TRÄDÄCK
TRAPPA
BEF BJÖRK BEF ÄPPELTRÄD
TRAPPA E
RÄCK
N
URSTE
V NAT ANT A
K
GRÄS GÅNGSTIG AV OREGEBUNDEN NATURSTEN RT
FA UPP
D
USA GR
AGE R A G
R
U DM
TÖ FS
ATU
TEN RS
BE
VN TA
BEF ÄPPELTRÄD
N
KA
NY TRAPPA AV TRÄ
22
‘ALTANEN’ ILLUSTRATIONSPLAN 1:100
PRODUCED BY AN AUTODESK EDUCATIONAL PRODUCT
SPALJÉ MED KAPRIFOL
Ett rymligt trädäck med plats för både möblering och ytterligare inredning byggs längs boningshusets södra sida. Trädäcket blir en länk mellan inne och ute och ansluter till trädgården genom två trappor, en mindre och en lite bredare. Den bredare trappan bildar en välkomnande entré till boningshuset direkt från husets baksida. Trädäcket ramas in av ett räcke i trä med en spaljé längs östra sidan. Vid spaljén planteras två kaprifoler (se nr 11 i växtförteckningen) som ger en stunds morgonskugga, doftar gott och inte kräver särskilt mycket skötsel. Torra, äldre eller döda grenar kan gallras ur på våren om kaprifolen ser risig ut. Plantering sker på hösten. Garageuppfarten behålls grusad, då grus var det vanligaste materialet att använda sig av till gångar i egnahemsträdgårdar på 1920-1930-talet. Eventuellt behövs den gamla rustas upp och läggas om. För att kunna ta sig från garageuppfarten och vidare till husets framsida anläggs en gångstig av oregelbundna naturstensplattor med gräsfog, förslagsvis kalksten som ger ett mjukt intryck. För att undvika alltför mycket skötselarbete passar det bra att använda sten istället för grus på denna stig. Det är svårt att anlägga med oregelbunda stenar själv, både arbetskrävande och tidsödande, därför kan det vara bra att anlita en erfaren stenläggare om man vill ha en vacker och hållbar gång i natursten. En ny trappa av trä, i samma stil som de vid altanen, leder ned till trädgårdens nedre del (nedanför stödmuren). Om trappan skulle anläggas i natursten skulle marken under trappan, själva terassen, bli tvungen att fyllas upp, därför blir det betydligt mer praktiskt att bygga en ny trappa i trä.
BAKSIDAN FÖRE
DEN NYA BAKSIDAN MED ‘ALTANEN’ EN SOLIG SENSOMMARDAG.
Art Valet av växter utgår ifrån trädgårdens historia och karaktär, där dessa var vanliga i egnahemsträdgårdar och torp under slutet av 1800-talet fram till 1940-talet. I planteringarna föreslås endast perenner som återkommer år efter år och kräver därför mindre arbete än ett- eller tvååriga rabattväxter. Eftersom båda rabatterna befinner sig i direkt söderläge har solälskande växter som trivs bra på näringsrika jordar valts. Kompositionen blir färgstark och blommar ända från april till oktober.
7
8b 6
7
5 9
6
9
7 3
Visar den övre rabatten vid altanen. Skala 1:50/A3
8b
3 9
7
5 6
9
7 3
8b
3
5 9
6
7 9
8b 6
1. Snödroppe (Galanthus nivalis) 2. Tulpan (Tulipa gesneriana, olika sorter) 3. Alpaster (Aster alpinus) 4. Bondpion (Paeonia x festiva) 5. Löjtnantshjärta (Dicentra spectabilis) 6. Blågull (Polemonium caeruleum) 7. Praktriddarsporre (Delphinum x cultorum ‘Black knight’) 8. Höstflox (Phlox paniculata a.‘LeMahdi’ och b. ’Mia Ruys’) 9. Praktrudbeckia (Rudbeckia fulgida var. Speciosa ‘ Goldsturm’) 10. Flerårig stockros (Alcea ficifolia) 11. Äkta kaprifol (Lonicera caprifolium)
Blomningstid april april-maj maj-juni juni juni maj-aug juli-aug aug-sep
Färg
juli-okt
vit Varierar Lila ? Rosa-vit Ljusblå Mörkt blålila ‘Lemahdi’ – mörkt blåviolett ‘Mia Ruys’ - vit Gul
juni-aug maj-juni
vit Gul-vit, orange bär
Höjd (cm) ca 15-20 30-50 20-30 70 80 40 120-200 60-100 50-70 120-150 Spaljéhöjd
Sofia Sjรถdin
PORTFOLIO sofia.sjodin@hotmail.com +46(0)73-9819055