Portfolio kandidatexamen arkitektur - Sofia Wideroth

PORTFOLIO

Kandidatexamen 2019 - 2022

Kungliga Tekniska Högskolan Sofia Wideroth

OM MIG

Jag har precis tagit min kandidatexamen i arkitektur på KTH och önskar nu att få se hur mina kunskaper kan tillämpas utanför skolans trygga väggar innan jag gör klart min utbild ning. Jag är en person som länge fascinerats över människ an och dess förhållande till sin omvärld och hur omvärlden kan påverka vår utveckling som människor. Min ingång till arkitektur är därför ofta att förena människan, naturen och det byggda samt att förstå mig på hur mina arkitektoniska val kan påverka de människor och den natur som är lika stor del av skapandet av en miljö som själva arkitekturen.

UTBILDNING

Universitet

Kandidatexamen Arkitektur | Augusti 2019 - Juni 2022 Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm

Arkitektur | Augusti 2018 - Januari 2019 Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

Gymnasium

International Baccalaureate Diploma Programme | 2015-2017 Stockholm International School, Stockholm

ARBETSERFARENHETER

Klättercentret Stockholm AB | Augusti 2017 -

» Auktoriserad Instruktör enligt Svenska Klätterförbundet

» Utbildare och examinator enligt Svenska Klätterförbundet

» Tränare

» Ledbyggare

» Reception, butik, café

Petzl Nordic AB | Juli - September 2020 & Juni - Augusti 2022

» Certified PPE inspector and service technician

» After sales

Amnesty International Sverige | 2015 - 2016

» Gruppsekreterare för ungdomsgrupp

Stockholm International School - Skoltidning | 2015 - 2016

» Redaktör och skribent

CV Sofia Wideroth 1998-10-08 sofia.wideroth@telia.com 0738022255

FÄRDIGHETER

Operativsystem

Mac OS - - - -Windows - - -

Digitala verktyg AutoCAD - - -Rhinoceros 3D - - -QGIS - - -Affinity software - - -Adobe software - -Grasshopper -Blender - -

Övriga verktyg

Text - - -Modellbygge - - -Skiss - - -Fotografi - - - -

SPRÅK

Modersmål Svenska Engelska ÖVRIGA INTRESSEN

Litteratur Konst

Extremsporter Natur Äventyr

Utbildning i alla dess former

VILL DU SE MER?

https://widerothsofia.com

LÖVGÅRDA SKOLA

kandidatprojekt - skola och publikbyggnad sida 6-15 VT 2022

GULA STRÅKET

gångstråk och lekplats sida 16-21 VT 2022

PROJEKT

Innehållsförteckning

BARA VARA båthållplats och café sida 22-33 VT 2021

MAXIMALT ÄVENTYR

ombyggnation - bostadshus sida 34-39 VT 2021

ETT HEM FÖR HILMA privatbostad sida 40-43 VT 2020

PROJEKT

Innehållsförteckning

HAGAPARKEN utsiktstorn sida 44-47 HT 2019

LÖVGÅRDA SKOLA

februari 2022 - maj 2022

Lövgårda skola förbättrar barnens förutsättningar för lärande och utveckling och kopplar samman dem med hela Sundbyholm

Barns lärande och utveckling påverkas i högsta grad av deras omgivning. Skolan är den plats, bortsett från hemmet, som barn spenderar mest tid på. Skolans utformning har på så sätt inte bara en stor påverkan på barns inlärning och ut veckling utan även en betydande påverkan på deras allmänna välbefinnande och delaktighet i samhället.

I en utveckling av området Sundbyholm, norr om Eskilstuna, med en ökning i an talet bofasta, kommer även en ökning i mängden barn, som i dagsläget skulle behöva sätta sig på skolbussen varje morgon för att ta sig till en skola i en annan del av kommunen. Barnen får då sämre förutsättningar för lärande och en mins kad tillhörighet till sitt hem och samhälle. Lövgårda skola planeras därför i nära anslutning till bostadsområden i Sundbyholm och utformas efter barnens förut sättningar för lärande och identitetsskapande.

Målet med Lövgårda skola är inte bara att skapa en plats väl anpassad för barnen när de sitter i skolbänken, utan även att bjuda in alla andra delar av samhället.

Lövgårda skola är en rundad träbyggnad, uppdelad i fyra delar som lyfts från mar ken med hjälp av en gullackerad stålkonstruktion.

Skolans program är utformat för 450 elever från 1an till 9an och inkluderar såväl klassrum som oprogrammerade ytor för lek och umgänge, såväl inne som ute. Byggnaden inkluderar även restaurang, bibliotek, co-working ytor och en mindre vårdcentral, alla öppna för allmänheten.

Förhoppningen är att Lövgårda skola, med hjälp av arkitekturen och konstruk tionen, ska bli en plats som förbättrar barnens förutsättningar för lärande och utveckling och kopplar samman dem med hela Sundbyholm.

SITUATIONSPLAN

SITUATIONSPLAN

SITUATIONSMODELL

SITUATIONSMODELL

EXTERIÖRPERSPEKTIV

Byggnadens läge planeras utefter möjligheten för barnen att säkert ta sig till skolan genom att gå eller cykla samt att öka den fria rörelsen runt byggnaden och har därmed placerats längst med promenadstråket Gula stråket. Läget är även ämnat att föra barnen närmare naturen och öppna upp möjligheterna för fri lek och naturlära. Placeringen längst med stråket möjliggör även för en ökning i spontanbesök till de allmänna delarna av byggnaden.

Det har visat sig i flera studier att barn som känner en tillhörighet till sin skola har bättre förutsätt ningar för lärande och att en byggnad med en tydlig och egenartad estetik ökar människors känsla av identitet, stolthet och tillhörighet.

Byggnadens form har tre huvudsakliga funktioner, att skapa en regisserad och tydlig rörelse längst med och i byggnaden, att anspela till och smälta in i naturen samt att vara en identitetsmarkör.

För att möjliggöra samnyttjande av byggnaden utan att störa barnens vardagliga aktivitet, har byggnaden delats upp i fyra separata delar uppdelade efter graden av samnyttjande. Dessa hus kroppar har olika byggnadshöjder och lyfts upp olika högt från marken, vilket öppnar upp sikten, släpper in ljuset och förtydligar separationen av funktioner.

AXONOMETRISKA DIAGRAM

MARKPLAN

SEKTION A-A

Skollokalerna är uppdelade på fyra våningar och en stor utomhusyta. Skolan är utformad med syftet att skapa goda förutsättningar för lärande för alla barn oavsett inlärningsstil. Klass rummen är utformade med en öppen, flexibel och hierarkilös grund där eleverna och lärarna själva ska kunna styra rummets utformning utifrån behov, vilket möjliggör för olika typer av ar betsplatser som stödjer koncentration, ökar inlärning och skapar trygghet. Vissa barn kommer att välja att sitta vid de gemensamma borden där de kan prata och utbyta idéer, andra barn kommer föredra de stora fönsternischerna och vissa vill sitta på golvet.

Skolan inkuderar även rum för konst, musik, hemkunskap, lab och verkstad, studievägledning, specialpedagogik, administration, rektorsexpedition och lärarrum. Vardera våning är även för sedd med flera stora öppna ytor för eleverna att umgås på och själva utforma efter de behov de har.

En viktig del i skolans utformning har även varit uterummen. Mycket forskning tyder på att barns fria rörelse och utomhusaktivitet drastisk minskat de senaste åren och då skolan är den plats barn spenderar merparten av sin tid på behöver denna främja lek och rörelse. Skolgår den är utformad så att en separation av olika typer av lekytor skapas, med både hårdgjorda, mer programmerade ytor, och friare, mer naturnära ytor för att säkerställa att alla barn akti veras. Separation görs med hjälp av växter och markbeläggning. I utomhusmiljön inkluderas även uteklassrum och odling för att möjliggöra för naturen att ta sig in i läroplanen. Klassrum i utemiljö har visat sig vara bra för att öka stimulans och koncentration i alla åldrar samt för att föra barnen närmare naturen.

Byggnadens huvudsakliga bärande konstruktion består av en yttre konstruk tion av gullackerade stålpelare och balkar, som lyfter den inre träkonstruk tionen med hjälp av hängstag och diagonal bärverk i stål. Konstruktionen är ämnad både för att förstärka byggnadens estetik samt för att möjliggöra att byggnadskropparna inte möter marken. Att byggnadskropparna svävar ovan mark möjliggör skapandet av uterum under byggnaderna samt öppnar upp sikten och frigör rörelsen. Under byggnaderna utökas de olika huskropparnas funktion, till exempel med utökad lekyta och uteklassrum under skolbyggna den. Konstruktionen minimerar även det arbete och påverkan på naturen som skulle krävas av en grundläggning om byggnaderna skulle möta mark.

TEKNISKT SNITT med perspektiv

INTERIÖRPERSPEKTIV resturang

Klassrummen för de yngre barnen, 1an till 4an, är större men har möjlighet att avgränsas med hjälp av vikväggar. Grunden till detta är forskning som visar på att utbildning för yngre barn i större grad måste vara anpassningsbar och föränderlig. När barn känner delaktighet i klass rummet känner de mer ansvar, vilket har positiva konsekvenser både för barns inlärningsför måga och för utvecklingen av deras identitet. Utrymmen som barnen själva har skapat och som visar på deras intellektuella engagemang har även visat sig vara bättre för att absorbera och minnas information samt att öka delaktiheten.

INTERIÖRPERSPEKTIV klassrum trean

Klassrummen för de äldre årskurserna, 5an till 9an, är mindre, men fler, och även de anpass ningsbara för olika aktiviteter och inlärningsstilar. För de äldre eleverna finns även mindre grupprum för att öka möjligheten till anpassning av utbildning och individuellt arbete. I nära anslutning till klassrummen finns även lärarkontoren för de olika årskurserna. Att separera kontoren från klassrummen i sig bidrar till att skapa hierarkilösa klassrum där läraren inte står över eleverna, vilket i sin tur förbättrar inlärningsprocessen.

GULA STRÅKET

januari 2022 - februari 2022

Det Gula Stråket är en plats som knyter samman Sundbyholms olika delar och bjuder in människor att spendera tid i och med naturen.

Sundbyholm är ett området nordöst om Eskilstuna stad med goda förutsättning ar när det kommer till naturen. I tidigare analysarbete av platsen identifierades tillgängliggörandet av naturen på ett skonsamt sätt, som en av de viktiga delarna i Sundbyholms utveckling, detta för att lägga fokus på naturen under en explo ateringsprocess samt öka möjligheterna för fler människor att dra nytta av det positiva med naturen.

Det Gula Stråket har som funktion att agera både som stöd till ökad biologisk mångfald samt som en öppen och välkomnande mötesplats. Idén är sprungen ur tanken om gröna korridorer, en förbindelse mellan grönområden, framförallt i urbana eller monokulturella landskap, karakteriserade av en rik vegetation och social sammankomst.

Det gula stråket har tre huvudsakliga funktioner:

» att tillgängliggöra naturen och de olika delarna av Sundbyholm för fler människor

» att öka sammankopplingen av områden i och runt Sundbyholm samt öka tillhörigheten

» att värna om och hjälpa naturen

Stråket har som avsikt att vara tillgänglighetsanpassat och bjuda in alla typer av människor i naturen, fokus har dock lagts på pensionärer, småbarnsföräldrar och skolbarn då dessa målgrupper kommer ha störst vardaglig användning av stråket.

Stråket slingrar sig runt Sundbyholm i en sträcka som sammanlagt blir ca 7,5 km och tar sig igenom så väl naturreservat och skog, som längst vattenkanten och ge nom bostadsområden. Längst med sträckan kan besökaren följa den gula färgen som används som markör i form av lekstrukturer, bänkar, vindskydd, växter och mycket mer. Med hjälp av byggda strukturer, naturen och platsen bjuder stråket in till lek, möten, vila och naturlära samt ökar rörelsefriheten och tillgängligheten.

SITUATIONSPLAN

Stråkets sträckning och uppbyggnad utgår ifrån nuvarande strukturer så som gångstråk, cykelvägar, sevärdhe ter och bostadsområden. Sträckan rör sig mellan olika viktiga delar av Sundbyholm och knyter samman dessa delar på ett sådant sätt att de blir lättare tillgängliga för alla i samhället. Längst med gångbanan rör sig det gula bandet, som tar formen av allt från en gungställning eller en rutschkana till ett vindskydd eller en rabatt med gulsippor. Det gula bandet har för avsikt att aktivera gångstråket och ge det flera funktioner än som bara ett promenadstråk. Vilken funktion det får har bestämts av karaktären och utformningen på de olika områdena. En närmare gestaltning har gjorts i tre olika områden längst med stråket.

I område a, som är ett bo stadsområde med närhet till Sundbyholms centrum, med en målgrupp av framförallt barn familjer med barn i olika åld rar, har stråket fått ett något snabbare tempo med aktivite ter som handlar om rörelse, lek och umgänge. Även strukturer som uppmanar till vila förs in för att öka stråkets variation. Området förses med en gung ställning, en skateboardramp, ett utegym, en hinderbana och flertalet sittbänkar. Alla dessa strukturer förs in i det gula bandet och får därför en or ganisk och mjuk form konstru erad av gullackerat stål, samt, där det behövs, så som i ska teboardrampen, en beläggning av gulmålad plywood.

SCHEMATISKA SITUATIONSPLANER område a

område a före utveckling

område a efter utveckling PLAN område a

SEKTION område a

Område b, som tidigare bestått till stor del av en tät skog, be står nu av en skola och en för skola som vilar i en träddunge. Här får det gula bandet fram förallt som funktion att förse skolan med lekstrukturer och strukturer för naturlära, dä remot går stråket i utkant av skolan för att kunna vara öp pet för allmänheten att ta del av. Här blir det gula bandet en klätterställning, en lekplats, ett fotbolsmål, odlingslådor och ett naturklassrum. Även här är konstruktionen till stor del av stål men andra material förs även in. Fallskydds golv och be läggning på lekstrukturerna blir materialet corkeen, som har en naturligt gul färg som smälter samman med det gullackera de stålet. Även här förs trä in i strukturerna, bland annat i form av klättergrepp, för att minska användningen av plas ter.

SCHEMATISKA SITUATIONSPLANER område b

område

före utveckling

område b efter utveckling

Området c är en lugnare del av stråket som tar sig igenom skog och längst med vattenkanten. Detta område har tidigare va rit svåråtkomligt men får nu en utformning som välkomnar be sökare att stanna till. Ett vind skydd, flertalet sittbänkar, en stor brygga och en bro över en blomsteräng.

SCHEMATISKA SITUATIONSPLANER område c

område c före utveckling

område c efter utveckling PLAN område c

SEKTION område c

I område b har en specialkonstruerad klätterställning skapats med inspiration från ett projekt av designbyrån Carve. Klätter ställningen är utformad för att stimulera barnens kreativa lek och möjliggöra för ett bredare användningsområde. Konstruk tionen av klätterställningen är framtagen för utökad tillgänglig het och säkerhet samt en minimerad miljöpåverkan.

CORKEEN

Ytorna i klätterställningen har en be läggning av corkeen, ett fallskydds material som består till 90% av kork utvunnet från portugisiska korkekar. Corkeen är ett miljövänligare alterna tiv till gummimattor och har även flera positiva aspekter i form av ökad till gänglighet och säkerhet. Corkeen har en naturligt gul färg som smälter sam man med färgen längst med stråket.

STÅLKONSTRUKTION

Den bärande konstruktionen i klätter ställningen består av stål. Den yttre konstruktionen är 28 stycken 100 x 100 mm fyrkantsrör som i sin tur bär den inre konstruktionen.

FALLSKYDD

Fallskydd i form av stängsel täcker klät terställningen. Detta ökar säkerheten både i form av att skydda från fall men även genom att öka uppsynen över de som leker av de som är på marken då materialet är relativt transparent.

KLÄTTERGREPP

Klättergreppen som leder in och ut ur klätterställningen är producerade i trä. Användningen av trägrepp minskar både miljöpåverkan och ökar säkerhe ten i jämförelse med klättergrepp gjor da av olika former av plaster.

21 SORTERS VÄXTER

Längst med stråket finns 21 sorters växter, både befintliga och nyintroducerade, vars färg någon gång under året blir gul. Tanken är att växtligheten ska bli en del av igenkänningsfaktorn längst med stråket och även bidra till att få stråket sammanhängande där andra konstruktioner inte behövs eller är lämpliga. Användningen av oli ka växter som klarar sig bra i olika miljöer och under olika delar av året medför både en möjlighet för växtlighet på fler ställen men har även som funktion att öka intresset och uppmärksamheten för naturen. Växterna kom mer bli en naturlig del i stråkets förhoppning om att bli en plats som för samman människan och naturen och riktar besökarnas uppmärksamhet till naturen runtom. Växterna kommer även kunna användas och uppmana till naturlära med hjälp av informationsskyltar.

BARA VARA

2020 – maj 2020

En plats som lockar människorna i staden att stanna till och ta en paus, slå sig ner i caféet med en kopp kaffe, lyssna på musik i en historisk miljö eller sätta sig ner i solen i väntan på båten, ta några djupa andetag och bara vara.

I projektet utformas en angöringsplats för båtpodtaxi samt dess närliggande om givning och relation till vattnet. Stationerna kan finnas på fyra ställen i Stockholm på sträckorna Lövholmen-Reimersholme och Münchenbryggeriet-Stadshuset. Stationerna utformas i grupp efter ett förutbestämt program och är anpassade för att vara likadana på alla fyra platser. Utöver stationsbyggnaderna har varje plats även ett intilliggande café med uteservering. Caféerna och platserna i sig har bearbetats individuellt.

Vi tar båten från Münchenbryggeriet över till Kungsholmen, närmare bestämt till Stadshuset. En plats omsluten av monumentala byggnader, en väl planerad grön ska och historia. Precis bredvid stadshuset är kajen breddad och skapar en plats som badar i solen och utsikten mot Söder Mälarstrand. Kajen har blivit en sam lingspunkt för stadens alla olika människor under soliga dagar.

Placeringen och utformningen av stationsbyggnaden och caféet förstärker plat sens positiva karaktär och tillför något som platsen tidigare saknat, en plats för alla att vara på hur vädret än är.

Caféet och stationsbyggnaden har som mål att skapa en plats som lockar männ iskorna i staden att stanna till och ta en paus, slå sig ner i caféet med en kopp kaf fe, lyssna på musik i en historisk miljö eller sätta sig ner i solen i väntan på båten, ta några djupa andetag och bara vara.

SITUATIONSPLAN

TAKPLAN OCH PLAN

Stationsbyggnaden består i sin helhet av två enheter, ett väntrum och en handikappanpassad toa lett. Tillsammans med den stora trappan som ligger som tak skapas även ett yttre väntrum. Trappan är speciellt utformad för att både kunna gå och sitta i. Stationen är utformad för att skapa variera de rumsligheter som välkomnar besökaren att stanna.

Stationen har en träregelstomme och en stående träpanel. Materialvalet är gjort för att stödja byggnadens estetiska koncept samt då det, i en jämförelse av olika material, visat sig vara bra med tanke på miljö, livslängd och återbrukbarhet.

FASADER

MODULER OCH SAMMANSÄTTNING

Byggnaden har en tydlig geometri som skapar igenkännbarhet och som på så sätt möjliggör för en variation i utförande utan att minska igenkänningsfaktorn. Då de fyra platserna stationen ska stå på har olika förutsättningar har ett modulsystem skapats för byggnaden så att den går att variera utefter platsen.

Kajen vid Stadshuset har blivit en samlingspunkt för stadens alla olika människor under soliga dagar. Platsens olika vinklar och strukturerade grönska leder till ett tydligt rörelseflöde och raka siktlinjer. Platsen är skyddad av en mur och träd i öst, trevlig att vara på när solen kommer från söder och vinden från öster, men när vinden vänder och solen slutat värma är platsen mindre använd. I placeringen och utformningen av stationsbyggnaden och caféet har platsens positiva karaktär lyfts fram men även tillfört något som platsen saknade, en möjlighet till nyttjande hur vädret än är. Caféet och stationsbyggnaden skapar en allmän plats som kan användas av alla i staden, inte bara de som ska resa med båten, under så stor del av året som möjligt.

Stationsbyggnaden är placerad för att behålla befintliga siktlinjer och vinklar samt för att skapa olika utblickar och platser för olika väderförhållanden. Byggnaden ligger på en brygga som är utformad efter formen på både kajen och byggnaden med inbyggda platser för båtarna att lägga till vid. Detta för att öka kontakten mellan båttrafiken och byggnaden samt för att underlätta för resenärer att ta sig mellan väntrum och båt.

Stationsbyggnaden nyttjar de olika modulerna för att skapa fyra olika rumsligheter, alla riktade åt olika håll. Väntrummet blickar ut mot vattnet, med full uppsikt över båtarna som ankommer och var de tar vägen. Det ytt re väntrummet är vänt mot solen och skyddat från väder och vind av väggarna och den stora trappan. Trappan blickar istället mot kajen, stadshuset och caféet.

Caféet är utformat efter kajens befintliga former och siktlinjer. För att skapa platser för olika väderförhål landen är caféet utformat med sittplatser både inne och ute som är mer eller mindre skyddade av träden och muren i öst. Caféet består av ett mindre serveringskök och bar, som har direkt koppling till ett förråd och personalrum. Caféet är även utrustad med en handikappanpassad toalett.

Byggnaden har två större glaspartier som kan öppnas för att utöka det yttre rummet under varma som mardagar. Bredvid caféet och mittemot stationsbyggnaden är trädäcket upphöjt för att skapa en scen med stationsbyggnadens trappa som läktare. Tanken med scenen är att koppla samma caféet och sta tionsbyggnaden och skapa ytterligare en knutpunkt för stadens invånare, med spelningar och evenemang.

EXTERIÖRPERSPEKTIV från vattnet

EXTERIÖRPERSPEKTIV från kajen

TEKNISKT SNITT grund och vägg

EXTERIÖRPERSPEKTIV från stationsbyggnadens trappa

Utvändigt är byggnaden klädd med en stående omvänd lockläktpanel i obehandlad gran. Taket är utvändigt sett platt och även det klätt med gran, för att det enhetliga uttrycket ska bibehållas när en besökare står i stations byggnadens trappa och tittar ner på caféet. Glasfasa dernas fönsterkarmar och mittposter är även de av trä. Vid glasfasaderna bärs byggnaden av limträpelare. För att skapa ett enhetligt och sömlöst intryck är både gol vet och trädäcket av gran.

INTERIÖRPERSPEKTIV från caféet

Caféet har en träregelstomme med en inneluftsventi lerad krypgrund. Byggnaden är isolerade för att skapa en helt väderskyddat byggnad. Grunden består av en grundmur i lättbetong med grundsulor av armerad be tong och golvbjälkar och kantbjälkar av limträ.

Taket är konstruerat för att utvändigt och invändigt se ut som ett platt tak med hjälp av underslag och på slagning av kilsågade träreglar. Takbalkarna är av limträ och i balkrostkonstruktion för att möjliggöra den större spännvidden och mindre dimensioneringen.

MAXIMALT ÄVENTYR

januari 2020 – februari 2020

Ett boende där äventyren får plats

Projektet är en ombyggnation av en tvättstuge- och panncentralsbyggnad på Styrbjörnsvägen i Aspudden. Tvättstugan skall ritas om till bostäder och ge plats åt minimum tio personer. Fasaden skall även bearbetas i och med förändrad an vändning.

Små boenden sågs länge som en självklarhet i Stockholm. När stadsdelen Aspud den började växa fram under 1910-talet var majoriteten av lägenheterna ett rum och kök om ca 25 kvadratmeter, tänkta för arbetare. Under 1930- och 40-talen, som en följd av flera bostadssociala utredningar, blev ett mål att bygga större, men billiga, lägenheter i förorter som till exempel Aspudden för barnrika familjer. Merparten av Aspudden växer fram åren efter kriget vilket får till följd att majori teten av lägenheterna i området är två- och trerummare. Under 60- och 70-talen genomförs sanering av området som leder till att flera av stadsdelens ursprung liga lägenheter slås samman och de små bostäderna som en gång dominerade faller i glömska. Inflyttningen till Aspudden har stadigt ökat det senaste åren men majoriteten av de boende i stadsdelen befinner sig alla i samma levnadssitua tion, det finns varken möjlighet för familjer att växa eller för människor som söker mindre boenden att flytta in. Många människor lockas dock av att bo mindre och gärna en bit utanför staden.

En målgrupp som söker denna typ av boende är människor med intresse för natu ren, personer som hellre spenderar dagen i skogen än i sin lägenhet. Ett dilemma dessa människor ofta ställs inför är att de inte får plats med sitt friluftsliv i det mindre lägenheterna, skidorna får stå i föräldrarnas källare, cykeln får stå fastked jad på gatan, och drömmen om en egen kajak får läggas på hyllan.

Så växte konceptet fram: minimalt boende med rum för maximalt äventyr.

Den gamla tvättstugan och panncentralen som står bland Styrbjörnsvägens ka raktäristika lamellhus blir platsen för sju stycken lägenheter, om ca 30 kvm, där äventyren får plats.

PLATSFOTON

Etage

Ett mål med ombyggnationen är att i så stor grad som möjligt bevara den nuvarande bygg naden både rent fysiskt och i karaktär. Bygg nadens strukturella integritet och detaljer, så som fönstersättning, porten och trapphuset, har därför behållits och har till stor del fått forma husets inre.

Huset rymmer sju stycken lägenheter, om ca 30 kvm, gemensamhetslokaler, bastu, gym och flera stora förråd.

Vardera lägenhet har försätts med kök och vardagsrum samt en separat sovdel. För att underlätta efter en smutsig dag i skogen ligger lägenheternas stora hall i direkt anslutning till dess badrum, som har egen tvättmaskin och gott om utrymme för att hänga upp blöt ut rustning. I lägenheterna finns goda möjlighe ter att förvara utrustning för det dagliga även tyren.

Plan 1

PLAN Entréplan

INTERIÖRPERSPEKTIV

På entréplan finns gemensam bastu och dusch där husets boende kan värma sig efter en kall utedag. För att ut öka gemensamhetsytaorna har huset även försetts med ett gemensamt vardagsrum där de boende kan träffas och spåna inför kommande strapatser. På entréplan finns även gemensam förvaring för större utrustning såsom kajaker och surfbrädor som lätt nås via den stora garageporten i byggnadens sydöstra del, här finns även hiss ner till källaren.

Varje lägenhet har även tillgång till varsitt större källarförråd och gemensam förvaring för cyklar i husets källare. Från den övre källaren nås även gymet som ligger längst ner i huset med en takhöjd på åtta och en halv meter och med ljus som faller in från fönster i husets norra och östra del.

PLAN Källarplan

Husets fasad behålls i grunden som den är men kläs med solpaneler som både skapar ett nytt yttre uttryck och får en funktion för byggna dens boende genom att producera elektricitet och värme. Solcellerna har vinklats för att skapa en varierad fasadyta och utöka mängden sol de kan fånga. Tanken med solpanelerna är även att anspela på bygg nadens historia då den tidigare försett grannskapet med värme.

FASAD mot norr

MODELL utsnitt av fasad mot norr

ETT HEM FÖR HILMA

Där kala väggar och runda former lämnar plats för en omslutande konstvärld.

I projektet skapas ett hem till den historiska beställaren Hilma af Klint. Huset ligger på en tomt om tio gånger tio meter och omges av grannar på tre sidor och en gata på den fjärde.

Ett hem för Hilma är en plats där kala väggar och runda former lämnar plats för en omslutande konstvärld.

Hilma af Klint var en konstnär djupt engagerad i det spirituella. Hennes konst tog formen av budskap från högre krafter som genom henne försökte komma i kon takt med omvärlden. Hennes skapande fick till stor del styra hennes liv, hennes umgänge och hennes hem.

I skapandet av ett hem för Hilma har hennes konstverk fått ta lika stor plats som det gjorde i hennes liv. Hemmet utgår i stor utsträckning från symboler och fär ger från Hilmas konstverk samt idéer och ritningar Hilma själv hade för sitt hem, ateljé och utställningsrum. Tre ledande koncept har fått styra hemmets utform ning: symbolik, mystik och dualitet.

Symbolik har stor betydelse i Hilmas verk och snäckan, eller spiralen, är ett åter kommande tema. Denna symbol står för utveckling, evolution och trancendens. Den vita färgen symboliserar det heliga och gult är det heligas ljus. Hilma har själv skissat på utställningsutrymmen för sin konst, det så kallade templet, där en spi ralformad trappa har placerats i en rund helt vit byggnad. Snäckan och spiralen har på så sätt blivit ett styrande koncept i utformningen av Ett hem för Hilma.

MODELL

Hilma var en mycket tillbakadragen person omringad av mystik och obesvarade frågor. Men varje person som stod henne nära beskriver henne som, öppen, vänlig och välkomnande. Denna mystik som följer Hilma har varit något som fått forma hemmets yttre uttryck. I Hilmas konstverk och i hennes liv finns en stor dualitet, en spän ning mellan det runda och det raka, det öppna och det slutna, det privata och det offentliga, det mörka och det ljusa. Ett koncept som har förts in i hemmets alla aspekter.

Hilma vill ha ett hem med mycket ljusinsläpp där ateljén öppnar upp sig med en stor glasfasad i väst. Samtidigt söker hon en plats som kan vara helt och hållet stängd från omvärlden. En ledande tanke är därför ljus utan insyn. Från gatan tonar hemmet upp sig i en vägg av kanalplast där skuggor mystiskt dansar bakom fasaden. Den runda byggnaden är omringad av raka fasader av kanalplast på alla fyra sidor som ställer sig i kontrast till den inre byggnaden.

plan 1 AXONOMETRI

PLAN entréplan

källare

Väl inne i hemmet centreras entréplanet kring en gul spiraltrappa, en symbol i enlighet med Hilmas tro för heligt ljus och transcendens. Byggnaden öppnar upp sig mot bakgården i en stor glasfasad.

På det övre planet är en ateljé med stora glaspartier och ett takfönster som silar ner ljus över trappan. Ateljéns ena vägg täcks av ett trappskåp som leder upp till den lilla takterrassen. Ateljén kopplas samman med andakts rummet som ställer sig i kontrast till ateljén både i takhöjd och ljus.

På källarplanet är två sovrum som öppnar upp sig med ett välvt glasparti i bakkanten mot små gårdar, där trädens blad letar sig upp mot ljuset.

SEKTIONER

MODELL

HAGAPARKEN oktober 2019 – december 2019

träd

Projektet är en en utforskning av landskap genom skapandet av ett utkikstorn.

Nära Stockholms buller finns det en välregisserad park i ett böljande landskap där stigar för besökaren bort från stadens myller och in bland trädens stammar. Från bredare vägar till små gömda stigar, finns det något att upptäck för alla.

Inkrupen bland trädens stammar högt uppe på en kulle i norra Hagaparken står en byggnad vars raka linjer går att läsa av tillsammans med trädens stammar och grenar. Byggnaden är en plats för alla att ta en paus från stadens myller och ta in parken och landskapet runt omkring.

Utsiktspunkten bygger på tre grundläggande idéer som har fått ge form åt både det inre och yttre. Dessa har fått sin grund från parkens uttryck och form.

Den första tanken är att byggnaden ska knyta samman kullens topp och botten för att göra den övre delen av parken, den mer vildvuxna, mer lättillgänglig. Detta har fått sin inspiration från parkens upplägg där stora skiftningar sker mellan vildvuxet och välregisserat. Byggnaden får därför klättra upp längs klippkanten och har även fått ingångar både i den övre och den undre delen.

Den andra idén har fått inspiration från parkens spel mellan öppet och slutet där besökaren kan gå från tät skog och minimerad utsikt till luftiga gräsplättar och stenhällar med fri sikt. Inspiration har även kommit från en tanke som finns i Hagaparken med att skapa regisserade utsikter där besökaren bara ser precis det som var tänkt från start. Med detta i åtanke har byggnaden fått rum som ger besökaren en fragmenterad utblick på omvärlden där varje del har en utvald utsikt, som om besökaren tittar på en kuliss. Varje rum har fått olika fönsterfor mationer som delar in landskapet i noga utvalda vyer. För att förstärka dessa bilder är hela byggnaden, insida och utsida, i svart tjära. Det sitter även en spaljé som följer byggnadens inre för att skapa ytterligare fragmentering av utsikten.

SITUATIONSPLAN

stadens invånare att finna ro bland historia

För att ta sig till byggnadens ingångar måste besökarna kliva ut i det vildvuxna och hitta sin egen väg utan sti gar. Detta med hopp om att de ska känna en sammankoppling till skogen de befinner sig i.

Om besökarna kommer nerifrån kliver de direkt in på en rund plattform och tar två steg ner för att då befin na sig i ett rum skapat av tornets yttre runda fasader. I rummet kan de avläsa hur tornet trappar sig uppåt, omgiven av spaljéer som förstärker den runda formen. Besökarna kan även skymta omgivningen runt omkring byggnaden under lådorna som trappar sig upp mot toppen.

För att ta sig in i byggnaden får besökarna ta två steg upp igen för att då befinna sig inne i den första lådan. Där täcks deras vy av tjocka spaljéer men om de följer trappan uppåt börjar en vy skymtas mellan brädorna. För att ta sig uppåt i byggnaden följer de en cirkulär trappa som följer byggnadens inre runda form. För att ta sig in i vardera rum stannar trappan av i ett större steg i mitten av rummen för att besökarna ska kliva rakt in i rummets mitt.

låda 2

låda 3

SEKTION

I byggnadens andra rum får besökarna en inramad vy av Gustav den III:s paviljong. Öppningen är placerad på ett sådant sätt att paviljongen ligger i centrum för vyn och andra element, såsom vattnet och skogen, är utklipp ta. Inuti det tredje rummet riktas blicken mot ekotemplet som gömmer sig bland träden uppe på en kulle. Här har väggens riktning och fönsteröppningens storlek använts för att få bort Gustav den III:s paviljong ur vyn så att en mer koncentrerad vy skapas. Den fjärde lådan öppnar upp sig med en enda stor öppning där besökaren kan ta in hela vyn av Brunnsviken och staden. Härnäst får besökaren uppleva en helt stäng låda förutom en öppning i lådans tak där skogens trädkronor och stammar övertar. Här får besökaren en omriktning av blicken från rakt fram till rakt upp där skogens eget tak fått flytta in i rummet.

Till sist befinner sig besökaren i byggnadens sista låda som med en stor och riktad öppning välkomnar besöka ren rakt ut i naturen.

https://widerothsofia.com