3 minute read
Trygg i hans hand
from Sotahuuto 21/06-07
by Sotahuuto
Ju äldre man blir, desto mera börjar man sina meningar med ”när jag var ung”. Barndomsminnen får en gyllene ram och börjar leva sitt eget liv. När jag var ung, sken solen hela tiden, blommorna doftade och allt var vackert. Konstigt nog, levde jag bara i den lyckliga, eviga sommaren med varma sommardagar. Jag undrar vad som hände med andra minnen och varför just sommaren fick en så viktig plats?
De flesta sommarminnena kopplar jag ihop med sommarstugan. Vår familj äger en sommarstuga på en ö. Där finns ingen elektricitet, och inget vattenledningsnät. Massor av myggor, getingar, myror och spindlar. Det var många kallla och regniga dagar, då jag satt inne på vinden med mina yllevantar på, och försökte läsa böcker. Varmt vatten fick man bara när man gjorde upp eld på eldplatsen vid stranden, och bar vatten till en stor järngryta. För mig har semestern alltid betytt äventyr, och ju mera, desto bättre.
Om det inte var bara vackra och varma sommardagar, varför får de då den främsta platsen i minnet? Kanske därför, att lyckan var sammankopplad med trygghet. När jag var liten, var det alltid någon större som var nära. Man behövde inte möta främmande och obekväma saker ensam.
På sommarstugan har vi en rökbastu. Om du har någon gång varit i en rökbastu, vet du ju att allt är svart och och mörkt därinne. Men om sjövattnet är kallt och du tillbringar veckor på sommarstugan, kan du inte undvika att bada i bastun. Jag har ett foto, där jag står utanför rökbastun och ser skrämd ut. Jag är troligen ett eller två år gammal. Men jag står inte ensam. Jag håller min faster i handen. Och jag badade i rökbastun många gånger varje sommar. Egentligen var det inte så skrämmande när du hade en vuxen med dig.
När jag har blivit vuxen, älskar jag att sitta ensam i rökbastun och se hur solen går ned. Det är varmt, mysigt och doftar rök. Samma trygghet från barndomsminnen är med mig, även om jag nu sitter ensam i bastun.
På sommarstugan sov vi barn på vinden. Ute var det kallt och stormigt. Därinne kröp vi under täcken och lyssnade på när regndropparna trummade på taket. Vi visste att under taket var det tryggt. Stormen kunde inte nå oss där. Nuförtiden älskar jag storm – och älskar att lyssna när regnet trummar på taket.
Att ha en sommarstuga på en ö betyder att vattnet alltid är nära. Man tillbringar mycket tid på stranden, i båten och i (och på) vattnet. Vi lärde oss simma, men vi lärde oss också att använda flytväst. Inte bara att ha den på i båten för säkerhets skull, men också att simma med den. Och då lärde man sig, att det bästa sättet att flyta på är att slappna av. Om du litar på flytvästen och sluta röra dig, vänder västen dig på ryggen och håller dig tryggt på ytan.
Psalm 139:5 säger “Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.” Trygghet är, att du har alltid någon större med dig på mörka och okända platser. Trygghet är, att du är skydd och får lyssna på stormen under taket, när Gud omsluter dig på alla sidor.
Och trygghet är att du får slappna av och vila i Guds hand – och lita på, att han håller dig på ytan.
Trygg i hans hand, trygg i hans hand Vad är som sker jag är trygg i hans hand. En okänd framtidsdag ej längre fruktar jag. Jag är, om än så svag, trygg i hans hand.
Frälsningsarméns sångbok 1990 (Text: S Ditmer, sv.text Th Kjäll)
Kati Kivestö
kapten, personalchef