STADEN i fokus 2013
TIDNING FÖR HÅLLBART HÄNGIVNA
HÅLLBAR STADSUTVECKLING – FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET
! r ä i em
Pr Specialutgåva Nästa nummer 36 sidor
Kontoret med människan i foKus
I en komplex omvärld krävs en bred förståelse som grund för utvecklingsprojekt i allt från mindre bostadsområden till stadsomvandlingsprojekt och översiktlig planering. På kontoret samarbetar arkitekter, landskapsarkitekter, planeringsarkitekter och etnolog/kulturgeograf för mer sinnligt och upplevelserikt utformade miljöer. Målet med allt arbete är alltid den önskade upplevelsen av den byggda miljön - med människan i fokus. www.radar-arkplan.se ⌂ 031-10 98 90 kontoret@radar-arkplan.se
staden_i_fokus 2.indd 1
2012-11-19 07:43:58
STADEN i fokus
! r ä i m Pre
Detta är nästan det första numret av Staden i fokus. I år är det 25 år sedan Gro Harlem Brundtland ledde den berömda FN-kommission där begreppet hållbar utveckling lanserades globalt. Mycket har hänt sedan 1987 men det mesta återstår att göra både för att hejda klimatkrisen och för att anpassa samhället till kommande tider. Det är här vi vill vara med.
I Brundtlandrapporten finns följande definition: ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Något som kräver ansvarstagande av oss alla. Och både viljan till det och kunskapen finns hos oerhört många. Det bubblar i kommunerna, på högskolorna, i rader av innovativa företag och hos enskilda.
Staden i fokus mål är att följa med på vägen. Vi börjar i nummer ett som kommer ut i februari med 36 fullmatade sidor. Vår ambition är att inspirera alla dem som deltar i utvecklingen: stadsplanerare, arkitekter, upphandlare, beslutsfattare, landskapsarkitekter, anläggare, byggare, entreprenörer och hantverkare men också stadsborna själva.
Ann-Sofie
Befolkningen växer och det behövs bostäder och arbetsplatser och ställen att mötas på. Detta resulterar i att städer konkurrerar med varandra för att locka till sig nya invånare, turister, företagare och studenter. Men hur gör man för att åstadkomma en uthållig framtid?
Mon
ica
I varje nummer fördjupar vi oss i ett spe-
e ciellt tema. Ditt Det kan handla om en stad i omvandling, aktuell forskning, innovationer på miljöområdet, politiker som vågar, byggbolag med nya idéer eller hur de demokratiska intentionerna följs.
STADEN i fokus ges ut av Lusema AB i samarbete med Ann-Sofie Oscarsson Greider och Ditte Pettersson från Metra Reportage. Adress: Staden i fokus Lilla Risåsgatan 20 413 04 Göteborg info@stadenifokus.se Omslag: Ann-Sofie Oscarsson Greider
Chefredaktör & ansvarig utgivare: Ann-Sofie Oscarsson Greider. ann-sofie@stadenifokus.se 0707 - 15 84 03 Redaktör: Ditte Pettersson ditte@stadenifokus.se 0707 - 35 23 34 Vd: Monica Andersson monica@stadenifokus.se
Prenumerationer: pren@stadenifokus.se, eller www.stadenifokus.se Annonser: Björn Andersson bjorn@stadenifokus.se 0768 - 07 97 92 Annonspriser och utgivningsplan se www.stadenifokus.se Trycks av: Vindspelet Grafiska AB, Borås
3
STADEN i fokus
LÄSVÄRT Tilltalande tillgänglighet Rapport 2012, ges ut med stöd av Arkus och Trafikverket Tillgänglig utemiljö ska vara en självklarhet. Det budskapet har rapporten som landskapsarkitekterna Bibi Leine och Lise Hellström gett ut. Den riktar sig till projektörer och förvaltare inom arkitektur- och byggsektorn. I bild och text tar de fram aspekter som orienterbarhet, tydlighet, trygghet och attraktivitet.
Hela staden Social hållbarhet eller desintegration Redaktör Tapio Salonen Borea Bokförlag, 2011 Boken skildrar den strukturomvandling i städer som sker i hela västvärlden idag fast med Landskrona som modell. Den undersöker mötet mellan det privata och det offentliga i staden som inte längre hålls samman, varken socialt eller som enhet samt ställer frågan vad delaktighet och välfärd har för plats i modern stadsutveckling.
Foto: Övertorneå kommun
En antologi som tar upp planerna kring den nya Slussen. Arkitekturkritiker, sociologer och författare debatterar om Slussen och förutsättningarna för det offentliga rummet.
Det krävs nytänkande i national- och företagsekonomi för att nå hållbar utveckling samt ett annat sätt att se på bland annat människor, organisationer, marknader och beslutsunderlag. Boken kritiserar den neoklassiska teorin och presenterar en alternativ begreppsapparat för nationalekonomin.
NOTERVÄRT Umeå får Sveriges Arkitekters planpris Juryns motivering lyder: ”Stadens arbete med en fördjupad översiktsplan för de centrala stadsdelarna speglar en lång tradition av samtal, aktioner och planering av staden som på många sätt är unik i Sverige.” Sveriges Arkitekter tycker att ”Det radikala i förslaget är att strategin är operativ. Den genomförs samtidigt som den tänks. Den omprövas och anpassas.” 4
Första rondellen Övertorneå har invigt sin första rondell. Obelisken är designad av Mikael Axbrant och avtäcktes av Rolf Kummu, kommunchef samt Henry Barsk, kulturoch fritidssamordnare. Rondellen ingår i Matarängivägsprojektet för ombyggnation av vägnätet, belysning och busshållplatser.
Barn röstade fram sin favoritlekplats I skolan fick barnen själva rita den lekplats de ville ha och tre av förslagen gick till omval.
ersson Ill: Nina And
Röster från Slussen Förlag: Dokument Press, 2011
Bortom BNP Nationalekonomi och företagsekonomi för hållbar utveckling Peter Söderbaum Studentlitteratur, 2011
Deltagandet var hela 80 procent då alla i åldrarna 6 till 12 år promenerade till vallokalen med riktiga bås och valsedlar för att lägga sina röster. Det vinnande förslaget som innehåller en häftig linbana fick 5 399 av dessa. Borås Stad har varit tydliga med att omröstningen är beslutande. Och nu lovar man att lekplatsen ska byggas i Stadsparken. Den ska stå klar hösten 2013, budgeten är på 4 miljoner.
SEVÄRT
Innehåll
Så påverkar vindkraften miljön
6 Ola Andersson fokuserar
Den 5 till 7 februari bjuder Naturvårdsverket och Energimyndigheten in till Conference on Wind power and Environmental impact CWE 2013 på Stockholms universitet. Ny svensk och internationell forskning presenteras med fokus på vindkraftens påverkan på miljön.
8 Utvecklingen i Nordost 10 Om kommande tema 11 Boråsare tänker långt 12 Den energiska staden
GENERA 2013 Madrid 14 Hoppfullt i Ludvika
Den årliga mässan Energy and Environment International Trade Fair hålls 26, 27 och 28 februari på IFEMA Exhibition Center. Här presenteras nyheter inom bland annat bioenergi, vindkraft och solenergi.
Miljöcertifiering av byggnader utvecklas
MIPIM 2013 Mässan med inriktning hållbara städer hålls på Palais des Festivales i Cannes, Frankrike 12-15 mars.
Ekokommuners årskonferens i Borås
De flesta stadsmurar och por-
Sveriges ekokommuner förlägger sin konferens till Borås 2013. Representanter från 84 kommuner träffas i två dagar i slutet på april och ägnar sig åt ekologisk samhällsplanering.
tar är borta ur historien. Men somliga önskar dem tillbaka, kanske inte främst runt staden utan för att särskilja en viss yta från en annan. Och dämed kunna ha koll på vilka som har tillträde. Visst ser det trevligt ut med en vacker grind. Bara den är öppen.
Drastisk minskning av utsläpp i Gnosjö
TÄNKVÄRT
Gnosjö har sänkt koldioxidutsläppen med 98 procent. EU:s mål att minska koldioxidutsläppen med 20 procent från år 2000 till år 2020 har Gnosjö uppnått flera gånger om. Två betydelsefulla insatser är byte från olja till biogas i uppvärmning av kommunens fastigheter samt köp av grön el.
Sweden Green Building Council certifierar miljösmarta byggnader. Nu vill man gå ett steg längre och inbegripa även den ekonomiska och sociala hållbarheten. De sociala aspekterna är ofta diffusa och det är svårt att förstå vad de innebär. – Det är detta som är bra med certifieringar, här ska allting vara konkret mätbart, säger Bengt Wånggren, vd på Sweden Green Building.
“Strax utanför den stora staden stod den väldiga naturen och hade gott om tid. “ Per Tufvesson
5
FOKUSERAT
Ola Andersson är praktiserande arkitekt och delägare i A1 arkitekter Stockholm, som 2012 tilldelades priset ”Årets Stockholmsbyggnad” för sina enbostadshus i kvarteret Mursmäckan i Kärrtorp. Han är också verksam som skribent i dags- och fackpress och författare till boken ”Vykort från Utopia”, som hyllades av en enig kritikerkår när den släpptes i våras.
Foto: Per Kristiansen
Förortens isolering Enligt Nationalencyclopedin betyder ”förort”: modernistiska stadbyggnadsdoktrinen under slutet av ”avgränsat samhälle eller bostadsområde inom en större stadsregion…starkt beroende av den större stadens utbud…”. Idag används ”förort” istället som samlingsbegrepp för storskaliga bostadsområden byggda under slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet. Det döljer det faktum att till exempel Djursholm och Saltsjöbaden är förorter i lika hög grad som Fittja eller Bergsjön. Ordet ”miljonprogram” syftar på ett politiskt program som mellan 1965 och 1975 såg till att bostadsbristen i Sverige försvann genom byggandet av en miljon bostäder. Miljonprogrammet är inte en viss sorts bostäder i vissa områden. Miljonprogrammet är samtliga bostäder som byggdes i Sverige mellan 1965 och 1975. Skall vi komma till rätta med problemen i de områden vi syftar på när vi talar om ”miljonprogram” eller ”förorter” måste vi vara exaktare än så. De är storskaliga bostadsområden byggda enligt den 6
sextiotalet och början av sjuttiotalet. De är funktionseparerade, trafikseparerade och består av friliggande huskroppar fritt placerade i landskapet, hus i park. De ligger långt från centrum och är oftast avgränsade från sin omgivning av grönområden. Just detta är deras problem. Själva poängen med flerbostadshus är att de tillåter en större täthet. Tätheten i sig är inte ett självändamål, men den möjliggör det sociala, ekonomiska och kulturella utbud som är flerbostadshusets existensberättigande. Isoleringen från omgivande stadsdelar gör att detta utbud saknas i dessa områden, vilket gör den storskaliga bebyggelse med flerbostadshus poänglös och stadsdelarna oattraktiva.
Denna bristande attraktivitet gör att de invånare som har möjlighet att välja oftast flyttar därifrån. Kvar blir de som inte kan välja. Resultatet syns i statistiken för
Foto: Ann-Sofie Oscarsson Greider
Debatten i fokus. Staden i fokus ger stort utrymme åt reflektioner, kommentarer och repliker i kommande nummer. Vi har utrymmet ni har åsikterna. dessa områden som låga genomsnittliga årsinkomster. Fattiga människor samlas här, avskurna från det omgivande samhället, och de sociala problemen kommer som ett brev på posten. Men det är inte dessa områden som skapar fattigdomen. Den har andra orsaker. Det går bra för många av deras invånare. Men när det gör det, flyttar de oftast därifrån.
Det är inte dessa områdens tekniska standard som
klassen, har tunna ytterväggar av stående plank utvändigt klädda med fasadpanel eller revetering. Inte heller är det estetiken. Vore det så skulle alla områden byggda enligt dåtidens arkitektoniska uppfattning vara oattraktiva. Så är det inte. De områden byggdes samtidigt och ser exakt likadana ut, men som ligger på Södermalm i Stockholms innerstad, är nästan lika eftertraktade som sekelskifteshusen runtomkring. Problemet med dessa områden är deras isolering, deras bristande tillgänglighet till den övriga staden. Det är det som gör deras storskaliga bebyggelse med flerbostadshus oattraktiv. Det är inte tekniken, inte estetiken, inte den bristande isoleringen – tvärtom! Det är just deras isolering från det omgivande samhället som är dessa områdens grundläggande problem.
är problemet. Den teknik med vilken de är byggda är på många sätt överlägsen dagens nyproduktion. Idag putsar vi utan att skämmas direkt på isoleringen och bygger innerväggar av enkla gipsskivor. Så illa är det sällan eller aldrig ställt i dessa områden. Inte heller är deras energiförbrukning problemet. Deras energivärden är långt bättre än villorna i Bromma och Enskede som, trots att de ligger i tiomiljoners- Ola Andersson
7
STADEN i fokus
I nordost finns många platser att besöka men dessa känner få göteborgare till. Ändå utgör Angered och Östra Göteborg en fjärdedel av stadens yta, här bor 90 000 invånare.
Foto: Mats Udde Jonsson
Nordost tar plats på kartan – Alla ska kunna känna sig som göteborgare och för att lyckas behöver vi föra samman staden med de nordöstra stadsdelarna, utveckla det som redan finns och skapa nytt. Text: Ditte Pettersson
Det säger Cajsa Malmström, kommu-
nikatör i Sveriges största EU-projekt för hållbar stadsutveckling. Framtidsbilden av nordost: Göteborgare och turister strömmar till de attraktiva besöksmålen, fler väljer att flytta hit, kultur- och näringslivet har vuxit, områdena har blivit tryggare, det är lättare att färdas inom och emellan stadsdelarna och avfarterna från de stora lederna är fler. 8
Vi befinner oss på Angereds Torg. Cajsa Malmström som delvis har ansvar för destinationsutvecklingen, att sätta nordost på kartan, visar var aktivitetsstråket, en av stadsmiljösatsningarna, ska ligga. Det börjar här och sträcker sig ut mot gröna kullar långt där borta – mot Lärjeåns Kafé och Trädgårdar. Idag upplevs gångvägen som otrygg och ogästvänlig. Utanför kulturhuset Blå Stället ligger en gammal torrlagd plaskdamm bestående av endast grästuvor. Bredvid ett populärt utegym.
Cajsa Malmström berättar om det
kommande stråket. Ett ställe för aktiviteter och avkoppling som knyter ihop allt: kultur, natur, idrott, bostäder, handel och näringsliv. Dessutom ska en stor utflyktslekplats för alla åldrar att anläggas i Angereds Stadspark. Vi passerar Angeredsgymnasiet.
– Där borta byggs Göteborgs största badhus med hela sex bassänger, säger hon och pekar på en enorm byggnad lite längre fram. Den rymmer även idrottsanläggning och ishall och för första gången har man lyssnat till vad konståkarna har för behov.
Efter en stunds traskande når vi Lärje-
åns dalgångar med stora ängar för framtida evenemang. En möjlighet man tänker fundera över i samarbete med Göteborg & Co, ett kommunalt bolag vars uppgift är att marknadsföra Göteborg. – Vi arbetar utifrån Göteborgs Stads tre hållbarhetsdimensioner som har sin grund i Brundtlandrapporten: den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Det handlar också om att minska segregationen och hur vi ska nå integration, förklarar Cajsa Malmström och fortsätter: – Människor ska kunna tillfredsställa sina
behov oavsett var de bor och oavsett ålder, etnicitet och kön. Vi lägger en struktur, gör insatser för att skapa en trygg, inspirerande miljö med hälsosamma aktiviteter.
dre företagen som inte kommit så långt. – En inledande kartläggning har gjorts och det finns 3 600 företag här, 70 procent har som mål att växa och utifrån det har Business Region Göteborg skräddarsytt två småföretagarcenter, berättar Cajsa Malmström. – När vi pratade med de kvinnliga företagarna önskade de ett nätverk, då bjöd vi in till ett sådant – 45 företagare kom! Flera andra seminarier har arrangerats, med ett hundratal deltagare varje gång.
Vi landar på kontoret efter den långa
promenaden. Skrivborden är fulla av pappershögar och miljön ser lika kreativ ut som själva satsningen. – Vi ville inte ha någon toppstyrning utan har satsat på en liten ledning med sju anställda och gjort allt för att undvika arbete i stuprörsform. Det handlar om en bred samverkan som sker tillsammans med sex kommunala förvaltningar och bolag. Allt som allt är det 17 olika delprojekt som ska genomföras. Projektet drivs i bolagsform, ett smidigt sätt då man jobbar tvärsektoriellt. Målet är att utveckla företagandet, kulturlivet, stadsmiljön och attraktiviteten i området. Utgångspunkten är att ta vara på det som redan finns i form av bebyggelse, näringsverksamhet och naturtillgångar.
Utveckling Nordost AB är ett göteborgskt samverkansprojekt som varar mellan 2011 och 2013. Finansieras av Göteborgs Stad med 74 miljoner och Europeiska regionala utvecklingsfonden som bidrar med 49 miljoner. se www.utvecklingnordost.se
I projektet ingår också att marknads- Cajsa Malmström pratar sig varm om ett föra kommunens mark för att locka större företag att bygga nytt. Och i samarbete med fastighetsägare försöker man fylla de tomma lokaler som redan finns, med nya verksamheter.
När det gäller kulturen bidrar projektet dels till fler mötesplatser och dels till att stärka förutsättningarna för att driva kulturverksamhet på ett affärsmässigt sätt. – Vi har haft kurs i företagande för kulturentreprenörer och sex nya företag har redan bildats.
Planerna för näringslivet är att stödja entreprenörer som vill starta samt de min-
företag som tänker satsa på ekoturism i framtiden. Viljan och uppfinningsrikedomen är stor och nordost en bit på väg. Nu återstår halva projekttiden. – Vi måste nu se till att slutföra våra uppdrag och att lämna över resultatet till de förvaltningar och bolag som ska ansvara för de olika områdena framöver. Samtidigt inventerar vi behoven och möjligheterna att göra nya satsningar som är viktiga för utvecklingen.
Annonsera i STADEN i fokus Kontakta Björn Andersson 0768 - 07 97 92 bjorn@stadenifokus.se
STADE N i fokus
2013
TIDNING
HÅLLBA
R STADSU
TVECKL
ING – FR
ÅN IDÉ TIL
FÖR HÅL
LBART HÄN
GIVNA
L VERKLIG
HET
! Premiär Specia Nästa nu lutgåva mmer 36 sidor
Prislista och utgivningsplan finns på www.stadenifokus.se
9
CURB Betongbänk i enkelt formspråk med subtila detaljer. Bänkskivan döljer LED-armaturer som skapar ett inbjudande rum av ljus när dagen går över till natt. Möjlighet finns också att få värmeslingor som värmer sittytan. Sittytans mjuka välvning möter gavlarna i gering där den rundade formen följer utsidorna mot underlaget.
Tema Samarbete Varje utgåva innehåller ett tema. I nummer ett tittar vi närmare på hur samarbeten mellan olika parter på skilda nivåer fungerar. Nedan två smakprov!
Samverkan börjar på akademisk nivå – Vi behöver tänka transdisciplinärt och tvärprofessionellt för att nå det samhälle vi vill ha. Det menar forskaren Ylva Norén Bretzer på Förvaltningshögskolan i Göteborg. Utvecklingen mot hållbarhet är den stora utmaningen
under kommande år. Det är Ylva Norén Bretzer övertygad om. Hon leder ClueE, ett forskningsprojekt som undersöker möjligheten till energieffektivisering vid renovering och nybyggnation inom allmännyttan. För att skapa förutsättningar för det ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektivet gäller det att få ihop alla bitarna. Och det börjar redan på den akademiska nivån.
Gavlarnas grovputsade insidor kontrasterar mot bänkens mjuka, släta utsida. Arm- och ryggstöd växer ut ur den slutna formen och böjer sig vänligt för den som behöver stöd.
– Enkelt uttryckt kan man säga att universitet och högskolor formaterar hjärnor som ska arbeta inom olika professioner, till exempel arkitekter, ingenjörer, samhällsvetare och så vidare. Detta avspeglar sig sedan ute på institutioner och fackförvaltningar. Var och en jobbar med sitt. Ylva Norén Bretzer pratar om den kommunala verksamheten där det finns en tydlig linjestruktur, de olika områdena har sina respektive budgetar och uppdrag. Detta befäster stuprören, pusselbitarna sitter inte ihop. – Organisationsstrategerna idag arbetar med att ytterligare stärka det här arbetssättet, utrymmet för samverkan är ifrågasatt.
www.benchlight.se 10
Men det finns former som fungerar. Ylva Norén Bretzer tar Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (kallat DELTA) som exempel. Det startade 2005 och består av Göteborgs Stad, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och regionen. För första gången fick myndigheter slå ihop sina ekonomiska medel för ett gemensamt syfte genom en lagändring. Samordningsförbundet är en juridisk person som själv avgör vad resurserna ska användas till. / Red .
Trappan vid Sandwalls plats. 2011 utsågs Borås till Årets Stadskärna.
Foto: Monica Andersson
Långsiktiga planer i Borås I Borås lever stadskärnan tack vare samverkan och god planering. De bilfria gatorna växer med en om året och det offentliga rummet har vänts mot Viskans vatten. Nu vill kommunen och näringslivet knyta ihop city med köpcentret Knalleland. Ett antal års strävsamt arbete har krävts
för att stärka Borås city. Det som har betytt mest är att man lyckats skapa ett offentligt rum där människor tycker om att vistas. – En av de enskilt viktigaste delarna är omvandlingen av Sandwalls plats. Vi tog bort alla p- platser, bilar och bussar, anlade ett torg och ökade tillgängligheten till ån. Nu har vi en mötesplats med bland annat gott om uteserveringar och pubar och ett mer livfullt city, säger Bengt Himmelmann, samhällsplaneringschef i Borås.
Idag bor 1 200 människor i centrala Borås, om några år ligger siffran på 5 000 genom ökat bostadsbyggande. Insikten om att city tömdes på folk när alla åkte hem från sina jobb och affärerna stängde, innebar att alla är ense om behovet av nya bostäder.
En lika viktig del i planeringen har varit
att stärka handeln i centrum genom att inte tillåta fler externa köpcenter. Diskussionen började redan på 1990-talet. Då låg både handlarna, fastighetsinnehavarna i centrum och politikerna i fejd med varandra. Butikerna hotades av stormarknaden och ägarna krävde fler p-platser för att locka kunder. Politikerna sa nej och debatten var högljudd. Borås tidning klev då in och erbjöd en gratis helsida att annonsera på om parterna kunde enas. De föresatte sig att försöka samlas. Men istället för att utgå ifrån dagens problem fokuserade de på en framtidsbild av staden.
Och snart utökades gruppen från kommunen, fastighetsägarna och köpmannaförbundet till att också omfatta de som använder innerstaden mest; butiksägarna, studentkåren, svenska kyrkan, ungdomsföreningen et cetera. Av stor betydelse var enigheten om långsiktiga spelregler i översiktsplanen. Reglerna skulle vara länge - betydligt längre än till nästa mandatperiod. I november i år presenterade kommunen och näringslivet en handelsutredning där de vill knyta ihop de tre enheterna city, textilcentret Simonsland och Knalleland. Men om detta är en bra lösning råder det dock delade meningar om. / Red I nummer ett av Staden i fokus fördjupar vi oss i planeringen av Borås och vad samarbete kan leda till.
11
STADEN i fokus
Sol i den energiska staden En ny energimarknad med integrerad urban energiproduktion. Det är en av stadsplaneringens stora utmaningar de kommande åren. Staden i fokus tar tempen på trenderna.
Solvärmekurs Branschföreningen VVS h Företagen, Slussen.biz oc ar er ng Svensk Solenergi arra rmeinstallatörskurser i solvä h teknologi i Stockholm oc avGöteborg. Bland annat instalhandlas konstruktioner, i. lationer, drift och ekonom ation. Se slussen.biz för inform
Text: Morten Valestrand
Solfångarna håller på att flytta från
fjärrvärmebolagens stora anläggningar på bottenplan till stadskvarterens tak. Fastighetsägarna har blivit värmeleverantörer. Solfångare på tak är ingen nyhet. Det nya är att större anläggningar kopplas samman med fastighetens fjärrvärmesystem, i samarbete med fjärrvärmeleverantören. Ett värmeöverskott kan då kvittas mot fjärrvärmeleveransen i form av nettodebitering. En direktkopplad solfångaranläggning kan i princip byggas hur stor som helst bara det finns ett värmeöverskott som kan säljas vidare. – Möjligheten till nettodebitering eller liknande av överskottsvärme kommer att ha en spinoff-effekt på hela solvärmebranschen, tror Mikael Gustafsson på Svensk Fjärrvärme.
Solvärmemarknade påverkas dessu-
tom positivt av ökande avfallssortering, mer hushållande med biobränslen, samt att värmepriset allt oftare differentieras över året. Mikael Gustafsson tror därför att solvärmen står inför en stark marknadsutveckling.
Ombytta roller. Idag säljer Gårdstensbostäder solvärme till Göteborg Energi. Foto: Gårdstensbostäder Antalet anläggningar kommer att öka. Särskilt i mindre värmenät utan kraftvärme kan det bli attraktivt, säger han. Då gäller direkt- eller primärkopplade solfångare med värmeväxlare, men utan ackumulator. Idag är det endast Sverige och Österrike som har erfarenhet av sådana system.
Konceptet utvecklades först som ett
experiment av energibolaget EON till bomässan Bo01 utanför Malmö, men har idag blivit solvärmens chans till överlevnad i fjärrvärmenäten. Tidigare var det stordrift som gällde. På åttio- och nittiotalet byggdes några av världen största solfångaranläggningar upp av svenska fjärrvärmebolag. Varken marknaden eller teknologin var emellertid mogen. Det har bland annat varit svårt att få solvärmen att fungera tillsammans med spillvärme och avfallsförbränning. Idag finns endast Kungälv Energis solfångarfält kvar, stort som fem fotbollsplaner.
Markplan. Sveriges sista jättefält för solfångare finns i Kungälv. Foto: Morten Valestrand 12
Nu växer det fram en ny generation
solvärme med decentraliserat ägande och enklare teknik. Solvärmen har tagits över av fastighetsägarna, och över hela landet finns ett trettiotal fastighetsägda anläggningar anslutna till fjärrvärmenät, bland annat i stadsdelen Gårdsten i Göteborg. – Solvärmen måste dock ses som ett komplement med möjlighet till samarbete mellan fjärrvärmeföretagen och fastighetsägarna, säger Jan-Olof Dalenbäck, professor i installationsteknik vid Chalmers Tekniska Högskola och en av världens främste forskare på solvärme.
Solvärme blir därför mest intressant i
mindre anläggningar med förädlade biobränslen som exempelvis pellets, enligt Dalenbäck. Mikael Gustafsson tror även att en stor drivkraft i utvecklingen är att solfångartekniken överlag har blivit bättre. – Primärkopplad teknik är relativt enkel och har små krav på reglering och styrning, säger han. En utmaning för en del fastighetsägare blir dock att hämta tillbaka den värmekunskap som försvann när de oljeeldade panncentralerna byttes ut mot fjärrvärme, menar Jan-Olof Dalenbäck. – Det påverkar även solvärmen, där skötseln kan halka efter på grund av kunskapsbrist.
Ill: Dan Greider
This town ain't big enough for the both of us.
Thank God, for urban sprawl!
vackert, tryggt, funktionellt belysningsplanering fรถr offentlig miljรถ besรถk www.phosforos.com
13
Ny malmbrytning skapar tro på en ljusare framtid.
Foton: Nordic Iron Ore AB.
Ludvika i startgroparna Ludvika kommun har detaljplaner klara för att snabbt kunna bygga nytt när och om malmbrytningen tar fart – en välkommen injektion för bygden. Text: Lars Soold
I Ludvika, Smedjebacken och Gränges-
berg förbereder man sig, som på andra orter i Sverige, för nysatsningen inom gruvindustrin. Det har talats om att flyga in gäst-arbetare till gruvorna, fast det vill man helst inte i Ludvika. – När gruvorna kommer igång är det förstås upp till fastighetsägarna om de vill bygga. Men de väntar på startsignalen, berättar kommunalrådet Maria Strömkvist(s). – Vi har tagit fram detaljplaner i förväg 14
för att hinna få färdigt nya bostäder i tid.
Detaljplanerna är flexibla inför de behov som förväntas uppkomma. Där finns ytor för villor, flerfamiljshus, butiker och vad som kan behövas. Både i centrala delar och på strandnära tomter någon kilometer från centrum. Men det är inte bara den stundande gruvexpansionen som gör att Ludvika ser framtiden an med tillförsikt. Ortens stora arbetsgivare, ABB, har signalerat om några hundratalet nyanställningar och dryckesproducenten Spendrups ska flytta sitt huvudkontor från Stockholm till Ludvika. Planen är att bygga bostäder i och kring
befintlig bebyggelse i centrala Ludvika och om det blir aktuellt i närliggande byar. Så långt det är möjligt använder
man sig av den infrastruktur som finns. Nästa år uppförs 55 nya hyresrätter mitt i centrum där ett av husen är ett miljöcertifierat åttavåningshus som kommer i färdiga sektioner. Efter dessa byggs troligen ytterligare 30 lägenheter. Göran O Sundell, stadsdirektör, förklarar: – Lägenheterna är till för ABB:s unga civilingenjörer som får nära till allt i centrum och 300 meter att gå till jobbet. Vi gör vad vi kan för att hjälpa ABB, eftersom kommunen är mycket beroende av företaget.
Närheten till arbetsplatsen är ett medve-
tet grepp för att försöka bryta en gammal och mycket stark vana hos invånarna, den att ta bilen även för korta förflyttningar. – Det är en kultur som sitter djupt här. Men med tanken på miljön måste vi göra vad vi kan för att bryta den. Vid all nybyggnation och större föränd-
Ur översiktsplanen:
Det stora behovet av bostäder och
samhällsservice kommer med största sannolikhet att emanera ur den planerade malmbrytningen. Planerna är att tre gruvor ska starta brytningen 20152017. När klarsignalen kommer från gruvbolagen räknar Maria Strömkvist med att byggtiden och gruvornas prospektering ska kunna genomföras parallellt så att nya bostäder kan stå klara när brytningen väl startar. Kommunen utgår ifrån att en gruvas livslängd är på mellan 12 och 16 år. Den ekonomiska livstiden kan förstås bli kortare om den internationella efterfrå-
• Transportmöjligheter ska stärkas genom upprustning av järnvägarna (Bergslagspendeln och Bergslagsbanan). Detta stärker både näringslivet och möjliggör en återöppning av gruvor i regionen. Även pendlingsstråken till och från Ludvika ska förbättras för att skapa bättre möjligheter att ta del av regionens arbetsmarknad.
gan på malmen skulle vika.
Ingen vet vad som händer i ett längre perspektiv. Men för kommunen gäller det att vara beredd och kunna erbjuda män-
• För att möta näringslivets arbetskraftsbehov och för att nå befolkningsmålet med 27000 invånare till år 2020, är det viktigt att erbjuda bostäder i attraktiva lägen. Kommunen har valt att främst satsa på både centrala bostäder i Ludvika och dessutom pekas ett antal sjönära bostadsområden ut som ska stärka underlag för service i de orter som ligger efter de stora stråken.
niskor och företag den service de behöver. – När gruvorna har stängt vill vi stå här med nya invånare som kan få jobb här eller pendla till arbeten i närheten, hoppas Maria Strömkvist.
Kommunalrådet Maria Strömkvist(s) har detaljplanerna redo. Göran O Sundell, stadsdirektör, vill minska bilåkandet
Foton: Anders Ab rahamsson
ringar i stadsplaneringen följer kommunen sina gängse rutiner för information och delaktighet hos invånarna. – Sedan, berättar Maria Strömkvist, kallar vi alltid till ett stormöte. Dit brukar företrädesvis de komma som är kritiska eller har något att diskutera. De som tycker att planerna är bra ser vi oftast inte så mycket av.
15
STADEN i fokus Lilla Risåsgatan 20 413 04 Göteborg
r ä H är d e n ! Nästa nummer 36 sidor
Tidningen som håller koll
på vad som händer på vägen mot den hållbara staden. Vi knyter ihop geografin och ger överblick. Från norr till söder – från uthållighetens Örnsköldsvik till solfångarnas Lund. Vi inspirerar och presenterar den hållbara planeringens verktygslåda.
Ja tack! N us E k o D if Prenumerera på STADEN A T S fokus! Sveriges nya tidS RNTA A DEN ining B med ekologiska, i foku ekonomiska och sociala a
ni
3 ju
2
201
Pri
9 s5
tem
K
SE
Nr 1 m Nrr 12 ars 20 N mar m ajs 2012 Pri 2012 12 PPs 49 SE ririss59 59SSK EEKK
d me r de ngen i me om laner k så gt i p tidi
URBANISM FORSKNING BORÅS TEKNIK INNOVATIONER i fokus tema GENTRIFIERING U GrÖbTan opm E isO arstneeg m rrsekgaap s 9B EKONOMI TRAFIK teiotsnfi öbrloavn RG addsetas dtaedn ARKITEKTUR LULEÅ iär! m CULTURAL PLANNING Pre utgåva BYGGANDE KALMAR Speacniuamlmer 36 sidor Näst UPPHANDLINGSRAMAR SOL OCH VIND I STADEN WHITE FLIGHT UPPSALA KLIMATANPASSNING GRÖNYTOR CERTIFIERING Nr
.
N E D A ST
.
rkt
mä
jö Mil
el dsd
tad
ms
trö
iS
LLBART
ta NING FÖR HÅ sTID
.
M
ECKLING
É
– FRÅN ID
ET
LIGH TILL VERK
påsex rhein 7 por t gSol oEco N t u rbanch vinodwi 2012 a mils 22 S jöer Krön mtröms s
.
ta stad ds nya sde l s 25
ika iljö
18
s 25
.
.
.
.
perspektiv. Ett forum för urban utveckling och uthållig planering.
A
HÄNGIVN
2013
inskADSUTV ST a Kå -m HÅLLBHAR llbäarknnde
s
.
Bläddra på websidan: www.stadenifokus.se och beställ din prenumeration där. Eller mejla till pren@stadenifokus.se Fem nummer för 500 kronor per år exkl moms.
.
www.stadenifokus.se
TEMAN DEBATT FORSKNING PORTRÄTT REPORTAGE