Universitetsnytt 1 2019

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

FEBRUARI 2019

NR 1

Går det att motverka kunskaps­motstånd?

KATARINA KRISTENSSON

Ta vara på de administrativa cheferna TEMA: ARBETET MOT OREDLIGHET OCH PLAGIAT

Klubben som kan locka unga att bli kemister

Ledare

2

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

På väg mot ”Stockholm Trio”

Citatet

Innehåll

8 NYHETER 4

En plan i ständig förändring

5

Uppdaterade kärnvärden i strategierna

6

Forskningsdatabasen läggs ner 1 juni

PROFILEN 8

landsting och SU, som det sista av de tre stora Stockholmsuniversiteten. Det är ett viktigt avtal där en rad projekt framgångsrikt initierats, och där såddpengar nu möjliggör utveckling inom flera områden. Men det fi nns mycket mer att göra. Från och med årsskiftet har organisationsförändringen till Region Stockholm trätt i kraft. En allians mellan de stora Stockholmsuniversiteten skulle öka både vår synlighet och handlingskraft som lärosäten i regionen, där vi hittills varit alltför anonyma. Det är viktigt för regionen som sådan och dess utveckling, men också för att vi som universitet gemensamt ska kunna förverkliga vårt uppdrag, med samverkan tvärsöver alla vetenskapsområden.

Men också internationellt fi nns mycket att vinna på en fördjupad samverkan. I Shanghairankningen, som i huvudsak bygger på additiva indikatorer och därmed låter sig beräknas, skulle vi tillsammans hamna på

nionde plats i världen – vilket effektivt slår undan argumenten för alla dem som påstår att Sverige inte kan hävda sig akademiskt i internationell konkurrens. University of Tokyo valde oss tre – ”Stockholm Trio” – som en av tio internationella strategiska partners. Sedan tidigare har vi också ett gemensamt samarbete med University of Illinois. Genom en allians mellan tre komplementära lärosäten i huvudstaden synliggör vi en oerhörd internationell styrka, en komplett akademisk miljö med ett sammanhängande campus inom Vetenskapsstaden.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING rektor

Att forskningen ställer sina egna frågor är centralt för att resultaten ska kunna göra verklig nytta. Den dag politiker ger forskare färdiga uppgifter att lösa har vi verkligen skäl att oroa oss.

ANNA-MALIN KARLSSON, professor vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, i krönika i Svenska Dagbladet 24 januari om språkforskning och politisk styrning.

10

22

10 Makt och kultur i fokus när historiker firar 100 år

11 Hårdare debattklimat på

oredlighet inom forskning

12 Cykeldag på Frescati i maj

18 ”Etiska frågor en del av

13 Många deltar i arbetet med ny ekonomimodell

14 Klubben som inspirerar barn att lära mer om kemi

TEMA: ARBETET MOT OREDLIGHET OCH PLAGIAT

forskar yrket”

19 ”Mjuka” oredlighetsfrågor måste också diskuteras

20 Fler ärenden som rör plagiat sedan 2010

21 Viktigt skapa så ultimata examinationer som möjligt

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 4 800 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Annika Hallman GRAFISK FORM OCH LAYOUT Done by Friends OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Katarina Kristensson – administrativ chef KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

25 22 Att bemöta fusk 23 Prat om plagiat och källkritik hjälper

16 Så förebygger universitetet

nya plattformar

Katarina Kristensson: ”Ta vara på de administrativa cheferna””

ISSN 1103-2375

FOTO EVA DALIN

EFTER SEX ÅR som rektor för Stockholms universitet påbörjar jag nu en ny treårsperiod, med nya strategier för 2019-2022. Här framhävs samverkan, såväl lokalt mellan de stora Stockholmslärosätena som regionalt och internationellt.

När jag tillträdde hade diskussionen om ett samgående mellan KI, KTH och SU nyligen skrinlagts. Mycket har hänt under dessa år.

Rektorer och universitetsdirektörer vid våra tre lärosäten, som regelbundet träffas, har nu enats om att under våren sondera möjligheterna till en ny modell för samarbete. Vi vill forma en allians mellan tre självständiga lärosäten, i linje med dem som skapats i Berlin, London eller Paris, där vi såväl kan utveckla våra interna samarbeten inom forskning, utbildning och samverkan, som uppträda gemensamt utåt.

Under mina år som rektor har ett samarbetsavtal slutits mellan Stockholms läns

FORSKNING 24 Går det att motverka kunskapsmotstånd?

25 Så flerdubblas livslängden för laddningsbara batterier

26 28 30

MIN ARBETSPLATS NAMN OCH NYTT IN ENGLISH

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! REDAKTÖRER annika.hallman@su.se, per.larsson@su.se SKRIBENTER Eva Albrektson, Hanna Hellzén Cramér, Johnny Foglander, Helene Komlos Grill, Annika Hallman, Camilla Hjelm, Per Larsson, Stefan Nyman, Ilari Ohring, Anette Gärdeklint Sylla, Karin Tjulin, Staffan Westerholm.

Nästa nummer kommer ut 20 maj.

Manusstopp 24 april.

Avgjutningar av antika skulpturer pryder Studentpalatset Alltsedan invigningen av Studentpalatset 1927, arkitekt Erik Lallerstedts palats­liknande byggnad vid Norrtullsgatan 2, har avgjutningar av antika skulpturer prytt de monumentala korridorerna och nischerna i byggnaden. Många av gipsskulpturerna är depositioner från Konstakademien som Amazonen, gjuten efter grekiskt original från 440-430, medan brunnskaret i kalksten tillhör Stockholms universitets konstsamlingar.

Byggnaden invigdes i samband med Stockholms högskolas 50-års jubileum och blev hemvist för studenter inom juridik och humaniora, senare även kulturgeografer.

TEXT CAMILLA HJELM FOTO INGMARIE ANDERSSON

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO JOHANNES ERLANDSSON/MOSTPHOTOS

En plan i ständig förändring Debatten om hur övergången till total och omedelbar öppen tillgång av forskningsresultat ska se ut tog ny fart i höstas när handlings­planen som kallas Plan S presenterades. Men vad innebär planen för forskare och vilka orosmoment finns?

Debatten om att forskningsresultat och forskningsdata ska vara tillgängligt för alla har pågått länge.

ATT I GRUNDEN förändra systemet kring hur forskningsresultat publiceras är något de allra flesta är överens om behövs. Det finns flera anledningar till det, både demokratiska aspekter som att forskning som bedrivs med offentliga medel ska vara transparent och tillgänglig, men även att det idag finns många olika komplexa betalningssystem som gör att kostnaderna för publicering blir höga och svåröverskådliga.

Kraven på att tillgängliggöra resultat från forskning som är offentligt finansierad är inget nytt. Redan idag kräver statliga svenska finansiärer som Vetenskaps­rådet att den forskning de finansierar ska publiceras öppet även om exempelvis embargo­perioder tillåts.

Debatten om en övergång till total och omedelbar öppen tillgång, eller open access, tog ny fart i september förra året när cOAlition S startade. Bakom namnet finns i dagsläget nationella forskningsråd från 13 europeiska länder, däribland svenska Formas och Forte, och koalitionen stöds även av det europeiska forskningsrådet ERC. Projektet bygger på en handlingsplan som kallas Plan S och målet är att resultaten från all offentligt finansierad forskning i de länder som ingår i koalitionen ska publiceras helt öppet och utan fördröjning från och med år 2020. Införandet kan genomföras till och med år 2024. Planen bygger på tio principer och koalitionen vill med samlad röst skapa ett förhandlings­utrymme för förändring.

Peter Allebeck är huvudsekreterare på Forte, en av forskningsfinansiärerna som står bakom Plan S, och menar att behovet av att förändra systemet är stort.

– Vi har länge haft policyn att offentligt finansierade bidrag ska göras allmänt tillgängliga. Nu tydliggörs detta, och embargo­tider som tidigare rått, och som tillämpats lite olika, ska bort. Förlagen har tagit ut höga kostnader, både för prenumeration och för open access-publicering, och det systemet måste ändras. I en implementeringsplan man

nu arbetar med på europeisk nivå visar man på olika vägar att nå målet med öppen tillgång.

En av utmaningarna som Allebeck pekar på är att hitta fungerande betalströmmar.

– Det är ett trepartsförhållande: forskningsfinansiärer, lärosäten och bibliotek.

Hittills har olika aktörer betalat, och man har inte sett helheten, men detta arbetas nu hårt på. Kungliga biblioteket, har gjort ett mycket bra utredningsarbete, och de har på gång avtal med förlag där både prenumeration och open access ska ingå. Förlagen håller redan på att se över sina rutiner, så Plan S har redan haft effekten att aktörer börjat samarbeta för att hitta lösningar.

Sedan Plan S presenterades har debatten om öppen tillgång intensifierats, inte minst här i Sverige. Kritik har framförts mot flera aspekter och i slutet av januari skickade 133 forskare, främst inom de human- och samhällsvetenskapliga områdena, ett öppet brev till bland annat finansiärerna som ställt sig bakom Plan S. Den 28 januari anordnades ett seminarium på Stockholms universitets­bibliotek där fokus låg på att diskutera processen framåt. En av de som pekade på risker och orosmoment var Carina Mood, professor vid Institutet för social forskning (SOFI).

– Plan S hotar allvarligt kvaliteten och konkurrenskraften i svensk forskning.

Planen utestänger forskare från i stort sett alla topptidskrifter, och en stor majoritet av alla kvalitetstidskrifter. Det är inte kravet på

open access i sig som är problemet, utan att man kräver en väldigt specifik variant av den.

Plan S vill styra forskare till rena open access-­ tidskrifter. Eftersom kostnaderna för publi­ cering måste täckas tar dessa i normalfallet ut författaravgifter för att publicera.

Peter Allebeck på Forte hänvisar dock till att implementeringsplanen har utvecklat möjligheterna till hur resultaten kan publiceras.

– Publiceringen behöver inte vara i rena open accesstidskrifter utan det kan också vara genom parallellpublicering på ett universitets­ arkiv. Vi räknar med att Plan S driver fram nya modeller i ett snabbt föränderligt publi­ ceringslandskap.

Carina Mood anser att uppslutningen kring Plan S i nuläget är för dålig för att kunna få till det systemskifte som är syftet med koalitionen och uppmanar istället Forte, Formas och Riksbankens Jubileumsfond att backa från Plan S och inleda ett mer genomtänkt arbete mot öppen tillgång i samarbete med forskare.

Under seminariet deltog även Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding, som betonade att dagens system för publicering har nått vägs ände och att det behövs ett systemskifte.

Utöver lärosäten och finansiärer så är också biblioteken en viktig part i arbetet mot öppen tillgång. Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek, beskriver deras fokus just nu:

En lång väg mot öppen tillgång Resan mot öppen tillgång, eller open access – att forskningsresultat och forskningsdata ska publiceras öppet och vara tillgängliga för alla – har pågått länge. Redan i början av 2000-talet kom ett flertal internationella initiativ och deklarationer med syfte att starta en övergång mot öppen tillgång. 2015 föreslogs svenska nationella riktlinjer som än så länge inte antagits och 2016 lade regeringen fram propositionen ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrens­kraft” (Prop. 2016/17:50) där det fastslås att omställningen ska ske inom tio år och att samarbete inom EU och globalt är en förutsättning för att kunna uppnå detta.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO NIKLAS BJÖRLING

De tio principerna bakom Plan S 1. Författare behåller upphovsrätten till sin text utan begränsningar. Alla artiklar måste publiceras med öppen licens, företrädelsevis formen Creative Commons. Licensen måste uppfylla kraven i Berlin­deklarationen.

2. Finansiärerna ska säkerställa att det fastställs noggranna kriterier och krav på den service som högkvalitativa open access-tidskrifter och open access-plattformar måste tillhandahålla.

3. Om sådana tidskrifter och plattformar ännu inte existerar ska finansiärerna ge incitament att etablera och stödja dem när så är lämpligt.

4. Publiceringsavgifterna ska täckas av finansiärer eller universitet, inte av enskilda forskare. Forskare ska kunna publicera open access även om deras institutioner har begränsade medel.

5. När publiceringsavgifter tillämpas ska avgiften vara standardiserad och begränsad.

6. Finansiärerna kommer att be universitet, forskningsorganisationer och bibliotek att anpassa sina policyer och strategier för att säkerställa öppenhet.

7. Ovanstående principer ska gälla alla typer av vetenskapliga publikationer, men tidsgränsen för att uppnå open access för monografier och böcker kan vara längre än 1 januari 2020.

8. Öppna arkiv och lagringsplatser för forskningsresultat kan få betydelse för nya sätt att publicera eftersom resultaten arkiveras långsiktigt.

9. Den så kallade hybridmodellen för publicering är inte förenlig med ovanstående principer.

10. Finansiärerna ska övervaka att principerna följs och vidta sanktioner när de inte gör det.

Källa: Curie

JOHNNY FOGLANDER

Nytt Servicecenter invigt på Frescati I mitten av januari öppnade universitetets nya Servicecenter intill Stockholms universitetsbibliotek i Södra huset.

MED DET NYA CENTRET har Fastighets­ avdelningen slagit ihop de receptioner som fanns tidigare i Södra huset, lokalservice och nyckelexpeditionen, och flyttat dem till en placering utanför universitetsbiblioteket.

– Syftet är att kunna erbjuda en lättillgänglig samlingsplats för de servicetjänster som Fastighetsavdelningen erbjuder. Vårt fokus är god service, engagemang och professionalitet, säger Lena Lundqvist, fastighetschef vid Fastighetsavdelningen.

Till Servicecenter kan anställda, studenter och besökare vända sig för att få allmän information om lokaler, hittegods, felanmälningar och parkeringstillstånd. Här ges också

teknisk support och stöd för användare av centralt administrerade salar samt ut- och inlämning av nycklar och passerkort till anställda och studenter. I Servicecenter administreras även bostadsrelaterade frågor till internationella studenter och gästforskare.

Här finns också ett urval av universitetets profilprodukter till försäljning.

– Förhoppningen med den nya placeringen är att det ska bli enklare att hitta till oss och att besökare känner igen oss när vi rör oss i lokalerna. Det kommer att bli tydligare var vi finns och vad vi gör, säger Lena Lundqvist.

Servicecenters öppettider är måndag till fredag 08.00-16.00.

Uppdaterade kärnvärden i strategierna Kunskap, upplysning och sanningssökande är universitetets nya kärnvärden. ”KUNSKAP, UPPLYSNING och sanningssökande är ideal som präglar Stockholms universitet alltifrån grundandet 1878 som ett modernt lärosäte för huvudstaden i upplysningstidens anda, med målet att skapa ny kunskap, fostra till kritiskt tänkande och verka i samhällets tjänst.”

Så står det i universitetets nya strategier för 2019-2022. Uppdateringen av kärnvärdena är det konkreta resultatet av att universitetet medverkade i det internationella kärnvärdesprojektet Living Values, som utförligt beskrevs i det senaste numret av Universitets­ nytt. De nya kärnvärdena återfinns i strategierna jämte de fundamentala akademiska kärnvärdena: autonomi, akademisk frihet, rättvisa och integritet.

FOTO CLÉMENT MORIN

– Universitetsbiblioteket arbetar med att finansiera författaravgifter för Stockholms universitets forskare att publicera sig i rena open access-tidskrifter samt att ansluta oss till nationella transformativa avtal. Vi sprider information om de avtal vi har med olika förlag för att underlätta övergången till ett öppet vetenskapssystem samt minska administra­ tionen för forskarna.

Arbetet med Plan S är under ständig utveckling och Wilhelm Widmark har ett råd till de som har synpunkter eller förslag: – De svenska finansiärerna som signerat Plan S har ett öppet förfrågningsunderlag där forskare kan bidra med sina synpunkter. Även Science Europe tar emot synpunkter på implementeringen av planen. Mitt råd till de oroliga är att bidra med synpunkter till finansiärerna. Vi vet ännu inte hur implementeringsplanen slutligen kommer att se ut och tolkas av finansiärerna.

5

– Kärnvärdena är utgångspunkten för strategierna och hela vår verksamhet, säger rektor Astrid Söderbergh Widding. Strategier och värderingar ska inte bara finnas på papperet, de ska genomsyra arbetet.

Ett ständigt pågående samtal är enligt rektor målet med arbetet kring kärnvärden.

Därför var det heller inget krav att de nya kärnvärdena är unika för Stockholms universitet, men väl att de motsvarar både den egna och andras bild av universitetet och både är beskrivande och uppfordrande.

EVA ALBREKTSON

Nyheter

6

FOTO ALFRED JIMENEZ/MOSTPHOTOS

Forskningsdatabasen läggs ner 1 juni Forskningsdatabasen som har funnits vid Stockholms universitet i mer än tio år kommer att stängas ner 1 juni 2019. Efter detta datum kommer databasen inte att vara tillgänglig varken för externa eller interna användare.

ANLEDNINGEN TILL ATT databasen stängs ner är att den tekniska lösningen för tjänsten inte längre går att underhålla utan att göra nya investeringar.

– Därför fattades beslutet att lägga ner tjänsten. Beslutet togs av förvaltningschefen efter samråd med universitetsledningen, säger Emily Dock Åkerman, forskningshandläggare vid Avdelningen för forskningsstöd.

Databasen kommer inte att ersättas med någon ny lösning eftersom det har varit svårt att hitta en sådan tjänst.

Var ska man leta om man vill veta mer om en viss typ av forskning framöver?

– Det säkraste sättet är att kontakta berörda institutioner. Det är också möjligt att söka projekt finansierade av svenska forskningsfinansiärer i Vetenskapsrådets nationella databas SweCRIS. Det går också att kontakta Avdelningen för forskningsstöd.

Till och med den 31 mars 2019 kommer Forskningsdatabasen att fungera som vanligt.

Under april och maj finns Forskningsdata­

Styr- och resursutredningen föreslår ökade basanslag Större frihet för lärosäten att disponera statsanslagen och en högre andel garanterade pengar till forskning. Det är förslag från Styr- och resursutredningen som presenterade sitt betänkande i februari.

DEN 1 FEBRUARI lämnade Styr- och resursutredningen (STRUT) sitt betänkande till Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet, har som utredare haft i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning och resurstilldelning. Syftet har varit att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation.

För att få en ändamålsenlig styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten föreslår utredningen att akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande ska främjas. Vid en presskonferens lyfte Pam Fredman fram att utbildningens frihet även inkluderas i den akademiska friheten och att detta bör skrivas in i Högskolelagen. I denna bör även förtydligas att kollegialt inflytande inkluderar undervisande personal.

Utredningen understryker vidare det fria kunskapssökandet och vill främja en stark kvalitetskultur genom att hålla fokus på resultat och kvalitet. Men samtidigt önskar man undvika detaljstyrning eller snedvridande incitament.

Samhällsansvaret lyfts även – lärosätena förväntas att utifrån en stark akademisk integritet göra vad de kan för att den kunskap och kompetens som skapas kommer till nytta i samhället på olika sätt. Utredaren betonar att samverkansuppdraget ingår i både forskning och utbildning och inte ska ses som något separat. Pam Fredman understryker att samverkan kan röra sig om många olika saker och

basen kvar, men det är inte längre möjligt att registrera ny information. Den 1 juni 2019 stängs Forskningsdatabasen av och är alltså inte längre tillgänglig varken för externa eller interna användare.

– Så länge databasen finns kvar går den information som finns där att exportera och det går att få ut en lista på alla projekt i Excelformat. I den mån det är möjligt kommer vi på forskningsstöd under våren att hjälpa till att få ut den information som forskare har registrerat i tjänsten, säger Emily Dock Åkerman.

Mer information finns på Medarbetar­ webben/Stödsystem/Forsknings­ databasen. Frågor kan mejlas till: researchdatabase@su.se ANNIKA HALLMAN

att det är svårt att hitta en enkel definition.

Vidare bör utlysningar om samverkan vara långsiktiga och inte i projektform som de ofta är idag.

Långsiktiga ramar Långsiktiga ramar och handlingsutrymme betonas för att främja lärosätenas strategiska handlingsförmåga och för att de ska kunna ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar.

Staten bör göra överenskommelser med varje enskilt universitet och högskola, om vilka särskilda mål som just det lärosätet vill nå – och därmed kunna ta hänsyn till specifika förutsättningar.

Basanslagen till forskning, de pengar som går direkt från staten till lärosätena och som de inte måste ansöka om via forskningsfinansiärer, föreslås öka. Enligt utredningen ska de stå för minst hälften av kostnaderna för forskningen i Sverige, idag är andelen drygt 40 procent. En högre andel garanterade pengar kan, enligt utredaren, till exempel göra det enklare att satsa på mer långsiktiga anställningar för sina forskare.

Lärosätena föreslås vidare få större frihet att disponera statsanslagen. Ett samlat anslag föreslås istället för de separata ”pengapåsar” för forskning respektive utbildning som lärosätena får idag.

PER LARSSON

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO ELISABET IDERMARK

Lärobok i form av deckare

Nu stärks arbetet med internationalisering

Amy Lee från Stanford University tog emot rektor Astrid Söderbergh Widding när hon besökte Stanford tillsammans med Stefano Bonetti, Anders Nilsson, Elisabeth Wåghäll Nivre, Henrik Cederquist samt Maria Wikse.

Global Engagement – så kallas Stockholms universitets långsiktiga plan för det fortsatta arbetet med internationalisering.

Träff om internationalisering Den 3:e april arrangeras en frukostträff för medarbetarna för att presentera Global Engagement och internationaliseringsarbetet närmare. Mer information kommer att fi nnas på: su.se/internationalisering.

HELENE KOMLOS GRILL

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Sista omgången av Korta vägen

Några av deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen.

KORTA VÄGEN är en arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund. Verksamheten har funnits vid Stockholms universitet sedan 2010. Syftet med utbildningen är att tillvarata kompetenser och korta vägen till den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen

genomförde en ny upphandling i slutet av 2018 där Stockholms universitet lämnade anbud men inte tilldelades uppdraget. Avtalet mellan Stockholms universitet och Arbetsförmedlingen kommer därför att upphöra i mitten av juli och därefter tar en annan leverantör över avtalet.

Läroböcker i juridik har alltid varit väldigt traditionella, tyckte Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt. Som ett nytt pedagogiskt grepp har han därför skrivit en deckare om allt från straff- och processrätt till Lagen om offentlig upphandling.

FOTO STAFFAN WESTERLUND

STOCKHOLMS UNIVERSITET är en internationell akademisk miljö och internationell samverkan är en förutsättning för excellent forskning och utbildning av hög kvalitet.

Internationaliseringsplanen Global Engagement bygger på universitetets övergripande strategier och anger de centrala utgångspunkterna för den internationella verksamheten.

Enligt planen ska universitetet verka för en akademisk miljö som är internationell och genomsyras av excellens, förbättrade förutsättningar för internationell rekrytering, mobilitet och samarbete samt ökad synlighet och närvaro på de internationella forskningsoch utbildningsarenorna. Ambitionerna är höga: ”En föränderlig omvärld, med faktaresistens och nationalistiska strömningar, påverkar universitetens uppdrag och gör det angeläget att värna en inkluderande, internationell öppenhet”, står det bland annat i planen som är långsiktig, men som samtidigt bemöter samtida strömningar.

Sedan starten har universitetet präglats av

”kunskap, upplysning och sanningssökande tillsammans med kritiskt tänkande”. Det tar planen fasta på, både idag och i framtiden, till exempel bidrar universitetet genom sin omfattande forskning, utbildning och samverkan till Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen.

Universitetsförvaltningen arbetar aktivt för att ge ett sammanhållet stöd till den internationella verksamheten och på så sätt bidra till en ökad internationell samverkan genom fler in- och utresande studenter, lärare, forskare och postdoktorer.

– Global Engagement betonar vikten av strategisk analys för att universitetet ska kunna agera både långsiktigt och flexibelt, men pekar inte ut prioriterade geografiska regioner, förklarar Maria Wikse, internationell samordnare vid Avdelningen för forskningsstöd, som har arbetat med att ta fram planen.

BOKEN HETER ”Förlåt, det är Göran som är död – en brottslig satir” och riktar sig till såväl studenter som praktiker.

– Stoffet är inte tillrättalagt. Det kommer an på läsaren att hitta de rättsliga problem som gömmer sig i berättelsen. Jag vill visa att juridik egentligen är riktigt roligt, säger Claes Sandgren.

Det typiska för läroböcker i juridik, Claes Sandgren. enligt honom, är att de utgår ifrån en viss lag som kommenteras och illustreras med praktiska exempel.

– Så funkar det inte i verkligheten. Verkligheten är inte indelad i ämnesområden. En stor del av jobbet för en praktiserande jurist är att fundera på om det fi nns ett rättsligt problem i en specifi k situation.

I berättelsen har Claes Sandgren planterat olika ohållbara juridiska resonemang, en usel polisutredning, en tvivelaktig kommunal upphandling och rena missförstånd av rättskällorna, allt för att uppmuntra läsaren till kritiskt tänkande.

– I läroböcker fungerar allting perfekt, men i verkligheten är det ju så att folk begår alla möjliga sorters fadäser.

Claes Sandgren tycker det är viktigt att akademiker kliver ner från sitt elfenbenstorn.

– Vi bör inte bara hålla oss till vårt snäva område och vända oss till en liten krets. Vi bör vara mer samhällstillvända. Ett sätt som jag själv använt för att nå ut är att skriva debattartiklar. Att skriva en deckare är ett annat sätt.

STAFFAN WESTERLUND

7

Profilen

”Ta vara på de administrativa cheferna” Effektivisera, förenkla och förtydliga. Det är ledorden för hur Katarina Kristensson önskar att administrationen utvecklas vid såväl den egna institutionen som vid universitetet.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Katarina Kristensson Familj: Tre söner (17, 14 och 11 år) och en man.

Favoritprogram på tv: Jag har inte tv.

Senaste favoritfilm var ”Bohemian Rhapsody”.

Senast lästa bok: ”Born a Crime” av Trevor Noah.

Drömresa: Ser fram emot att bestiga Kilimanjaro i november och avsluta med en vecka i Zanzibar.

Smultronställe på campus: Frescati Hage och Brunnsviken, otroligt vackert och perfekt löparrunda.

Om jag vore förvaltningschef för en dag: Då skulle jag intervjua alla administrativa chefer (var och en) vid universitetet för att påbörja en kartläggning om vilka behov som behöver prioriteras inom förvaltning/verksamhetsstöd för att kunna effektivisera och till­ försäkra en ändamålsenlig organisation.

Jag skulle även sätta igång en kartläggning över universitetets IT-system inklusive arbetsprocesserna kring dessa.

DAGEN VI SES är en av de kallaste i januari och cykelbanorna är täckta av spårig och ojämn is. Men även denna dag tog Katarina Kristensson cykeln från hemmet i Enskede till jobbet vid Psykologiska institutionen i Frescati hage.

– Att cykla till och från jobbet gör att saker faller på plats. Cyklingen gör även att jag kan se Stockholm. Vilken lyx det är att se denna vackra stad!

Utsikten från arbetsrummet är heller inte så tokig. Från fönstret kan hon skymta Brunnsviken mellan ekarna. Det är nu drygt ett år sedan Katarina Kristensson började som administrativ chef vid Psykologiska institutionen. Hon lämnade då Forum för levande historia, som är en myndighet med uppdrag att sprida kunskap om Förintelsen och andra folkmord. Katarina Kristensson var där avdelningschef med ansvar för bland annat forskning, pedagogik, kommunikation och administration. En period var hon även tillförordnad chef för myndigheten. Det var en spännande period då den sammanföll med att det var 70 år sedan Auschwitz befriades och myndigheten fick flera nya uppdrag.

Under de 14 år som Katarina Kristensson var på myndigheten hade hon många kontakter med såväl politiker och tjänstemän på departementen som med forskare. Hon representerade även Sverige internationellt kring frågor om folkmord och reste en hel del. Av familjeskäl blev detta ohållbart och Katarina Kristensson valde att söka nytt jobb. Eftersom hon trivdes i myndighetsvärlden ville hon stanna där – och Psykologiska institutionen blev nästa steg i karriären.

Psykologiska institutionen har cirka 1 000 studenter och 180 anställda. Administra­ tionen består av 22 personer som Katarina

Kristensson är chef över. Många är specia­ lister och mycket självgående, så hennes främsta uppgift är att ha ett helhetsperspektiv och ange inriktningen på verksamheten. Hon ingår även i institutionens ledningsgrupp.

Faror med försiktigt ledarskap I stort är det arbetsuppgifter Katarina Kristensson är van vid sedan tidigare. En skillnad mot tidigare arbetsplatser hon varit på är däremot att flera av hennes chefs­ kollegor inte har valt att vara chefer. De har tagit på sig uppdrag som chefer inom institutionen en begränsad period för att sedan återgå som forskare och lärare. Att många chefer inom den akademiska världen egent­ ligen inte vill vara chefer kan enligt Katarina Kristensson vålla problem.

– Det kan vara så att prefekter drar sig för att ta obekväma beslut. Och med ett försiktigt ledarskap uppstår lätt otydlighet och oklar styrning av verksamheten.

För att öka tydligheten har Katarina Kristensson infört att det vid institutionen ska vara tydligt vem som ansvarar för olika frågor och styrt upp strukturen på möten. Hon jobbar även för att TA-personalens synpunkter bättre ska tas tillvara av ledningen.

Samtidigt är Katarina Kristensson noga med att betona att hon och prefekten Håkan Fischer, som nu fortsätter tre år till som prefekt, fungerar mycket bra ihop och att båda inser vikten av ett nära samarbete mellan akademi och administration. Enligt henne är det även högt i tak i ledningsgruppen och de flesta frågor kommer upp till diskussion.

Lätt att få överblick När Katarina Kristensson ska beskriva sig själv svarar hon att hon är ganska snabb och effektiv, både på jobbet och privat.

– Jag har nog även rätt lätt att få överblick över verksamheten och se var det kan finnas möjlighet till att effektivisera. Även om Katarina Kristensson inte har varit verksam inom akademin tidigare har hon vid sina tidigare arbetsplatser, Forum för levande historia och Danderyds sjukhus, arbetat mycket med forskare och andra akademiker.

– Jag hade hört att det ska vara speciellt att arbeta inom akademin. Friheten inom forskningen är viktig och den har jag respekt för. Men från en administratörs utgångspunkt kan friheten i vissa lägen innebära att det kan bli en krock, framförallt om friheten även sker inom utbildningsverksamheten där tydliga arbetsprocesser och rutiner är viktiga.

– Jag tror att det som är speciellt med att arbeta i akademin är mixen mellan frihet och struktur, och det är även något jag verkligen uppskattar.

Katarina Kristensson har noterat att det finns vissa spänningar i relationen mellan akademi och administration. Förståelsen finns inte alltid för hur den andra verksamheten fungerar och vad förändringar inom administrationen kan innebära för akademin och vice versa. Däremot är hennes erfarenhet inte att administrationen ses som ”servicefunktion” för akademin.

– Och det finns ju administrativa inslag i all verksamhet, tillägger hon.

Medarbetarna är det bästa med jobbet, enligt Katarina Kristensson.

– Jag gillar att vara chef där det finns många specialister och där man ifrågasätter saker på ett konstruktivt sätt.

Däremot är Katarina Kristensson inte helt nöjd med hur den centrala förvaltningen fungerar. Hon efterlyser att det ska finnas tydligt stöd till institutionerna när stödsystem släpps.

Effektivisera, förenkla och förtydliga Katarina Kristensson välkomnar den satsning som förvaltningschef Eino Örnfeldt initierat för ett sammanhållet verksamhetsstöd.

– Det behöver vara någon som äger processerna. De flesta institutioner har liknande verksamheter och behov. Då är det mest effektivt om den centrala förvaltningen ser över processerna och gör så de kan användas runt om i universitetet. Alla skulle vinna på gemensamma flöden. Inriktningen bör vara att effektivisera, förenkla och förtydliga!

– Jag gillar att vara chef där det finns många specialister och där man ifrågasätter saker på ett konstruktivt sätt.

Katarina Kristensson håller kontakt med andra administrativa chefer vid universitetet och har gjort besök på några institutioner för att se hur de arbetar med specifika frågor.

Hon deltar även i universitetets chefsutbildning. Utbildningen är, enligt henne, bra då den bland annat ger inblick i prefekternas vardag och ger tillgång till ett nätverk med andra chefer.

En allmän reflektion utifrån kontakterna inom nätverket är att många prefekter bör arbeta närmare sina administrativa chefer.

De är oftast kvar längre på sina poster än prefekterna och har mycket rutin och står för kontinuiteten vid institutionerna.

– Ta vara på de administrativa cheferna, de kan vara riktiga guldklimpar, säger Katarina Kristensson.

När jag ber henne berätta varför man bör jobba inom administrationen vid universitetet lyfter hon att det är en bra arbetsplats med flexibilitet och utvecklingsmöjligheter.

De närmaste åren flyttar institutionen till Albano, vilket bland annat ställer krav på gallring och arkivering av forskningsmaterial, vidare ska institutionen integreras med Stressforskningsinstitutet och internationalisering av utbildningen pågår. Arbetsuppgifter är det alltså inte brist på och det är så Katarina Kristensson vill ha det.

– Jag skulle ha svårt om alla dagar på jobbet vore lika och det inte finns något att ta tag i!

Och då känns det som vi är tillbaka vid cyklandet. Förutom aktiv beskriver sig Katarina som orädd. Resande och framför allt vandring i höga berg är favoritsysselsättningar, senast var det i Sydafrika och till hösten väntar Kilimanjaro.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO ANTON BLOMBERG BILDEN TILLHÖR STADSMUSEET I STOCKHOLM.

Makt och kultur i fokus när historiker firar 100 år

För hundra år sedan fick Stockholm sin första professor i historia, vid dåvarande Stockholms högskola. Historiska institutionen firar genom en storsatsning på öppna föreläsningar under året.

TEXT ANETTE GÄRDEKLINT SYLLA

”Storstadshistoria – Maktens och kulturens Stockholm” är temat för Historiska institutionens öppna föreläsningar under 2019. På bilden syns en demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901.

– VI VILL VISA UPP den breda kunskap vi historiker har att erbjuda. Historia är både roligt och viktigt, inte minst för att vi ska förstå det som händer idag, säger historikern Bo Persson, som är ansvarig för seminarieserien.

Historia som ämne är något som intresserar många utanför universitetet och varje år arrangerar Historiska institutionen regelbundna serier med öppna föreläsningar i samarbete med både Historiska museet och Stadsarkivet. I år blir det även en omfattande öppen föreläsningsserie i ABF-huset på Svea-

vägen, en publik lokal i de gamla universitetskvarteren i Vasastan.

– Att det sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF ligger helt i linje med den ambition som var en viktig del av Stockholms högskolas identitet redan från starten: att nå ut med den nya kunskapen genom offentliga föreläsningar, säger Bo Persson.

Serien på ABF har temat ”Storstadshistoria – Maktens och kulturens Stockholm”.

Stockholm kan då förstås som urbant centrum, som huvudstad, i en nation och en nod i globala relationer, en plats där makt har utövats

och politik utformats, som berört många i hela Sverige.

– Stockholm är och har alltid varit en plats för olika eliter i samhället, offentliga myndigheter och utbildningsinstitutioner. Men staden har också varit platsen för politisk och kulturell aktivism underifrån, där man protesterat och ställt krav på politiker, där människor sökt egen kunskap, skapat kultur och visat på alternativa sätt att leva, säger Bo Persson.

Hitta mer information på: historia.su.se/om-oss/evenemang

K

NDBOO

ENT HA

L STUD

CTORA

THE DO

ess ctiven r Effe s s Maste e e Str Reduc

FINISH ON TIME AN

RM ÅSA BU

ATT INSPIRERA doktorander att bli klara med sin avhandling i tid var syftet med Åsa Burmans handbok ”Bli klar i tid och må bra på vägen” som kom ut 2017. Åsa Burman är lärare och forskare vid Filosofiska institutionen och nu ger hon ut boken på engelska med titeln ”Finish on time”.

– Det är ett stort problem att många inte blir klara i tid. Inom humaniora och samhällsvetenskaper är det exempelvis 37 procent som inte är klara inom åtta år och inom teknik 36 procent, säger Åsa Burman, fi l dr i praktisk fi losofi vid Filosofiska institutionen.

Hon berättar att boken verkar ha hjälpt många doktorander och att flera inom universitetsvärlden har efterfrågat en engelsk version. Med den nya, något uppdaterade boken, hoppas hon att ännu fler doktorander kan använda sig av den metod hon tipsar om för att bli klara i tid och att hon därmed också kan bidra till att öka genomströmningen och minska negativ stress och sjukskrivningar bland doktorander.

– Ännu mer konkret hoppas jag på att doktorander i början av sin doktorandutbildning får tillgång till metoden för att få en så bra start som möjligt på sin forskarutbildning. Jag hoppas även att boken kan bidra till att vi alla i akademin ägnar lite mer tid åt hur:et, det vill säga själva arbetsprocessen och inte enbart på vad:et eller innehållet i vår forskning. ANNIKA HALLMAN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Bok om att bli klar i tid ges ut på engelska

Åsa Burman.

11

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Hårdare debattklimat på nya plattformar

– OM DU FRÅGAR många forskare inom mitt ämne är det subjektiva svaret, ja, tonen har blivit hårdare i samhällsdebatten. Men det fi nns, vad jag vet, ingen forskning kring det, säger Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (ERG).

Själv undviker hon att googla på sitt namn.

Hon har också gått ur facebookgrupper som exempelvis Högskoleläckan eftersom det tog för mycket tid att svara på osakliga inlägg kring genusvetenskap från personer som inte ville ha svar eller lyssna, utan bara vill uttrycka sina egna åsikter. Hillevi Ganetz beskriver det som ett mörkt moln av åsikter och tyckande som svävar omkring utan kontakt med verkligheten nere på marken. De som befi nner sig i molnet är inte intresserade av en konstruktiv diskussion eller sakliga förklaringar.

– Jag tror att inget ämne är så ifrågasatt som genusvetenskap, även om forskning kring etnicitet och ”ras”, kriminologi och klimat också ifrågasätts.

I Sverige förväxlas ofta jämlikhetssträvanden, som politiska beslut kring jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter, med politisk indoktrinering, berättar Hillevi Ganetz.

Kritikerna kallar genusforskning för ideologi och som sådan farlig. I Brasilien, Ungern

FOTO JESSICA ARNEBACK

Tonen i samhällsdebatten har blivit hårdare, men det är också lättare att dra sig undan och inte delta. Det berättar Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap. och Polen och flera andra länder går kritiken längre och har, i Ungerns fall, lett till att genusstudier vid universitet förbjudits. Också i Sverige fi nns politiska röster som kanske inte direkt vill förbjuda genusforskning, men vill dra in statliga anslag till den forskningen.

Strax innan jul hittades en bombattrapp vid Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg. ERG har inte fått sådana hot riktade mot hela institutionen. Men Hillevi Ganetz berättar att när hon för några år sedan frågade sina kollegor på institutionen hade alla fått ta emot hat och hot utifrån sin forskning och sitt forskningsområde. Men hot och otrevliga kommentarer kommer inte längre så ofta via mejl direkt till henne eller hennes kollegor: – Hatet har gått från mejl till tidningarnas kommentarsfält efter artiklar till att numera mest fi nnas på nätet och sociala medier.

Tonen är hårdare, men det är lättare att dra sig undan, säger hon.

Sektionen för säkerhet har tagit fram en checklista vid hot via e-post och sociala medier, den finns under: su.se/krishantering KARIN TJULIN

Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap.

FOTO BJÖRN DALIN OCH NIKLAS BJÖRLING

”Vi hoppas göra världen lite klokare” I FEBRUARI lanseras det digitala bildningsmagasinet Anekdot som är ett samarbete mellan Humanistiska fakulteten och Kungliga Vitterhetsakademien.

– Anekdot kommer att göra ungefär samma sak som Bildningspodden, men i fler format, inklusive långläsning och filmer. I själva verket är det en ganska unik satsning: ett redaktionellt oberoende koncept, finansierat av ett lärosäte och en forskningsfinansiär, som vill sprida akademisk kunskap till en bred allmänhet och där forskare från hela landet deltar, säger Magnus Bremmer, forskningsredaktör vid Områdeskansliet för humanvetenskap och initiativtagare till satsningen. I redaktionen sitter också bildredaktören Anna-Maria Hällgren, videoredaktören Lisa Munthe och ljudproducenten Lars in de Betou.

Varför görs satsningen?

– Redan när vi startade Bildningspodden fanns idéer om att vidga konceptet.

Men framför allt handlar det om att kunskapsspridning har blivit en så enormt viktig fråga idag. Anekdot bygger liksom Bildningspodden på idén att universiteten i kraft av sin tredje uppgift har en sorts public service-ansvar när det kommer till att sprida verklig kunskap till allmänheten.

Då behöver vi också skapa egna infrastrukturer där forskare kan nå ut brett.

Vad kan Anekdot bidra till?

– Göra världen lite klokare förstås. Men också ge forskare den uppmärksamhet de förtjänar i det stora medielandskapet. Vi hoppas också kunna inspirera universitets-

Bildredaktör Anna-Maria Hällgren och forskningsredaktör Magnus Bremmer.

världen till nytänkande i sättet vi når ut med akademisk kunskap.

Till Anekdot knyts ett redaktionsråd med forskare vid Stockholms universitet som kommer att stärka innehållets förankring i aktuell forskning.

ANNIKA HALLMAN

12

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

JANA WEISS, forskare, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) Ja, det kommer jag definitivt att göra. Det är ett aktivt val. Jag har bestämt mig för att inte flyga på så många konferenser av miljöskäl.

Dessutom arbetar vi på ACES med att genomföra fler videokonferenser. De senaste åren har jag försökt ha som princip att max göra en transatlantisk flygresa per år. Privat försöker jag undvika att flyga helt, jag älskar att åka tåg.

GUNNAR SVENSSON, prefekt, Institutionen för material- och miljökemi (MMK) Tyvärr inte. Det beror på att vi har startat upp ett samarbetsprojekt med Kina som handlar om 3D-printteknik och då måste jag åka till Kina ungefär en gång per år. Annars försöker jag undvika att flyga så mycket som möjligt, men det är knepigt.

EVA SPÅNGBERG, kommunikatör, Stockholms universitetsbibliotek Förmodligen kommer jag inte att flyga alls, förra året gjorde jag en flygresa privat. Det är definitivt ett medvetet val och har att göra med klimatet.

Jag flyger inte så mycket, kanske i snitt en gång om året, i samband med semestern under sommaren och tror inte att det kommer att minska. Jag flyger mestadels inom Europa och har tänkt på att man kan ta tåget, men det är det där att det tar tid, jag tycker om att åka tåg, men tiden känns oftast för kort för att hinna göra det.

GÖRAN MILLQVIST, professor, Juridicum Det är svårt att säga.

Jag är inte opåverkad av debatten eller faktumet att vi borde minska på flygresor, men om det blir så vet jag inte.

Dels handlar det om att jag flyger i jobbet, på konferenser, några gånger per år oftast inom Europa, dels privat ibland.

Den 10 maj blir det cykeldag på universitetsområdet för att uppmuntra personal och studenter att börja cykelpendla.

– DET HÄR ÄR en del i arbetet att försöka minska universitetets klimat- och miljöpåverkan i samband med transporter. Vi borde fungera som förebild när det gäller att välja hållbara resealternativ. I universitetets lokalförsörjningsplan är ett av strategiområdena hållbarhet där inriktningen för planeringen är ett sammanhållet campus med goda kom­ munikationer där bland annat kollektivtrafik och cykling ingår. Syftet är att bidra till ett hållbart resande, säger Lena Lundqvist, fastig­hetschef, och en av initiativtagarna bakom Cykeldagen tillsammans med Akademiska hus.

Under cykeldagen kommer Christer Johansson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, att föreläsa om fördelarna med att börja cykelpendla.

Tillsammans med bland annat Gymnastikoch idrottshögskolan och Umeå universitet har han nyligen genomfört en studie om vad det innebär för folkhälsan om de som bil­pendlar i länet, men har maximalt en halvtimmes cykelfärd till arbetet, skulle börja cykla istället.

– Det skulle leda till att 110 000 färre bilar rullade på gatorna i Stockholms län. På grund av minskade luftföroreningar och mindre utsläpp från bilpendlare skulle det innebära cirka 40 färre förtida dödsfall per år i befolk-

Syftet med Cykeldagen är bland annat att få fler att cykelpendla till universitetet.

ningen, säger Christer Johansson. Eftersom ökad fysisk aktivitet också är hälsosamt skulle mer cykelpendling dessutom innebära 16 färre förtida dödsfall per år, enligt studien.

Men cykelpendlare exponeras också för luftföroreningar?

– I vårt projekt skulle de nya cykelpendlarna få en liten ökad exponering eftersom man sitter lite ”skyddad” i en bil, men alla ”gamla” cykelpendlare skulle få minskad exponering eftersom det försvinner bilar från gatorna, säger Christer Johansson och poängterar att den negativa exponeringen är mycket liten i förhållande till hälsovinsten med ökad fysisk aktivitet.

– Ökad cykelpendling ger många viktiga vinster: minskade utsläpp av hälsovådliga föroreningar, minskad klimatpåverkan och en betydande förbättring av folkhälsan för alla i staden, inte bara för de som cyklar, säger Christer Johansson.

Fler aktiviteter under Cykeldagen kommer att presenteras under våren.

ILARI OHRING

Miljövänlig disputation via Zoom I mitten av januari genomförde Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) en disputation där opponenten deltog på distans från Italien via e-mötestjänsten Zoom.

– OPPONENTEN hade inte möjlighet att komma till Stockholm och för att inte disputationen skulle bli inställd så var det här det enda möjliga alternativet. Vi förberedde oss under julledigheten för att lära oss allt som går om plattformen och allt gick bra, säger Mafalda Castro, doktorand vid ACES, som hjälpte till med tekniken.

För att allt skulle gå så smidigt som möjligt på själva disputationsdagen genomfördes flera tester i förväg med både opponenten Elisa Robotti i Italien och doktoranden Nicolò Riboni på plats i Magnélisalen i Arrhenius­ laboratoriet. Vid disputationen syntes opponenten på en separat stor tv-skärm samtidigt som presentationerna kunde visas på den vanliga duken.

– Hela upplägget fungerade perfekt och disputationen kunde genomföras utan några problem eftersom både video och ljud höll hög kvalitet. Det kändes nästan som om opponenten var närvarande i salen, säger Nicolò Riboni.

– Den största fördelen med Zoom är att det kan hjälpa ACES att minska sina koldi-

FOTO CYNTHIA DE WIT

EDUARD MELKONYAN, informatör, Infocenter, Studenthuset

Cykeldag på Frescati i maj

FOTO VIKTOR GÅRDSÄTER

Kommer du att flyga mindre under 2019 än vad du har gjort tidigare?

Institutionen för miljö­vetenskap och analytisk kemi tog hjälp av Zoom vid en disputation i januari.

oxidavtryck. Förslagsvis behöver inte betygskommittén flygas hit varje gång det sker en disputation, de kan delta via Zoom istället, säger Mafalda Castro.

Videoprogrammet kan användas av alla som har ett universitetskonto, support ges av Helpdesk via Serviceportalen.

– Jag hoppas att vi kommer att göra det här fler gånger om det behövs, det finns redan planer på att använda Zoom igen under en workshop i april, säger Mafalda Castro.

ANNIKA HALLMAN

13

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Många deltar i arbetet med ny ekonomimodell För att skapa goda förutsättningar för forskning och utbildning behövs ett effektivt och sammanhållet verksamhetsstöd. Syftet med Ekonomiprojektet som pågår vid universitetet är att förenkla, förtydliga och förbättra det ekonomiadministrativa arbetet vid universitetet som helhet. ÅREN 2018-2019 görs en utvärdering av nuvarande ekonomimodell och ekonomisystem. Projektets mål är att utvärdera ekonomiadministrativa processer, rutiner och systemstöd utifrån interna behov och externa krav. Under våren ligger fokus på att kartlägga de universitetsgemensamma ekonomiprocesserna, något som inleddes hösten 2018.

Kartläggningarna genomförs i workshops med projektets arbetsgrupper för att samla in synpunkter och förslag till förbättringar.

Därefter lyfts synpunkterna och förslagen till olika referensgrupper, där administrativa chefer är en av projektets mest prioriterade målgrupper.

Sammanlagt medverkar cirka 60 medarbetare inom universitetet i arbets- och referensgrupper, varav cirka 60 procent från det lokala verksamhetsstödet och 40 procent från det centrala.

– För projektet är det viktigt med representation från de båda områdena, från alla fakulteter och från universitetsförvaltningen

för att få en helhetsbild av behoven inom universitetet, säger projektledaren Karolina Pihlblad.

De interna behoven stäms av mot externa krav och regelverk i form av lagar och förordningar samt SUHF-modellen, som är en nationell modell för redovisning av indirekta kostnader vid universitet och högskolor.

Modellen ska enligt SUHF:s handledning leda till rättvisande redovisning och kalkylering samt även medverka till uppföljning av full kostnadstäckning vid lärosätenas olika verksamheter. Dessutom behöver behoven ställas mot kapacitet och möjligheter i ett framtida ekonomisystem.

Under våren besöker projektet några utvalda lärosäten för att samla in erfarenheter kring ekonomiadministrativa processer, tilllämpningen av SUHF-modellen, indelningen i konto- och objektplan liksom kring vilka möjligheter och utmaningar de ser i systemstöden. Under hösten sammanfattar projektet förslag på områden som kan förbättras i en

Projektledare Karolina Pihlblad.

remiss. Ekonomiprojektets översyn beräknas vara klar i slutet av 2019. Därefter tar ett införandeprojekt vid som arbetar med att genomföra förändringar i ekonomimodellen och påbörja kravställande och upphandling av ett nytt ekonomisystem, som beräknas vara i drift 2022.

Projektet bjuder in till öppna workshops under perioden februari till juni där alla medarbetare som vill ges möjlighet att lämna förslag till förbättringar inom de olika processerna.

Information om projektet finns på:

su.se/ekonomiprojektet EVA ALBREKTSON

VISSTE DU ATT FAZER FOOD & CO HAR TAGIT ÖVER LANTIS? Fräscha säsongsbetonade luncher & hälsosamma snacks i en skön atmosfär.

Lunch: måndag till fredag 11.00–13.30 Café: måndag till fredag 9.00 –15.00 Vill du veta mer om oss, eller vill du ha hjälp med catering?

Läs mer på www.fazerfoodco.se/lantis eller maila lantis@fazerfoodco.se

VI BJUDER PÅ VALFRITT KAFFE Kupongen berättigar till en valfri kaffe på Fazer Food & Co, Café Lantis i Allhuset. (värde upp till 45 kr. Gäller mot uppvisande av denna kupong tom 190431)

14

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

En kväll i januari har ett 20-tal barn i åldrarna 6–13 år kommit till Kemiklubben i Magnéli­salen, Arrheniuslaboratoriet, för att lyssna på kemi­ professor Sven Hovmöller.

Klubben som inspirerar barn att lära mer om kemi Begåvade barn behöver bli bekräftade och behandlade med respekt.

Det menar kemiprofessor Sven Hovmöller som startade Kemiklubben för att få fler att vilja bli kemister.

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

– NÄR VI ÄR KLARA i kväll ska ni kunna läsa vad som står här, säger Sven Hovmöller och pekar på tre grupper av koreanska tecken på whiteboardtavlan längst fram i Magnélisalen.

Det är Kemiklubben som har träff i Arrheniuslaboratoriet i Frescati och temat för kvällens föreläsning är tre asiatiska språk: kinesiska, koreanska och japanska. Klubben är till för särskilt begåvade barn mellan 6 och 13 år och den här torsdagskvällen i januari har ett 20-tal barn tagit sig hit, de sitter utspridda i salen med sina föräldrar.

Sven Hovmöller bär en mörkblå sidenrock med kinesiska tecken i guld över sina vanliga kläder och har precis dragit igång sin två timmar långa föreläsning.

– Det kinesiska skriftspråket bygger på bilder, inte på ljud, säger han efter att inledningsvis ha berättat om mängden språk i världen och att många språk har försvunnit eller är utrotningshotade.

Kunde inte låta bli att engagera sig Sven Hovmöller är i princip pensionerad från sitt arbete som professor i kemi vid Institutionen för material- och miljökemi, men kunde inte låta blir att engagera sig för den här

gruppen barn när han fick frågan för tre år sedan. Genom sitt ideella arbete i en förening för hemlösa EU-migranter lärde han känna Anne Smitt som hade en dotter, Snäckan, som var fem år och väldigt intresserad av kemi.

– Kan inte du börja föreläsa om kemi för barn, undrade Anne Smitt. Först sa jag nej, men sen sa jag ok, vi provar då. Jag tänkte, ska det här barnet behöva vänta i flera år på att få läsa kemi i skolan? Begåvade barn behöver bli bekräftade och behandlade med respekt. Det är outhärdligt för barn att få vänta på intellektuella utmaningar, det är lätt att de slutar gå till skolan, säger Sven Hovmöller.

Första träffen med Kemiklubben ägde rum hösten 2016, temat var det periodiska systemet, vilket var Snäckans idé, hon ville veta: ”Hur kom man på periodiska systemet?”

– Ungefär 30 barn kom och det gick jätte­ bra. Det var händer i luften hela tiden och jag försökte svara så kort och koncist som jag kunde på alla frågor. När det är vetenskapliga seminarier är det mest professorer som frågar och de gör det ofta för att markera vad de själva kan, här frågar barnen för att de är intresserade av svaret, säger Sven Hovmöller.

Sedan dess har Kemiklubben haft ungefär tio träffar, framförallt om kemi, men även om biologi och gruppen har hunnit med en del studiebesök, bland annat till Sala silvergruva.

Vill förmedla klassiskt bildningsideal – Jag vill förmedla ett klassiskt bildningsideal, tyngdpunkten har legat på naturvetenskap, men jag tycker också att det är viktigt med humaniora och samhällsvetenskap, det är därför vi har en träff om språk nu, säger Sven Hovmöller som själv behärskar sex språk.

Under fikapausen berättar Harry Sandzén, åtta år, att han har varit på Kemiklubben ungefär sex gånger.

– Alla träffar har varit intressanta, det är roligt med kemi, säger han och berättar, apropå kvällens föreläsning, att han har läst kinesiska sedan han var fyra år, för det kan man göra i hans skola.

Snäckan Smitt, som också är här ikväll, är idag åtta år och hon säger att hon är glad för att hon kom på idén med Kemiklubben när hon var fem.

– Jag var så nyfiken på att allt är uppbyggt av atomer och ville veta mer. Jag tycker om att lära mig nya saker, jag blir motiverad, säger Snäckan Smitt.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

– Det är fint att få komma hit och roligt att en professor tar barnen på allvar, säger Kristina Bryntse, mamma till Moa och Simon som har varit med i Kemiklubben sedan starten.

– Jag tyckte om att höra om det periodiska systemet, men kärnfysik är också intressant, säger Simon Bryntse, snart tolv år.

Efter att ha betat av kinesiska i sin före­ läsning går Sven Hovmöller in på koreanska.

– Finns det någon här som kan dansa Gangnam style, undrar han och en pojke räcker upp handen och får komma fram och visa.

– Koreanska är enklare att läsa än kinesiska, säger Sven och förklarar grunderna i hur tecknen är uppbyggda. Han berättar bland annat att ”ng-ljudet” är en favorit i koreanska och att de flesta cirklarna i koreanska tecken ska utläsas ”ng”.

Barnen får sedan uppgiften att knäcka vad några koreanska tecken betyder, och efter några minuter har deltagarna listat ut att det står ”Samsung”, ”Gangnam” och ”London”.

– Nu tar vi japanska, säger Sven när klockan snart är åtta.

Varför gör du det här?

– Jag tänker så här: Alla människor måste få en rimlig chans att utvecklas. Sen har vi för få sökande till kemiutbildningarna vid universitetet. Om jag kan förmedla att kemi är något som är kul, så kanske jag kan bidra till att fler söker sig till kemiyrket i framtiden, säger Sven Hovmöller som hoppas att fler forskare kommer vilja hålla föreläsningar på Kemiklubben framöver, varför inte om geologi eller astronomi?

FOTO MARIANNE E BERGGREN

I HJÄRTAT AV campusområdet på Frescati har två nya mötesplatser i form av samverkansbänkar kommit till. De robusta, enkla bänkarna är gjorda av ek och borden av alm från träd som en gång vuxit i Nationalstadsparken.

Sittgrupperna finns tillgängliga året runt och syftet med dem är att skapa nyskapande och gränsöverskridande möten i utemiljö. En trädringsforskare vid universitet kommer att identifiera och markera år 1960 i årsringarna på bordsskivan – det år som Stockholms universitet omvandlades från högskola till universitet. De nya sittplatserna blev möjliga genom ett samverkansprojekt mellan Kungliga Djurgårdsförvaltningen, Akademiska Hus och Stockholms universitet.

Är du intresserad av att veta mer om kemiklubben, kontakta Sven Hovmöller: sven.hovmoller@mmk.su.se, eller Anne Smitt, som sköter all administration och det praktiska kring klubben: anne.p.smitt@gmail.com

FOTO MARIANNE E BERGGREN

Naturbänkar ska inspirera till samverkan

Föreläsningen är snart slut, Sven Hovmöller ska bara avrunda med att ge några exempel på hur språk också kan hänga ihop med kemi: – Tänk på folkvandringarna, de kan man studera genom att utforska språk eller genom att studera DNA. Slut för idag!

– Vad blir det nästa gång, undrar ett av barnen som samlas framme vid tavlan efteråt.

– Då återvänder vi till kemin och jag kommer att prata om olika kemiska bindningar, säger Sven Hovmöller.

16

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

ILLUSTRATION ELSA WIKANDER/AZOTE

Så förebygger universitetet oredlighet inom forskning Hur ser systemet ut för etikprövning av forskning och hur agerar universitetet vid misstänkt oredlighet? Vi förklarar hur det fungerar och har även talat med ett par forskare kring hur det går att skapa medvetenhet om forskningsetik.

TEXT PER LARSSON

FRÅGOR OM FORSKNINGSETIK och forskningsfusk har fått stor uppmärksamhet i Sverige senaste åren, främst beroende på kirurgen Paolo Macchiarini och de brister som gjorde hans agerande möjligt vid Karolinska Institutet. Vid årsskiftet startade Etikprövningsmyndigheten (se nästa uppslag) som nationell myndighet för att hantera ansökningar och till hösten startar troligtvis den nya myndigheten Oredlighetsnämnden (se nedan).

Förra året tillsatte rektor en utredning kring åtgärdsbehovet vid Stockholms universitet på det forskningsetiska området.

Utredaren Jonas Åkerman vid Avdelningen

för forskningsstöd presenterade utredningen för rektor i början av februari och under våren ska rektor återkomma med beslut om åtgärder. I februari presenterar även internrevisionen en granskning av hur universitetet arbetar med oegentligheter.

Bland de åtgärdsförslag som fi nns i utredningen är att ta fram en forskningsetisk policy för universitetet. I den bör anges allmänna principer som kan vara utgångspunkt för arbetet med att främja god forskningssed och säkerställande av efterlevnad av etikprövningslagen. Ett annat förslag är att regelbundet informera medarbetare om forskningsetiska riktlinjer och regleringar

samt vilket ansvar som fi nns i olika roller och befattningar för att de efterlevs. Vidare bör en inventering göras av det arbete som sker vid institutionerna och vad det fi nns för stödbehov. Andra förslag är att förtydliga delegationsordningarna och ta fram nya styrdokument.

Behov av höjd medvetenhet – Hög medvetenhet om etiska frågeställningar, goda forskningsmiljöer och ett bra system för utredning av misstänkt oredlighet är viktigt för att förebygga oredlighet, säger Jonas Åkerman som arbetar med forskningsetiska frågor vid universitetet.

Förslag på ny nationell myndighet Under många år har önskemål förts fram om att frågor om misstänkt oredlighet ska hanteras på nationell nivå. Detta främst för att forskningshuvudmannen, lärosätet, inte ska utreda sin egen verksamhet och för att praxis ska vara lika i hela landet. Den tidigare regeringen tillsatte 2017 en utredning av frågan och sommaren 2018 lämnades utredningens förslag över till Helene Hellmark Knutsson, som då var minister för högre utbildning och forskning.

Utredningen föreslog inrättandet av en ny statlig nämndmyndig-

het, Oredlighetsnämnden. Den dåvarande regeringen lämnade därefter en lagrådsremiss där det ingår att nämnden ska inrättas 1 september 2019. Riksdagen har inte fattat beslut om lagen ännu, främst beroende på valet och den utdragna regeringsbildningen, men nu börjar det hända saker i frågan. Nya statsrådet Matilda Ernkrans utlovade i slutet av januari i Vetenskapsradion att hon ska ha fokus på att den nya lagen och myndigheten ska införas.

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Skyldighet att pröva anmälningar Etiska rådet hanterar misstänkt vetenskaplig oredlighet vid Stockholms universitet. Jonas Åkerman utgör tillsammans med en jurist från rättssekretariatet vid Rektors kansli stöd åt rådet. Han ansvarar även för bland annat rådgivning, utbildning och omvärldsbevakning i dessa frågor.

Under de fyra år rådet funnits har det haft nio ärenden att hantera. Av dessa har sju inte bedömts röra sig om oredlighet eller fallit utanför ramen för vad rådet har mandat att granska. Av de två fällningarna resulterade en i varning för forskaren. I det andra fallet blev det ingen disciplinåtgärd då oredligheten hade inträffat så långt tillbaka i tiden att disciplinpåföljd inte kunde utdelas.

Anmälningar om misstänkt oredlighet ska ställas till rektor. Om en annan befattningshavare mottar en anmälan ska hen vidare-

Hög medvetenhet om etiska frågeställningar, goda forskningsmiljöer och ett bra system för utredning av misstänkt oredlighet är viktigt för att förebygga oredlighet.

Jonas Åkerman, Avdelningen för forskningsstöd.

befordra den till rektor. I princip kan anmälan göras anonymt, men detta kan innebära svårigheter för rådet att ta in kompletterande uppgifter som kan behövas för utredningen.

Oavsett hur anmälan kommer in har universitetet skyldighet att pröva den.

Först görs en förberedande undersökning som ska ske skyndsamt, inom sex veckor.

Bedömer Etiska rådet att det fi nns anledning att gå vidare med ärendet görs en fortsatt utredning. Finns behov av kompletterande utlåtanden kan det tas in från Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP), som fram till årsskiftet hette Centrala etikprövningsnämnden (CEPN) eller annan extern expertis.

Den som anmäls eller är anmälare har även rätt att begära ett utlåtande från ÖNEP, men yttrande behöver inte hämtas om det anses ”uppenbart onödigt”. Denna vidare utredning bör vara klar inom sex månader. Ärendet tas sedan upp vid ett möte i Etiska rådet vars rekommendation lämnas till rektor för beslut.

Väljer rektor att fälla för oredlighet lämnas ärendet vidare till Personalansvarsnämnden som tar beslut om disciplinära åtgärder om det inte gått mer än två år sedan förseelsen begicks.

Det kan vara i form av varning, löneavdrag eller avsked. Rektors beslut kan även meddelas till finansiärer och vetenskapliga tidskrifter så de

Etiska rådet vid Stockholms universitet Etiska rådet har ansvaret för att utreda misstankar om vetenskaplig oredlighet och lämna förslag till beslut till rektor. Rådet sammanträder regelbundet och vid behov, dock minst två gånger per år. Etiska rådet är placerat direkt under rektor och består av de tre vicerektorerna, dekanerna inom Humanistisk-samhällsvetenskapliga området och prodekanus från Naturvetenskapliga området samt lärarrepresentanterna i universitetsstyrelsen. Etiska rådet får även adjungera andra personer för att närvara vid ett möte eller yttra sig över ett ärende. Rådet leds av en ordförande, vilken utgörs av någon av vicerektorerna. Vid utredning av misstanke om vetenskaplig oredlighet innehas ordförandeskapet av en av de vicerektorer vars område ärendet inte tillhör. En eller ett par tjänstemän, varav minst en jurist, utgör kanslifunktion med ansvar för administration och löpande arbete och bistår med juridisk kompetens.

Mer information om forskningsetik och hantering av misstänkt vetenskaplig oredlighet vid Stockholms universitet: su.se/forskning/forskningsetik.

kan avgöra om oredligheten påverkar anslag till eller publiceringar av den aktuella forskaren.

Hur bör då den agera som misstänker vetenskaplig oredlighet? Jonas Åkerman rekommenderar att i första hand anförtro sig till någon man litar på och kan diskutera frågan med. Det är även bra om det går att samla på sig uppgifter som kan visa på det man tror rör sig om oredlighet – för att kunna underlätta Etiska rådets bedömning.

Att det fi nns forskare som agerar oredligt tror Jonas Åkerman har flera förklaringar.

En är jakten på att publicera sig och därmed meritera sig. En annan är hur arbetsmiljön ser ut; är det slutna miljöer ökar risken för oredlighet.

– Finns ett levande samtal kring god forskningssed är det svårare att avvika från den normen och vara oredlig i forskningen.

Kan ett nytt Macchiarinifall inträffa?

– I princip ja. Det går inte att detaljövervaka all forskning, och det är heller inte önskvärt.

Men vi måste arbeta med förebyggande åtgärder i form av stöd, utbildning, information och någon form av intern kontroll.

Arbetsgrupp hos SUHF Sveriges högskole- och universitetsförbund (SUHF) har nyligen tillsatt en arbetsgrupp för frågor om etik, oredlighet och god forskningssed.

Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet, är ordförande och Jonas Åkerman, Stockholms universitet, är sekreterare.

17

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Han får även en hel del frågor kring etikprövning. Det kan till exempel röra sig om hur etikprövningen går till och om ett specifi kt forskningsprojekt bör göra en ansökan. Jonas Åkerman är också ute på institutionerna och talar om etikprövning och hur dessa frågor hanteras. I samband med införandet av EU:s dataskyddförordning märkte han att intresset för dessa frågor ökade.

Ytterst är det Stockholms universitet som i egenskap av forskningshuvudman ansvarar för att forskning som omfattas av etikprövningslagen inte utförs utan godkännande.

Forskaren eller forskargruppen fyller i en ansökan om etikprövning och ser till att den skickas in och att prefekten signerar den.

Etikprövningen sker inte vid universitetet utan fram till årsskiftet var det till någon av de regionala etikprövningsnämnderna ansökningarna gick. Från 1 januari görs ansökan digitalt till Etikprövningsmyndigheten.

Statistiken från den regionala nämnden i Stockholm visar att det genomsnittliga antalet ansökningar per månad om etikprövningar där Stockholms universitet är huvudman har ökat från fyra år 2015 till drygt tio år 2018.

Och denna uppåtgående trend förväntas fortsätta.

– Dock verkar det fi nnas okunskap på flera håll inom universitet kring lagstiftningen och om vilken forskning som behöver etikprövas – och därmed fi nns ett stort behov av omedelbara insatser för att höja kunskapsnivån, säger Jonas Åkerman.

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

18

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

”Etiska frågor en del av forskaryrket” Medvetenheten om forskningsetiska frågor måste öka vid universitetet. Detta enligt Erik Angner som sitter i den regionala etikprövningsnämnden.

TEXT PER LARSSON

FOTO ANNA-KARIN LANDIN

ERIK ANGNER är professor i praktisk fi losofi och suppleant i den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. Enligt honom råder det bland forskare på flera håll inom Stockholms universitet okunnighet om vilka regler som Erik Angner, professor gäller avseende i praktisk filosofi. etikprövning och vilken forskning som behöver prövas. Han tycker sig ha märkt att medvetenheten varierar stort mellan universitetets institutioner.

– Detta är ett problem inte enbart för den enskilda forskaren och institutionen. Ytterst är det Stockholms universitet som är ansvarigt för all forskning som sker här.

Sedan två år tillbaka bedriver Filosofiska institutionen en kurs i forskningsetik för doktorander. Förhoppningen är att alla doktorander inom humanvetenskapliga området ska gå kursen. Förutom teori är det även praktiska moment, som att skriva en ansökan om etikprövning. Erik Angner skulle gärna se att doktorander uppmuntras att ta kursen tidigt i studierna. Han skulle även gärna se en satsning vid universitetet på att öka medvetenheten om forskningsetik bland seniora forskare.

– Det är viktigt att få ut kunskap om vilken forskning som är prövningspliktig och det behöver fi nnas arenor för att kontinuerligt diskutera detta.

Tänk igenom för- och nackdelar Han efterlyser att forskare än mer tänker igenom för- och nackdelar med sin forskning.

Vad är det för värden som befrämjas av forskningen? Vad är det som kan gå snett? Vad händer om känslig information kommer ut?

– Etiska frågor är en del av forskaryrket.

Det är helt enkelt en del av vår anställning vid universitetet att bedriva forskning på ett etiskt sätt, säger Erik Angner.

En grundtanke i ramverket för etikprövning är att det inte är forskaren eller det enskilda lärosätet som ska avgöra om ett forskningsprojekt är etiskt godtagbart eller inte. Prövningen sker istället vid den nya Etikprövningsmyndigheten (se artikel intill).

I Stockholms verksamhetsregion fi nns flera medicinska avdelningar samt en avdelning som prövar övrig forskning, det är i den

senare Erik Angner sitter. Till denna nämnd kommer ansökningar från ett brett spektrum av lärosäten och forskningsinstitut, allt från Försvarshögskolan till Teaterhögskolan.

Nämnden består av 15 personer. Två tredjedelar av ledamöterna är vetenskapligt meriterade och en tredjedel representerar allmänheten.

Erik Angner representerar inte specifi kt Stockholms universitet, men har blivit nominerad av universitetet till regeringen, som utser ledamöterna.

All forskning på människor som hanterar känsliga personuppgifter måste etikprövas.

– All forskning på människor som hanterar känsliga personuppgifter måste etikprövas.

Det innebär alltså inte enbart att ”självklara” områden som medicin och psykologi omfattas utan även att bland annat register- eller intervjustudier inom ämnen som sociologi, nationalekonomi, pedagogik eller språkvetenskap kan omfattas av ansökningsplikten.

Respekt för individens integritet När nämnden får in en ansökan ställs ett antal olika frågor för att bedöma om den kan godkännas. En fråga har att göra med om forskarna skulle kunna gå tillväga på något sätt som är lika vetenskapligt lovande men som innebär färre risker för forskningspersonerna.

En annan fråga är om forskningens värde överstiger de risker som forskningspersonerna utsätts för under studiens gång. Förväntade resultat av forskningen ställs mot behovet av att respektera individens integritet.

– För att vi ska bevilja en ansökan måste fördelarna överväga nackdelarna. Och forskaren måste alltid försöka minimera nackdelarna för forskningspersonerna, säger Erik Angner.

Om nämnden bedömer att detta inte görs kan forskaren få avslag på sin ansökan, något som är ovanligt. Finns tveksamheter i metodval är det vanligare att nämnden godkänner med villkor, så studien kan justeras något.

Andra möjliga utfall är att ansökningarna godkänns utan villkor eller avvisas, till exempel för att forskningen inte behöver etikprövas. Om forskningen inte faller under etikprövningslagens bestämmelser kan nämnden på forskarens begäran också inhämta ett så kallat rådgivande yttrande.

Nämnden har inte uppdrag eller resurser att kontrollera att de uppgifter som anges i ansökan stämmer. Nämnden har heller inga möjligheter att kontrollera att forskaren senare går tillväga på det vis hen utlovat. Därmed får själva ansökan stor betydelse för nämndens beslut, inte minst hur forskaren framställer för- och nackdelar med metodvalet. Ansökan måste därför vara relativt utförlig.

Ny myndighet för etikprövning Vid årsskiftet startade Etikprövningsmyndigheten. Den ligger under Utbildningsdepartementet och har ersatt de sex regionala etikprövningsnämnderna. Myndigheten leds av Johan Modin som tidigare var särskild utredare för inrättandet av myndigheten. Huvudkontoret finns i Uppsala och myndigheten är indelad i sex verksamhetsregioner.

Vid varje verksamhetsregion finns minst en medicinsk avdelning samt en avdelning som prövar övrig forskning.

Totalt har myndigheten 18 avdelningar.

En avdelning består av tio representanter med vetenskaplig bakgrund och fem från allmänheten. Ordföranden i en avdelning ska vara eller ha varit domare.

De främsta syftena bakom tillkomsten av den nya myndigheten var att uppnå ökad enhetlighet och förbättrad effektivitet i handläggningen av ansökningar om etikprövning. I stället för den tidigare regionala anknytningen ska ärenden nu fördelas slumpmässigt på någon av de övriga regioner där sökanden inte är verksam eller forskningen ska bedrivas.

En annan nyhet är ett digitaliserat arbetssätt. Tidigare skickade forskare sina ansökningar på papper i ett original och 17 kopior. Nu ska alla ansöka via ansökningshanteringssystemet Prisma. www.etikprovning.se På www.codex.vr.se har Vetenskapsrådet och Uppsala universitet samlat regler och riktlinjer för forskning.

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

19

”Mjuka” oredlighetsfrågor måste också diskuteras Hård konkurrens om forskningsmedel kan vara en orsak till oredlighet. Det tror Maricela de la Torre Castro som betonar handledarnas roll och kollegialt beteende.

TEXT PER LARSSON

Konkurrens om forskningsresurser Maricela de la Torre Castro har inte etikprövat något av sina forskningsprojekt. Men de två senaste har hon låtit jurister titta på för en bedömning om de borde etikprövas, något juristerna inte ansåg.

Oredlighet inom forskning är inget hon kommit i kontakt med – och heller inget det

funnits behov av att diskutera på djupet vid institutionen. Däremot efterlyser Maricela de la Torre Castro mer diskussion kring ”mjuka” oredlighetsfrågor som har att göra med ett etiskt kollegialt beteende bland forskare. Som när det kan anses att någon ”stjäl” en idé från en annan forskare, att information undanhålls och att forskare inte hänvisar till litteratur.

Att hitta bevis för detta är mycket svårt och denna typ av problem regleras inte tydligt i regelverket.

Hård konkurrens om forskningsmedel och behov av publiceringar för den egna karriären tror Maricela de la Torre Castro är de främsta förklaringarna till att forskare agerar oreflekterat vilket i sin tur kan leda till oredlighet.

– Det blir ett fult och hårt spel om resurser.

Vi forskare måste vara ärliga och söka sanningen!

En annan orsak tror hon är att vissa unga forskare inte får lära sig hur de ska förhålla sig

till den etablerade forskningen. De kan vara okunniga om historien inom forskningsfältet och vet inte hur de ska förhålla sig till tidigare forskningsresultat. ”Google-samhället” gör att det är väldigt lätt att hitta snabba lösningar för att referera vad som helst, men man saknar djup kunskap inom den historiska utvecklingen av forskningsfältet.

– Handledarna har ett stort ansvar att förmedla denna kunskap och hur doktoranderna ska bete sig. Jag ångrar att jag inte diskuterat detta mer med mina doktorander, säger Maricela de la Torre Castro Vad bör universitetet göra för att öka den etiska medvetenheten?

– Att från central nivå kräva att varje institution inrättar en etikgrupp vore en avgörande viktig signal. Gärna får det även följa med litet fi nansiering.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

FRÅGOR OM forskningsetik är vanligtvis inte något som diskuteras mycket inom det naturvetenskapliga området. Detta främst för att, till exempel i naturgeografi, forskningen oftast sker på föremål som is, stenar eller vågor, och genom att forskarna skapar modeller de räknar på; oftast fi nns inte människor med som försökspersoner eller informanter. Det säger Maricela de la Torre Castro, docent vid Institutionen för naturgeografi. Men inom vissa naturvetenskapliga områden är den etiska medvetenheten hög, fortsätter hon. Det rör sig då främst om de som använder sig av försöksdjur inom medicin och socialekologisk forskning.

Maricela de la Torre Castro forskar om naturresurshushållning och då särskilt om marina resurser i utvecklingsländer. Detta är en form av socialekologisk forskning då hon bland annat intervjuar fiskare och kvinnor om hur de använder marina resurser och hur denna användning kan bli mer ekologiskt hållbar.

– För att forskningen ska bli framgångsrik krävs att vi förankrar projekten med forskarkolleger på plats, lokala myndigheter och lokalbefolkningen, säger Maricela de la Torre Castro.

Den egna forskningen beskriver hon som relativt oproblematiskt från ett etiskt perspektiv. Fiskarna berättar gärna om sin verksamhet och är nyfi kna på att se om de kan ha nytta av resultaten från forskningen.

Det material som Maricela de la Torre Castro och hennes doktorander och kolleger samlar in anonymiseras och materialet sprids inte vidare. Men hon anser ändå det är viktigt att ta med de etiska aspekterna från början i ett nytt projekt eftersom det förekommer intervjuer och observationsstudier. Det gäller att kunna förklara för deltagarna i studierna vad forskningen går ut på och hur resultaten kan komma att användas. Maricela de la Torre Castro tycker även det känns etiskt rätt att forskarna sedan redovisar resultaten för lokalbefolkningen. Detta leder ofta till intressanta diskussioner som kan ta forskningen vidare.

Maricela de la Torre Castro, docent vid Institutionen för naturgeografi.

Tema: Universitetet i världen och plagiat Tema: Arbetet mot oredlighet

20

Fler ärenden som rör plagiat sedan 2010

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

ILLUSTRATION ELSA WIKANDER/AZOTE

Antalet disciplinärenden vid Stockholms universitet har ökat de senaste åren.

Förklaringen beror på en stadig ökning av ärenden som rör plagiat, enligt universitetsjuristerna.

SEDAN ÅR 2010 har det totala antalet disciplinärenden som resulterat i en påföljd för studenten ökat från drygt 50 ärenden per år till drygt 100 ärenden per år 2017, enligt juristerna vid Rättssekretariatet, Rektors kansli. En påföljd innebär en varning eller avstängning från studierna i högst sex månader.

– Ökningen kan förklaras av en stadig ökning av plagiatsärenden. År 2010 stod plagiatsärendena för mindre än hälften av alla disciplinärenden, medan de 2017 stod för cirka 80 procent av ärendena, säger Markos Stavroulakis, chefsjurist vid Stockholms universitet. Övriga kategorier av disciplinärenden, som till exempel otillåtet samarbete och otillåtna

hjälpmedel, uppvisar bara marginella förändringar över de senaste åren och utgör i genomsnitt cirka 20 ärenden per år vid universitetet, visar juristernas sammanställning.

– Sammantaget kan vi konstatera att det har skett en ökning av antalet anmälningar till rektor om misstänkt fusk totalt sett de senaste åren samt att ökningen huvudsakligen förklaras av ett ökat antal anmälningar om misstänkt plagiat, säger Markos Stavroulakis.

När det gäller hur vanligt det är med fusk bland studenter vid universitetet så har kansliet endast kännedom om de ärenden som anmäls till rektor.

– I relation till det totala antalet studenter

vid universitetet är det en förhållandevis låg andel studenter som blir föremål för disciplinära åtgärder efter en anmälan om misstänkt fusk. Exempelvis hade universitetet cirka 33 000 registrerade studenter år 2017 och av dessa studenter var det drygt 100 som i slutändan blev föremål för de disciplinära åtgärderna varning eller avstängning. En majoritet av dessa ärenden gällde plagiat.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vad beror det på att antalet ärenden med plagiat har ökat?

– Universitetet har inte utrett vad ökningen beror på, men en förklaring skulle kunna vara att institutionerna har blivit bättre på att upptäcka fusk, till exempel genom användningen av textmatchningsverktyg som Urkund i samband med att studenter lämnar in examinationsuppgifter.

Rättssekretariatet vid Rektors kansli arbetar för närvarande med att ta fram förslag på åtgärder för att motverka fusk bland studenter och arbetar även aktivt med att effektivisera själva handläggningen av universitetets disciplinärenden.

Så här handläggs disciplinärenden

Fem ledamöter i Disciplinnämnden

Avstängning i högst sex månader

Universitetets disciplinärenden handläggs i enlighet med rektors Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet.

Disciplinnämndens sammansättning regleras i högskoleförordningen. Universitetets disciplinnämnd består av rektor (som är ordförande), en lagfaren ledamot (som ska vara eller ha varit ordinarie domare), en företrädare för lärarna vid universitetet samt två studentrepresentanter. Disciplinnämnden sammanträder cirka tio gånger per termin.

En student som har vilselett examinator i samband med examination, till exempel genom att plagiera någon annans text vid inlämning av en examinationsuppgift, riskerar att få en varning eller bli avstängd från studierna vid universitetet.

Ärenden om misstänkt fusk anmäls av institutionerna till rektor och handläggs därefter vidare av Rättssekretariatet, Rektors kansli. De flesta ärenden hänskjuts vidare till universitetets disciplinnämnd för prövning.

Disciplinnämnden fattar beslut om huruvida ärendet ska lämnas utan åtgärd eller om studenten ska tilldelas en varning respektive avstängas från studierna i högst sex månader. Ett beslut om varning eller avstängning kan överklagas av studenten till Förvaltningsrätten i Stockholm.

De disciplinära åtgärderna varning och avstängning regleras i högskoleförordningen.

En avstängning får pågå under högst sex månader. I plagiatsärenden är avstängningsperioden normalt mellan 1–2 månader.

En student som avstängts från utbildningen är i princip skyldig att återbetala studiemedel för den tid som avstängningen avser.

Källa: Rättssekretariatet, Rektors kansli

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Viktigt skapa så ultimata examinationer som möjligt Hur examinationer är utformade spelar stor roll för att minimera risken för fusk. Vid Centrum för universitetslärarutbildning ger man tips till lärare vid universitetet inom ramen för de utbildningar som ges.

VID CENTRUM FÖR universitetslärarutbildning, CeUL, ges kompetensutvecklande kurser för lärare vid universitetet och behörighetsgivande kurser för blivande universitetslärare.

Vilket stöd finns att få för lärare som vill veta mer om hur de kan motverka till exempel plagiering?

– Vi har inte någon separat kurs som bara handlar om plagiering, det är istället något som tas upp regelbundet i de grundkurser för universitetslärare som vi har, säger Klara Bolander Laksov, universitetslektor och föreståndare för CeUL. – Det är framförallt inom den första 7,5-poängskursen, Universitetslärarutbildning 1, som är obligatorisk för alla som undervisar, där vi tar upp sådant som regelverk, kursplanens styrdokument och att vi är en myndighet och vad det innebär, säger Klara Bolander Laksov.

Textmatchningsverktyget Urkund används mycket och är lätt att hantera.

Inom Universitetslärarutbildning 2, som är fakultetsspecifi k, ligger fokus på vad det innebär att undervisa inom det egna ämnesområdet.

– Något som vi ofta lyfter fram i våra kurser är hur viktigt det är att hjälpa studenterna att lära sig akademiskt skrivande. Det ser olika ut i olika discipliner, men oavsett om det är matematik eller historia så behöver läraren förklara vad till exempel referenshantering innebär. Det är bra om de visar hur det ser ut när en text ligger på gränsen till plagiering, hur de vill att det ser ut och vad som förväntas, och det ska fi nnas utrymme för studenterna att träna på detta.

Hur examinationer och inlämningsuppgifter är utformade spelar stor roll för att minimera risken för fusk.

– Det är viktigt att skapa så ultimata examinationer som möjligt. På universitetet fi nns många hemtentor och här fi nns alltid en risk relaterad till plagiering. Vid salstentor minimeras den risken, men samtidigt kan en salstenta innebära mindre utrymme för komplexitet i svaren och det är synd eftersom det kan göra att studenterna fokuserar mer på

att minnas ”rätt svar” än att förstå och kunna resonera kring sina kunskaper.

Klara Bolander Laksov berättar att CeUL försöker uppmuntra studierektorer och programansvariga att se över vilka examinationsformer som används och sträva efter att variera dem.

– Ett sätt att undvika plagiering vid en hemtenta eller hemuppgift är att ha frågor som knyter an till en autentisk situation, då går det inte att kopiera svaren från någon annan. Istället för att det i uppgiften står till exempel: ”Kontrastera dessa två teorier mot varandra” kanske man kan skriva: ”Välj en situation som du har varit med om och applicera teori X och teori Y på den situationen”, säger Klara Bolander Laksov som har som ambition att införa särskilda kurser för programansvariga lärare som fokuserar på hur man kan utforma examinationer.

För att nå ut mer regelbundet till universitetets lärare har CeUL startat webb-tvprogrammet Pedagogeeks med fördjupade samtal om olika högskolepedagogiska frågor.

Programmet sänds ungefär en gång i månaden, och ett avsnitt från 2018 handlar om plagiering. Dessutom har CeUL infört systemet med pedagogiska ambassadörer (se nästa uppslag).

Disciplinärenden tar tid Som föreståndare för Centrum för universitetslärarutbildning märker Klara Bolander Laksov att studierektorer och kursansvariga måste lägga mycket tid på disciplinärenden i takt med att dessa har ökat.

– Många lärare tycker att det är tungt och att det tar tid från forskning och undervisning samt annat som är trevligare att göra. Men om det fi nns bättre struktur och samsyn i det förebyggande arbetet kring till exempel plagiering så minimerar man risken för att det uppstår fusk bland studenter, säger Klara Bolander Laksov.

Ett tips från henne till institutioner är att anordna workshops om plagiering för all undervisande personal.

– Textmatchningsverktyget Urkund används mycket och är lätt att hantera. Verktyget hjälper till att tala om vilka delar av en text som kan vara fel citerad eller plagierad.

Sedan måste alltid en individuell bedömning ske, därför är det viktigt att lärarna diskuterar med varandra kring var gränsen går för vad som är otillåtet samarbete eller plagiering.

Jag tror att det är jätteviktigt att lärare tittar på detta ihop.

ANNIKA HALLMAN

21

Klara Bolander Laksov, Centrum för universitetslärarutbildning.

Mer om plagiering Handbok ”Att motverka plagiering. En handbok för lärare vid Stockholms universitet”: su.se/ceul/resurser/motverkaplagiering

Workshop: Quick facts, fake news and source criticism in higher education 25 april kl 13-16: su.se/ceul/utbildning/workshopar

Programmet Pedagogeeks om plagiat (Engelska) CeUL:s Youtube-kanal: su.se/ceul/resurser/webbtv

Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket har flera guider och filmer om bland annat referenshantering, referatteknik och akademiskt skrivande: su.se/biblioteket/guider

Studie- och språkverkstaden Studie- och språkverkstaden i Studenthuset håller regelbundna föreläsningar och seminarier om studieteknik och akademiskt skrivande, se under: su.se/utbildning

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

22

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Att bemöta fusk Om det finns misstanke om att en student kan ha fuskat i samband med en examination är institutionen skyldig att anmäla ärendet till Disciplinnämnden. Det innebär mycket arbete och kan vara tungt. Vad kan den anmälande institutionen tänka på?

TEXT ANNIKA HALLMAN

– DET FINNS INGEN särskild människotyp som blir anmäld för disciplinärenden och ingen allmän psykologisk förklaring till varför studenter fuskar, det handlar snarare om olika omständigheter som samspelar, säger Gunnel Jacobsson.

Hon är universitetslektor vid Psykologiska institutionen, legitimerad psykolog och ledamot i Disciplinnämnden sedan ett antal år tillbaka.

– Hur studenter reagerar när de blir anklagade för fusk tror jag inte skiljer sig från hur det är i övriga samhället. Många är förtvivlade och visar det, andra är mer tillknäppta, men ingen är oberörd.

Disciplinnämnden är det organ vid universitetet som avgör utgången i olika disciplinärenden. Det kan handla om att en student misstänks för plagiering av vissa avsnitt i en uppsats, eller att deltagarna i ett grupparbete har lämnat in alltför likartade inlämningsuppgifter. Om sådana misstankar uppstår vid en institution är institutionen skyldig att göra en anmälan. Disciplinnämnden består av fem ledamöter: förutom rektor eller prorektor, fi nns här en lärarrepresentant, en lagfaren

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Gunnel Jacobsson, universitetslektor vid Psykologiska institutionen.

rådman, två studentrepresentanter och en jurist från ledningskansliet.

– Nämnden träffas vid behov och det brukar bli ungefär tio sammanträden per termin och då går vi igenom mellan sex och tio ärenden vid varje tillfälle, säger Gunnel Jacobsson, som representerar lärarna i nämnden.

Mest fusk vid omtentor – De vanligaste ärendena vi hanterar är plagiat eller otillåtet samarbete vid hemtentamen, säger Gunnel Jacobsson och räknar upp några exempel på situationer där fusk förekommer: – Mitt intryck är att den största mängden fusk sker vid omtentor. En student kanske redan har gjort om en tenta en eller två gånger och är desperat och försöker därför ta en genväg för att klara sig. En annan kategori har att göra med ovana vid självständigt arbete, här handlar det ofta om de som kommer direkt från gymnasiet. En tredje kategori av fusk kan vara inlämningsuppgifter, där den första delen av uppgiften har varit ett grupparbete och den andra delen ska göras individuellt, och där gruppmedlemmarnas texter är alldeles för lika.

Tidspress och att studenterna har blivit ”inspirerade av texter på nätet”, men inte gjort om materialet till sitt eget, är också vanliga kommentarer som Gunnel Jacobsson får höra. Som universitet tycker hon att det är viktigt att fråga sig vad man kan göra för att förbättra förutsättningarna, och delar därför med sig av några konkreta tips till institutioner: – Eftersom fusk är vanligt vid omtentor borde det fi nnas ett tillfälle i nära anslutning till tentan där läraren går igenom frågorna och svaren. Många tar lite lättvindigt på det på grund av resurs- och tidsbrist. Men om man la mer krut på det, tror jag det skulle få ner fusket vid omtentor.

Ett annat förslag är att institutionen förtydligar den skriftliga information som fi nns om sådant som plagiat och otillåtet samarbete till studenter, inte nöjer sig med att ha en länk på hemsidan till universitetets regler.

– Det är bra att formulera en egen text på ett vardagligt språk så att alla förstår, hellre för mycket än för lite. Studenterna läser alltid kursbeskrivningen så där passar det bra att ha ett sådant inslag.

Hon tycker också att det är viktigt att institutionen förklarar för studenten hur gången ser ut i ett disciplinärende.

– En institution är skyldig att anmäla misstanke om fusk till Disciplinnämnden, det

är något som ingår i jobbet. Däremot är inte representanterna från institutionen med och fattar själva beslutet om vad påföljden blir, det gör nämnden själv.

Det här är betydelsefullt eftersom studenten ska känna sig välkommen tillbaka till studierna, oavsett hur utfallet blir, menar Gunnel Jacobsson.

– Det är bra att institutionens lärare står fria från domen och att de kan lägga lite tid efter att utslaget har lästs upp på att prata med studenten och förklara vad påföljden innebär.

Den strängaste påföljden är avstängning från studierna i sex månader. Den lindrigaste är en varning.

– Det mest kännbara för studenterna är att de inte får något studiestöd från CSN under en avstängning. Det blir också ett avbrott i en planerad studietid, de hamnar efter de andra, det blir en besvikelse och det kostar.

Som ledamot i Disciplinnämnden tycker Gunnel Jacobsson att hon har ett viktigt uppdrag att fylla.

De vanligaste ärendena vi hanterar är plagiat eller otillåtet samarbete vid hemtentamen – Arbetet handlar om att upprätthålla akademins trovärdighet. Jag märker att studenterna som hamnar här förstår och verkligen lär sig något, många är skakade och skäms. En vanlig reaktion är att det som har inträffat inte stämmer överens med den egna självbilden.

Man har inte tänkt att man är någon som fuskar och många har inte förstått vad konsekvenserna blir.

Av tradition har det ofta funnits en ledamot från just Psykologiska institutionen med i Disciplinnämnden.

– Jag tror att det har att göra med att vi är kompetenta i samtalsmetodik. Vi vet hur man ställer frågor i känsliga situationer. Jag tycker att det är viktigt att vi är respektfulla och seriösa i vårt frågande, det är en konst att fråga utan att det blir oförskämt.

Går det att minska fusket bland studenter?

– Det fi nns en ökning av de som fastnar i plagiat, men jag är inte alls säker på att själva fuskandet har ökat egentligen, snarare är det så att med textmatchningsverktyg som Urkund så upptäcker vi fler. Fusk har funnits i alla tider och är ett oundvikligt problem som vi håller i schack med det system vi har.

Jag tror absolut att man kan få ner antalet ärenden, men jag tror aldrig att man kan få ner fuskandet till noll procent.

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Tema: Arbetet mot oredlighet och plagiat

Christophe Premat, universitetslektor i franska.

Prat om plagiat och källkritik hjälper Hur ska studenter förhålla sig till plattformar som Wikipedia och vad innebär källkritik?

Christophe Premat har drivit ett utvecklingsprojekt om hur man kan motverka plagiering.

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

”DET ÄR LÄTT att sprida fake news”, säger Christophe Premat, universitetslektor i franska vid Romanska och klassiska institutionen.

Det sker i början av fi lmen ”Plagiat, fake news och källkritik”, precis efter ett klipp där USA:s president Donald Trump inför en applåderande publik pratar om hur han vill bekämpa just fake news.

Den drygt fem minuter långa fi lmen är producerad för institutionens förstaårsstudenter och ingår i ett projekt om plagiat som fi nansieras av Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) vid Stockholms universitet.

I fi lmen tar Christophe Premat avstamp i utspelet av Trump och guidar sedan tittarna genom olika frågeställningar kring vad sådant som källkritik och plagiat är och vad som är viktigt att tänka på när man studerar vid universitetet.

– Vi pratar om plagiat och fusk vid olika moment i undervisningen, men vi tänkte att vi ville göra något för våra förstaårsstudenter på temat som var lite roligare. Varför inte en fi lm? Jag skrev ihop ett manus och kontaktade mediepedagogen Jonas Collin vid Institutionen för data- och systemvetenskap som vi har haft kontakt med tidigare i samband med fi lmproduktioner, säger Christophe Premat.

Filmen blev klar strax innan jul och sprids nu på olika sätt till studenter, bland annat kommer den att läggas in som en länk vid alla kursbeskrivningar.

Christophe Premat har varit pedagogisk ambassadör vid sin institution under 2018

och fokuserat på hur man kan arbeta med frågor om plagiering och källkritik med studenter. Initiativet med pedagogiska ambassadörer kommer från CeUL och innebär att en ambassadör vid en institution kan lägga 20 procent av sin tid på ett projekt vid institutionen. Projektet betalas av CeUL och ett av villkoren är att projektet ska vara av nytta för hela universitetet.

– Idén dök upp för några år sedan i samband med att vi hade ett misstänkt fall med plagiat i ett uppsatsarbete i franska. Studenten hade inte citerat källorna på ett korrekt sätt och jag insåg att många av våra studenter är så fokuserade på att få det nya språket rätt, franskan, så de glömmer bort den akademiska aspekten.

Vi kände att vi ville förbereda studenterna på ett bättre sätt inför olika arbeten, för när plagiatet väl är gjort och ärendet har hamnat i Disciplinnämnden så är det för sent. Vi ville börja tidigare med att diskutera källkritik och referenshantering, säger Christophe Premat.

Studenter fick reflektera över Wikipedia För att få studenterna att reflektera mer kring referenshantering när det gäller olika digitala plattformar införde Christophe Premat ett moment i en kurs som gick ut på att studenterna skulle reflektera över hur de kunde använda olika Wikipediasidor som fanns i kursmaterialet. I examinationen skulle de svara på hur de använt källorna.

– Många hävdade att de aldrig skulle kunna citera något som de hittat på

Wikipedia, men samtidigt märkte jag att många ändå använde sig av olika Wikipediasidor som inspiration, till exempel i power point-presentationer, men utan att ange källan. Jag tror att det var lärorikt att de fick reflektera över den här processen, säger Christophe Premat.

Under året har han hållit i workshops om plagiering vid CeUL och deltagit i konferenser både vid Stockholms universitet och andra lärosäten för att informera om projektet och ge konkreta tips på hur man som universitetslärare kan arbeta med frågorna.

– Ett konkret resultat är att vi har beslutat att förstärka informationen om fusk och plagiering i alla våra kursbeskrivningar, säger Christophe Premat och framhäver hur viktigt det är att diskutera frågorna, både med studenterna i samband med kursstarter och med sina kollegor inom institutionen.

– För en institution innebär det mycket arbete när det uppstår misstanke om fusk, det är inte alltid så roligt att behöva konfrontera en student, dokumentera, kontakta disciplinnämnden. Men att motverka plagiering är ett ansvar vi har som universitet, vi måste kunna säkerställa vad vi gör. Vi måste diskutera med våra kollegor och hjälpa varandra, allt för att kunna agera på ett bättre sätt, säger han.

Ambassadörskapet är avslutat och nu väntar en slutrapport, men arbetet med källkritik och att motverka plagiat kommer att fortsätta för Christophe Premat. Han delar gärna med sig några tips om vad lärare kan göra: – Ta den tid som behövs i början av varje kurs till att prata om plagiering. Det fi nns inget som är mer effektivt än att prata om det.

Infoga gärna en extra övning där studenterna ska reflektera över vilka källor de har använt sig av. Och som lärare är det bra att ha koll på vissa Wikipediasidor som är direkt kopplade till innehållet i en kurs, allt för att lättare upptäckta fusk.

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Torun Lindholm, professor vid Psykologiska institutionen, och Åsa Wikforss, professor vid Filosofiska institutionen, kommer bland annat att undersöka mekanismerna bakom kunskapsmotstånd.

Torun Lindholm och Åsa Wikforss.

Går det att motverka kunskapsmotstånd?

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

Vilka psykologiska mekanismer ligger bakom att människor i vissa situationer inte vill ta till sig kunskap?

Går det att få dem att ändra sig? Det ska forskarna inom ett program om kunskapsresistens försöka ta reda på.

HÖSTEN 2018 beviljades forskningsprogrammet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel” 50 miljoner kronor i bidrag från Riksbankens Jubileumsfond. Programmet, som påbörjades i januari, ska pågå i sex år och leds av Åsa Wikforss, professor vid Filosofiska institutionen.

– Det här är en fråga som är otroligt samhällsviktig. Just nu sprids mässlingsviruset i Europa på grund av att folk är skeptiska till vaccin. Det visar vad kunskapsmotstånd kan ställa till med för problem. Sen är det teoretiskt intressant på flera sätt, som filosof är jag intresserad av att undersöka hur människor resonerar när de klänger sig fast vid en åsikt som vetenskapen visat vara ogrundad, till exempel när det gäller vaccin. Hur resonerar de då? Det är intressant att ta reda på, säger Åsa Wikforss, som sedan hon gav ut boken ”Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender” 2017, har haft almanackan full av föreläsningar, framträdanden och intervjuer om ämnet.

Ett mål med forskningen är alltså att förstå vad som sker när människor så att säga gör motstånd mot kunskap. Ett annat syfte är

att försöka göra något åt det – och här spelar psykologerna i projektet en stor roll.

– Vi som arbetar med psykologi vet mycket om det som brukar kallas selektiv bekräftelse eller motiverat tänkande, alltså att människor ofta tar till sig information selektivt utifrån den övertygelse som finns i den politiska eller ideologiska grupp de identifierar sig med. Vi kommer därför att utföra att antal experiment för att undersöka vilka interventioner som kan användas för att rucka på det beteendet, säger Torun Lindholm, som är professor vid Psykologiska institutionen och ingår i forskargruppen.

Experiment för att ändra beteenden Torun Lindholm förklarar att experimenten kan genomföras på olika sätt. Man kan till exempel rekrytera personer som har en bestämd uppfattning i vissa frågor och exponera dem för olika påståenden och se hur reaktionerna blir, eller skapa tillfälliga grupper där till exempel alla med lockigt hår ska ingå i samma grupp och tycka vissa saker.

– Vi människor börjar lätt favorisera de som ingår i den egna gruppen har det visat sig

och därför är det ganska lätt att undersöka hur medlemmarna i en grupp värderar fakta beroende på vilken grupp de tillhör, säger Torun Lindholm.

Tanken med experimenten är att se om det går att få deltagarna i gruppen att bli medvetna om sina beteenden och få dem att också ta till sig ett annat perspektiv på en fråga.

– Polariseringen är vår tids gissel. Vi har fått en situation där många sätter den egna gruppen före sanningen, oavsett vilka argument som den andra sidan framför, se bara på Storbritannien och Brexit. Tänk om vi skulle kunna luckra upp den här vi- och domkänslan något, säger Åsa Wikforss.

Båda berättar att tidigare forskning har visat att om människor som identifierar sig med en viss grupp blir bemötta med uppskattning från de med andra åsikter, så är det lättare att nå fram med argument.

– Det här är i alla fall en hypotes som vi har och som vi vill testa, säger Åsa Wikforss.

Något som också kan få människor att ändra uppfattning är om de ser att de i den främmande gruppen, de med andra åsikter, tar till sig argument och ändrar ståndpunkt.

– Det handlar om att få människor att se att det finns saker i båda perspektiven som är bra, då kan man rucka lite på självbilden och på låsningen, säger Torun Lindholm.

Tvärvetenskap är nödvändigt Just mixen av forskare från olika ämnes­ områden är viktig för att förstå mekanismerna bakom kunskapsresistens, menar Åsa Wikforss, och därför ingår även statsvetare och medieforskare vid Göteborgs universitet i projektet. Forskare i England, Polen, Öster­ rike, Holland och USA kommer också att delta. Professorerna Kathrin Glüer, Anandi Hattiangadi och Peter Pagin vid Filosofiska institutionen är också med i programmet.

– Kunskapsmotstånd är en komplex fråga i samhället och därför är tvärvetenskap nödvändigt. Vi filosofer är bra på att studera de olika dimensionerna hos kunskap och rationalitet, psykologerna kan undersöka vilka psykologiska mekanismer som finns bakom att människor slår ifrån sig kunskap.

Medieforskarna kan studera hur desinformation sprids i samhället och statsvetarna kommer att studera hur partitillhörigheten påverkar hur vi tar till oss information och vilka demokratiska konsekvenser det får. På det här sättet tar vi ett samlat grepp, säger Åsa Wikforss.

Under våren väntar uppstartsmöten med hela gruppen och vartefter forskningsresultaten blir klara kommer forskarna att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också populärvetenskapliga artiklar och böcker.

– Jag ser verkligen fram emot att få tänka ut saker tillsammans med filosofer, statsvetare och medieforskare. Ni kan ge förslag på vad vi kan ställa för frågor i våra experiment och vi kan tipsa er om vad som går att undersöka i olika tester, säger Torun Lindholm och vänder sig till Åsa Wikforss.

Båda ser ut att stortrivas med att ha kommit igång.

– Vi går runt med en euforisk känsla. Sen kommer vi inte undan med att det blir mycket jobb, men just nu bara spottar vi ur oss idéer, säger Torun Lindholm.

Forskning

Professor Dag Noréus och doktor Yang Shen med de nya batterierna.

Så flerdubblas livslängden för laddningsbara batterier Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att flerdubbla livslängden för nickel-metallhydridbatterier. Det innebär att batterierna klarar många gånger fler laddcykler utan att förlora i kapacitet.

TEXT STEFAN NYMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

DEN NYA METODEN gör också att batterierna enkelt kan återställas när de väl har börjat slitas ut, till skillnad från andra laddningsbara batterier som måste smältas ner för att kunna återvinnas.

De flesta laddningsbara batterier baseras antingen på bly, nickel-kadmium (NiCd) eller olika kombinationer med litium. Batterier baserade på nickel-metallhydrid (NiMH) med en vattenbaserad elektrolyt är både miljövänliga och säkra. NiMH-batteriet är utvecklat ur batteriet baserat på nickel-väte (NiH2).

Att NiH2-batteriet har en överlägsen livslängd jämfört med andra batterityper har varit känt länge. Det är till exempel därför de används i satelliter i omloppsbana i rymden, där batterierna måste fungera i decennier utan service. Hubbleteleskopet är ett exempel, men NiH2-batterier snurrar även runt våra grannplaneter.

Dessa konstruktioner är dock opraktiskt stora eftersom vätgasen lagras i gastankar.

NiMH-batterier kan göras mycket mer kompakta eftersom vätet lagras i en metallegering eller metallhydrid med en vätetäthet som motsvarar den i flytande väte.

Forskare vid Stockholms universitet har nu utvecklat en teknik för att nå samma långa livslängd för NiMH-batterier som den i stora

NiH2-batterier. Inspirationen till den nya tekniken kom från ett nytt NiMH-batteri som tillverkas av Nilar AB i Gävle.

I ett NiMH-batteri är väte bundet i metallegeringen. En lösning som är effektiv, men batteriet åldras genom att batteriet torkar ut när legeringen långsamt korroderar och förbrukar sin vattenbaserade elektrolyt.

Dessutom stör korrosionen den inre balansen mellan elektroderna i batteriet.

Livslängden överstiger vanliga batterier Genombrottet kom när forskargruppen upptäckte att de kunde motverka att batteriet åldrades nästan helt genom att tillsätta syrgas som återställer elektrodbalansen och ersätter den förlorade elektrolyten. Detta kan lätt göras i Nilars batterikonstruktion, där alla battericeller delar samma gasutrymme.

Med rätt balans av syre och väte uppnås en livslängd som överstiger alla idag vanliga batterityper.

– Elektrifieringen av samhället, inte minst alla framtida elbilar, ställer nya krav på distributionsnäten. Den här batteritypen är mycket väl lämpad för att under lång tid jämna ut belastningen i elnätet på alla nivåer, vilket är en förutsättning för ett fossilfritt samhälle, när intermittent sol och vindkraft

ska anslutas till nätet, säger professor Dag Noréus vid Institutionen för materialoch miljökemi, som har ägnat lång tid åt NiMH-utveckling.

Just nu är Sverige världsledande inom segmentet laddningsbara NiMH­ batterier – Ny batteriteknik är ett stort steg på vägen.

Just nu är Sverige världsledande inom segmentet laddningsbara NiMH-batterier, säger Yang Shen, doktor vid Institutionen för material- och miljökemi, vars avhandling ”Development of metal hydride surface structures for high power NiMH batteries – extended cycle-life and lead to more effective recycling methods” har varit en central del i arbetet.

En av de mer kända applikationerna i konsumentledet för NiMH-batterierna är Toyotas hybridbil Prius.

Forskningsprojektet har stötts av Energi­ myndigheten, Höganäs AB, Nilar AB och Scania CV AB.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Min arbetsplats: Merle Plassmann FOTO NIKLAS BJÖRLING | TEXT JOHNNY FOGLANDER

DET HÄR ÄR en HPLC-MSMS, den vänstra delen är en vätske­kromatograf medan den högra är en masspektrometer. Den används för att analysera förekomsten av olika kända och förväntade ämnen i det prov som ska undersökas.

TIDEN MELLAN labb och skrivbord är ganska jämnt fördelad. Merle Plassmann arbetar på Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES) som laboratorieansvarig och ser till att all utrustning fungerar.

Men hon hjälper även nya studenter och doktorander med att komma igång och lära sig hantera de olika instrumenten.

ETT ANNAT analys­ instrument använder sig av förbränningsjon­ kromatografi. Syftet är att undersöka om alla fluorerande ämnen hittats i det prov som undersökts eller om det finns fler som ännu inte upptäckts och som sedan kan letas efter genom högupplösande masspektrometri.

PROVER FRÅN ALLA möjliga källor kommer in till den enhet där Merle Plassmann jobbar, det kan handla om fiskar, vatten, slam eller som i det här fallet prover från uttrar som skickats till Naturhistoriska riks­ museet. Kemikalierna extraheras från provet och här dunstas extra vätska av för att koncent­ rera provet så att det sedan kan analyseras.

ETT LITE OVÄNTAT inslag i laboratoriet är en tandkrämstub.

Men Merle Plassmann berättar att just tandkräm är bra för att få bort beläggningar på en del detaljer gjorda av stål. Ett tips som säkert kan vara användbart även för hemmet.

EN STOR DEL av Merle Plassmanns arbete i labbet är över­ vakning av högfluorerande ämnen, som är skapade av människor och som ofta används i vatten- och smutsavstötande ytbehandlingar. De är väldigt svårnedbrytbara och byggs därför upp över tid i takt med att mer produceras. Vissa av de hög­fluorerande ämnena har visat sig leda till leverskador eller ökade cancer­ risker, och därför forskas och mäts det mycket på just dessa ämnen.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Varför blåser det vid tunnelbanan?

Frida Bender, biträdande lektor, Meteorologiska institutionen.

INGEN SOM JOBBAR i Frescati har nog undgått att det blåser ovanligt mycket just vid entrén till tunnelbanestationen Universitetet, men vad beror det på?

Vi ställde frågan till Frida Bender, biträdande lektor vid Meteorologiska institutionen.

Svaret heter pistong-effekt eller på engelska ”piston effect”. När ett tåg åker igenom en tunnel skjuts luften framför tåget och det skapas ett högtryck. Bakom tåget bildas ett lågtryck, vilket sedan skapar ett sug när tåget lämnar perrongen. Det suget är vad vi känner av när vi går in igenom tunnelbaneingången.

– Pistong-effekten i kombination med att tunneln mellan KTH och universitetet är ovanligt lång, och att det bara finns en utgång vid stationen, är det som orsakar lufttunneln som bildas vid ingången, förklarar Frida Bender.

Hon menar att det också kan vara så att effekten blir extra kraftfull på grund av det omkringliggande landskapet. Att det ligger ett vidsträckt fält direkt framför ingången, där luften kan få fart utan hinder kan påverka.

Till vardags forskar Frida Bender på klimatmodeller, matematiska modeller som beskriver klimatet och dess variation. Specifikt studerar

hon hur moln interagerar med – och påverkar – klimatet, och hur molnens egenskaper på­­ verkas av partiklar från utsläpp.

– Det största problemet vi har i dag när vi försöker förutsäga hur klimatet kommer bli i framtiden är att vi inte vet hur molnen kommer att påverkas av en ökad temperatur, och hur de i sin tur påverkar klimatet. Det är därför det är så många som forskar inom det här området just nu.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

FOTO IULIANA DOMINA

Europeiskt universitetsnätverk möttes i Stockholm DEN 1 FEBRUARI var Stockholms universitet värd för ett rektorsmöte med nätverket European Civic University (CIVIS). I CIVIS ingår, förutom Stockholms universitet, sju lärosäten: National and Kapodistrian University of Athens (Grekland), Université Libre de Bruxelles (Belgien), University of

Bucharest (Rumänien), Universidad Autonoma de Madrid (Spanien), Aix-Marseille Université (Frankrike), Sapienza Università di Roma (Italien) och Eberhard Karls Universität Tübingen (Tyskland). Vid mötet deltog rektorerna från alla åtta lärosäten. Fokus låg på att komma överens om de viktigaste

satsningarna som nätverket ska arbeta med de närmaste åren. Satsningarna ska skapa goda förutsättningar för studenter och forskare att studera vid och samarbeta med de andra lärosätena inom CIVIS.

28

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO EVA DALIN

mångskiftande, så just nu ser jag mest fram emot att fördjupa min kunskap och sätta mig in i alla de olika ärenden som väntar.

Inte minst ser jag fram emot att lära mig mer om våra kulturfastigheter. Akademien äger och vårdar Borgs by på Öland, Stensjö by i Småland, slotten Skånelaholm och Stjernsund samt det Rettigska huset på Villagatan, som är Akademiens hemvist.

Vilken roll spelar ni i samhället?

– Vitterhetsakademien stödjer humanvetenskaplig forskning som innefattar humanistiska, rättsvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen samt kulturmiljövård. Det gör vi på många sätt: genom forskartjänster, forskningsprojekt, konferenser, publikationer, stipendier, priser med mera. Vi samarbetar ofta med andra forskningsfinansiärer och akademier.

Karin Helander, professor i teatervetenskap, som är ny ständig sekreterare i Kungl. Vitterhetsakademien.

Vad innebär ditt nya jobb?

– Jag ansvarar för att verksamheten fungerar.

Den ständige sekreterarens roll motsvarar ungefär en VD i ett företag.

Vad ser du mest fram emot att göra?

– Verksamheten är både omfattande och

Akademien instiftades av drottning Lovisa Ulrika år 1753, behövs den verkligen i dag?

– Absolut! Vitterhetsakademien är ett oberoende vetenskapligt samfund. Det betyder att vi fritt kan främja forskning som är viktig och angelägen, oberoende av politiska och andra trender.

ANNIKA HALLMAN

SAMIR har fått ett nytt utseende FRÅN OCH MED den 1 januari har formulären i universitetets inrapporteringssystem SAMIR fått ett nytt utseende, men innehållet är oförändrat. Rutinerna för anmälan och hantering av ärenden i SAMIR, exempelvis tillbud och miljöavvikelser, kommer vara oförändrade med några undantag: Anmälaren får automatiskt svar på inskickat ärende, men inte prefekt eller skyddsombud. Ärendena måste därför hanteras manuellt och svar kan dröja några dagar.

Ny rutin införs av hanteringen av arbetsskadeanmälan för att uppfylla den nya Dataskyddsförordningen, och anmälan som är i PDF-format lösenordskyddas när den vidarebefordras till prefekt eller avdelningschef samt skyddsombud.

I november slöt Ekonomiavdelningen avtal med AFA-försäkringar för användning av Informationssystem om arbetsmiljö (IA) när det gäller hanteringen av ärenden. Innan det nya systemet är implementerat kommer IT-avdelningens ärendehanteringssystem att användas fram till slutet av juni.

Forskning om hållbart flygbränsle beviljas medel PROJEKTET ”Flygbränsle från lignin” har beviljats 4,7 miljoner kronor från Energimyndigheten för att undersöka möjligheterna till att omvandla olika former av vedämnet lignin till flygbränsle. Professor Joseph Samec är ansvarig forskare för projektet vid Institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet.

Lignin är ett ämne som binder ihop cellulosafibrer i trä och annat växtmaterial, och har tidigare betraktats som en restprodukt i skogsindustrin. Projektet, som har beviljats medel för tre år, kommer att undersöka tekniska möjligheter och begränsningar, samt göra beräkningar av koldioxidutsläpp och kostnader.

29

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Nytt nätverk förenar neurovetenskap och lärarutbildning

Åtta forskare vid universitetet bland de mest citerade

ETT NYTT NÄTVERK för universitetets forskare, doktorander och lärarutbildare arbetar för att samarbeta över disciplinerna och på sikt ändra innehållet i lärarut­ bildningarna.

Hillevi Lenz Taguchi, professor i barn- och ungdomsvetenskap, har tagit initiativ till nätverket, tillsammans med Håkan Fischer, professor i biologisk psykologi. Hillevi Lenz Taguchis forskning har de senaste åren varit inriktad på det område som på engelska etablerat sig som educational neuroscience.

I NOVEMBER publicerades Clarivate Analytics årliga lista på världens mest citerade och inflytelserika forskare. Analysen bygger på data från företagets referens- och citeringsdatabas Web of Science. Följande forskare från Stockholms universitet finns med på listan: Ian Cousins, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Carl Folke, Stockholm Resilience Centre, Stefano Manzoni, Institutionen för naturgeografi, Ilona Riipinen, Institutionen för miljö­vetenskap och analytisk kemi, Johan Rockström, Stockholm Resilience Centre, Erik Sonnhammer, Institutionen för biokemi och biofysik, Brian Walker, Stockholm Resilience Centre, Cynthia de Wit, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi.

Mer än 4 000 forskare världen över finns med på listan över mest citerade, fördelat över 21 olika ämnesområden. Nytt för i år är att företaget inkluderar ytterligare cirka 2 000 forskare i världen som varit de mest citerade och inflytelserika under senaste decenniet inom ett tvär­ vetenskapligt ämne.

Sveriges första döva professor FOTO FRANCISCO DE LACERDA

JOHANNA MESCH vid Institutionen för lingvistik har nyligen befordrats till professor i teckenspråk. Johanna är döv, ämnesföreträdare för teckenspråk och nu också Sveriges och Nordens första döva professor. Johanna Mesch disputerade 1998 med avhandlingen ”Teckenspråk i taktil form – turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk”.

Efter doktorsavhandlingen har hennes expertkunnande inom forsknings­området taktil teckenspråks­kommunikation hos personer med döv­blindhet varit efterfrågad.

Ytterligare forskningsintressen är tvär­ språkliga jäm­förelser mellan tecknade språk.

Sverige värdland för Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi VID ÅRSSKIFTET blev Sverige värdland för organisationen Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK). Felipe Estrada, professor vid Kriminologiska institutionen, har valts till ordförande för organisationen, vilket innebär att sekretariatet är beläget på Kriminologiska institutionen under perioden 2019-2021.

Organisationen grundades 1962 av justitie­ ministerierna i de fem nordiska länderna.

Uppdraget är att befrämja forskning inom kriminologi och kriminalpolitik inom medlemsländerna, ge råd till medlemsländernas regeringar och till Nordiska rådet i frågor om kriminologi samt sprida information om sin verksamhet och nordisk kriminologi.

I korthet EMIL JOHANSSON BERGHOLTZ, forskare vid Fysikum, har fått Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag.

SARA STRANDBERG, universitetslektor vid Fysikum, och MARKUS JANSSON, universitetslektor vid Institutionen för astro­ nomi, har beviljats femåriga förlängnings­ anslag på 8 750 000 kronor vardera av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW).

LJUBICA MIO EVI , litteraturvetare vid Institutionen för kultur och estetik, får Kungl.

Vitterhetsakademiens pris för förtjänt vetenskapligt arbete 2017-2018 för avhandlingen ”Fantasiens morgonrodnad: En studie i Clas Livijns romaner”.

GÖRAN WIDMALM, professor vid Institutionen för organisk kemi, har utsetts till mottagare av Ulla och Stig Holmquists vetenskapliga pris i organisk kemi 2018.

JOHN HASSLER, professor vid Institutet för Internationell ekonomi, har valts in i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

LINN MYHRMAN, är sedan 1 februari ny chef för universitetets IT-avdelning. Hon kommer närmast från en chefspost på Skatteverkets IT-avdelning.

HENRIK ÖSTERBLOM, har befordrats till professor i miljövetenskap med inriktning mot ekosystembaserad förvaltning av Östersjön vid Stockholms Resilienscentrum.

OLLE LUNDBERG, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, har av regeringen blivit förordnad som ledamot av styrelsen för Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte).

JIAYIN YUAN, har befordras till professor i materialkemi vid Institutionen för materialoch miljökemi.

CAMILLA BARDEL, professor vid Institutionen för språkdidaktik, är en av sju nyvalda ledamöter i Vetenskapsrådets utbildnings­ vetenskapliga kommitté.

MICHELE COLOMBO, anställs som professor i italienska med språkvetenskaplig inriktning vid Romanska och klassiska institutionen.

CAROLINE KERFOOT, har befordrats till professor i tvåspråkighet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

NIKLAS JANZ, har beordrats till professor i evolutionär insektsekologi vid Zoologiska institutionen.

ULLA-KARIN SCHÖN, har befordrats till professor i socialt arbete med inriktning mot funktionshinder och äldre vid Institutionen för socialt arbete.

STAFFAN FURUSTEN, har befordrats till professor i företagsekonomi med inriktningen management, organisation och samhälle vid Företagsekonomiska institutionen.

VANESSA BARKER, har befordrats till professor i sociologi vid Sociologiska institutionen.

BOEL HACKMAN, blir ny prefekt vid Institutionen för kultur och estetik.

LISA KÄLL, blir ny prefekt vid Institutionen för etnologi, religionshistoria och

Läs mer på su.se/medarbetare

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, annika.hallman@su.se, per.larsson@su.se

30

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

IN ENGLISH PHOTOS EVA DALIN, CLÉMENT MORIN, ELISABET IDERMARK, ALBERT JIMENEZ/MOSTPHOTOS, VICTOR GÅRDSÄTER SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Heading towards the “Stockholm Trio” AFTER SIX YEARS as President of Stockholm University, I am now starting a new three-year period, with new strategies for 2019-2022.

The new strategies emphasise collaboration at all levels: locally between the major universities in Stockholm, as well as regionally and internationally.

When I took office, the discussion of a merger between Karolinska Institutet, KTH Royal Institute of Technology and Stockholm University had recently been put on ice. Much has happened during these years. The presidents and university directors of our three universities, who meet on a regular basis, have now agreed to explore the possibilities for a new model of collaboration during the spring. We want to form an alliance between three independent universities, in line with those created in Berlin, London and Paris, where we can develop our internal collaborations in research, education and outreach, while also presenting a united front to the outside world.

During my years as President, a cooperation agreement has been signed between the Stockholm County Council and Stockholm University, as the last of the three major universities in Stockholm.

It is an important agreement through which a number of projects have been successfully initiated, and where seed money now allows for development in several areas. There is much more to do, however.

The reorganisation and name change to Region Stockholm took effect at the start of this year. An alliance between the major universities in

Stockholm would increase our visibility and ability to act as higher education institutions in the region, where we have so far been too anonymous. Collaboration across all scientific areas is important for the region itself and its development, but also to allow our universities to fulfil our duties together.

There is much to gain from deeper collaboration on the inter­ national level as well. On the Shanghai ranking, which is mainly based on additive indicators and thus allows itself to be calculated, our universities together would end up in ninth place in the world – which effectively neutralises the arguments of all those to claim that Sweden cannot assert itself academically in international competition. The University of Tokyo chose the three of us – the “Stockholm Trio” – as one of ten international strategic partners. We also have a joint collaboration with the University of Illinois from before. Through an alliance between three complementary universities in the capital, we demonstrate a tremendous international strength, a complete academic environment with a cohesive campus in Stockholm Science City.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING President

Internationalisation efforts to be strengthened

Amy Lee at Stanford University welcomed Astrid Söderbergh Widding, Stefano Bonetti, Anders Nilsson, Elisabeth Wåghäll Nivre, Henrik Cederquist and Maria Wikse when they visited Stanford recently.

Updated core values in the new strategies KNOWLEDGE, enlightenment and truth-seeking are the University’s new core values.

The updated core values are the direct result of the University’s participation in the international project Living Values, which was described in detail in the latest issue of Universitetsnytt. The new core values can be found in the strategies alongside the fundamental academic core values: autonomy, academic freedom, equity and integrity.

“The core values are the starting point for the strategies and all our operations,” says President Astrid Söderbergh Widding.

“Strategies and values should not only exist on paper, they should permeate our work.”

According to the President, a constantly ongoing conversation is the goal of the work relating to core values. Consequently, there was no requirement that the new core values should be unique to Stockholm University. Instead, they should correspond to our own as well as other people’s view of the University, and be both descriptive and demanding.

GLOBAL ENGAGEMENT – this is the name of Stockholm University’s long-term plan for the continued internationalisation efforts.

Stockholm University is an international academic environment, and international collaboration is a prerequisite for excellent research and education of high quality.

The internationalisation plan Global Engagement is based on the University’s overall strategies and specifies the central starting points for its international operations.

According to the plan, the University will promote an international academic environment that is permeated by excellence, improved conditions for international recruitment, mobility and collaboration, as well as increased visibility and presence in the international research and education arenas. Ambitions are high: “A changing world, with nationalist movements and resistance to facts, affects the universities’ work and makes it important to safeguard an inclusive, international openness,” is written into the plan, which is long-term but also responds to current trends.

The University Administration is working actively to provide coherent support to the international operations and thus contribute to increased international collaboration through more incoming and outgoing students, teachers, researchers and postdocs.

“Global Engagement emphasises the importance of strategic analysis in order to enable the University to both be flexible and act on a long-term basis, but does not point out prioritised geographical regions,” explains Maria Wikse, Head of International Affairs at the Research Support Office, who has worked on developing the plan.

On 3 April, a breakfast meeting for employees will be held to present Global Engagement in more detail. More information at: su.se/internationalisering

31

UNIVERSITETSNYTT NR 1 2019

Research Database to be shut down on 1 June THE RESEARCH DATABASE will be shut down on 1 June 2019. After this date, the database will no longer be available to external or internal users.

The reason is that the technical solution for the service can no longer be maintained without making new investments.

“Therefore, a decision was made to shut down the service. The decision was made by the Director of Administration in consultation with the Senior Management Team,” says Emily Dock Åkerman,

research administrator at the Research Support Office.

The database will not be replaced by a new solution, as it has been difficult to find such a service.

Where can one go to find out more about a certain type of research going forward?

“The best way is to contact the relevant departments. It is also possible to search for projects funded by Swedish research funding bodies in the

Swedish Research Council’s national database SweCRIS. You can also contact the Research Support Office.”

Until 31 March 2019, the Research Database will function as usual. During April and May, the Research Database will still be there, but it will no longer be possible to register new information. On 1 June 2019, the Research Database will shut down and no longer be available to external or internal users.

“As long as the database remains, the information within can be exported, and a list of all projects can be saved in Excel format. During the spring, the Research Support Office will do our best to help retrieve the information that researchers have registered in the service,” says Emily Dock Åkerman.

More information is available at Med­arbetar­ webben/Stödsystem/Forskningsdatabasen.

Questions can be e-mailed to: researchdatabase@su.se

Bicycle Day on Frescati in May

The aim of Bicycle Day is to get more people to commute to the University by bike.

ON 10 MAY, a bicycle day will be organised on campus in order to encourage staff and students to start commuting by bike.

“This is part of the work on trying to reduce the University’s environmental impact in connection with transport. We should act as a role model when it comes to choosing sustainable travel options. One of the strategy areas in the University’s facility management plan is sustainability, where the focus of the planning is a cohesive campus with good communications that include public transport and cycling. The aim is to contribute to sustainable travel,” says Lena Lundqvist, who is head of the Property Management Office

and one of the initiators of the Bicycle Day together with Akademiska hus.

During Bicycle Day, Christer Johansson, professor at the Department of Environmental Science and Analytical Chemistry, will give a lecture on the benefits of bicycle commuting. Together with the Swedish School of Sport and Health Sciences and Umeå University, among others, he recently conducted a study on the implications for public health if those who currently commute by car in the county, but have less than half an hour bicycle ride to work, would start cycling instead.

More activities will be presented during the spring.

A plan in constant change THE DEBATE on what the transition to full and immediate open access to research results should look like took a new start last autumn when the action plan called Plan S was presented. But what does the plan mean for researchers, and what are the concerns?

The debate on a transition to full and immediate open access gained new momentum in September last year when cOAlition S was launched. Currently behind the name are national research councils, including Swedish Formas and Forte, from 13 European countries, and the coalition is also supported by the European Research Council (ERC).

The project is based on an action plan called Plan S, and the objective is for the results of all publicly funded research in the countries that form a part of the coalition to be published with full and immediate open access from the year 2020. The introduction can be implemented until 2024. The plan is based on ten principles, and the coalition wants to use its collective voice to negotiate for change.

Peter Allebeck is Secretary General at Forte, one of the research funding organisations behind Plan S, and he argues that there is a great need to change the system.

“We have long had the policy that publicly funded contributions should be made publicly available.

This is now being clarified, and the embargo times of the past, which have been applied in slightly different ways, must go. The publishers have charged high costs, both for subscriptions and for open access publishing, and this system must be changed.

An implementation plan that is in development at the European level shows various ways to achieve the goal of open access.”

Since Plan S was introduced, the debate on open access has intensified, not least here in Sweden.

Criticism has been raised against several aspects.

At the end of January, 133 researchers, mainly from the humanities and social sciences, sent an open letter to the funding bodies that have supported Plan S. On 28 January, a seminar was held at the Stockholm University Library, where the focus was on discussing the process. One of those who highlighted some risks and concerns was Carina Mood, professor at the Swedish Institute for Social Research (SOFI).

“Plan S poses a serious threat to the quality and competitiveness of Swedish research. The plan

excludes researchers from virtually all top journals, as well as a large majority of all quality journals.”

The seminar was also attended by the President of Stockholm University, Astrid Söderbergh Widding, who stressed that the current publishing system has reached the end of the road and that a system change is needed.

Libraries are also an important party in the work towards open access. Wilhelm Widmark, Library Director at the Stockholm University Library, has some advice for those who have comments or suggestions: “The Swedish funding bodies that have signed Plan S have an open inquiry document where researchers can add their comments. Science Europe also welcomes comments on the implementation of the plan. My advice to those who are concerned is to provide comments to the funding bodies. We do not yet know how the implementation plan will ultimately look and be interpreted by the funding bodies.”

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Mona Blåsjö Mona Blåsjö, universitetslektor och docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, forskar om hur vuxna kommunicerar på jobbet och i undervisning.

Hon har i cirka 20 år skrivit om, föreläst om och undersökt akademiskt skrivande.

Olika spelregler för att äga kunskap ”Jag var rädd att det skulle bli fel annars.”

Det är ett vanligt svar studenter ger när de anklagas för plagiat i form av att ha skrivit av en källa utan att ange den. De har då uppfattat en spelregel som central: tentasvar ska ge ”rätt” svar, och det finns bara ett sådant.

Om det här var den centrala spelregeln, då vore det kanske ett rationellt beteende att skriva av kurslitteraturen – men det är det ju inte. Minst lika viktigt är att tentasvar är självständiga, att de tyder på kritiskt tänkande och skapar syntes av litteraturen.

Jag brukar ge studenter en liknelse: ”Om ni efter en kurs i bergsbestigning tar helikopter till bergstoppen – vad visar ni då att ni har lärt er?” Det viktiga är inte att åstadkomma ett felfritt resultat – att bara nå bergstoppen eller åstadkomma en text som liknar kurslitteraturen. Det viktiga är färdigheten att göra en syntes av litteraturen, att resonera utifrån den, att kunna relatera delar i den med varandra. Eller vad det nu står i förväntade studieresultat och betygskriterier.

Att ta helikopter till bergstoppen innebär ju dessutom fusk. Men när det gäller kunskap och texter har uppfattningen om fusk och äganderätt kommit i gungning. Enligt Michele Knobel och Colin Lankshear*, forskare i pedagogik, ser den unga generationen inte kunskap och texter som möjliga att äga. Allt finns ju tillgängligt på nätet, det är bara att hämta och mixa. Det är ofta något kreativt, som i fanfiction, där unga skapar nya berättelser utifrån kända figurer från populärkultur.

Men delningskulturen är inte oproblematisk och har lett till stora juridiska processer kring rättigheter. Och inför den unga generationens ”fria ägande” står vi i den äldre generationen och ser förvånat på. Inte minst för universitets­ lärare är det ju självklart att man kan sätta ägandeetiketter – källhänvisningar – på

kunskap och texter. Det är en kärna i hela vår verksamhet: Vem har påstått vad? De nya kunskaper en forskare bidragit med utgör ju hens identitet och värde inom akademin, och vi bävar inför en värld där kunskaper inte förses med korrekt källa.

Vi kan fortsätta lägga hela ansvaret på gymnasiet, eller ta tag i det själva.

Mitt i den här gungande konflikten – äga eller inte äga – står de nyblivna studenterna.

Om de tar delningskulturen med sig in på universitetet är de illa ute – de kan ju stängas av om de blir påkomna med plagiat.

Men om vi lärare inte tar in att världen har förändrats så är vi också illa ute. Det är vi som har ansvaret för att studenterna ska förstå skillnaden mellan spelreglerna i den akademiska världen och i världen ”därute”.

Ett sätt är att helt enkelt prata om det som spelregler i stället för något abstrakt eller bara juridiska risker. Ett annat sätt är att framställa det som spännande vilka personer som står bakom de formella källhänvisningarna.

Ett tredje sätt är att tillsammans titta på olika sorters texter och diskutera vilka som står bakom dem med vilken typ av kunskaps­ bidrag. Vi kan fortsätta lägga hela ansvaret på gymnasiet, eller ta tag i det själva.

MONA BLÅSJÖ

* Lankshear, Colin & Knoble, Michele (2006). ”New literacies: everyday practices and classroom learning”.

2. ed. Maidenhead: Open University

Nästa nummer kommer ut i mitten av maj. Manusstopp 24 april.