Att motverka plagiering 111216 by Per Larsson

upptäcka

kopiering

examinationen

utkast

skrivande

redan

används

inlämnade

metoder

misstanke

betyg

fått

många

hjälp

helt

många

fall

idéer kunskaper

kanske

studenter

förmåga

problem

själva

uppgift

behöver

läraren vidare

samarbete

Stockholms

får

följa

studentens

grunder

studenternas

färdigheter

göra

mer in feedback

skrivit

universitet

rektor

gör

tid

andras

förmåga

bara

material

bra

hjälp

lärare

Stockholms

lära

kopiera

finns exempel eget se

även

student

vilseleda

information

Att motverka plagiering En handbok för lärare vid Stockholms universitet

många

ska

styrka

arbete bra

göras

kapitel

kunskaper

citering

akademiskt

innebär

studenter

uppgifter

normer får

bara

delar

visar

vissa

rektor

genom

mindre

fått

kursen

kunskap

uppgift

används

visa

tillämpa

egen

uppgiften

korrekt

använda

vidare

information arbeten gäller

fall

lärarna

kunskaper

sitt

idéer

kommer

skriva

citat

helt

måste

olika fusk

texten

endast

betyg

be källhänvisningar

ofta

metoder

misstanke

utkast

styrka

arbete skrivande

egen

visar

uppgifter

normer

redan

inlämnade

textmatchningsverktyg

upptäcka

annan

examinationen

text

information

kopiering

kanske

kapitel

arbeten

använder

citering

försök akademiskt bör läraren del

exempel

vissa

delar

akademiskt

universitet

gäller

gör

handlar åtgärder

ofta

annat verktyg

lära

vilseledande

fusk

genom

exempel

många

akademiska

vilseleda

viktigt

dock lämnar

kunskap

tillämpa

lärarna

visa

fråga

universitet

källor

läraren skriva använda

plagiering

citat

andras frågor

kontrollera

vilseledande

kopiera

information grundad

del

citat

studenterna

kursen

ge student

också

sitt

tidigare

finns regler

lära

kunskaper

Stockholms

Studenten

kommer

ärendet

samarbete

universitet

exempel

läraren vidare

dock lämnar

andra

handlar åtgärder

behöver

kunskap

texter

göras

uppgift

bör

viktigt

ska

skrivit

följa

studentens

grunder

studenternas

färdigheter

göra

mer in feedback

studenter

institutionen

problem

själva

korrekt

texten

uppgift

© Stockholms universitet 2010. Andra reviderade upplagan 2011. Text: Handboken bygger på Jude Carroll & Carl-Mikael Zetterling, Hjälp studenterna att undvika plagiering, 2009. Texten har bearbetats och anpassats för Stockholms universitet av Stefan Ekecrantz, Fredrik Oldsjö, Brit Rönnbäck och Joakim Wrethed vid Universitetspedagogiskt centrum, UPC. Jude Carroll har utformat appendix 3–9. Form: Ordförrådet

Att motverka plagiering En handbok fĂśr lĂ¤rare vid Stockholms universitet

att motverka plagiering

innehåll

Innehåll Introduktion

Vad är skillnaden mellan plagiering och fusk?

Varför bör man läsa handboken?

Sambandet mellan plagiering, lärande och färdigheter

Studenters oro

Kapitel 1. Studenters plagiering

1.1 Definition av plagiering

1.2 Fusk

1.3 Att informera om och öva studenterna i akademisk citering och källhänvisning 16 1.4 Hur vanligt är plagiering bland studenter vid Stockholms universitet?

1.5 Åtgärder om en student har plagierat

Kapitel 2. Strategier för att utforma program och kurser som förebygger plagiering

2.1 Informera studenterna

2.2 Ställa tidig diagnos

2.3 Undervisa om akademiskt skrivande

2.4 Följa upp och strukturera studenternas arbete

2.5 Bekräfta att arbetet är studentens eget

2.6 Använda textmatchningsverktyg för formativ feedback

Kapitel 3. Metoder att formulera examinationsfrågor som förebygger plagiering

3.1 Undvika frågor eller frågeställningar som redan har färdiga svar

3.2 Undvika frågor som gör det lätt för studenterna att kopiera varandra

3.3 Undvika allmänna eller föråldrade frågor

3.4 Undvika tentamensfrågor som kräver att studenterna använder färdigheter de ännu inte har lärt sig

3.5 Göra tentamensfrågorna ”lagom” svåra

3.6 Tydliggöra vilka delar av studentens arbete som kommer att räknas in i betyget

att motverka plagiering

Innehåll

Kapitel 4. Så upptäcks fall av misstänkt plagiering 4.1 Vad bör läraren leta efter?

4.2 Att använda textmatchningsverktyg för att upptäcka plagiering

4.3 Manuella metoder för att identifiera plagiering

4.4 Sex steg för ett systematiskt användande av textmatchningsverktyg

4.5 Varför lärare blundar för plagiering

Kapitel 5. Rutiner och riktlinjer för hur plagieringsärenden ska hanteras vid Stockholms universitet

5.1 Ansvarsfördelning vid plagieringsärenden

5.2 Plagiering, kunskaper och grunder för misstanke

5.3 Vad innebär det att ha en grundad misstanke om vilseledande?

5.4 Hur fall av plagiering ska anmälas

appendix. 1. Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet

2. Länkar

3. Försättsblad – Försäkran

4. Coversheet – Affirmation

5. Tips och stöd för akademiskt skrivande

6. Guidence to Students on Academic Writing

7. Övning – När går samarbete över gränsen?

8. Övning – Vad är god vetenskaplig forskningssed och akademiskt skrivande?

9. Quiz – Staying within the rules for citation?

att motverka plagiering

innehåll

Introduktion

Vad är skillnaden mellan plagiering och fusk?

Varför bör man läsa handboken?

Sambandet mellan plagiering, lärande och färdigheter

Studenters oro

att motverka plagiering

Introduktion

Den här handboken vänder sig till lärare vid Stockholms universitet och syftar till att ge stöd för att aktivt motverka plagiering. Plagiering är ett problem över hela världen och åtgärder för att motverka detta har utvecklats i stadig takt sedan millennieskiftet. Lärosätenas lärare och ledningar har insett vilken inverkan digitaliserad text, internet, global kommunikation och allt effektivare sökmotorer har. Dessa förändringar har påverkat hur studenter skaffar och använder information vid examination, speciellt vid uppsatser, hemtentor och hemuppgifter. De resurser som finns tillgängliga på svenska och på andra språk, inte minst engelska, möjliggör för studenterna att leta reda på och använda andras arbeten på sätt som tidigare inte varit möjliga. Att få bukt med plagiering är ett långsiktigt projekt som kräver att olika aktörer vid Stockholms universitet arbetar mot ett gemensamt mål. Det generella syftet är att så långt det är möjligt kvalitetssäkra examinationen genom att säkerställa att arbeten som studenter lämnar in för att få högskolepoäng utgörs av eget arbete och att detta därmed kan betraktas som en pålitlig dokumentation av deras eget lärande. Att motverka plagiering bidrar även till att säkerställa att hela universitetsvärlden stödjer och upprätthåller värdet av akademisk integritet och hederlighet. Handboken bygger på en text som den internationella plagiarism-experten Jude Carroll skrev för KTH:s räkning (Carroll & Zetterling, 2009). Hennes text har sedan översatts och bearbetats av medarbetare vid Universitetspedagogiskt centrum (UPC) för att bättre passa de förutsättningar som gäller vid Stockholms universitet. En slutversion har faktagranskats av handläggare för disciplinärenden vid Stockholms universitet.

Vad är skillnaden mellan plagiering och fusk? Plagiering definieras vanligen som att lämna in någon annans arbete som sitt eget. Fusk kan ske på många sätt, men i det här sammanhanget kan det beskrivas som plagiering som inbegriper ett försök att vilseleda. Plagiarism är alltså ett vidare begrepp än fusk och kan bland annat även omfatta okunskap om eller oförmåga att tillämpa vetenskapliga normer och akademiskt skrivande. Ibland kan man konstatera att det handlar om plagiering, men sedan sakna en välgrundad uppfattning om studenten har gjort detta i syfte att vilseleda eller inte. I ett sådant fall är man alltså säker på att det är plagiering men osäker på om det är fusk.

att motverka plagiering

introduktion

Ett studentarbete kan anses vara ett plagiat om det visar på användning av andra människors idéer och material utan att detta har redovisats tillräckligt. I plagierat studentarbete framstår andras idéer och material helt eller delvis som studentens egna. Det kan också handla om att studenter inkluderar andras formuleringar utan att visa att det egentligen är frågan om citering. Inom varje disciplin finns väl utarbetade sätt att visa att man använder andras material, idéer eller formuleringar. Att tydligt tillkännage sådan användning kan bestå av referens- och citeringssystem, en tydlig beskrivning av hur arbetet utvecklades och akademiska skrivtekniker med explicita signaler för när andras idéer, ord, bilder, siffror och annat sådant material används. Många studenter upplever instruktionerna för hur man redovisar och använder andra personers material som oklara och svårbegripliga. Särskilt svårt kan det vara att visa hur och på vilket sätt andras idéer har vävts samman i det egna resonemanget. Hur man hänvisar till andras idéer, resonemang och argumentation är helt enkelt inte någon självklar kunskap. Det är inte tillräckligt som lärare att enbart informera studenter om vad de ska respektive inte ska göra. Studenter behöver få undervisning om varför dessa saker är viktiga och hur de ska göra för att följa dessa regler och normer. Att lära sig att korrekt tillämpa detta tar tid och kräver upprepad övning. En del lärare vet för lite om problematiken med plagiering. Det är inte heller alltid lätt för lärare att hitta plagiat i studenternas arbeten eller veta vad som bör göras när sådana fall upptäcks. Målet är att säkerställa att studenterna vet hur de ska utföra individuellt arbete i sina studier. Att förstå vad självständigt arbete innebär är grundläggande för alla studier på universitetsnivå. När studenter förstår hur de på bästa sätt tillämpar dessa kunskaper i praktiken tenderar problemet med plagiering att kraftigt reduceras.

Varför bör man läsa handboken? Om studentens inlämnade arbete får läraren att misstänka att studenten har försökt vilseleda genom att kopiera eller använda andra personers arbeten utan att uppge detta är Stockholms universitets regler entydiga: Läraren är skyldig att med hjälp av institutionsledningen rapportera fallet vidare till rektor för eventuella disciplinära åtgärder. Kapitel 5 anger tillvägagångssättet som måste följas i detalj. Däremot är långt ifrån alla fall av plagiering ett försök till vilseledande, dvs. fusk. Handboken är avsedd att ge riktlinjer också för hur man bör hantera plagiering där ingen misstanke om vilseledande finns. Strävan med handboken är att lärare ska få svar på vanliga frågor om plagiering: • ”Vad är det?” • ”Varför uppstår det?” • ”Hur kan jag som lärare förebygga det?” • ”Hur upptäcker jag det?” • ”Vad ska jag göra om jag upptäcker det?”

att motverka plagiering

Introduktion

Lärare kan spara tid, främja lika och rättssäker bedömning samt i vissa fall även förbättra studenternas lärande genom att tillämpa de steg som beskrivs i handboken. Förslag ges hur lärare kan integrera förebyggande åtgärder mot plagiering i den löpande undervisningen och hur kollegor inom samma utbildning kan samarbeta. Här ges också förslag på sätt att arbeta effektivare, vilket är väldigt viktigt då de flesta lärares oro när det gäller plagiering kretsar kring hur mycket tid som krävs för att förebygga, upptäcka och hantera fall. Metoderna som beskrivs här tillämpas på många håll med framgång och behöver inte utgöra ett separat merarbete i undervisningen. Handboken behandlar inte plagiering som ett isolerat fenomen, utan det handlar lika mycket om lärande och om hur man försäkrar sig om att studenterna under sin utbildning här vid Stockholms universitet utvecklar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som de behöver. När studenter plagierar, avsiktligt eller som en följd av okunskap, innebär det att de kringgår en del av lärprocessen. Strategier för att motverka plagiering handlar om att förvissa sig om att studenterna lämnar in eget arbete och inte går miste om väsentliga delar av lärandet. Varje kapitel i handboken beskriver olika moment i arbetet för att motverka plagiering och kan läsas i valfri ordning. Lärare kan därigenom närma sig texten för att få information om en specifik frågeställning. Den strategi som texten ger uttryck för innebär dock att man som lärare i slutändan bör ta ställning till och kombinera flera olika punkter i åtgärdsprogrammet för att effektivt komma åt problemet.

Sambandet mellan plagiering, lärande och färdigheter Plagiering bryter länken mellan lärandet och akademiska meriter. Om en lärare anser att en students arbete är fullvärdigt erhåller studenten kurspoäng. Om studenten däremot har kopierat eller lånat andra personers arbete kan hon eller han inte styrka sin egen självständiga förståelse av ämnet. Detta gäller oavsett om studenten har haft för avsikt att vilseleda eller inte, dvs. oavsett om plagieringen också avser fusk. I högre utbildning visar studenterna oftast prov på sin förståelse genom att använda och bygga vidare på en källtexts innehåll. Man visar inte prov på förståelse genom att endast återge denna. Nu är det självklart inte så att alla studenter som kommer till Stockholms universitet känner till att de måste visa prov på sin förståelse på detta sätt. Inte alla studenter som inleder sina studier inser att de måste lämna in arbeten som visar på en individuell förståelse av ämnet. Alla inser inte heller att de måste använda andras teorier eller resultat för att motivera och förstärka sina egna texter för att läraren ska kunna avgöra om studenten verkligen har tagit till sig kurslitteraturen.

att motverka plagiering

introduktion

Studenters oro Många studenter säger att de är oroliga för att plagiera av misstag eller för att lärarna är mer intresserade av att upptäcka försök till vilseledande än att hjälpa dem med arbetet. Studenter måste följa de regler som finns om hur man refererar till andras arbeten. Samtidigt måste studenterna få tid till att lära sig reglerna och genom undervisning få öva sig i de färdigheter som krävs. Som lärare handlar det om att ge den information, vägledning och feedback som krävs för att studenten ska kunna förstå vad det verkligen innebär ”att göra sitt eget arbete”. En del studenter undrar om de riskerar att anklagas för plagiering om de lägger fram en egen idé med egna ord som senare visar sig ha publicerats eller framförts av någon annan. Detta är inte plagiering men kan vara en bristfällig genomgång av existerande litteratur. I värsta fall har studentens litteraturgenomgång inte varit tillräckligt grundlig. En del studenter oroar sig för att bli anklagade för plagiering om de använder redan etablerade formuleringar eller förklaringar utan att ange källan. Detta tillvägagångssätt är inte plagiering om det omfattar just erkända formuleringar eller förklaringar. Om studenten är osäker på om något faller under denna kategori bör hon eller han rådfråga läraren. Studentens ansvar beskrivs närmare i kapitel 5.

kapitel 1

Studenters plagiering

1.1 Definition av plagiering

Plagiering i skriftlig examination

Plagiering i praktiskt arbete och programmering

1.2 Fusk

Varför fuskar studenter?

All plagiering är inte försök till vilseledande

15 15

1.3 Att informera om och öva studenterna i akademisk citering och källhänvisning 16 1.4 Hur vanligt är plagiering bland studenter vid Stockholms universitet?

Plagierar vissa grupper av studenter mer än andra?

1.5 Åtgärder om en student har plagierat

att motverka plagiering

kapitel 1

Studenters plagiering

1.1 Definition av plagiering Plagiering definieras här som ”att lämna in någon annans arbete som sitt eget”. Ordet ”arbete” syftar på att plagiering täcker en lång rad av aktiviteter, från att komponera musik till att skriva romaner. Inom högskolan ligger fokus på uppgifter som räknas i examinationen, där studenterna lämnar in arbeten för att erhålla betyg.

Högskoleförordningen (SFS 1993:100) nämner inte ordet plagiering uttryckligen. Relevant bestämmelse lyder (10 kap. 1 §): 1 § Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, I den här handboken används frasen ”försök till vilseledande” framgent. Den officiella översättningen (The Higher Education Ordinance, Chapter 10 Section 1) lyder: Disciplinary measures may be taken against students who 1. by prohibited aids or other means attempt to deceive during examinations or when academic work is otherwise assessed

Arbeten vid Stockholms universitet där plagiering kan förekomma omfattar bland annat: • Skriftliga inlämningsuppgifter. I detta fall inträffar plagieringen när studenten använder andra personers formuleringar, teorier eller resultat utan att ange att dessa egentligen har framställts av någon annan. • Praktiska uppgifter och projektarbeten. Plagiering kan till exempel omfatta användandet av andras experimentresultat, datorkod eller liknande, som studenten sedan lämnar in som sina egna. • Designarbete. Studenter som utformar nya produkter hämtar inspiration från andras idéer och kreativitet, men den färdiga designen måste vara skapad av studenten själv. Detta innebär att studenten måste modifiera, utveckla eller ändra de idéer som fungerat som inspirationskälla för att på så sätt göra dem till något eget.

att motverka plagiering

kapitel 1

Plagiering i skriftlig examination Det finns tre vanligt förekommande former av plagiering i studenters skriftliga arbeten.

Att kopiera formuleringar och idéer från publicerade källor Om en student kopierar formuleringar eller idéer rakt av från en publicerad källa, utan att ange detta, är det plagiering. Studenter kan också plagiera om de kopierar andras idéer genom sammanfattningar eller omskrivningar av någon annans text utan att ange detta. Det inom akademin vedertagna sättet att bekräfta att andras idéer har använts är genom att infoga referenser eller citat på de ställen i texten där dessa har utnyttjats. Det finns etablerade konventioner för hur man ska citera och referera till andras arbeten. Institutioner instruerar studenterna att använda olika referensmallar, men alla har det gemensamt att de visar var och hur andras idéer och formuleringar har använts. Det är inte tillräckligt att endast lista källorna i en bibliografi. Om referenserna inte markeras i texten vid de punkter där andras arbeten har använts framgår det inte för läsaren hur studentens text har skapats.

Att kopiera från andra studenter Studenter plagierar i skriftliga och praktiska arbeten genom att kopiera andra studenters arbeten för att sedan lämna in dessa som sina egna. Studenterna känner för det mesta till att det strider mot Stockholms universitets regler att kopiera andra studenters svar, lösningar eller uppgifter.1 De flesta lärare är överens om att kopiering mellan studenterna är oacceptabel. Studenterna hävdar ibland att denna typ av plagiering inte är lika allvarlig då de fortfarande lär sig av den kopierade texten. I en undersökning hävdade några till och med att detta inte borde ses som plagiering utan som ”kontroll av att man gjort rätt”.2 Stockholms universitet förväntar sig dock att alla studenter ska lösa alla individuella uppgifter på egen hand. I kapitel 5 finns förslag på hur man hanterar kopiering mellan studenter. Kapitel 3 innehåller förslag på olika sätt som lärarna kan använda för att motarbeta denna typ av kopiering. Detta kan till exempel göras genom utformningen på uppgifterna som lärarna ger studenterna. Uppgifterna bör inte vara upplagda på ett sätt som uppmuntrar till den sortens kopiering.

Jfr Ashworth m.fl., (1997), “Guilty in whose eyes? University students’ perceptions of cheating and plagiarism in academic work and assessment”, Studies in Higher Education, 22:2, 187–203.

Parameswaran, A. and Devi, P. (2006), “Student plagiarism and faculty responsibility in undergraduate engineering labs”, Higher Education Research and Development, 25:3, 263–76.

att motverka plagiering

kapitel 1

Att samarbeta för mycket med andra studenter De flesta lärare uppmuntrar studenterna att diskutera med varandra. Samarbete leder ofta till nya idéer och insikter och återspeglar hur lärarna själva arbetar tillsammans med kollegor och hur studenterna kommer att arbeta med sina arbetskamrater efter att de har utexaminerats. Trots det vill universitetet att varje student individuellt ska visa att hon eller han har uppnått lärandemålen. Om studenter när de löser individuella uppgifter samarbetar så pass mycket med andra medstudenter att deras arbeten och resultat blir identiska eller närmast identiska klassificeras det som otillåtet samarbete. Detta skiljer sig från att kopiera rakt av eftersom studenterna i det här fallet fortfarande genomför en del av uppgifterna. Trots detta är tillvägagångssättet inte tillåtet om studenterna fått i uppdrag att utföra uppgiften individuellt. Det är svårt att dra en tydlig gräns mellan samarbete och kopiering. Sammanhanget spelar alltid stor roll vid bedömningen, och läraren måste tydliggöra reglerna för olika uppgifter och samtidigt hålla sig till de i kursplanen uppgivna kraven. Särskilt i dessa fall är det avgörande hur studenterna har informerats. Senare kapitel tar upp problemet med gränsdragningen mellan samarbete och otillåtet samarbete mer i detalj.

Plagiering i praktiskt arbete och programmering När det gäller uppgifter som ska examineras individuellt är det viktigt att studenterna gör sitt eget arbete. Det kan till exempel vara när de skriver datorkod, dokumenterar experiment, designar någonting eller löser matematiska problem. Om de inte själva genomför och fullbordar dessa arbeten men ändå lämnar in resultaten som sina egna rör det sig om plagiering. De lärare som utformar sådana praktiska uppgifter måste tydliggöra hur pass mycket hjälp, samarbete, samt lån och användande av andras idéer som är tillåtet. De måste också förklara hur studenterna ska visa hur de har använt andras arbete i sina egna verk.

1.2 Fusk Det finns studenter som köper, stjäl, kopierar eller på andra sätt förfalskar sina akademiska ”arbeten”. Personer som fuskar är medvetna om att detta är otillåtet och kan ha haft många tillfällen att lära sig Stockholms universitets regler och många möjligheter att utveckla sina akademiska färdigheter. Vid allvarliga fall av försök till vilseledande kan en student bli avstängd från universitetet i upp till sex månader. Även kortare avstängningar kan ge allvarliga följder för studentens fortsatta studier, genom att avstängningen kan resultera i indragna studiemedel.

att motverka plagiering

kapitel 1

Varför fuskar studenter? De studenter som fuskar kan nästan alltid ge en förklaring till sina handlingar. Somliga hänvisar till omständigheter kring den personliga förmågan, till exempel: • dålig planering och att man har skjutit upp arbetet till sista stund • osäker på om arbetet ska bli tillräckligt bra • känner att man saknar de nödvändiga kunskaperna En del studenter förklarar sitt fusk med hänvisningar till externa påtryckningar, till exempel: • press från föräldrar eller andra att lyckas • känslan av att höga betyg är nödvändiga för karriärplanerna • för många bollar i luften, med jobb eller privata åtaganden • flera olika akademiska uppgifter eller tidsgränser som krockar Vissa studenter hävdar att plagieringen på ett eller annat vis är befogad och kritiserar i sin tur uppgiften eller kursen, till exempel att: • uppgiften är föråldrad, irrelevant eller oviktig • läraren inte bryr sig om uppgiften, och att studenterna då inte heller behöver bry sig • uppgiften var så enkel att bara kopiera, och det kändes därför logiskt att kopiera svaret

All plagiering är inte försök till vilseledande Fusk innebär att studenten försöker vilseleda andra beträffande äktheten i sitt arbete. Studenter som har plagierat säger ofta att de inte har avsett att lämna in andras arbeten som sina egna, och inte heller att vilseleda läraren i dennes betygssättning. De säger ofta att de inte har förstått vad det innebär att ”göra sitt eget arbete”. Studenter som plagierar säger ofta att de fortsatt att använda metoder de utan problem praktiserat i skola eller andra utbildningsmiljöer. De insåg inte att reglerna var annorlunda när de kom till universitetet. Slutligen säger många att ingen lärde dem de nödvändiga färdigheter som krävs för att följa gällande regler, till exempel hur man hittar och värderar källor, hur man sammanfattar andras idéer eller hur man använder ett specifikt referenssystem för att markera att man använder andras material. Ibland uppger studenter att någon sagt till dem att ”använda källhänvisningar”, att skriva texten ”med egna ord” eller att ”skriva sin egen kod”. Om det funnits någon föreläsning eller något kort avsnitt i kursbeskrivningen som summariskt gått igenom hur studenterna ska använda hänvisningar i sitt arbete har det vid uppföljning ofta visat sig att studenterna inte har förstått instruktionerna eller haft möjlighet att få öva

att motverka plagiering

Högskoleförordningen tar inte upp gränsen mellan plagiering och ”försök till vilseledande”. Kapitel 5 behandlar det mer ingående och syftar till att ge en klarare bild av hur man bör förfara i olika fall.

kapitel 1

hur de ska tillämpas. Att berätta muntligt för studenterna om reglerna är ett användbart första steg, men man ska inte utgå ifrån att detta är tillräckligt för att alla ska förstå vad som förväntas av dem. Senare kapitel i handboken går igenom detta problem ytterligare. Figur 1

”försök till vilseledande”

Plagiering Tentafusk

Fusk

Otillåtet samarbete

Samarbete

1.3 Att informera om och öva studenterna i akademisk citering och källhänvisning Det är viktigt att studenterna tidigt inser att självständigt arbete, citering, källhänvisningar och bibliografier är en nödvändig del av universitetsstudierna. De måste snabbt lära sig de accepterade metoderna för problemlösningsuppgifter och hänvisningar i de skriftliga uppgifterna. Varje institution ansvarar för att informera studenterna på ett systematiskt och tydligt sätt och i undervisningen skapa möjlighet till övning. Kapitel 2 i handboken tar upp frågan om hur man hjälper studenterna att lära sig akademisk citering, självständigt arbete och problemlösning. Se också exempel på information till studenter i Appendix 5. Vilken information och vilka instruktioner studenterna har fått från institutionen kan få konsekvenser för hur fall av plagiering lämpligast bör hanteras. Ibland är den information en student har fått avgörande för huruvida läraren bör anmäla ett ärende som misstänkt vilseledande eller inte. Samtidigt är det inte så enkelt att en student alltid kan tillbakavisa en anklagelse om fusk med hänvisning till att hon eller han inte fått entydig information om att ett visst tillvägagångssätt inte var tillåtet. Om studenten

att motverka plagiering

kapitel 1

till exempel vidtagit aktiva åtgärder för att vilseleda läraren kan det framgå ändå att studenten försökt att vilseleda. En student på fjärde delkursen på första terminens studier i statsvetenskap skickar in ett PM där studenten kopierat en stor del av texten från en annan uppsats på internet. Studenten har tagit bort vissa formuleringar som var lärosätesspecifika i originaltexten och justerat ord i rubriken. Studenten har också lagt in citattecken i vit färg i dokumentet för att försöka lura textmatchningssystemet att det är korrekt återgivna citat. I kursbeskrivningen för delkursen omnämns inte plagiering eller att detta slags åtgärder inte är tillåtna. I detta exempel har läraren anledning att ha grundad misstanke om att studenten försökt vilseleda och ärendet måste anmälas till rektor. Att studenten inte tydligt informerats om att detta förfarande inte är tillåtet ska inte påverka beslutet att hänskjuta ärendet till rektor. Andra fall kan vara mer komplicerade. Två studenter på andra terminens studier i engelska har lämnat in skriftliga PM som i vissa avsnitt visar på betydande likheter. Båda studenterna har skrivit om samma valfria bok och texterna innehåller likartade beskrivningar av författaren och genren. De analyserande avsnitten i texterna är individuella och skiljer sig markant åt mellan studenterna. Tidigare under kursen har studenterna jobbat tillsammans i både grupp- och paruppgifter, som även inkluderat inlämning av en mindre skrivuppgift. I kursbeskrivningen beskrivs inte närmare vad examinationsuppgiften ”eget PM” innebär. Läraren ska alltid ta upp den här typen av frågor med studierektor eller prefekt men i detta exempel finns det faktorer som gör att institutionen troligen bör överväga andra åtgärder än anmälan. Studenterna har under kursen i andra uppgifter fått samarbeta och utforma en skrivuppgift tillsammans. De har inte under denna eller tidigare kurser fått explicit information om vilka restriktioner som gäller för examinationsuppgiftens individuella PM. Plagiatet omfattar bara vissa beskrivande delar medan studenterna skrivit egna analyser, vilket de uppfattat som uppgiftens centrala del. När studenterna i början av universitetsstudierna ska utveckla sin förståelse för regler och börja tillämpa metoderna för akademiskt skrivande måste lärare vara beredda på att plagiering kommer att förekomma som en del av lärandeprocessen. Lärarna måste ha ett visst tålamod med de studenter som använder felaktig citering eller informella metoder för att referera till andras arbeten, särskilt tidigt i utbildningen. Till exempel kan en student använda omskrivningar genom uttryck som till exempel “som det tidigare stycket visar …” för att sedan glömma att lägga till en källhänvisning som anger varifrån innehållet har kommit. I detta exempel visar studenten på ett informellt sätt att orden och tankarna härstammar från en annan text. Därmed kan det inte klassas som försök att vilseleda läsaren. Det är däremot viktigt att lärarna vid sådana brister instruerar studenterna att bli mer uppmärksamma på källhänvisningarna och att de måste utveckla dessa färdigheter under studiernas gång.

att motverka plagiering

kapitel 1

Självklart kan fuskärenden förekomma även tidigt och ska precis som alltid anmälas till rektor. Förstaterminsstudenter är inte immuna mot grundad misstanke om vilseledande. Kapitel 5 handlar om de olika metoder som lärarna använder sig av för att bedöma om grundad misstanke om försök till vilseledande finns. Det förklarar också vad man bör göra om läraren tror att plagieringen är ett inlärningsmisstag.

1.4 Hur vanligt är plagiering bland studenter vid Stockholms universitet? Vi behöver egentligen inte veta exakt hur utbredd plagieringen är för att kunna se den som ett allvarligt akademiskt problem och något som kräver uppmärksamhet från både studenter och lärare. Antalet dokumenterade och anmälda fall av plagiering brukar ligga på ungefär 300 per år. År 2010 rapporterades dock 406 fall in, vilket är en väsentlig ökning. Vid Stockholms universitet blev 23 studenter avstängda och två varnade under 2010 för plagiat eller otillåtet samarbete, vilket motsvarar 0,08 % av universitetets drygt 29 700 helårsstudenter.3 Det finns inga siffror på antalet fall av fusk eller avsiktlig plagiering som inte anmälts som formella disciplinärenden. Det saknas också en bild av hur många fall av plagiering som förekommer utan försök till vilseledande och som hanteras av läraren inom undervisningens ram. Det är vanligare att plagieringen uppstår som en följd av bristande kunskaper och färdigheter om hur man utformar akademiska texter eller att studenten missförstår vad som förväntas av dem, än att hon eller han avsiktligt plagierar en text. Den relativt höga nivån av plagiering genom missförstånd förekommer främst vid en viss typ av uppgifter och bland vissa studentgrupper.

Plagierar vissa grupper av studenter mer än andra? Det finns forskning som pekar mot att det är mer sannolikt att studenter med låga betyg och med avsaknad av akademiskt självförtroende väljer att plagiera.4 Yngre studenter tenderar att plagiera mer än äldre, och personer som studerar på grundnivå plagierar mer än studenter på avancerad nivå. Dessutom plagierar män i större utsträckning än kvinnor.5 Studenter som inte finner värde i uppgiften letar oftare efter genvägar. En student förklarar skillnaden med att om han ville lära sig spela gitarr finns ingen anledning att fuska, men om han ombeds skriva ett arbete om hur man spelar gitarr så var det en helt annan sak.

Se Högskoleverkets rapport ”Disciplinära åtgärder mot studenter. Innehåller även disciplinärenden vid högskolor och universitet 2010”. Rapport 2011:10 R.

Bennett, R. (2005). “Factors Associated with Student Plagiarism in a Post-1992 University”, Assessment and Evaluation in Higher Education, 30:2, 137–62.

Dessa påståenden stöds av flera studier. Ett exempel är: McCabe, D. & Trevino, L. (1997), “Individual and Contextual Influences on Academic Dishonesty: A Multi-Campus Investigation”, Research in Higher Education, 38:3, 379–396. Se också HSV 2011:10 R.

att motverka plagiering

kapitel 1

Ingen av dessa faktorer är speciellt verkningsfull när det gäller att förutse plagiering. Whitely och Keith-Speigel6 fann att det säkraste sättet att förutsäga vilka studenter som kommer att plagiera är att titta på om de tidigare plagierat. Med andra ord, studenter som plagierar tenderar att fortsätta med det. Denna upptäckt bör inspirera lärare att ingripa tidigt i studentens studier för att försöka motarbeta ovanan. Vissa studenter löper större risk att upptäckas för plagiering än andra. Detta gäller främst studenter som inte skriver på sitt modersmål. Ett inkopierat textavsnitt med märkbart bättre språk syns helt enkelt lättare än i en text med en mer jämn språklig nivå. Det finns även skilda synsätt internationellt på den här typen av frågor. I vissa länder och sammanhang förväntas studenter i större utsträckning återge andras texter snarare än redovisa självständiga resonemang – särskilt på lägre nivåer. Då kan hela betydelsen av att synliggöra skillnaden mellan eget och andras arbete komma i ett något annat ljus. Samma sak kan för övrigt sägas om en del svenska gymnasieutbildningar. Andra faktorer som kan öka risken för plagiering i grupper är: • Studenters dåliga skriftliga kunskaper i det engelska språket. Det kan framstå som ”säkrare” för dem som oroar sig för sin engelska att kopiera någon annans text. • Föreställningen bland studenter att lärarna är mer intresserade av en perfekt text än av studentens förståelse av källtexter. • Bristande mod att testa nya metoder för att visa på sin förståelse, speciellt när ett misslyckande har ett högt ”pris”. De flesta studenter vid Stockholms universitet som skriver på engelska har inte språket som sitt modersmål. Det kan därför ibland bli så pass tydligt hur språket i en inlämnad uppgift skiljer sig från studentens språkliga kapacitet, eller skiljer sig från andra stycken i texten, att bedömaren ser det som nödvändigt att vidta åtgärder. Det kan mycket väl vara så att andra studenter kopierar lika mycket från andras texter, men helt enkelt är skickligare på att sätta ihop de olika delarna. Till sist, skillnader i antal upptäckta fall bland olika grupper av studenter anges ofta som det främsta skälet till att tillämpa mer ”objektiva” metoder för att identifiera kopierad text. Textmatchningsprogram (som till exempel GenuineText, Urkund och Turnitin) kan identifiera de delar av en students text som matchar texter i en databas eller på internet. Dessa redskap kan upptäcka kopierad text i inlämningsuppgifter även från skickliga skribenter. Kapitel 4 diskuterar mer utförligt hur dessa verktyg kan användas.

Whitely, P. and Keith-Speigel, B. (2002). Academic Dishonesty: An Educator’s Guide, New York: Taylor and Francis.

att motverka plagiering

kapitel 1

1.5 Åtgärder om en student har plagierat Eftersom plagiering sätter den rättssäkra examinationen ur spel och hämmar studenternas lärande måste man åtgärda alla tillfällen där studenter lämnar in andras arbeten som sina egna. Olika typer av plagiering kräver dock olika typer av åtgärder. De fall, där läraren har grundad misstanke om att studenten försökt vilseleda om att arbetet är studentens eget, ska leda till en formell anmälan. I andra fall, där det rör sig om plagiering men utan misstanke om försök till vilseledande, måste läraren istället följa upp och stötta studentens lärandeprocess för att inte problemet ska upprepas. Mer detaljerad information om åtgärder vid misstänkt fusk å ena sidan och olika grader av annan plagiering å andra sidan finns i kapitel 5. Det är viktigt att ha tydliga riktlinjer för behandlingen av både fusk och annan plagiering. De fall av plagiering som upptäcks inom en viss kurs måste behandlas enligt samma regelverk eller principer. Detaljerade riktlinjer och procedurer för detta återfinns i kapitel 5.

Högskoleförordningen (SFS 1993:100) 10 kap., 9 § lyder: 9 § Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor. När vi talar om Högskoleförordningen här i boken, knyter vi ihop 1 § (se början av detta kapitel) och 9 § och får: “grundad misstanke om försök till vilseledande”. I den engelska översättningen står det (The Higher Education Ordinance, Chapter 10 Section 9): If there is cause to suspect offences such as are referred to in section 1, the vicechancellor shall promptly be notified. Det ger formuleringen: “cause to suspect an attempt to deceive”.

att motverka plagiering

kapitel 2

Strategier för att utforma program och kurser som förebygger plagiering

En strategi i sex steg för att förhindra plagiering

2.1 Informera studenterna

23 25

Att arbeta med ansvarsförbindelse

Att erbjuda information genom interaktiv undervisning

Undervisning med genomgångar online

2.2 Ställa tidig diagnos

Undervisning genom praktiskt arbete

Exempel på tidiga diagnostiska uppgifter

2.3 Undervisa om akademiskt skrivande

Exempel på aktiviteter som övar källhänvisning och citering

2.4 Följa upp och strukturera studenternas arbete när de genomför sina examinationsuppgifter

Aktivera studenterna

Följa studenternas progression

Exempel på hur lärare har följt utvecklingen av studentarbeten

Att använda Mondo för att följa arbetet

2.5 Bekräfta att arbetet är studentens eget

Metoder för att följa och kontrollera studenternas arbetsprocess

Metoder för att kontrollera slutprodukten

2.6 Använda textmatchningsverktyg för formativ feedback

Råd för bruket av textmatchningsverktyg

att motverka plagiering

kapitel 2

Strategier för att utforma program och kurser som förebygger plagiering

Förslagen i detta kapitel fungerar som komplement till förslagen i kapitel 3 om hur man utformar tentamensfrågor och uppgifter som det är svårt att kopiera svar på eller att finna färdiga lösningar till. I detta kapitel fokuserar vi på kursdesign och undervisningsstrategier.

Figur 2 Exempel på tidsplanering för kursdesign och genomförande utifrån ett holistiskt tillvägagångssätt

Lång tid i förväg

Beakta plagieringsaspekter när examinationen i stort planeras och beskrivs i kurs- och utbildningsplaner.

Före terminsstart

Planera strategier för hur det förebyggande arbetet med plagiering ska läggas upp under terminen. Se över och revidera vid behov den information som ska meddelas studenterna.

Före kursstart

Se över examinationsuppgifter och andra inlämningsuppgifter i detalj med avseende på plagieringsaspekter.

Vid kursstart

Information om plagiering. Eventuella färdighetsövningar.

Under kursen

Utkast lämnas in av studenterna. Feedback om plagieringsaspekter, till exempel med hjälp av textmatchningsverktyg.

Kursen slutar

Studenterna lämnar in slutversioner av examinationsuppgiften. Textmatchningsverktyg används.

Efter kursen

Resultat, betyg och feedback meddelas. Upptäckta fall av misstänkt fusk rapporteras till rektor. Övriga förekommande plagieringsfall påverkar feedback och eventuellt betyget.

att motverka plagiering

kapitel 2

Lärarens arbete med en kurs sträcker sig normalt över en lång tid och en del genomförs månader eller kanske mer än ett år innan undervisningen börjar. Det är under den tiden som läraren planerar kursen och bland annat formulerar eller reviderar kursens lärandemål och bestämmer vilka uppgifter studenterna ska göra. En viktig del av lärarens arbete görs naturligtvis under kursens gång, till exempel att lära ut specifika kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Ytterligare annat behöver göras vid eller efter kursens slut, till exempel att ge summativ återkoppling och sätta betyg. En effektiv helhetsstrategi för att motverka plagiering innebär att läraren använder sig av alla de steg som återges i figuren ovan i syfte att arbeta preventivt med plagi ering. På så sätt får studenterna möta en samordnad och välplanerad utbildning med kvalitetssäkrad examination. En helhetssyn på kursplanering och studenters lärande förebygger plagiering, även om det inte finns någon enkel lösning till ett så komplext problem. Att nå fram till en helhetssyn tar dock tid och kräver att lärare samverkar och hittar gemensamma riktlinjer och en samordnad praxis.

En strategi i sex steg för att förhindra plagiering 1. Informera studenterna om plagiering Studenterna kommer inte till Stockholms universitet med färdig kunskap om vilka regler de ska följa. Det är inte tillräckligt att bara informera studenterna om vad de inte ska göra. Man måste också i samband med det informera dem om vad de ska göra. Det räcker inte med att tala om för studenterna att de ska ”referera till andras arbeten”, ”göra sitt eget arbete” eller ”göra ett självständigt arbete” eftersom detta ofta säger väldigt lite för studenter som inte redan har grundläggande kunskaper i akademiskt skrivande och självständigt kritiskt tänkande. Generellt sett är inte muntlig information tillräckligt utan det behövs också skriftlig information. Ett bra sätt att informera om plagiering är att göra det i samband med undervisning om konventionerna för akademiskt skrivande. Alla studenter behöver veta vad som förväntas av dem i deras universitetsstudier. Lärarna vid Stockholms universitet kan inte utgå från att studenterna automatiskt har kunskaper om och förståelse för principerna för akademiskt skrivande. Det kan inte förväntas av studenter på grundläggande nivå att de ska ha dessa kunskaper, även om en del studenter har fått denna utbildning på gymnasienivå. Inte ens när det gäller de studenter som ansluter direkt till avancerad nivå eller forskarnivå kan man förutsätta att de har samma förståelse för och syn på plagiering och fusk som lärarna.

2. Erbjud övning tidigt för att nå en tidig förståelse Att i ett tidigt skede undersöka studenternas förståelse av vad plagiering innebär kan hjälpa både lärare och studenter att inse vad som behöver förbättras. Den bästa metoden för att identifiera studenternas kunskaper och deras förmåga att applicera kunskaperna i praktiken är att ge dem en testuppgift i början av utbildningen. Syftet med uppgiften är att ge studenterna återkoppling på deras förmåga att redovisa när de använder andras idéer och material.

att motverka plagiering

kapitel 2

3. Lär studenterna de nödvändiga färdigheterna För skriftliga uppgifter behöver studenterna ett antal färdigheter, bland annat men inte enbart, hur man gör källhänvisningar. Andra nödvändiga färdigheter är källkritik, att ta anteckningar och att styrka argument med angivna källor och korrekt citering. Studenterna måste strukturera sitt arbete och utveckla en kännedom om de skriftliga konventionerna i respektive ämne och i akademiskt skrivande generellt. Även om en del studenter kan lära sig detta på egen hand behöver de flesta en mer systematiskt strukturerad inlärningsprocess. Som lärare måste man inse vikten av konstruktiv återkoppling också om detta. En student som gör fel måste få återkoppling för att lära sig rätt metod. Moment med övning bör finnas i flera kurser över tid. För praktiska uppgifter och projektarbeten behöver studenterna en lång rad färdigheter, som problemlösning, bruk av teknisk utrustning, programmering och korrekt rapportering. De behöver förmodligen även utveckla sin egen planeringsförmåga för att få tiden att räcka till och att hantera deadlines. Att lära studenterna dessa generiska färdigheter är lika viktigt som undervisningen av den praktiska kunskap som krävs för att kunna tillämpa färdigheterna. Lärarna ska också erbjuda möjligheten att träna dessa färdigheter så att studenterna med tiden kan arbeta självständigt.

4. Omstrukturera utvärderingsprocessen Istället för att endast dela ut uppgifter och sedan hoppas att studenterna kommer att använda effektiva strategier för att utföra dem är det mer fruktbart, speciellt i början av utbildningen, om lärarna hittar undervisningsstrategier som gör det möjligt att kontinuerligt följa och utvärdera studenternas genomförande av sina uppgifter och hemtentor under kursens gång. Ett sätt att strukturera ett sådant processinriktat arbetssätt är att sätta upp delmål, till exempel en preliminär frågeställning (hypotes) en viss vecka, sedan en disposition nästa vecka och en genomgång av bibliografin veckan därpå. Andra tillvägagångssätt kan vara att studenterna ska utvärdera varandras texter och att de ska dela upp större uppgifter i mindre delar med flera individuella deadlines under arbetets utveckling. En effektiv handledning i form av kontinuerlig feedback då det gäller större uppgifter bidrar oftast till att säkerställa att studenten själv har sammanställt arbetet.

5. Äkthetskontroll Med detta menas att man undersöker vem som har skrivit ett inlämnat arbete. Det finns många metoder för att kontrollera om inlämningsuppgiften är studentens eget arbete. Äkthetskontrollen blir särskilt viktig om läraren inte kunnat följa studentens arbetsprocess eller om studenterna läser på distans.

att motverka plagiering

kapitel 2

6. Testa formativ användning av mjukvara för att upptäcka plagiering I kapitel 4 beskrivs hur man använder textmatchningsverktyg för att upptäcka kopi erad text i inlämnade arbeten. Samma verktyg kan dock även användas för att söka efter kopierade textavsnitt i inlämningsuppgifter och i datakod innan den slutgiltiga versionen är klar. Att använda verktygen under hela processen kan göra studenterna medvetna om på vilka sätt deras arbeten ännu inte har nått en acceptabel nivå. En sådan användning av textmatchningsverktygen kan också bidra till att förtydliga lärarens krav på hur texten ska vara uppbyggd. Det finns välutvecklade tillvägagångssätt för hur man bör använda hjälpmedel som GenuineText, Urkund och Turnitin som stöd vid undervisningen av det akademiska skrivsättet. Studier visar att bruket av textmatchningsverktygen är användbart så länge vissa preciserade tillvägagångssätt följs. Mjukvara till att kontrollera kodlikhet, såsom MOSS (Measure of Software Similarity) och Jplag, är lättillgänglig och vad beträffar MOSS så är det kostnadsfritt. Valet av redskap kan baseras på det kodspråk som används i den aktuella uppgiften.

2.1 Informera studenterna Sett till hela utbildningen måste studenterna veta vad plagiering är, hur de förväntas kunna utforma svar på tentamensfrågor och uppgifter, och de bör också ha förståelse för på vilka sätt de kan dela med sig av och diskutera sitt arbete med varandra utan att bryta mot reglerna för otillåtet samarbete, plagiering och fusk. Studenterna behöver veta varför det ligger i Stockholms universitets intresse att förebygga plagiering och varför de måste undvika att plagiera i sina arbeten. Studenterna behöver veta var de kan få mer information och vägledning. De behöver också veta vad som händer när plagieringen upptäcks, speciellt i de fall det går vidare till rektor och disciplinnämnd. Denna information måste distribueras på ett välplanerat och systematiskt sätt, så att studenterna varken går miste om informationen eller får samma information vid upprepade tillfällen. För detta krävs att man i utformningen av utbildning planerar för hur informationen ska förmedlas. I program som redan har en sammanhållen koordinering mellan kurserna kan plagieringsinformationen läggas in relativt enkelt. Detta blir svårare att utföra när det gäller fristående kurser.

att motverka plagiering

kapitel 2

I Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet (dnr SU 301-3164-10) från den 16 december 2010 listas en lång rad punkter om vilken information som måste lämnas till studenterna, och när. Flera av dessa handlar om fusk och plagiering: • Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om, och i så fall i vilken utsträckning, samarbete mellan studenter är tillåtet vid examinationen. • Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om, och i så fall i vilken utsträckning, användning av hjälpmedel är tillåten vid examinationen. • Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna meddelas om krav på källhänvisning föreligger och i så fall att missvisande källhänvisningar kan leda till misstanke om fusk. • Vid kursstart och i samband med att examinationsuppgiften delas ut ska studenterna informeras om att försök till vilseledande vid examination eller när annan studieprestation ska bedömas kan leda till disciplinära åtgärder.

Nedan följer några vanliga metoder som används vid lärosäten i Sverige för att informera studenterna om plagiering: • Informationsmöten organiseras för nya studenter som inkluderar föreläsningar om akademiskt skrivande och om plagiering. Dessa tillfällen är frivilliga och närvaron brukar ligga på ungefär hälften av alla studenterna. • En del utbildningar ger studenterna råd beträffande uppsatsskrivning. Denna vägledning inkluderar information om godkända system för källhänvisningar, med tidigare studenters arbeten som exempel på hur systemen ska tillämpas. Exempel på en mer generell variant av skriftlig information med tips för akademiskt skrivande finns i Appendix 5. • Ett år organiserades en två timmar lång föreläsning om plagiering under den andra terminen av masterprogrammen då man bjöd in alla masterstudenter. Föreläsningen hölls separat från studenternas övriga seminarier och föreläsningar. • Biblioteket erbjuder kurser i att söka och välja ut välunderbyggda källor. Stöd finns också inom lärosäten för akademiskt skrivande. Vid Stockholms universitet ges sådant stöd av Universitetsbiblioteket (SUB) och Språkverkstan. För enskilda kurser måste studenterna veta vilka metoder som används för att utvärdera deras arbeten, och även när dessa metoder används. Om man till exempel använder muntliga prov för att kontrollera om studenterna har förstått innehållet i sina arbeten måste detta meddelas i kursplanen och kursinformationen. Illustrationen i början av detta kapitel visar vid vilken tidpunkt dessa beslut måste fattas för att de ska kunna förmedlas till studenterna på ett korrekt sätt. Studenterna måste också veta

att motverka plagiering

kapitel 2

hur lärarna förväntar sig att de ska tolka kraven på eget självständigt arbete i olika kurser. Om läraren vill att studenterna ska samarbeta kring vissa delar av arbetet, eller om de får söka hjälp från utomstående, måste läraren tydliggöra ramarna för detta. Genomgången inför examinationen måste tydliggöra hur mycket självständigt arbete och hur mycket samarbete som önskas samt hur mycket man förväntas och kan använda sig av andra källor.

Att arbeta med ansvarsförbindelse Studenterna kan bli ombedda att skriva under en ansvarsförbindelse i vilken de försäkrar att de vet vad plagiering är och att det aktuella arbetet inte är ett plagiat. Ett exempel på en omslagssida för en hemtentamen återges i Appendix 3 och 4. Detta omslag är tillräckligt detaljerat för att också ge studenterna information om vad de förväntas göra. Denna modell är betydligt mer effektiv än att i början av studierna be studenterna att skriva på en skriftlig garanti om att inte plagiera. De vet då oftast inte vad det innebär och garantin tappar därmed sitt värde.

Att erbjuda information genom interaktiv undervisning Dessa undervisningstillfällen undersöker studenternas kunskaper genom att be dem skilja på acceptabla och oacceptabla sätt att genomföra uppgifter. Dessa aktiviteter kräver ett interaktivt arbete med avsatt tid för de frågor och diskussioner som uppstår. Exempel på aktiviteter som kan hjälpa studenterna att utveckla sina insikter om plagiering:

Att visa utdrag ur andra studenters arbeten En samling exempel kan användas, varav en del är ändrade för att visa på speciella plagieringsaspekter. Studenterna kan då själva bedöma texten och misstagen och avgöra vilka arbeten som troligtvis fick bra betyg och vilka som klassades som plagiat.

En övning kring otillåtet samarbete Ett exempel på denna aktivitet finns i Appendix 7. Aktiviteten har utformats specifikt för att skapa diskussion om hur studenterna inte får arbeta tillsammans i sina examensarbeten.

Att klassificera vad som är acceptabel omskrivning och vad som är plagiering För exempel på aktiviteter som studenter kan prova på för att sedan diskutera, se Appendix 8 och 9. Dessa exempel blir mer effektiva om läraren väljer textavsnitt från studenternas eget ämnesområde.

att motverka plagiering

kapitel 2

Undervisning med genomgångar online Studenterna kan hänvisas till internetsidor där plagiering förklaras. I Appendix 2 finns ett antal användbara sidor listade. Det är dock inte troligt att studenterna följer dessa instruktioner om det i undervisningen under kursen inte finns någon form av kontroll eller tillämpning av informationen. Övergripande information måste ofta även anpassas till speciella kurser eller program.

2.2 Ställa tidig diagnos Om läraren endast berättar för studenterna vad Stockholms universitet förväntar sig av dem när det gäller akademiskt skrivande och plagiat har det tyvärr ganska liten inverkan på deras förståelse eller deras arbetsmetoder. Detta gäller inte minst när informationen endast avhandlar vad man inte får göra. (”Fuska inte”, ”Kopiera inte”, ”Samarbeta inte för mycket med era kamrater”.) Det finns studenter som kan lära sig av negativ feedback från lärarna (”Johan, det här arbetet är väldigt dåligt!”). Det finns också lärare som inledningsvis ignorerar icke accepterade metoder och hoppas att studenterna till slut ska ta till sig de rätta vanorna. Denna strategi är inte att rekommendera, eftersom den bidrar till att problemet sprids och skjuts fram till senare i utbildningen. Andra lärare ger studenterna alltför kortfattad feedback som de lätt kan missförstå (”Du måste ange dina källor”). Istället för att bara berätta för dem vad de måste göra eller bara ge dem kortfattad feedback på var de har gjort fel, är ett förslag att ge studenterna mindre övningsuppgifter i början av utbildningen. Detta kan till exempel vara korta skriftliga uppgifter, enkel programmering eller enkla designuppgifter. Uppgifterna kan gärna innehålla en blandning av självständigt arbete och samarbete för att lära studenterna att korrekt skilja mellan de båda. Mindre uppgifter inom en kurs är av stort värde för lärandet. Studenterna tränar färdigheter som är relevanta för kursen samtidigt som de använder ämnesspecifik information. Den huvudsakliga funktionen är dock att låta studenterna själva upptäcka om kunskapen om plagiering är tillräcklig och om de, som anser sig besitta denna kunskap, verkligen tillämpar den i sitt arbete.

Undervisning genom praktiskt arbete Om en students inlämnade diagnostiska/praktiska uppgift visar sig vara oacceptabel, måste lärarens feedback vara väldigt tydlig. Vid sådana tidiga arbeten ger läraren vanligtvis synpunkter på: • Huruvida studenten har använt för många formuleringar från källtexten utan att markera dem som direkta citat. • Huruvida man har kopierat direkt från texter eller föreläsningsanteckningar. • Vilken typ av påståenden som kräver källhänvisningar.

att motverka plagiering

kapitel 2

• När källhänvisningar kan användas för att styrka ett argument. • När uppgiften visar på för mycket samarbete och för låg grad av självständighet. Istället för att skriva ner individuell återkoppling på studenternas inlämningsuppgifter kan läraren skapa ett gemensamt dokument som samlar sådana punkter och ger förslag på hur man korrigerar misstagen. Sådana färdigställda checklistor kommer alla till del och kan skickas med e-post eller häftas fast vid studenternas arbeten. Med en tidig diagnos menas att studenterna ges möjlighet att korrigera missuppfattningar eller bristande färdigheter innan de börjar med större och viktigare arbeten.

Exempel på tidiga diagnostiska uppgifter 1. En lärare ber studenterna att leta upp och sammanfatta en nypublicerad artikel som är relaterad till de ämnen som avhandlas under föreläsningarna. De ska sedan kommentera denna artikel med egna ord och stödja dessa kommentarer med källor från kurslitteraturen. De ska sedan skicka sin text till Stockholms universitets verktyg för textmatchning och resultaten diskuteras individuellt med varje student. 2. Tidigt i en påbörjad kurs ber en lärare sina masterstudenter att skriva en kort uppsats om ett konkret ämnesrelevant problem. I detta fall skulle studenterna använda minst tre källor utöver dem i kursmaterialet. Studenterna lämnar sedan in sina arbeten elektroniskt. Alla dessa läggs sedan upp anonymt på Mondo, där studenterna får tre arbeten var att granska med hjälp av föreskrifterna om självständigt arbete, källhänvisning och referenser enligt de konventioner som gäller inom ämnet.

2.3 Undervisa om akademiskt skrivande Alla studenter förväntas efter genomgången utbildning kunna använda något system för källhänvisningar och citering. Att lära sig detta kan ofta framstå som väldigt enkel tillämpning av olika formatkonventioner. Många erfarenheter visar dock att studenterna behöver ett antal färdigheter för att deras skrivande ska nå upp till rimliga akademiska krav. Huruvida man använder kommatecken i citering eller om man bör inkludera sidnummer i källhänvisningen är egentligen bara triviala aspekter av en mycket större fråga. Även dessa aspekter är dock nödvändiga, och de flesta institutionerna vid Stockholms universitet erbjuder i regel vägledning kring systemen. Att visa hur andra mer erfarna skribenter gör hjälper studenterna att själva lära sig akademiska konventioner. En del lär sig färdigheterna genom att läsa andras texter och se hur de har skrivit. Andra är dock tvungna att överge tidigare sätt att skriva, till exempel att kopiera stora stycken text rakt av utan citering, för att sedan lära sig nya sätt som är i enlighet med universitetets regler. Generellt sett behöver alla studenter både direkt undervisning och feedback på sina färdigheter när de lär sig akademiska skrivsätt.

att motverka plagiering

kapitel 2

Bara för att en färdighet kräver undervisning betyder detta inte att den nödvändigtvis måste avhandlas i en föreläsning. Många färdigheter kan istället läras ut under utbildningens eller kursens gång, då lärare och studenter diskuterar olika aspekter av och frågeställningar kring ämnesinnehållet. Särskilda färdigheter som kräver undervisning under utbildningens gång är bland annat: • Hur man hittar bra källor, att till exempel söka sig bortom Google. • Hur man bedömer en källas trovärdighet och tillförlitlighet. • Hur man samlar information från en mängd olika källor, vilket ofta kan ske genom egna anteckningar kring källornas innehåll. • Hur man använder sig av andras teorier i sitt eget skriftliga arbete, till exempel genom citat, omskrivning och sammanfattning. • Hur man visar att text, idéer eller material har hämtats från annat håll och därför inte är studentens eget arbete. Detta kan göras med källhänvisningar eller citat i texten. • Hur man sammanställer och skapar en litteraturförteckning och ett notsystem.

Exempel på aktiviteter som övar källhänvisning och citering Exempel på hur man kan lära ut färdigheterna

En lärare använder sina egna publikationer som exempel för att visa studenterna det akademiska skrivsättets olika komponenter. Diskussion av exempel ur texten. ”Det här är en text som jag skrev, där jag …”

Förslag på metod

Många lärare använder sig av andras vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter i genomgångar och diskussioner. En lärare med ansvar för skrivteknik använder sådant material i diskussioner om författarens användning av citering och källhänvisningar. Hur används citeringen? Var används den? Vilken typ av källor har använts som stöd för författarens argument? etc.

Ett förslag på hur man lär studenterna använda citat

Läraren själv eller studenterna kan skriva om ett stycke av en artikel som är relevant för kursinnehållet och ta bort citaten ur texten. Ge studenterna citaten som fanns i originaltexten separat och be dem att placera dem på rätt plats i texten. Var ska dessa placeras och varför?

Att lära studenterna bedöma en källas trovärdighet och tillförlitlighet

Utöver de vanliga aspekter som studenterna ombeds tänka på när de utvärderar forskningsarbeten eller tidskriftsartiklar kan man också be dem analysera källornas tillförlitlighet. Det kan ske genom gemensam analys av källor i en vald text eller genom att ställa frågor av typen: Varför har en vetenskaplig tidskrift som det hänvisas till större vetenskaplig tyngd än en bok? Vad har störst trovärdighet: en blogg eller en återgivning av en intervju? Hur står sig Wikipedia i jämförelse med en artikel i The Economist med avseende på tillförlitlighet?

att motverka plagiering

Att lära studenterna hur man använder sig av citat

kapitel 2

Presentera olika sätt för hur direkta citat används i ämnesrelevanta artiklar eller tidigare inlämnade studentarbeten. Be studenterna att ranka de tre bästa exemplen på hur citat bör användas: Vilka sätt är bäst och varför?

Att lära studenterna reglerna för parafrasering av text

Välj ut ett stycke ur en originaltext (undvik sammanfattande texter och artiklar). De mest användbara exemplen är kortare beskrivningar av undersökningar eller kortare forskningsstudier. Formulera (eller hämta tidigare studentexempel på) fyra olika parafraseringar av originalet, både acceptabla och oacceptabla. Be studenterna att bedöma varje version med avseende på hur de återger originalets ståndpunkter och samtidigt i vilken grad dessa återges med egna ord.

Att använda universitetets textmatchningssystem vid undervisningen av akademiskt skrivande

Be studenterna analysera en elektronisk textmatchningsrapport från ett tidigare studentarbete. Vilka råd skulle de ge studenten för att förbättra sitt akademiska skrivande? Vilka råd skulle de ge studenten om graden av genomfört eget arbete?

2.4 Följa upp och strukturera studenternas arbete Förslagen i denna del har två syften. Dels att få studenterna att påbörja sina uppgifter tidigt eftersom de, som har för vana att skjuta fram arbetet till sista minuten, ser plagiering som ett av de få återstående alternativen. Dels att bedöma processen för studentens pågående arbete och inte bara den slutgiltiga produkten. Studenterna studerar och lägger ned arbete för att lära sig något. Genom att visa dem hur lärprocessen fungerar och utvecklas kan de själva bli medvetna om sitt eget lärande och bättre själva utvärdera vad de lärt sig.

Aktivera studenterna För att försäkra sig om att studenterna inte skjuter fram arbetet till sista stund kan läraren bland annat: • Dela upp arbetet i mindre delar, som alla har en egen deadline. Kontrollera sedan om studenterna gör klart dessa delar i tid. • Be studenterna att muntligt redogöra för sina resultat hittills eller hur långt de tycker sig ha kommit i sin arbetsprocess, till exempel under ett seminarium. • Be studenterna att till ett specifikt undervisningstillfälle ta med en disposition av sitt arbete. Skriv under och datera dispositionen. Be sedan studenten att lämna in den underskrivna dispositionen tillsammans med det slutgiltiga arbetet.

att motverka plagiering

kapitel 2

Både lärare och studenter måste komma ihåg att det är skillnad på att bekräfta att ett visst arbete kommit igång och att bedöma det formativt eller summativt. Mot bakgrund av lärarnas arbetsbörda är formativ bedömning i ett alltför tidigt skede både slöseri med tid och orealistiskt. Det är mer effektivt att istället lägga lite tid på att bekräfta att studenterna har påbörjat sina arbeten och därigenom också hjälpa dem att utveckla förmågan att planera och använda sin tid.

Följa studenternas progression Många lärare berättar att om de kan följa hur arbetet fortlöper kan de även försäkra sig om att det är studentens eget. Det finns flera metoder för detta: • Avsätt tid för konkret arbete med inlämningsuppgifter under seminarierna. Studenterna kan antingen bli ombedda att göra delar av arbetet under lärarledd tid eller att diskutera vad de åstadkommit med läraren eller andra. • Upprätta en onlinediskussion via Mondo eller annat verktyg där studenterna kan bedöma och kommentera varandras arbeten. Den elektroniskt lagrade informationen kan visa datumen för alla händelser och aktiviteter. Notera att studenterna förmodligen inte kommer att göra detta om det inte är en obligatorisk del av kursen. • Be andra involverade personer kommentera studentarbetena. En lärare kan till exempel inkludera praktikhandledaren i examinationen för att läsa igenom studenternas rapporter och kommentera deras arbete. Det kan också stimulera studenterna till att dokumentera sina reflektioner under sin praktikperiod. • Be om kommentarer kring varje gruppmedlems medverkan. Om ett arbete har genomförts tillsammans med andra studenter kan läraren be varje gruppmedlem att individuellt kommentera arbetsprocessen.

Exempel på hur lärare har följt utvecklingen av studentarbeten Några metoder som kan få studenterna att komma igång med sitt arbete tidigt är: Se till att studenterna bedömer varandras arbeten (kamratbedömning)

Kamratbedömning används lämpligast i formativt syfte och bör inte användas som underlag för betygssättning. Läraren kan ge sina studenter en checklista över saker de ska fokusera på för att studenternas bedömning av varandras texter ska fungera bra och bli så enhetlig och saklig som möjligt. Läraren kan också välja att låta studenterna göra kamratbedömningen utanför undervisningstid, för att de ska utföra den mer noggrant. Läraren kan sedan be varje student att bifoga den kamratbedömning man fått i slutversionen av sitt arbete, för att studenterna också för egen del ska ta vara på sin studentrespons. Läraren bör ta del av alla kamratbedömningar för att kontrollera att dessa har gjorts på rätt sätt.

att motverka plagiering

Ge feedback på utkast och utdrag ur studenttexter

Detta är förmodligen den mest effektiva tekniken men även den mest tidskrävande. Många lärare har dock hittat metoder som är effektiva och mindre tidskrävande. De använder sig av exempelmallar för sina svar, markerar alla fel genom understrykningar men korrigerar dem endast en gång, begränsar ämnen och teman för vilka feedback ges (till exempel endast för användandet av källor) och ger sammanfattande feedback till hela gruppen istället för individuell feedback. (Till exempel: Jag har upptäckt dessa fem vanliga felaktigheter i era arbeten …)

kapitel 2

… förmodligen den mest effektiva tekniken i detta kapitel, men även den mest tidskrävande!

Att använda Mondo för att följa arbetet Genom att använda Mondo under arbetets gång kan läraren följa studenternas progression och därmed lättare se hur tankegångar och arbete fortskrider. Detta kan göras på ett flertal olika sätt, till exempel: • Organisera diskussionsgrupper studenterna emellan i Forum, antingen i helgrupp eller i mindre grupper för kamratbedömning. Studenterna kommer förmodligen bara att delta i dessa om de är obligatoriska, men om rapportering och diskussioner är en del av uppgiften kan Mondo användas av läraren för att se hur aktiva studenterna är på detta område. • Använda Inlämningsmapp som en form av loggbok, enbart synlig för läraren. • Bloggverktyget kan användas för loggboksskrivande. Genom att lägga in studenternas arbeten i Mondo görs de tillgängliga för alla, vilket i sig kan avskräcka vissa studenter från att lämna in plagierade arbeten. Detta gäller inte minst om studenterna läser och bedömer varandras arbeten som en del av examinationen. Ibland är det studenter som bäst kan upptäcka plagiering bland medstudenterna.

2.5 Bekräfta att arbetet är studentens eget Lärarna kan planera in olika metoder för att kontrollera vem som skrivit den text som en student lämnar in genom att noga följa processen för studentens arbete eller genom att kontrollera den slutgiltiga produkten. Om någon av de andra strategierna som beskrivits i detta kapitel har tillämpats är behovet att kontrollera den färdiga texten mindre. I andra fall blir dock en kontroll extra viktig. Läraren måste bekräfta att arbetet är studentens eget om: • Studentens arbete har gjorts utan att läraren kunnat följa processen. • En studentgrupp är så pass stor att läraren omöjligt kan känna till alla studenters prestationsnivå i detalj.

att motverka plagiering

kapitel 2

• Distans- eller e-lärande används i kursen. • Metoder som används för att följa studenternas arbeten slutar fungera eller inte används, till exempel om studenten inte är närvarande vid lärarledd uppsatshandledning eller väljer att slutföra arbetet i annat land.

Metoder för att följa och kontrollera studenternas arbetsprocess Att använda studiegrupper där lärarna ser arbetet utvecklas Den här metoden används i många ämnen vid olika fakulteter. I vissa fall godkänner lärarna inte arbeten om studenterna inte närvarat vid studiegrupperna och slutfört arbetet i detta upplägg, ibland över en period på flera veckor. Argumentet för detta är att arbete som presenteras utan någon kontroll av processen inte kan bevisas vara studentens eget.

Regelbundna möten och kontroll Regelbundna möten kan bekräfta att studenterna genomför sina uppgifter och att de utvecklas akademiskt. Det är viktigt att dessa möten hålls regelbundet, då enstaka möten som hålls långt före deadline för inlämning riskerar att endast visa för studenten hur långt ifrån acceptabel standard hon eller han är. Detta kan ibland få motsatt effekt och leda till att studenter överväger att be andra göra arbetet åt dem istället för att höja sin egen nivå. Som en del av en sådan metod kan läraren välja att inte tillåta att studenter ändrar sitt ämnesval utom vid påbörjandet av ett projekt eller en uppsats. Läraren bör också vara vaksam när studenter själva väljer ämnen för uppsatser. Ibland är studentens val mer influerat av att kunna hitta ett redan färdigt arbete än av verkligt personligt intresse. I de fall där studenterna tillåts välja ämne själva blir alltså kontrollen ännu viktigare.

Metoder för att kontrollera slutprodukten Muntlig examination En kort muntlig examination kan vara ett bra komplement till en skriftlig uppgift. Till exempel en kurs i programmering kan innehålla en fem minuter lång diskussion med varje student efter att de har lämnat in sina programmeringsuppgifter. Under diskussionen ombeds studenterna förklara hur de löste vissa problem och även redogöra muntligt för sina uppgifter.

Kontrollera om studenten kan ändra delar av sitt arbete En annan metod är att be studenterna göra ändringar i en inlämnad uppgift. Studenter i datorteknik kan till exempel få i uppgift att göra mindre ändringar i sitt redan inlämnade arbete under en tidsbegränsad praktisk laboration tillsammans med läraren. Detta är grundat i antagandet att studenten som skrev programmet kan ändra det,

att motverka plagiering

kapitel 2

medan studenter som har kopierat eller plagierat av andra inte kan göra dessa ändringar. Denna metod bedömer därför studentens förståelse, samtidigt som den kontrollerar om arbetet är autentiskt.

Examination som övervakas av personal Examination kan handla om att både bekräfta att lärandet sker och mäta kunskapsnivån. Vid distanskurser finns det ibland inga andra alternativ än att begära att studenten närvarar vid en övervakad examination, då studenten legitimerar sig för att säkerställa att det är den inskrivna personen som också genomför uppgiften. En övervakad examination kan användas som komplement till andra hemuppgifter för att med stickprov kontrollera att studenten har rätt kunskap och förståelse.

Labbrapporter med kort förvarning Lärare upplever ofta problem med kopierade labbrapporter. En metod för att försäkra sig om att de utförts av studenterna själva är att be dem slutföra rapporterna under lektionstid och att lämna in dem innan de lämnar salen. Detta innebär ofta att resultatet blir mer summariskt och mindre korrekt. Å andra sidan menar många att det är ett mer realistiskt tillvägagångssätt som bättre liknar metoder när upptäckter rapporteras i andra kontexter än den högre utbildningen. För att kompensera en snäv tidsram kan studenterna ges en standardmall för att förenkla rapporteringen och de kan uppmuntras att ge sina analyser och tankar i form av anteckningar eller punktlistor. Om detta tillämpas är det dock viktigt att lära ut ämnesrelevant akademiskt skrivande i andra sammanhang.

2.6 Använda textmatchningsverktyg för formativ feedback Det främsta skälet till att lärosäten betalar för textmatchningsverktyg som GenuineText, Urkund, eller Turnitin är att identifiera kopierad text och kontrollera att denna är korrekt citerad. I kapitel 4 beskrivs närmare hur man upptäcker kopiering med hjälp av textmatchningsverktyg. Ett annat bra användningsområde för dessa verktyg är att i formativt syfte ge studenterna kontinuerlig feedback på deras lärande när det gäller att göra korrekta källhänvisningar och ge referenser. Läraren ska dock inte förvänta sig att textmatchningsverktygen själva ska lära ut något till studenterna. Rapporterna man får ut från verktyget har ofta effekten att de gör studenterna uppmärksamma på kraven på ett akademiskt skrivsätt, men de kan inte ersätta själva undervisningen om vad kraven konkret innebär. Diskussioner om rapporterna bör göras vid sidan om den reguljära undervisningen av de akademiska kunskaperna och färdigheterna.

att motverka plagiering

kapitel 2

Råd för bruket av textmatchningsverktyg Visa studenten textmatchningsrapporten men lämna inte ut en kopia av den På detta sätt kan läraren peka ut exempel på acceptabla och oacceptabla tillvägagångssätt och utifrån detta tydliggöra generella riktlinjer. Om studenten själv har tillgång till rapporten finns det en del belägg för att studenten kan lockas att ändra mindre delar av texten för att få bort anmärkningarna snarare än lära sig riktlinjerna inför framtida uppgifter.

Ge mer feedback på utkast och mindre på den slutgiltiga texten Om läraren ägnar större kraft åt att kommentera utkast kan studenterna i större utsträckning lära sig av detta. Ofta lägger läraren ned mycket tid på att ge feedback på färdiga arbeten. Sådan feedback riskerar att bli bortkastad, då studenterna kan se uppgiften som avslutad, vara inne i ett nytt moment och inte ta till sig av feedbacken. Att fokusera mer på utkast innebär inte att lärarna måste tillbringa mer tid med studenternas arbeten utan att samma mängd tid används på tidigare feedback som ger bättre effekt.

Deklarera tydligt när något måste ändras Lärare som med hjälp av textmatchningsverktyg erbjuder formativ feedback måste klargöra för studenterna att det inte rör sig om förslag utan om krav på ändringar för att studenten inte ska underkännas. Efter att ha fått denna feedback måste studenten göra ändringar för att undvika disciplinära åtgärder mot plagiering. Det förekommer att studenter inte genomför de ändringar som läraren efterfrågat och att det beror på att de inte förstått hur allvarligt problemet med plagiering är i deras uppgift. Läraren bör därför noga notera tidpunkten för när feedback gavs, dess huvudsakliga innehåll och vilka konsekvenserna blir om inte de begärda ändringarna införs i det slutgiltiga arbetet.

att motverka plagiering

kapitel 2

kapitel 3

Metoder att formulera examinationsfrågor som förebygger plagiering

3.1 Undvika frågor eller frågeställningar som redan har färdiga svar

3.2 Undvika frågor som gör det lätt för studenterna att kopiera varandra

3.3 Undvika allmänna eller föråldrade frågor

3.4 Undvika tentamensfrågor som kräver att studenterna använder färdigheter de ännu inte har lärt sig

3.5 Göra tentamensfrågorna ”lagom” svåra

3.6 Tydliggöra vilka delar av studentens arbete som kommer att räknas in i betyget

att motverka plagiering

kapitel 3

Metoder att formulera examinationsfrågor som förebygger plagiering

Lärare vill att studenterna i sina lösningar eller svar ska visa prov på vad de har lärt sig men också att examinationsuppgifterna kan vara ett lärtillfälle i sig. När studenterna får en examinationsuppgift hoppas lärare att de ska ställa sig frågor av typen: • Vad betyder den här tentamensfrågan? Vad har jag blivit ombedd att göra? • Vad har jag under kursen lärt mig om denna fråga? • Hur ska jag strukturera och lägga upp svaret till frågan? • Var ska jag börja? Det finns dock studenter som utgår ifrån helt andra frågor: • Kan jag utföra denna uppgift så pass bra (eller tillräckligt bra) att jag får ett bra betyg? • Har någon annan redan undersökt denna fråga, och kan jag i så fall ta reda på vilka slutsatser och resultat hon eller han har kommit fram till? • Är det värt tiden och ansträngningen att göra denna uppgift, eller bör jag lägga den tiden på att göra andra uppgifter? Ska jag använda tiden till att göra någonting annat? • Om jag kopierar eller använder någon annans svar, riskerar jag då att bli upptäckt av läraren? • Vad kommer att hända om jag blir påkommen med att ha kopierat? Detta kapitel ger förslag och exempel på hur man kan utforma examinationsfrågor på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att komma fram till egna svar istället för att kopiera andras.

3.1 Undvika frågor eller frågeställningar som redan har färdiga svar Många frågor har redan besvarats av någon annan, långt innan studenterna tar sig an uppgiften, och många uppgifter och problem har redan etablerade lösningar. Studenterna är ofta väl medvetna om detta. Studenter påpekar att det kan kännas meningslöst att komma fram till ett eget svar när de vet eller upptäcker att det redan finns en

att motverka plagiering

kapitel 3

färdig lösning. Lärare kan öka sannolikheten att frågorna eller problemen får studenterna att tänka själva istället för att memorera eller googla genom att:

Välja en handling som ska utföras i tentamensfrågan Genom att be studenterna att ranka, planera, ändra eller skapa någonting, signalerar frågan att någon form av arbete måste göras. Detsamma gäller för verb som kategorisera, jämföra, välja, uppskatta och motivera. Det är mindre troligt att frågor som innehåller denna typ av handling redan har färdiga svar.

Undvika att ha hela ämnesområden som frågor Att bara begära in redogörelser om hela fält som ”nanoteknologi”, ”genetiskt modifierat spannmål” eller ”hållbar utveckling” närmast inbjuder till kopiering eftersom de är så lätta att söka på och eftersom det finns oändligt mycket färdigt material att hitta på internet.

Undvika frågor i hemuppgifter som endast ber studenterna visa upp kunskap Ord som beskriva, identifiera, räkna upp, berätta och referera till brukar vanligtvis skicka studenterna direkt till Wikipedia eller Google, som ofta gör allt arbete åt dem. Frågor som riskerar att uppmuntra till googlande kan till exempel vara:

”Beskriv på vilka sätt de svenska miljölagarna används för att skydda skogsmarker” ”Utvärdera hur effektiva de svenska miljölagarna har varit i bevarandet av …”

Ett alternativ till frågor som lockar studenterna att bara rabbla upp kunskap är att utforma frågor som ber dem använda sin kunskap för att utforma svaret. Frågan kan gälla ett fall, ett problem, en situation eller annan information som beskrivs i examinationsuppgiften. På detta sätt behöver studenterna tillämpa kunskaper på ett för uppgiften unikt material.

Undvika frågor i hemuppgifter som gäller vanliga eller ”kända” problem inom ämnesområdet Frågor som rör mångfald på arbetsplatsen, informationssäkerhet, eller till och med ett till synes specifikt ämnesval som rökningens inverkan på folkhälsan är alla lätta att ”googla”. Även för mindre allmänna frågor kan studenterna enkelt finna informationen i ett närbesläktat ämne, och sedan forma sitt svar kring den.

Utforma nya frågor för varje kursomgång Studenterna uppger att det är enkelt att finna svaren om de misstänker eller vet att det är samma frågor som förra året. Detta gäller även om den tidigare examinationen inte

att motverka plagiering

kapitel 3

lämnats tillbaka till studenterna, då många ändå kan hitta utdrag eller kopior av tidigare studenters arbeten (en del arbeten finns till och med tillgängliga över hela världen och inte bara vid lärosätet). Rådet att ändra frågorna gäller även för examination som övervakas av lärare. Det finns fall där lärare, som vid en omtenta använt samma prov som tidigare, till sin förvåning upptäckt att svaren in i detalj var identiska med dem som lämnats in vid den första examinationen.

Några tankar från en student i datavetenskap ger en inblick i hur det går att resonera om detta: ”Vilka regler gäller för fusk eller otillåtet samarbete vid inlämningsuppgifter av typen ’gör/utveckla detta dataprogram med dessa funktioner’? En uppgift som delas ut flera år i följd kommer förr eller senare att dyka upp på internetsidor som används för att lära sig lösa olika problem. Jag har själv använt mig av denna metod vid tillfällen då köerna till handledarna varit timslånga. Jag anser inte att det rör sig om fusk, då jag förstod uppgiften mycket bättre efteråt och tänkte efter väldigt länge innan jag kollade på svaret. Men visst, någonstans finns det en gräns, eller gör det inte det? Att snegla på andra personers lösningar utgör kärnan av vad problemlösning innebär. I arbetslivet är det viktigast att man kan använda allt tillgängligt material (internet, kollegor, m.m.) eftersom det många gånger är det enda sättet man kan komma vidare på. Självklart måste man ha upphovsrätten i åtanke, men ingen skapar längre några dataprogram utan tillgång till Google.”

3.2 Undvika frågor som gör det lätt för studenterna att kopiera varandra Kopiering mellan studenter är vanlig när uppgiften endast har ett svar eller om problemet endast kan lösas på ett fåtal sätt. Det är därför bäst att undvika sådana frågor. Läraren kan istället:

Ge studenterna individualiserad data eller källor Exempel på en individuellt anpassad uppgift: Studenter ombads att välja en nyligen skriven artikel som var relevant för deras intresseområde, för att sedan göra en kritisk granskning av den.7 Trots att alla studenterna använde liknande mallar för att strukturera sin text var varje students text unik.

Med “nyligen” menas sedan kursen gick senast, eftersom studenterna annars kan använda samma artiklar som tidigare års studenter.

att motverka plagiering

kapitel 3

Be studenterna att använda sig av sina personliga erfarenheter, experiment eller aktiviteter för att svara på frågan Exempel på integration av studentens egna erfarenheter: Studenter ombads besvara frågorna med hjälp av relevanta delar ur kurslitteraturen och egna erfarenheter. Studenten skulle uttryckligen relatera till sin egen uppväxtmiljö och specifikt till erfarenheterna från de olika skolmiljöer studenten upplevt.

3.3 Undvika allmänna eller föråldrade frågor Ju längre en fråga har varit en del av examinationen, eller ju mer allmän en fråga är, desto troligare är det att studenterna har tillgång till material om frågan, kanske till och med genom något så enkelt som en internetsökning. Allmänna frågor som rör en beskrivning av ett ämne eller ett begrepp fullkomligen ber om en Wikipediasökning. Problemet är inte att använda Wikipedia i sig utan när denna användning blir en genväg istället för att behandla litteratur eller annat material i en kurs. Problemet gäller även för mindre uppenbara frågor som ”Vad har OPEC för framtid som inflytelserik organisation?” eller ”Hur skulle en antropolog analysera European Song Contest?” Istället för att ställa allmänna eller föråldrade frågor kan läraren:

Ställa frågor med lokala teman Istället för att ställa en fråga om återvinning i allmänhet kan läraren fråga om åter vinning i Stockholm eller i Lidingö kommun.

Ställ väl avgränsade frågor inom ett av studenten valt område Exempel på hur man avgränsar ett ämne En lärare är medveten om de problem som kan uppstå när studenterna själva väljer ämnen att skriva om – de kan tänkas ha funnit en bra källa och formar sitt ”intresse” kring denna. Läraren hjälper dem därför att utifrån detta allmänna ämne eller problem utforma specifika frågeställningar så att det inte är lika lätt att bara kopiera färdiga texter och lösningar.

att motverka plagiering

kapitel 3

Be studenterna att referera till aktuella ämnen som lagstiftning, händelser eller nyligen publicerat material i media eller i den akademiska litteraturen Exempel på fråga som hänvisar till nyligen publicerat material I början av en masterutbildning ombeds studenterna att välja ut en aktuell tidningsartikel som är relevant för ett visst ämnesområde. Studenterna beskriver först kortfattat vad artikeln handlar om för att sedan diskutera den utifrån de perspektiv som avhandlats under föreläsningarna samt motivera åsikterna med fakta och källor från kursmaterialet.

Be studenterna att tillämpa allmänna teorier kring specifika fall eller data Detta kan till exempel vara projekt eller experiment som studenterna nyligen har utfört och avslutat eller klienter/patienter/elever de har arbetat med eller alternativt sådant som läraren har gett dem inom kursen.

Be studenterna att arbeta in och inkludera källhänvisningar till specifika texter, anteckningar eller klassaktiviteter i sina svar Exempel på uppgift: Studenterna ombads att bearbeta den poster de skapat i en tidigare gruppuppgift under kursen till ett kort PM där de på korrekt sätt ska infoga minst tre källor från kurs- eller referenslitteraturen. Studenterna ombads sedan ge respons på PM från en medstudent som ingått i samma grupp.

3.4 Undvika tentamensfrågor som kräver att studenterna använder färdigheter de ännu inte har lärt sig Vissa studenter kan själva komma underfund med hur de ska utföra arbetet. Till exempel kan en del lära sig hur citering ska användas genom att lägga märke till hur den används i akademiska texter, andra kan själva lära sig hur man använder olika slag av utrustning. En studiekamrat kanske lär dem hur man använder en viss matematisk funktion, eller så lär de sig själva hur man skriver ett datorprogram. De flesta studenter behöver dock få instruktioner av lärarna för hur man gör dessa saker. Studenter som upplever att en uppgift ligger bortom deras kapacitet känner sig ofta tvungna att ta till genvägen att kopiera istället för att själva svara på frågan.

att motverka plagiering

kapitel 3

Ett exempel på en uppgift som delas ut innan färdigheten lärts ut och därför ledde till kopiering: I inledningen av en kurs bad en lärare sina studenter att ”Skriva en kritisk utvärdering av två forskningsarbeten”. De flesta inlämnade texter var fulla av kopierade stycken. Studenterna kopierade från forskningsarbetet, från andra studenter och från sina föreläsningsanteckningar.

Ett bättre exempel på en fråga som ställs innan färdigheten lärts ut: Vid starten av en masterkurs bad läraren studenterna om en kritisk utvärdering av en text. Han använde sig av en mall med specifika instruktioner. (”Vad är uppsatsens huvudsakliga observationer? Räkna upp två fakta eller argument som stödjer denna synpunkt” ”Uppge fyra källor som används som stöd för detta, och uppge även hur trovärdig varje källa är”)

Eftersom denna uppgift är avsedd att vägleda studenterna är inte risken för kopiering lika stor. Läraren måste dock vara försiktig så att inte andra problem uppstår, till exempel att studenterna kopierar varandra. Det kan undvikas genom att studenterna tilldelas olika texter att arbeta med utifrån samma mall.

3.5 Göra tentamensfrågorna ”lagom” svåra Med lagom avses här frågor som studenten uppfattar att de har en chans att klara av. Detta är inte detsamma som att säga att frågorna ska göras lättare. Framgångsrik högre utbildning förutsätter höga kravnivåer, men förutsätter också att studenterna upplever att de kan klara av dessa krav. Många gånger handlar det om att bibehålla svåra frågor, men arbeta aktivt med att hjälpa studenterna att inse att uppgiften är möjlig att lösa. Det finns många skäl till varför det är angeläget, men ur ett plagieringsperspektiv handlar det om att vissa studenter kan se kopiering som den enda realistiska utvägen om de uppfattar uppgiften som omöjlig. I så mening kan man säga att det handlar om relationen mellan studentens bild av den egna förmågan och uppgiftens svårighetsgrad. Ibland kan det innebära att undervisningen behöver anpassas så att studenterna står bättre rustade för svåra uppgifter, andra gånger kan man vilja justera examinationsuppgiften. Ett exempel på fråga som förmodligen kan locka till plagiering om studenten är helt ovan att ta sig an den typen av uppgift: Från en kurs i stadsplanering: Designa om Slussen i Stockholm på ett sätt som tillåter dubbelt så många bilar och människor att passera genom området varje dag i fyra gånger så hög hastighet.

att motverka plagiering

kapitel 3

Ser studenterna denna typ av fråga som en utmaning eller som ett hot mot sina möjligheter att få ett bra betyg? Börjar studenterna direkt utarbeta sitt eget svar eller börjar de genast leta efter vad någon annan har svarat? Om man vid en närmare betraktelse kommer fram till att uppgiften kan delas upp på olika sätt kan man till exempel överväga att: • göra examinationsuppgifterna mindre (”Räkna upp de fyra viktigaste aspekterna att betänka om man vill öka resandet i ett samhälle, etc. …”) • erbjuda mer vägledning till studenterna inför uppgifterna (”Använd er av rapporten från 1998 om trafikflödet vid Slussen för att identifiera tre olika förändringar i 2008 års … etc.”) • utforma examinationen som gruppuppgift som komplement till en individuell uppgift, så att studenterna kan utbyta idéer och material • be studenterna att endast svara på en del av frågan istället för att ge en sammanställd rapport, produkt eller förklaring. (”Nämn tre olika faktorer som skulle behöva inkluderas i en offert för en ombyggnation av Slussen, och motivera dessa med stöd av källor från … etc.”)

3.6 Tydliggöra vilka delar av studentens arbete som kommer att räknas in i betyget Instruktionerna till examinationen måste vara tydliga. Väl fungerande betygskriterier kan klarlägga vilka aspekter som kommer att bedömas för ett bestämt betyg, och där kan även aspekter på akademiskt skrivande och liknande poängteras särskilt. Läraren kan till exempel poängtera att studenterna måste vara uppmärksamma på såväl presentationen av arbetet som själva forskningsprocessen samt det ämnesrelevanta innehållet i arbetet, eftersom allt detta kommer att bedömas vid betygssättningen. Detta tydliggör vilket ”arbete” som bedöms och därmed även vilket arbete som måste vara studentens eget. Kursbeskrivningen eller annan information kan också specificera huruvida korrekturläsning av någon annan är tillåten eller inte. Där kan även fastslås vem man får be om hjälp när det gäller till exempel placering och urval av källor eller samarbete mellan studenterna. Det bör också framgå i vilka lägen denna typ av hjälp inte är tillåten. Många lärare påpekar ofta att ”studenterna bör fråga oss när det är någonting som de inte förstår”. Studenterna säger dock ofta att de undviker att ställa sådana frågor eftersom de tror att handledningstiden ska användas till ”intressantare frågor”. Studenterna beskriver detta som frågor om ämnet eller innehållet i deras arbete, snarare än om hur de ska utföra arbetet.

att motverka plagiering

kapitel 3

kapitel 4

Så upptäcks fall av misstänkt plagiering

4.1 Vad bör läraren leta efter?

4.2 Att använda textmatchningsverktyg för att upptäcka plagiering

Hur användbart är textmatchning?

4.3. Manuella metoder för att identifiera plagiering

Fall som kan upptäckas av läraren men inte av textmatchningsverktygen

Exempel på några saker som bör väcka misstankar, men där mer bevis behövs 50

Några förslag om läraren börjar undra ”varifrån kommer det här?”

4.4 Sex steg för ett systematiskt användande av textmatchningsverktyg

Exempel på fall som upptäcks med hjälp av textmatchningsverktygen

4.5 Varför lärare blundar för plagiering

att motverka plagiering

kapitel 4

Så upptäcks fall av misstänkt plagiering

Detta kapitel behandlar olika metoder som lärare kan använda för att upptäcka plagiering i studenternas inlämnade arbeten. Men det är inte tillräckligt att bara förlita sig till att avslöja plagiering när det handlar om att angripa hela problemet. Att upptäcka fall av plagiering bör vara en del av en övergripande plagiarismstrategi som inbegriper väl designade kurser och utbildning av studenter. Målsättningen att avslöja kopiering måste förenas med effektiv undervisning om hur man undviker plagiering och otillåtet samarbete. Undervisningen bör också innehålla tydliga riktlinjer om hur man upprätthåller och tillämpar akademiska värden och konventioner. Mjukvaruföretag har utvecklat program som ibland kallas ”plagiatdetektorer” eller till och med ”plagiatförebyggningsverktyg”. Men inget datorprogram kan avgöra huruvida en text innehåller plagiering eller inte. Det kan bara en lärare göra. Verktyget i sig kan inte förebygga plagiering, även om det kanske kan avskräcka vissa studenter från att medvetet försöka plagiera. En korrektare benämning på specialistmjukvara för plagiering är istället ”textmatchningsverktyg” och det är den termen som används i denna handbok. I det här kapitlet förklaras hur sådana verktyg fungerar och hur de kan hjälpa både lärare och studenter. Det spelar egentligen ingen roll hur läraren upptäcker plagiering. Det kan vara genom att använda program, genom att se misstänkta saker vid rättning eller genom att upprätta andra systematiska arbetssätt för att identifiera arbeten som inte är studenternas egna. Oavsett metod är risken för upptäckt en viktig del av helheten när det gäller att systematiskt angripa problemet. Om läraren inte vidtar åtgärder som syftar till att uppdaga fall där studenter inte har följt reglerna kommer studenterna själva sannolikt att lägga mindre kraft på att följa dessa.

4.1 Vad bör läraren leta efter? Läraren bör söka efter fall där studenten har lämnat in ett arbete som inte är helt och hållet ”hans eller hennes eget”. Det kan röra sig om kopiering, att studenten bygger på andras arbete utan att hänvisa, att studenten inte arbetar tillräckligt självständigt eller att det studenten lämnat in inte är tillräckligt underlag för att avgöra om studenten uppnått lärandemålen. Läraren letar också efter försök till vilseledande. Har studenten försökt lura läraren att tro att arbetet är studentens eget? Har studenten vidtagit åtgärder i syfte att vilseleda läraren i fråga om vems arbete det egentligen är som bedöms?

att motverka plagiering

kapitel 4

Lärare som undrar om ett arbete verkligen är studentens eget bör börja leta efter saker som kan hjälpa honom/henne att avgöra detta. Huruvida det rör sig om plagiering eller inte kan endast läraren avgöra, inte en mjukvara eller andra tekniska hjälpmedel. Dessutom kan det slutgiltiga omdömet bara fällas efter begrundande av en rad fakta, upptäckter och händelser. Detta kapitel beskriver några av de steg man bör gå igenom innan man kan avgöra om det är fråga om plagiering och eventuellt även ett försök att vilseleda, vilket i så fall måste rapporteras.

4.2 Att använda textmatchningsverktyg för att upptäcka plagiering Det är möjligt att undersöka studenternas arbete innan man ger summativ feedback och betygssätter det. Detta kan ske genom att läraren använder ett elektroniskt verktyg eller olika manuella metoder. Textmatchningsverktyg i form av kommersiell mjukvara kräver att studenterna lämnar in en digital version av sitt arbete. När läraren granskar arbetet genom att använda textmatchningsverktyget söker systemet efter likheter mellan studenternas arbete och det som finns lagrat i verktygets databaser och det som ligger inom den aktuella mjukvarans räckhåll. Verktygens databaser består vanligtvis av: • internet • tidigare inlämnade texter till samma verktyg • vissa slutna databaser Vad varje enskilt verktyg täcker vad beträffar databaser varierar och en textmatchningssökning kommer att ge olika resultat, till exempel beroende på: • typen av studentarbete • vid vilken tidpunkt sökningen görs • graden av framgång som mjukvarutillverkaren haft med att få tillgång till privatägda eller upphovsrättsskyddade källor • hur djupt ner ursprungskällan är lagrad i en specifik webbsida • huruvida verktygets sökrobot har stängts av från en viss sida Den mängd arbeten som finns lagrad i olika textmatchningsdatabaser är vanligtvis mer relevant för vissa ämnen och språk än andra. Generellt sett så kommer de som skriver inom humanistiska ämnen att använda källor som är mer tillgängliga än de som används av studenter inom naturvetenskap och teknikämnen. Verktyg som utvecklats i USA eller Storbritannien klarar engelsk text bättre och de som utvecklats i Sverige klarar svenska källor bättre, men i största allmänhet ska alla verktyg täcka och nå ett antal språk i ursprungstexterna.

att motverka plagiering

kapitel 4

De flesta textmatchningsverktyg fungerar på likartat sätt. Studenterna lämnar in sina arbeten i digital form. Verktyget tar den uppladdade texten och avlägsnar först alla bilder (vilket även inkluderar ekvationer som sparats som bilder) och tar bort formateringen. Sedan skapar programmet textsektioner på omkring 40 tecken (observera att den exakta siffran är okänd och varierar från verktyg till verktyg). Segment från studentens text jämförs sedan med segment ur texter från olika källor. Det här liknar det som en lärare gör när den misstänker att en text är plagierad och googlar en del av texten. På sätt och vis kan verktyget jämföras med en ”multi-Googlesökning”. Men textmatchningsverktyget skickar snabbt hela texten i sektioner, jämför med fler källor än bara internet och tillåter dessutom att läraren laddar upp alla de inlämnade texterna från en kurs på samma gång. Varje textmatchningsverktyg använder sig av sina egna sökmetoder och indexprogram och alla försöker, men lyckas naturligtvis inte, hinna med det snabbt växande internet. Varje verktyg har sin egen algoritm som bestämmer vilka sajter som ska undersökas och hur djupt i varje sajt man ska gå. Ett verktygs kapacitet att matcha vad som finns på webben är aldrig bättre än de textfragment, nyckelord och arkiverade sajter som finns sparade i verktygets databas. Alla verktyg omskapar kontinuerligt sin indexering, precis som stora sökmotorer brukar göra, och alla exkluderar ”vanliga meningar” för att undvika irrelevanta matchningar.

Hur användbart är textmatchning? De som förespråkar textmatchningsmjukvara hävdar att verktygen är användbara, pålitliga och snabba. När fler och fler studenter och institutioner lämnar in arbeten kan så småningom databaserna utgöra ett nationellt och internationellt korpus av material. Verktyget är också väldigt användbart då det är många olika bedömare i en stor grupp studenter, eftersom varje bedömare vanligtvis endast får se ett visst antal studentarbeten. Det betyder att de annars inte nödvändigtvis skulle upptäcka när studenter kopierat varandra, men verktyget samlar allt och jämför alla arbetena. Ytterligare en fördel är att en del lärare använder inlämningsuppgifter för kontinuerlig feedback, vilket betyder att de tar in studenternas utkast som en del av sin undervisningsstrategi i syfte att förbättra studenternas akademiska skrivande. Genom att textmatcha utkast kan läraren tidigt upptäcka och stävja otillåten kopiering. De som förordar användandet av textmatchningsmjukvara hävdar att den är mer objektiv än metoder som förlitar sig till förändringar i studentens skrivsätt eller språkliga förmåga för att kunna upptäcka kopiering. Om lärare bara använder språkförändringar för att upptäcka kopiering kommer man bara att avslöja en viss grupp studenter. De som skriver på engelska men inte har det som modersmål – och därför inte klarar att göra mjuka övergångar mellan kopierad och egen text – är lättare att upptäcka, och löper därför större risk att bli rapporterade. En del argumenterar därför för textmatchning, eftersom denna metod också skulle upptäcka de skickligare studenterna som behärskar tekniken att göra mjukare övergångar. De som vill använda textmatchning hävdar också att det har en avskräckande effekt då studenterna vet att deras arbeten kommer att kontrolleras.

att motverka plagiering

kapitel 4

Det finns också flera argument mot att använda textmatchningsprogram. Verkty‑ gen kan bland annat inte identifiera kopierad text som har översatts. De kan heller inte upptäcka fall där studenten har betalat någon annan för att skriva ihop arbetet. Många verktyg är inriktade mot ett specifikt språk (dvs. vissa är bättre på engelska, andra på svenska etc.). Framförallt har de bara en begränsad räckvidd. Detta betyder att ett verktyg troligen inte hittar allt eller ens en betydande del av den kopiering som finns i ett studentarbete. Enligt vissa studier hittar de topprankade verktygen bara som mest 50 % av den kopierade texten i ett givet studentarbete. Det finns också flera ty‑ per av kopiering som verktygen inte klarar, till exempel missar de diagram, bilder och text som ursprungligen har lagrats bakom brandväggar eller i på annat sätt skyddade databaser. Det är förvisso ett faktum att ett växande antal tidskrifter och textböcker öppnats för kopieringskontroll. Trots det innehåller databaserna bara en bråkdel av de källor som studenterna kan använda. Ett annat problem är att läraren trots verktygens begränsningar kan förledas att tro att allt är kontrollerat genom textmatchningen och därför riskerar att missa ett stort antal fall där studenten kopierar eller på annat sätt undviker att lägga ner eget arbete. Ytterligare svårigheter med textmatchning består i att det tar tid att ladda upp och bearbeta studentarbetena, och eftersom de flesta studenter inte plagierar så kan dessa metoder uppfattas som ett slöseri med lärarens arbetstid. Enligt många är en av de största farorna att lärare har för höga förhoppningar om att upptäcka plagiering efter‑ som verktygen endast klarar att matcha text. Institutionsledningar kan också ha allt‑ för höga förväntningar på hur verktygen ska kunna upptäcka fall och därför förledas att tro att verktygen i sig själva är den slutgiltiga lösningen på plagieringsproblemet. Denna förhoppning håller dock inte eftersom alla beslut och bedömningar huruvida en viss matchning är relevant för plagiering eller inte fortfarande vilar på läraren. Textmatchningsverktygens resultat måste dessutom tolkas av läraren, eftersom inget av dessa verktyg fungerar felfritt. Det händer till exempel att även korrekta citeringar markeras som plagiat.

4.3 Manuella metoder för att identifiera plagiering Om en text är plagierad upptäcker en erfaren lärare ofta det när den läser texten för‑ sta gången. I det här avsnittet beskrivs hur lärare kan förstärka den elektroniska un‑ dersökningsmetoden genom att kombinera med manuella metoder.

Fall som kan upptäckas av läraren men inte av textmatchningsverktygen När studenter använder böcker eller upphovsrättsskyddat material på fel sätt kan lä‑ raren behöva jämföra studentarbetet med originalet. Lärarna börjar ofta med att kon‑ trollera kurslitteraturen, både för den aktuella kursen och från tidigare kurser, samt med att stämma av med artiklar som omnämns på kursens hemsida. Ett annat ställe där man kan leta är i studentens egen källförteckning, eftersom det kan finnas ledtrå‑ dar i källhänvisningarna. Det händer faktiskt att studenter till och med kopierar från

att motverka plagiering

kapitel 4

böcker som läraren själv har skrivit! Texter som studenten har bett eller betalat någon annan för att skriva är svårare att upptäcka, även om läraren kanske reagerar på va‑ riationer i stilen eller plötsliga språkförbättringar. Översättningar är också svåra, men läraren kan alltid prova Googles översättningsverktyg – http://translate.google.com som översätter mellan många språk – på ett utvalt textsegment och se om hjälp fås den vägen. Men troligen behöver läraren också ta hjälp av någon som är kunnig i det andra språket för att jämföra texterna.

Exempel på några saker som bör väcka misstankar, men där mer bevis behövs • ändringar i layouten • språkliga skillnader • en nivå på det skrivna språket som skiljer sig avsevärt från studentens talade språk • dokumentets utformningshistorik • märkliga eller avvikande källhänvisningar • svar på föregående års frågor • ett komplett och avslutat arbete utan att läraren har sett utkast under skrivprocessen • en känsla av att ”det här verkar bekant”

Ändringar i layouten Om studenten har kopierat och klistrat in arbete och sedan inte lyckats formatera om allt i dokumentet på ett enhetligt sätt kan läraren se tecken som till exempel typsnitts‑ ändringar, att texten varierar mellan rak och icke-rak högermarginal och att länkar står kvar i texten, kanske i grått. Kommentar: Inget av dessa tecken kan ensamt utgöra bevis utan kan ha en förklaring som får betecknas som en godkänd (men slarvig) del av skrivandet. Men de visar att det finns anledning att forska vidare.

Språkliga skillnader Om läraren vid läsning av texten plötsligt stöter på ett stycke på perfekt engelska för att i nästa stycke hitta tre fel per mening är det sannolikt att det är två olika personer som har skrivit. Andra tecken kan vara att studenten blandar brittisk och amerikansk engelska eller använder sig av ord som inte verkar representativa för studentens tidi‑ gare uppvisade vokabulär. Kommentar: Arbetet kan ha skapats genom att studenten klippt ihop andra personers texter utan att förstå vad som förväntas av honom eller henne. I så fall är det möjligen plagiering och man måste undersöka om det rör sig om försök till vilseledande.

att motverka plagiering

kapitel 4

En nivå på det skrivna språket som skiljer sig avsevärt från studentens talade språk Det kan hända att en student som knappt förstår lärarens frågor lämnar in ett arbete på avancerad engelska, och till och med använder ord som en svensk lärare som läser texten måste slå upp i lexikon. Om samma student sedan får frågor om sitt arbete kan den svara med en engelska som är svår att förstå. Kommentar: Detta inträffar för att studenterna i vissa länder bara lär sig att läsa och skriva på engelska men inte att lyssna och tala. Ett tips till lärare som stöter på en student med stora skillnader mellan muntlig och skriftlig engelska är att be studenten skriva en text under övervakning. På så vis kan kunskaperna undersökas. Man ska alltså se på medan studenten skriver.

Dokumentets utformningshistorik Om läraren blir misstänksam angående vem som skrivit ett dokument, kan filformaten kontrolleras för att se om de är konsekventa. I Word finns funktionen ”Egenskaper” under arkivmenyn. Egenskaperna visar utformningsstatistik som datum, tidsåtgång och hur många gånger dokumentet sparats. Om läraren upptäcker att studenten bara tillbringat fem minuter med att utforma arbetet och bara har arbetat vid ett enda tillfälle kan det finnas anledning att misstänka att det rör sig om en hopklistrad text. Kommentar: Formateringsvariationer kan ha många anledningar men ger en indikation om att läraren bör undersöka saken närmare.

Märkliga eller avvikande källhänvisningar Har studenten använt böcker eller tidskrifter som inte är tillgängliga här vid Stockholms universitet? Finns det inga nya källhänvisningar över huvud taget? Finns det ämnen som är bekanta men som har påhittade källhänvisningar med ändrat datum? Finns det olika system för källhänvisningar i texten som tyder på att studenten klippt och klistrat ihop texten? Kommentar: Att det finns märkliga källhänvisningar är inte ett bevis på att det inte är studentens eget arbete. Läraren kan be studenten att visa upp källorna eller söka efter dem själv.

Svar på föregående års frågor Det kan verka osannolikt, men om en uppgift bara skiljer sig ytterst lite från en uppgift från föregående år kanske studenten inte märker det utan lämnar in ett arbete som kopierats från föregående års studenter. Läraren märker detta omedelbart men kan för att dokumentera kopieringen söka i det elektroniska arkivet med hjälp av ”Windows Search” eller bekräfta källan genom att köra texten och det kopierade dokumentet i ett textmatchningsverktyg. Om en student har gjort en så djärv kopiering att det går att upptäcka med blotta ögat kan läraren räkna med att det finns andra studenter som har gjort detsamma. Förmodligen är de bara skickligare på att dölja det.

att motverka plagiering

kapitel 4

Kommentar: Att undvika att studenter kopierar tidigare års arbeten är ett gott skäl att rutinmässigt utforma nya uppgifter varje år.

Ett komplett och avslutat arbete utan några prov på skrivprocessen Har en student lämnat in ett längre arbete, till exempel ett examensarbete, i sista minuten eller kanske till och med dagen före presentationen eller oppositionsseminariet? Har studenten inte observerats under arbetets gång, och kanske till och med undvikit att visa prov på sin skrivprocess i form av utkast? Då har läraren stor anledning att vara misstänksam. Lärare som har varit med om den här sortens beteende säger att sannolikheten är stor att det inte är studentens eget arbete. Kommentar: När det gäller kandidat-/masteruppsatser och andra arbeten där inga utkast har kontrollerats är det särskilt viktigt att läraren ser till att det finns rimligt med tid mellan inlämningsdatumet och opponeringen. Då finns det tid att gå igenom arbetet och kontrollera att det verkligen är studenten själv som har skrivit det.

En känsla av att ”det här verkar bekant” Det här är ett av lärarens viktigaste verktyg. Eftersom läraren kan ämnet är studenten ute på hal is så fort en misstanke väcks. Vissa lärare verkar till och med se det som en utmaning att lokalisera originalet och för en del verkar det inte finnas några gränser för var de kan tänka sig att leta.

Några förslag om läraren börjar undra ”varifrån kommer det här?” Även om ett textmatchningsverktyg godkänner en text kan den väcka misstankar när läraren läser den. Här följer några förslag på vad lärare kan göra för att forska vidare: • kontrollera källhänvisningarna • jämför figurer och ekvationer • tala med studenten

Kontrollera källhänvisningarna Finns de på Stockholms universitetsbibliotek? Har de förvanskats för att vara omöjliga att hitta? Det kan röra sig om ändrat årtal eller datum eller om att de inte går att hitta över huvud taget, vilket antyder att de är påhittade. Om det finns citat från textböcker kan läraren kontrollera innehållsförteckningen och leta efter relevanta avsnitt som kan ha kopierats ordagrant. Om studenten har en lista med internetlänkar kanske länken bara leder till startsidan på webbplatsen, medan en sökning djupare ner i hierarkin leder till nyckelmeningar eller till och med nedladdningsbara dokument. Många gånger har studenten inte använt en hel artikel utan kanske bara kopierat den sammanfattning som finns tillgänglig för allmänheten och som även läraren med lätthet kan hitta.

att motverka plagiering

kapitel 4

Jämför figurer och ekvationer Kontrollera figurer och ekvationer i det inlämnade arbetet. Figurer jämförs inte av textmatchningsverktyg och vissa ekvationer läses av som bilder i stället för som text. Ibland kan läraren känna igen en figur och om det inte finns någon källhänvisning för figuren i källförteckningen är det ett tecken på att den bör kontrolleras. Figurer som har källhänvisningar som är skyddade av upphovsrätten är också ledtrådar. Läs eller googla texten som omger figuren för att kontrollera om den är kopierad.

Tala med studenten Läraren kan ställa frågor till studenten om arbetet, eftersom studenter ofta har svårt att tala om arbeten de inte själva har skrivit. Läraren kan antingen be om mer tekniska detaljer eller ställa frågor om skrivprocessen, som till exempel varför studenten har valt att använda vissa källor. Att be om ett utkast under skrivprocessen är ett bra sätt att kontrollera arbetets utveckling. Men var noga med att respektera studentens rätt till ett rättvist bemötande. Det är viktigt att läraren redan vid kursstarten talar om för studenterna att individuella samtal kan äga rum och varför. Se till att det blir ett samtal och inte en ”granskning”, för då kommer studenten att ha andra förväntningar och rättigheter. Det här är något som kräver planering och varsamhet.

4.4 Sex steg för ett systematiskt användande av textmatchningsverktyg På Stockholms universitets webbplats, under rubriken ”Stödsystem” på medarbetarwebben, finns länk till det textmatchningssystem som universitetet använder. Användningen av ett textmatchningsverktyg innebär sex steg. Det sjätte och sista steget följs bara om det finns en misstanke om plagiering och försök till vilseledande, som bör leda till att läraren kontaktar den som är ansvarig vid institutionen (oftast studierektor eller prefekt) som i sin tur avgör om anmälan ska göras till rektor. Steg 3, 4 och 5 upprepas ofta. 1. Texten skickas in till textmatchningsverktyget av läraren eller av studenten via inlämning i lärplattformen. 2. Verktyget matchar texten. 3. Verktyget räknar ihop matchningarna. 4. Läraren detaljstuderar matchningarna. 5. Läraren bearbetar resultatet. 6. Antingen betygssätter läraren texten eller gör en anmälan.

att motverka plagiering

kapitel 4

Steg 1: Texten skickas in till textmatchningsverktyget Hur texterna ska skickas in till verktyget är upp till varje lärare. • Läraren loggar in i systemet och skapar möjlighet för sina studenter att själva lämna in texterna till systemet. Läraren meddelar sedan studenterna hur de ska lämna in texterna. Instruktioner för detta finns i systemet. Alla inlämnade texter och matchningsresultat blir då samlade på samma ställe i verktyget. • I den använda lärplattformens uppgiftsverktyg anges att inlämnade texter ska kontrolleras. Studenterna lämnar då in via lärplattformens inlämningsfunktion. Resultatet av kontrollen visas översiktligt tillsammans med övrig information om inlämningstid etc. • Läraren kontrollerar ett enskilt inlämnat arbete. Läraren loggar då själv in i systemet och laddar upp den eller de texter som hon eller han vill kontrollera. Steg 2: Verktyget matchar texten Verktyget matchar texten mot liknande texter på internet och andra databaser, såsom verktygets egen databas och Uppsala universitets databas DiVA. En matchning kan ta olika lång tid beroende på antalet matchningar som finns i kö. Räkna med ett par timmar men vid terminssluten kan det ta längre tid. Ta med detta i beräkningen för beslut om inlämningsdatum. Steg 3: Verktyget räknar ihop matchningarna Textmatchningsverktyget räknar ihop mängden kopierad text och räknar ut hur många procent av texten som utgör kopierad text. Resultatet graderas efter textmängd. Om det finns flera träffar i samma text bör de räknas ihop. När alla rapporteringar om matchning erhållits ska läraren sortera in dem i högprocentmatchningar som ska följas upp och lågprocentmatchningar som kan släppas igenom. Sedan undersöker läraren bara de högsta matchningarna i detalj. Observera att källförteckningen kan bidra till att matchningsprocenten ökar avsevärt. Vissa verktyg erbjuder en möjlighet att ta bort källförteckningen ur matchningen, och det ger en betydande skillnad när man ska bestämma vilka texter som behöver undersökas närmare. Notera också att vissa till synes höga procenttal kan bero på att många små rapporteringar har slagits samman. Steg 4: Läraren detaljstuderar matchningarna Om textmatchningen visade på en hög procentandel matchningar och dessa väcker misstankar är nästa steg att ställa upp studentens text sida vid sida med den identifierade originaltexten. Verktyget markerar nu de avsnitt där en sådan jämförelse kan vara användbar. Om ett speciellt stycke av studentens text matchas med en särskild källa är det en god idé att ladda ned och spara en kopia av originaltexten. Läraren behöver inte göra kopior av alla matchade källor. Små matchningar i icke-relaterade texter kan släppas igenom.

att motverka plagiering

kapitel 4

Steg 5: Läraren bearbetar resultatet Ett bra textmatchningsverktyg bör hjälpa läraren att sortera bort irrelevanta träffar, som till exempel citat, och räkna bort källförteckningen på slutet i den slutliga summeringen och rapporten. Ibland måste läraren göra det själv genom att rensa och gå igenom träff för träff. Om läraren får en träff på en utkastversion måste i vissa verktyg texten skickas om och utkastet manuellt tas bort från matchningen. Steg 6: Antingen betygssätter läraren texten eller gör en anmälan Nästa beslut är viktigt: antingen gör läraren en anmälan eller hanterar situationen själv. Det finns inget tredje alternativ, som till exempel att lägga arbetet på hyllan och inte göra någonting. Om läraren inte har grundad misstanke om försök till vilseledande som underlag för en anmälan till rektor måste läraren rätta texten på ett rättvist sätt. Det måste finnas saklig grund om mindre allvarliga fall av plagiering ska leda till lägre betyg. Bara en misstanke om försök till vilseledande får inte rendera ett lägre betyg. I kapitel 5 diskuteras anmälningar i detalj. Det viktigaste är att den information läraren lämnar i anmälan till rektor måste vara utformad så att en icke-expert utan hjälp kan bedöma hur mycket av studentens text som är kopierad. Vissa textmatchningsverktyg kan generera en rapport på upp till femtio eller till och med hundra sidor. Den perfekta rapporten vore en som kunde jämföra källan i sitt originalformat så att även bilder och ekvationer matchades. Det kanske behöver göras manuellt, men lärare som har gjort det säger att den elektroniska rapporten är till viss hjälp. Det räcker ofta att bara inkludera det höga procenttalet matchningar.

Exempel på fall som upptäcks med hjälp av textmatchningsverktygen Andel rapporterade matchningar (> 90 %) Det här skulle kunna vara en labbrapport där bara namnet på framsidan har ändrats. Kontrollera om figurer och ekvationer också matchar. Kommentar: Har texten testats förut av samma textmatchningsverktyg rörande samma student? Den kan ha testats i form av ett utkast och då är matchningarna okej. Om den testats inom ramen för en annan kurs är matchningarna inte okej utan betecknas som självplagiering. En student får inte lämna in samma arbete två gånger och få poäng två gånger. Andel rapporterade matchningar (> 50 %) från en enda källa Hitta källan och skriv ut den för att kunna jämföra. Se om det finns sökta och ersatta nyckelord (som ordet ”Toyota” utbytt till ”Volvo” eller ”Angola” utbytt till ”Zimbabwe”). Sådant kan tyda på ett försök till vilseledande. Källhänvisningarnas datum kan också ha ändrats (som i fall där studenter har lagt på t.ex. fyra år på varje källhänvisning i en gammal rapport). Sådant är bevis på försök till vilseledande. Arbeten som innehåller försök till vilseledande lämnas ofta in för sent eller i sista minuten utan något tidigare utkast. Kommentar: Inga av dessa handlingar är ovanliga i examensarbeten.

att motverka plagiering

kapitel 4

Andel rapporterade matchningar (> 50 %) från flera källor Arbeten som är utformade enligt klipp och klistra-metoden är ofta svårare att identifiera än de som bara har en enda källa, men de ger färggranna resultat i många textmatchningsverktyg. Rapporten kan visa att studenten har fogat ihop olika textsegment riktigt snyggt, och kanske till och med inleder med en introduktion och/eller en sammanfattning som hon eller han själv har skrivit. Resultaten kan vara kopierade eller original. Kommentar: Studenter som lämnar in den här sortens text kan mycket väl hävda att ”det här är mitt eget arbete”, eftersom de ser klipp och klistra-metoden som legitim. I kapitel 5 finns information om hur man hanterar sådana fall. Vissa delar är kopierade (< 10 %) Här kan det röra sig om att studenten har missförstått. Sådana här fall är ofta lätta att hitta, och upptäcks förhoppningsvis redan i en utkastsversion. Det kan vara citationstecken som inte är använda på ett sätt som visar att det är en kopiering. Studenten kan till exempel ha satt ut en citatmarkering efter varje stycke (en siffra inom parentes, ofta samma siffra för flera stycken). Kommentar: Studenten kan hävda att hon eller han inte hade för avsikt att vilseleda eftersom citationstecknen finns där men de är inte korrekt använda. Falska indikationer (> 1 %) Felaktigt markerade citat (till exempel avsaknad av citationstecken) eller citat i versal som markeras med indragen text eller text i kursiv kan vara signalerade. Om studenten har på ett eller annat sätt försökt indikera att det rör sig om ett citat inuti texten, är det definitivt inte fråga om plagiering. Ibland har studenten återgivit del av frågetexten, vilket också kan ge utslag. Kommentar: Labbrapporter med lite text kan ibland likna varandra väldigt mycket efter att bilder och ekvationer tagits bort. Undersök alltid studentens rapport. Falska indikationer (< 1 %) En korrekt angiven källa i en källförteckning ger naturligtvis en matchning (men på mindre än 1 procent var) och om det finns många läggs de ihop. Vissa textmatchningsverktyg kan ta bort källförteckningen ur summeringen. Delar av meningar med allmän text kan matcha irrelevanta källor utan att det är fråga om plagiat.

att motverka plagiering

kapitel 4

4.5 Varför lärare blundar för plagiering Många lärare, kanske till och med de flesta, väljer att blunda för plagiering och som eventuell enda åtgärd ge ett lägre betyg. Detta förklarar troligen det väldigt låga antalet fall som behandlas officiellt i Sverige. Antalet fall ligger mycket lägre än i andra länder och mycket lägre än det procentuella antal som upptäcks med textmatchningsverktyg. I stället för att agera efter regler och riktlinjer använder lärare ofta informella tillvägagångssätt, som att be studenten skriva om arbetet eller ibland inte ens tala om för studenten att det låga betyget som arbetet fått beror på plagiering. Lärare är snabba att rättfärdiga det här sättet att hantera fall. De nämner hur mycket tid det tar att följa den föreskrivna proceduren. De oroas över att utmanas att själva komma med bevis. En del befarar att studenten inte kommer att behandlas rättvist eller tillräckligt snabbt av Disciplinnämnden. Den här handboken har tillkommit för att göra det klarare, lättare och snabbare att hantera fall av plagiering. Här framförs ståndpunkten att all plagiering ska hanteras och att lärare behöver kunskap och stöd för att kunna bära detta ansvar, vilket utgör en del av läraryrkets förpliktelser. En lärare som upptäcker plagiering utan att vidta åtgärder kan hota akademiska värden och bidra negativt till allmänhetens uppfattning om värdet av akademiska meriter. I slutändan är det läraren som måste ta beslutet. Som en del av tjänstemannaansvaret har läraren en skyldighet att anmäla varje misstanke om fusk till prefekt/studierektor.

att motverka plagiering

kapitel 4

kapitel 5

Rutiner och riktlinjer för hur plagieringsärenden ska hanteras vid Stockholms universitet 5.1 Ansvarsfördelning vid plagieringsärenden

Ansvarig vid institutionen

Lärarnas ansvar beträffande plagiering

Studenternas ansvar beträffande plagiering

5.2 Plagiering, kunskaper och grunder för misstanke

Hur hanterar man bristande kunskap om normer och regler?

Hur hanterar man plagiering på grund av bristande förmåga att tillämpa regler och normer?

Hur hanterar man fall när man har grund för att misstänka försök till vilseledande?

5.3 Vad innebär det att ha en grundad misstanke om vilseledande?

Omständigheter som kan tala för en grundad misstanke om vilseledande

Omständigheter i övrigt som kan behöva beaktas

5.4 Hur fall av plagiering ska anmälas

Så här presenteras uppgifterna i anmälan

Sammanfattning av förfaringssättet vid disciplinära ärenden

att motverka plagiering

kapitel 5

Rutiner och riktlinjer för hur plagieringsärenden ska hanteras vid Stockholms universitet

I den här handboken behandlas olika sätt på vilka man kan informera studenterna och övertyga dem om att inte ägna sig åt plagiering. Det är dock omöjligt att undvika att vissa studenter kommer att lämna in arbeten som de inte har skrivit själva. En del kommer att göra det med avsikt att vilseleda läraren som betygssätter deras arbete. Andra kommer att göra det utan att inse att de bryter mot Stockholms universitets regler. Högskoleförordningen reglerar ramarna för hanteringen av plagiering och fusk som måste följas av lärare vid Stockholms universitet. I förordningen anges att grundad misstanke om försök till vilseledande skyndsamt ska anmälas till rektor som ett disciplinärende (se vidare kapitel 1). Det är endast rektor eller Disciplinnämnden som får besluta om disciplinära åtgärder. I det här kapitlet beskrivs hur alla fall av plagiering bör hanteras på universitetet. I det ingår vilket ansvar studenter, lärare, administratörer och studierektorer/prefekter har när det gäller plagiering. En förutsättning är även att universitetets personal har god kännedom om de lokala regelverken: Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjerfor-disciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397

Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/ foreskrifter-for-examination-vid-stockholms-universitet-1.26353

Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/regler-fortentamensskrivningar-vid-stockholms-universitet-1.26334

att motverka plagiering

kapitel 5

5.1 Ansvarsfördelning vid plagieringsärenden Utdrag ur Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet: ”Skyldigheten att anmäla ett disciplinärende åligger alla anställda vid Stockholms universitet. Vid varje institution (eller motsvarande) ska det finnas en ansvarig person som utreder misstankar om disciplinära förseelser. Denna person är normalt prefekt eller studierektor. Alla misstankar om disciplinära förseelser ska anmälas till prefekten eller av prefekten utsedd person. Huvudansvaret för att ärendet blir tillräckligt utrett ligger på myndigheten, inte på den enskilde. Prefekten måste därför utreda det inträffade tillräckligt noggrant för att kunna avgöra om det föreligger en grundad misstanke och ska i sådana fall skyndsamt göra en anmälan till rektor. Detta innebär att disciplinärenden ska ges hög prioritet.”

Ansvarig vid institutionen Vid varje institution på Stockholms universitet ska det finnas en person som är ansvarig för att samla in och anmäla disciplinära fall. Denna person, som normalt är studierektorn, ska finnas tillgänglig för varje lärare som har behov av att diskutera disciplinära frågor, inklusive plagiering. Om en lärare meddelar att den misstänker fusk ska prefekten eller studierektorn utreda ärendet för att avgöra om det finns en grundad misstanke om försök till vilseledande. Om så är fallet är prefekten/studierektorn skyldig att göra en anmälan till rektor.

Lärarnas ansvar beträffande plagiering Vilket ansvar lärarna har beskrivs genomgående i denna handbok. Sammanfattningsvis bör lärarna: • Utforma undervisning och aktiviteter som säkerställer att studenterna får tillräckliga kunskaper och insikter så att plagiering kan undvikas (se kapitel 2). • Utforma uppgifter där studenterna får visa sina individuella kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utifrån de förväntade studieresultat som examineras (se kapitel 3). • Använda sig av olika strategier för att upptäcka fall där studenter lämnar in andras arbeten som om de vore deras egna utan att vara öppna med det (se kapitel 4). • Följa Stockholms universitets regler och riktlinjer för hur man handskas med fall när dessa uppstår, vilket är vad detta kapitel handlar om. Även om varje fall är unikt måste hanteringen vara konsekvent över hela lärosätet för att alla fall av plagiering ska ges samma rättvisa behandling. I det arbetet är det viktigt att skilja på plagieringen i sig, studentens kunskap och förmåga, samt i vilken mån man har grund att misstänka ett vilseledande. Det är viktigt att den enskilda läraren inte låter bli att föra ett plagieringsärende vidare bara för att det finns en osäkerhet.

att motverka plagiering

kapitel 5

Den enskilda läraren är skyldig att anmäla varje misstanke om fusk till prefekt eller studierektor vid institutionen. Att hantera den här typen av frågor kan ofta kännas olustigt, men det är viktigt att den enskilda läraren inte tror att den måste vara helt säker i skuldfrågan innan ärendet kan föras vidare. Läraren ska inte själv ta ställning till skuldfrågan, och ska därmed heller inte underlåta att föra ärenden vidare bara för att det kan finnas en osäkerhet om vad det egentligen är som har hänt. Att anmäla en student till rektor innebär inget annat än att institutionen hade en grundad misstanke om vilseledande. Skuldfrågan avgörs av rektor eller Disciplinnämnden. Vid osäkerhet om hur man ska agera, rådfråga gärna handläggare för disciplinärenden vid Ledningskansliet.

Studenternas ansvar beträffande plagiering Studenterna måste ta till sig all information de får om examinationsformerna. Det kan vara i form av skriftlig eller muntlig vägledning före examinationsuppgifternas genomförande eller som fortlöpande feedback under tiden studenterna arbetar med en inlämningsuppgift. Studenterna har ett ansvar att säkerställa att de förstår de anvisningar som ges med avseende på plagiering.8 När studenterna väl vet vad som förväntas av dem är det deras ansvar att följa instruktionerna och se till att deras arbete ger en korrekt bild av deras egen arbetsinsats. Naturligtvis ska de använda sig av källor och andras idéer och arbete på lämpligt vis. När de gör detta måste de uppmärksamma källorna med hjälp av de regler och metoder som används vid deras institution. Studenterna bör skydda sina individuella arbeten och till exempel inte dela med sig av slutversioner till andra studenter om det inte ingår i uppgiften att samarbeta på det sättet. Om det handlar om en uppgift som ska lösas individuellt eller genom grupparbete måste studenterna följa de krav som gäller för individuella uppgifter respektive grupparbeten. Genom att uppmärksamma den här frågan behöver studenterna inte riskera att missa de uppenbara fördelarna med att diskutera och debattera tillsammans med kurskamraterna. Om de är osäkra på när samarbetet övergår i oacceptabel kopiering bör de rådfråga sin lärare för vidare vägledning.

Högskoleverket 2008-01-08, reg nr 31 -2456 – 07.

att motverka plagiering

kapitel 5

5.2 Plagiering, kunskaper och grunder för misstanke a) Innehåller arbetet plagiering eller inte? Det finns förstås många fall där det handlar om ett uppenbart fall av plagiering, till exempel när det handlar om sammanhängande textmassor utan hänvisningar eller liknande. Många gånger handlar det emellertid om svåra gränsdragningar. Inte minst inarbetade resonemang från litteraturen kan ofta ligga i en gråzon mellan oförvitlig redovisning av exakt vad som har hämtats var och någon sorts brist eller otydlighet i detta.

b) Studentens kunskap om aktuella normer och regler Mycket plagiering beror på att studenten inte hade tillräckligt goda kunskaper om vad som i ett givet sammanhang gäller till exempel avseende hänvisningsteknik och olika uttryck för att markera skillnaden mellan eget och andras arbete.

c) Studentens förmåga att tillämpa aktuella normer och regler En ofta förbisedd problematik handlar om studentens förmåga att tillämpa regler och normer för vetenskaplighet och akademiskt skrivande. Studenten kanske kan återge olika anvisningar om att man måste hänvisa tydligt, men sedan inte förmå skriva fram i texten tillräckligt väl exakt hur andras idéer har påverkat den egna uppgiften. I ett sådant fall kan man hävda att studenten hade den formella kunskapen men saknade förmågan att göra rätt i praktiken. En annan form av oförmåga kan handla om slarv och förbiseenden.

d) Grunder för att misstänka försök till vilseledande Ibland kan en lärare misstänka att en student har försökt vilseleda utan att kunna peka på några objektiva fakta. Den springande punkten när det gäller den fortsatta hanteringen handlar om grunden som läraren och institutionen har för misstanken om ett försök till vilseledande.

tabell Plagiering, kunskaper/färdigheter samt grund för misstanke

a) Är uppgiften helt eller delvis plagierad?

Nej

b) Studentens kunskaper om regler och normer?

Tillräckliga kunskaper om regler och normer

Otillräckliga kunskaper om regler och normer

c) Studentens förmåga att tillämpa regler och normer?

Tillräcklig förmåga att tillämpa regler och normer

Otillräcklig förmåga att tillämpa regler och normer

d) Lärarens och institutionens grunder för att misstänka försök till vilseledande?

Tillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

Otillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

att motverka plagiering

kapitel 5

Hur hanterar man bristande kunskap om normer och regler? a) Är uppgiften helt eller delvis plagierad?

Nej

b) Studentens kunskaper om regler och normer?

Tillräckliga kunskaper om regler och normer

Otillräckliga kunskaper om regler och normer

c) Studentens förmåga att tillämpa regler och normer?

Tillräcklig förmåga att tillämpa regler och normer

Otillräcklig förmåga att tillämpa regler och normer

d) Lärarens och institutionens grunder för att misstänka försök till vilseledande?

Tillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

Otillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

Studenter som plagierar enbart på grund av bristande kunskap behöver tydlig, detaljerad information om hur de ska gå till väga i sitt framtida arbete. Det kan ske i form av individuell handledning som kan innefatta andra möjligheter att få hjälp, till exempel från biblioteket eller Språkverkstan. Läraren kan också ge studenten eventuella skriftliga instruktioner om källhänvisning och citering. (Se kapitel 2 samt exempel i Appendix 5.) Läraren diskuterar frågan med studierektor/prefekt som avgör om det finns en grundad misstanke om försök till vilseledande. Det kan då framkomma att det inte finns en tillräckligt grundad misstanke om vilseledande för en anmälan. I samtliga sådana fall bör studenten tydligt informeras om att arbetet innehåller otillåtet kopierad text och att studenten inte har följt konventionerna för citering och källhänvisning. Detta görs för att markera att arbetet inte uppnår en tillräcklig kvalitet för att uppfylla de förväntade studieresultaten. Observera att även plagiering som tycks bero på otillräckliga kunskaper ska anmälas om det finns grund för misstanke om försök till vilseledande.

att motverka plagiering

kapitel 5

Hur hanterar man plagiering på grund av bristande förmåga att tillämpa regler och normer? a) Är uppgiften helt eller delvis plagierad?

Nej

b) Studentens kunskaper om regler och normer?

Tillräckliga kunskaper om regler och normer

Otillräckliga kunskaper om regler och normer

c) Studentens förmåga att tillämpa regler och normer?

Tillräcklig förmåga att tillämpa regler och normer

Otillräcklig förmåga att tillämpa regler och normer

d) Lärarens och institutionens grunder för att misstänka försök till vilseledande?

Tillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

Otillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

Ett av budskapen i denna handbok är att studenter kan ha svårt att tillämpa de regler om akademisk tydlighet och transparens som krävs av dem – även om de i princip kan ha kunskap om dessa regler på ett mer ytligt plan. Men om en student vet vad som förväntas av honom eller henne utan att lyckas följa det i praktiken måste läraren ändå ta det beteendet på allvar. Det kan handla om en bristande akademisk kompetens, vilket kommer att kräva en mer omfattande insats från studentens sida för att förvärva kompetensen jämfört med om plagieringen enbart beror på bristande kunskap om regler. (Se kapitel 2.) Eftersom det är viktigt att plagiering hanteras konsekvent inom institutionen och universitetet måste läraren kontakta studierektor eller prefekt vid institutionen för att försäkra sig om att agerandet är i linje med hur detta slags fall ska behandlas. Om studierektorn/prefekten kommer fram till att det inte finns en grundad misstanke om försök till vilseledande så görs ingen anmälan till rektor. Om lösningen är fortsatta utbildningsinsatser, är det en mer avancerad uppgift än om det enbart handlar om bristande kunskap om ett visst regelverk. Liksom i fallet med bristande kunskap om regler kan plagiering av det här slaget föranleda olika typer av samtal och dessutom påverka bedömningen av studentens prestation, vilket i sin tur kan leda till ett lägre betyg, kompletteringsuppgifter eller underkänt. Ribban för när en misstanke kan anses grundad ligger lågt. Antingen finns det en grundad misstanke eller inte. Institutionen ska inte ta ställning till styrkan i ”bevisningen”. Men om man faktiskt inte har en tillräcklig grund för en misstanke ska ingen anmälan göras till rektor. Om studierektorn/prefekten är osäker på om det är ett fall som ska lämnas till rektor eller inte bör handläggaren för disciplinärenden vid Ledningskansliet kontaktas.

att motverka plagiering

kapitel 5

Hur hanterar man fall när man har grund för att misstänka försök till vilseledande? a) Är uppgiften helt eller delvis plagierad?

Nej

b) Studentens kunskaper om regler och normer?

Tillräckliga kunskaper om regler och normer

Otillräckliga kunskaper om regler och normer

c) Studentens förmåga att tillämpa regler och normer?

Tillräcklig förmåga att til�lämpa regler och normer

Otillräcklig förmåga att til�lämpa regler och normer

d) Lärarens och institutionens grunder för att misstänka försök till vilseledande?

Tillräckliga grunder för att misstänka försök till vilseledande

Alla sådana fall ska anmälas! • Uppgiften är helt eller delvis plagierad. • Institutionen har tillräckliga grunder för en misstanke om att studenten försökte vilseleda examinatorn. För en detaljerad redogörelse för bestämmelser kring anmälan, se avsnitt 5.4 nedan: ”Hur fall av plagiering ska anmälas”.

5.3 Vad innebär det att ha en grundad misstanke om vilseledande? Att hysa en misstanke om ett försök till vilseledande är vanskligt och individens rättssäkerhet behöver alltid garanteras. Samtidigt är det uppenbart att vi inte kan ställa orimliga krav på vilka ”bevis” som ska krävas för att en institution ska ha rätt att göra en anmälan till rektor om misstänkt fusk. En lärare är skyldig att kontakta studierektor eller annan ansvarig person vid institutionen vid varje misstanke om försök till vilseledande. Sedan får denne ta ställning till om det finns grund för misstanke om vilseledande. Varje anmälan till rektor behöver innehålla en redogörelse för grunderna för misstanken om fusk. Dessa grunder kan ta sig en mängd olika uttryck i olika fall. Ibland kan ett sådant resonemang vara väldigt enkelt, men andra gånger kan det handla det om en mer komplex, samlad bild av omständigheter och fakta i det specifika fallet.

att motverka plagiering

kapitel 5

Omständigheter som kan tala för en grundad misstanke om vilseledande • om plagieringen i sig är ett tydligt tecken på ett försök till vilseledande • om det kan visas att studenten i samband med att ett utkast har lämnats in har underrättats om att den riskerar att bryta mot universitetets regelverk • om det kan visas att studenten har kunskap om regler och normer och förmåga att tillämpa dessa i ett akademiskt sammanhang • om misstanken har objektiv grund och stöds av fakta

Plagieringen i sig stöder misstanke

Examinatorn känner igen den inlämnade hemtentamen. Vid en kontroll visar det sig att den text som lämnats in till mycket stora delar är identisk med en uppgift som en annan student godkändes på terminen dessförinnan.

Studenten har underrättats

Handledaren underrättade studenten om att han eller hon måste skriva om vissa avsnitt med särskild hänsyn till konventionerna för källhänvisning. Handledaren gav studenten råd om var han eller hon kan söka vägledning. Studentens sluttext har bara numrerade fotnoter. Det finns inga citattecken som indikerar ordagranna återgivningar av andras text. En betydande andel av texten är ordagranna kopieringar utan hänvisning till källan.

Studenten har fått en liknande tillsägelse

Studenten varnades termin ett efter att ha kopierat andra studenters dataprogram, och lämnade sedan termin två in en programkod som är uppenbart kopierad från en annan student.

Studenten har visat kunskap och förmåga

Studenten befinner sig på avancerad nivå och har tidigare i utbildningen visat tydliga prov på att behärska korrekt beläggsteknik

Studenten har inte visat kunskap och förmåga

Studenten är ny vid Stockholms universitet och kommer från en utbildningskultur där man har en delvis annan syn på hur grundutbildningsstudenter behöver tydliggöra gränser mellan eget och andras arbete i examinationsuppgifter.

Det finns objektiv grund och stöd av fakta

Studentens arbete matchar till 95 % ett tidigare arbete. Studenten har bara skrivit om inledningen och slutsatsen.

Detta ensamt utgör inte objektiv grund

Den språkliga och begreppsliga nivån på arbetet gör att läraren misstänker plagiering men kan inte stödja denna misstanke.

att motverka plagiering

kapitel 5

Omständigheter i övrigt som kan behöva beaktas • är den information som getts till studenten relaterad till den typ av examinationsuppgift som det här exemplet handlar om? • är information som studenten fått tillräckligt relevant och specifik för det aktuella regelbrottet? • var informationen som gavs till studenten missvisande? • kan man precisera när studenten fick informationen? • finns objektiv grund och fakta som kan styrka eller avfärda en grundad misstanke om försök till vilseledande? • är arbetet som studenten har lämnat en slutversion eller ett pågående arbete?

Studenten har blivit informerad specifikt om examinationsuppgiftens krav

Det här fallet handlar om tre studenter som har kopierat varandra då de utvecklade ett dataprogram. Läraren kan bevisa att studenterna har fått veta hur mycket hjälp de har rätt att få när de skriver detta dataprogram.

Informationen var relevant

Studenten deltog vid ett seminarium om källhänvisning. Fallet handlar om oacceptabel källhänvisning.

Informationen var relevant

Av de skrivna instruktionerna framgår att det är en individuell uppgift. I instruktionerna står även att studenterna gärna får dela idéer och diskutera sina resultat muntligt, men att de inte får utbyta dokument, varken digitalt eller i pappersformat. Två studenter lämnar in nästan identiska texter.

Informationen var relevant

Studenterna får veta att de har tillåtelse att samarbeta under den praktiska uppgiften men att de i rapporten måste beskriva vilken hjälp de fått och hur de använt den hjälpen. Två studenter lämnar in väldigt lika arbeten utan att kommentera hur de utfört sina uppgifter.

Informationen var svår att missa

Det fanns en serie planerade och schemalagda seminarier och föreläsningar om ämnen med relevans för den betygsgrundande uppgiftens genomförande under utbildningens första termin.

Informationen var svår att missa

Det ingick i utbildningen att före den första inlämnings uppgiften måste samtliga studenter gå en webbkurs om uppgiftens genomförande.

Informationen var missvisande

Studenterna uppmanades att samarbeta med examinationsuppgiften, men det framgick inte att det i den aktuella kursen ändå var otillåtet att samarbeta i själva skrivpro cessen.

att motverka plagiering

Tidpunkten är känd

Läraren kan redogöra för tid och plats då studenten fick information om plagiering.

Tidpunkten är känd

Läraren kan redogöra för var i kursdokumenten information om plagiering har getts.

Tidpunkten är känd

Studenten lämnade in ett utkast och läraren skrev på arbetet att ”det här är ett plagiat”. Läraren sade att arbetet inte kunde accepteras p.g.a. plagiering och förklarade vid handledningstillfället hur arbetet måste bearbetas inför slutversionen.

Det finns fakta som styrker

När läraren läser studentens arbete ser han eller hon att studenten använder källhänvisningar och citationstecken korrekt nästan genomgående. I ett avsnitt har studenten dock kopierat direkt från internet utan att hänvisa till källan och visar på intet sätt att texten är en kopia.

Det finns fakta som styrker

Belägget för grundad misstanke om försök till vilseledande baseras på att studenten ändrat i de kopierade icke källhänvisade delarna för att få dem att verka äkta. Studenten har genomgående ändrat ord som ”vi” till ”jag”, och har ändrat namnet på det land där det aktuella projektet ägde rum.

Det finns fakta som styrker

Två studenter, som läraren misstänker har kopierat av varandra, har gjort identiska fel som grundar sig på identiska missuppfattningar om uppgiften. Det här är en missuppfattning som läraren aldrig tidigare stött på.

Det är en slutgiltig inlämning

Studenten lämnar in en rapport med titeln ”Slutversion”, som innehåller många kopieringar från nätet utan lämpliga källhänvisningar.

kapitel 5

att motverka plagiering

kapitel 5

5.4 Hur fall av plagiering ska anmälas Stockholms universitet har ett tydligt definierat förfaringssätt för hanteringen av disciplinära ärenden som till exempel plagiering. Detta är endast en sammanfattning av det förfaringssättet. Den är inte heller tillräcklig för någon som verkligen är inblandad i ett disciplinärt ärende. Kontakta handläggare av disciplinärenden vid Ledningskansliet för en fullständig redogörelse. För de juridiskt bindande föreskrifter som gäller vid universitetet, se Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet [Appendix 1] http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-for-disciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 En examinator som misstänker plagiering, ska genast anmäla det till prefekt eller studierektor. Huvudansvaret för att ärendet blir tillräckligt utrett ligger på myndigheten och prefekt/studierektor måste därför utreda ärendet tillräckligt noggrant för att kunna avgöra om det anses finnas en grundad misstanke om fusk. Om så är fallet måste ärendet anmälas till rektor så fort som möjligt. Det får absolut inte förekomma disciplinära åtgärder på institutionsnivå. Om man vid institutionen är osäker på om det finns en grundad misstanke om fusk, bör handläggare för disciplinärenden vid Ledningskansliet kontaktas. Om prefekt eller studierektor fattar beslutet att studenten måste anmälas för möjliga disciplinära åtgärder ska följande information finnas med i missivet: • information om studentens namn, personnummer och adress i Sverige • kursnamn, kurskod och omfattning på den kurs anmälan avser, samt hur långt studenten kommit i utbildningen • vilken typ av förseelse anmälan avser (i detta fall plagiat) • vilken examination det gäller, i vilken delkurs och vilket poängvärde examinationen har • en redogörelse för vad som har hänt • tjänsteanteckning från eventuellt möte med studenten • om studenten inte kan svenska ska anmälan göras på engelska • kontaktuppgifter • underskrift Utöver missivet ska nedanstående material skickas med: • kursplanen, kursanvisningar samt övrig information som studenterna har fått rörande examinationen och vad som var tillåtet respektive otillåtet • en så uttömmande redogörelse för det inträffade som möjligt, gärna från examinator och om möte med studenten ägt rum ska tjänsteanteckning skickas med • annan information om disciplinära regler (muntlig eller skriftlig) som getts till studenterna

att motverka plagiering

kapitel 5

• studentens inlämnade arbete med de plagierade styckena markerade • originalkällan ska bifogas med de plagierade styckena markerade (om textmatchningsverktyg har använts ska även den rapporten bifogas) • ladokutdrag för studenten • övrig information som kan ha betydelse för utredningen Anmälan skickas till rektor. Tänk på att det ska göras en anmälan per student. Detta gäller även om fler studenter misstänks för plagiering vid samma examinationstillfälle. Om däremot några studenter har skrivit ett arbete tillsammans, t.ex. ett grupparbete, så görs endast en anmälan. Likaså om man misstänker antingen plagiering alternativt otillåtet samarbete mellan två studenter.

Så här presenteras uppgifterna i anmälan Studentens arbete ska skickas till rektor så fort läraren har en grundad misstanke om försök till vilseledande. Bifoga tillsammans med arbetet eventuell information (muntlig eller skriftlig) som studenten fått beträffande hur uppgiften skulle slutföras. Det kan till exempel röra sig om instruktioner angående samarbete, citering, källhänvisning och så vidare. Markera i en kopia av studentens arbete de avsnitt som inte är studentens eget arbete. De markerade avsnitten handlar ofta om kopiering, men övriga bevis på plagiering ska också markeras. I kapitel 4 finns en lista över möjliga indikationer. Om fler än en källa är använd i arbetet (och källan eller källorna inte är hänvisade) ska markeringarna i studentens text innehålla en indikation om källan. Ett sätt att skapa en länk mellan studentens arbete och källan är att göra understrykningar och skriva marginalanteckningar. Markeringarna måste vara tydliga och alla indikationer måste gå att läsa på en fotokopia. Tänk på att färgunderstrykningar inte går att skilja vid fotokopiering. Lärarens rapport ska även visa hur studentens icke källhänvisade text matchar originaltexten. I många fall kan mycket av matchningen göras med hjälp av ett textmatchningsverktyg (se kapitel 4), men läraren måste också kommentera den elektroniska rapporten för att visa var matchningarna är markanta och därför bidrar till ärendet. Lärarens kommentarer är viktiga, eftersom textmatchningsverktyget kanske väljer ut matchningar som är korrekt citerade, icke lämpade för citering eller helt enkelt irrelevanta. Om läraren utför matchningen mellan studentens text och originaltexten manuellt, gör så här: • Om originalkällorna är tillgängliga och dessa källor bidragit väsentligt till beslutet att anmäla ska en kopia av källorna göras. Läraren behöver inte göra några kopior av källor som bara har bidragit till det plagierade arbetet i mycket liten utsträckning. • På kopian av originalet ska läraren markera alla delar som använts inkorrekt av studenten (återigen, gör det på ett sätt så att det går att kopiera).

att motverka plagiering

kapitel 5

Sammanfattning av förfaringssättet vid disciplinära ärenden När en anmälan lämnats in till rektor bekräftar handläggaren först att studenten faktiskt är inskriven vid Stockholms universitet. Sedan läser handläggaren igenom anmälan för att ta del av den nödvändiga informationen (se avsnittet ovan). För att inte dra ut på handläggningstiden är det viktigt att anmälaren skickar in en så komplett anmälan som möjligt till rektor. Om det saknas information kontaktas anmälaren för komplettering innan handläggaren kan delge studenten en kopia av anmälan. Därefter ges studenten möjlighet att yttra sig över anmälan inom tre veckor. När studentens yttrande inkommit och det inte behöver skickas till institutionen för kommentarer beslutar rektor huruvida (1) ärendet ska lämnas utan åtgärd, (2) om en varning ska utdelas eller (3) om ärendet ska hänskjutas till Disciplinnämnden. Om ärendet hänskjuts till Disciplinnämnden så behandlas ärendet oftast vid nämndens nästa möte. Studenten, institutionen och eventuella andra berörda personer kallas att delta. Det är viktigt att examinatorn närvarar under sammanträdet då nämnden ofta har frågor om instruktioner som getts till studenterna, hur den misstänkta plagieringen upptäcktes osv. Innan nämnden sammanträder har ledamöterna läst igenom dokumenten. Sammanträdet börjar med att nämnden diskuterar ärendet och ställer eventuella frågor till handläggaren. Sedan kallas institutionen och studenten in och nämnden lyssnar till deras och eventuella andra berörda personers berättelser. Nämnden får också tillfälle att ställa frågor till de närvarande. Därefter får de närvarande lämna salen medan nämnden överlägger och sedan meddelas huruvida ärendet ska lämnas utan vidare åtgärd, om en varning ska tilldelas eller om studenten ska avstängas under en bestämd tid. För det fall Disciplinnämnden beslutar om avstängning börjar denna normalt löpa från och med den dag då beslutet fattades och varar i maximalt sex månader. I ärenden som resulterar i avstängning informeras studenten, berörd institution, andra institutioner där studenten är registrerad, berört fakultetskansli, CSN, Studentavdelningen (Ladok), Universitetsbiblioteket och Disciplinnämndens ledamöter. Det är universitetet som ansvarar för att beslutet om avstängning verkställs. Under tiden för avstängningen har studenten inte rätt att delta i undervisning, prov, laboratoriearbete, vfu, studieresor eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid universitetet och inte heller utnyttja Universitetsbiblioteket. Student som avstängts från universitetet är i princip skyldig att återbetala studiemedel för den tid som avstängningen avser, eftersom en avstängning räknas som ett avbrott i studierna.

att motverka plagiering

kapitel 5

Appendix

1. Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet

2. Länkar

3. Försättsblad – Försäkran

4. Coversheet – Affiramtion

5. Tips och stöd för akademiskt skrivande

6. Guidence to Students on Academic Writing

7. Övning – När går samarbete över gränsen?

8. Övning – Vad är god vetenskaplig forskningssed och akademiskt skrivande?

9. Quiz – Staying within the rules for citation?

att motverka plagiering

appendix

Appendix 1

Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet

http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjerfor-disciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Rektor 2011-11-03 Ansvarig enhet: Ledningskansliet Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet

1. Regler För att förebygga vilseledande vid prov eller liknande är det viktigt att studenter tidigt får information om kurser och hur de examineras samt att studenter och anställda har kännedom om Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet och Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet. Disciplinära åtgärder regleras i 10 kap. högskoleförordningen (1993:100) och får vidtas mot studenter som • med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas • stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan • stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan • utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning vid Stockholms universitet. Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts.

att motverka plagiering

appendix

Vissa former av vilseledande, till exempel urkundsförfalskning eller osant intygande, faller under brottsbalken och kan därmed även föranleda åtal. Beslut om polisanmälan fattas av rektor efter att ärendet prövats av Disciplinnämnden. Grova förseelser kan även leda till att ärendet hänskjuts till Högskolans avskiljandenämnd.

2. Handläggning Skyldigheten att anmäla ett disciplinärende åligger alla anställda vid Stockholms universitet. Vid varje institution (eller motsvarande) ska det finnas en ansvarig person som utreder misstankar om disciplinära förseelser. Denna person är normalt prefekt eller studierektor. Alla misstankar om disciplinära förseelser ska anmälas till prefekten eller av prefekten utsedd person. Huvudansvaret för att ärendet blir tillräckligt utrett ligger på myndigheten, inte på den enskilde. Prefekten måste därför utreda det inträffade tillräckligt noggrant för att kunna avgöra om det föreligger en grundad misstanke och ska i sådana fall skyndsamt göra en anmälan till rektor. Detta innebär att disciplinärenden ska ges hög prioritet. Misstanken ska vila på en objektiv grund och inte enbart vara en subjektiv intuition. Tröskeln är dock låg så att en misstanke med mycket svagt stöd i fakta kan vara tillräcklig för en anmälan. Institutionen bör kontakta studenten och förklara att en utredning pågår. Studenten får till dess ärendet avgjorts fortsätta delta i undervisning, prov och annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Det får inte förekomma disciplinära åtgärder på institutionsnivå utan sådana beslut ska alltid fattas av rektor eller Disciplinnämnd. Vid oklarheter och frågor ska ansvarig handläggare vid Ledningskansliet kontaktas. Anmälan till rektor om grundad misstanke om disciplinär förseelse ska innehålla följande: • Följebrev/missiv från prefekt med information om studentens namn, personnummer och adress i Sverige samt vilken typ av misstänkt förseelse anmälan avser (till exempel otillåtet samarbete). Missivet ska vidare innehålla namn och omfattning på den kurs och delkurs där den misstänkta förseelsen inträffat, examinationens poängvärde, var i utbildningen studenten befinner sig samt en kortfattad redogörelse för det inträffade. • Om studenten inte kan svenska ska anmälan göras på engelska. • Noteringar från eventuellt samtal med studenten angående misstanken. • En så uttömmande redogörelse för det inträffade som möjligt. • Kursplan, kursanvisningar och övrig information som studenterna fått angående vad som var tillåtet respektive otillåtet. • Eventuella ordningsregler.

att motverka plagiering

appendix

• Vid misstanke om plagiat ska den inlämnade uppgiften och originalkällan bifogas, med de plagierade styckena markerade (på ett sätt så att de går att kopiera dvs. inga färgmarkeringar). Rapport från eventuellt textmatchningsverktyg. • Vid misstanke om otillåtna anteckningar ska kopior av dessa bifogas om sådana finns. • Övrig information som kan ha betydelse för utredningen. • Ladokutdrag för studenten. Normalt ska en anmälan per student skickas in till rektor även om fler studenter t.ex. misstänks ha vilselett med samma typ av förseelse vid samma examinationstillfälle. En gemensam anmälan görs om studenter har skrivit ett arbete tillsammans, t.ex. ett grupparbete, om man misstänker plagiering alternativt otillåtet samarbete mellan studenter eller om en student misstänks ha fått otillåten hjälp av en kurskamrat. Efter att institutionens anmälan har inkommit till rektor ska studenten ges möjlighet att yttra sig skriftligt om den. Vid behov utreds sedan ärendet ytterligare. Därefter beslutar rektor om ärendet ska hänskjutas till Disciplinnämnden, om varning ska utdelas eller om ärendet ska lämnas utan vidare åtgärd. Ärenden som hanteras av Disciplinnämnden ska utredas noggrant. Det är Disciplinnämndens ansvar att ge berörda studenter tillfälle att uttala sig i ärendet inför nämnden. Anmälda studenter har även rätt att närvara i ärenden som berör dem när andra uttalar sig inför nämnden, om inte särskilda skäl talar mot det. Disciplinnämnden avgör efter enskild överläggning vid sammanträdet om disciplinära åtgärder mot studenten ska vidtas. Ledamöterna i Stockholms universitets Disciplinnämnd är rektor (ordförande), en lagfaren ledamot, en företrädare för lärarna (utses för tre år) och två representanter för studenterna (utses för ett år). Om rektor inte kan närvara träder prorektor i rektors ställe, även övriga ledamöter har suppleanter. Disciplinnämnden är beslutför när minst tre ledamöter är närvarande, bland dem ordföranden och den lagfarna ledamoten.

3. Konsekvenser Såsom ovan angivits kan rektor lämna ett disciplinärende utan vidare åtgärd, utdela varning eller hänskjuta ärendet till Disciplinnämnden för prövning. Om ett ärende hänskjuts till Disciplinnämnden, får rektor efter samråd med den lagfarne ledamoten med omedelbar verkan tillfälligt (interimistiskt) avstänga studenten från verksamheten vid högskolan. Beslutet om tillfällig avstängning gäller till dess ärendet har prövats av disciplinnämnden, dock längst under en månad. Disciplinnämnden kan besluta att antingen lämna ärendet utan åtgärd, att utdela en varning eller att avstänga studenten från studier. För det fall Disciplinnämnden beslutar om avstängning börjar denna normalt löpa från och med den dag då beslutet fattades och varar i maximalt sex månader. Beslutet

att motverka plagiering

appendix

ska genast delges den berörda studenten, Disciplinnämndens ledamöter, prefekten vid berörd institution, berört fakultetskansli, Studentavdelningen, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Stockholms universitetsbibliotek (SUB). Beslutet delges även andra institutioner där studenten är inskriven. När en student tilldelas en varning eller ett ärende lämnas utan vidare åtgärd delges beslutet den berörda studenten, Disciplinnämndens ledamöter, prefekten vid berörd institution och berört fakultetskansli. Beslutet om avstängning innebär att studenten under avstängningen inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för all utbildning vid Stockholms universitet och inte heller utnyttja SUB. Student som avstängts från universitetet är i princip skyldig att återbetala studiemedel för den tid som avstängningen avser, eftersom en avstängning räknas som ett avbrott i studierna. Ett beslut om avstängning får begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom universitetet. Studenten har rätt att få ett beslut av rektor om varning prövat av Disciplinnämnden. Studenten kan överklaga ett beslut av Disciplinnämnden om varning eller avstängning till allmän förvaltningsdomstol. Beslut av rektor eller Disciplinnämnden om att lämna ett ärende utan åtgärd kan inte överklagas. Överklagandet ska vara skriftligt och ange det överklagade beslutet, den ändring av beslutet som begärs samt de skäl som åberopas för överklagandet. Överklagandet ska ha inkommit till Stockholms universitet inom tre veckor från den dag då studenten fick del av beslutet.

4. Rättning av examinationsuppgift Frågan om en examinationsuppgift ska examineras eller inte får endast avgöras av examinatorn. Normalt skjuts examinationen upp till dess att ärendet avgjorts av rektor eller disciplinnämnd. Examinatorn är inte skyldig att examinera en student som har befunnits skyldig till någon form av vilseledande vid prov eller liknande eftersom examinationsuppgiften då normalt betraktas som ogiltig. Det kan dock ibland vara motiverat att examinera en student trots att studenten har gjort sig skyldig till vilseledande vid prov eller liknande. En student som t.ex. har haft med sig otillåtet hjälpmedel till examinationstillfället kan bli ertappad i ett så tidigt stadium att studenten inte har haft någon möjlighet att använda hjälpmedlet. Examinationsuppgiften kan anses ogiltig ändå i och med att studenten överträtt en ordningsregel. Student som inte har gjort sig skyldig till vilseledande vid prov eller liknande bör examineras. Examinatorn kan i vissa fall även se examinationsuppgiften som ogiltig fastän studenten inte har gjort sig skyldig till något vilseledande. Studenten kan t.ex. ha haft med sig ett otillåtet hjälpmedel till examinationstillfället utan att ha förstått att hjälpmedlet var otillåtet. Oftast uppkommer misstanke om vilseledande i samband med ett examinationstillfälle eller när examinationsuppgiften rättas. Om examinationsuppgiften har godkänts inn-

att motverka plagiering

appendix

an en misstanke om vilseledande uppdagas, kan examinatorn ompröva sitt betygsbeslut, om rektor eller disciplinnämnden har fattat beslut om att studenten har gjort sig skyldig till vilseledande. Ett gynnande beslut kan ändras om beslutet har blivit oriktigt till följd av vilseledande från den enskildes sida. Examinatorn kan alltså återkalla ett betygsbeslut och detta beslut kan inte överklagas. Studenten ska dock ges möjlighet att yttra sig i frågan innan ett betyg återkallas. Kontakta gärna ansvarig handläggare vid Ledningskansliet innan ett betyg återkallas. Detta beslut gäller från och med den 1 december 2011 och ersätter tidigare beslut fattat av rektor 2005-08-25 (bilaga R42).

att motverka plagiering

appendix

Appendix 2

Länkar

Stockholms universitets regelbok: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/ riktlinjer-for-disciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397 Riktlinjer för disciplinärenden vid Stockholms universitet.

Stockholms universitets Studie- och språkverkstad: http://www.su.se/utbildning/studieinformation/studie-och-sprakverkstad Studie- och språkverkstaden erbjuder service till den som är inskriven vid Stockholms universitet. Ger bl.a. seminarium för studenter om strategier för att undvika plagiat och tips om hur man skriver med egna ord.

Stockholms universitetsbibliotek: http://www.sub.su.se/student/sokverkstad.aspx Webbaserade självstudiekurser i informationssökning och vetenskaplig informationshanering.

Refero – antiplagieringsguiden: http://www.bi.hik.se/Refero/1intro.php Biblioteken vid Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitetet har tagit fram Refero som är ett webbaserat läromedel utvecklat för att hjälpa studenter inom akademisk utbildning att förstå vad plagiering innebär och ge tips på hur man ska kunna undvika det.

Lunds universitets biblioteks Antiplagieringsguide: http://www.lub.lu.se/laeranderesurser/akademisk-hederlighet/antiplagiatguiden.html Guide i form av ett bildspel som handlar om att hänvisa till sina källor för att undvika plagiering.

Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek om plagiering: http://www.slu.se/sv/bibliotek/lara/sokasamlasprida/fusk-och-plagiering/

att motverka plagiering

appendix

Appendix 3

Försättsblad - Försäkran

Studentens namn: Namn på kursen: Datum för inlämning:

Jag intygar att jag vid genomförandet av denna uppgift: • Har följt instruktionerna om självständigt arbete. Detta är mitt eget arbete. • I de fall där jag har samarbetat med andra (inklusive kurskamrater), har jag följt instruktioner för hur man erkänner andras bidrag. • Har jag alltid tydligt markerat citat med hjälp av citattecken, kursiv stil eller indragna stycken, på de ställen där jag har använt andras ord (till exempel från internet, läroböcker, tidskrifter eller andra källor). • På anvisat sätt angett var jag har använt andras idéer, bilder eller tabeller (till exempel från internet, böcker, tidskrifter, föreläsningsanteckningar eller andra källor). • Har använt det referenssystem som rekommenderas av institutionen för att tillerkänna andras ord eller tankar. Jag visar i själva texten var källor används, till exempel genom fotnoter eller textcitat. • Har listat alla källor jag använt i detta arbete i litteraturförteckningen. • Har följt institutionens rekommendationer och riktlinjer för formalia för referenslista. • Är medveten om vad som menas med plagiering och har vidtagit alla rimliga åtgärder för att undvika det.

att motverka plagiering

appendix

Appendix 4

Coversheet – Affirmation

Student’s name: Name of the course: Date of submission:

In creating this assignment, I certify that: • I followed instructions on independent working. This is my own work. • Where I have worked with others (including fellow students) in making this assignment, I have followed any guidance in the assignment for acknowledging others’ contribution. • Where I have used others’ words (for example, from the Internet, text books, journals or other sources), I have always shown the quotation clearly by measures such as quotation marks, italics or indented paragraphs. • Where I have used others’ ideas, images or tables (for example, from the Internet, books, journals, lecture notes or other sources), I have indicated this at the point where others’ words and/or ideas are used. • To acknowledge others’ words or ideas, I have used the referencing system recommended by the department. I have shown how sources are used in the text itself, for example by footnotes or in – text citation. • I have listed all the sources I used in this work in my bibliography. • My bibliography is written according to the department’s referencing guidelines. I have followed recommendations for the order and punctuation of each item. • I know what is meant by plagiarism and have taken all reasonable steps in this work to avoid it.

att motverka plagiering

appendix

Appendix 5

Tips och stöd för akademiskt skrivande Som student behöver du veta vilka förväntningar dina lärare har på dig. Du behöver utveckla dina akademiska färdigheter och förståelsen för hur examinationerna används för att testa dina kunskaper. Ju mer du vet om korrekt akademiskt skrivande, desto mindre behöver du oroa dig för plagiering. Du behöver lära dig hur du hittar välunderbyggda vetenskapliga texter och utveckla färdigheter för källhänvisningar och bibliografier. Du behöver också lära dig vilken typ av information, data och idéer som dina lärare inte vill att du delar med dig av till dina studiekamrater. Dessutom måste du lära dig att använda källor för att stödja och motivera argumentationen i din text. Tänk på att det kan vara ett regelbrott att hjälpa någon annan att plagiera även om du själv inte gynnas av det. Det kan i vissa fall rubriceras som ”otillåtet samarbete”. Följande tips handlar om hur man skriver uppsatser korrekt inom högre utbildning. Om du behöver råd när du skriver dina arbeten, kontakta först och främst din lärare för handledning. Om du behöver ytterligare stöd i ditt skrivande, vänd dig till Språkverkstan vid Studentavdelningen. Om du därutöver behöver ytterligare stöd för att lära dig att söka information, vänd dig till Stockholms universitetsbibliotek.

Att skriva i en forskningsmiljö Universiteten är forskningsmiljöer och din lärare förväntar sig att du skriver i enlighet med de akademiska konventionerna inom ämnet. Studenternas akademiska skrivande måste överensstämma med dessa. Att synliggöra exakt vad i ett arbete som kommer från någon annan handlar emellertid inte enbart om att ge ett erkännande till den som står bakom ett visst arbete. Det handlar minst lika mycket om den kumulativa vetenskapens kärna, som bygger på att alla led i en vetenskaplig argumentation som bygger vidare på andras forskning ska kunna spåras bakåt och utsättas för prövning. Att plagiera – vare sig det är avsiktligt eller inte – strider helt enkelt mot fundamentala vetenskapliga principer och det är därför ett lärosäte som Stockholms universitet engagerar sig för dessa frågor.

Att skriva inom olika ämnesområden Formerna för akademiskt skrivande varierar mellan olika ämnen, men det är sällan någon förväntar sig att du bara ska skriva ner lösryckta fakta. Din lärare vill inte att du enbart ska upprepa vad du läst eller skriva ordagrant vad som sagts på föreläsning-

att motverka plagiering

appendix

en. På något sätt behöver du själv bearbeta innehållet och formulera dig själv kring det som efterfrågas. Olika ämnen, olika examinationsuppgifter kan skilja sig mycket åt vad gäller hur du behöver skriva. Nedanstående råd är allmänt formulerade och det är viktigt att du aktivt arbetar med att försöka lära dig och förstå vad som gäller i just ditt ämne, i just det sammanhang som du skriver. När du skriver är det ofta bra om du i belyser en fråga eller ett ämne från flera infallsvinklar. Du kan till exempel börja med en beskrivning av fakta och en kort beskrivning av en teori, men detta är bara bakgrunden. Härnäst förväntas du utforska viktiga frågor i ämnet. Vanligtvis är det frågor som du måste komma på själv och sedan besvara. Denna typ av skrivande kallas ofta för en ”diskussion”. Anta att du skriver om ett relativt nytt kunskapsområde. De frågor som du ställer upp och besvarar skulle kunna vara: – Hur säker är vetenskapen som ligger till grund för detta område? Hur har denna kunskap använts förr? Vem vill använda de nya rönen från området och vem kan tänkas ha invändningar? Vad behöver utvecklas? och så vidare. Förutom diskussionen kommer du nästan säkert att behöva ”utvärdera” ditt svar – det vill säga resonera om hur säker läsaren kan vara på giltigheten av din slutsats.

Den första kopplingen mellan akademiskt skrivande och plagiering Akademiskt skrivande i högre utbildning går ut på att du visar att du förstår många aspekter av ämnet, men det är också viktigt att du gör ett välunderbyggt ställningstagande. När du gör ett sådant eget ställningstagande måste du kunna försvara den hållning du har intagit. Detta är anledningen till att kopiering av andras idéer och ord inte är acceptabelt, även om det var godtagbart i det skrivande du kanske praktiserade innan du kom till universitetet. Att kopiera andra människors idéer och ord visar inte din förståelse av dessa idéer. Det är bara kopiering.

Den andra kopplingen med plagiering När du skriver för att visa dina kunskaper och din förståelse kan du inte bara rada upp dem som ”Jag tror det här och det här och det här”. Detta sätt att ange dina åsikter kan fungera för sociala sammankomster men är inte tillräckligt i akademiskt skrivande. Vi använder samma ord, ”argument”, när vi beskriver akademiskt skrivande – ”Du måste konstruera och framföra dina egna argument inom ett visst ämne”. Men argumentationen inom akademiskt skrivande förväntas ha en formell ton och författaren ska sträva efter att använda sig av ett ”objektivt” eller ”sakligt” språk.

Evidensbaserat skrivande Även studentförfattare måste använda idéer och synpunkter från andra för att stödja sina egna åsikter eller för att bygga upp en argumentation. Detta evidensbaserade skrivande kallas ibland ”att skriva från källor”. Du måste alltid göra klart exakt vilka källorna till dina fakta är. När du plagierar döljer du dina källor, dvs. du tillkännager inte var uppgifterna kommer ifrån. Vissa studenter gör detta avsiktligt – de försöker ge sken av att vara mer lärda, mer akademiska och mer av experter än vad de egentligen är. Detta är fusk (vilseledande) och lärare måste anmäla sådana fall till studierektor

att motverka plagiering

appendix

eller prefekt som, om grundad misstanke föreligger, i sin tur är tvungen att rapportera till rektor. Fusk blir då ett disciplinärende och kan leda till avstängning. Men även om misstanke om fusk inte föreligger så är skrivande utan att ange källor dålig praxis. Om du skriver som om andras ord och idéer är dina egna när du är en student, så är dina argument inte lika starka och det är omöjligt för läraren att se om du uppnått lärandemålen i kursen eller kursmomentet. Detta är inte acceptabelt inom akademin.

Att skapa en stark argumentation Det krävs många färdigheter för att skapa en stark argumentation när du skriver något på universitetsnivå. Du måste:

Hitta bra källor! Detta innebär att gå bortom Google för att identifiera vilka källor som är vederhäftiga, vilka som är de bästa att använda etc. Stockholms universitetsbibliotek ger kurser om den del av forskningen som kallas informationssökning. Detta är en mycket viktig färdighet.

Läs källor kritiskt! Detta innebär att lära sig att leta efter olika typer av bevis eller belägg, att söka fakta och information, idéer och exempel som stöder ditt påstående. Du behöver inte läsa med syftet att komma ihåg allt i texten. Du läser för att hitta stöd för något i din egen skrift.

Gör anteckningar! När du läser är det ofta bara ett urval av all fakta och all information som är betydelsefulla för din egen framställning. Hitta dem och skriv ner dem med dina egna ord. Hela tiden du läser, ska du fråga dig själv: ”Vad är det den person som skrev boken eller artikeln säger som är användbart för mig?” Genom att skriva ner dessa nyttiga poänger med dina egna ord, tar du ett mycket viktigt steg mot att skriva om dem senare med egna ord. Du ska inte bara klippa och klistra texterna eller använda en överstrykningspenna. Det är ett farligt steg mot att bara infoga den kopierade texten senare i din egen skrift.

Lär dig sammanfatta! Öva dina färdigheter i att anteckna viktiga poänger kort och koncist. Din anteckning kommer kanske att sammanfatta en hel sida av den ursprungliga texten till två meningar – det är en anteckningsteknik som kan vara mycket användbar många gånger. Öva detta slags sammanfattande när du läser eller läs några böcker om hur man gör det. Denna anteckningsteknik är ännu viktigare om du läser och antecknar på engelska eller något annat språk som inte är ditt förstaspråk. Ibland kan studenter försöka skriva om den ursprungliga texten så att den säger samma sak men med andra ord. Detta kallas en ”parafras”, och troligen kommer den nya versionen vara lika lång som originalet och ha samma idéer. Om detta inte görs tillräckligt väl kan det uppstå oklar-

att motverka plagiering

appendix

heter vilka idéer som är någon annans och vilka som är dina. I så fall kan din lärare börja undra: ”Vem skrev texten – du eller någon annan?”

Behåll kopplingen mellan anteckningar och original! När du skriver kommer du att lägga ihop fakta från flera källor. Din framställning ska tydligt uttrycka vad du hävdar och försöka visa att andra delar din uppfattning eller är av en annan åsikt. Din text måste alltid ange varifrån citatet eller idén som stöder din idé kom. Detta förtydligande kräver god disciplin när man läser och tar anteckningar. Du måste skriva upp varje källa för att senare kunna säga var stycket kom ifrån. Du kan skriva upp dina källor med hjälp av speciell programvara eller använda något annat enkelt system som till exempel ett kortregister. Oavsett hur du gör det, skall regeln vara Läs aldrig utan att anteckna. Anteckna aldrig utan att ange källan. Vid varje sådan notering, fråga dig själv: ”Vad behöver jag notera här för att lätt hitta tillbaka till källan om jag behöver kolla upp något i ett senare skede?”

Referensteknik Att referera eller ange källor handlar om att använda ett vedertaget system för att steg för steg visa hur du har använt källor. Du kan inte bli bra på att referera om du inte vidtar de åtgärder som vi redan beskrivit. Du behöver bra källor, bra anteckningar, bra koppling mellan anteckningar och källor, och ett bra sätt att väva samman idéer. Sedan behöver du ett bra referenssystem. Det finns många böcker, elektroniska guider och resurser på nätet som förklarar referenssystem för dig. En referensguide berättar hur andras tankar eller ord ska anges i texten. Inom olika ämnestraditioner använder man olika referenssystem. Du behöver först och främst lära dig det som förväntas av dig för den aktuella uppgiften. Men, det är viktigt att du behärskar fler tekniker eftersom du i framtiden kan behöva helt andra system i andra sammanhang. Handledningar om referensteknik visar hur du ska samla ihop alla de källor du har använt för att skriva en text och för att skapa en källförteckning. Den kommer att förklara användandet av skiljetecken och alla små detaljer om att skriva referenser. Men de små detaljerna är inte det viktigaste.

Vad är viktigast när man skriver referenser? Du måste visa i varje enskilt fall i ditt skrivande var ord och idéer i texten kom ifrån. Dessa saker betyder mycket mer än att använda kommatecken rätt eller hur man refererar till en ovanlig källa. Försök att vara konsekvent i de referenser som du använder, för om du är slarvig med utformning eller numrering så blir din läsare irriterad och arbetets akademiska trovärdighet minskar.

Dina egna ord, ditt eget arbete, din egen ”röst” Att skriva från källor kan ta åratal av övning, även på ditt modersmål. Det är dubbelt så svårt att göra det på ett främmande språk. Men när du behärskar det och när du har hittat din egen ”röst” som författare, kommer du aldrig mer att behöva oroa dig för att oavsiktligt plagiera och kan ta plats i gruppen av författare och tänkare i din egen disciplin.

att motverka plagiering

appendix

Appendix 6

Guidence to Students on Academic Writing

As a student you need to know what your teachers expect of you. You also need to develop your academic skills as well as your understanding of how the assessment in a course is used to test your knowledge. The more you know about proper academic writing, the less you need to worry about plagiarism. You need to learn how to find well-founded scientific texts and to develop skills for creating and referencing bibliographies. You also need to learn the types of information, data and ideas that your teacher does not want you to share with your fellow students. In addition, you must learn to use sources to support and justify the critical analysis and reasoning in your text. The advice in the next section deals with how to write essays properly in higher education. If you need advice when writing your work, you should first of all contact your teachers for guidance. If you need further assistance with your writing, talk to Språkverkstan (the Language Workshop) at the Student Services. If you need additional support to learn how to search for information, you can get it from the University Library.

Writing in a research environment Universities are research environments and university writing is based on the rules and style of writing that you find in published papers in your own subject area. Your teachers expect your writing to be similar to writing in your textbooks, in journal articles and reports. Students’ academic writing and academic reading must match. Making clear exactly which parts of one’s work that comes from someone else’s work is not only about giving credit to the author behind the particular idea. It is just as much about the core of cumulative research, which is based on all stages of the scientific arguments that build on others’ research and can be traced back and reviewed. To plagiarize – intentionally or not – is simply contrary to the fundamental scientific principles and that is why an institution such as Stockholm University is committed to ensuring that students and staff never plagiarize.

Writing in different subject areas Academic writing will vary between different subjects but, in general, no teacher wants you to write just facts. Your teachers do not want you to just summarise what

att motverka plagiering

appendix

was in the reading or write back to them what they said in lectures. Somehow you need to process content and find your own way to express yourself about what is asked for. Different assessment tasks in different subjects can vary widely in the way you are expected to write. The following advice is formulated in very general terms and it is important that you actively try to learn and understand what applies in your subject, and in the context in which you write. When you write, you should consider a question or topic from several angles. You may start with an outline of facts or briefly describing a theory. This is just the groundwork. Next, you will be expected to explore important questions on the topic. Usually, the questions are ones you must create for yourself then answer for yourself, too. This kind of writing is often called a ‘discussion’. Suppose you are writing about a form of new technology, then the questions you create and answer might be: – How secure is the underpinning science? Where has it been applied and was it successful? Who is in favour of using this new technology and who is against? What else needs development? and so on. As well as the discussion, you will almost certainly be expected to ‘evaluate’ your answers – that is, you must say how confidently your reader can judge your own conclusion about the topic.

The first link between academic writing and plagiarism Academic writing in Sweden asks you to show that you understand many aspects of the topic but more importantly, academic writing in Sweden asks you to take a personal stance on the topic. After you take a personal stance, then you must be able to defend the stance that you take. That is why copying others’ ideas and words is not acceptable, even if it was acceptable in the writing you did before. Copying other people’s ideas and others people’s words does not show your understanding and it does not show your personal views. It is just copying.

The second link with plagiarism When you write to show your understanding and you write to show your personal views, then you cannot just declare them as in ‘I believe this and this and this’. That way of stating your opinions may be fine for social gatherings or when people are enjoying a heated discussion or argument in the pub. But not in academic writing. We do use the same word , ‘argument’, when describing academic writing – ‘You must make your own argument about a topic’ – but ‘an argument’ in academic writing in Sweden stays ‘cool’ and the writer’s language stays objective. Above all, academic writing is evidence-based.

Evidence-based writing Student writers must use the ideas and views of others to support their own case or to make an argument. This evidence-based writing is called ‘writing from sources’. You must always make it clear exactly what the sources of your evidence might be. When you plagiarise, you hide the sources. You do not give credit. Some students do this

att motverka plagiering

appendix

deliberately – they try to seem more learned, more scholarly and more expert than they really are. This is cheating and teachers must report this for disciplinary action. The cheating then follows a set formal procedure and may result in suspension. But even if you are not accused of cheating, writing without acknowledging sources is bad practice. If as a student you write as if words and ideas are your own, then your argument is not strong and it is impossible for the teacher to see if have you achieved the learning objectives of the course or course module. This is plagiarism, which is not acceptable in the academy.

Creating a strong argument It takes many skills to create a strong argument when you are writing something in University. You must:

Find good sources! This means going beyond Google to identify which sources are authoritative, which are the best ones to use etc. There are many books about how to find authoritative sources and the University Library runs courses on this kind of research. This is a very important skill.

Read sources with a certain eye! This means learning to look for evidence, to look for facts and data, ideas and examples that will support your argument. You do not read to know everything in the text. You read to find evidence that you can use in your own writing.

Make notes! When you read, only some things are useful for your own writing. Find them and write them down in your own words. All the time you read, you are asking yourself, ‘What is the person who wrote the book or article saying that is useful for me?’ By writing these useful points down in your own words, you are making a crucial step towards writing about them later in your own words. Do not just cut and paste text or use a highlighter pen. This is a dangerous step towards using the copied text later in your own writing.

Learn to summarise! Practice your skills in taking short and very precise notes of important points. Your notes will perhaps reduce a whole page of the original text to two lines – that is very skilled note taking. Practice doing this kind of summary when you read or read some books that tell you how to do it. This type of note-taking is much better if you are reading and taking notes in English and English is not your first language. Sometimes, students try to rewrite the original so it says the same thing but in different words. This is called a ‘paraphrase’ and probably, the new version is as long as the original and has the same ideas. This can be dangerous because you will probably use too

att motverka plagiering

appendix

many words from the first version in the second version and your teacher might think, ‘Who wrote this – the student or another person?’

Keep the link between your notes and the original! When you write, you will be putting together evidence from this place and from that place and from the other place. Your writing will say what you think and it will show that others think the same thing. Your writing must always say where the note or idea which supports your idea came from. This precision requires good discipline when reading and taking notes. You must keep a record of each source to be able to say later where the piece you use came from. You can keep a record of sources with software or use something simple like a card index – however you do it, the rule is ‘Never read anything without taking notes. Never take notes without writing down the source’. At each such note, ask yourself, “What do I need to note here to easily find my way back to the source if I need to look it up again later on?”

Now we get to referencing Referencing is about using a recognised system to show step by step how you have used sources. You cannot be good at referencing unless you take the steps we already described. You need good sources, good notes, good links between notes and sources, and good ways of weaving together ideas. Then you need good referencing. There are many books, electronic guides and on-line resources that will explain referencing systems to you. A referencing guide will tell you how the signal about others’ ideas or words can be written in the text (usually, as a citation or a footnote). Guides on referencing will tell you how to collect together all the sources you have used in writing a paper in order to create a bibliography. They will explain punctuation and tell you all the tiny details about referencing. But those tiny details are not what is important.

What is important in referencing? You must show in every case in your writing where the words or the ideas in your text came from. Then you must collect all your sources together at the end. These things matter much more than whether or not to use a comma or how to reference a radio programme. Try and be consistent in the referencing system you use because if you are too loose with punctuation or order, then your reader will get annoyed and perhaps will lose confidence in you as a careful researcher and a careful author.

Your own words, your own work, your own ‘voice’ Writing from sources takes years of practice, even in your own language. It is doubly hard to do it in a second language. But when you master it and when you find your own ‘voice’ as a writer, then you will never have to worry about plagiarism and can start to take your own place in the community of writers and thinkers in your own discipline area.

att motverka plagiering

appendix

Appendix 7

Övning – När går samarbete över gränsen?

Läraren säger: Välj företag A, företag B eller företag C. Du ska undersöka annonskampanjer som det valda företaget har använt under de senaste två åren. Skriv en rapport som utvärderar kampanjens effekt och ge rekommendationer för framtida kampanjer i företaget. Gör arbetet själv och lämna in en individuell, skriftlig rapport. Anta att tre studenter gör det som listas nedan och att de gör det i den ordningen.

Du avgör: Uppfyller det arbete som respektive student lämnar in kraven ”Gör arbetet själv och lämna in en individuell skriftlig rapport.”? Om inte, när går studenten över gränsen mellan att dela med sig och samarbeta respektive att göra något som inte motsvarar de krav du har ställt? 1. De tre studenterna diskuterar uppgiften med andra studenter. 2. De tittar på gamla exempel på liknande skriftliga rapporter. De diskuterar vad som är bra och dåligt i tidigare studenters arbeten. 3. Alla tre studenterna väljer företag B. Sedan upptäcker de att de övriga två har gjort samma val. De bestämmer sig för att utbyta idéer. 4. De bestämmer sig för att göra lite efterforskningar kring annonskampanjer i allmänhet. Alla letar efter information men de bestämmer sig för att fördjupa sig i en aspekt var (den första fördjupar sig i hur man mäter effekt, den andra tittar på design, den tredje tittar särskilt på kostnader etc.). Alla gör anteckningar. 5. De återrapporterar muntligt till varandra om annonskampanjer i allmänhet och de specialområden de fördjupat sig i. De berättar för varandra om vilka källor de har fördjupat sig i för att få fram specialinformationen och om vilka allmänna källor som var särskilt bra. 6. De utbyter anteckningar om vad de hittat så här långt, inklusive källor. 7. Den student som är bäst på att hitta information samlar information om företag B:s annonskampanj. Han delar med sig av det han eller hon hittar.

att motverka plagiering

appendix

8. En annan student gör en disposition för rapporten, formulerar rubriker och ger de andra en kopia. 9. De fördelar skrivandet av de olika avsnitten. Var och en skriver två avsnitt. Alla bidrar till det sammanfattande avsnittet. 10. De sätter samman avsnitten till ett utkast. Varje student tar med sig utkastet och skriver en individuell slutversion av rapporten. Ingen ändrar mer än fem procent av de andra studenternas texter. 11. Varje student lämnar in sin slutliga version av rapporten och intygar att ”detta är en individuell rapport och mitt eget arbete”. © Jude Carroll, jrcarroll@brookes.ac.uk

att motverka plagiering

appendix

Appendix 8

Övning – Vad är god vetenskaplig forskningssed och akademiskt skrivande?

Fråga: Tror du att följande handlingar överensstämmer med god vetenskaplig forskningssed och akademiskt skrivande?

Du ska skriva ett forskningsarbete och läser en artikel där andra artiklar, som du inte läst, citeras. Författaren av artikeln du läser har summerat de andra artiklarna. Du listar både artikeln du har läst och de du inte har läst i referenslistan.

Du går på en konstutställning och gör skisser av sex olika bilder. Du tar element ur varje som inspiration till en egen bild som du sedan presenterar som ditt eget arbete.

Du laddar ner tre sidor text (ca 1500 ord) från webben och gör några ändringar i exemplen som används i texten så att den blir mer relevant för ämnet för din uppgift. Som tur är finns det även en referenslista på webbsidan som du kopierar och inkluderar i din uppgift. Sedan lämnar du in ett paper på åtta sidor.

Du ber någon annan att korrekturläsa och rätta din inlämningsuppgift innan du lämnar in den.

Du skriver med egna ord om en komplicerad idé om barns utveckling som du läst om i en bok. Du lämnar fullständiga uppgifter om boken i referenslistan. Det är den enda indikationen om var idén kommer ifrån.

I din uppgift frågas det efter information som du enkelt hittar i en lärobok. Du kopierar svaret, sätter citattecken runt och skriver författarens namn och sidhänvisning efter citatet.

Ja/Nej

att motverka plagiering

appendix

Här är svaren. Håller du med? 1

NEJ. Det bryter det förtroende som ligger till grund för vetenskapligt arbete när du inte läst de artiklar du påstår i litteraturförteckningen.

JA. Detta går alldeles utmärkt – det är vad konststudenter förväntas göra i sina skissblock.

NEJ. Klassisk plagiering. Tänk på allt det arbete som lagts ner på den forskning som du här presenterar som ditt eget!

Den här är knepig. I vilken utsträckning är det fortfarande ’ditt arbete’? Om korrekturläsaren gick utöver den ”städning” som rättstavning och grammatik innebär, skulle det kunna vara plagiering (dvs. du hävdar någon annans arbete som ditt eget)

NEJ. Du måste visa exakt var du använder någon annans arbete. Det räcker inte att bara ange källan i referenslistan.

JA. Men det här ser ut som bristande självförtroende i skrivandet. Om du gör det för mycket utan att kommentera vad som är viktigt/speciellt/anmärkningsvärt med citatet, så kommer din ”röst” inte att framträda i texten. Var noga med att ange hela hänvisningen i referenslistan.

att motverka plagiering

appendix

Quiz – What is with good academic writing?

Question: Do you think these actions are consistent with good academic writing? 1

You have to write a research paper. You read an article which cites other articles that you do not actually read. The author of the article you do read has summarised the articles you do not read. You list both the article you have read and the ones you haven’t read in your reference list.

You go to an art gallery and make sketches of six pictures then take elements from each one as inspiration for your own picture. Then you hand in your own.

You download 1500 words (about 3 pages) off the Web, then make some changes to the examples that the web text uses so the download is more relevant to your assignment topic. Luckily the website has a bibliography too so you include this in your paper. Then you hand in your paper of 8 pages

You ask someone to proof read and correct your assignment before you hand it in.

You write in your own words about a complicated idea about child development that you found in a book. You put the full reference for the book in the reference list. That is the only signal for where the idea came from.

The assignment asks for information which you can easily find in a textbook. You copy out the answer, put “ …” around the copied text and add the author’s name and page after the quote marks.

Yes /No

Here are the answers. Do you agree? 1

NO. This breaks the trust that underpins academic work. You have not read many of the articles you claim in the bibliography.

YES. This is absolutely fine – it is what art students should be doing in their sketch books.

NO. Classic plagiarism. Think of all the work that went into the research that you are claiming as your own!

Tricky. To what extent is it still ‘your own work’? If the checker went beyond the kind of tidy up spell and grammar checkers do, it could be plagiarism.

NO. You need to show where exactly you drew on someone else’s work, and just including the source in the references list does not do this.

YES. But this looks like unconfident writing, and if you do too much of this without commenting on what is important/ special/ noteworthy about the quote, your own ‘voice’ won’t come through. Make sure you include the full reference in the references list. © Jude Carroll, jrcarroll@brookes.ac.uk

att motverka plagiering

appendix

Appendix 9

Quiz – Staying within the rules for citation?

THE ORIGINAL TEXT We conducted a research project involving 3,300 consumers in 41 countries and found that most people choose one global brand over another because of differences in the brand’s global qualities. We recommend companies think about branding in cultural terms … Popular culture is created and preserved mainly by different forms of communication: newspaper and magazine articles, television and radio broadcasts, Internet content, books, films, music, art, and, of course, advertising and marketing communications. For decades, communication circulated mostly within the borders of countries, helping to build strong national cultures. Toward the end of the twentieth century, much of popular culture became global. As nations integrated into the world economy, cross-border tourism and labor mobility rose; TV channels, movies, and music became universally available to consumers; and, more recently, Internet growth has exploded. Those factors force people to see themselves in relation to other cultures as well as their own. For instance, consumers everywhere have to make sense of the world vis-à-vis Hollywood and Bollywood films, CNN and al-Jazeera news reports, hip-hop and Sufi music. The rise in global culture doesn’t mean that consumers share the same tastes or values. Rather, people in different nations, often with conflicting viewpoints, participate in a shared conversation. Holt D, Quelch J and Taylor E (2004). How Global Brands Compete. Harvard Business Review. Sept. 82(9) p68-75.

Four students used this text differently. Have they stayed within the rules for citation? 1

No matter where people live, they look at the same media and music such as Hollywood and Bollywood films, CNN and al-Jazeera news reports, satellite TV and hip-hop. The rise of a global culture doesn’t mean that consumers share the same tastes or values but one of the key influences in their shopping is the global brand.

Holt et al (2004) conducted a survey involving 41 countries to find out how people chose particular products. They make the point that before the end of the Twentieth Century, communication circulated mostly within the borders of countries, helping to build strong national cultures. Now, much of popular culture is global because of cross-border tourism, labor mobility and shared media.

Companies in the 21st Century need to be aware of the importance of global brands because shoppers all over the world make decisions based on how they feel about particular brands. National consumer cultures do vary but they are also increasingly similar because ‘… people in different nations, often with conflicting viewpoints, participate in a shared conversation, drawing upon shared symbols.’ (Holt et al 2004)

If companies that operate around the world want to understand how their customers make decisions, they must think about their brand as being global They also need to think about their customers as responding to similar messages and communications from the media, although consumers probably interpret the meanings in different countries in different ways (Holt et al 2004).

att motverka plagiering

appendix

Here is one view about how the students used the original text. How does it compare with yours? 1

This is too close to the original. In a short bit of text like this, the copying is probably not noticeable but be careful – using text like this may be a dangerous habit and used widely in an assignment, it will definitely cause trouble.

This writer uses the article to start creating her own message and she cites the original well then ‘OUPS!’ … she falls back on too much copying. Did you notice how her cutand-paste writing strategy left in an American spelling ( the word ‘labor’)? This might make the reader start to wonder ‘whose work is this?’ if the rest of the paper uses British spelling.

Nice work. It might be better to comment on why the quote from Holt et al is used. Is it particularly vivid? There is no page number since it comes from a Web version. The student who wrote this could track down the page number in the printed version but really, his time is better spent doing more writing and thinking. This is fine.

This is a summary – a good idea. The student has not stuck to the original and just tried to change a few words. He or she has used a new way to say the ideas. Also, the ideas are very close to what could be claimed as ‘common knowledge’ but by adding the citation, the writer shows that some fairly authoritative people think so, too. © Jude Carroll, jrcarroll@brookes.ac.uk

Universitetspedagogiskt centrum (UPC) Stockholms universitet 106 91 Stockholm BesĂśksadress: FrescativĂ¤gen 26 www.su.se/upc