Välkommen till Juristprogrammet

Välkommen till Juristprogrammet www.jurinst.su.se

© Stockholms universitet Text: Staffan Westerlund utom s. 1 Gustaf Sjöberg och Jane Reichel, s. 11 Utbildningskansliet, s. 20 Office of International Affairs.

Foto: Staffan Westerlund utom s. 6 Linnéa Claeson, Joakim Berndes (Wikimedia Commons)1, s. 19 Rebecka Koziomtzis (privat).

Form: Staffan Westerlund Tryck: US-AB Upplaga: 2000 ex ISBN: 978-91-976875-6-0 1 https://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:Linn%C3%A9a_Claeson_efter_ett_seminarium_under_Almedalsveck-

an_2017_-_01.jpg

2

Välkommen till Juridicum!

Vi är landets största juridiska institution med cirka 4000 inskrivna studenter med alla de fördelar av mångfald som ett stort sammanhang ger.

Juristprogrammet i Stockholm har reformerats genom införandet av den så kallade Stockholmsmodellen. Syftet är att ytterligare höja kvalitetskraven genom att i utbildningen mer betona generella, principiella och vetenskapliga perspektiv. Större vikt läggs också vid ett vetenskapligt kritiskt perspektiv på juridiken. Inom utbildningen strävar vi efter att hålla en hög vetenskaplig nivå, och samtidigt ge praktiskt relevanta färdigheter genom föreläsningar, seminarier, rättegångstävlingar med mera. Vi är till exempel mycket stolta över de framgångar våra studenter haft i internationella rättegångstävlingar.

Vår forskning är mycket stark och i hög grad internationellt inriktad, inte minst inom barnrätt, europeisk integrationsrätt, finansrätt, immaterialrätt, miljörätt, processrätt, rättsinformatik, straffrätt och kommersiell rätt. Institutionen har omkring 40 professorer samt drygt 60 lektorer och andra anställda lärare. Dessutom har vi omkring 30 anställda doktorander som forskar och undervisar. Som stöd för forskare, lärare och studenter finns därutöver mer än 50 anställda i ad­ ministrationen.

I och med närheten till Stockholms företag, advokatbyråer, domstolar och myndigheter har vi unika möjligheter att koppla Juristprogrammet till det praktiska yrkeslivet. Många lärare arbetar också praktiskt vid sidan av undervisningen. Vid universitetet finns otaliga klubbar och föreningar att engagera sig i för den som är nyfiken på mer än bara kursfordringarna.

När du har klarat av Juristprogrammet finns en stor arbetsmarknad. Utöver de ”klassiska” juristyrkena som advokat, domare och åklagare, finns efterfrågan på personer med den allmänbildning samt analytiska och kritiska förmåga som du tillägnar dig genom studierna i juridik. Det finns många personer inom till exempel politik, näringsliv och ideella organisationer som har en juristexamen i bagaget.

Vi hoppas att du ska trivas hos oss!

Gustaf Sjöberg, prefekt

Jane Reichel, ställföreträdande prefekt

3

Juridiicum har en egen rättegångssal där studenterna övar praktiskt på rättsprocessen.

4

Varför juridik i Stockholm?

Hos oss är alla välkomna Vi uppmuntrar kritiskt tänkande För oss är det viktigt att du, oavsett vem du är, ska känna dig välkommen och få förutsättningar att utveckla hela din potential. Vi jobbar aktivt med mångfald, jämställdhet och likabehandling.

Du får nära till arbetsmarknaden Stockholm är Sveriges huvudstad och kommers­iella centrum. Här finns de flesta av landets domstolar, advokatbyråer, myndigheter, intresseorganisationer och företag – dina framtida arbetsgivare. Stockholm kan även genom sitt rika utbud av kultur, nöje och sport erbjuda dig en meningsfull fritid.

Juristprogrammet är en akademisk yrkesutbildning. Undervisningen ska inte ske i form av ytlig inlärning av detaljkunskaper. Hos oss lär du dig ett vetenskapligt, principiellt och kritiskt förhållningssätt till juridiken genom den så kallade Stockholmsmodellen. Du lär dig att förstå rättens orsaker och konsekvenser samt att sätta rättsfrågor i ett större sammanhang. Hos oss blir du en kritiskt tänkande jurist.

Sveriges riksdag

5

Därför läser vi juridik vid Stockholms Linnéa Claeson Fram till att jag fyllde fem ungefär ville jag bli delfinskötare, men sen var det jurist som gällde.

Min föreställning om vad en jurist gör var förstås rätt vag på den tiden, jag hade ändå någon idé om att alla människor har grundläggande rättigheter och ska behandlas väl.

Egentligen borde alla läsa lite juridik för att få kunskap om sina rättigheter och skyldigheter. Engagemanget för mänskliga rättigheter hade jag redan innan, men Juristprogrammet har fördjupat det. Utbildningen har varit ett viktigt verktyg i min roll som opinionsbildare i jämställdhetsfrågor, bland annat genom mitt Instagram-konto Assholesonline.

När jag började läsa juridik slogs jag av hur blandad och ändå homogen gruppen juriststud­

enter är. Å ena sidan består den av folk med väldigt olika framtidsdrömmar, från affärsjurist till att jobba på Greenpeace eller med musik. Å andra sidan är gruppen ganska homogen rent socioekonomiskt. Därför är det bra och viktigt att så många på universitetet verkar för att försöka förändra den saken, men det finns mycket kvar att göra.

Mitt råd till dig som ny juriststudent är att finna din flock. Själv är jag kanske inte den typ­ iska juriststudenten. För att klara mig igenom utbildningen har det varit viktigt för mig med en umgängeskrets där jag känner att jag kan få vara mig själv.

Amanda Lublin Jag har två små barn. Det funkar hur bra som helst att plugga och vara småbarnsförälder.

Som student på en utbildning med mycket självstudier kan jag vara flexibel och till exempel hämta tidigt på förskolan en dag. Det är mycket mer stressande att jobba och ha småbarn tycker jag, för på ett jobb är man mer bunden vid fasta tider. Jag har varit föräldraledig två gånger under utbildningen. Det var hur enkelt som helst, det var bara att låta bli att registrera sig. Den enda nackdelen jag kan komma på är att det inte räknas som laga förfall att vara frånvarande från ett obligatoriskt kursmoment på grund av sjukt barn.

Ett av mina favoritämnen hittills har varit Processrätt vilket bland annat handlar om hur rättsskipningen i domstolar ska gå till. Ämnet är svårt men engagerande. En viktig beståndsdel i processrätten är att den som står åtalad ska få en rättvis rättegång. Jag tror att processrätten

6

blir lättare att förstå om man får tillämpa den i praktiken. Därför är det bra att kursen har inslag av rättegångsspel där vi studenter själva får pröva på olika roller i en fiktiv rättegång.

Numer extraknäcker jag med administrativa uppgifter på Svea hovrätt. Det har varit till stor nytta där att kunna processrätt.

Jag fick höra så mycket skrämselpropaganda innan jag började plugga juridik, exempelvis: ”Glöm att du kommer kunna ha en relation, fritid eller några kompisar.”

Det har gått hur bra som helst. Jag har sambo, två barn och har kvar mina gamla kompisar.

Dessutom har jag fått nya kompisar och det kommer du också att få.

”Det funkar hur bra som helst att plugga och vara småbarnsförälder.”

universitet Farukh Imitov

”Jag förstod inte vad orden som läraren sa betydde”

Jag har aldrig tyckt om att läsa böcker, men när jag började på Juristprogrammet förväntades det plötsligt av mig att jag skulle läsa en massa. Jag hade ingen koll på Juridisk introduktionskurs (JIK:en) som är programmets första delkurs. Runt omkring mig i föreläsningssalen satt alla andra och antecknade vad läraren sa. Jag gjorde inga anteckningar eftersom jag inte förstod vad orden som läraren sa betydde så jag sa till mig själv att om jag inte klarar JIK:en så hoppar jag av. Men jag googlade, läste på, och JIK:en gick bra och nu är jag snart klar med hela utbildningen. Mitt råd till nya juriststudenter är: Ge det lite tid, med tiden kommer du att förstå. Bara du tycker att juridik är roligt så kommer det att gå bra. Är det inte din grej ska du göra något annat.

Det betyder inte att det behöver vara roligt jämt. Till en början tyckte jag inte om kursen

Civilrätt A. Men efter tentan insåg jag att jag förstod hur juridiken på området funkar. Plötsligt blev civilrätt jätteintressant och något som jag kunde tänka mig att jobba med i framtiden. Ju mer juridik jag läser desto svårare har jag att bestämma mig för vilken sorts juridik jag vill jobba med.

Förra terminen läste jag specialkursen Migrationsrätt. Det har fått mig att inse att rättssäkerheten inom migrationsrätten inte är så god som man skulle kunna hoppas. Person­ alen på Migrationsverket har en väldigt svår uppgift; risken att de gör en felbedömning i ett asylärende är stor och det kan få allvarliga konsekvenser för den enskilde.

Johan Mörlin Eftersom jag är samhällsintresserad och hade kompisar som pluggade juridik bestämde jag mig för att söka till Juristprogrammet. Direkt efter gymnasiet läste jag lite psykologi och religionshistoria. Jag hade ingen aning om vad jag ville göra, men drogs till ämnena eftersom jag alltid varit intresserad av frågor som rör människan, samhället och relationen där­ emellan. Kurserna har varit ett bra komplement till Juristprogrammet.

Man har nytta av att kunna juridik i var­ dagen, allt från att veta vilka rättigheter man har när man går och handlar till att hänga med i samhällsdebatten. Det roliga med juridik är att det oftast inte finns något rätt eller fel. Juridik

är ett diskussionsämne. Ett av mina favoritämnen är Rättshistoria eftersom den visar juridik­ en i ett nytt ljus. Rättshistoria får en att sätta juridiken i ett större sammanhang och se den ur ett internationellt, filosofiskt och historiskt perspektiv. Jag gillar IT-rätt också eftersom det spänner över flera juridiska områden. Den snabba utvecklingen inom informationsteknologin innebär en konstant utmaning för rättssystemet.

Mitt råd till dig som är ny juriststudent är att hitta en studieteknik som passar dig och en grupp som du trivs att plugga med. Och tänk på att det inte är hela världen om du kuggar en tenta!

7

Maria Sayeler Jag har alltid varit samhällsengagerad och tänkte först läsa statsvetenskap eller pol. kand.

Men jag bestämde mig för juridik eftersom det handlar om rättigheter och skyldigheter. Inom till exempel konsumenträtten får du lära dig vilka rättigheter och skyldigheter du har som konsument medan statsrätten handlar om hur makt fördelas i samhället. Makt på olika nivåer intresserar mig, allt från den enskildes makt till statens. Jag växte upp i ett segregerat område i Norrköping och kände att makt var förbe­ hållet en viss typ av människor som jag själv inte tillhörde. Somliga i min omgivning försökte skaffa sig makt genom kriminalitet. Jag vill få makt genom kunskap och använda den makten för att ge röst åt dem som upplever samma maktlöshet som jag upplevde när jag var yngre.

Första tiden på Juristprogrammet var rätt förvirrande. Det var så många nya människor, nya intryck och nya ord. Tack vare att vi hade så många seminarieövningar på Juridisk introduktionskurs fick jag snabbt nya kompisar.

Innan jag började läsa juridik läste jag ortodox teologi på folkhögskola. Ämnena liknar faktiskt varandra. Framför allt har jag haft nytta av mina teologistudier i kurserna Rättshistoria och Allmän rättslära.

Juristprogrammet handlar inte om att lära sig en massa paragrafer utantill. Det vi lär oss är en juridisk metodlära som vi ska kunna tillämpa på varje nytt juridiskt problem vi ställs inför.

”Juristprogrammet handlar inte om att lära sig en massa paragrafer utantill.”

Niklas Wester Jag jobbade i restaurangbranschen samtidigt som jag jagade rockstjärnedrömmen. Efter 16 år gav jag upp musikkarriären och bestämde mig för att söka till Juristprogrammet istället.

Min bild av juridik var att det handlar mest om brottmål och affärsjuridik. Men för varje vecka på utbildningen som gick växte insikten om hur otroligt omfatt­ ande ämnet är. Hela samhället är en juridisk konstruktion. Det kommer till uttryck redan i de medeltida landskapslagarna där det står att ”Land ska med lag byggas.”

Jag skulle vilja forska i fastighetsrätt. Det är en skillnad på att lära sig vad som redan

är fastslaget och att utvidga kunskapens yttre gräns genom att bedriva forskning. Ämnet är spännande eftersom det är en blandning av civilrätt, det vill säga den juridik som rör förhållanden mellan privatpersoner, och den offentliga rätten som handlar om myndigheters förhållanden till varandra och till medborgarna. Dessutom har fastighetsrätten en stark koppling till ekonomi.

Jag var lite äldre än de flesta andra juriststudenterna när jag började plugga, men jag tycker bara att det har varit en fördel eftersom jag har erfarenheter från vardagslivet som går att relatera till juridiken.

”Jag jagade rockstjärnedrömmen.”

8

Juridiska institutionen ligger i det natursköna området Frescati – världens första nationalstadspark.

9

Kurser på Juristprogrammet Termin 1 Juristprogrammet inleds med Juridisk introduktionskurs. Kursen ger grundläggande kunskap i juridisk metod, med betoning på rättskällehantering samt en översikt över rättssystemet. Studierna är integrerade med kurserna Europarätt och Statsrätt som också ges under första terminen.

I Europarätt redogörs för den europarättsliga metoden och hur de europarättsliga rättskällorna ska tillämpas.

Statsrätt behandlar det svenska statsskicket, grundlagarna och de högsta statsorganens verksamhet.

Termin 2 Civilrätt A innefattar allmän och speciell avtalsrätt, fordrings-, obligations- och värdepappersrätt, kredit-/sakrätt avseende lös egendom, samt skadestånds- och försäkringsrätt.

Civilrätt B ger en orientering om den immaterialrättsliga och marknadsrättsliga lagstiftningen.

Vida­re analyseras skyddet av intellektuella prestationer och kännetecken, samt betydelsen av företags lojala beteende på marknaden ur ett ekonomiskt och politiskt perspektiv.

Termin 3 Civilrätt C behandlar arbetsrätt och familjerätt. Kursen tar upp juridiska frågeställningar i anställningsförhållandet och lär studenten att tillämpa rättsregler inom de centrala delarna av arbetsrätten med tyngdpunkt i den individuella arbetsrätten. Kursen identifierar vidare grundläggande frågor inom äktenskaps- och samboenderätten, arvs- och testamentsrätten samt barn- och föräldra­ rätten.

Civilrätt D är en kurs i fastighetsrätt och lär studenterna att tillämpa rättsregler inom allmän fastighets­rätt, speciell fastighetsrätt samt entreprenadrätt.

Associationsrätt ger kunskaper om aktiebolagsrätt, handelsbolagsrätt och föreningsrätt.

Termin 4 Skatterätt lär ut kunskap om skatterättsliga principer och normer och en förmåga att tolka och tillämpa skattelagstiftning.

Straffrätt omfattar bland annat grundläggande förutsättningar för en gärnings straffbarhet, ansvarsfrihetsgrunder, preskriptionsregler, samt brott i brottsbalken och specialstraffrätten, inklusive tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott samt påföljdssystemet.

10

Termin 5 Processrätt behandlar rättegångsförfarandet i såväl brottmål som tvistemål. I form av rättegångsspel övas färdigheten att kunna utforma och utföra processhandlingar i tal och skrift.

Folkrätt tar upp de rättsregler som styr staters relationer till andra stater och även hur internation­ ella organisationer och individer berörs av detta regelverk.

Internationell privaträtt behandlar valet av rättsregler i tvister av internationell karaktär.

Termin 6 Rättshistoria ger en orientering om rätten och rättstillämpningen ur ett historiskt perspektiv. Kurs­ en syftar till att stimulera till kritiskt tänkande genom att ge studenten en större insikt i juridikens olika metodfrågor och en förståelse för den juridiska argumentationens särart.

Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt behandlar bland annat regelverket kring stat och kommun samt handlingars offentlighet, sekretess och förvaltningsprocess.

Termin 7, avancerad nivå Rättsinformatik identifierar samband mellan juridik och informationsteknik (IT) och förklarar hur IT kan fungera som rättsligt styrinstrument, objekt för rättstillämpningen och arbetsverktyg för juristen.

Allmän rättslära ger bland annat kunskap om det rättsliga tänkandets utveckling och praktiska betydelse i en föränderlig värld, fördjupad förståelse för gränsdragningsproblem och relationer mellan rätt, politik och moral samt förhållandet mellan individ och stat.

Under denna termin inleds fördjupningsdelen av juristprogrammet med den första specialkursen.

Inget annat juristprogram i Sverige har ett lika stort utbud av specialkurser i juridik.

Termin 8–9, avancerad nivå Specialkurser och examensarbete. Examensarbetet är ett 20 veckor långt självständigt arbete.

11

Jurist – samma examen olika yrkesval Karlis Lapsa, departementssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet Det var lite av en slump att jag hamnade på arbetsmarknadsdepartementet. Jag gjorde praktik i Bryssel eftersom jag är intresserad av EU-rätt.

Min praktik råkade vara på en enhet som jobbar med bland annat arbetsmarknadsfrågor.

Vi jurister på arbetsmarknadsdepartementet jobbar med till exempel utrednings-, analysoch lagstiftningsarbete och med att förbereda svenska positioner i förhandlingar med andra medlemsstater på det arbetsrättsrättsliga området. Vi ansvarar även för myndighetsstyrning av bland annat Arbetsmiljöverket och Arbetsdomstolen samt visst budgetarbete. Jag reser ganska ofta till Bryssel i mitt jobb.

Jag är opolitisk tjänsteman i en organisation som styrs politiskt av regeringen. Det är roligt för man vet aldrig vad som ska komma på bordet; den ena dagen är inte den andra lik. Det är spännande att få vara med och se hur den politiska beslutsprocessen går till.

Som jurist på ett departement bör du vara analytisk, noggrann och anpassningsbar; det krävs att du snabbt kan byta fokus från detalj till bredd.

Babak Behdjou, jurist på Barnrättsbyrån Jag växte upp i Järvaområdet i Stockholm tillsammans med min ensamstående mamma och storebror och fick på nära håll följa min mammas klassresa neråt i samhället – från känd författare och journalist i Iran till att i Sverige hamna i en ekonomiskt och socialt utsatt situation.

Jag fick dessutom uppleva hur personer i mina uppväxtområden hade svårt att hävda sin rätt, vilket sedan var en av anledningarna till att jag sökte mig till Juristprogrammet. Min förhoppning var att med juridiken som redskap kunna jämna ut de maktobalanser som finns i vårt samhälle. Det är det som driver mig än idag och jag påminner mig ofta om att inte glömma den situation jag en gång har befunnit mig i.

12

Barnrättsbyrån ger råd och juridisk vägledning till barn och unga 0–21 år vars juridiska rättigheter har blivit kränkta. För oss är det självklart att barnen är delaktiga i hela processen, på sina villkor och att vi är lyhörda för barnens tankar och önskemål. Vårt arbete innebär allt ifrån att opinionsbilda till att skriva en överklagan, följa med barnet på myndighetsbesök eller bara vara en lyssnande vuxen vid barnets sida.

Du som funderar på att läsa juridik – gör det för att du verkligen vill, inte för att det är ett prestigeyrke. Och glöm inte bort att betygen inte avgör var du hamnar i livet.

”Jag fick följa min mammas klassresa neråt.”

Filippa Sjödén, hovrättsfiskal på Svea hovrätt Att vara hovrättsfiskal ingår i domarutbildningen. Först satt jag ting. Det innebär att man handlägger mål, för protokoll vid förhandlingar och omsider även dömer i enklare mål i en tingsrätt eller förvaltningsrätt. Tingsrätten är den första instansen för ett brottmål eller ett tvistemål. Om någon av parterna inte är nöjd med tingsrättens avgörande kan den överklaga till hovrätten. Som hovrättsfiskal går jag igenom målets innehåll samt den relevanta juridiken med domarna. Jag lämnar också förslag på beslut, däremot dömer jag inte själv.

På gymnasiet gick jag natur och hade inte en tanke på att läsa juridik på universitet. Mina favoritämnen var matte och fysik. Jag ville jobba med något där jag kunde förena siffror med kreativitet så jag började på Arkitektpro­ grammet, men det passade inte mig så jag bestämde mig för att söka till ingenjörsutbildning.

Men KTH hade bara antagning till ingenjör varannan termin så jag sökte Juristprogrammet i avsikt att bara läsa en termin för att allmänbilda mig. Juridik visade sig vara jättekul! Jag gillar mönster och logik och det finns mer av sånt i juridiken än jag trodde; den juridiska metoden är en sorts formler för hur man tar sig fram till ett svar.

Domarbanan passar mig perfekt! Det är väldigt omväxlande eftersom det är så många olika ärenden i en domstol. Sedan gillar jag också att jobbet handlar om att lösa juridiska problem. Jobbet känns meningsfullt samtidigt som det är ett stort ansvar eftersom våra beslut påverkar människors liv. Rättsväsendet fyller en viktig funktion för att samhället ska fungera.

”En sorts formler för hur man tar sig fram till ett svar.”

Moa Björklund Weglin, associate på Mannheimer Swartling Jag hade egentligen tänkt att jobba med straffrätt, men när vi läste Fastighetsrätt under utbildningen upptäckte jag hur roligt det var.

Idag jobbar jag bland annat med överlåtelser av fastigheter och hyresrättsliga frågor. Redan som ny på byrån får man vara med i intressanta projekt, och man lär sig väldigt mycket hela tiden.

Här på Mannheimer Swartling tillämpas en modell som kallas True Partnership, och det bidrog starkt till att jag sökte mig hit. Jag trodde att det skulle vara ett hårt klimat på affärsjuridisk byrå, men det visade sig att det inte stämde. Vi jobbar mycket tillsammans och kollegorna är jättetrevliga och hjälpsamma.

Jag bestämde mig tidigt för att läsa juridik. Ämnet verkade intressant, och det lockade att språket har så stor betydelse. Som jurist har man dessutom tillgång till en god och bred arbetsmarknad.

13

Våldsmonopolet måste förvaltas med Får en förälder, eller annan vårdnadshavare, låsa in en 16-åring för att förhindra hen från att gå ut och ta droger? Får en vuxen tvinga på sin motsträviga treåring en overall? Om en tonårings föräldrar är skilda, får den ena föräldern åka hem till den andra för att stoppa den fest som tonåringen har anordnat där?

Det är frågor som Emelie Kankaanpää Thell, doktorand i straffrätt, ägnar sin arbetsdag åt.

”Jag gör ju inga fältstudier eller labbar som många andra forskare.”

14

– Att vara doktorand är inget nio till fem-jobb.

Du har stor frihet men också stort personligt ansvar. Du styr i stor utsträckning själv över hur, var och på vilket sätt du jobbar. Det är både lite läskigt och fantastiskt roligt, jag hamn­ar i så många spännande sammanhang! säger Emelie Kankaanpää Thell.

Emelie Kankaanpää Thell har alltid velat göra någonting där hon får jobba med människor, kan påverka samhället och synliggöra personer som på olika sätt är i stort behov av samhällets hjälp.

– Jag har en bror med en funktionsnedsättning och därför har jag upplevt hur samhället bemöter personer i en utsatt situation, förklarar hon. Hur juridiken förhåller sig till personer som på olika sätt är i behov av samhällets hjälp har sen blivit den generella frågan som drivit mig. Barn är en grupp som på många sätt är beroende av hur vuxna och samhället förhåller sig till dem.

Juridik låg nära till hands när hon skulle välja utbildning efter gymnasiet, men att hon skulle forska i juridik hade hon aldrig kunnat föreställa sig.

– Jag tänkte mig att jag skulle jobba på någon byrå med brottsofferfrågor när jag var klar med studierna. Brottsofferfrågor, men även personer som utsätter andra för brott, har länge intresserat mig.

Mot bakgrund av sitt intresse för brottsoffer tyckte förstås Emelie Kankaanpää Thell

att straffrätten var lite extra kul på Juristprogrammet. Ju mer straffrätt hon läste desto mer nyanserad blev hennes bild av juridiken och samhället.

– På gymnasiet tänkte jag ofta att allt blir bra bara vi skärper straffen. Men när jag börj­ ade läsa juridik insåg jag att det inte är full så enkelt. Staten har våldsmonopol. Det tvångsmedel som staten har till sitt förfogande tillåter omfattande ingrepp i den personliga integritet­ en. Våldsmonopolet måste därför förvaltas med varsamhet. Ingen annan än staten har ju rätt att låsa in någon annan eller att tvinga någon annan att betala böter. Eftersom staten har den rätten så är det jätteviktigt att den gör det på ett sätt som är genomtänkt och nödvändigt.

Det var när Emelie Kankaanpää Thell efter sina studier fick jobb som forskningsassistent i ett projekt om hedersrelaterat våld och förtryck som hon fick upp ögonen för den akademiska karriären.

– Jag hade inte drömt om att bli forskare och var väl inte intresserad av forskning som sådan. Men i det här projektet hittade jag en delfråga som jag verkligen ville fördjupa mig i.

Hennes avhandlingsprojekt handlar om barns rättigheter i förhållande till vårdnadshavare och föräldrar. Var går gränsen för vad föräldrar får göra mot sina barn i fostrans- och skyddssyfte? Det är ett projekt som inte bara griper in i andra rättsområden än straffrätt utan dessutom hämtar stöd från andra forskningsområden än juridiken. Emelie Kankaanpää Thell har vid sidan av juridikstudierna läst kriminologi, rättspsykologi och utvecklingspsyk­ ologi.

– Det har varit till stor hjälp! Jurister kollar på hur regler förhåller sig till varandra och olika företeelser i samhället medan krimino­loger och rättspsykologer exempelvis studerar de bakomliggande orsakerna till olika beteenden.

Vi jurister som jobbar med frågor som handlar

varsamhet om människor kan behöva andra vetenskaper för att bli säkra på att ett problem vi tror oss ha identifierat faktiskt är ett problem eller för att se om den lösning vi har kommit fram till är en bra lösning.

Men vad gör egentligen en forskare i juridik? Det kan vara lite olika men Emelie Kankaanpää Thell försöker förstå hur straffrätt­en och familjerätten förhåller sig till varandra, två rättsområden med olika syften och olika system. Det handlar om att hitta en systematik där det inte finns ett uttalat system; hur bör synen på barn, så som den kommer till uttryck i Barnkonventionen, familjerätten och socialrätt­ en påverka straffrätten?

– Jag gör ju inga fältstudier eller labbar som många andra forskare. Jag studerar rättskällorna vilka bland annat utgörs av svenska lagar, förarbeten till lagar, domar och annan juridisk forskning. Dessutom studerar jag vilken syn andra vetenskaper har på området. Det finns till exempel bestämmelser om barns rätt att med stigande ålder och mognad komma till tals i olika beslutsprocesser. Här vänder jag mig till den psykologiska forskningen för att få reda på vad den har att säga om barns beslutsmognad, Att vara forskare är att hela tiden öva sig i kritiskt tänkande och sätta juridiken i ett större sammanhang. Forskningen handlar inte bara om att fastslå hur lagen och rätten ser ut utan också om att se vilka bakomliggande faktorer som har lett fram till att den ser ut som den gör och om den uppfyller sina syften.

De flesta lärare du kommer att möta på Juristprogrammet är också forskare.

– Det är jättekul att undervisa och ett viktigt komplement till forskningen! Jag har en skyldighet att dela med mig av vad jag kommer fram till. Dessutom har studenterna så många bra frågor och perspektiv som jag själv inte alltid har tänkt på.

15

Alla barn har rätt till en bra skola Milad Mohammadi läste juridik med siktet inställt på att bli diplomat. Men en resa till Thailand fick honom på andra tankar. Idag jobbar han med ledarskapsutveckling inom mångfald och inkludering med sin egen uppväxt som drivkraft.

Han är en av Sveriges mest anlitade talare i ämnet och medgrundare till Järvaskolan vars syfte är att utjämna den ojämlika tillgången till utbildning.

”Många andra betraktade mig som en clown; de trodde inte att jag skulle klara mig genom hela utbildningen.”

16

– Jag brottas med dåligt självförtroende av att ha har sett min familj lida av arbetslöshet och depressioner. Men det är också min familj som har gett mig kraften att förverkliga mina projekt. Min mamma är envis som ett ånglok, säger Milad Mohammadi.

Som tonåring tänkte Milad Mohammadi gå i sin pappas fotspår och bli ingenjör. Men intresset för mänskliga rättigheter växte sig allt starkare under gymnasiet och efter samtal med syokonsulenten bestämde han sig för att söka Juristprogrammet. Valet föll på Stockholms universitet.

– Det är här i Stockholm allt händer. Det är Sveriges huvudstad och här finns en blandning av människor med olika bakgrund, intressen och åsikter. Dessutom ligger Stockholm nära min hem­ort, säger Milad Mohammadi som växte upp i ett miljonprogramsområde i Västerås.

Det första mötet med juristutbildningen blev något av en kulturchock.

– Ärligt talat, det var ingen härlig gemenskap i början. Folk skulle positionera sig och hitta sina roller.

Att komma till en ny stad kan vara något av en nystart i livet. Redan första dagen på Juristprogrammet bestämde sig Milad Mohammadi för att trotsa sin egen blyga och introverta natur genom att gå fram till en av de andra studenterna och fråga om han fick sitta bredvid honom. Den studenten är fortfarande en av hans bästa vänner. Milad Mohammadi be­

skriver hur han tillhörde en grupp på utbildningen som fann varandra genom en gemensam upplevelse av att inte riktigt passa in.

– Många andra betraktade mig som en clown; de trodde inte att jag skulle klara mig genom hela utbildningen.

Milad Mohammadi klarade sig. På rekordtid. Efter tre och ett halvt år av intensiva studier hade han sin juristexamen och dessutom en fil. kand. i statskunskap, endast 22 år gammal. Det är inget han rekommenderar. Han beskriver sin inre drivkraft att åstadkomma saker som både en välsignelse och en förbannelse.

– Jag har haft för bråttom prestationsmässigt i mitt liv. Många som pluggar juridik är som jag var; de tror att ett mindre bra resultat på en tenta är livsavgörande. Så är det inte. Livet är kort.

Man får inte glömma att vara i nuet.

Milad Mohammadi hade tänkt bli diplomat efter fullgjorda studier. Men ett thaiboxnings­ läger i Thailand fick honom att ändra riktning.

– Jag fick tid för mig själv. Det var bara jag och mina tankar. När man blir lite äldre börjar man fundera över sig själv och sina val i livet. Jag insåg att jag inte passar in i juristoch diplomatsvängen. Jag är en konstnärlig människa. Jag bestämde mig för att satsa på en entreprenörs­roll istället. Även om yrkeskarriären inte är den typiskt juridiska tycker Milad Mohammadi att han har haft stor nytta av sin utbildning. Den har lärt honom att tänka kritiskt och normkritiskt samt att uttrycka sig väl i tal och skrift.

– En eloge till alla som älskar juridik! Jag är inte en av dem. Att ta sig igenom juristutbildningen krävde mycket blod, svett och tårar för mig. Men jag visste att det skulle vara värt det för en juristexamen är något av det bästa du kan ha med dig in i framtiden. Den har gett mig ett enormt försprång i mitt yrkesliv.

För att bemästra sin egen blyghet deltog han parallellt med studierna i talarklubben Toastmasters möten. Milad Mohammadi insåg att

han kunde använda sin uppövade retoriska förmåga till att jobba professionellt med att inspirera och folkbilda. Idag driver Milad Mohammadi sin egen ledarskapsbyrå – CLOSETHEGAP – som strategiskt stöttar näringslivet, kommuner, myndigheter och organisationer i arbetet med mångfald och inkludering. Han är en av Sveriges mest anlitade talare i ämnet. Han erhöll 2017 priset Sveriges bästa talare, tidningen Veckans Affärer har utsett honom till Sveriges supertalang 2013–2017 och tidningen Resumé till Sveriges superkommunikatör 2013–2017.

En barndomsdröm förverkligades när startade en gymnasieskola, sedermera även högstadieskola, i Järva tillsammans med Amir Sajadi och Helya Riazat. Lik­ värdig tillgång till utbildning för alla är en grundläggande förutsättning för ett jämlikt samhälle, men så är det inte i Sverige enligt Milad Mohammadi.

– Om det är något jag kan göra för att verkligen göra skillnad så är det att förbättra utbildningsmöjligheterna för barn i utanförskapsområden.

Målsättningen är att eleverna från Järvaskolan ska ha lika goda förutsättningar att klara Juristprogrammet, eller någon annan högskoleutbildning, som en elev från en innerstadsskola. Till dig som funderar på att läsa juridik, alldeles oavsett vilken skola du har gått på, har Milad Mohammadi en hälsning: – Många som läser juridik ger sig inte tid att reflektera över sina liv. Vi är allt för upptagna med att tänka på framgång, rikedom, bekräftelse och makt. Jag var själv sådan. Det är en fantastisk utbildning, men använd den för att få jobba med det du brinner för, inte för att få ett jobb som ger dig status.

17

Spexgruppen Lex Spexialis

Studentliv Studentkåren

Bostad

Studentkårens syfte är att företräda studenternas gemensamma intressen. Kåren garanterar studenternas inflytande över sin utbildning, men kåren har även ett stort ansvar för den sociala delen av universitetslivet. Stockholms universitets studentkår finns på www.sus.su.se.

Det är inte helt lätt för en student att hitta en bostad i Stockholm. Studentbostäder finns att söka hos Stiftelsen Stockholms Studentbostäder www.sssb.se. Se fler tips på www.su.se under Utbildning – Studentliv

Ekonomi Nästan alla heltidsstudenter finansierar sina studier med hjälp av det statliga studiemedelssystemet som administreras av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Läs allt om studiemedelssystemet på CSN:s hemsida,www.csn.se.

18

Föreningar Juridiska föreningen kan erbjuda dig allt från gratis idrott, kontakt med näringslivet, studentfester och talarpubar. JF har en tidning som heter Iusbäraren. Juridiska linjerådet för din talan i studierelaterade frågor och sitter med i samtliga instanser där beslut fattas och bereds vid Juridicum. ELSA är en internationell organisation för juridikstuderande som finns represent­erad i 35 europeiska länder.

Studera utomlands Studier utomlands är en värdefull och meriter­ ande erfarenhet som ger juridiska kunskaper såväl som minnen för livet och fördjupade språkkunskaper. Ta chansen och ansök om ett studentutbyte under dina studier på Juristprogrammet!

Som student vid Juridiska institutionen har du stora möjligheter att bli antagen som utbytes­student vid något av våra partneruniversitet. Dessa utbytesavtal är anpassade så att studierna skall kunna tillgodoräknas som special­kurser inom Juristprogrammet, för att sedan eventuellt kunna väljas in i examen.

Vi har avtal om studentutbyte med ett 90-tal universitet över hela världen. Partneruniversiteten är uppdelade inom olika utbytesprogram.

Erasmus+ är ett EU-program för student- och lärarutbyten och Nordplus är ett motsvarande program inom Norden. Utöver dessa har insti-

tutionen bilaterala utbytesavtal med universitet i bland annat Asien, Australien, Nord- Central och Sydamerika samt Nya Zeeland.

För att vara behörig att ansöka om en utbytesplats skall du ha läst minst fyra terminer på Juristprogrammet. Vanligtvis åker studenter som blir antagna på utbyte iväg under termin 7 eller 8 på programmet. Det finns också möjlighet att studera utomlands på egen hand eller via Stockholms universitets centrala avtal. Att själv ordna utlandsstudier ger stor valfrihet samtidigt som det ställer stora krav på sökanden eftersom denne får sköta allt själv. Som studerande på egen hand får en dessutom stå för eventuella terminsavgifter.

Vill du veta mer om möjligheterna till utbytesstudier inom Juristprogrammet är du välkommen att kontakta Internationella kansliet på: exchange@juridicum.su.se.

Rebecka Koziomtzis Jag studerade på National University of Singapore i ett år. Jag var sugen på att åka till ett land som låg långt bort från Sverige där jag kunde uppleva något för mig helt nytt och annorlunda. Kurserna i Singapore var mer tvärvetenskapliga än i Stockholm. Jag läste bland annat kurserna Juridik och sociologi, Juridik och religion samt Folkrätt och FN-rätt. Vi hade inga stora salsföreläsningar som i Stockholm.

All undervisning skedde i form av seminarier i mindre grupper.

Visst var det nervöst i början att komma till ett helt nytt land som jag inte visste speciellt mycket om med nya människor, nya miljöer, och all undervisning på engelska. Men tack vare seminarieformen lärde jag snabbt känna lärarna och de andra studenterna. Dessutom var de två andra studenter från Stockholm som åkte på utbyte till Singapore samtidigt som mig och introduktionen på utbytesprogrammet var också jättebra med många sociala aktiviteter. Som

utbytesstudent får du studielån från CSN precis som alla som studerar i Sverige. Man får också ofta hjälp med att ordna boende i värdlandet.

Under mitt utbytesår i Singapore väcktes mitt intresse för internationell rätt. Därför gjorde jag även en utbytestermin vid Essex University i Colchester, Storbritannien. Universitetet är känt för sina kurser inom internationell rätt och mänskliga rättigheter.

Sedan drygt tre år är jag tillbaka i Singapore som doktorand i internationell rätt. Det innebär att jag utbildar mig till forskare och att jag skriv­er på en bok, en så kallad avhandling, inom mitt forskningsämne.

Jag kan verkligen rekommendera att åka på utlandsstudier! Det är spännande och lärorikt att träffa och lära känna människor från andra kulturer och delar av världen. Om och när du bestämmer dig för att studera utomlands, lita på din magkänsla. Välj det du tycker verkar vara kul istället för det du tror är nyttigt.

19

Kontaktvägar E-post: juristprogrammet@juridicum.su.se Hemsida: www.jurinst.su.se

Stockholms universitet Telefon: 08 – 16 20 00 Hemsida: www.su.se

Juridiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Besöksadress: Universitetsvägen 10 C Webbplats: www.jurinst.su.se