Universitetsnytt 6 2015

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

DECEMBER 2015

NR 6

LOUISE DANE:

Forskare var precis det jobb jag ville ha BYGGET AV ALBANO ÄR IGÅNG

Tema: På väg ut i karriären Unika fynd om Augustinus

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Så säkrar vi återväxten av unga forskare 2015 alla doktorander som finansieras med fakultets­anslag doktorandanställning. För forskare har anställningsvillkoren gjorts likvärdiga genom att alla forskare som beviljats externa medel för projekt längre än två år ska tillsvidareanställas. Universitetet har också i sitt inspel till den kommande forsknings- och innovationspropositionen betonat behovet av att förlänga den nuvarande meriteringsanställningen från fyra till sex år.

Mobilitetsfrågorna är en av utmaningarna för universitetet. Båda våra områden rekryterar genom breda utlysningar många doktorander och postdok internationellt, men möjligheter till kontinuerlig mobilitet behöver värnas.

Sabbatsterminer för lärare med möjlighet att förlägga forskning vid annat universitet är en sådan satsning som genomförts, men det är också viktigt att säkra att våra doktorander får internationell erfarenhet under sin utbildning.

Det borgar för att mobilitet blir en naturlig del i den fortsatta forskarkarriären.

Vid sidan av trygga och tydliga villkor för

Citatet

IDRIS AHMEDI, lektor i statsvetenskap, i Svenska Dagbladet 17 november.

Innehåll

8 PROFILEN

4 Storsatsning ökar kunskap

10 Louise Dane: Från motsträvig student till migrationsexpert

om hjärnor

5 Forskningspropositionen

7 Miljöforskare tar plats 8 Bygget av Albano är igång 9 Bildningspodden klättar på listorna

9 Professor Magenta går över gränser

12 Högskolesverige samlades

i Aula Magna

13 Profilseminarier skapar

20

TEMA: PÅ VÄG UT I KARRIÄREN 18 Tuff tid efter disputationen 21 Undervisning hindrar kvinnors karriär?

mötesplatser

FORSKNING

14 Samarbete Sverige – Singapore

23 Fler syskon leder inte till

15 Engagemang för flyktingar

Så många år sedan är det Nationalstadsparken inrättades.

18

15

NYHETER

ansvarsfördelning

SUSANNE THEDÉEN, biträdande förvaltningschef susanne.thedeen@su.se

Siffran

Även om man lyckas besegra IS finns det inget som tyder på att terrorismhotet kommer att avta.

6 Behov av tydligare

anställningar är också andra aspekter kopplade till t.ex. forskningsmiljön, tillgången till gästforskarbostäder och behov för medföljande centrala för de yngre forskarna. Ett första initiativ som genomförts är att utveckla mentorskap för biträdande lektorer, och arbete pågår för att säkra tillgång på gästforskarbostäder och erbjuda lösningar för medföljande.

Universitet och högskolor har inbjudits att lämna goda exempel på arbete och insatser som gett positiva resultat. Universitetet har flera sådana exempel och resultat som vi kommer att dela med oss av. Forskarkarriärutredningen ska presentera sina förslag senast den 31 mars 2016.

Utredningstiden är knapp och det förklaras sannolikt av att rege­ ringen önskar återkomma med konkreta åtgärder i budgetpropositionen nästa höst.

FOTO EVA DALIN

I universitetets strategier är rekrytering och kompetensutveckling ett av de viktiga områden som pekas ut. En av utmaningarna är att trygga villkor och skapa attraktiva karriärvägar för yngre forskare. Det är också utgångspunkten för den av regeringen tillsatta Forskarkarriärutredningen. Målsättningen är att säkra åter­ växten av unga forskare. Den särskilda utredaren, Ann Fust, ska göra en översyn av 1. hur villkoren för doktorander kan förbättras, 2. hur den meriteringsanställning som regleras i högskoleförordningen kan förändras i syfte att skapa en attraktiv forskarkarriär, 3. hur användningen av tidsbegränsade anställningar kan motverkas och 4. hur mobiliteten kan öka för doktorander och den undervisande och forskande personalen vid universitet och högskolor.

Universitetet har genomfört flera initiativ som har bäring på utredningens syfte. Det gäller först och främst införandet av ett tenure track-system med biträdande lektor som förs­ta nivå. För att trygga anställningsvillkor för doktorander har från och med den 1 juli

lägre intelligens

16 Internationella partnerskap

24 23 Många gifter kvar i dina kläder 24 Unikt textfynd inom språk forskningsprogram 26 NAMN

OCH NYTT 28 MIN ARBETSPLATS 29 INSÄNDARE 30 IN ENGLISH 32 KRÖNIKAN

17 700 miljoner i anslag

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 6 100 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Blomquist & Co OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Louise Dane på Stockholms central. Här på perrongerna har tusentals flyktingar under hösten klivit av tågen från Malmö.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se Telefon 08-16 44 64 Nästa nummer kommer ut i mitten av februari. Manusstopp runt 20 januari.

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Repburen rengöring I april påbörjades arbetet med att tvätta fasaden på Södra huset och arbetet pågår fortfarande. Denna fasadtvättare fångades i mitten av november på bild utanpå E-huset.

Det är första gången huset tvättas sedan det byggdes i början av 1970-talet.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Storsatsning ökar kunskap om människors och djurs hjärnor Stockholms universitet satsar 44,5 miljoner kronor på områdesöverskridande hjärnforskning.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

STOCKHOLM UNIVERSITY BRAIN Imaging Centre (SUBIC) är en ny strategisk satsning av universitetet. SUBIC ska tillhandahålla utrustning för forskning om hjärnavbildning hos människor och djur. Forskningen ska omfatta såväl språk- och beteendevetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och juridik samt zoologi, matematik och andra naturvetenskapliga discipliner.

Universitetet satsar ett startkapital på 44,5 miljoner kronor på SUBIC som förvaltas av Institutionen för lingvistik och drivs i nära samarbete med flera institutioner. De områden som initialt ingår i samarbetet är evolutionär zoologi, psykologi, matematik, neurokemi, filosofi samt kultur och estetik.

Utrustningen, främst ett röntgenmikroskop och en MEG-skanner, placeras i Arrheniuslaboratoriet.

– Centret blir en unik anläggning i Sverige för fakultetsöverskridande grundforskning om processer för kognition och kommunikation ur evolutions- och utvecklingsperspektiv, säger professor Francisco Lacerda vid Institutionen för lingvistik och huvudansvarig för SUBIC. Institutionen för lingvistiks grundforskning kommer bland annat att fokusera på

förändringar i hjärnfunktioner under språkutvecklingen i barndomen och på eventuella skillnader i hjärnfunktioner i relation till olika språktypologiska eller grammatiska fenomen.

– Det mest spännande med SUBIC är att det blir en multidisciplinär mötesplats där universitets breda spektrum av akademiska kompetenser kan utnyttjas för att angripa fundamentala filosofiska och vetenskapliga frågor, säger Francisco Lacerda.

Kartlägga fiskars hjärnor Niclas Kolm, docent i zoologi, är en av forskarna bakom SUBIC. Han forskar om hjärnutveckling hos ryggradsdjur, men ser SUBIC som en möjlighet att bredda arbetet med evolutionen av hjärnan i djurriket till att inkludera även insekter och andra ryggradslösa djur.

– SUBIC möjliggör unika studier på evolutionen av hjärnans anatomi, då vi för första gången kan kombinera extremt hög bildupplösning med snabba analyser, säger Niclas Kolm.

På kort tid blir det möjligt att köra stora stickprovsstorlekar antingen inom eller mellan olika arter. Dessa analyser kan med stor sannolikhet totalt förändra uppfattningen

Niclas Kolm, Maria Larsson, Francisco Lacerda och Håkan Fischer i lokalerna där utrustningen ska finnas.

om hur hjärnans funktion beror på dess anatomi och huruvida djurs beteenden påverkas av hjärnans anatomi, både under utvecklingen från unga till gamla individer och evolutionärt.

– Centrets tvärvetenskapliga inriktning gör det möjligt för hjärnforskare inom olika områden att förenas. Denna smältdegel kommer att skapa starka synergier och placera Stockholms universitet på världskartan rörande forskning på hjärnan hos både människor och andra djur, säger Niclas Kolm.

SUBIC har flera positiva effekter för den psykologiska forskningen vid universitetet, enligt Håkan Fischer, professor i biologisk psykologi.

– Mycket av den moderna psykologiska forskningen inkluderar idag studier av hjärnans funktion. Att ha ett hjärnavbildningscenter här vid universitetet ökar möjligheterna att göra bra forskning, eftersom vi både kommer att få lättare att dra in stora forskningsmedel samt kunna rekrytera nationella och internationella toppforskare och doktorander till institutionen.

Han hoppas på tvärvetenskaplig forskning kring frågeställningar inom nya forskningsområden som ”Neuro-law”, ”Neuro-economics” och ”Neuro-philosophy”.

– Vi vill även jobba tillsammans med kollegorna inom humaniora där det finns fantastiska möjligheter att studera olika aspekter av ”den kulturella hjärnan”.

Plattform för oberoende Maria Larsson är också professor i psykologi och en av forskarna inom SUBIC. Hon betonar att SUBIC även blir en plattform för oberoende. Psykologiforskarna vid universitetet är idag tvungna att göra hjärnavbildningsstudier vid andra lärosäten eller runt om i Europa.

– Nu ”tar vi hem” metoden vilket kommer att skapa helt andra förutsättningar för vår forskning med stor synergipotential över olika ämnen. Stockholms universitet blir också mer attraktivt i rekryteringssammanhang, säger Maria Larsson. Även den kliniska forskningen kommer att lyfta med SUBIC. Vid Stockholms universitets psykologiska klinik behandlas personer med olika typer av psykisk ohälsa. Tillgången till hjärnavbildningsmetoder kommer att öka kunskapen kring hur vanligt förekommande sjukdomar som depressions- och ångesttillstånd påverkar våra hjärnfunktioner samt hur åtföljande behandlingar påverkar dessa.

– Detta är fantastiskt roligt och ett jättekliv framåt för Stockholms universitet, säger Maria Larsson.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Forskningspropositionen:

Förslag i korthet

Dubblerade anslag och förlängd meriteringsanställning Öka basanslagen och de fria projektmedlen, vidga samverkansbegreppet och se över direktiven till Akademiska Hus. Det är några av universitetets förslag till regeringen.

NÄSTA ÅR LÄGGER regeringen fram en forskningsproposition för de kommande tio åren. Under hösten har lärosäten och andra aktörer haft möjlighet att lämna in sina synpunkter.

Stockholms universitet lyfter i sitt svar fram att staten bör dubblera det totala anslaget för forskning, utbildning och inno­ vation under de kommande tio åren för att tillgodose samhällets behov. Här talas om en kraftfull höjning av basanslaget och ökad andel fria projektmedel från Vetenskapsrådet och andra finansiärer.

Karriärvägar och rekrytering är ett annat viktigt område. Universitetet betonar att det ska finnas ett tydligt meriterings- och befordringssystem för lärare. (Läs mer om detta på sidan 18 och framåt.) Även kravet på ökad handlingsfrihet för lärosätena lyfts. Det kan till exempel ske genom att styrelserna får ökat mandat att besluta om internationella samarbeten och att ingå avtal. Vidare bör universiteten få ökade möjligheter att ta emot donationer och att hävda sekretess. De ökade kostnaderna för lokaler, som främst drabbar lärosätena i storstäderna, tas också upp. Universitetets förslag är att ägardirektiven för Akademiska

Hus ses över för att komma till rätta med problemen med den marknadshyresprincip som nu tillämpas.

Stockholms universitet varnar för att definiera begreppet samverkan allt för snävt – med allt för stort fokus på tekniska och medicinska innovationer. Förslag till resursfördelning med samverkan som grund avvisas.

Universitetet framhåller betydelsen av, och potentialen i, det nu etablerade samarbetet mellan forskningsuniversiteten och Vetenskapsrådet rörande forskningsinfrastruktur.

Här betonas även vikten av god framtida finansiering av infrastruktur, vari ingår att säkerställa att finansieringen av ESS hålls åtskild från övrig forskningsfinansiering.

Stockholms universitet framhåller att det har goda möjligheter att, med stöd av externa finansiärer, utveckla sina styrkeområden på egen hand, och att etablera nya, förutsatt att basanslagen och de fria projektmedlen utvecklas som föreslås. Universitetet identifierar dock miljögenomik som ett område där en riktad nationell satsning är motiverad för att utnyttja de unika förutsättningar som bland annat SciLifeLab nu ger.

PER LARSSON

• Behov av dubblering av statens sammantagna anslag för forskning, utbildning och innovation under den kommande tioårsperioden.

• Ett tydligt befordringssystem för kvalitet och jämställd rekrytering.

• Förlängd meriteringsanställning till sex år med bibehållen sjuårsgräns.

• Höjda basanslag för rådighet över rekryteringar och forskningsinfrastruktur.

• Ökade fria projektmedel från Vetenskapsrådet och andra forsknings­finansiärer.

• Stärkt samarbete mellan Vetenskapsrådet och forskningsuniversiteten kring infrastruktur genom permanentad referensgrupp och samordningsuppdrag till VR. • Ekonomisk isolering av ESS i enlighet med förra regeringens utfästelser.

• Bibehållna SFO-medel även för SciLifeLab vid universiteten.

• Motverkan av kompetensbrist inom utbildningen på forskarnivå.

• Översyn av avgiftssystemet för tredjelandsstudenter.

• Breddat samverkansbegrepp, ingen medelsomfördelning.

• Medel till stärkt utbildningsvetenskaplig forskning hos Vetenskaps­rådet.

• Säkrande av bredd inom språkämnen.

• Ökad handlingsfrihet i enlighet med SUUN:s förslag.

• Översyn av statens ägardirektiv för Akademiska hus.

• Riktad nationell satsning på miljö­ vetenskap och precisionsmedicin.

FOTO KVA/MEDIABRUKET

Tv-program om Svante Arrhenius

Nya upphandlade leverantörer av kommunikationstjänster

UR har nyligen gjort ett tv-program om Svante Arrhenius i serien ”Vägen till Nobelpriset”, där målgruppen är skolelever i årskurs 7–9. Svante Arrhenius fick som förste svensk Nobelpriset i kemi 1903. Han förenade kemi och fysik på ett banbrytande sätt. Genom sina experiment med salt i vatten och elektricitet kunde han visa hur och varför kemiska föreningar ändrar egenskaper när de löses upp i ett lösningsmedel. Svante Arrhenius var också en av de första forskarna som förutsåg växthuseffekten. Han var professor i fysik vid Stockholms högskola 1895–1905 och rektor 1897–1902.

I programmet finns även unikt filmmaterial från Nobelhusen där Svante Arrhenius var verksam.

Stockholms universitet har upphandlat nya leverantörer av kommunikationstjänster från och med oktober 2015.

De externa leverantörerna ska kunna bistå vid behov och bidrar till att säkerställa en fortsatt hög kvalitet i universi­ tetets kommunikation.

Efter en sammanvägning av kvalitet, kompetens och erfarenhet, pris, leveranssäkerhet, flexibilitet och service har Stockholms universitet beslutat att teckna avtal med Familjen Pangea för reklambyråtjänster och Blomquist & Co för produktionsbyråtjänster. Avtalens giltighetstid sträcker sig till 2017-10-27 med möjlighet till 1+1 års förlängning.

Avtalen omfattar samtliga institutioner, centra, fakulteter, förvaltningsavdelningar och annan verksamhet inom universitetet. Vid frågor och stöd inför beställningar kan du tala med någon av universitetets kontaktpersoner som finns angivna vid respektive leverantör. Lista med samtliga upphandlade leverantörer och kontaktuppgifter finns på medarbetarwebben: www.su.se/medarbetare/service/ information-kommunikation/leverantörer/kommunikation

www.ur.se/Produkter/191123Vagen-till-Nobelpriset-SvanteArrhenius

Familjen Pangea: www.familjenpangea.se Blomquist & Co: www.blomquist-co.se

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Några av utredningens huvudpunkter: Finansiering Utredningen lyfter fram att anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inte innehåller incitament till profilering och kvalitetshöjning, och bör ses över. Basanslagets andel av den totala statliga forskningsfinansieringen föreslås öka. Bakgrunden till förslag på åtgärder är att de har stor inverkan på förutsättningar för profilering och strategisk ledning.

kollegial linjär

linjär

kollegial

linjär

kollegial

Ledningsutredningen:

Behov av tydligare ansvarsfördelning De akademiska ledarna och kollegiala organen bör få ett utvecklat och förtydligat uppdrag. Det föreslås i Ledningsutredningen som lämnat ett 50-tal utvecklingsförslag till regeringen.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN/BLOMQUIST & CO

DET VAR I maj 2014 som professor Kåre Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet, fick i uppdrag att kartlägga och analysera ledarskap och ledningsstrukturer inom universitet och högskolor. Arbetet är nu avslutat och utredningen överlämnad till regeringen. Syftet har varit att ta fram ett underlag för universitetens och högskolornas egna ställningstaganden i fråga om ledarskap och ledningsstrukturer, men även att överväga om det finns behov av åtgärder på nationell nivå.

– Jag vill understryka att vi har ansträngt oss för att tala med så många som möjligt inom lärosätena och även med intressenter utanför. Det vi kommit fram till är baserat på vad vi fått höra, säger Kåre Bremer.

I frågan om kollegialitet eller linjestyrning säger Kåre Bremer att det inte är fråga om

det ena eller andra, båda måste finnas tillsammans, men ansvar och mandat bör klargöras. Utredningen visar att lärosätena kan delas upp i två huvudgrupper, där Stockholms universitet hör till de äldre tillsammans med Uppsala, Lund och Göteborg. Det gemensamma för gruppen är en stor verksamhet organiserad i starka fakulteter och många institutioner. Traditionen av kollegialt beslutsfattande och kollegialt linjär valda ledare är vid dessa lärosäten stark, enligt utredningen.

– Vi hoppas att utredningen ska vara till stor hjälp för lärosäten i utvecklingsarbetet.

Det blir lätt en uppräkning av linjär sådant som inte är bra, men det är ingen eländesbeskrivkollegial ning. Vi har sett många lärosäten med goda exempel, säger Kåre Bremer.

Kollegialitet eller linjestyrning Tydligare ansvars- och mandatfördelning föreslås, där det formella mandatet i högre grad överensstämmer med det reella. Utredningens iakttagelser visar att kollegiala beslutsorgan ofta verkar konserverande och har svårt att göra omprioriteringar, nysatsningar och avvecklingar.

Samtidigt är kollegialiteten avgörande för att utveckla och granska verksamheten, genom att ta tillvara medarbetarnas kunskap och kreativitet. Förslaget är att kollegialt inflytande och studentinflytande säkerställs genom beredningsprocesser, men att besluten i regel bör fattas i linjeorganisationen. Det gäller särskilt beslut om resursfördelningar.

Strategiska nyrekryteringar För strategiska nyrekryteringar, såsom anställning av professor och lektor, föreslår utredningen att beslut om framförallt ämnesinriktning ska flyttas högre upp i organisationen. Detta på grund av att det ofta är för hög andel internrekrytering, sett ur ett internationellt perspektiv.

Tydligare uppdrag för ledare Prefekter och andra akademiska ledare har enligt utredningen ofta ett otydligt uppdrag och begränsade resurser. De föreslås få ett tydligare akademiskt uppdrag och tillräckliga beslutsbefogenheter om exempelvis viss bemanning och ekonomi.

Val av rektor och styrelse Förslaget är att inte hålla ett rektorsval med flera kandidater. Nomineringsgruppen för externa ledamöter i styrelsen bör enligt utredningen förändras och bestå kollegial av en person föreslagen av regeringen och en person föreslagen av styrelsen, istället för gruppen som idag består av landshövdingen, en med lärosätet förtrogen person samt en student.

kollegial

linjär

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Miljöforskare tar plats på scenen TEXT PER LARSSON

society) som har nära band till Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

– Som medieforskare är jag väl insatt i mediernas svårigheter att kommunicera om klimatfrågan på ett sätt som leder till verklig förändring. Inom Människans scen prövar vi andra sätt att berätta. Det har varit väldigt spännande och givande att få diskutera och kommunicera forskning lite friare än vi är vana vid, säger Anna Roosvall, Institutionen för mediestudier, som forskar om medias roll i klimatrapportering och om miljörättvisa.

Komikern Özz Nûjen är även med i projektet och säger så här om vad miljöforskare har på scenen att göra: ”Vetenskapen innehåller mer dramatik än dramatiken just nu”.

Riksteatern ska nu ta ställning till om föreställningen även ska ut på turné i landet nästa år.

FOTO KARIN WEGSJÖ

HUR SKA MÄNNISKOR verkligen kunna förstå vad som händer med vår planet? Kan kultur och vetenskap samarbeta för att sprida kunskap och insikt? Det är några av de frågor som behandlades i föreställningen ”Antropocen – människans scen” på Dramaten den 7 december inom ramen för ett projekt mellan Dramaten, Stockholm Environment Institute (SEI), Riksteatern och Stockholms universitet med ekonomiskt stöd från Svenska Postkodlotteriet.

Begreppet Antropocen syftar på en ny tidsålder som kännetecknas av hur människan påverkar jordens fundamentala system (klimat, vatten, ekosystem) för att säkerställa utveckling och ekonomisk tillväxt. Nio

Anna Roosvall och Kevin Noone vid repetitionerna.

forskare, tre regissörer och två dramatiker har sedan i somras arbetat med att gestalta den utmaningen – och har nu presenterat resultatet på Dramaten.

Från Stockholms universitet medverkar miljöforskare från flera ämnen. Av dessa kommer Emily Boyd, Miriam Huitric och Fredrik Moberg från Stockholm Resilience Centre. Dessutom deltar Kevin Noone från Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, Helena Pedersen vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och Anna Roosvall vid Institutionen för mediestudier. Från SEI deltar tre forskare.

www.dramaten.se/manniskans_scen

Annat sätt att berätta – Det har varit inspirerande att arbeta praktiskt kring stora frågor som kräver många olika perspektiv. Nu hoppas vi att vår publik också kommer smittas av det mod och den kraft som projektet gett oss.

Det säger Rebecca Forsberg som är en av regissörerna och konstnärlig ledare för RATS Teater (Research in Arts and Technology in

2016

ANTROPOCEN Begreppet föreslogs år 2000 av Nobelpristagaren och atmosfärkemisten Paul Creutzen (tillsammans med Eugene Stoermer) som påbörjade sin forskarbana vid Stockholms universitet och Meteorologiska institutionen, där han senare blev professor.

– undervisning och lärande i akademin

TORSDAG 18 FEBRUARI 2016 AULA MAGNA STOCKHOLMS UNIVERSITET En mötesplats för dig som är universitetslärare eller pedagogiskt ansvarig vid universitetet. Här utbyter vi erfarenheter och idéer kring undervisning, utveckling och högskolepedagogisk forskning.

Välkommen till en aktiv och kompetensutvecklande dag!

Rektor Astrid Söderbergh Widding hälsar välkommen.

På programmet bland annat

Keynote: “Microcultures in the meso level of higher education organisations – the Commons, the Club, the Market and the Square” Torgny Roxå, FD i högskolepedagogik.

Bloggen som arena för kollaborativt lärande

Fyra pass med parallella sessioner: Interaktiva föreläsningar och presentationer, workshopar, seminarier, peka kucha- och posterpresentationer samt demonstrationer.

Tandemundervisning – ett sätt att utveckla det akademiska lärarskapet

Flipped Classroom som pedagogiskt verktyg Om betygssättning − hur använder vi A−F-skalan?

Panelsamtal om pedagogisk skicklighet med Årets lärare

Anmäl dig senast 18 januari Program och anmälan www.su.se/ceul/lararkonferensen

Inspirerande Utvecklande Användbart

7

8

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Rektorerna Astrid Widding Söderbergh och Peter Gudmundsson vattnade den ek som planterades.

Bygget av Albano är igång TEXT KARIN TJULIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

DEN 30 NOVEMBER gick startskottet för campus Albano. När området står klart blir Albano ett vetenskapligt nav som binder samman Stockholms universitet och KTH med varandra och med staden. Här skapas ett socialekologiskt campus för 15 000 studenter och forskare med universitetslokaler, cirka 1 000 studentbostäder och plats för kommersiell service.

På plats för att markera byggstarten fanns ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson; Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård, rektorerna för Stockholms universitet och KTH, Astrid Söderbergh Widding och Peter Gudmundson; Akademiska Hus VD Kerstin Lindberg Göransson; Svenska Bostäders VD Pelle Björklund samt vice kårordförande Isabella Hagnell

(SUS) och kårordförande Pontus Gard (THS).

– För att Sverige ska vara en ledande forsknings- och kunskapsnation så behövs det attraktiva campusmiljöer där människor och idéer kan mötas. Albano kommer att vara en viktig mötesplats för forskare och studenter från hela landet och hjälpa till att stärka vår internationella attraktionskraft, sade minister Helene Hellmark Knutsson.

– Det här spadtaget är oerhört viktigt för framtiden. Det är bra för Stockholm som kunskapsregion samtidigt som vi kan bygga bort en del av den bostadsbrist som vi vet hämmar tillväxten, sade finansborgarrådet Karin Wanngård.

I takt med att Stockholms universitet och KTH växer behövs nya lokaler där universiteten kan verka. Totalt kommer cirka 100 000

kvadratmeter universitetslokaler att byggas på området.

– Albano blir en modern universitetsmiljö, en plats för forskning och högre utbildning med goda förutsättningar för möten och samarbeten över ämnes- och institutionsgränser, sade rektor Astrid Söderbergh Widding.

I utvecklingen av Albano tas stor hänsyn till biologisk mångfald. Målet är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. I planarbetet har forskning inom hållbar stadsutveckling integrerats genom att en forskargrupp vid Stockholm Resilience Centre och KTH Arkitektur på uppdrag av Akademiska Hus lämnat synpunkter och förslag med utgångspunkt i socialekologisk stadsdesign.

Planerad första inflyttning i bostäderna är 2018 och i universitetslokalerna året efter.

NU ÄR TILLBYGGNADEN av Arrheniuslaboratoriet, det så kallade NPQ-huset, invigt.

Det skedde den 30 november i byggnadens hörsal, Vivi Täckholmsalen (Q-salen).

Först berättade professor emerita Birgitta Bremer den fascinerande historien om kvinnan som namngivit salen. Rektor Astrid Söderbergh Widding talade sedan om betydelsen av att Biologiska sektionen nu är samlad i nya fina lokaler. Hon betonade även att samlokaliseringen kan skapa nya ytor för samverkan mellan

institutionerna, men även med aktörer utanför universitetet. Rektor lyfte dessutom fram att NPQ-huset byggts för att vara energisnålt med bergvärmelagret som ett exempel.

Och i stället för att klippa band fick Astrid Söderbergh Widing ta fram skruvdragaren och sätta fast den sista skruven i huset. Efteråt blev det musik och mingel för medarbetarna vid de tre institutioner och det centra som finns i byggnaden.

PER LARSSON

FOTO PER LARSSON

Rektor invigde NPQ-huset

Rektor drog åt den sista skruven i bygget av huset.

Rektor drog åt den sista skruven i bygget av huset.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Bildningspodden klättrar på listorna FOTO NIKLAS BJÖRLING

Magnus Bremmer och Klas Ekman står bakom Bildningspodden.

BILDNINGSPODDEN LANSERADES i början av november av Humanistiska fakulteten.

Bakom projektet står Magnus Bremmer, forskare vid Stockholms universitet och kulturjournalist, samt Klas Ekman, författare och journalist. Tanken är att vara folkbildande,

underhållande och att sprida universitetets forskning till en bredare allmänhet.

I podden kan man varje vecka höra forskare inom humaniora i samtal om en historisk person, företeelse, idéströmning eller konstverk.

– Vår tanke med Bildningspodden är att sprida universitets kunskapsbank till en bredare allmänhet. Målgruppen är alla nyfikna lyssnare som vill bättra på sin allmänbildning på ett tillgängligt och underhållande sätt. En viktig utgångspunkt har varit att det inte ska krävas någon förkunskap för att lyssna på programmen, säger Magnus Bremmer.

– Det är också viktigt att visa att det kan vara väldigt underhållande att studera. Här finns gott om människor som forskar om häpnadsväckande roliga saker och det vill vi lyfta fram, säger Klas Ekman.

Första säsongen består av 12 program om cirka 45 minuter. De tre första avsnitten handlar om det ockulta sekelskiftet, Karl Marx och cykelns betydelse för 1800-talets kvinnliga frigörelse. Därefter

Det är också viktigt att visa att det kan vara väldigt underhållande att studera. Här finns gott om människor som forskar om häpnadsväckande roliga saker och det vill vi lyfta fram.

följer avsnitt om filmskaparen Mai Zetterling, kurorten, den postkoloniala tänkaren Frantz Fanon, undergångsberättelser, universitetens historia, författaren och världsresenären Fredrika Bremer, hembiträdet, nykterhetsrörelsen och latinet som världsspråk.

EVA ALBREKTSON

Podden finns tillgänglig på www.bildningspodden.se, på Itunes, samt på podcast-appar som Soundcloud.

FOTO MIKAELA NORDSTRÖM

Professor Magenta går över gränser EN ANNAN NY vetenskapspodd är Professor Magenta. Bakom podden står Katarina Bendtz och Rickard Ström. De är doktorander i fysik vid Stockholms universitet respektive Uppsala universitet. De träffades på fysiklinjen vid Stockholms universitet och när podcasten som fenomen blev populär kände de att detta var den rätta kanalen för dem.

– Att det skulle handla om vetenskap var både för att det är det vi jobbar med och för att vi tyckte att det fanns ett stort hålrum i vetenskapspodosfären – något seriöst och djupgående men ändå glatt och tillgängligt på svenska, säger Katarina.

Med podden vill de bjuda in till forskningens och vetenskapens värld, som ofta är svårtillgänglig. De vill även undersöka fenomen ur ett disciplingränsöverskridande perspektiv. Att ha roligt och lära sig om det som de tycker är fascinerande är också en viktig drivkraft.

Hittills har bara det första avsnittet släppts.

Det handlar om maskhål, genvägar i tid och rum. I programmet medverkade en fysiker, en litteraturvetare och Professor Magentas ”hus-

filosof”, Sara Packalén. Astronauten Christer Fuglesang deltog också. Dessutom anordnades releaseparty på en teater med mingel och flera framstående forskare som talare.

Blir det samma ambitiösa nivå framöver?

– Absolut! Det är själva grundidén! Däremot lovar vi inget om utgivningsfrekvensen, eftersom vi gör detta vid sidan av vår forskning, säger Rickard.

Ett avsnitt om symmetrier är under produktion och därefter tar man sig an hjärnan.

Vilka är era råd till dem som vill starta vetenskapspodd?

– Underskatta inte vilken tid det tar att göra något seriöst och bra och som är värdefullt för andra än dina närmaste forskarkollegor. Det absolut viktigaste är att hitta en kompanjon som du är säker på att du jobbar bra ihop med, som har samma ambitionsnivå och som du har roligt med!

PER LARSSON

www.professormagenta.se

Rickard Ström och Katarina Bendtz.

PODDAR MED ANKNYTNING TILL SU Bildningspodden Fysikerpodden Lingvistpodden Professor Magenta Sanningen (filosofi) Språklärarpodden Juridikpodden Hör gärna av dig och tipsa om fler SU-poddar till per.larsson@su.se

9

10

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Från motsträvig student till migrationsexpert Hon tvivlade länge på om juridik verkligen var hennes grej och visste med säkerhet att doktorandstudier inte var det. Idag är hon doktorand i offentlig rätt samt en stridbar allmänbildare i migrationsrätt och asylfrågor.

TEXT STAFFAN WESTERLUND

FOTO NIKLAS BJÖRLING

”Är jätteledsen men sitter helt fast ett tag till. Trodde jag skulle hinna till 10 men som det ser ut just nu blir det ev först framåt 11. Förlåt, förlåt, förlåt! Om de där politikerna bara slutade hålla på så mycket!”

Klockan tolv, två och en halv timme och ett antal sms senare, möts vi äntligen för intervju kombinerat med lunch för att tidseffektivisera. Visst har Louise Dane många järn i elden de flesta dagar. Men just i dag är det extra hektiskt eftersom regeringen samma morgon förklarat att den kommer att införa temporära gränskontroller. Bara under den en timmes långa intervjun hinner en dansk journalist ringa tre två gånger och sms:a en gång på mobilen som Louise har satt på ljudlöst.

– Det är inte bara journalister jag har kontakt med. Jag pratar en hel del med politiker också. Lite av telefonväxel är jag också. Journalister känner ofta bara till mig eftersom jag är aktiv på twitter och kontaktar därför mig. Men det finns ju fler som forskar om migrationsrätt i Sverige, jag försöker alltid få

den av mina kollegor som är mest insatt i den specifika frågan att uttala sig.

Louise Dane twittrar, bloggar, svarar på journalistfrågor och gör en podd tillsammans med biträdande juristen Viktor Banke. Hon utbildar bland annat den ideella studentorganisationen Asylrättsstudenterna i grundläggande asylrätt. När Asylrättsstudenterna startade i Lund passade Louise på att utbilda studenterna där också eftersom hon ändå skulle ner till Malmö över helgen. Tidigare i höstas presenterade hon en rapport skriven på uppdrag av UNICEF tillsammans med kollegorna Pernilla Leviner, Wiweka Warnling Nerep och Anna Bergmark vid Stockholms barnrättscentrum om det rättsliga läget för minderåriga unionsmedborgare som lever i utsatthet i Sverige. Louise är ett eget litet utbildningsinstitut i frågor om migration, asyl och barns rättigheter. Och mitt i allt detta skriver hon på en avhandling om barn i migrationsprocessen. Hur hinner hon med?

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Louise Dane Aktuell: Engagerad i flykting- och migrationsfrågor.

Familj: Mamma och min lillasyster.

Fritidsintressen: Umgås med mina vänner.

Senast lästa bok: Djupa ro av Lisa Bjärbo.

Favoritplats på universitetsområdet: Badplatsen vid Brunnsviken. Där kan man bada på vägen hem.

Om jag var ett djur: När jag var liten ville jag vara en tiger eftersom jag tyckte att tigrar var coola. För övrigt är jag född i tigerns år enligt kinesiska zodiaken.

(Surfar på mobilen.) Här står att tigrar är starka och modiga, att de har civilkurage och är lite rebelliska. Så vill jag gärna vara!​ Louise Danes blogg: https://louisedane. wordpress.com Louise Dane på Twitter: twitter.com/louisedane

– Ha, ha! Dygnet har ju faktiskt 24 timmar. Men ska jag vara ärlig så har ”flyktingsituationen” krävt att annat prioriterats lite före avhandlingsarbetet de senaste veckorna. ”Fulkulturell” smak Hon må ha många strängar på sin lyra, men hon jobbar inte jämt. Visst hinner hon träffa kompisar också.

– Jag träffar folk hela tiden, både i jobbet och på fritiden. Det hjälper säkert att jag är en extrovert person; jag får energi av att umgås med andra.

Ibland behöver hon tid för sig själv ändå. Då läser Louise gärna en bok eller ser en film.

– Jag är en rätt ”fulkulturell” person. Senaste filmen var en Disney-film, Insidan ut. Det är skönt att titta på något som är enkelt. Just nu läser jag mest tonårsböcker. Då vet jag att allt ordnar sig på slutet. Det är vad jag klarar av för närvarande.

I lurarna har hon gärna något pojkband. ”Jag älskar 90-talsmusik!” utbrister hon och struntar glatt i om det anses creddigt eller ej av förståsigpåarna.

Louise växte upp i en typisk medelklassfamilj i Jönköping. Det var en bra stad att vara barn i, tycker hon. ”En stor liten stad där allt är nära.”

– I området jag växte upp och skolan jag gick i kom barnen från väldigt olika social bakgrund. Jag har tänkt mycket på det. I Stockholm är skolorna så segregerade.

Det är synd. Jag är tacksam över att ha växt upp i en miljö där jag inte har kunnat ducka för de klasskillnader som faktiskt finns i samhället. Hon berättar om en diskussion med en person i Stockholm som ansåg att det inte finns någon barnfattigdom i Sverige.

– Jag såg barnfattigdom runt omkring mig när jag växte upp och stöter på den på olika vis idag. Den finns, men det kan nog vara svårt att inse att den existerar om man lever i en skyddad värld.

Motsträvig juriststudent Louise närde inga drömmar som barn att bli just jurist.

Men när hon tänker på saken låg det nog ”i farans riktning” som jurister brukar säga. Redan som tioåring gick hon med i sin första ideella organisation, CISV – en organisation med fokus på mänskliga rättigheter.

I trean på gymnasiet höll hon tal på årsdagen för antagandet av deklarationen om mänskliga rättigheter, ett tal om bland annat EU:s murar mellan de spanska enklaverna och Marocko. Murar uppförda för att hindra människor att fly in i Europa.

Juridikstudier blev det, men hon var en motsträvig juriststudent som hotade att hoppa av varje termin.

Lagboken hade hon i ett tygfodral med texten ”Rules are made to be broken” på.

– Jag kan väl inte riktigt skriva under på det idag, jag har en stark respekt för juridiken. Men det var väl mitt sätt då att säga att jag ville förstå hur systemet fungerar för att kunna använda det för att förändra. Jag ville inte bli svarslös i en diskussion där någon kom med argumentet att ”lilla gumman, jag är faktiskt jurist.” Jag var inte säker på att jag ville bli jurist. Men i efterhand känns det självklart att det är jurist jag ska vara.

Att doktorera i juridik, där gick ändå gränsen för Louise. ”Sitta ensam på sitt rum bland en massa boktravar, aldrig i livet!” tänkte hon. När handledare och examinator av examensuppsatsen tyckte att hon skulle söka till forskarutbildningen satte hon ner fötterna och sa tack, men nej tack. ”Vad vill du jobba med då?” undrade de. ”Fördjupa mig i migrationsrätt samt sprida kunskap om migrationsrättsliga frågor”, var hennes svar. ”Men har du aldrig hört talas om akademins tre ben: forskning, utbildning och den tredje uppgiften!” fick hon tillbaka.

– Och det var svårt att argumentera emot. Det visade sig att forskare var precis det jobb jag ville ha, jag hade

Profilen

Juridiken är inte felfri, den är skapad av människor. Men den är ett verktyg som kan hjälpa till att upprätthålla mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter när det blåser. bara fel bild av vad det innebar. Jag är väldigt tacksam att mina handledare hjälpte mig att inse det.

För de flesta juridikdoktorander ingår viss undervisningsplikt.

– Jag älskar att vara lärare! Jag funderade länge på om jag skulle bli jurist eller lärare, nu får jag vara både och!

Louise tycker att juridik är ett tacksamt ämne att undervisa i eftersom det går att koppla till dagsaktuella händelser.

– Jag brukar fråga studenterna vad de har snappat upp av vad som pågår runt omkring. Ser man vilken roll juridiken har i samhället blir det lättare att förstå den.

Bloggen viktigt verktyg Också den tredje uppgiften är en form av pedagogisk verksamhet, menar hon. Den informationsteknologiska utvecklingen har gjort den tredje uppgiften ännu viktigare.

– Det är enkelt att tillgängliggöra information idag.

Men i en värld med så mycket information är risken för missförstånd extremt stor. Allt går så fort. En delning av en artikel är ett klick bort. Men det brister ofta i källkritiken. Som forskare har vi en viktig uppgift att förklara och rätta till. Kunskapsspridning är nödvändig. Det är ett demokratiproblem om folk inte förstår hur landet styrs.

Bloggen är ett uppskattat verktyg för Louise Dane.

Hur gärna hon än skulle vilja så hinner hon inte prata med alla. Bloggen är ett tidseffektivt sätt att sprida information på. I muntliga intervjuer finns dessutom risken att komplicerade juridiska resonemang missförstås.

– Många verkar tycka att det är lite läskigt att prata med journalister. Kan man verkligen prata om sin forskning innan den är färdig? Men oftast är det inget problem eftersom de flesta journalistfrågor är ganska enkla och handlar om sådant som redan är utrett.

En insikt som Louise vill sprida till studenter och allmänhet är att juridiken först kan förstås ordentligt då den sätts i sitt sammanhang. Det går inte att, som till exempel vissa ledarskribenter gör, citera en mening i ett visst lagrum som passar deras agenda. Ryckt ur sitt sammanhang kan meningen tyckas uttrycka raka motsatsen till vad den egentligen betyder.

Hon tror på juridikens kraft – Juridiken är inte felfri, den är skapad av människor.

Men den är ett verktyg som kan hjälpa till att upprätthålla mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter när det blåser.

Louise sneglar på mobiltelefonen igen. Nej, inga nya missade samtal men: – Oj, är klockan så mycket! Jag måste rusa till doktorandkursen!

Energiknippet Louise Dane has left the building.

11

12

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Harriet Wallberg och Astrid Söderbergh Widding hälsade välkomna. Andra talare var Bertil Andersson, Helene Hellmark Knutsson och Hans Rosling.

Högskolesverige samlades i Aula Magna Dimensionering, kvalitetsarbete och kopplingen mellan forskning och utbildning. Det var huvudfrågorna när närmare 600 personer från högskolesverige samlades till konferens i Aula Magna.

TEXT PER LARSSON

FOTO DENNY LORENTZEN

DEN 23–24 NOVEMBER arrangerade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) och Stockholms universitet konferensen ”Vi flyttar fram positionerna!”. Konferensen hade tre teman.

Det första var resurser och dimensionering, det andra var kopplingen mellan forskning och utbildning och slutligen rörde det sig om kvalitetsarbete. Universitetskansler Harriet Wallberg och Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding berörde dessa tre teman när de öppnade konferensen. De knöt även an till situationen i omvärlden med klimatförändringar, flyktingkatastrofer och terrordåd. Akademin har en viktig roll att spela genom att dela med sig av kunskap kring dessa frågor och att erbjuda utbildningsmöjligheter för människor på flykt, betonade Harriet Wallberg.

Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning, knöt även an till flyktingsituationen.

– Jag vill understryka att det är i tider som dessa vi behöver satsa än mer på forskning och på människor. För att Sverige ska hänga med i den internationella konkurrensen.

Ministern betonade att det finns brist på yrkeskategorier som lärare och vårdpersonal och att det måste skapas fler utbildningsplatser inom dessa områden. Till och med 2018 ska regeringen satsa 250 miljoner på att

bygga ut och stärka undervisningen. Bättre arbetslivsanknytning, fler sommarkurser, breddad rekrytering och ökad genomströmning är andra prioriterade frågor.

För att möta den ökade mängden flyktingar blir det satsningar på validering och kompletterande utbildningar. Ministern lyfte även behovet av att stärka forskningsanknytningen inom högre utbildning, tydligare rekryterings- och karriärvägar och att jämställdheten måste öka inom akademin.

Erfarenheter från Singapore Bertil Andersson har tidigare bland annat varit professor i biokemi vid Stockholms universitet och chef för EU:s forskningsorganisation ESF och nu rektor för Nanyang Technical University (NTU) i Singapore. Vid konferensen talade han om framgångsfaktorer som lyft asiatiska universitet. Enligt honom är den viktigaste faktorn för asiatisk framgång att politikerna målmedvetet satsat på forskning och högre utbildning. Vid NTU har staten satsat miljardbelopp på ett nytt campus och lärare i landet har löner i nivå med ingenjörer.

Som rektor vid NTU har Bertil Andersson helt andra möjligheter att göra satsningar på kvalitet än vad svenska rektorer har. Efter en genomlysning av verksamheten vid NTU kom

man fram till att 250 forskare inte kunde visa att de presterat tillräckligt. De fick sluta och istället gjordes en internationell rekrytering för att få in forskare och lärare av hög internationell klass. Bertil Andersson talade även om nära samverkan med näringslivet och samhället. Andra satsningar vid NTU är på förnyelse av pedagogiken som interaktiva klassrum och moocs (massive open online course).

På tisdagen förde rektor Astrid Söderbergh Widding och Clas Hättestrand, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, en dialog på scenen om integrering av forskning och utbildning. Båda påpekade behovet av att få in kvalitetsaspekter i det ordinarie arbetet.

Clas Hättestrand betonade att orienteringskurser är viktiga för att föra ut forskningen till allmänheten och att många av dessa kurser har högt söktryck. Men för att behålla den vetenskapliga kopplingen – och av ekonomiska orsaker – har Naturvetenskapliga fakulteten beslutat att prioritera kurser som bygger på forskning vid universitetet.

Båda lyfte även betydelsen av rekryteringar i internationell konkurrens.

Konferensen går att se i efterhand på www.uka.se

13

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Profilseminarier skapar mötesplatser Möten över fakultets- och institutionsgränser och nya forskningsuppslag. Det är resultat av profilseminarierna inom HS-området.

PÅ UPPDRAG AV rektor har de två områdesnämnderna identifierat profilområden för forskning och utbildning. Totalt rör det sig om 16 områden fördelade på 8 vardera inom naturvetenskap respektive humaniora-samhällsvetenskap. HS-området valde att ta fram breda profilområden som omfattar forskning vid flera institutioner, och där ett syfte är att stimulera samverkan över fakultets- och institutionsgränserna inom respektive område.

Under hösten har områdesnämnden anordnat seminarier om profilområdena, ett för varje område. Tanken är att det ska resultera i allt från idéer kring nya forskningsprojekt och gemensamma kurser till öppna föreläsningar eller seminarieserier.

Profilområdena är öppna för olika infallsvinklar och genom att mötas från olika håll är förhoppningen att nya perspektiv och forskningsfrågor ska växa fram, säger Gunnel Forsberg, prodekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten och profilområdesansvarig.

– Redan idag vet vi att positionen som huvudstadsuniversitet präglat forskning och utbildning vid de tre fakulteterna och skapat goda förutsättningar för samverkan med det omgivande samhället. Här finns en potential för spännande undervisnings- och forskningssamarbeten. Profilområdena knyter även samman den omvärldsorienterade och den vetenskapsinterna verksamheten på ett sådant sätt att de kan bidra till universitetets renommé.

Inspirerande seminarier Vid seminarierna har ett antal forskare från olika institutioner kort presenterat sin och institutionens forskning relaterat till respektive

Den 4 november anordnades ett samtal vid Företagsekonomiska institutionen mellan den brittiske författaren Lee Child, känd framför allt för sina böcker om Jack Reacher, Andy Martin, forskare och biografförfattare, samt författaren David Lagercrantz.

Samtalet leddes av Carl Cederström, docent vid Företagsekonomiska institutionen.

 Barns villkor & rättigheter  Brott & straff  Ekonomi & miljö  Kulturarv, historiska artefakter & processer  Normativitet, rätt & etik  Språk & språkinlärning  Transnationalitet & migration  Välfärd & demokrati

Uppslag till fortsatt samarbete Gunnel Forsberg berättar att seminarierna redan har gett uppslag för fortsatt samarbete även om det är för tidigt att säga vad resultatet blir.

– Men utan tvekan finns intresse för och behov av denna typ av arenor där olika discipliner kan mötas.

Områdesnämnden ska utvärdera höstens seminarieserie och fundera över fortsättningen. Arbetet kring profilområdena syftade till att se om det finns möjligheter till nya kopplingar mellan ämnen och områden, vilket seminarierna hittills har bekräftat, enligt Gunnel Forsberg.

– Vad som blir fortsatta aktiviteter avgörs av vad som kommit fram under seminarierna.

Vid flera av dessa har frågan kommit upp om vilken roll och vilket ansvar universitetet har när det gäller att erbjuda det omgivande samhället kunskap om angelägna frågor som migration och integration, miljö och medborgarskap, skolundervisning och lärarutbildning.

PER LARSSON

su.se/profilomraden

FANTASI MÖTER FORSKNING I CROSSTALKS ”Imagining the possible” är temat för det nya avsnittet av universitetets akademiska talkshow Crosstalks, och handlar om när fantasi möter forskning.

– Genom litteraturhistorien kan vi se hur vetenskapen driver på fiktionen och fiktionen driver på vetenskapen. Det är ett ömsesidigt förhållande, säger Joakim Wrethed, lektor i engelska vid Stockholms universitet.

Programmet är det 37:e i ordningen och släpps 17 december 18.00. På Cross­ talks webb finns de tidigare programmen, med diskussioner om hur vi ska leva för evigt, hur städerna kommer att se ut i framtiden, rymdens mysterier och mycket mer. Crosstalks hittar du på webben på crosstalks.tv

FOTO PER LARSSON

FOTO MARIA ISACSSON

FÖRFATTARSAMTAL

profilområde. Sedan har det blivit fikamingel följt av diskussion bland seminariedeltagarna.

När tidningen är med på seminariet om Transnationalitet och migration är Ekosalen i Studenthuset i det närmaste fullsatt. Vid fikat är det full fart på samtalen, och många verkar ha hittat kolleger vid andra institutioner som forskar inom närliggande områden.

På seminariet om Kulturarv, historiska artefakter och processer träffar vi Karin Carlsson, forskare vid Historiska institutionen.

– Jag blev verkligen inspirerad av seminariet. Det satte igång fantasin om forskningsidéer jag funderat kring.

Fanny Forsberg Lundell, forskare i romanska språk, berättar att man inom området Språk och språkinlärning såg beröringspunkter vad gäller flerspråkighet i storstadsmiljöer.

– Profilområdesseminariet gav oss tillfälle att upptäcka dessa snarlikheter mellan våra forskningsfrågor och på så sätt kanske generera möjliga gemensamma projekt/program framöver.

För egen del hoppas hon även på samarbete inom området Transnationalitet och migration.

– Språkets centrala roll i migrationsprocessen måste undersökas i högre grad, säger Fanny Forsberg Lundell.

En annan forskare som inspirerats av ett seminarium är Sanna Tielman vid Institutionen för socialt arbete. Via seminariet i Normativitet, rätt och etik kom hon i kontakt med Mats Börjesson, som blev en brygga för henne att delta i ”Diskursseminariet” vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

PROFILOMRÅDEN INOM HS-OMRÅDET

BESÖK AV HANS BLIX Den 16 november höll ambassadör Hans Blix årets Hilding Eek-föreläsning vid Juridiska fakulteten. Hans Blix är ambassadör och har tidigare varit bland annat utrikesminister, generaldirektör för internationella atomenergiorganet IAEA och chef för FN:s vapeninspektörer i Irak. Hans Blix disputerade i folkrätt vid Stockholms universitet där han även är docent. Ämnen för föreläsningen var United Security Council vs. Weapons of Mass Destruction.

14

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Seminarium främjar samarbete mellan Singapore och Sverige Åldrande, material och grafen, utbildningsutmaningar och stads­planering var i fokus när fyrtiotalet svenska forskare och universitets­delegationer på hög nivå besökte Singapore 2–5 november för att träffa kollegor under Singapore–Sweden Excellence Seminar.

FOTO HELENE KOMLOS GRILL

FOTO FIREFLY PHOTOGRAPHY

Rektorerna Astrid Söderbergh Widding och Peter Gudmundsson (längst till höger) omgivna av företrädare för lärosäten i Singapore.

MÅLET VAR ATT öka kunskapen om svensk forskning i Singapore och att främja möten mellan toppforskare från de två länderna för att kunna bygga nya möjligheter för samarbete inom fyra forskningsområden: åldrande, material och grafen, utbildning och stadsplanering.

Den första sessionen bestod av presentationer som gav deltagarna en utökad förståelse för de högre utbildningssystemen i de två länderna och öppnades av rektorerna för KTH och Stockholms universitet.

Den första dagens program innehöll också presentationer om finansieringsmöjligheter från NRF och A*star i Singapore, från Formas, Vinnova och STINT i Sverige, samt om EU-finansiering. Bland talarna fanns Håkan Jevrell,

Sveriges ambassadör i Singapore. Andra dagens workshoppar arrangerades av de samarbetande institutionerna i Singapore. Fyra sessioner av tvärvetenskapliga rundabordssamtal hölls vid Singapores främsta universitet och högre utbildningsinstitutioner. Åldrandeseminariet hölls som en öppen föreläsning och lockade 500 deltagare.

Universitetsdelegationen inkluderade forskare från de sex deltagande universiteten: Lunds universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Stockholms universitet, Chalmers och KTH. Rektorer och pro-rektorer träffade även sina motsvarigheter vid en session kring erfarenheter från högre utbildningsförvaltning.

Swedish Academic Collaboration Forum Seminariet var det andra i en serie om sex inom Swedish Academic Collaboration Forum, där svenska universitet deltar med motsvarigheter från fem andra länder för att utveckla forskningsutbyten 2014–2016. Förutom seminarierna som hållits i Sydkorea och nu i Singapore, kommer seminarier att arrangeras i Brasilien, Kina och Indonesien, med ett avslutande möte i Stockholm.

Projektet är finansierat av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT).

HELENE KOMLOS GRILL

www.sacf.se

FOTO STOCKHOLMS UNIVERSITET

Så anmäler du halka och halkskador UPPTÄCKER DU ATT det är halt och/eller dåligt snöröjt på gång- eller cykelvägar på universitetsområdet kan du rapportera in det i universitetets rapporteringssystem Samir. Samir bevakas löpande av Sektionen för säkerhet som tar kontakt med fastighetsägaren Akademiska Hus för att åtgärda de rapporter som kommer in.

Har du själv halkat, eller sett andra halka på området, ska du även rapportera in detta i Samir. Antingen som tillbud, om du inte drabbats av någon som helst personskada, eller som arbetsskada, om du skadat dig på något sätt (även lättare skador som blåmärken, skrubbsår eller liknande). Halkincident utan personskada

ska dock bara anmälas (som tillbud) om de inträffar på eller i direkt anslutning till berört campusområde. Halkincident med personskada som inträffar under arbets-/ studietid (inklusive tjänsteresa) eller under färden mellan hemmet och arbetet/studiestället ska alltid anmälas (som arbetsskada) oavsett var de inträffar.

Vid frågor går det bra att kontakta Mats Hansson vid Sektionen för säkerhet, mats.hansson@su.se. su.se/samir Det går även att anmäla halka till Akademiska Hus telefonnummer för felanmälan, 020-552 000.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Engagemang för flyktingar

SCHOLARS AT RISK

Drygt 110 000 kronor till flyktingar. Det är resultatet av två insamlingar vid universitetet för att hjälpa människor på flykt.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I TAKT MED att allt fler flyr till Europa har flyktingfrågan hamnat högt på agendan och skapat engagemang. Det gäller även inom akademin. Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet har uppmanat medarbetare att skänka pengar för att hjälpa flyktingar och utmanat andra institutioner och lärosäten att göra detsamma inom ramen för ”Generosity challenge”.

En som antog utmaningen var Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre (SRC). Victor skickade, med stöd av ledningen, ut en uppmaning till sina kolleger vid SRC om att skänka en del av oktoberlönen till valfri insamlingsorganisation för att hjälpa flyktingar. Resultatet blev drygt 80 000 kronor. Insamlingen var frivillig och anonym, men för att kunna se totalbeloppet meddelade medarbetarna Victor hur mycket de skänkt.

– Flera personer här skänker även kontinuerligt pengar till välgörenhetsorganisationer.

Det finns ett starkt engagemang för dessa frågor vid universitetet, säger Victor.

Peter Gillgren och Mårten Snickare, professorer i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, har även ordnat en insamling. Ett upprop gick till anställda vid institutionen som gjorde en insamling under oktober till organisationer som hjälper flyktingar. Resultatet blev drygt 33 000 kronor.

– Reaktionerna på kampanjen har bara varit positiva från utomstående, men framför­allt från vår egen personal som tycker att det har varit ett väldigt fint initiativ.

Det säger Karin Walford, informatör vid institutionen, och tillägger att många anställda är engagerade i frågan och kontinuerligt skänker pengar till välgörenhetsorganisationer.

Glädjande med starkt engagemang Rektor Astrid Söderbergh Widding gläds åt att medarbetare engagerar sig aktivt i flyktingsituationen.

– Mitt i eländet är det en glädje att se detta starka medmänskliga engagemang.

Jag hoppas och önskar att vi, både som universitet och som individer, var och en på sitt sätt ska bidra för att finna lösningar på den största flyktingkrisen i modern tid.

Hon lyfter fram att Stockholms universitet är ett av sex lärosäten som är med när regeringen inom kort lanserar ett snabbspår för nyanlända lärare. Matematiska institutionen har också börjat planera för att nätkursen ”Förberedande kurs i matematik” ska kunna ges till intresserade asylsökande.

– Det är av största betydelse att våra institutioner på detta sätt engagerar sig där det är möjligt. Som universitet ska vi bidra med just det som är vårt uppdrag. Som privatpersoner litar jag på att många av oss är engagerade!

Stockholms universitet har nationellt samordningsansvar för programmet Utländska lärares vidareutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen bidrar dessutom till att akademiker med utländsk bakgrund kan slussas in på arbetsmarknaden. Liksom flera andra svenska lärosäten är universitetet

FOTO M. AXELSSON/AZOTE

Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre (SRC).

Drygt 110 000 kronor har samlats in för att hjälpa människor på flykt.

Stockholms universitet var ett av de första svenska universiteten som blev medlem i Scholars at Risk, SAR. Flera svenska universitet har bildat ett nätverk, som tillsammans ska verka för att sprida information om akademisk frihet och yttrandefrihet. I början av november höll SAR en konferens i Oslo där svenska universitetsrepresentanter träffades för att diskuterade formerna för samverkan, som att genomföra föreläsningsserier och ta emot hotade forskare. Stockholms universitet är även medlem i UNICA, som är ett nätverk för svenska huvudstadsuniversitet, som också engagerat sig i SAR:s arbete. Kontaktperson för SAR vid universitetet är Elisabet Idermark, internationell handläggare vid Samverkansavdelningen.

Scholars at Risk startade som en del av ett program om mänskliga rättigheter vid University of Chicago. SAR har nu sitt huvudkontor hos New York University. http://scholarsatrisk.nyu.edu

också medlemmar i Scholars at risk, ett nätverk för stöd till forskare som utsätts för förföljelse i sina hemländer (se ovan).

Flera forskare inom juridik, samhällsvetenskap och humaniora har även tillfrågats av media som experter och skrivit inlägg om flyktingar och migration. Louise Dane, doktorand i migrationsrätt (se intervju på sidan 10), är ett exempel. Ett annat är Pär Frohnert, docent i historia, som skrivit i DN Kultur om svenskt flyktingmottagande i historiskt perspektiv och medverkat i Aftonbladets webb-tv.

Se även debattinlägget på sidan 29.

16

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

EU-medel kan utveckla internationella partnerskap Bättre tvärvetenskapligt samarbete för funktionshindrade barn och ett nordiskt samarbete för Kinastudier, det är två projekt som pågår vid universitetet inom ramen för Erasmus+. Sedan 2014 finns inom programmet möjlighet att söka medel för projekt med internationella strategiska partnerskap.

TEXT OCH FOTO ANNA-KARIN LANDIN

ETT AV PROJEKTEN koordineras av Specialpedagogiska institutionen och rör barn med komplexa funktionshinder. Genom att sammanföra flera universitet samt studenter och lärare inom disciplinerna pedagogik, hälsa och socialt arbete ska projektet både verka för en tvärvetenskaplig syn och för att lära av andra länder.

– Vi vill sammanföra kunskap över ämnesgränserna för hur vi bäst ger vård och stöd, och skapa en europeisk modell och läroplan för tvärvetenskapligt arbete inom området.

Det slutliga målet är att barnen med funktionshinder ska få bättre hjälp, säger Jude Tah, universitetsadjunkt och internationell koordinator.

En del i projektet är en intensivkurs där tio studenter från varje universitet deltar. Felicia Abrahamsson studerar till förskollärare.

Hon är en av de studenter som deltagit i den senaste kursen, som hölls i Edinburgh.

– Att få träffa människor från andra länder

och andra professioner och höra hur de jobbar var en ögonöppnare för mig. Vi fick veta att till exempel Norge och Rumänien jobbar på sätt jag inte hade en aning om. Det är ett fantastiskt forum för att få träffa andra som brinner för socialt arbete, säger hon.

Utveckla Kinastudier I universitetets andra pågående projekt inom Erasmus+ strategiska partnerskap koordinerar Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier uppbyggandet av ett konsortium för nordiskt samarbete inom Kinastudier. Fyra nordiska universitet har studenter som genom sin masterutbildning i Kinastudier åker ett år till Zhejiang University i Kina. Projektet vill stärka det samarbetet och utveckla Kinastudier som disciplin, bland annat genom gemensamma kurser.

En annan viktig del är att skapa ett nordiskt nätverk för lärare som undervisar i kinesiska på universitetsnivå.

– Det här är ett litet ämne, vi är inte en institution med 50 kollegor. Därför är samarbetet så viktigt. Vi har fått igång en bra diskussion om hela utbildningen och vad Kinastudier ska innehålla. Jag kan verkligen uppmana andra att genomföra liknande projekt. Samarbetet är väldigt givande och vi diskuterar hur vi ska fort­sätta efter de här två åren, säger Irmy Schweiger, docent i Kinastudier och samordnare.

Vid Stockholms universitet finns även deltagare i fler projekt som koordineras från utländska lärosäten. För den som är intresserad av att koordinera ett strategiskt partnerskap är det snart dags att lämna in ansökan.

Jude Tah har några goda råd: – Vad du än vill göra så finns det någon att samarbeta med, men det kräver en del arbete.

Välj rätt partner, som har samma nivå av engagemang och bygg upp partnerskapet i god tid innan ansökan.

Strategiska partnerskap inom Erasmus+  Samarbeten mellan minst tre organisationer från minst tre olika länder inom Erasmus. Fler länder och partners utanför Erasmus kan delta om det ger ett mervärde.  Finansieras av EU, ansökningarna samordnas av UHR.  Projektet kan innehålla till exempel kursutveckling, samarbete med företag, nya studieformer och mobilitet.

Projekttid 2–3 år.

Felicia Abrahamsson är student och snart färdig förskollärare.

Hon är en av dem som deltog i intensivkursen i Skottland. Jude Tah samordnar det strategiska partnerskap som Specialpedagogiska institutionen koordinerar.

 Syftet är att höja kompetens och kvalitet i utbildningen, stärka konkurrenskraften samt stärka samarbetet med nyckelaktörer för att främja kvalitet och innovation.  Ansökan för att koordinera ett projekt går via Studentavdelningens Erasmushandläggare. För mer information och hjälp med ansökan, kontakta Helena Björck.

17

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

700 miljoner i anslag till universitetet Stockholms universitet får totalt cirka 700 miljoner kronor i forskningsanslag från de fyra största offentliga finansiärerna.

Anslag från Vetenskapsrådet I Vetenskapsrådets stora utlysning får forskare vid universitetet anslag på totalt 256 miljoner kronor. Omkring 136 miljoner går till naturvetenskap och teknikvetenskap. Fysikum är den institution som har beviljas flest anslag (11), följt av Institutionen för biokemi och biofysik samt Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut (6 vardera).

Inom humaniora och samhällsvetenskap har Stockholms universitet beviljats störst anslag bland lärosätena i landet, omkring 25 procent av totalt beviljade medel. Sammanlagt är det anslag på cirka 84 miljoner. Närmare 22 miljoner går till universitetet inom utvecklingsforskning, omkring 9 miljoner inom utbildningsvetenskap samt 6 miljoner inom medicin och hälsa.

Anslag från Riksbankens Jubileumsfond 57 projekt beviljades anslag på drygt 300 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap från Riksbankens Jubileumsfond. Störst anslag får Stefan Helgesson, Engelska institutionen (44 miljoner) för projektet ”Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik” samt Jonas Tallberg vid Statsvetenskapliga institutionen för projektet ”Globala institutioners legitimitet” (nära 36 miljoner).

Anslag från Formas I Formas årliga utlysning anslås 79 miljoner kronor till forskare vid universitetet. För forsknings- och utvecklingsprojekt ges 16 bidrag omkring 46 miljoner, för forsknings- och utvecklingsprojekt till framtidens forskningsledare ges tre bidrag om totalt drygt 9 miljoner kronor. Sex bidrag ges för mobilitetsstöd för unga forskare, på omkring 24 miljoner.

Anslag från Forte Forte har beviljat 18 forskare vid universitetet totalt drygt 45 miljoner kronor. Forte har även beviljat ansökningar för gästforskare och konferensbidrag om totalt 855 000 kronor.

Forskning om samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning I en gemensam satsning mellan Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond delas medel ut för forskning om samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning.

Stockholms universitet beviljades 20 miljoner kronor fördelat på tre projekt.

HANNA HELLZÉN CRAMER

TRISS I ANSLAG TILL KRIMINOLOGER Kriminologiska institutionen till­hör dem som får större anslag från flera finansiärer. Janne Flyghed tilldelas tillsammans med en forskare i Lund 3,9 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond för att studera vilka strategier företag tillämpar när de försvarar sig mot beskyllningar om brott.

Felipe Estrada och Anders Nilson tilldelas tillsammans med Olof Bäckman från SOFI 5,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet för att analysera kopplingen mellan de senaste decenniernas utveckling av brottslighet och ojämlikhet. Felipe Estrada och Anders Nilsson får även, tillsammans med Tove Pettersson, drygt 3 miljoner för ett projekt om kvinnors brottslighet.

Ny centrumbildning inom psykologi REKTOR HAR BESLUTAT att inrätta Stockholms universitets psykologiska klinik.

Den nya centrumbildningen blir en enhet inom Psykologiska institutionen. Syftet är att utveckla en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik i bred mening samt professionsdidaktik.

Kliniken har goda internationella förebilder, men den blir den första i sitt slag i Sverige.

Det nya centret bygger på den psykoterapimottagning som sedan mitten av 1990-talet har funnits vid Psykologiska institutionen, och som etablerades för att ge studerande på

psykologprogrammet praktik i psykologisk behandling. Mottagningen fungerar som en självständig vårdenhet och erbjuder psykologisk behandling till allmänheten. Med en årlig volym på 4 000 terapitimmar är mottagningen en stor och aktiv del i universitets samverkan med det omgivande samhället.

Mottagningsverksamheten får nu en tydligare organisatorisk ram. Därmed skapas nya möjligheter att bygga större forskningssamarbeten och att ingå överenskommelser med olika aktörer.

HENRIK DUNÉR

Vad innebär Nobelveckan för dig?

ANNA SANDSTRÖM, Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut – Det är alltid speciellt. Vem ska få priset? Inom vilket område? Det är festligt och jag brukar följa det på tv.

LUIGI NOTARI, Institutionen för biokemi och biofysik (har tidigare forskat i Italien och USA) – Det är spännande att vara i Stockholm vid den här tiden på året. Jag har gått på Nobelföreläsningar i kemi i Aula Magna och förra året var det speciellt intressant. Det är inspirerande för utländska studenter och forskare att kunna gå på föreläsningarna.

THOMAS JONTER, professor i internationella relationer – Jag följer på tv vad som händer under veckan. Det är jättekul att följa och en bra blandning av forskningsresultat, populärvetenskap och att man får veta en del om pristagarna. Vi påminns även om att vi ska vara stolta som nation – det märker man inte minst utomlands.

MIKAELA SUNDBERG, lektor i sociologi – Det händer en massa saker under veckan, som föreläsningar kopplade till pristagarna.

Och så rapporterar mamma om vad hon tycker om klänningarna.

ANNE HEIKKINEN SANDBERG, ceremonimästare – I år ska jag på Nobel Night Cap på Lantis (Nobelfestens efterfest).

Jag anser att universitetet borde kunna göra mer kring Nobelpriset.

18

Tema: På väg ut i karriären

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

För att unga forskare ska kunna utveckla sin självständighet krävs det goda möjligheter att kunna etablera egna projekt.

Tuff tid efter disputationen Hur etablerar man sig som nydisputerad och hur är karriärmöjligheterna?

Det är frågor vi söker svar på i denna temadel där några yngre forskare berättar om sin situation och vi lyfter fram förslag till tryggare karriärvägar.

TEXT PER LARSSON, MARIA LEIJONHIELM OCH THOMAS HELDMARK

DOKTORANDTIDEN OCH ÅREN efter disputationen är en tuff tid för många. Hög arbetsbörda, tidsbegränsade anställningar och osäkerhet kring finansiering kan skapa oro både yrkesmässigt och på det privata planet.

En doktorand vi varit i kontakt med, och som vill vara anonym, beskriver det som en ”Golgatavandring” med mycket hög arbetsbörda och många timmar med gratis övertidsarbete. Hen berättar om att många yngre forskare mår dåligt då det är stor osäkerhet kring vilka som kommer att erbjudas vikariat.

Hen beskriver även stress över otydliga karriärvägar inom akademin.

– För att unga forskare ska kunna utveckla sin självständighet, i stället för att vara beroende av mer seniora forskare och fortsätta på deras forskningslinje, krävs det goda möjligheter att kunna etablera egna projekt.

Det säger Jenny Larsson, professor i baltiska språk och ordförande i Sveriges unga akademi. Åren efter disputationen är snåriga och osäkra, fortsätter hon, och det är inte lätt att etablera sig inom akademin.

Många begåvade forskare och lärare hankar sig fram i åratal på kortfristiga och otrygga anställningar.

I Stockholms universitets ”inspel” till nästa års forskningsproposition lyfts karriär­ vägar och rekrytering som en viktig fråga.

Universitetet betonar att det ska finnas ett tydligt meriterings- och befordringssystem för lärare. Initialt handlar det om anställning som biträdande lektor med rätt till prövning

FOTO NIKLAS BJÖRLING

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN/BLOMQUIST & CO

om befordran. Den tidsbegränsade meriteringsanställningen som biträdande lektor bör förlängas från fyra till sex år, med bibehållen sjuårsgräns efter doktorsexamen. Därigenom ska det finnas mer tid att etablera sig som självständig forskare, bland annat genom att handleda doktorander och skaffa sig pedagogisk erfarenhet.

Internationella utlysningar Enligt Karin Helander, vicerektor för HS-området, är det fundamentalt med starka forskningsmiljöer som har kritisk massa och tillgång till flervetenskapliga inslag. Karriärtjänster bör även utlysas internationellt.

– Viktigt är att vi ger en forskarutbildning av hög kvalitet så att de nydisputerade står sig i internationell konkurrens. Unga forskare behöver också karriärvägledning redan under forskarutbildningen.

Biträdande lektorat ser hon som utmärkta karriärtjänster för att ge lovande unga forskare en möjlighet att komma in i det akademiska tjänstesystemet och såväl forska i rejäl omfattning som få god undervisningserfarenhet.

Behövs andra meriteringstjänster?

– Ja, biträdande lektorat måste kompletteras med post doc-anställningar för att både behålla kompetens och öka rörligheten inom akademien, exempelvis tidsbegränsade post doc-anställningar på ett till fyra år.

Inom HS-området finns, enligt henne,

många institutioner som arbetar målmedvetet och aktivt med dessa frågor. Ett par exempel är Institutionen för arkeologi och antikens kultur som tidigt i utbildningen arbetar med seminarier kring forskningsansökningar, Filosofiska institutionen som avsätter resurser för nydisputerade doktorander att söka projektmedel och Nationalekonomiska institutionen, som är på väg mot en transparent amerikansk job market-variant.

Några institutioner arbetar med stöd till nydisputerade för att under ett par år arbeta utomlands, för att sedan eventuellt söka sig tillbaka.

Anders Karlhede, vicerektor för naturvetenskap lyfter fram betydelsen av ett bra karriärsystem av tenure track-typ, som det vi nu har, i kombination med postdocanställningar. Fakulteten rekryterar mycket starkt till utlysta anställningar, enligt honom.

Hur ser fakulteten på karriärstegen och på biträdande lektorer?

– Den är utmärkt och kommer att vara vår huvudsakliga rekryteringsväg. Men meriteringsanställningen behöver förlängas till sex år. Och så behövs även postdoc som meriteringstjänster.

Enligt Anders Karlhede är många institutioner duktiga på att hjälpa yngre forskare i karriären. Särskilt inom biologi har det rekryterats många biträdande lektorer.

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Tema: På väg ut i karriären

Det finns ett antal ”icke-göra” i en forskarkarriär och jag har förmodligen gjort de flesta av dem.

SABRINA BÜTTNER, biträdande lektor vid Institutionen för molekylär biovetenskap vid Wenner-Grens institut.

Det finns ett antal ”icke-göra” i en forskarkarriär och jag har förmodligen gjort de flesta av dem. När du har doktorerat är det tänkt att du ska göra en postdok vid ett annat universitet, helst välrenommerat, i ett annat land. Så gjorde inte jag. Jag stannade kvar vid min institution vid universitetet i Graz – och behöll samma handledare. Helt fel. Visserligen var jag gästforskare i Berlin och Singapore under några månader men

ERIK NILSSON, utredare vid enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brå.

Efter att jag 2012 disputerade vid Social­ant­ropologiska institutionen tog jag kortare lektors­vikariat.

Det omedelbara skälet till att jag efter ett par år lämnade universitetet var att jag blev utlasad och inte hade några projektpengar att falla tillbaka på. Jag lockades också av tanken på bättre inkomst, säkrare anställningsvillkor och mindre stress.

För att stanna i den akademiska världen krävs ofta att man är beredd att arbeta under osäkra villkor under rätt lång tid. Kanske är detta en nödvändig konkurrenssituation, men jag är inte så säker på att rätt saker premieras i dagens system. Exempelvis tycker jag mig se att publikationstakt blir allt viktigare, ibland kanske på bekostnad av vetenskaplig kvalitet.

Jag tror också att undervisningen kan bli lidande, dels för att undervisningserfarenhet har lågt meritvärde, dels för att många lärare går på korta anställningar.

När man söker sig utanför universitet – i alla fall om man kommer från en relativt

jag skaffade forskningsmedel, återvände till min handledares labb och bildade en egen forskargrupp. Dessutom behöll jag samma forskningsprojekt som handlade om celldöd i jäst som en modell för att undersöka degenerativa processer. Fel det också. Skälet till att jag gjorde så var att jag tyckte projektet var så intressant och att jag ville fortsätta.

Nåja, dessa ”felval” har inte förstört min karriär. Hittills har det gått ganska bra för mig. Kanske handlar det om att jag har valt det jag brinner för.

För ett år sedan tyckte jag att det var dags att lämna boet och jag hamnade här på Stockholms universitet. Jag håller precis på att bygga upp en forskargrupp. Jag gillar frånvaron av hierarkier här, det gynnar nya tankar och idéer. Jag upplever Sverige som ett bra land att vara kvinnlig naturvetenskaplig forskare i. Vi gynnas av att det finns bra förskolor som man har råd med. Däremot är ålder en faktor man måste ha i åtanke. Du förväntas inte ha hunnit bli för gammal innan du bildar din egen forskargrupp.

liten disciplin som jag gör – får man lägga en hel del kraft på att förklara sitt val och hur ens kunskaper kan vara relevanta i det nya sammanhanget. Något som förstås också är lärorikt.

Som utredare på Brå har jag nytta av allmänvetenskaplig kompetens, som att kunna organisera stora mängder data. Min social­ antropologiska bakgrund tror jag har gett mig färdigheter i intervjumetodik och även utvecklat min förmåga att relatera fenomen och frågor till varandra.

För att stanna i den akademiska världen krävs ofta att man är beredd att arbeta under osäkra villkor under rätt lång tid.

19

20

Tema: På väg ut i karriären

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Jag tror inte att det finns en mall för alla forskare när det gäller deras karriärer.

AYCO TACK, biträdande lektor vid Institutionen för ekologi miljö och botanik.

Jag tror inte att det finns en mall för alla forskare när det gäller deras karriärer. Min strategi har varit att följa de frågor som dels ligger i tiden, dels bidrar med ett nytt perspektiv och – framförallt – som gör mig passionerad.

Jag gjorde min avhandling i ekologi vid universitetet i Helsingfors. Nu är jag här i Stockholm som biträdande lektor. Jag är medveten om att det är en attraktiv tjänst, bättre än de flesta andra postdoktorala tjänster jag har stött på. Den ger en tydlig karriärväg och även om den utvärderas efter några år kan den biträdande lektorstjänsten erbjuda en trygghet och förutsägbarhet. I Helsingfors kändes inte karriären lika säker. Även om de också börjar införa liknande karriärbefattningar så tycks de fortfarande vara sällsynta.

JONAS OLOFSSON, docent och biträdande universitetslektor vid Psykologiska institutionen.

FOTO PRIVAT

Genom ett utbyte gjorde jag min C-uppsats i ett forskningslabb i San Diego. Det var där polletten trillade ned: Forskning handlar i grunden om att förnya sig själv. Den som rör sig i olika forskningsmiljöer får möjlighet att upptäcka och fylla luckorna i den egna kompetensen.

Just bristen på mobilitet saboterar hela karriärsystemet i den svenska universitetsvärlden! Det fåtal som gör sin postdoc utomlands, bestraffas genom att de få tjänsterna har tagits av de som stannar kvar.

Jag hade tur. Samtidigt som jag gjorde min postdoc på Northwestern University i Chicago fick jag en biträdande lektorstjänst vid Stockholms universitet – som jag tog tjänstledigt ifrån. Den tryggheten innebar att jag kunde satsa på roliga forskningsidéer, utan kortsiktig press att publicera.

På de amerikanska universiteten har jag lärt mig att forskning främst handlar om

stora idéer. I Sverige pratar man ofta om karriärsystemet, men egentligen borde man fokusera mer på de personliga egenskaper som krävs för att bli en bra forskare!

Uppenbart meningslösa uppdrag inom administration och undervisning måste man våga tacka nej till, för att få tid till det man brinner för.

Fler ”tenure track” tjänster är den mest angelägna systemfrågan i dag. Vid universitetets 70 institutioner finns exempelvis bara ett dussintal biträdande lektorat som ger tid för forskning.

Just nu vill jag fortsätta att bygga upp min forskargrupp vid Gösta Ekmans laboratorium. Jag får nya idéer hela tiden, ofta sent på kvällen. Om den passionen falnar, tänker jag lämna universitetet.

I framtiden skulle jag gärna arbeta med forsknings- eller utbildningspolitiska frågor, för det är viktiga frågor som politiker tyvärr ofta inte förstår sig på.

Bristen på mobilitet saboterar hela karriärsystemet i den svenska universitetsvärlden.

Tema: På väg ut i karriären

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Undervisning hindrar kvinnors karriär?

Vill du ta del av rapporten går du in på www.sus.su.se och söker på ”Postdoktoral karriär vid Stockholms universitet ur ett jämställdhetsperspektiv”.

I OKTOBER PRESENTERADE Centrala Doktorandrådet (CDR) rapporten ”Postdoktoral karriär vid Stockholms universitet ur ett jämställdhetsperspektiv”. Bakgrunden är att nydisputerade kvinnor inom rätt många ämnesområden i mindre utsträckning fortsätter med postdoktoral akademisk karriär än vad män gör. CDR och doktorandombudet Fredrik Charpentier Ljungqvist har utifrån SCB-statistik, uppgifter från enskilda institutionerna och data över doktorsexamina respektive docentutnämningar, undersökt den relativa skillnaden i könsfördelningen mellan doktorander och postdoktorer.

Rapporten visar att det främst är vid Naturvetenskapliga fakulteten som det finns en relativ minskning av andelen kvinnor på postdoktoralnivå jämfört med på doktorandnivå. Variationen är stor mellan de enskilda institutionerna och sektionerna vid fakulteten, men den relativa minskningen av andelen kvinnor vid fakulteten som helhet är mellan 11 och 21 procent, beroende på vilket mått som används. Vidare sker minskningen av andelen kvinnor på postdoktoralnivå vid fakulteten framförallt inom redan mansdominerade ämnesområden.

CDR har även undersökt den faktiska andelen kvinnor bland professorer och universitetslektorer vid alla fakulteter jämfört med i den hypotetiska rekryteringspopulationen av disputerade i ungefär samma generation. Resultatet visar att det vid alla fakulteter – utom den humanistiska – är lägre andel kvinnor bland professorer och universitetslektorer än vad det skulle kunna vara.

Vid Naturvetenskapliga fakulteten ökar dock andelen kvinnor betydligt bland nyrek­ ryterade professorer och universitetslektorer och långsamt sker ett närmande till en mer jämn fördelning.

Rapporten tar också upp indikatorer på att kvinnor som stannar i akademin efter disputation i högre grad än män främst arbetar med undervisning och administration och därför kan få det svårare att meritera sig till att bli professorer.

Enligt CDR är det viktigt med insatser som riktas mot att kvinnliga nydisputerade forskare stannar inom akademin i ämnesområden där färre kvinnor än män gör det.

– Det är viktigt att se till att kvinnor får samma möjligheter som män att meritera sig inom forskning och inte i högre grad än män får arbetsuppgifter dominerade av undervisning och administration, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

PER LARSSON

Minskningen av andelen kvinnor på postdoktoralnivå vid fakulteten sker framförallt inom redan mansdominerade ämnesområden.

21

22

Tema: På väg ut i karriären

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Kommentarer till rapporten:

YLVA ENGSTRÖM, prodekan Naturvetenskapliga fakulteten.

Att minskningen är störst inom naturvetenskapliga området har flera orsaker, enligt prodekan Ylva Engström. Här är det ytterst viktigt med en postdoktorperiod utomlands för att ha en chans i karriären. Det gör att vägvalet efter doktorsexamen blir mer definitivt. Eftersom postdoktortiden sammanfaller med perioden då många bildar familj och har småbarn, är det svårare att kombinera med perioder av osäkra arbetsförhållanden och flytt till andra länder och lärosäten. Inom ämnesområden som life science krävs ofta till exempel i USA att man går med på att stanna i minst fyra år. Så lång tid kan det vara svårt att ordna något för medföljande partner.

– Vidare finns efter disputationen många möjligheter till anställning inom olika sektorer i samhället, men ju längre man stannar i den akademiska forskningen finns en risk att bli mindre intressant för andra typer av anställningar. Många vågar kanske därför inte pröva på en postdoktoral karriär, utan väljer något säkrare, säger Ylva Engström.

Med de nya möjligheterna till vidareutbildning till lärare med någon form av utbildningsbidrag som regeringen aviserar, hoppas Ylva Engström att fler kvinnor vågar pröva en postdoktoral karriär.

Majoriteten av postdoktorerna som har stipendier kommer från utlandet. Det betyder att en stor del av postdoktorerna inom fakulteten rekryteras från utländska lärosäten med lägre andel kvinnliga nydisputerade doktorer.

Det är alltså många fler män än kvinnor som söker sig hit för postdoc utifrån.

Fakulteten har nu skapat en tydligare och bättre karriärväg genom att utlysa biträdande lektorat med prövning för tillsvidareanställning, så kallad tenure track. För att stötta dessa unga forskare har man även initierat nätverket Junior Faculty.

Under 2016 startas ett mentorsprogram för biträdande lektorer inom naturvetenskap.

– Det är för både kvinnor och män, men eftersom det är visat att män ofta redan har bättre nätverk, kommer kanske betydelsen att vara större för de unga kvinnliga forskarna, säger Ylva Engström.

Ylva Engströms fullständiga kommentar om rapporten finns på Medarbetar­ webben. Sök på ”Ylva Engström kommenterar rapport om postdoktoral karriär”.

KARIN HELANDER, vicerektor HS-området.

Rapporten bekräftar mycket av det man ser inom kärnverksamheten och det är utmärkt att få siffrorna svart på vitt. För vårt område ser det olika ut mellan fakulteterna men också mellan institutionerna, säger Karin Helander.

Enligt henne finns det många och skiftande orsaker på flera olika nivåer till varför färre kvinnor går vidare. Men medvetenheten om problemet är stor, fortsätter hon.

Samhällsvetenskaplig fakultet har haft en jämställdhetsworkshop på temat ”En jämställd akademi – Glappet mellan policy och praktik”. Det finns även ett målmedvetet arbete kring jämställdhet och mångfald vid Juridiska fakulteten. Humanistiska fakulteten har lyckats relativt bra. Där har man bland annat ett aktivt arbete med kvinnligt mentorskap inom tyska och filosofi.

– Erfarenheten visar att kvinnliga mentorskap kan vara viktiga för att stötta yngre kvinnliga forskare.

Hon lyfter även fram Genusakademien men betonar samtidigt att institutionerna och disciplinerna har mycket olika grad av mans- eller kvinnodominans, vilket gör att man också arbetar olika.

JENNY LARSSON, Sveriges unga akademi.

– Sveriges unga akademi har länge arbetat för införandet av ett nationellt enhetligt karriärsystem för yngre forskare. Ett sådant system skulle också bidra till en bättre fördelning av kvinnor och män på ledande positioner inom akademin, säger Jenny Larsson som är ord­ förande i Sveriges unga akademi.

Genom öppna och transparenta utlysningar minskar, enligt henne, möjligheterna till svågerpolitik och med rätt till utvärdering baserat på i förväg uppställda mål görs forskarkarriären tryggare och mer attraktiv, särskilt för män och kvinnor med ansvar för små barn.

Erfarenheten visar att kvinnliga mentorskap kan vara viktiga för att stötta yngre kvinnliga forskare.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Fler syskon leder inte till lägre intelligens Ju fler syskon i familjen, desto lägre kognitiv förmåga har barnen. Det har tidigare visats i flera studier inom beteendevetenskapen. Men forskning av statistiker visar att sambandet inte är så enkelt.

FRÅGAN OM DET existerar ett samband mellan hur många syskon som finns i en familj och barnens intelligens, har intresserat forskare under många år. Två som har forskat om det på senare tid är Linda Wänström, lektor i statistik och Gebrenegus Ghilagaber, professor vid Statistiska institutionen.

Linda Wänström, som tidigare skrev en del av sin avhandling i ämnet, berättar att för att kunna undersöka det här sambandet måste man göra observationsstudier. Detta eftersom man ju inte kan göra experiment där man säger till en grupp familjer att de inte ska skaffa några fler barn, och några andra att de ska skaffa syskon för att se om det blir förändringar i barnens intelligens.

Istället får man göra mätningar på syskonskaror av olika storlek och jämföra mellan dem.

– Och då vet man inte vad de skillnaderna beror på, om de hade varit där ändå om de inte hade fått fler syskon. Så det finns en massa metodiska problem där, säger Linda Wänström som nu arbetar vid Linköpings universitet.

För att kunna dra kausala slutsatser med orsak-verkan, som man normalt annars bara kan göra i experiment, behöver man ha rätt statistiska metoder. Gebrenegus Ghilagaber hade tidigare arbetat med sådana metoder, och de jobbade tillsammans för att använda dem på sambandet mellan syskonskarans storlek och intelligens. Resultatet presenteras i en artikel i tidskriften Journal of the Royal Statistical Society.

Den data som har använts är från en studie med mätningar på tusentals familjer i USA över tid, från 1979 ända fram till 2010-talet. Just här har man använt data

från perioden 1986 fram till 2006.

Begreppet selektionsfel, ”selection bias”, uppstår när föräldrar som väljer att ha stora eller små familjer skiljer sig systematiskt från resten av populationen föräldrar. De blir då inte ett representativt urval av föräldrar som grupp.

– Efter att vi hade tillämpat en modell som tar hänsyn till selektionsfel visade det sig att det inte egentligen är sant att den kognitiva förmågan minskar med ökad familjestorlek, säger Gebrenegus Ghilagaber.

Att reda ut orsak och verkan Fler syskon leder alltså inte automatiskt till sämre intelligens hos barnen. Istället för ett enkelt orsakssamband, handlar det om mer komplexa samband som går in i varandra.

Gebrenegus Ghilagaber förklarar det som att beslutet om att skaffa flera barn i sig kan vara korrelerat till familjens egenskaper, till exempel utbildningsnivå, inkomst och föräldrarnas ålder. Mödrar som var lite äldre när de fick sitt första barn, var till exempel mindre benägna att skaffa flera barn.

Studien visar också att familjer med barn som presterar under genomsnittet är överrepresenterade bland familjer med fler barn. Det omvända gäller också – familjer med barn som presterar över genomsnittet, är överrepresenterade bland familjer med färre barn. Och det är här det så kallade selektionsfelet kommer in.

– Man kan inte bara säga att det ena påverkar det andra, man måste se att båda påverkar varandra, förklarar Gebrenegus Ghilagaber.

LEILA ZOUBIR

Många gifter kvar i dina kläder TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO GUNNAR THORSÉN

TUSENTALS KEMIKALIER ANVÄNDS vid klädtillverkning. Forskare i analytisk kemi vid Stockholms universitet har nu undersökt om kemikalier också finns kvar i kläderna vi köper. Flera hälsofarliga ämnen identifierades och inte ens ekologisk bomull är en garanterat giftfri textil.

I en ny avhandling har 60 plagg från svenska och internationella klädkedjor testats. En första analys hittade tusentals kemikalier i kläderna och ett hundratal iden-

Sönderklippta kläder i väntan på analys.

tifierades preliminärt. Flera av ämnena fanns inte med på tillverkarnas listor och misstänks vara biprodukter, restprodukter eller tillsatta under transport.

– Att exponeras för dessa kemikalier ökar risken för hudallergier, men de kan vara relaterade till mer allvarliga hälsoeffekter och miljörisker. Några av de identifierade kemikalierna är misstänkt eller bevisat cancerframkallande samt giftiga för vattenlevande organismer, säger Giovanna Luongo,

nybliven doktor i analytisk kemi.

Beroende av mängd, giftighet och hur lätt de går igenom huden valdes fyra grupper av ämnen ut för ytterligare analys. De högsta halterna av två av dessa, kinoliner och aromatiska aminer, hittades i polyester. Bomull innehöll höga halter av bensotiazoler, även kläder av ekologisk bomull.

Forskarna tvättade kläderna och mätte sedan halterna. Vissa av ämnena tvättades ur, och riskerar därmed att hamna i vattenmiljöer, andra stannade i hög grad kvar i kläderna och blir då en möjlig källa till långvarig hudexponering. Det är svårt att veta om halterna av skadliga ämnen är på hälsofarliga nivåer och vad effekterna av kemikalier i våra kläder kan bli på sikt.

– Vi har bara skrapat på ytan, det här är någonting som måste tas itu med. Kläder bärs dygnet runt hela livet. Vi måste ta reda på om kemikalierna går ut i huden och vad som händer i kroppen. Det är mycket svårbedömt och kräver betydligt mer forskning, säger Conny Östman, professor i analytisk kemi.

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Fakta Augustinus Augustinus hette egentligen Aurelius Augustinus, och kallades även för Augustinus av Hippo. Han levde mellan år 354 och 430 och var forn­ kyrkans mest betydande västerländske teolog, dessutom viktig som filosof.

Källa: ne.se Bild: Wikipedia

Unikt textfynd inom språkforskningsprogram Bara ett fåtal forskare de senaste hundra åren har påträffat nya texter skrivna av kyrkofadern Augustinus. I vintras blev Brian Møller Jensen den senaste.

Han deltar i Ars edendi, ett filologiskt forskningsprogram vid Romanska och klassiska institutionen.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM

FOTO BRIAN M. JENSEN OCH NIKLAS BJÖRLING

I VINTRAS SATT Brian Møller Jensen i sitt arbetsrum och läste en predikan från 1100talet. Den latinska texten diskuterar en möjlig tolkning av Herrens bön, även känd som Fader vår, och var signerad ’Augustinus’.

För Brian Møller Jensen, som har ägnat de senaste åren åt att gå igenom hundratals liknande predikningar och kyrkotexter, var det inte särskilt märkvärdigt. Augustinus (som levde åren 354–430) anses vara en av kristendomens största teologer och hans texter hade ett stort inflytande på medeltidens kyrka.

Men när Brian Møller Jensen, som själv inte är någon expert på Augustinus verk, försökte hitta ursprunget till texten steg pulsen.

– Jag letade febrilt i databaser och olika utgåvor men jag kunde inte hitta texten någonstans. Jag hamnade först hos ett litet bokförlag i Venedig och kom så småningom i kontakt med Augustinus-forskaren Clemens Weidmann. Han var begeistrad.

Genom att jämföra ordval och stil med tidigare kända Augustinus-texter, konstaterades att den namnkunnige kyrkofadern verkligen var författare. Det visade sig snart att Brian Møller Jensen hade hittat en helt ny, hittills okänd Augustinus-text. Något

som inte skett mer än en handfull gånger de senaste hundra åren.

– För forskare och alla andra som intresserar sig för Augustinus är den nya predikan en stor nyhet, konstaterar Brian Møller Jensen, som i april var på Malta för att presentera sitt fynd på en Augustinus-konferens.

Ars edendi spårar handskrifter De senaste åren har Brian Møller Jensen läst och dokumenterat omkring sjuhundra handskrivna texter på latin. Texterna ingår i ett så kallat lektionarium, en samling predikningar, bibelkommentarer och kyrkotexter som präster i den norditalienska staden Piacenza använde i gudstjänster på 1100talet och framåt. Brian Møller Jensen, som regelbundet åkt till Piacenza där de ömtåliga handskrifterna förvaras i domkyrkans arkiv, håller nu på att bearbeta materialet för att ge ut lektionariet i sin helhet i bokform.

Brian Møller Jensens arbete är ett typexempel på den forskning som sedan åtta år pågått inom programmet Ars edendi.

Målsättningen med Ars edendi – som betyder ”konsten att ge ut” – har varit att spåra, dokumentera och tillgängliggöra ett stort

antal handskrifter nedtecknade från 800talet fram till omkring 1400.

– Det har varit en enorm insats att bara ta reda på var handskrifterna finns. Det har inneburit forskningsresor till olika bibliotek och arkiv i världen, berättar Gunilla Iversen, forskningsledare för Ars edendi och professor emerita i latin.

– Sedan har vi utformat olika metoder för att skapa utgåvor av texterna för att göra dem läsbara idag. Först därefter kan andra forskare ta del av texterna.

Stöd från Riksbankens Jubileumsfond Den unika satsningen har blivit möjlig tack vare ett stort stöd från Riksbankens jubileumsfond på 33 miljoner kronor – enligt Gunilla Iversen var det då det största enskilda anslaget till ett humanistiskt forskningsprojekt i Sverige. Ars edendi bygger vidare på en tradition av stark språkhistorisk, filologisk, forskning som alltsedan 1950-talet bedrivits vid Stockholms universitet. Programmet, som avslutas med en internationell slutkonferens i Stockholm i augusti 2016, har uppmärksammats runtom i världen.

– Många i USA och England talar avund-

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Bilden visar en Augustinus-predikan (Sermo beati Augustini episcopi) i Piacenza, Biblioteca Capitolare.

sjukt om den fantastiska satsningen från Riksbankens Jubileumsfond, som gjort det möjligt att bedriva så långsiktig forskning här i Stockholm.

Det som nu görs tillgängligt, både fysiskt i bokform och digitalt på webben, är inget mindre än en kulturskatt, framhåller Gunilla Iversen. Bland de nu utgivna texterna finns olika typer av textkommentarer, liturgisk poesi och musik, och samlingar av grekiska visdomsord. Många av handskrifterna, inte sällan vackert illustrerade, berör kyrkans idéliv och kultur.

I första hand görs texterna åtkomliga för andra forskare: teologer, språkvetare, kulturhistoriker och historiker. Men, betonar Gunilla Iversen, även för den som vill förstå den litteratur och konst som skapades senare, exempelvis författare som Dante och Petrarca, har de nu utgivna texterna stor betydelse.

Läs mer om forskningen och alla publikationer www.arsedendi.org

Gunilla Iversen och Brian Møller Jensen är två av forskarna inom programmet Ars edendi.

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

NAMN OCH NYTT REDAKTÖR PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING, VOLVO ENVIRONMENT PRIZE, PER LARSSON, CLÉMENT MORIN

Hallå där Frågan aktualiseras av den ökande mängden ensamkommande flyktingbarn (samtliga barn ska få en god man utsedd). Vidare har vårdoch omsorgsföretaget Attendo köpt en egen upplaga av boken och flera företag, utbildare och lärosäten har även visat intresse.

Varför skrev du boken?

Föräldrabalken uttrycker att ”till god man eller förvaltare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person”. Det finns idag inga lagstiftade utbildningskrav på en god man eller förvaltare, men ett flertal kommuner har infört lokala utbildningskrav. Vår vision är att boken ska kunna bidra till att skapa en gemensam syn på gode mannen och förvaltarens roll. En annan målsättning är att boken ska fungera som utbildningsbok i framtida utbildningar.

Leif Karlsson, administrativ chef vid Institutionen för språkdidaktik som tillsammans med sin fru Marie Lang-Karlsson skrivit boken ”Att vara god man och förvaltare”.

Visste du att I år är det 20 år sedan Kungliga Nationalstadsparken bildades Genom en ny bestämmelse i miljöbalken 1995 fick området Ulriksdal-HagaBrunnsviken-Djurgården ett alldeles särskilt skydd och bildade världens första nationalstadspark. Parken sträcker sig från Sörentorp och Ulriksdal i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder – och mitt i ligger Frescati. Parken spänner över tre kommuner: Solna, Stockholm och Lidingö.

Parken har ett rikt växt- och djurliv med över 800 olika sorters blomväxter, mer än 1 200 skalbaggsarter och cirka 100 häckande fågelarter. De åldriga ekarna utgör ett av norra Europas största samlade ekbestånd.

Vilka är din erfarenheter från området?

Jag har varit god man och förvaltare sedan 2004. Idag har jag avslutat nästan samtliga mina uppdrag men vill gärna delge erfarenheter och kunskaper inom området. Intresset för ämnet väcktes då jag perioden 1994–2011 var egen företagare och en medarbetare arbetade deltid som överförmyndare och skuldsanerare för en kommun. Min viktigaste erfarenhet är att utbildningsnivån bland ställföreträdare, anhöriga, vård- och omsorgs­ personal samt handläggare på myndigheter är varierande och att det saknas förståelse och kunskap om vilken roll en god man och förvaltare har. Missförstånd uppstår ofta på

grund av okunskap, men det kan åtgärdas genom utbildning och kompetensutveckling.

Har du skrivit andra böcker?

Det här är den första bok jag skrivit.

Tidigare har jag varit krönikör och skrivit redaktionell text till tidningar. Tanken på att skriva denna bok har funnits under en längre period, och när jag och min fru fick ett erbjudande om förlagsavtal med Liber Juridik så kände vi oss redo.

Har du fler bokidéer på gång?

Under processen med att skriva boken har det vuxit fram nya tankar om kommande böcker inom närliggande områden, men framtiden får utvisa om det blir fler böcker. Att skriva en bok på sin fritid har varit både utvecklande och lärorikt men samtidigt påfrestande, så blir det fler böcker vet jag vilken arbetsinsats som ligger framför mig.

Hur ser dina kolleger på att din bok fått så stor spridning?

När boken i oktober låg tvåa på DN bokhandels topplista efter Nobelpristagare Svetlana Aleksijevitj var det flera forskande och undervisande kollegor som hörde av sig och gratulerade. Mina kollegor hjälpte initialt till med förlagskontakterna, så utan dem hade det inte blivit någon bok.

Vi stöttar varandra både som kollegor och vänner.

Mötesplats Open Access 2016 i Aula Magna Kungliga bibliotekets årliga konferens om open access och akademisk publicering arrangeras i år av Stockholms universitetsbibliotek.

Mötesplats Open Access (MOA) är en nationell konferens som samlar deltagare med fokus på hur vi gemensamt ska arbeta framåt med att öka spridning och tillgänglighet av forskningsresultat. Huvudtalare på MOA 2016 är Heather Joseph, Executive Director vid SPARC, och Brian Hole, Founder & CEO, Ubiquity Press.

Det blir även en panel bestående av forskande chefredaktörer för open access-tidskrifter.

Utöver huvudtalare och panel kommer pågående projekt presenteras från landets lärosäten.

Alla som är intresserade av fri tillgänglighet och ökad spridning av forskningsresultat är välkomna. Vill du bidra med en presentation på konferensen är sista dag för anmälan den 18 januari 2016. Läs mer på www.kb.se/ openaccess/Motesplats-Open-Access/2016 ANNA VISURI

27

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Kriminologipriset 2016 till tidigare SU-forskare FÖR FÖRSTA GÅNGEN är en svensk forskare med och delar på Stockholmspriset i kriminologi. Per-Olof Wikström, tidigare verksam vid StockPer-Olof holms universitet, är en Wikström av tre som får priset.

Genom regelbundna intervjuer av både föräldrar och barn har Per-Olof Wikströms forskning gett stora insikter i den roll föräldrar spelar för att förebygga ungdomsbrottslighet genom att aktivt begränsa barns tillgång till jämnåriga som trotsar konventionell moral. Under en tioårig studie av 716 familjer

Nya ledamöter i KVA KUNGLIGA VETENSKAPSAKADEMIEN (KVA) har valt in Eva Lindroth, professor vid Fysikum, som svensk ledamot i klassen för fysik och John Wettlaufer, professor i fysik vid Stockholm universitet och Nordita samt Yaleuniversitetet, som utländsk ledamot av klassen för fysik.

Volvos miljö­pris till Henning Rodhe HENNING RODHE, PROFESSOR i kemisk meteorologi, får Volvos Miljöpris 2015 för hans bidrag till förståelsen av världens atmosfär. Hans pionjärarbete förklarar hur gaser och partiklar transporteras och deponeras och hur de påverkar klimatet, ekosystemen och människors hälsa.

Sök till Sveriges unga akademi NU KAN DU ansöka om att bli ledamot i Sveriges unga akademi. Som ledamot får du tillgång till en tvärvetenskaplig plattform med några av landets främsta forskare från alla discipliner.

Sveriges unga akademi är öppen för framstående självständiga forskare inom alla discipliner, vars disputation inte ligger längre bort än cirka tio år (med möjlighet till avdrag för föräldraledighet, sjukdom, klinisk tjänstgöring eller militärtjänst). Meriteringskraven för inval är vetenskaplig excellens samt ett varmt engagemang för forskning och forskningsrelaterade frågor.

Sista ansökningsdag är 12 januari 2016. www.sverigesungaakademi.se

i den etniskt blandade staden Peterborough i England utvecklade Per-Olof Wikström teorin, ”Situational Action Theory”. I sin studie mätte han ungdomarnas beteende dagför-dag, var de var, med vem eller vilka och i vilka moraliskt farliga miljöer de befann sig.

Hans data inkluderade exponering för moraliskt farliga situationer, liksom ungdomarnas moraliska övertygelser och benägenhet att begå brott.

Per-Olof Wikström delar priset med sociologen Travis Warren Hirschi, USA, och psykologen Cathy Spatz Widom, USA. Årets prissumma är 1,5 miljoner kronor och delas ut vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 15 juni 2016.

Två VR:s gästprofessurer till universitetet VETENSKAPSRÅDET (VR) HAR beslutat om Kerstin Hesselgrens gästprofessur, Olof Palmes gästprofessur samt Tage Erlanderprofessuren. Två av dessa gästprofessorer kommer att vara verksamma vid Stockholms universitet.

2016 års innehavare av Kerstin Hesselgrenprofessuren blir professor Dorothy Sue Cobble. Hon är en internationellt framstående forskare inom ekonomisk historia verksam vid Rutgers University i USA. Dorothy Sue Cobble kommer under sin tid i Sverige att tjänstgöra vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet.

2016 års innehavare av Tage Erlanderprofessuren blir professor Daniela Calzetti som är en internationellt framstående forskare inom astronomi. Hon är verksam vid University of Massachusetts i USA. Under sin tid i Sverige kommer Daniela Calzetti huvudsakligen att vara verksam vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet.

Alexander Wendt, professor i statsvetenskap vid Ohio State University, blir 2016 års innehavare av Olof Palmes gästprofessur. Han ska vara verksam vid Lunds universitet.

Linda Carlsson ny kommunikationschef Ny kommunikationschef vid Stockholms universitet är Linda Carlsson. Hon har tjänstgjort som tf kommunikationschef sedan mars i år och tillträder därmed tjänsten omgående.

Linda Carlsson har ett förflutet som biträdande informationschef och kommunikatör vid tidigare Lärarhögskolan i Stockholm och som projektledare vid Interactive Institute.

Vid Stockholms universitet har hon arbetat som samordnare för extern kommunikation och stf kommunikationschef.

I korthet CHRISTINA GARSTEN, professor vid Socialantropologiska institutionen och Score, har blivit invald i styrelsen för American Anthropological Association.

Emanuel Bylund anställs som professor i tvåspråkighet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.

ANJA HIRDMAN, docent vid Institutionen för mediestudier, och Jacob Östberg, professor vid Företagsekonomiska institutionen, kommer att ingå i Reklam­ ombudsmannens nya vetenskapliga råd för forskning om etik i reklam och marknadskommunikation.

SHU-NU CHANG RUNDGREN befordras till professor i didaktik.

JOSEPH A. SEDLAR, postdoktor vid Meteorologiska institutionen, tilldelas European Geosciences Unions pris för framstående unga forskare inom ämnet atmosfäriska vetenskaper.

ELISABETH HERRMANN har befordrats till professor i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning.

JARMO LAINIO, professor vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, har valts till den ena posten som vice ordförande för Expertkommittén för övervakning av Europarådets Europeisk stadga för minoritets- eller landsdelsspråk.

PETR VASILIEV, doktor i materialkemi från Stockholms universitet och VD för företaget NeoZeo, som renar biogas så att det kan användas som klimatvänligt fordonsbränsle, har utsetts till en av Sveriges 10 mest innovativa entreprenörer och fått ÅForsks entreprenörsstipendium på 200 000 kronor.

SUSANNE OLSSON har befordrats till professor i religionshistoria.

MARK RHINARD har befordrats till professor i internationella relationer med inriktning mot internationell politisk ekonomi.

MAUD EDUARDS, professor emerita i statsvetenskap, har blivit invald som sakkunnig ledamot i Stockholms stads råd för mänskliga rättigheter.

LILIANNE ABRAMSSON ZETTERBERG har anställts som adjungerad professor i molekylär genetik vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi.

MARK GRAHAM har befordrats till professor i socialantropologi.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Min arbetsplats: Statsvetenskapliga institutionen VYKORT: ”Det enda sakerna som är permanenta för mig i Sverige är min lägenhet och min cykel. Därför samlar jag vykort och visitkort på min vägg för att ha någonting med affektionsvärde utan att behöva skeppa över det från Australien. Jag reser mycket, av mina tre år i Sverige har jag nog varit på resande fot ett år sammanlagt. Jag tar med mig någonting från varje stad jag besöker.”, säger Jonathan.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

JONATHAN: Jonathan Kuyper är postdoc vid Statsvetenskapliga institutionen.

Han jobbar just nu med projektet ”Non-State Actors in the New Landscape of International Climate Cooperation” med professor Karin Bäckstrand. Jonathan kommer från Melbourne i Australien och har bott i Sverige i tre år. ”Det var lite av en kulturkrock och väderchock. Vintermörkret är jobbigt men på somrarna badar jag nästan varje dag i Brunnsviken, vilket är supertrevligt. Språk har inte varit ett hinder och min institution har varit väldigt välkomnande både socialt och administrativt. Som alla andra har jag kämpat med Stockholms bostadsmarknad. Det är den enda staden jag bott i där det är lättare att köpa en lägenhet än att hyra”, säger Jonathan.

BILJETT: I bokhyllan finns få böcker som är Jonathans, men en del saker. Den inramade sedeln kommer från en vadslagning med en vän. Vadet var att lyckas behålla en buss­ biljett i fem år.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

SPORT: I Frescatihallen finns populära badmin­ tonbanor. Jonathan är en av dem som brukar spela, och han tar med eget racket. I Australien spelade han mycket tennis och badminton har nu ersatt det.

Fastighetsavdelningen vid universitet har nu ett digitalt nyhetsbrev. I det första numret, som kom ut i november, finns information om Fastighetsavdelningens verksamhet och nyheter om universitetets lokaler.

Nyhetsbrevet hittar du om du söker på ”Fastighetsavdelningen” på su.se/medarbetare

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Nyhetsbrev från Fastighetsavdelningen

KLIMATMÖTE: Förberedelserna är igång för att åka till klimatmötet i Paris där han ska göra intervjuer och undersökningar för sin forskning. En del av projektet handlar om icke-statliga aktörers roll i internationella klimatmöten.

CYKELN: Varje arbetsdag året runt tar Jonathan på sig sina cykelskor och cyklar till Södra huset. Idag fick han punktering, det händer ungefär en gång om året. På grund av cykelskorna kunde han inte gå utan fick cykla försiktigt på ett platt däck ett par kilometer.

Frescatis nya piazza NÄR RESTAURANG LANTIS öppnar igen efter helgerna är det något som har hänt. Lokalen ska ha fått nya möbler – och besökarna ska känna sig förflyttade till en italiensk piazza, enligt Högskolerestaurangers (Hörs) VD Fredrik Norberg.

– Vi vill skapa lite dramatik i lokalen, ”Piazzan” ska upplevas som en välbesökt uteservering med ett centralt träd som ger möjlighet till undanskymd plats från solens heta strålar.

De inre rummen på Lantis, som avgränsas av en fasad med bågar, ska rama in piazzan.

Hela matsalen kommer att få nya möbler. Hörs kommer även att byta ut salladsbord, kaffestationer och avfallsmöbel.

På väggarna i lokalen finns idag en del tavlor och fotografier.

Universitets fastighetsavdelning ska, i samarbete med konstintendenten, se till att dessa flyttas och används på annan plats eller magasineras. Universitetet och Hörs kommer att hänga nya konstverk på väggarna.

Efter nyår ska Lantis kännas mer italienskt.

Insändare

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

Universitetet måste engagera sig för flyktingar NÄRMARE 180 000 FLYKTINGAR väntas söka asyl i Sverige i år. Andelen akademiker bland de nyanlända har uppskattas till en fjärdedel. Stockholms universitet kan göra mycket för att stödja de utländska akademiker som nu flyr undan krig och förtryck. Vi gör redan en del, genom till exempel ”Korta vägen”, Nationellt centrum för svenska som andra språk, det internationella nätverket Scholars at Risk och samhällsdebatten genom vår spridning av forskningsresultat och kunskap.

Stockholms universitet borde inte nöja sig med dessa satsningar eller de olika initiativ som tas fram underifrån bland medarbetarna. Vi bör ta tillfället i akt och visa vår samhällsrelevans. Universitetet har en unik kompetens att identifiera, kartlägga och delta i problemlösning. Låt oss använda våra resurser att göra det på kort, lite längre och lång sikt. Här kommer några idéförslag.

På kort sikt 1. Utveckla ”Korta vägen”-satsningen till att handla om skräddarsydd utbildning för de personer som nu eller inom kort kommer att arbeta med flyktingverksamheten. Kunskapsbehovet är enormt. Ämnen som juridik, socialt arbete, kommunikation och samhällskunskap har en viktig roll att spela.

2. Ge lärarutbildningen uppdraget att delta i utvecklingen av innovativa kurser och seminarier tillsammans med övriga ämnen.

Syftet är att hjälpa nyanlända i allmänhet och nyanlända akademiker i synnerhet att kontextualisera och konkretisera den svenska vardagen genom interaktiva diskussioner om svensk politik, kultur, ekonomi, sociala relationer och familjestruktur.

3. Kickstarta de nyanlända akademikernas användning av sin kunskap genom realiakurser där språkstudier kombineras med studier i andra ämnen. Sådana kurser fanns under en

tid vid Institutet för engelsktalande studenter.

4. Skapa en idébank där medarbetarna kan bidra med förslag på aktiviteter tillsammans med de nyanlända akademikerna och informera om identifierade behov.

5. Främja möjligheter för forskare och lärare att folkbilda om flyktingsituationen, eventuellt i samarbete med folkbildningsinstitut.

6. Starta fadderverksamhet där medarbetare träffar nyanlända akademiker. Även våra studenter och alumner borde ingå.

7. Se till att Stockholms universitet blir en fristad för akademiker på flykt.

8. Sätt igång arbetet att förenkla rutiner och frigöra resurser så att satsningarna kan komma till stånd: inventera relevanta språkkunskaper och intresse hos universitetets medarbetare, hyr ut lokaler för folkbildningssatsningar gratis, utlys medel som kan sökas för korta och mellanlånga projekt om och med de nyanlända.

9. Ge regeringen idéer på innovativa forskningssatsningar om flyktingar, invandring och integration. Nu är det perfekt läge att göra inspel inför den nya forskningspropositionen. Stockholms universitet har erfarenhet att bygga på. Under 1970- och 80-talet ledde statsvetaren Tomas Hammar ett stort forskningsprogram kring invandring och invandrarnas integrering i det svenska samhället.

Flera invandrarakademiker medverkade, bland annat genom doktorsavhandlingar.

Denna forskningsidé borde vara lika aktuell idag, men dagens verklighet kräver att idén utvecklas ytterligare.

På längre sikt 1. Finna sätt att utnyttja de nyanlända akademikers kunskap. De bör till exempel bjudas in att föreläsa inom olika kurser och fungera som assistenter i kurs- och forskningsverksamhet.

Deras språkkunskaper kan utnyttas på flera sätt.

God jul & gott nytt år!

Season’s Greetings!

2. Utlys stipendier så de nyanlända antingen kan börja läsa eller läsa vidare på universitetet.

3. Bidra med resurser som hjälper de nyanlända att komma i kontakt med vårt utbildningssystem och få kunskap om rutinerna för forskningsfinansiering.

4. Utveckla nära samarbete med näringslivet, den offentliga sektorn och de frivilliga organisationerna för att finansiera innovativa projekt och kurser för att stärka deras anställningsbarhet.

I dag behöver vi ett brett och nära samarbete över ämnesgränserna för att fånga de komplexa processer som ingår i de nyanländas etablering i Sverige. Frågorna om anställningsbarhet och mångfaldsarbete är mer aktuella i dag än någonsin tidigare.

Stockholms universitet har goda förutsättningar att kunna spela en nyckelroll i integrationen av de nyanlända.

MICHELE MICHELETTI Lars Hierta-professor i statsvetenskap ANNIKA RABO Professor i socialantropologi VIKTOR ELM Doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen SVEN HOVMÖLLER Professor i kemi Med flera.

Se även intervjun med Louise Dane på sidan 10 och artikeln på sidan 15, där bland andra rektor Astrid Söderbergh Widding uttalar sig om vad universitetet kan göra för flyktingar och då speciellt nyanlända akademiker.

29

30

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

IN ENGLISH EDITOR PER LARSSON

PHOTO EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING, FIREFLY PHOTOGRAPHY

SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

How to ensure a steady influx of young researchers RECRUITMENT AND CONTINUING professional development is one of the key areas identified in the University’s strategies. One of the challenges is to secure proper conditions and create attractive career paths for young researchers, which is also the starting point of the government commission on research careers, Forskarkarriärutredningen. The aim is to ensure a continuing influx of young researchers.

The special investigator, Ann Fust, will conduct a review of: 1. how to improve conditions for doctoral students; 2. how to change the training position that is regulated in the Higher Education Ordinance in order to create an attractive research career; 3. how to discourage the use of fixed-term contracts, and 4. how to increase mobility for doctoral students as well as research and teaching staff at universities and colleges.

The University has implemented several initiatives with a bearing on the aim of the inquiry, the most important of which is the introduction of a tenure-track system with assistant professor as the first level. In order to secure proper employment conditions for doctoral students, all doctoral students funded by faculty grants are employed through a doctoral studentship as of 1 July 2015. The employment conditions for researchers have been made equal, as all researchers who have been granted external funding for projects longer than two years will receive indefinite-term employment. Moreover, in its comments on the forthcoming research and innovation bill, the University has emphasised the need to extend the current training position from four to six years.

Mobility issues are one of the challenges the University is facing.

Both of our disciplinary domains recruit many international doctoral

students and postdocs through broad announcements, but opportunities for continuous mobility need to be secured. Sabbaticals for teachers, with opportunities to conduct research at another university, are one such implemented initiative, but it is also important to ensure that our doctoral students gain international experience during their training. This will ensure that mobility becomes a natural part of the continued career as a researcher.

In addition to secure and clear terms of employment, other aspects relating to, for example, the research environment, the availability of homes for visiting researchers, and the needs of accompanying family members are central to young researchers. A first initiative that has been implemented is to develop mentorships for assistant professors, and work is in progress to secure the availability of homes for visiting researchers and provide solutions for accompanying family members.

Universities and colleges have been invited to provide good examples of work and efforts that have produced positive results.

The University has several such examples and results that we will share. The commission on research careers will present its proposals by 31 March 2016. The commission has been given little time, which is probably because the govern­ ment wants to propose concrete measures in the budget bill next autumn.

SUSANNE THEDÉEN, Deputy Director of Administration susanne.thedeen@su.se

Commitment to help refugees same as part of the “Generosity Challenge”.

One person who accepted the challenge was Victor Galaz, researcher at Stockholm Resilience Centre (SRC). Victor, with the management’s support, issued an appeal to his colleagues at SRC to donate a part of their October salary to a refugee fundraising organisation of their choice. The result was just over SEK 80,000.

“Many people here also donate money to charities on a regular basis. There is a strong commitment to these issues at the University,” says Victor.

Peter Gillgren and Mårten Snickare, professors of art history at the Department of Culture and Aesthetics, have also organised a fundraiser. A call went out to the department’s employees, who raised money in October to organisations that help refugees.

The result was just over SEK 33,000.

AS AN INCREASING number of people are fleeing to Europe, the refugee issue has been high on the agenda and created commitment.

This is also true in academia. The Department of Political Science at the University of Gothenburg has encouraged employees to donate money to help refugees, and has challenged other departments and universities to do the

Gratifying strong commitment Vice-Chancellor Astrid Söderbergh Widding is happy that employees are getting actively involved in the refugee situation.

“In all the misery, it is gratifying to see this strong humanitarian commitment. I hope and wish that we, both as a university and

as individuals, will all contribute in our own way to find solutions to the largest refugee crisis in modern times.”

She highlights that Stockholm University is one of six higher education institutions that will be involved when the government shortly launches a fast-track for newly arrived teachers. Moreover, the Department of Mathematics has started planning for the online course “Introductory Course in Mathematics” to be offered to interested asylum seekers.

“It is of utmost importance that our departments get involved in this way wherever possible. As a university, we should contribute what is included in our mission. As private individuals, I trust that many of us are committed!”

Stockholm University is responsible for the national coordination of the “Professional Development for Foreign Teachers” programme. In addition, the labour market programme “Korta vägen” helps channel academics with a foreign background into the labour market. Along with several other Swedish universities, Stockholm University is a member of Scholars at Risk, a network to support researchers who are persecuted in their home countries.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 6 2015

Major investment to increase knowledge of human and animal brains

Collaboration between Singapore and Sweden AGEING, MATERIALS AND GRAPHENE, education challenges and urban planning were in focus when around forty Swedish top researchers and high-level university delegations visited Singapore 2–5 November to meet Singaporean colleagues during the Singapore–Sweden Excellence Seminar.

The Opening Session of the seminar included presentations which gave the participants an enhanced understanding of the higher education system in the two countries and was inaugurated by the Presidents of KTH Royal Institute of Technology and Stockholm University.

The first day programme also included presentations about funding possibilities and Håkan Jevrell, Ambassador of Sweden to Singapore, talked about bilateral collaborations. The second day workshops were hosted by the collaborating institutions in Singapore. In total, four sessions of interdisciplinary round table discussions were held at Singapore’s top universities and higher education institutions National University of Singapore, Nanyang Technological University, National Institute of Education and Singapore Management University. The Ageing seminar, which was held at as an open lecture, attracted around 500 participants.

Swedish Academic Collaboration Forum The Excellence Seminar was the second seminar in a series of six within the Swedish Academic Collaboration Forum, where Swedish universities participate with counterparts in five foreign countries to develop research exchange relations during 2014–2016. In addition to the seminars previously held in the Republic of Korea and now in Singapore, seminars will be held in Brazil, China, Indonesia, with a final meeting in Stockholm, Sweden.

Criminology Prize Winners 2016 THE INTERNATIONAL JURY for the Stockholm Prize in Criminology has selected Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom and Per-Olof Wikström, as award winners 2016. The winners are awarded the prize in recognition of their important joint advance in knowledge about how parents and peers shape successes, or failures, in preventing adult violence and crime.

STOCKHOLM UNIVERSITY BRAIN Imaging Centre (SUBIC) is a new strategic investment by the University. SUBIC will provide equipment for research on brain imaging in humans and animals. The research will cover linguistic and behavioural fields in the humanities, social sciences and law, as well as zoology, mathematics and other disciplines in the natural sciences.

The University is investing an initial capital of SEK 44.5 million into SUBIC, which is managed by the Department of Linguistics and operated in collaboration with several departments. The collaboration initially includes the fields of evolutionary zoology, psychology, mathematics, neurochemistry, philosophy and culture and aesthetics. The equipment, primarily an X-ray microscope and an MEG scanner, will be placed in the Arrhenius Laboratory.

“The centre will be a unique facility in Sweden for inter-faculty basic research on cognitive and communicative processes from an evolutionary and developmental perspective,” says Professor Francisco Lacerda, based in the Department of Linguistics and head of SUBIC. The basic research at the Department of Linguistics will focus, for example, on changes in brain functions during language development in childhood, as well as potential differences in brain functions in relation to various linguistic-typological or grammatical phenomena.

Mapping fish brains Niclas Kolm, associate professor of zoology, is one of the researchers behind SUBIC. He conducts research on brain development in

vertebrates, but considers SUBIC an opportunity to broaden the work on the evolution of animal brains to include insects and other invertebrates.

“SUBIC allows for unique studies of the evolution of the brain’s anatomy, as we are able, for the first time, to combine extremely high image resolutions with quick analyses,” says Niclas Kolm.

SUBIC has many positive effects on the University’s psychological research, according to Håkan Fischer, professor of biological psychology.

“Much of modern psychological research now includes studies of the functioning of the brain. Having a brain imaging centre here at the University will increase opportunities to conduct good research, as it will be easier to both attract major research grants and recruit national and international top researchers and doctoral students to the department.”

Platform for independence Maria Larsson is professor of psychology and one of the researchers at SUBIC. She emphasises that SUBIC will also be a platform for independence. The University’s psychology researchers currently have to carry out brain imaging studies at other universities around Europe.

“Now we are ‘bringing the method home’, which will create completely different conditions for our research with great potential for synergy across different fields.

Stockholm University will also become more attractive in recruitment contexts,” says Maria Larsson.

Report injuries and slippery ground PLEASE MAKE SURE to report any accidents or incidents due to ice or slippery ground, or snow on footpaths and cycle paths on campus, in the university’s reporting system Samir. Samir is monitored by the Section for Safety and Security and they forward reports to property owner Akademiska Hus. If you have fallen, or seen others accidents on campus, you should also report it in Samir. Report it as incident if you have not suffered any injury or report it as a work injury, if you have injured yourself (even minor injuries such as bruising, abrasions or similar).

Incidents without injury are only reported if they occur on or directly adjacent to campus. Slipping incident involving personal injury occurring during work or study (including business travel) or during the journey between home and work/study site must always be reported (as a work injury) regardless of where they occur.

For questions, do not hesitate to contact Mats Hansson at the Section for Safety and Security, mats.hansson@su.se.

You can also notify slippery conditions to Akademiska Hus, call 020-552000.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO BRITTA HENLEY

Jesper Högström Jesper Högström är författare och kultur­ skribent som regelbundet medverkar i Dagens Nyheter. Han pluggade enstaka kurser på Stockholms universitet mellan 1991 och 1995 och var förste redaktör på Humanistiska föreningens tidskrift Känguru.

Traditionslöshetens triumf DET VAR TIDIGT nittiotal när jag pluggade på Stockholms universitet. Jag bodde i en sliten studentkorridor på Lappis, jobbade extra på Banankompaniet i Frihamnen och cyklade dit varje morgon: genom parken i Norra Djurgården, förbi verkstäderna i Storängs­ bottens industriområde där rostiga bilvrak och kullvälta kabeltrummor flimrade förbi mellan gliporna av korrugerad plåt, förbi Hjorthagens funkislängor och Värtaverkets jättelika ställverk. För mig var universitetet en del av samma stråk i Stockholms periferi, samma zon av bensinmackar, koloniträdgårdar, färjeterminaler och gamla Bellmantorp. De blå, charmlösa skraporna bredvid Roslagsvägen. En pizzeria som hade kunnat ligga vid en avfart till E4:an.

Långt borta från det jag som skånsk utböling kände var det riktiga Stockholm, fasaderna vid Strandvägen, kravallstaketen utanför inneställena på Stureplan. De stockholmare jag träffade på kurserna verkade resonera likadant: de hade sitt sociala liv någon annanstans, de drog från universitetsområdet så fort föreläsningarna var över.

Folk undrade om det inte var trist. Hade det inte varit mysigare att plugga i Lund eller Uppsala, med sina kullerstensgränder och uråldriga traditioner av studentliv? Hade det inte varit bättre om Stockholms universitet åtminstone legat kvar inne i smeten, där det tydligen hade funnits förr i tiden? Nej, tvärtom, tyckte jag.

Det fanns, helt enkelt, något befriande, något icke överväldigande över Stockholms universitet. Det var som att plugga i Kungens kurva eller Farsta centrum. Om det fanns traditioner och stora minnen – Herbert Tingsten, Kårhusockupationen, Magnus och Brasses revyer – tycktes de ha ägt rum i en annan stad, en annan värld. Få människor

nämnde dem, det var inget som hängde kvar i luften och tyngde ner atmosfären. Det gick att dra igång en tidskrift på Humanistiska föreningen – ”Känguru”, som jag var med om att starta 1995 – mer eller mindre från noll; ingen lång och anrik tradition krävde lydnad eller opposition. Själv brann jag för att förmedla ett mer levande språk än det akademiska, men så fort jag lämnade över som redaktör kastade mina efterträdare tidskriften i armarna på genusteori och just den sortens teoretiska språkexercis jag hatade.

Det var ok, tyckte jag. Det visade på just det jag gillade med Stockholms universitet: bristen på trohet mot traditionen, brist på själva konceptet trohet mot traditionen.

Jag åkte förbi Frescati häromdagen. Jag hyrde en bil på Statoilmacken och såg universitetsskraporna torna upp sig i omedelbar närhet till bensinpumparna och biltvätten.

Det var precis som jag mindes det.

JESPER HÖGSTRÖM

Det visade på just det jag gillade med Stockholms universitet: bristen på trohet mot traditionen, brist på själva konceptet trohet mot traditionen.

Nästa nummer av tidningen kommer ut i mitten av februari. Manusstopp runt 20 januari.