Slutord

En avsikt med skriften är att den ska ge vidare kunskap om Högskoleföreningen, dess värdegrund och dess betydelse för en högskola i Stockholm. Borde det inte kunnat bli en högskola tidigare? Det har visat sig att staden och stadens utveckling hade en avgörande betydelse för tillblivelsen av högskolan. Det gäller allt från de materiella villkoren, stadens organisation främst Stockholms stadsfullmäktige och, inte minst, frågor om utbildning. Särskilt uppmärksamheten kring kvinnor och kvinnors rätt till utbildning är en fråga som börjat få större genomslag ungefär vid denna tid. Och denna fråga är nära knuten till frågan om en högskola i huvudstaden. Från och med oktober 1869 börjar högskolan ta mer konkret form, med konstituerande av styrelse och andra grundläggande beslut. De som valdes in i den första styrelsen för Högskoleföreningen vid det konstituerande mötet den 20 oktober 1869 var Carl Fredrik Bergstedt, Gustaf von Düben, Albert Lindhagen, Christoffer Manderström (valdes till ordförande), Jonas Meijerberg (deltog första gången vid möte 23 oktober och ersätter Axel Erdmann, som avled den 1 december 1869), Adolph Peyron samt Carl Santesson. Högskoleföreningens styrelse fastställer grundstadgar för Stockholms högskola den 25 maj 1877, den 3 oktober samma år åtar sig stadsfullmäktige att utse två medlemmar av Högskolans styrelse, under höstterminen startar de första föreläsningarna och Stockholm högskolas styrelse träder i funktion från och med maj 1879.

49

Högskolan får sin första egna byggnad 1909 (arkitekt Victor Bodin) på Kungstensgatan 45, ”…väl placerad i anslutning till vetenskapliga institutioner som Observatoriet och Tekniska Högskolan på Drottninggatan”.72

En förhoppning är att skriften väcker nyfikenhet och en vilja att läsa mer om Högskoleföreningen och Stockholms högskolas första tid.

72. Samfundet S:t Erik, skylt som finns uppsatt på fastigheten Kungstensgatan 45.

50