Universitetsnytt 2 2010

2/2010

Bilder av livets uppkomst • Tema: Lärarutbildning • Arkeologi om vår egen tid • In English

LEDAR E

Universitetsnytt

Utvärdering av kvalitet

För ungefär ett år sedan fick Högskoleverket (HSV) i uppdrag av regeringen

att i samarbete med universitet och högskolor (SUHF) samt studenter (SFS) föreslå ett nytt system för utvärdering av utbildningar. Det nya utvärderingssystem som regeringen efterlyste skulle ta fasta mer på resultat av utbildningar än på hur lärosätena gör för att studenterna ska uppnå önskade resultat. Det förslag som HSV lämnade in i september 2009 har nu beretts inom Utbildningsdepartementet och kom, i modifierad form, i propositionen den 23 mars.

En skillnad är att departementet i högre grad än i HSV:s förslag kopplat ihop tanken på ökad autonomi och självbestämmande med kvalitet som resultat. Med den motiveringen har den indikator utgått som gäller lärandemål, examination och bedömning. Kritiska röster höjs nu mot detta. För egen del har jag dock tvekat inför tanken på en så pass detaljerad inblandning av en myndighet i lärarnas pedagogiska arbete. Troligen skulle vi ha krånglat oss ur det med hjälp av skickligt och rätt standardiserande formuleringar av lärandemål. Kanske skulle granskningarna i slutändan mer fångat in hur väl lärarna lärt sig hantera Bolognasystemet än studenternas kunskaper. Ett argument som förts fram för denna indikator är att den kan korrelera för studenternas så kallade ingångsvärden; tittar man för ensidigt bara på vad enskilda studenter presterar i till exempel självständiga arbeten så säger dessa resultat kanske mer om studenterna och deras kulturella och sociala utförsgåvor än om själva utbildningens kvalitet. Detta är ett svårhanterligt dilemma, som lärosätena i departementets version ges möjlighet att kommentera i självvärderingar. Det är den andra skillnaden; departementet har lagt in en möjlighet att ta hänsyn till studenternas förkunskaper.

I det förslag som departementet lägger får de självständiga arbetena en större tyngd. I HSV:s diskussioner ingick tidigare också doktorsavhandlingar.

Nu ingår inte dessa. Det är bra. Akademin hade nog haft svårt att acceptera en överprövning av den rigorösa kvalitetsgranskning som en disputation innebär. Den andra indikatorn innefattar självvärdering med platsbesök och den tredje, slutligen, alumnenkäter.

Utifrån dessa tre teman ges ett samlat omdöme i en tregradig skala. En bedömning baserad på de senaste fyra åren föreslås ligga till grund för prövning av examensrätten samt en kvalitetsrelaterad extra tilldelning. En fråga vi kommer att ställas inför inom universitetet blir då om sådana nya resurser ska gå till de utbildningar som bidragit till att generera dem eller satsa på att förstärka andra utbildningar som därigenom får möjligheten att erövra det högsta omdömet i kommande utvärderingscykel.

Lena Gerholm, prorektor prorektor@su.se

S to ck h o l m S U n i v er Si t e t S v iSi o n

År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Tema: Lärarutbildning På väg mot en ny lärarutbildning Förslag till förändrad organisation Lärarutbildning i andra länder

3 5 6

Utbildning Öppet hus lockade 3 000 besökare Marie studerade i Grekland Avgifter för utländska studenter 2011 Juridiska aspekter på digital undervisning Resursstark forskarskola för humanister

8 9 9 10 11

Forskning Arkeologi om vår egen tid Viktig remissinstans vid lagstiftning Ledande forskning om medeltida texter Brett utbud vid barnkultursymposium

12 13 14 15

Bilder av livets uppkomst

16

Arbetsplats Positivt resultat i årsredovisningen Verksamhetsuppföljning visar måluppfyllelse Riskanalys till stöd för verksamhetsplanering Behov att rekrytera kvalificerad personal Förtroende fundamentalt för fundraising Resurscenter i engelska Stor potential för samverkan Akademiska Hus tar över kårhusprojektet

18 19 20 21 22 23 24 25

Namn och nytt

26

Samtalet Blir lärarna bäst i klassen?

28

In English

30

Forskarprofilen: P-O Wickman Didaktikforskning i förändring

32

Omslagsbild: Armando Córdova vid experimentet där förutsättningarna för livets uppkomst på Jorden återskapas. Foto: Lennart Nilsson.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet.

Upplagan är 7 500 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93 Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 08-16 4464 Grafisk form och layout: B Adolfsson Design Foto: Orasis Foto/Mia Åkermark (MÅ) och Georgios Athanasiadis (GA) Korrekturläsning: Agneta Paulsson Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 ISSN 1103-2375 Tidningen trycks vid ett miljöcertifierat tryckeri på miljömärkt papper.

Nästa nummer kommer ut 8 juni, manusstopp 12 maj.

TEMA: L äRARUTB I LDN I NG

På väg mot en ny lärarutbildning Fyra nya yrkesexamina men inga generella examina. Det är ett par komponenter i regeringens proposition om en ny lärarutbildning.

Regeringen presenterade i februari proposi-

tionen Bäst i klassen – en ny lärarutbildning.

Riksdagsbeslut väntas i slutet av april och den nya utbildningen beräknas kunna träda i kraft hösten 2011. I propositionen föreslår regeringen att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen.

– Vi är positiva till de differentierade examina med olika inriktningar. Det ger oss möjlighet till fördjupning, specialisering och en bättre kvalitet i utbildningen. Det var inte särskilt lyckat att en utbildningsplan skulle täcka både förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Då måste man hela tiden sträva efter minsta gemensamma nämnare. Nu kan vi bli mer specifika, säger Anders Gustavsson, vicerektor och ordförande i Lärarutbildningsnämnden.

Han understryker även att vinsten med differentieringen är att de olika lärargruppernas speciella kunskaper inom den egna verksamheten blir större och djupare.

Regeringen föreslår också att de universitet och högskolor som vill anordna lärareller förskollärarutbildning ska ansöka hos Högskoleverket om tillstånd att utfärda de nya yrkesexamina.

– Det är bra att man prövar kvaliteten vid lärosätena och Stockholms universitet står väl rustat för att möta ökade kvalitetskrav, säger Anders Gustavsson.

Han är även positiv till att lärosätena nu blir fria att själva bestämma över hur lärarutbildningen ska styras, det blir inte längre obligatoriskt med ett särskilt lärarutbildningsorgan.

Inga dubbla examina

Enligt regeringen bör framtidens lärare inte både kunna få lärarexamen och examen på generell nivå, till exempel en kandidat-

Stockholms universitet står väl rustat för att möta ökade kvalitetskrav på lärarutbildningen, enligt vice rektor Anders Gustavsson. eller masterexamen. Regeringen anser att det finns en uppenbar risk för missförstånd hos till exempel arbetsgivare och utländska aktörer så länge examensbevisen och ingående kurser inte granskas och jämförs.

Dessutom anser regeringen att tydligheten i den svenska examensstrukturen undergrävs om lärosäten regelmässigt utfärdar både en yrkesexamen och en generell examen på grundval av samma utbildningsprogram.

– Det här håller jag inte alls med om, säger Anders Gustavsson. Vid Stockholms universitet skulle vi vilja profilera oss genom att

erbjuda just både yrkesexamen och generell examen för alla blivande lärare. Det skulle medföra att studenterna får en tydlig väg in i det akademiska systemet och ge dem en möjlighet att exempelvis påbörja en utbildning på forskarnivå direkt efter examen eller efter ett antal år i yrket. Dessutom tror jag att många unga människor som funderar på att bli lärare blir mer intresserade om lärarutbildningen också ger en examen giltig utanför skolans verksamhetsfält.

Lärarutbildningsutredningen, som lämnade sitt betänkande i december 2008,

u

Universitetsnytt 2/2010

3

TEMA: L äRARUTB I LDN I NG

föreslog en omfattande satsning på utbildningsvetenskaplig forskning om sammanlagt drygt 175 miljoner kronor. I propositionen skriver regeringen att den vill lyfta fram forskningens betydelse för utveckling och ökad kvalitet i skola och förskola, men den ekonomiska satsning som utredningen föreslog syns inte i propositionen.

– Behovet av ökad finansiering av forskning med relevans för lärarutbildningen är oerhört stort, särskilt när det gäller ämnesdidaktiken, säger Anders Gustavsson.

Tre byggstenar i utbildningen

Utbildningarna kommer även fortsättningsvis att ha tre byggstenar – ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning (30 hp) och en utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp).

Den utbildningsvetenskapliga kärnan ersätter det allmänna utbildningsområdet (AUO) i dagens lärarexamen och regeringen anser att kärnan bör utgöras av viktiga kunskaper för alla typer av lärare: Utveckling och lärande, läroplansteori, allmändidaktik, sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Regeringen öppnar för att det i framtiden kan komma att krävas att man passerar ett lämplighetsprov för att komma in på lärarutbildningen. Det kan bli resultatet av en utredning som regeringen vill tillsätta.

Anders Gustavsson är positiv till att förslaget utreds och kan tänka sig ett pilotprojekt som noga utvärderas, till exempel vid Stockholms universitet. n TExT: CECILIA PARKERT FOTO: ORASIS FOTO/MÅ OCH CAROLINA HAwRANEK

Viktiga datum: • Slutet av april: Riksdagen beslutar om lärarutbildningspropositionen.

• 28 maj: Universitetsstyrelsen beslutar om organisationsförändringar.

• Slutet av juni: Examensansökningar ska ha kommit in till HSV. • 19 september: Riksdagsval.

• Oktober/november: HSV beslutar om examensrätter.

• 1 januari 2010: Ny styrmodell vid Stockholms universitet planeras träda i kraft.

• Våren 2011: Institutionsförändringar sker. (Vissa undantag kan förekomma på grund av svårigheter att finna lämpliga lokaler.)

• Augusti 2011: Nya lärarutbildningen startar.

4

Universitetsnytt 2/2010

Kommentarer Hanna Sjögren

HannaSjögren,studiebevakare för lärarutbildningen vid Stockholms universitets studentkår är positiv till att lärarutbildningen stramas upp och blir tydligare.

– Dagens lärarutbildning präglas av en sådan mångfald av ämneskombinationer och val att utbildningen är svår att överblicka för studenterna. Fyra lärarexamina, fasta ämneskombinationer och examensrättstillstånd för lärosätena tror jag är ett steg i rätt riktning.

Hon skulle gärna se att lärarexamen också skulle leda till generell, akademisk examen för att underlätta övergången till forskarstudier.

– En lärarexamen får inte leda till en återvändsgränd för studenter som vill gå vidare och forska.

Hanna Sjögren säger också att detär synd att utbildningen till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem förkortas, liksom utbildningen till yrkeslärare.

Att förkorta utbildningen leder knappast till ökad kvalitet, enligt henne.

– Sammantaget är vi från studenthåll positiva till att Stockholms universitet arbetar fram en ny lärarutbildning. Vår förhoppning är att utbildningen ska bli tydligare och lättare att påverka för studenterna.

Stefan Nordlund

Förslaget om utbildningen för grundlärare F1-3 var en stor besvikelse, säger Stefan Nordlund, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten. Förslaget innebär, enligt honom, att blivande lärare kommer att ha en otillräcklig utbildning i naturvetenskap.

– Samtliga F1-3 lärare ska enligt förslaget få en gedigen utbildning i ”läsa, skriva, räkna”, vilket är bra, men sen ska endast en termin totalt ägnas åt NO och SO. Lite hårddraget skulle man kunna säga att dessa lärare ska kunna inget om allt i NO/SO.

I de diskussioner som förts inom fakulteten har en specialisering för lärarna på antingen NO eller SO varit det främsta alternativet. Det innebär att en NO -inriktning skulle innehålla en termin NO, vilket skulle kunna ge en rimlig kunskaps- och förståelsegrund för att läraren ska känna trygghet i sin undervisning.

– Propositionens förslag står i bjärt kontrast till den påstådda satsningen på att öka intresset för naturkunskap och teknik. Dessutom är det en gåta för mig hur lärare med denna utbildning ska ha tillräckliga kunskaper för att undervisa enligt de läroplaner i NO som är under utarbetning, säger Stefan Nordlund.

Gunnar Svensson

Propositionen lämnar många för universitetet viktiga frågor obesvarade, till exempel om ämneskombinationer för ämneslärarexamen, säger Humanistiska fakultetens dekanus Gunnar Svensson. På en punkt anser han dock att regeringens förslag är bättre än utredningens. Utredningen menade att lärarutbildningen ska ge studenterna såväl en lärarexamen som en generell examen, medan regeringen i sitt förslag uttrycker den motsatta åsikten.

– Vid flera institutioner inom Humanistiska fakulteten har denna fråga varit föremål för upprörda diskussioner, där flera hävdat att lärarprogrammet/lärarprogrammen (i såväl den nuvarande som den föreslagna utformningen) inte ger utrymme för tillräcklig ämnesmässig fördjupning för att motivera en generell examen.

Kåre Bremer

– Även om det finns mindre lyckade inslag ger propositionen oss nya möjligheter att skapa en mera specialiserad lärarutbildning och att slutgiltigt integrera lärarutbildningen i universitetets fakulteter och institutioner, säger rektor Kåre Bremer.

TEMA: L äRARUTB I LDN I NG

Förslag till förändrad organisation vid universitetet I mars lämnades förslag om framtida ledning, beslutsstruktur och samordning av lärarutbildningen samt hur institutionerna ska se ut. Beslut fattas av universitetsstyrelsen i maj.

Förslaget från beredningsgruppen för den

framtida lärarutbildningen vid universitetet innehåller några större organisationsförändringar inom lärarutbildningen, men mycket behålls också intakt. Enligt Anders Gustavsson, som ingår i beredningsgruppen och är ordförande i Lärarutbildningsnämnden och vicerektor vid universitetet, kommer troligen styrmodellen att förändras först, sannolikt från årsskiftet 2010/2011.

Den exakta tidsplanen fastställs senare.

– Skälet till att vi föreslår en organisationsförändring är att vi vill skapa den bästa möjliga miljön och organisationen för den nya lärarutbildningen, som startar hösten 2011. Vi har länge haft en ganska tydlig idé om att vi vill integrera lärarutbildningen så långt det går i fakulteternas verksamhet men hindrats av den gällande högskolelagen, säger Anders Gustavsson.

Det innebär att lärarutbildningarna ska genomgå flera stora förändringar under 2011.

– Man kan alltid fundera över när en förändring ska ske och det kan vara frestande att vilja skjuta på den interna omorganisationen. Samtidigt befinner vi oss i ett unikt bra läge för att införa en ny styrmodell, med erfarna dekaner som har stor erfarenhet av lärarutbildningen. Väntar vi finns risken att vi måste införa ny styrmodell med nya fakultetsledningar. I något fall kan dock institutionsförändringar behöva vänta tills nya lämpliga lokaler finns tillgängliga, säger Anders Gustavsson.

Beredningsgruppen föreslår att Lärarutbildningsnämnden avskaffas och att fakultetsnämnderna tar över merparten av nämndens ärenden. En ledningsgrupp, bestående av en ordförande, de fyra dekanerna och två studentrepresentanter ska besluta i strategiska och övergripande frågor.

– Vi anser att det blir en mer effektiv styrning av lärarutbildningen. Hittills har Lärarutbildningsnämnden och fakultetsnämnderna delvis arbetat med samma saker. Lärarutbildningsnämnden har också haft ytterst begränsad beslutsrätt. Självklart finns det behov av en stark samordnande

kraft för lärarutbildningen även i framtiden och då förefaller en liten grupp bestående av dekanerna, ledd av ordförande med särskilt ansvar för lärarutbildningen, vara en utmärkt lösning, säger Anders Gustavsson.

VFU-utskott

Till ledningsgruppen knyts, enligt förslaget, ett VFU-utskott som ska fatta beslut som rör den löpande hanteringen av VFU-frågorna.

Ett samverkansråd skapas för att ge förutsättningar för regionens kommuner att medverka i planering och utformning av lärarutbildningen.

VFU -sekretariatet och lärarfortbildningen inordnas i andra förvaltningsenheter och den placeringen kommer att utredas i särskild ordning. När det gäller VFUverksamheten föreslår beredningsgruppen en modell där studentservice sköts av Studentavdelningen medan det pedagogisk-didaktiska ansvaret ligger på fakultetskanslierna. Som stöd till ledningsgruppen ska finnas en central kanslifunktion vid Planeringsenheten och en kommunikationsfunktion vid Kommunikationsenheten. Lärarutbildningskansliet läggs ner och fakultetskanslierna förstärks istället med personal som ska hantera lärarutbildningsfrågor inom fakulteten.

Förstärkning och integration

De utbildningsvetenskapliga institutionerna som endast inrättades på tre år vid integrationen av lärarutbildningen i universitetet 2008 ska, enligt förslaget, delas och integreras med andra näraliggande forsknings- och utbildningsmiljöer. Syftet är, enligt Anders Gustavsson, att skapa starka och hållbara enheter för organisationen av lärarutbildningen.

Den allmändidaktiska delen av Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete föreslås integreras med Pedagogiska institutionen i en ny enhet, vars namn utreds vidare. Den övriga delen integreras med Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Den nuvarande Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot

humaniora och samhällsvetenskap delas upp i nya enheter inom de två berörda fakulteterna.

– Tanken är att skapa ämnesdidaktiska nav som bäst främjar den ämnesdidaktiska utvecklingen inom respektive fakulteter, säger Anders Gustavsson.

Fritidspedagogutbildningen och lärarutbildningen inom det praktisk-estetiska området, vid nuvarande Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, föreslås bli integrerad med barnoch ungdomsvetenskap och utbildningen av förskollärare.

Utbildningen av yrkespedagoger delas upp så att vårdpedagogik integreras med de vård- och omsorgsinstitutioner som kommer att flytta till Albanoområdet, medan övrig yrkespedagogik integreras med den nya Institutionen för pedagogik och didaktik.

– Fakulteterna har noga sett över institutionsfrågorna och vi i beredningsgruppen anser att verksamheten har allt att vinna på att ha mer renodlade och starkare institutioner, säger Anders Gustavsson.

En särskild riskanalysgrupp har även tillsatts för att analysera risker och se vad som kan göras för att minimera eventuella negativa effekter för personalen med anledning av förslaget om organisationsförändring. Gruppen leds av Per Fahlstedt vid Personalavdelningen. Huvudskyddsombud samt student- och doktorandrepresentanter ingår i gruppen, liksom en arbetsmiljökonsult från företagshälsovården.

Den 28 maj kommer troligen universitetsstyrelsen att fatta beslut om den nya organisationen och styrmodellen för lärarutbildningen. n TExT: CECILIA PARKERT

www.sv.se/anstalld/lararutbildningsutveckling u

Universitetsnytt 2/2010

5

TEMA: L äRARUTB I LDN I NG

Lärarutbildning i några andra länder Lärarutbildningen är även omdebatterad och genomgår reformer i andra länder. Vi har tittat litet mer på hur det ser ut i Norge, Finland och vid ett amerikanskt universitet.

Norge

I Norge antas närmare 8 000 nya studenter varje år. Det finns 32 lärosäten som ger lärarutbildning, varav sju är universitet.

Høyskolen i Oslo är störst, under 2008 antogs 852 nya studenter. Den generella lärarutbildningen hade en jämn tillströmning av nya studenter fram till och med år 2005, sedan har antalet nya studenter minskat med 26 procent.

Som en led i den stora kvalitetsreformen som innebar en anpassning till Bolognamodellen reformerades lärarutbildningen 2001/2002. Där betonades studentmedverkan, inlärningsbaserade arbetsformer, nya metoder för utvärdering, tätare uppföljning av studenter, nytt betygssystem och krav på internationalisering.

Stortinget, parlamentet, fattade beslut om att införa en ny lärarutbildning under 2001/2002, där pedagogik, norska och matematik blev obligatoriska i allmänlärarutbildningen med 30 ECTS -poäng var.

Kristendom, religion och livssynskunskap

Høyskolen i Oslo utbildar flest lärare i Norge.

6

Universitetsnytt 2/2010

omfattar 20 ECTS -poäng och det krävs även 10 poäng i grundläggande läs-, skriv- och matematikkunskaper. I lärarutbildningen är 120 ECTS -poäng obligatoriska och av de valfria 120 poängen ska 60 vara inom ett skolämne och 60 inom ett skolrelevant ämne. Praktiken är integrerad och omfattar minst 20 arbetsveckor.

Trots att det enbart är sex år sedan reformen trädde i kraft så beslutade Stortinget 2009 om en ny reform av lärarutbildningen.

Dagens generella fyraåriga lärarutbildning ger formell kompetens för att arbeta inom grundskolans samtliga årskurser. Men en så bred utbildning skapar inte utrymme för den fördjupning som krävs för att undervisa. För att komma till rätta med det har Stortinget föreslagit ett antal förändringar.

En är att införa en differentierad grundskollärarutbildning. För årskurs 1–7 ska de blivande lärarna fördjupa sig inom fyra ämnen, där norska och matematik är obligatoriska.

För årskurs 5-10 rör det sig om tre undervisningsämnen på 60 ECTS -poäng vardera.

Förslag finns också om ett nytt obligatoriskt pedagogikämne, Pedagogik och elev-

kunskap, på 60 ECTS -poäng. Andra förslag är en bättre organiserad praktik för studenterna, en utredning av om en femårig lärarutbildning bör inrättas, att etablera en forskarskola inom lärarutbildningen samt att inrätta 800 studieplatser på masternivå inriktade mot grundskolan. Flera centra med framstående undervisningsmiljöer ska också utses efter en ansökningsprocess.

Öka intresset för lärarutbildning

Många högskolor önskade mer tid för att genomföra lärarutbildningsreformen. Regeringen har dock beslutat att sökanden till lärarutbildningen redan under 2010 måste välja om de ska ansöka till inriktningen mot grundskolan årskurs 1-7 eller årskurs 5-10.

Många ser nu med spänning på hur fördelningen ska bli av sökande till de två inriktningarna. Departementet förutspår en fördelning på 60 respektive 40 procent. Men många lärosäten tror det blir omvänd fördelning och säger att de inte har tillräckliga resurser för den snabba förändring som nu sker av utbildningen.

Stortinget har också beslutat om åtgärder för att öka intresset för lärarutbildningen och särskild finansiering för dessa. Bland annat har en nationell rekryteringskampanj startat (GNIST 2010) som ska resultera i att sökandesiffrorna ökar med 20 procent.

Avskrivning av studielån för de som studerar vissa ämnen ska också genomföras och ett mentorskapsprogram startar för alla nyutexaminerade lärare.

Regeringen befarar att det kommer att saknas upp till 10 000 lärare fram till 2020, främst beroende på kommande pensionsavgångar. Kommunerna har därför börjat uppsöka nya lärare och erbjuda dem hög ingångslön och andra förmåner, som vidareutbildning och uppföljning.

TEMA: L äRARUTB I LDN I NG

medan de som ska undervisa på högre nivå läser 35 ECTS -poäng.

Klassläraren kan ”läsa upp sig” till ämneslärare genom att ta 60 högskolepoäng i ett ämne. Ämneslärare kan å andra sidan skaffa sig behörighet som klasslärare genom att läsa undervisningsämnen för grundskolan.

Dessutom finns en speciallärarutbildning på fem år som sker integrerat med den andra utbildningen antingen som påbyggnad på kandidat- eller masterutbildning som klasslärare eller ämneslärare.

Stark tonvikt läggs i utbildningen på integration av teori och praktik. Forskning är en del av studierna för blivande klasslärare, både på grundnivå och avancerad nivå. Egna övningslokaler finns för lärarkandidaterna där handledarna är forskare.

Exellenscenter

Helsingfors universitet

Finland

I Finland är det populärt att utbilda sig till lärare. Universiteten kan välja bland de mest begåvade och mest motiverade sökande.

Lärarrollen i Finland kännetecknas även av en stor självständighet, inte minst i klassrummet. Ett generellt intryck från den finska skolan är också att det är mindre stök i skolan och större intresse för lärande, än i de andra skandinaviska länderna.

För att bli lärare krävs femåriga masterstudier. Sedan 1979 sker utbildning av lärare vid universiteten, där även förskollärare utbildas. Yrkesutbildning ges av yrkeshögskolorna. Elva universitet erbjuder lärarut-bildning men antalet föreslås minska till åtta. Lärarprogrammet är starkt professionsinriktat med ämnen som pedagogik och psykologi för inriktningen mot grundskola och inriktat på ämneskunskaper för undervisning inom gymnasiet.

Inom utbildningen av klasslärare sker undervisningen under det första året i moduler i sex ämnen med stor bredd. Inom pedagogik läser studenterna som ska bli lärare på grundskolenivå 25 ECTS -poäng pedagogik

Myndigheten för utvärdering av högre utbildning, FINHEEC , har utvärderat lärarutbildningen sedan 1999 genom de ansökningar till excellenscenter som gjorts. Särskilda resurser ges till de miljöer som väljs ut. Dessa har även i uppdrag att sprida ”best practice” från sin lärarutbildning till andra utbildningar och därigenom öka kvaliteten inom hela den finska lärarutbildningen.

FINHEEC har fått in 44 ansökningar. Av dessa blev tio utvalda till excellenscenter. Urvalskriterierna var pedagogisk kompetens hos lärarna, en samlad bedömning av betygen, kopplingen mellan forskning och lärarutbildning, inslag av praktik och omfattning av internationellt samarbete.

Under perioden 2003–2006 fanns VOKKE -projektet som skulle säkerställa den nationella samordningen av Bolognaprocessen med en femårig masterexamen. Projektet samordnades av fakulteten för beteendevetenskap vid Helsingfors universitet.

Det finländska utbildningsdepartementet har skattat det framtida behovet av lärarutbildning. En rekommendation utifrån detta är att man bör flytta utbildningskapacitet från de nordöstra delarna av landet till huvudstadsregionen, beroende på regionala befolkningsförändringar. En ny utmaning för Finland är också det växande antalet invandrare. I år har cirka 11 procent av eleverna invandrarbakgrund, jämfört med 6 procent under 2002. År 2025 uppskattas nästan 25 procent av eleverna i skolorna vara invandrare.

USA

I USA finns ingen nationell, enhetlig lärarutbildning utan det varierar från delstat till delstat. Naturligtvis finns det likheter men i grunden betraktas all utbildning som en intern angelägenhet.

Lärarutbildningarna vid det statliga California State University at Berkeley tillhör landets toppinstitutioner och erbjuder ett fåtal specialiserade tvååriga masterprogram – med inriktning mot forskning – för de allra bästa studenterna. Kravet för att antas är en grundexamen som i USA:s fall är på fyra år. Det är mycket hård konkurrens om platserna. Vid UC Berkeley examineras endast ett hundratal studenter per år medan den stora majoriteten av lärarstudenter får sin utbildning vid andra kaliforniska universitet och så kallade ”Community Colleges” (mellan gymnasieskola och högskola).

Kalifornien är den tredje största delstaten och har högst andel invandrare. På UC Berkeley har man jobbat länge med anpassningen av lärarutbildningen till det mångkulturella samhället. Ett exempel är masterprogrammet Multicultural Urban Secondary English (MUSE).

Men på senare år har delstatens exklusiva rätt till utbildning börjat ifrågasättas.

Ett första steg mot ett mer enhetligt system är att alla 50 stater har gått ihop och bildat organisationen Council of Chief State School Officers. Syftet är att enas om en minsta gemensam nivå när det gäller lärandemål.

Den stora utmaningen är att komma till rätta med de kunskapsskillnader som finns mellan men också inom varje delstat.

– Problemet är att många elever som kommer från fattiga familjer med annat modersmål än engelska inte klarar kunskapsmålen. Redan när de börjar skolan vid fem års ålder har de halkat efter, säger Richard Sterling som är chef för utbildningsprogrammen vid Graduate School of Education.

Han ser ett stort behov av att standardisera utbildningarna i USA, men utsikterna att lyckas bedömer han som små. n TExTER: JAN PETTER MYKLEBUST OCH ALLAN ERIKSSON (OM USA) FOTO: SARA JOHANNESSON (HIO), HELSINGSFORS UNIVERSITET OCH ALLAN ERIKSSON

Universitetsnytt 2/2010

7

UTB I LDN I NG

Öppet hus lockade drygt 3 000 besökare Den 9 mars anordnades vårens upplaga av Öppet hus. Drygt 3 000 besökare kom för att få veta mer om möjligheter till studier.

I Södra huset fanns en lång rad av informa-

tionsbord, bemannade av studenter och studievägledare med blå universitetsbanderoller över bröstet. 61 utställare fanns på plats, allt från filosofi och språk till juridik och möjligheter att kombinera studier med elitidrott (Sport Campus Sweden). Studentkåren fanns också på plats och det var också informationsbord om bland annat möjligheter till utlandsstudier.

Flera korta seminarier anordnades också.

Det handlade till exempel om hur det är att läsa juridik och om lärarutbildningen samt om möjligheter för studenter med funktionshinder.

På andra sidan fältet, i Geovetenskapens hus, visade de naturvetenskapliga utbildningarna upp sig. På traditionellt vis bjöds även i år på semlor vid denna öppet hus tisdag, 900 var beställda. Här fanns information om utbildningar inom bland annat fysik, biologi, miljövetenskap och kemi. Det gavs också korta föreläsningar om hur det är att studera olika ämnen. Dessutom anordnades en paneldiskussion med alumner som berättade om sina erfarenheter från universitetet och arbetslivet. De gav råd och tips till studenterna bland annat om vad som är viktigt att tänka på när man väljer utbildning.

Lina Söderlind, doktorand i zoologi, stod vid ett informationsbord för biologi. De frå-

I Södra huset fanns institutionerna på rad och i Geovetenskapens hus bjöds på semlor. gor hon fick handlade främst om man får jobb efter utbildningen och vad det är för slags jobb. Det kom också en hel del generella frågor om hur det är att vara student.

Närmare 2 800 besökare kom till Södra huset, och av dem gick cirka 800 på något av seminarierna. Ungefär 700 personer besökte Geovetenskapens hus. Eftersom många var på både ställena så blev den totala besöks-

Enkät Vad tycker du om Öppet hus?

Fre Hagos, Brännkyrka gymnasium, hade tagit informationsmaterial om bland annat lärare, fritidspedagog, socionom och journalist.

– När jag ställde frågor om olika ämnen berättade de på ett enkelt sätt.

Det är kul att komma hit!

8

Universitetsnytt 2/2010

Rosanne Hallgren, Bromma gymnasium, tog broschyrer om teater- och litteraturvetenskap och var på väg för att få information om biologi.

– Jag har fått bra svar här. Helst vill jag läsa i Stockholm.

siffran drygt 3 000 personer.

– Dagen var bra, solen värmde och besökarna var duktiga på att ställa frågor. Alla utställare arbetade intensivt under hela dagen, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som ansvarade för Öppet hus. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO

Stort intresse för Future Friday Närmare 800 gymnasieelever besökte årets Future Friday i Kista. Evenemanget som ska inspirera ungdomar att välja en karriär inom IT gick av stapeln den 12 mars. Arrangörer var Institutionen för data- och systemvetenskap, KTH och Kista Science City, som tillsammans med ett trettiotal företag bjöd på upplevelser och visade framtiden inom IT.

UTB I LDN I NG

Marie studerade i Grekland Inom utbytesprogrammet USI finns möjlighet att studera i flera Medelhavsländer. Marie Nenzén tog chansen och åkte till Grekland.

Marie Nenzén åter i Stockholm.

Medelhavet breder ut sig från den lilla

kuststaden Nafplion i södra Grekland. Solen strålar och värmekontrasten till Sverige blir mer påtaglig för varje utomhusbad. Men i

Nafplion väntar inte bara azurblåa vatten och skinande sol.

– Det var ett komprimerat schema så det gällde att verkligen planera och jobba bra, säger Marie Nenzén som avslutat kursen ”Vattenresurshantering i tid och rum – fokus Grekland”, som ges inom USI (Universitet i samverkan för internationalisering).

– Jag valde att läsa via USI för att få chansen att omsätta den teori jag lärt mig till praktik. Det ges inte många kurser med den möjligheten. Jag tror också att det ger väldigt mycket mer att få vara utomlands och samarbeta med människor från olika kulturer för att man ska kunna göra jämförelser och få nya perspektiv.

Men det visade sig inte alltid vara lätt att göra fältstudier i ett annat land. Maries grupp hade från början tänkt göra en analys av framtidsplanen för hamnområdet i Nafplion, men någon plan fanns helt enkelt inte. Istället för en analys av den ickeexisterande framtidsplanen bestämde sig gruppen till slut för att göra en egen vision för hamnområdet.

Förutom möjligheten att få använda sina teoretiska kunskaper praktiskt är utbytet

Fakta Information om USI USI – Universitet i samverkan för internationalisering är ett kurssamarbete mellan de stora svenska universiteten och de svenska Medelhavsinstituten. Inom USI ges kurser på avancerad nivå med fältstudier en till två veckor vid något av instituten i Aten, Rom och Istanbul. Långt gångna planer finns på att utvidga samarbetet till att även gälla Svenska institutet i Alexandria. Kurserna är tvärvetenskapliga och kan sökas av alla med kandidatexamen. Mer information om kurserna och vid vilka lärosäten man söker respektive kurs finns på www.usi-master.se.

med de andra studenterna det Marie främst bär med sig efteråt. Kursen i resurshantering är tvärvetenskaplig och de medverkande studenterna kom från helt olika kulturer och studiebakgrunder.

– I min grupp var vi två svenskar, en tjej från Iran och en kille från Lettland. Den nya miljön gjorde att vi fick jättebra sammanhållning och kunde ha väldigt bra utbyte av varandra – alla hade erfarenheter från sina egna länder som hjälpte till när vi skulle förstå situationen i Grekland. Alla borde få chansen att läsa en sådan här kurs. Man lär sig nästan mer än under en hel termin. n TExT: ANDREAS BERGFELDT FOTO: ORASIS FOTO

Avgifter för utländska studenter 2011 Regeringen har till riksdagen lämnat pro-

positionen Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter. Där föreslås bland annat att studieavgifter införs höstterminen 2011 för studenter utanför EU/EES -området.

– Utbildning är numer en global marknad. På den marknaden bör Sverige konkurrera genom att erbjuda utbildningar av hög kvalitet, inte genom att bjuda på gratis utbildning, säger högskole- och forskningsminister Tobias Krantz i ett pressmeddelande.

Avgifterna kommer att gälla för studenter utanför EU/EES -området. Universitet och högskolor ska själva bestämma hur hög

avgiften ska vara utifrån principen om full kostnadstäckning.

I samband med att avgifter införs föreslår regeringen att två stipendiesystem sjösätts.

Det ena, som till en början omfattar 30 miljoner per år, riktar sig till studenter i de 12 länder som Sverige har långsiktigt biståndssamarbete med. Stipendierna kommer att administreras av Svenska institutet.

Det andra stipendiesystemet som 2011 omfattar 30 miljoner och från och med 2012 kommer att vara 60 miljoner per år riktar sig till särskilt kvalificerade studenter.

Pengarna kommer att fördelas till universitet och högskolor som därefter själva fördelar stipendierna till studenter.

– Utländska studenter är en tillgång för den svenska högskolan. Genom att vi slutar bjuda alla, även de som kan betala, på gratis utbildning kan vi nu satsa särskilt på studenter från våra biståndsländer och på särskilt duktiga studenter, säger Tobias Krantz.

I ett inlägg på sin blogg skriver rektor Kåre Bremer att han tror det nya systemet blir till nackdel för svensk högre utbildning då det internationella inslaget kommer att minska. De eventuella besparingar som görs när avgifterna införs uppmanar han att Tobias Krantz ska satsa på en höjning av studentpengen. n TExT: PER LARSSON

Universitetsnytt 2/2010

9

UTB I LDN I NG

Juridiska aspekter på digital undervisning Digital teknik och internet erbjuder nya möjligheter för lärare.

Samtidigt väcks frågor om lärarnas rättigheter.

Sanna Wolk är doktor i immaterialrätt, en

forskningsgren som bland annat omfattar upphovsrätten. Tillsammans med Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik, och Laura Carlsson, docent i arbetsrätt, driver hon ett forskningsprojekt som ska redogöra för juridiska frågeställningar som uppstår vid undervisning i digitala miljöer. Ämnet är högaktuellt och engagerande. Det märker Sanna Wolk inte minst genom alla frågor från lärare vid lärosäten i hela Sverige.

En viktig fråga är vad som händer med lärarnas upphovsrättsligt skyddade föreläsningar och undervisningsmaterial i den digitala miljön. I Sverige finns inte någon lagreglering om arbetstagares upphovsrätt, med undantag för datorprogram, och det finns inte heller någon särskild bestämmelse om högskolelärares upphovsrätt. Det har helt enkelt inte funnits skäl att särskilt reglera lärares rätt. I den juridiska litteraturen råder dock enighet om att utgångspunkten, enligt sedvana, är att det är läraren och inte högskolan, som har upphovsrätten till sina föreläsningar, undervisningsmaterial, läroböcker med mera. Den sedvana som utvecklats inom högskoleområdet kan benämnas som ett upphovsrättsligt ”lärarundantag”.

På senare tid har arbetsgivaren börjat ompröva sedvanerätten genom att åberopa arbetsgivarens rätt att leda arbetet. Det kan bland annat handla om krav från arbetsgivaren att läraren ska låta föreläsningarna spelas in och läggas upp på internet, trots att det kan uppfattas som integritetskränkande och att läraren har upphovsrätten till föreläsningarna.

– Det har blivit allt viktigare för ledningen att locka så många studenter som möjligt med en välutvecklad digital miljö för att få in pengar till lärosätet. Det gör att man glömmer bort hur utsatt läraren är, säger Sanna Wolk.

Den nya synen på digitalt undervisningsmaterial har även påverkat arbetsgivarens inställning till mer traditionellt undervisningsmaterial i pappersform. 2007 fattades ett lokalt beslut vid Stockholms universitet enligt vilket universitetet har rätt till all form

10

Universitetsnytt 2/2010

av undervisningsmaterial. Ett år senare upphävdes beslutet. Men andra högskolor har antagit särskilda riktlinjer om upphovsrätten till lärares undervisningsmaterial.

Får inte lägga på You Tube

Om arbetsgivaren har rätt att tvinga lärarna att få sina föreläsningar filmade och upplagda på kurswebben må vara oklart. Däremot är den upphovsrättsliga utgångspunkten att studenter har rätt att filma eller göra en ljudupptagning av en föreläsning, men studenterna får bara använda den för eget bruk och till exempel inte lägga upp föreläsningen på You Tube, enligt Sanna Wolk. Vill inte läraren bli inspelad, måste läraren säga till när undervisningen börjar. Däremot får inte läraren beslagta studentens inspelningsutrustning. Det kallas egenmäktigt förfarande och är ett brott. Inte heller får man avvisa en student som vägrar avsluta inspelningen. I så fall måste väktare tillkallas.

Läraren har upphovsrätt till sitt utbildningsmaterial, men så fort man är klar att ta med sitt material till föreläsningssalen räknas det som en upprättad och därmed allmän handling enligt offentlighetsprincipen.

Vem som helst har därför rätt att begära ut

den från universitetet. Det finns dock inget krav på att den ska lämnas ut digitalt. Den som lägger ut den upphovsrättsligt skyddade allmänna handlingen på nätet utan upphovsmannens samtycke begår ett upphovsrättsintrång. Men även om man misstänker att den som kräver ut handlingen kommer att missbruka upphovsrätten kan högskolan inte vägra att lämna ut den.

Deltagarna i forskningsprojektet kommer också att ta hänsyn till integritetsaspekter i den digitala miljön. Integritetsskyddet är starkt på internet. Enligt personuppgiftslagen måste man ge sitt samtycke till att ens personuppgifter sprids på internet. En filmupptagning av en föreläsning räknas som en personuppgift och det kan också vara fråga om känsliga personuppgifter eftersom den avslöjar sådant som föreläsarens kön, etniska tillhörighet och hälsotillstånd. Även diskrimineringslagstiftningen kan komma att aktualiseras.

– Vi kan inte stoppa den digitala utvecklingen, men det måste finnas en balans mellan lärarnas intressen och arbetsgivarens intressen, säger Sanna Wolk. n TExT: STAFFAN wESTERLUND FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Att filma en föreläsning är okej, men inte att lägga ut filmen på You Tube.

UTB I LDN I NG

Resursstark forskarskola för humanister Forskarskolan i estetiska vetenskaper samlar humanister från olika discipliner.

Man kan knappast anklaga doktoran-

derna för ytlighet. En forskar om intentionalitetsbegreppet i konsten – om det spelar någon roll för ett konstverk vad konstnären egentligen menar. En annan forskar kring musikaliteten i Strindbergs kammarspel. En tredje gräver ner sig i en okänd författare från romantiken. En fjärde övervintrar i New York för att undersöka dragkulturen. En femte studerar barnlitteraturen före 1800-talet.

Vi befinner oss på forskarskolan i estetiska vetenskaper. Det är den mest påkostade doktorandutbildningen inom Humanistiska fakulteten. Förutom doktorandernas löner finns resurser att göra regelbundna utlandsresor, besöka konferenser samt att bjuda in internationella höjdarnamn.

För professor Willmar Sauter, utbildningsansvarig för forskarskolan och med ett långt liv i den akademiska snålvinden, är det första gången han har pengar att göra det han vill med en utbildning. Pengarna kommer från regeringens satsning på forskarskolor från decenniets början. När forskarskolan i romanska språk upphörde 2006 övergick medlen, 10 miljoner per år, till den nya forskarskolan i estetiska vetenskaper. Men det är inga praktiker som forskar, inga dansare eller skådespelare, utan en samling högkvalitativa akademiker. 200 tävlade om 20 platser.

– Vi har fått en oerhört kompetent grupp doktorander. Dansare och andra praktiker var välkomna att söka men de har inte samma akademiska inriktning på sin forskning, säger Willmar Sauter.

Resandet viktigt inslag

Det som gör gruppen till en forskarskola och inte bara en samling begåvade doktorander är alla gemensamma seminarier och den flitiga internationella verksamheten. Det ordnas ständigt seminarier. Pengar för internationalisering från Vetenskapsrådet gör att man kan åka till konferenser och seminarier runt om i världen. Nyligen var man på konstbiennalen i Istanbul. Året innan i New York.

– Resandet är ett viktigt inslag Det går lik-

som inte att ta konstbiennalen i Istanbul hit.

Vetenskapsrådets pengar har betytt mycket, men ansvariga för andra utbildningar som inte är lika privilegierade bör tänka på att avsätta medel för internationalisering.

Men vad ska forskningen användas till?

– Därför att estetik finns överallt omkring oss och den påverkar oss. Om vi nonchalerar den så reduceras livet och människorna till funktioner, säger Willmar Sauter.

Anežka Kuzmiková är litteraturvetare och doktorerar vid forskarskolan på att undersöka de mekanismer i litterärt gestaltande som gör att läsaren slukas upp av texten och kliver in i textens fiktiva värld.

– Vi försöker hitta kopplingar till varandras forskning i seminarierna. Det är inte alltid det fungerar, men det är ofta värdefullt att få frågor från någon som forskar om något annat men vars forskning kretsar kring frågeställningar om konst och estetik. Dessutom är det en bra tankeverkstad.

Ibland kan det bli en inflammerad debatt eftersom det finns metodologiska spänningar mellan projekten, men jag upplever att det är relativt lite konkurrens mellan oss. Det passar mig för jag är inte en person som motiverar mig genom konkurrens med andra.

Julia Habetzeder, som skriver en avhandling om den dansande mannen som motiv inom den romerska kultursfären, understryker att gruppen är styrkan vid forskarskolan och att det finns forskare från olika discipliner.

– Jag forskar om antikens kultur och samhällsliv och skulle förmodligen inte få lika mycket kontakt med doktorander inom andra humanistiska ämnen om det inte vore för forskarskolan. Det finns inte så många mötesplatser vid universitetet och spontana möten uppstår sällan. Inom forskarskolan träffar vi varandra regelbundet i fyra år och det skapar starka nätverk.

Den 25–26 februari arrangerade forskarskolan ett internationellt symposium om estetik och historia med fyra offentliga föreläsningar. n TExT: THOMAS HELDMARK FOTO: ORASIS FOTO/MÅ u

www.foest.su.se

Universitetsnytt 2/2010

11

FORSKN I NG

Arkeologi om vår egen tid Arkeologer ägnar sig inte längre bara åt att gräva ut forntida gravfält och boplatser, nu intresserar man sig även för sentida lämningar – som övergivna flyktingläger och gamla bilskrotar.

Vilka tidsperioder ska egentligen arke-

ologisk forskning ägna sig åt? Traditionellt har arkeologin sysslat med lämningar från tider från före de skriftliga källornas tillkomst. Senare perioder har studerats av medeltidsarkeologer och historiska arkeologer. Lämningar från de senaste 150 åren har däremot sällan betraktats som arkeologiskt relevanta.

Under senare år har situationen förändrats och materiella lämningar från 1900talet uppmärksammas nu i allt högre grad,

Även en gammal bilskrot är arkeologiskt intressant.

12

Universitetsnytt 2/2010

såväl internationellt som inom svensk arkeologi. Professor Mats Burström vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur har bidragit till att etablera samtidsarkeologin som ett forskningsfält.

Samtidsarkeologi kan handla om studier av vitt skilda miljöer – allt från torpgrunder till industriruiner, hushållssopor och störtade flygplan. Som en del av undersökningarna ingår ofta inhämtande av lokalbefolkningens berättelser och minnen, samt studier av tillgänglig dokumentation i form av text och bild. De olika typerna av källor berättar ofta olika historier – ibland motsäger de rentav varandra. Det väcker intressanta frågor kring vad som formar människors minnen samt kring användandet av historia och arkeologi i stort.

Mats Burström ingår nu i en forskargrupp som inom ramen för ett nystartat forskningsprogram ska studera historiemedvetandet och dess förvandlingar. Tid, minne, representation: ett mångdisplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar heter ett stort forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond som leds av professor Hans Ruin vid Södertörns högskola. I den tvärvetenskapliga forskargrupp som knutits till programmet ingår forskare från sju svenska universitet, däribland flera från Stockholms universitet.

Upplägget är unikt i sin bredd. 24 företrädare från 13 olika ämnen samlas inom ramarna för programmet för att ta sig an stora övergripande frågor såsom: Vad är historia? För vem, om vem och av vem görs historia? I många ämnen tror man inte längre på en fast kunskapsteoretisk punkt från vilken historiskt vetande produceras. Projektet syftar till att starta en fördjupad dialog om frågeställningarna mellan de olika ämnena.

Mats Burströms delprojekt heter Det recenta som arkeologisk kategori, problem och möjlighet. Mats avser att utforska hur arkeologiämnet kan utvecklas bortom strikt tidsmässiga disciplingränser. En av hans utgångspunkter är hur vissa saker – de så

kallat recenta fynden – regelmässigt sorteras bort på utgrävningar.

– Varför anses vissa tider arkeologiskt relevanta men inte andra, undrar Mats.

Varför rensa bort vissa delar av en plats historia? Sentida lämningar kan vara nog så intressanta att studera, inte minst för att de ofta ger oss ett oväntat perspektiv på det nära förflutna.

Studie av kubansk raketbas

Mats Burström vill i sitt delprojekt förena teoretiska resonemang med den arkeologiska praktiken. Vilka fallstudier han kommer att genomföra är ännu inte bestämt.

Mats har tidigare bedrivit ett antal fältstudier och utgrävningar av sentida lämningar, bland annat av en sovjetisk raketbas på Kuba. Anläggningen, med kärnvapenbärande medeldistansmissiler, stod i centrum för världens intresse i samband med den så kallade Kubakrisen 1962. Fältarbetet syftade till att dels kartlägga de materiella spåren av basen, dels inventera lokalbefolkningens minnen. Utgrävningen resulterade i relativt få arkeologiska fynd, men lockade fram desto fler minnen. Berättelserna skiljer sig från historieböckernas skildringar av krisen och ger det storskaliga politiska skeendet ett mänskligt ansikte. Det visade sig också finnas mängder av lämningar från raketbasen spridda i de nära omgivningarna, nu kreativt återanvända av lokalbefolkningen.

Mats menar att det mest spännande med det nya forskningsprogrammet är mångfalden av ämnen, vart och ett med sin egen begreppsapparat och referensuniversum, som finns representerade.

– Det mångvetenskapliga är ofta retorik, säger Mats. Men här är det reellt. Det kommer att ge oss anledning att kritiskt reflektera över våra disciplingränser. De tillkom i en annan tid och kanske är gränserna i dag mer hämmande än utvecklande. n TExT: FELICIA MARKUS FOTO: MATS BURSTRÖM

FORSKN I NG

Viktig remissinstans vid lagstiftning Genom att vara en av universitetsvärldens flitigast anlitade remissinstanser bidrar Juridiska fakulteten till hur svensk lagstiftning utformas.

Innan riksdagen går till omröstning om ett

förslag från regeringen har förslaget gått på remiss till myndigheter, organisationer och enskilda vilka bereds möjlighet att yttra sig.

Stockholms universitet är en central remissinstans och de flesta remisser som kommer hit besvaras vid Juridiska fakulteten, på universitetets vägnar. 2009 kom cirka 70 remisser till Juridiska fakulteten, det är mer än en fördubbling jämfört med år 2007.

– Jag kan bara spekulera, men det beror troligen på att den sittande regeringen vill trycka igenom så många lagstiftningsärenden som möjligt innan mandatperioden är över, säger Emelie Nilsson som är chef på Juridiska fakultetskansliet.

De flesta remisser kommer först till Emelie Nilssons kollega, Karin Fransson.

Hon läser igenom sammanfattningen för att få en uppfattning om vilket ämnesområde frågan berör och lämnar förslag på lämpliga forskare till fakultetens dekanus, Said Mahmoudi. Det är han som fattar beslut om vem eller vilka som ska tillfrågas som remissskrivare.

När forskaren har skrivit klart yttrandet korrekturläses det av personalen vid fakultetskansliet. Said Mahmoudi gör den slutliga genomläsningen och granskar det juridiska innehållet. Det är inte den enskilde forskaren som står bakom yttrandet utan universitetet, men det är dekanus som på delegation skriver under yttrandet. Det är viktigt att hålla rågången mellan juridik och politik.

– Ibland kan man skönja att ett departement vill ha politisk tyngd åt ett lagförslag. Då svarar vi oftast som remissinstans att vi endast går in på de juridiska spörsmålen, säger Emelie Nilsson.

Kameraövervakning

En av fakultetens mest idoga remisskrivare är docent Ulrik von Essen eftersom den absoluta majoriteten av alla ärenden berör hans ämne, offentlig rätt. För närvarande jobbar han på en remiss om kameraövervakning.

Lagstiftning om kameraövervakning är ett aktuellt område där universitetet lämnar remissvar.

– Det är en fråga som många har en uppfattning om. Men jag lägger inga personliga synpunkter på innehållet utan tittar på det uteslutande från ett juridiskt perspektiv.

Ulrik von Essen förklarar att hans uppgift är att peka på ställen där lagförslaget krockar med annan lagstiftning eller där förslaget innehåller luckor. Det har hänt att han har avstyrkt ett förslag i sin helhet därför att det innehåller inkonsekvenser eller på grund av att begreppsanvändningen är juridiskt inkorrekt. För att undvika att så sker är det viktigt att jurister finns med redan på utredningsstadiet enligt Ulrik von Essen.

Varje år skriver han cirka åtta remissyttranden. Det varierar oerhört hur mycket tid en remiss tar i anspråk; vissa remisser är en sladdrig sak på 20 sidor medan andra remisser kräver att Ulrik von Essen närläser 400 sidor snårig juridisk prosa. Visst kan det vara kul att sätta sig in i ett nytt ämne

eller få en djupare förståelse för ett område som man är intresserad av. Men i huvudsak tycker Ulrik von Essen att remissarbetet är en, visserligen viktig, men ganska tråkig uppgift.

– Det är bra att vi forskare kan bidra till en bättre slutprodukt, men det är resurskrävande för Juridicum. Det är många arbetstimmar som går åt till remissyttranden, tid som annars hade ägnats åt forskning eller utveckling av undervisningen. Det här är en fråga som borde diskuteras ur ett anslagsperspektiv.

Han får medhåll från Emelie Nilsson.

– Det blir till en ond spiral när våra forskare inte får tid att forska. För departementen är det viktigt att vi ligger i forskningsfronten, annars får de inte den kvaliteten på remissyttrandena som de förväntar sig. n TExT: STAFFAN wESTERLUND FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Universitetsnytt 2/2010

13

FORSKN I NG

Ledande forskning om medeltida texter Inom forskningsprogrammet Ars edendi samlas forskare vid universitetet för att studera texter på medeltidslatin och grekiska.

Erika Kihlman är biträdande program-

ledare för Ars edendi vid Institutionen för franska, italienska och klassiska språk och entusiastisk över programmet: – Med hjälp av våra sponsorer har vi lyckats få framstående forskare inom klassiska studier hit till Stockholm.

Ars edendi (”konsten att redigera” på latin) fungerar som ett laboratorium för redigeringsfilologi med syftet att ge ut texter på medeltidslatin och grekiska. Projektet finansieras av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond under två fyraårsperioder med början i januari 2008. Vid institutionen sammanförs åtta forskare i latin och grekiska under ledning av professor Gunilla Iverson.

– Stockholms universitet har en långtgående tradition av expertis inom redigering av texter på medeltidslatin, säger Erika Kihlman. Ars edendi handlar inte bara om att producera utgåvor. Det innebär också dokumentation av vår metodik i arbetet med de texter som är särskilt utmanande för traditionella redigeringsmetoder. Vårt tillvägagångssätt innebär en kombination av teori och praktik.

Projektet, som är ett unikt initiativ inom klassiska studier i Sverige, har ett tydligt tvärvetenskapligt perspektiv eftersom forskarna arbetar med en användare i åtanke.

– Vi kommer att ta in musikologer, teologer, historiker med flera när vi arbetar

14

Universitetsnytt 2/2010

med utgåvorna för att vara säkra på att vi producerar texter som är användbara inom ett brett akademiskt område, förklarar Kihlman.

Ars edendi har även en starkt internationell framtoning. En nämnd har utsetts bestående av åtta ledande forskare från framstående institutioner såsom British Library, Harvarduniversitetet och Vatikanbiblioteket. Styrelsen träffas årligen med Ars edendis huvudgrupp och andra samarbetspartners.

I november anordnades en workshop i Stockholm med gäster från Zürich, New York och Antwerpen. Från Zürich kom den välkände medeltidslatinisten Peter Stotz, som också höll en så kallad Ars edendi Lecture. Hittills har fem sådana hållits.

Under 2010, eller i början av 2011, kommer en första volym med dessa föreläsningar att publiceras.

Inkludera yngre forskare

Ars edendi-projektet strävar även efter att inkludera yngre klassiska forskare allteftersom projektet blir ett nav för arbete inom området medeltidslatinsk och grekisk redigeringsfilologi. En forskare som dragit fördel av Ars edendi är Alessandra Bucossi, som kom till Stockholm för en forskningsanställning hos Ars edendi.

– Efter att ha doktorerat i Oxford och forskat i Washington var det en fantastisk

möjlighet att få komma till Stockholm. Ars edendi gav mig möjligheten att fortsätta med min forskning och träffa andra internationella medeltidsforskare. Jag är särskilt imponerad av hur programmet arbetar för att etablera Ars edendi som ett nätverk och föra samman medeltidsforskare som sysslar med texter på latin och grekiska.

Ars edendi har också visat sig vara en attraktiv partner för andra typer av samarbete, särskilt vid ansökningar om forskningsanslag från EU. Bland annat har Ars edendi varit med som partner i en ansökan om forskningsbidrag från HERA (Humanities in the European Research Area), ”Sharing Ancient Wisdoms”, som kommer att innebära digital publicering av ett antal viktiga medeltida verk. För den tekniska expertisen står King’s College i London. I december kom besked att ansökan beviljats bidrag.

I övrigt arbetar alla vidare på sina egna delprojekt och även på en mer konkret planering av den gemensamma slutprodukten – en handbok, både teoretisk och praktisk, om textutgivning av den typ av medeltida texter på latin och grekiska som Ars edendi arbetar med. n TExT: JON BUSCALL FOTO: ARS EDENDI

u

wwww.arsedendi.org

FORSKN I NG

Brett utbud vid barnkultursymposium Varje vårvinter arrangerar Centrum för barnkulturforskning ett symposium för att sprida aktuell forskning om barnkultur i samhället. Årets upplaga den 17–19 mars hade rubriken ”Kulturarvingarna, typ! Vad ska barnen ärva och varför?” och bjöd på ett späckat schema av öppna föreläsningar.

Föreläsarna delgav sina perspektiv och kunskaper på temat inom en mångfald av ämnen – allt från pedagogik och etnologi till musik och litteratur.

Efter varje symposium sammanställs en antologi med texter av föredragshållarna och sedan starten 1980 har det hunnit bli 43 trycksaker. Karin Helander, föreståndare för centret berättar att symposiet har breddats och öppnats upp för offentligheten alltmer år för år. Syftet med symposiet är att skapa en dialog mellan vetenskapssamhället och det praktiska kulturella och konstnärliga fältet.

Karin Helander hälsade välkommen och slog an tonen till årets tema genom att betona att kulturarv är ett mångtydigt begrepp, vilket ämnesbredden bland föreläsarna befäster. Inledningsföreläsaren Jonas Engman, universitetslektor i etnologi, lyfte även han fram problemen kring själva begreppet. Till exempel att vi använder ordet kulturarv i singular, att det är ett kulturarv, trots att mångfalden i samhället talar emot att kulturarv skulle vara något som svenskar skulle beskriva på ett och samma sätt.

Bland deltagarna fanns studenter och personal från Stockholms och andra universitet, men också många externa personer från skolor, bokförlag, museer och intresserad allmänhet i stort. Ett föredrag som lockade många åhörare var Magnus Perssons, docent och universitetslektor vid Malmö Högskola. Den intresseväckande rubriken ”Den heliga skriften. Läsrörelsen,

Universitetets forskare citeras mest

Nya filmer om ledande forskning Under våren kan du se ett antal nyproducerade filmer som ger inblick i Stockholms universitets ledande forskningsområden.

Först ut är området Astrofysik och partikelfysik. Jan Conrad, Sten Hellman och PerOlof Hulth, samtliga verksamma vid Fysikum, berättar om mysteriet med den mörka materian. Filmerna ser du på www.su.se/ forskning och på universitetets You tubesida (www.youtube.com/Stockholmsuniv).

Engelska versioner av filmerna hittar du på www.youtube.com/stockholmuniversity.

Vetenskapsrådet har gjort en analys av varför flera europeiska länder på senare år har fått fler citeringar i vetenskapliga publikationer, medan Sveriges nivå sedan länge har varit relativt konstant. Rapporten jämför Sveriges produktion av högt citerade publikationer med motsvarande produktion från tre andra länder: Danmark, Nederländerna och Schweiz. Dessutom jämförs svenska ämnesområden och lärosäten.

Den viktigaste slutsatsen är att Sverige producerar färre högt citerade publikationer än jämförelseländerna och det är framförallt publikationer utan internationellt samarbete där Sverige halkat efter. Sverige finns sedan länge på sjätte plats bland världens forskningsnationer, när man använder måttet medelcitering av vetenskapliga publikationer. Danmark, däremot, har passerat oss och de danska publikationerna citeras nu betydligt oftare än de svenska publikationerna.

Ser man till enskilda universitet i Sverige är det bara Stockholms universitet som når upp till danskarnas och holländarnas citeringsnivå med 32 procent över medelvärdet för databasen. Av svenska lärosäten följer

McDonalds och kulturarvet” utgick från McDonalds samarbete med Läsrörelsen, som har nästan tio år på nacken.

– Bokhappymeal paketeras som en vara tillsammans med snabbmat. Detta utgör en antites till bokens och läsandets långsamma njutning, vilket har skapat ett postmodernt läsfenomen, som exemplifierar hela samhällets ”marknadifiering”, menade Persson.

I publiken satt Elisabeth Reslund, som var ansvarig för McDonalds samarbete med Läsrörelsen. Hon förklarade att anledningen till samarbetet var att nå de småbarnsföräldrar som inte går till bibliotek eller bokhandlar. Hennes uttalande ”Väck mig mitt i natten och jag försvarar detta beslut!” fick avsluta föreläsningen. n TExT: CAROLINA EEK

sedan Karolinska Institutet (21 procent över medelvärdet) och Sveriges lanbruksuniversitet (20 procent).

Forskning om miljökonsekvenser av klimatförändring Naturvårdsverket satsar närmare 40 miljoner kronor på ett sexårigt forskningsprogram, CLEO (Climate Change and Environmental Objectives). IVL Svenska Miljöinstitutet samordnar programmet. Från olika utgångspunkt ska programmet titta på kopplingen mellan klimatförändring och långdistanstransport av luftföroreningar samt beskriva synergier och konflikter mellan åtgärdsstrategier för klimat och luftföroreningar.

Från Stockholms universitet deltar forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM). Deras insats är inom klimatmodellering samt genom att föreslå balanserade åtgärder för att nå målen och samtidigt mildra, eller åtminstone inte öka, uppvärmningen. Klimatmodelleringen görs främst tillsammans med SMHI och åtgärdsförslaget främst tillsammans med IVL . Projektet är sexårigt, med en utvärdering efter tre år.

Universitetsnytt 2/2010

15

Bilder av livets uppkomst Hur såg det ut när livet började?

Lennart Nilsson har fotograferat de ”första” aminosyrorna som uppstod på Jorden.

16

Universitetsnytt 2/2010

År 1953 utförde Stanley Miller och Harold

Urey ett experiment som simulerade de förhållande man trodde rådde då det första livet på Jorden uppkom. Vid experimentet användes vatten, metan, ammoniak, och väte för att skapa en konstgjord atmosfär.

Kemikalierna inneslöts i en steril kolv och flaskor anslutna i en slinga. En flaska var till hälften fylld med vatten och en flaska innehöll ett par elektroder. Vattnet upphettades så att det skulle förångas och urladdningar mellan elektroderna gjordes för att simulera de åskurladdningar som kan ha skett vid livets uppkomst. Man lät sedan systemet svalna och kunde konstatera att där bildats aminosyror, som bygger upp proteiner i levande varelser.

Därmed gick det att visa på att liv på Jorden kan ha uppkommit på detta sätt.

Miller och Urey påvisade att fyra slags aminosyror bildades. Experimentet har sedan upprepats på olika håll och allt fler aminosyror har upptäckts.

55 år efter det första experimentet kunde Armando Córdova, professor i organisk kemi och hans doktorand Pawel Dziedzic vid Stockholms universitet, i institutionens labb visa att alla naturliga aminosyror (drygt 21 stycken) bildades vid ett MillerUreyexperiment. Bland de aminosyror som kunde påvisas var den största mängden glycin och alanin; de är också de aminosyror som man först tror inkorporerades i levande varelser.

– Men mest intressant ur vetenskaplig synpunkt var att vi såg att spontan asym-

metri uppstått bland aminosyrorna under avdunstningen av vattenångan, säger Armando Córdova.

Med asymmetri menas här att många ämnen kan existera i två former – lika på samma sätt som en höger- och en vänsterhand. En övervägande del av alla naturligt förekommande molekyler finns bara i en spegelbildsform. Det här ställer till problem för bland annat läkemedelsindustrin.

Bara den kemiska form som passar ihop med kroppens ämnen är medicinskt verksam – som att en högerhand bara passar i en högerhandske. Den andra formen kan i vissa fall till och med vara giftig, som i exemplet neurosedyn där den ”onödiga” spegelbilden ledde till fosterskador.

Vid institutionen forskar man på olika katalysatorer, ämnen som påskyndar kemiska processer. En typ av katalysatorer är just aminosyror. Och därmed kan detta experiment länkas till den forskning vi normalt håller på med, säger Armando Córdova.

Lennart Nilsson bakom kameran

Men vid det här experimentet hamnar nog ändå de vetenskapliga resultaten i bakgrunden. Den världsberömde fotografen Lennart Nilsson stod bredvid vid experimenten med sin kamera och dokumenterade de aminosyror som bildades. Livets uppkomst kan därmed sägas vara fångad på bild. Och bildandet av livets första byggstenar är konstverk i sig, som framgår av bilderna.

– Det här är bland de häftigaste experi-

ment vi gjort, säger Armando Córdova.

Samarbetet uppstod då Utbildningsradion ville göra ett program om hur kemin i cellen fungerar. Lennart ville fånga livets gnista och kom att tänka på MillerUreyexperimentet som blev en världsnyhet när han jobbade på Life Magazine i New York, berättar Armando Córdova som fördes samman med Lennart Nilsson.

– Det är väldigt roligt att jobba med Lennart. Vi började samarbetet i maj 2008 och har sedan dess tagit hundratals bilder samt utfört lika många kristallisationsexperimentochfleraMiller-Ureyexperiment.

Det har inneburit flera resor fram och tillbaks mellan universitetet och Karolinska Institutet där Lennart Nilsson har sitt labb.

– Lennart skojar mycket. Han har alltid en intressant historia att berätta, till exempel från möten med framstående forskare, filmstjärnor, fotografer, regissörer och konstnärer, säger Armando Córdova.

Han berättar också hur man vid experimentet var nervös då Lennart Nilsson placerade sin Hasselbladskamera tätt intill kolven, där en elektrisk urladdning skulle ske.

Och mycket riktigt gick kameran sönder vid fotograferingen.

I januari visade Sveriges Television programmet ”Resan till livets kärna” med Lennart Nilssons bilder och om samarbetet med Armando Córdova. Planer finns även på en fotoutställning och bok med fotografierna. Forskningsresultaten kommer även att publiceras. n TexT: Per LarssoN FoTo: LeNNarT NiLssoN

Bilderna föreställer strukturer bildade av de organiska molekyler som finns i ”urtidssoppan”.

Universitetsnytt 2/2010

17

ar B eTsPL aTs

Positivt resultat i årsredovisningen Förra året innebar fler studenter och ett ökat ekonomisk överskott för universitetet. inför 2010 är det viktigt att rekrytera än fler studenter.

De flesta svenska lärosäten visar överskott

för 2009. Stockholms universitet är inget undantag och redovisar ett överskott på 73 miljoner kronor. Överskottet är större än 2008 då det var 13 miljoner. 2009 års överskott motsvarar 1,9 procent av verksamhetens kostnader. De senaste årens positiva resultatutveckling har medfört en tillväxt i universitetets sparade kapital, vilket vid utgången av 2009 uppgick till 466 miljoner kronor. Även nettot av de oförbrukade externa bidragsmedlen har ökat och i slutet av 2009 uppgick dessa till 741 miljoner.

I den decentraliserade organisation som universitetet är ligger överskott respektive underskott, sparat kapital och oförbrukade bidragsmedel på de institutioner där de uppkommit. Det är institutionerna som förfogar över dessa medel. När det gäller de oförbrukade bidragsmedlen ska dessa användas i enlighet med villkor som överenskommits i kontrakt med berörda finansiärer, säger förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

– En del av det sparade kapitalet beror på de stora forskningssatsningarna som ännu inte börjat dra kostnader fullt ut - det tar tid att nyanställa forskare och bygga ut forskningen – men det är inte meningen att institutionerna ska spara pengar till sämre tider, säger rektor Kåre Bremer. Överskottet för 2009 har till stor del uppstått på forskningssidan. Bland annat har universitetet fått en förstärkning av forskningsmedel på 66 miljoner i enlighet med den forskningspolitiska propositionen. En faktor som har påverkat resultatet på utbildningssidan negativt är den underproduktion av helårsstudenter och helårsprestationer som har skett under 2009. Universitetet har inte klarat att nå sitt takbelopp och därmed varit tvunget att betala tillbaka 101 miljoner kronor av grundutbildningsanslaget för 2009. Återbetalningen 2009 är dock lägre än de 159 miljoner som återbetalades för 2008, beroende på att antalet studenter har ökat mellan åren.

Personalkostnaderna ökade med 52 miljoner under året. Utifrån universitetets storlek är det en blygsam ökning som delvis kan för-

18

Universitetsnytt 2/2010

klaras med att institutionerna varit försiktiga med att nyanställa. Lokalkostnaderna har även ökat, med närmare 80 miljoner kronor. Drygt halva den ökningen består av en redovisningsteknisk avsättning för tomma lokaler i Konradsberg. Det rör sig alltså inte om en kostnad som faktiskt har belastat institutionerna.

Viktigt med fler studenter

I egenskap av myndighet har universitetet inte varit så utsatt för finanskrisens verkningar. Det låga ränteläget har påverkat räntekostnaderna och ränteintäkterna. En del av universitetets verksamhet som påverkas av läget på finansmarknaden är universitetets donationsförvaltning. Värdet av de förvaltade stiftelsernas kapital påverkas av upp- och nedgångar på aktiemarknaden.

Om stiftelsernas kapital minskar påverkas avkastningen och det finns i förlängningen risk att den del av avkastningen som används till stipendieutdelning inom utbildningen och forskningen påverkas negativt.

Under hösten 2009 vände aktiekurserna dock uppåt igen.

– Generellt sett är konjunkturläget och finanskrisen troligtvis en bidragande orsak till att sökandetrycket till universitetets utbildningar har ökat de senaste terminerna, säger Ann-Caroline Nordström.

Inför 2010 är det väsentligt att universitetet får fler studenter till utbildningarna, enligt Ann-Caroline Nordström. De senaste åren har universitetet inte klarat att nå sitt takbelopp och har därför inte kunnat ta de tilldelade anslagsmedlen i anspråk fullt ut.

Tillströmningen av studenter har dock ökat under de senaste terminerna och förutsättningarna för att fylla utbildningsplatserna och nå upp till takbeloppet för utbildningen förbättras därför stadigt. Årsredovisningen innehåller även redogörelse för ett stort antal verksamhetsindikatorer, enligt de direktiv regeringen gett. Till hösten 2009 sökte drygt 60 000 personer till universitetets kurser och program, en ökning med närmare 12 procent från året innan.

Antalet helårstudenter ökade med fem pro-

Fler studenter behövs för att ta anslagsmedlen i anspråk fullt ut. Bilden är tagen vid senaste Öppet hus. cent till 28 632. Helårsprestationerna var 21 314 (en ökning med 3,8 procent). Däremot minskade antalet lärarexamina. En minskning av uppdragsutbildningen kunde även noteras, troligtvis beroende på en vikande konjunktur. n TexT: Per LarssoN FoTo: orasis FoTo/MÅ

u

www.su.se/arsredovisning

Fakta 2009 i siffror (ett urval) ekonomiskt överskott 73 miljoner kronor antal helårstudenter 28 632 Nyantagna studenter på forskarnivå 312 antal doktorsexamina 227 antal licentiatexamina 93 antal industridoktorander 97 Totalt antal publiceringar (inkl. populärvetenskapliga) 3 752

AR B ETSPL ATS

Verksamhetsuppföljningen visar måluppfyllelse Stärkt vetenskaplig kompetens inom utbildningsvetenskap men fortsatt låg andel in- och utresande studenter. Det är ett par saker som kan utläsas i verksamhetsuppföljningen.

I universitetets årliga verksamhetsuppfölj-

ning utvärderas om ett antal prioriterade mål uppnåtts under året. För 2009 fanns delmål om att den vetenskapliga kompetensen inom utbildningsvetenskap skulle stärkas. Ett mål här var minst fem nya externfinansierade forskningsprojekt under året.

Utfallet blev 16 beviljade projekt. Antalet nya professorer och forskarassistenter inom utbildningsvetenskap ökade också.

Många av de prioriterade delmålen har dock målvärden som ligger längre fram i tiden än 2009 och därmed ännu inte kan utvärderas. Ett exempel är att antal/andel publikationer i ledande tidskrifter ska öka.

Men av verksamhetsuppföljningen framgår också att flera prioriterade delmål inte uppnåtts under 2009. Inom fokusområdet utbildning finns till exempel delmålet ”Inom varje ämne ska finnas lärare med rätt kompetens för den aktuella undervisningen. Fast anställda lärare bör vara disputerade och ha genomgått högskolepedagogisk utbildning/ motsv. Det ska finnas en strategisk planering för lärarnas kompetensutveckling”.

Målet har inte uppnåtts – planer för kompetensutveckling finns enbart vid vissa institutioner.

Målet om att andelen in- och utresande studenter ska öka jämfört med 2007 har heller inte uppnåtts. Humanistiska fakulteten toppar andelen inresande med 5,7 procent och Juridiska fakulteten andelen utresande med 4,3 procent. Inom naturvetenskapliga och humanistiska fakulteterna är siffran för utresande knappt 1 procent.

Uppföljningen innehåller också ett stort antal verksamhetsindikatorer. Förutom ekonomiska sådana över institutioner, fakulteter och förvaltningsenheter så anges bland annat antal förstahandssökande per plats, antal helårsstudenter, helårsprestationer och prestationsgrad. Samtliga fakulteter kan till exempel redovisa en ökning i antalet peer reviegranskade artiklar som publicerats i tidskrifter på andra språk Könsfördelningen vid universitetet anges också. Bland studenter och forskarstuderande är ungefär sex av tio kvinnor. Bland

Andel disputerade lärare (procent per fakultet)

Humanistiska 66 Juridiska 68 Samhällsvetenskapliga 69 Naturvetenskapliga 81

Institutioner med högst prestationsgrad

Vilket mål är du mest nöjd med att ha uppnåtts?

– Förstärkningen av den vetenskapliga kompetensen inom utbildningsvetenskap där vi satsat mycket resurser. Det är också glädjande att se att vi lyckats med en stark ökning av antalet externfinansierade projekt, säger Kåre Bremer. n u

www.su.se/verksamhetsplan

(procent)

FOOS-kemi 100 Analytisk kemi 95 Didaktik och pedagogiskt arbete 95 Socialt arbete 92 Specialpedagogik 92

forskarassistenter, adjunkter och lektorer är även könsfördelningen rätt jämn (med dominans för kvinnor bland adjunkter). Men könsobalansen bland professorer består, endast 27 procent är kvinnor (mot 24 procent 2008). Högst andel har humaniora där nästan fyra av tio professorer är kvinnor.

Uppföljning av institutioner

Dokumentet innehåller även en uppföljning av de prioriterade målen på institutionsnivå.

Ett sådant är andelen in- och utresande studenter. Generellt är det här låga procenttal.

Vad gäller inresande rör det sig om några procentenheter och utresande ofta under en procent av studenterna. Men det finns undantag. Institutionen för biokemi och biofysik har närmare 30 procent inresande studenter. Institutionen för neurokemi samt Filmvetenskapliga institutionen kan redovisa siffror på runt 25 procent. Vad gäller utresande studenter ligger miljökemi, socialantropologi och företagsekonomi i topp med siffror mellan 6,2 och 4,6 procent.

Andra mål som redovisas på institutionsnivå är till exempel antal/andel publikationer i ledande tidskrifter samt inflytande för studenter och anställda i beslutsprocessen.

Uppföljningen till verksamhetsplanen är ett mycket viktigt dokument, särskilt nyckeltalen på institutionsnivå, säger rektor Kåre Bremer.

Ett bra år för naturvetenskap Stefan Nordlund, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten, tycker det varit ett bra år för fakulteten – trots att rekryteringen till utbildningen på grundnivå fortfarande är för liten. Inom forskningen beviljades tre av fakultetens fyra ansökningar inom de strategiska områdena och dessutom är några av fakultetens forskare med i ansökningar från KTH och Uppsala universitet. Till detta kommer Science for Life Laboratory, ett nationellt resurscenter inom biovetenskaplig forskning som drivs gemensamt av Stockholms universitet, KTH och Karolinska Institutet. Centret beviljades det största enskilda anslaget i regeringens satsning på strategiska forskningsmiljöer.

– Fyra forskare inom fakulteten beviljades dessutom avsevärda resurser inom Formas strategiska utlysning – inget annat lärosäte fick så många. Även i Vetenskapsrådets stora utlysning höll sig fakultetens forskare mycket väl framme. Till detta kommer att såväl examinationen som nyantagningen inom utbildningen på forskarnivå var bra och att fakultetens strategiska arbete löper på, säger Stefan Nordlund. n TExTER: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Universitetsnytt 2/2010

19

AR B ETSPL ATS

Riskanalys till stöd för verksamhetsplaneringen Förändrad resurstilldelningsmodell och svårigheter att rekrytera kompetens. Det är risker som universitetet måste hantera.

Den 1 januari 2008 trädde en ny förord-

ning i kraft som innebär att vissa större myndigheter, som universitet, ska ha en systematisk process för intern styrning och kontroll.

Frågor om intern styrning och kontroll är sedan länge en integrerad del av verksamheten vid Stockholms universitet. Men den nya förordningen gjorde att formerna för arbetet sågs över och processen formaliserades ytterligare, berättar Madelene Norsell vid Planeringsenheten som samordnar arbetet. Ett område det tydligt märks på är den riskanalys som universitetet tar fram varje år. Tidigare har riskbedömningar främst genomförts inom internrevisionens verksamhet, men sedan 2008 genomförs även en universitetsövergripande riskanalys som omfattar både kärn- och stödverksamhet.

Processen för intern styrning och kontroll består av tre moment, berättar Madelene Norsell. Det första är själva riskanalysen där man identifierar och värderar riskerna.

Begreppet risk definieras som en händelse eller omständighet som kan medföra risk att universitetets mål, utifrån långsiktiga planen och verksamhetsplanen, inte uppnås eller som kan medföra risk att verksamheten inte bedrivs effektivt, inte bedrivs enligt lagar och förordningar, att den inte redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt eller att man inte hushållar med statens medel. Riskerna värderas – på en skala 1–4 där 4 är mest sannolikt/allvarligt – genom att bedöma sannolikheten för att risken ska inträffa och konsekvensen av att händelsen inträffar.

Universitetsstyrelsen bedömer sedan om och hur identifierade risker behöver hanteras och kontrolleras. Vi kommer då till det andra momentet: att besluta om kontrollåtgärder för att begränsa risken. För att ta ett exempel på en kontrollåtgärd kopplad till en identifierad risk väljer vi risken ”Brister i avsändartydlighet vid kommunikation”.

Till denna är flera kontrollåtgärder kopplade. En är ”Kommunikations- och massmediepolicy” och för genomförande av åtgärden finns även någon ansvarig utsedd, i det här fallet Kommunikationsenheten.

Det tredje momentet är uppföljningen och bedömningen av att kontrollåtgärderna har

20

Universitetsnytt 2/2010

avsedd effekt och att processen för intern styrning och kontroll som helhet fungerar väl. Alla dessa tre moment ska även dokumenteras och dokumentationen ska ligga till grund för den bedömning av om universitetets interna styrning och kontroll är betryggande, som universitetsstyrelsen ska göra i samband med årsredovisningen.

Madelene Norsell betonar att ambitionen är att intern styrning och kontroll samt riskanalysarbetet ska vara en integrerad del av universitetets verksamhetsplanering och -uppföljning. Mycket av den information som behövs i processen samlas redan idag in för till exempel årsredovisningen och vid upprättande och uppföljning av verksamhetsplanen.

– Det handlar ytterst om styrning, planering och uppföljning – och därmed om att uppnå sina mål. Genom den här processen kan vi medvetandegöra de risker som vi kan se och därmed göra medvetna val av vilka av dessa risker vi kan acceptera och vilka vi bedömer att vi bör begränsa för att öka möjligheten att uppnå målen.

Högrisker 2010

I riskanalysen för 2009 identifierades två högrisker och femton medelrisker. Under 2009 skedde revidering av riskanalysen och vid sitt sammanträde i december beslutade universitetsstyrelsen om en reviderad riskanalys. De två högrisker som identifierades inför 2009 kvarstår som högriskområden.

Det rör sig om den förändrade resurstilldelningsmodellen för statsanslag till forskning och utbildning på forskarnivå, som följde med den forskningspolitiska propositionen, samt frågan om otillräcklig täckning av indirekta kostnader i den externfinansierade verksamheten från externa finansiärer.

I riskanalysen betonas att dessa högrisker har inslag av extern karaktär och därför kan universitetet endast i viss utsträckning påverka riskexponeringen. Men inom universitetet har ändå en hel del åtgärder satts in. När det gäller risken för otillräcklig täckning av indirekta kostnader från externa finansiärer har universitetet vidtagit en kontrollåtgärd genom att införa modellen för full kostnadsredovisning. Ökad transpa-

rens och tydligare underlag vid ansökan om extern finansiering bör medföra förbättrade möjligheter att i högre grad få täckning för indirekta kostnader från externa finansiärer.

– Vi har lagt ner ett stort arbete på detta, ute på institutionerna och med hjälp av Ekonomiavdelningen, så jag räknar med att risken ska kunna reduceras betydligt i nästa version av riskanalysen, säger rektor Kåre Bremer.

Universitetet har vidare i olika sammanhang riktat kritik mot att det nya systemet för resurstilldelning är kvantitetsrelaterat snarare än kvalitetsrelaterat. Trots omräkningsfaktorer anses omfördelningssystemet missgynna samhällsvetenskap och humaniora – och därmed Stockholms universitet.

Vidare har i den reviderade riskanalysen inför 2010 även tre risker inom området kompetensförsörjning och rekrytering av kvalificerad personal uppvärderats till högrisker. Det bedöms vara en ökad risk för svårigheter att rekrytera professorer, kvalificerade forskare och annan strategisk personal (se artikel intill). Riskanalysen innehåller därför totalt nu fem områden där riskerna anses höga.

Under revideringen har även nya riskområden tillkommit. Ett par exempel är risker kopplade till kårobligatoriets avskaffande samt införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter, dessa risker värderas till medelrisker. Riskanalysen omfattar nu totalt närmare åttio risker, varav femton klassas som medelrisker.

Madelene Norsell poängterar att arbetet med intern styrning och kontroll bör ses som en långsiktig process som kommer att utvecklas år från år. Och enligt Kåre Bremer har riskanalysen i praktiken också visat sig användbar i arbetet med den långsiktiga planen och den årliga verksamhetsplanen. n TExT: PER LARSSON

AR B ETSPL ATS

Behov att rekrytera kvalificerad personal När riskanalysen reviderades inför 2010

uppvärderades svårigheterna att rekrytera professorer, kvalificerade forskare och annan strategisk personal till högrisker.

– Universitetets övergripande mål för kompetensförsörjning är att ha tillräcklig tillgång på kvalificerad kompetens inom olika vetenskapsområden. Universitetet har dessutom behov av andra kompetenser som stöd för verksamheten, till exempel inom det administrativa och tekniska området, säger universitetets personalchef Bengt Sandberg.

Ledarutveckling är en viktig komponent för att nå delmålen om ökad kompetensförsörjning som finns i universitetets långsiktiga plan. Bengt Sandberg berättar att Personalavdelningen tagit fram ett brett program för ledarutveckling. För nytillträdda prefekter och enhetschefer ges till exempel

Ökad frihet föreslås

en obligatorisk introduktion till chefs- och ledarskap.

För personer inom forskarutbildningen arbetar Personalavdelningen bland annat med att identifiera och åtgärda brister i doktorandernas arbetsmiljö. Institutionsledningarna ska även gå igenom hur läget ser ut för institutionen inför kommande pensionsavgångar och se vilket rekryteringsbehov man har. Universitetet utannonserade externt närmare 400 nya anställningar under 2009. Antalet annonser på engelska som publicerats på universitetets engelskspråkiga webbplats har också ökat betydligt.

– I allmänhet har responsen på annonserna varit god, vilket betyder att universitetet kunnat anställa nya medarbetare med god kompetens, säger Bengt Sandberg. n TExT: PER LARSSON

I mars presenterade regeringen propositionen ”En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor”. Där föreslås minskad statlig styrning inom fyra centrala områden.

Lärosätena ska få besluta om hur man vill utforma sin organisation, med undantag för styrelse och rektor. Kravet på fakultetsnämnder och andra särskilda organ avskaffas.

Detaljregleringen av läraranställningarna ska minska. Endast anställningarna professor och lektor ska regleras i högskolelagen.

Det införs en möjlighet att kalla professorer för att kunna konkurrera med utländska lärosäten om de bästa forskarna.

Detaljregleringen av utbildningen ska minska. Bestämmelser kring examen och frågor som rör studenternas rättssäkerhet samt kvalitet i utbildningen ska fortsatt regleras.

Bestämmelser om studieplaner, disputation och betygsnämnder reduceras.

Lärosätena bör ges ökad ekonomisk rörelsefrihet. I propositionen aviseras en översyn av olika regelverk. Vissa lärosäten i storstadsregioner, med stor bostadsbrist, bör under en försöksperiod få möjlighet att hyra ut bostäder till studenter. n

Nu kommer våren och det är dags att trycka din avhandling Universitetsservice är specialiserade på just tryckning av avhandlingar och andra akademiska trycksaker.

Kom in till oss idag så får du hjälp med din beställning, eller besök vår hemsida för ytterligare information.

www.us-ab.com

Universitetsnytt 2/2010

21

AR B ETSPL ATS

Förtroende fundamentalt för fundraising Fundraising bygger på förtroende och lyhördhet.

Ett brett kontaktnät är också en framgångsfaktor.

Att vara lyhörd, att skapa förtroende och

att identifiera behov är begrepp som ständigt återkommer när Henrik Pompeius beskriver vad fundraising handlar om. Sedan ett par månader arbetar han som ny koordinator för fundraising vid universitetet.

Fundraising är ett samlingsbegrepp för sponsring och donationer. En donation görs i allmänhet av ideella skäl medan sponsring rör sig om en form av affärsavtal.

– Den som donerar ger från hjärtat till något man tror på och anser viktigt.

Förtroende blir då en avgörande faktor. Och förtroendet måste skapas såväl externt som internt inom organisationen, säger Henrik.

Tidigare har han bland annat jobbat med fundraising vid Karolinska Institutet bland annat inför den internationella vetenskapskonferensen Euroscience Open Forum 2004 men även med att bygga upp KI:s egna fundraisingorganisation. Bland de viktigaste lärdomarna från den tiden, och de år han jobbat med chefsrekrytering, är lyhördhet och betydelsen av att kunna identifiera behov och möjligheter till samarbeten. Andra viktiga insikter är att fundraising tar tid. För att vara framgångsrik måste timing och mognad i förhållandet mellan donatorn och mottagaren vara den rätta.

– Som fundraiser närmar man sig ofta personer som är försiktigt avvaktande.

Men när dessa personer sedan känner sig mogna måste man verkligen våga satsa, säger Henrik.

Arbetet som koordinator för fundraising vid universitetet består av flera delar. En är att vara internt expertstöd vid olika projekt och bygga upp kunskap om fundraising.

Under våren inventeras främst behov och vilka existerande samarbeten som finns vid universitetet.

En annan är att identifiera och skapa externa kontakter, inklusive ett nätverk av ”dörröppnare”. Dessa kan vara personer inom näringslivet som är strategiska rådgivare, ser behov och vet vilka personer som kan vara intresserade av att donera till universitetet. Utan hjälp från andra är det omöjligt att vara framgångsrik inom fundraising, enligt Henrik.

22

Universitetsnytt 2/2010

– Jag tittar på vilka potentiella givare som finns och ser vad det kan finnas för naturlig koppling till universitetets verksamhet. Det handlar inte så mycket om att arbeta utifrån vad vi har att erbjuda. För att vara framgångsrik måste man vara intresserad av att bygga relationer.

Många donatorer ser donationer som något entreprenöriellt och vill göra en pionjärinsats inom ett område där det saknas tillräcklig finansiering. De kan vilja fungera som katalysatorer för något nytt. Samtidigt finns de som gärna vill följa goda exempel.

Framgång föder framgång. Det första stödet ger ofta ringar på vattnet i form av fler donationer.

Donationer inom humaniora

Några svenska lärosäten har kommit längre med fundraising. Men det kan innebära en fördel för Stockholms universitet. Eftersom vi inte finns i täten kan vi dra lärdom av vad man gjort på andra håll och vara framgångsrika på områden som är relativt obearbetade inom svensk fundraising, säger Henrik.

– Vid Stockholms universitet handlar det

om att bevisa att det även fungerar att få in pengar till områden som humaniora och samhällsvetenskap. Jag är övertygad om det finns sådana donatorer. Människan behöver kultur och annat för att må bra.

Som exempel på en donation inom detta område lyfter han fram familjen Perssons donation som gjorde att Centrum för modevetenskap kunde byggas upp vid Stockholms universitet.

Henrik är anställd på ett tvåårsprojekt.

Efter dessa två år hoppas han ha byggt upp ett internt självförtroende i dessa frågor och ha skapat en permanent organisation för fundraising.

Förutom Henrik går det även att på central nivå få stöd för arbetet med donationer och sponsring från Ledningskansliets jurister vid till exempel avtalstecknande.

Universitetet har även en nytagen sponsringspolicy. Donationsförvaltningen sköter den ekonomiska förvaltningen av universitetets tidigare donationer. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO/MÅ

Som fundraiser studerar Henrik Pompeius bland annat tidigare donatorer och vad som fått dem att skänka pengar.

AR B ETSPL ATS

Resurscenter i engelska Centrum för akademisk engelska erbjuder stöd för både medarbetare och studenter vid universitetet.

Centrum för akademisk engelska (CAE) har

sedan starten 2007 fungerat som en resurs för universitetsstuderande och anställda vid universitet. CAE grundades av professor Kingsley Bolton med stöd av Engelska institutionen, förklarar Maria Kuteeva, tillförordnad föreståndare för CAE . I styrelsen ingår prefekten för Engelska institutionen, Claudia Egerer, och professorer från de fyra fakulteterna. Tillsammans med Raffaella Negretti förser Maria Kuteeva anställda och universitetsstuderande med träning när det gäller akademiska skrivfärdigheter.

Khadije Obeid, som studerar engelska på masternivå, tog förra terminen kursen Avancerad akademisk engelska vid CAE .

Kursen är obligatorisk för alla masterstudenter inom Humanistiska fakulteten.

– Jag var väldigt nöjd med kursen. Den var verkligen till nytta, inte bara för min akademiska skrivförmåga, utan också för min förståelse av hur man ska närma sig akademiskt skrivande, säger Khadije Obeid.

Centret erbjuder också skräddarsydda kurser för forskare. Mikael Andéhn, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen, tog en av centrets kurser förra året.

– Jag var verkligen nöjd med kursen. Den gav verktyg att skriva med inriktning på att publicera och fick mig att tänka klart om vad det innebär att skriva för akademisk publik, säger han.

Centrum för akademisk engelska gjorde under 2009 en undersökning om användningen av engelska och attityderna till engelska som akademiskt språk vid Stockholms universitet.

– Vi ska publicera resultatet senare i år.

Men så här långt kan jag säga att det finns en hel del olikheter mellan fakulteterna när det gäller användningen av engelska, med mycket mer användning av engelska i naturvetenskap och samhällsvetenskap, och mycket mindre inom juridik och humaniora, säger Maria Kuteeva.

Undersökningen visar tydligt att de anställda anser att universitetet borde ge språkstöd och möjliggöra för dem att publicera sig på engelska. Mot bakgrund av detta ordnar centret öppna seminarier för anställda under höstterminen 2010.

CAE ger också språkstöd till institutioner genom översättning, redigering och korrekturläsning.

Raffaella Negretti och Maria Kuteeva.

Alla kurser som erbjuds av centret är grundade på forskning inom ämnet engelskt fackspråk och akademisk kommunikation. n TExT: Jon BuSCALL u

www.engelska.su.se

Åtgärdspaket för arkivvetenskap För drygt ett år sedan riktade Högskolever-

ket (HSV) kritik mot flera utbildningar inom ABM (arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap samt museologi), framför allt för att de är för små och sårbara. Vid Stockholms universitet har arkivvetenskap granskats. Vid universiteten i Göteborg, Stockholm och Uppsala visade underlaget eventuella brister i kvalitetssäkringen av nystartade utbildningar på avancerad nivå.

HSV har därför gjort en fördjupad granskning av dessa miljöer.

Till i mitten av maj ska Historiska institutionen, som ger utbildning i arkivvetenskap vid Stockholms universitet, återkomma med åtgärdspaket och motiveringar kring detta.

Leif Runefelt, studierektor för avancerad nivå vid Historiska institutionen, berättar att man i höstas vidtog åtgärder som främst syftade till att hantera den centrala punkten i HSV:s kritik, ifrågasättandet av examensrätten. Denna ifrågasattes av formella skäl: institutionen ägde inte den personella kompetens som krävs för att ge masterexamen eller magisterexamen i arkivvetenskap.

Frågan löstes genom att examen avskaffades: man kan från och med nästa läsår inte få en magisterexamen i arkivvetenskap, än mindre en masterexamen.

Arkivvetenskap försvann som huvudämne och underordnades historia, det vill säga moderinstitutionen, vilket har vissa

följder vad gäller behörigheten till kursen (förenklat sett förtur för studenter med examen i historia eller motsvarande).

Under våren omarbetas kursen helt inför nästa läsår, som en följd av andra delar av HSV:s kritik. Det ska då bli tydligare koppling mellan teori och praktik samt progression inom kursen och i förhållande till föregående nivåer.

Några av åtgärderna är en ny kursplan, krav på universitetspedagogisk kurs även för de lärare som undervisar på kursen men som inte kommer från universitetsvärlden samt att ett utlyst lektorat i arkivvetenskap har tillsatts. n TExT: PER LARSSon

Universitetsnytt 2/2010

23

AR B ETSPL ATS

Stor potential för samverkan Universitetet behöver se mer strategiskt på samverkan, enligt en rapport. Samtidigt finns en stor potential inom tjänstesektorn och bland universitetets alumner.

Våren 2006 granskade en internationell

expertgrupp hur Stockholms universitet arbetar med kommersialisering och samverkan. Nu, nästan fyra år senare, har en grupp experter återigen gjort en granskning, på uppdrag av förvaltningschefen. Granskningen byggde på en självvärdering som följdes upp med ett besök i Stockholm där personer inom universitetet intervjuades.

Bland de styrkeområden som finns vid universitetet lyfts bland annat fram stor bredd inom forskning och utbildning, framstående forskningsmiljöer, och ett attraktivt campus med expansionsmöjligheter. Läget i huvudstaden med närhet till och kontakter med myndigheter och organisationer lyfts även fram.

Bedömarna listar även universitetets svagheter. På det överordnade planet saknas en sammanhållen syn på samverkan som en strategisk möjlighet, inte minst på det internationella planet. Bedömarna anser att universitetet bör ta på sig rollen att vara en tung aktör i Stockholmsregionen och internationellt. Universitetets decentraliserade organisation pekas också ut som en svaghet. Den gör att beslutsprocesser drar ut på tiden och att tillämpning av centrala direktiv kan skilja sig åt mellan institutioner. Här finns också en begränsad erfarenhet av externa samarbeten och extern finansiering. Andra svagheter är att det är relativt få personer inom universitetet som arbetar med frågor kring alumner, fundraising och kommersialisering. Antalet utbytesstudenter samt utländska forskare och lärare är vidare få jämfört med andra huvudstadsuniversitet.

Bedömarna beskriver Stockholms universitet som ”sleeping beauty” med en stor potential för samverkan och kommersialisering. Universitetet beräknas ha cirka 250 000 alumner, men enbart 4 000 är idag organiserade i det centrala alumnnätverket. Om fler av dessa kan engageras som ”ambassadörer” och bland annat ordna fram praktikplatser åt nuvarande studenter finns stora samverkansmöjligheter. Men för att nå dit skriver bedömarna att större resurser behöver avsättas för alumnarbete. Ett annat område

24

Universitetsnytt 2/2010

Tätare kontakter mellan studenter, alumner och näringsliv behövs. Bilden är från Ekonomernas dagar. man anser det bör satsas mer på är fundraising. Inom såväl arbetet med alumner som fundraising efterfrågas en samlad strategi där det ingår systematisering och prioritering som grund för det fortsatta arbetet.

Behov av profilering

Rapporten utmynnar i ett antal rekommendationer. Där står att ledningen måste vara tydligare om samverkansfrågornas betydelse och skapa en mer långsiktig och strukturerad modell för detta arbete. Det finns även behov av ökad profilering. Bedömarna anser att bilden av Stockholms universitet är otydlig inom näringslivet och att varumärket behöver stärkas. Det skulle kunna ske genom att lansera universitetet som kunskapsbasen i Stockholmsregionen. En annan profileringsmöjlighet, och stor potential, finns i att mycket av den forskning och undervisning som sker vid universitetet är inom den växande tjänstesektorn, en sektor som är extra viktig i Stockholmsregionen.

Här bedöms det finnas stora möjligheter till innovationer och kommersialisering utifrån universitetets verksamhet.

Universitetets näringslivschef Thomas Arctaedius delar i stort rapportens slutsatser. Även han lyfter fram den stora potentialen som finns i att ytterligare utveckla samverkansarbetet utifrån universitetets starka forskning. Han lyfter också fram att de regionala fördelar som storstaden erbjuder borde kunna utnyttjas mer. Ganska små resurser och viss otydlighet kring målsättningar ser han som universitetets främsta svagheter. Dessutom att det offentliga innovationssystemet är fokuserat på teknik och medicin.

Thomas Arctaedius instämmer i rapportens beskrivning av universitetet som ”sleeping beauty” men understryker samtidigt att mycket har hänt de senaste fyra åren. En del saker bedömarna föreslår är sådant vi redan gör men som inte kom upp vid granskningen, säger han.

Rapporten överlämnas nu till förvaltningschefen, som ska överväga hur den kan användas som underlag för utveckling på samverkansområdet. n TExT: PER LARSSON FOTO: ORASIS FOTO

AR B ETSPL ATS

Akademiska Hus tar över kårhusprojektet Stockholms universitets studentkårs sty-

relse har beslutat att lämna över kårhusprojektet till Akademiska Hus. Enligt studentkårens ordförande Andrey Tibajev innebär kårobligatoriets avskaffande att studentkåren hamnar i ett ekonomiskt osäkert läge och därmed inte kan lägga tid och resurser på projektet.

För att Akademiska Hus ska kunna ta över projektet måste nu stiftelsen Skeppsbroäng,

Visste du att…

Sonja Kovalevsky föddes i Tyskland 1850. Efter studier i Heidelberg och Berlin hamnade hon i Stockholm. 1884 blev hon docent vid Stockholms högskola och 1889 utnämndes hon till professor. Sonja Kovalevsky blev därmed den första kvinnliga professorn i Sverige. 1888 fick hon det franska Bordin-priset för sin forskning kring en fast kropps rörelse kring en fix punkt.

Hon skrev även flera skönlitterära verk. Sonja Kovalevskys liv i Sverige har också blivit föremål för en film, Berget på månens baksida från 1983.

som formellt äger projektet, godkänna överlåtelsen/försäljningen av projektet. Ett sådant beslut togs den 9 februari. Sedan måste Stockholms stad bevilja bygglov.

Slutligen måste Stockholms universitet och Akademiska Hus komma överens om de ekonomiska villkoren.

Går allt i lås innebär det att universitetet får tillgång till nya lokaler, säger universitetets förvaltningschef Ann-Caroline Nordström.

– Det innebär också att vi får ett tydligt, samlande centrum för studenterna mitt i Frescati. Förutom att kåren ska disponera lokaler i detta nya studenthus, kommer universitetet att upplåta lokaler för studenterna.

Vidare kommer Studentavdelningen och annan studentnära verksamhet inom förvaltningen att husera där. Med det nya studenthuset får universitetet också en ny och fin entré från söder.

Efter att projektet stannat av under 2009

har det nu kommit igång igen med full fart, säger Camilla Westerborn vid Sektionen för byggnadsplanering. Just nu pågår programarbetet för dem som ska bedriva verksamhet i kårhuset så att arkitekterna utifrån det materialet kan ta fram nya reviderade ritningar. Dessa bildar sedan underlag för projektering.

Det startavtal som finns mellan universitetet och Akademiska Hus sträcker sig fram tills en ny kalkyl finns för projektet i juni. Därefter ska de två parterna teckna ett hyresavtal, som baseras på den nya kalkylen.

Byggstart är beräknad till början av 2011 och inflyttningen bör kunna ske 2012.

– Det är dock en pressad tidsplan som bygger på att det inte blir några problem med till exempel bygglov som kan fördröja processen, säger Camilla Westerborn. n TExT: PER LARSSON GRAFIK: ERSéUS ARKITEKTER

En Oas i Bergianska trädgården Öppet alla dagar: 10-17 Vällagade luncher Hemgjorda bakverk Grupper lunch eller kväll Baserat på ekologiska råvaror

Tel: 08–612 09 59 www.gamlaorangeriet.se

Universitetsnytt 2/2010

25

NAMN OC H NYTT

Sök medel från Henrik Granholms Stiftelse Henrik Granholms stiftelse stödjer vetenskaplig forskning och utbildning vid universitetet. Medel kan sökas bland annat för konferenser och utrustning. Ansökningar avseende läsåret 2010/2011 ska vara inne senast 15 april. Frågor om stöd från stiftelsen besvaras av Marianne Westman, telefon 16 2276.

Endast en studentkår efter sommaren Till universitetsstyrelsens sammanträde den 16 februari hade fyra ansökningar kommit in om att få ställning som studentkår vid Stockholms universitet efter kårobligatoriets avskaffande. Dessa kom från Stockholms universitets studentkår (SUS), Socialhögskolans studentkår i Stockholm, Studentkåren DISK samt Studentkåren vid JMK. De fyra ansökningarna skiljde sig väsentligt. Stockholms universitets studentkår ansökte om att få ställning som studentkår med hela universitetet som verksamhetsområde, de tre övriga sammanslutningarna sökte ställning som studentkår med enbart sin respektive institution som verksamhetsområde. I beslutet står att ”Ingen av de tre institutionsbaserade nuvarande studentkårerna har i sina ansökningar framfört någon vilja eller avsikt att framöver representera studenterna vid respektive institution på universitetet centralt, utan

representationen avses att utföras endast på institutionsnivå”. Universitetsstyrelsen kom därför fram till att SUS är den studentsammanslutning som bäst kan representera samtliga studenter vid universitetet och beslutar att bevilja SUS ställning som studentkår för perioden 1 juli 2010 till och med 30 juni 2013. Socialhögskolans studentkår i Stockholm, Studentkåren DISK samt Studentkåren vid JMK har överklagat beslutet.

Anmäl dig till Forskardagarna Den 6–7 oktober är det dags för årets upplaga av Forskardagarna. Nyblivna doktorer vid Stockholms universitet får då chansen att populärvetenskapligt presentera sin forskning för allmänheten i Södra huset. Har du disputerat senaste året och vill delta? Anmäl dig senast 16 april pamela.cordero@kommunikation.su.se

Byte av teleavtal Stockholms universitet har tillsammans med 17 andra universitet och högskolor tecknat ett nytt teleavtal. Ny operatör är Ventelo. Operatörsbytet innebär att alla mobilanvändare på Tele2:s avtal kommer att få nya SIM-kort (alla behåller dock sina företagstelefonnummer). Överflyttningen sker 30 mars (omgång 1) och 8 april (omgång 2). Alla mobila bredband hos Tele2 är uppsagda och avslutas 9 maj.

Nya SIM-kort kommer att distribueras till respektive användare i god tid innan.

Frågor besvaras av helpdesk@it.su.se.

Så kan du minska risken för stölder Sektionen för säkerhet har tagit emot många anmälningar gällande stölder. De flesta stölderna har ägt rum vid obevakade

garderober samt från kontor. För att förebygga detta uppmanas medarbetare och studenter att följa nedanstående punkter: • Lämna inte värdesaker i jackor eller väskor vid obevakade garderober.

• Om du lämnar ditt kontor lås alltid dörren efter dig.

• Lämna aldrig din bärbara dator utan tillsyn.

• Släpp inte in personer som du inte känner till lokaler som är försedda med kortläsare.

Har du blivit utsatt för en stöld på universitetsområdet, vänd dig till Sektionen för säkerhet på telefon 08-16 1025 eller e-post thomas.harberg@sakerhet.su.se. Han tar emot uppgifter och polisanmäler händelsen.

26

Universitetsnytt 2/2010

Uppdaterad resepolicy Förvaltningschefen har beslutat att uppdatera universitetets resepolicy på tre punkter.

• Vid beställning av resa från universitetets upphandlade resebyrå ska alltid en bokningsbekräftelse skickas till en kontaktperson vid institutionen (motsv.) för bekräftelse att resenären är anställd vid institutionen och har rätt att göra resebeställning.

• Universitetet ska klimatkompensera för sina flygresor från och med 1 januari 2010.

• Samtliga former av rabatter i sam band med tjänsteresor ska, oavsett hur de benämns, tillfalla universitetet. Det är alltså inte tillåtet för en anställd vid universitetet att nyttja rabatter eller bonusar för privat bruk. u

www.su.se/anstalld » Personal » Resor

Spårbilsbana för KTH och universitetet Akademiska hus har tagit fram ett förslag där ett spårbilssystem knyter samman KTH med Stockholms universitet via Albanoområdet. Rektorerna har till Närings-departementet uttryckt intresse för att en provbana ska byggas på området. Förutom kortare restider skulle spårbilssystemet, enligt förslaget, minska biltrafik och leda till bättre miljö.

Busstrafiken kommer inte att vara tillräcklig för det stora antal resenärer som det handlar om. Den 14–18 april pågår en utställning på KTH där besökare kan se hur systemet fungerar och vilka sträckningar som planeras. Det går dessutom bra att titta närmare på och provsitta en riktig spårbil som finns i utställningshallen.

Pilotprojekt för samåkning Ett modernt system för samåkning med bilar startar vid universitetet. Ansvarig är Sven Hovmöller, professor i strukturkemi, via sitt företag Citihaiq. Bilförare och passagerare loggar in sig via mobiltelefon i realtid. En server matchar förare och passagerare så att de kan hitta varandra. Nu söks frivilliga som vill testa systemet. Det behövs ett 50-tal personer som arbetar eller studerar vid Stockholms universitet eller KTH och som bor i Sollentuna eller Upplands Väsby. Anmäl ditt intresse till sven.hovmoller@mmk.su.se.

NAMN O C H NYTT

Pris för artikel om dödlighet bland fåglar Vilda fåglar av många arter dör i stora antal i en förlamningssjukdom med hittills okänd orsak i Östersjöområdet. En forskargrupp, ledd av Lennart Balk vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, kunde i somras i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) visa nya forskningsresultat på detta område. Forskarna visade på starka samband mellan denna sjukdom, misslyckad häckning och brist på tiamin (vitamin B1) i ägg, ungar och vuxna individer. Artikeln har nu fått ett av de mest prestigefyllda priser PNAS delar ut, Cozzarellipriset

Edwin Ziegfeld Award Lars Lindström, professor vid Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska estetiska och praktiska kunskapstraditioner, har tilldelats 2010 års Edwin Ziegfeld Award. Det är ett prestigefyllt pris som ska främja bildpedagogisk läroplansutveckling, undervisning och forskning. Det är första gången en nordisk forskare får priset.

Ledamöter i råd för biologisk mångfald Regeringen har utsett 13 ledamöter till Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald. Två av ledamöterna är forskare vid Stockholms universitet. Det är docent Linda Laikre vid Zoologiska institutionen och professor emerita Margareta Ihse vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Rapport om brittisk ojämlikhet I England har ett omfattande arbete genomförts med sikte att ge rekommendationer till åtgärder som kan minska ojämlikheten i hälsa. Rapporten Fair Society, Healthy Lives (The Marmot Review) presenteras i februari. Professorerna

Olle Lundberg (bilden) och Denny Vågerö vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS), Stockholms universitet, tillhör de forskare som har bidragit till arbetet. I rapporten slås fast att skillnader i hälsa orsakas av sociala skillnader inom en rad olika områden. Vill man förbättra hälsan i befolkningen och minska hälsogapen måste åtgärder göras inom ett brett spektrum av politikområden. För att vara framgångsrika bör åtgärder vara generella och inte riktade till enbart de sämst ställda.

Rettigska priset till Olle Ferm Vid Kungliga Vitterhetsakademiens årshögtid den 19 mars delades flera pris ut.

Det Rettigska priset gick till Olle Ferm, professor i medeltidshistoria vid Stockholms universitet. Utmärkelsen får Olle Ferm för en framgångsrik forskargärning och det arbete han ägnat åt att levandegöra den medeltida europeiska kulturen.

KVA-pris till Kerstin Jon-And Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) belönar åtta framgångsrika personer för insatser inom skilda områden.

Bland pristagarna finns professor Kerstin Jon-And vid Fysikum som får Lindbomska belöningen för viktiga insatser inom ATLAS Collaborationen vid LHC i CERN.

Näst mäktigast i miljösverige Tidskriften Miljöaktuellt har utsett Sveriges miljömäktigaste år 2009. Nummer ett på listan är miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand. Nummer två är Johan Rockström, vd för Stockholm Environment Institute, föreståndare vid Stockholm Resilience Centre och associerad professor vid Systemekologiska institutionen.

FOTO: ORASiS FOTO/Må OCH EVA DAHLiN

I korthet Lance Bennett, professor i kommunikation och i statsvetenskap vid University of Washington, får årets Olof Palmeprofessur. Han ska vara vid Statsvetenskapliga institutionen.

Sandra Piazolo har befordrats till professor i tektonik och strukturgeologi.

Birgitta Tullberg, professor i evolutionär ekologi vid Zoologiska institutionen, har valts in som ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien.

Anders Andrén, professor i arkeologi och för närvarande även gästforskare vid Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i Uppsala, har tilldelats Jarl Gallénpriset för framstående medeltidsforskning.

Hans Ackefors, professor emeritus vid Zoologiska institutionen, har valts in som hedersledamot i Kungliga Skogs- och lantbruksakademien. Johan Kuylenstierna, adjungerad professor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi har valts in som ledamot.

Thomas Arctaedius, universitetets näringslivschef och SU Holdings VD, har blivit uttagen till Vinnovas program för internationell praktik. Han kommer att vara vid Stanford University som visiting scholar under tre månader för att studera innovationsprocesser.

Maria Nikolajeva, tidigare professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och sedan 2008 professor i Cambridge, är nybliven chef för ett forskningscenter för barnlitteratur, Cambridge/ Homerton Research and Training Centre for Children’s Literature.

Thomas Helleday, professor vid Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi samt vid Gray Institute for Radiation Oncology and Biology i Oxford får The Carcinogenesis Young Investigator Award.

Karolina Ekholm har anställts som professor vid Nationalekonomiska institutionen.

För närvarande är hon vice riksbankschef.

Ylva Engström, professor vid Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik, ersätter professor Juni Palmgren som ledamot i Vetenskapsrådets vetenskapliga råd. u

www.su.se/anstalld Universitetsnytt 2/2010

27

SAMTALET

Blir lärarna bäst i klassen?

En lärarutbildning utan djup och som dessutom införs så snabbt att den inte hinner förankras? Det är några åsikter som förs fram när framtidens lärarutbildning diskuteras.

2008/2009 hade nästan var femte elev rätt till modersmålsundervisning. Dagens skola präglas med andra ord av mångfald. Därför borde alla blivande lärare få en beredskap för att kunna möta detta. I proppen nämns visserligen mångfald men man föreslår inte några som helst åtgärden för att tillgodose behovet. Detta kan knappast kallas hållbart.

Gunnel Brolin, Peter Emsheimer och Päivi Juvonen anser att förändringen av lärarutbildningen fort.

Bäst i klassen kallas regeringens proposi-

tion för nya lärarutbildningen. I propositionen föreslås att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Nytt är också att ämneskunskaperna lyfts fram mer än tidigare. Lever den upp till förväntningarna eller är det bara något som hastats fram är något som diskuterades av tre lärarutbildare som har till uppgift att, tillsammans med sina kollegor, implementera förslaget.

Blev förslaget vad ni förväntade er eller är det något ni saknar?

Gunnel Brolin: Jag tycker att mycket i proppen känns gammalt, precis som jag uppfattade HUT:en (”En hållbar lärarutbildning”,

28

Universitetsnytt 2/2010

utredningen om en ny lärarutbildning). En annan besvikelse är också att allt ska gå så snabbt. Det står att förändringen inte ska hastas fram så som det gjordes förra gången 2001. Men jag upplever att det här kommer att bli ett hastverk på precis samma sätt.

Peter Emsheimer: Ja, det är en enorm tidspress, kanske för att implementeringen ska kunna påbörjas innan valet, så att det verkligen blir som alliansen tänkt sig.

Päivi Juvonen: Jo, visst känns det som att förändringen går alldeles för fort. Jag tycker också att man har missat en del saker.

Utredningen, som proppen grundar sig på heter ju ”En hållbar lärarutbildning”. En sak som man dock inte alls tar hänsyn till är hur det ser ut i dagens skolor. Läsåret

Gunnel Brolin: Annat som heller inte nämns i proppen är de ämnesdidaktiska centra som fanns som förslag i HUT. Nu finns det alltså inte med. Jag saknar också en ordentlig skrivning om hur den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, ska fungera. Den skrivning som finns nu är väldigt vag. Det står till exempel att VFU även fortsatt ”bör” vara en del av utbildningen till lärare och förskollärare och att den ”bör” omfatta 30 högskolepoäng. Här borde man ha varit mycket tydligare anser jag. ”Bör” är ett alldeles för vagt ord. Men det kommer förhoppningsvis i examensbeskrivningen.

Peter Emsheimer: Jag tror att det kan ha med tidspressen att göra. De har helt enkelt inte hunnit med att utreda och ta ställning ordentligt.

Gunnel Brolin: Tidspressen gör också att det är svårt att förankra beslut i organisationen.

Tror ni att teori och praktik kommer att varvas på ett bra sätt?

Gunnel Brolin: Trots att man vill lyfta fram ämneskunskaperna är jag orolig för att de teoretiska kunskaperna, åtminstone när det gäller 4–6 lärarna, kommer att bli grundare.

Man ska ju ha lite ämneskunskaper i massor av ämnen. Jag är en av de sista som utbildade mig på 60-talet till folkskollärare. På den tiden fick man mycket grunda kunska-

SAMTALET

per men samtidigt var man ute på praktik varje termin som förberedelse för yrket.

Päivi Juvonen: Det kommer att bli en enorm bredd på utbildningen men inget djup.

Gunnel Brolin: På mindre orter med små skolor kanske den här bredden behövs. Men i större städer kan lärarna samarbeta i arbetslag mer. Då behövs istället ett djup i ämneskunskaperna. Men kanske det är tänkt att läraryrket återigen ska bli ett ensamyrke? Det känns faktiskt som om vi är på väg tillbaka till en gammaldags skola.

Blir lärarnas ämneskunskaper bättre?

Peter Emsheimer: I och med att man valt namnet ”Bäst i klassen” så lyfter man ämneskunskaperna. Det täcker innehållet och ligger i linje med reformeringen där ämneskunnandet skjuts fram. För mig betyder ”Bäst i klassen” att lärarna har kunskap som de ska lära ut till barnen men de får inte så mycket av processer kring lärande.

Gunnel Brolin: Men samtidigt som ämneskunskaperna lyfts fram så står det att pedagogisk skicklighet ska stå i centrum Peter Emsheimer: Jag förstår vad du menar för när man skriver en sådan sats, som trycker på att lärarna ska ha både gedigen ämneskunskap och pedagogisk skicklighet, så måste något av detta väga tyngst.

Här har pedagogiken fått stryka på foten. Ämnesdidaktik och pedagogik följer med på marginalen. Jag tycker det är viktigt att man efterlyser goda pedagoger. Det är också det barnen letar efter. Generellt sett är lärare i dag bättre i sitt ämneskunnande än vad de är i sitt organiserande av lärandet.

Gunnel Brolin: Även arbetsgruppen vid Stockholms universitet lyfter ämneskompe-

Gunnel Brolin tycker det finns oklarheter om VFU:n. tensen till förmån för pedagogiken. Tittar man på den första terminen i förslaget på grundlärarexamen så innehåller den fem olika kurser: Vilken start på en professionsutbildning! När det handlar om fritidspedagogerna så ska de plötsligt få kortare utbildning med mindre innehåll.

Päivi Juvonen: Något som ändå är positivt är att man åter kan utbilda modersmålslärare. Jag är dock lite orolig för hur man formulerar sig kring tillgodoräknanden av språkkunskaper. För att kunna undervisa i ett ämne behöver man kunskaper och färdigheter både i själva ämnet och i ämnesdidaktik. Det räcker inte med att man kan prata ett språk för att kunna undervisa i modersmål. Om man vill höja yrkets status mer bör man dessutom ställa samma krav på dessa lärares utbildning som på svensklärarnas.

Gunnel Brolin: När det handlar om studenterna som ska undervisa på högstadiet och gymnasiet så kommer de inte att få plocka kurser som tidigare. Istället måste de välja fasta kurser. Det går alltså inte att kombinera ämnen man vill ha. Jag är orolig att man nu missar studenter som vill läsa naturvetenskap men till exempel inte matematik.

Möter propositionen skolans behov?

Päivi Juvonen: Än så länge vet vi inte det.

Det är så mycket i proppen som är luddigt.

Utbildningen kommer att sakna djup, enligt Päivi Juvonen.

Peter Emsheimer: Att det är luddigt kan bero på att det snart är val. Det är mycket som inte har hunnits med. Ändå ska lärosätena hinna ställa om snabbt.

Gunnel Brolin: Det är faktiskt oförskämt att vi, lärosätena alltså, ska få ihop allt detta på denna korta tid. Alla examensrätter borde vara klara. Men då borde också examensförordningarna först vara färdiga innan de söks.

Päivi Juvonen: Även när det gäller examensarbete så är det oklart om det ska handla om professionsrelevanta, ämnesdidaktiska frågor eller om ämnet som sådant. En bra kompromiss kanske vore att skriva två arbeten, ett inom ämnet och ett inom ämnesdidaktik .

Gunnel Brolin: Det är som sagt lika luddigt när det gäller VFU. Det saknas riktlinjer kring detta.

Peter Emsheimer: Tyvärr är det också den luddiga och splittrade bild av den skola de ska gå in i som studenterna möter i sin utbildning. n TExT: MADELEiNE SALOMON FOTO: ORASiS FOTO/Må

MEDVERKANDE: Gunnel Brolin, universitetsadjunkt vid Regionalt utvecklingscentrum.

Päivi Juvonen, universitetslektor i allmän språkvetenskap vid institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling.

Peter Emsheimer, universitetslektor vid institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.

Universitetsnytt 2/2010

29

i N ENGLiSH

Quality evaluation About a year ago, the Swedish Govern-

ment instructed the Swedish National Agency for Higher Education to liaise with universities/university colleges (The Association of Swedish Higher Education) and students (The Swedish National Union of Students) to propose a new system for evaluating courses and study programmes. The Government wanted the new evaluation system to focus more on the outcome of courses and study programmes than on the way higher education institutes help students achieve the desired results. The proposal submitted by the National Agency for Higher Education in September 2009 has now been processed by the Department of Education, and was introduced in a modified form as a bill by March 23 2010.

One difference is that the Department has linked the idea of increased autonomy and self determination with highquality results to a greater extent than in the National Agency for Higher Education’s proposal. This has been used to justify the exclusion of the indicator relating to intended learning outcome, examination and assessment. This has caused something of an outcry. For my part, i feel a certain hesitation at the idea of such detailed interference by a public authority in teachers’ educational activities. We would prob-

Proposal for new teacher education

In February, the Government presented its “Bestin-Class” Bill, a new teacher education programme. In the Bill, the Government proposes that the current Bachelor of Arts in Education degree should be replaced by four new professional degrees. The Government also proposes that universities/university colleges wishing to organise teacher or pre-school teacher education programmes should apply to the Swedish National Agency for Higher Education for authorisation to award the new professional degrees. According to the Government, teachers in the future should not be allowed to gain both a Bachelor of Arts

30

Universitetsnytt 2/2010

ably have muddled through with the help of skilful and properly standardised formulations of intended learning outcomes. Perhaps in the long term the audits would have been more accurate in reflecting how well teachers have learned to manage the Bologna System than in indicating students’ knowledge. One argument put forward for this indicator is that it can correlate to the students’ so-called initial values; if you concentrate too much on what individual students achieve in, for instance, independent projects, then these results probably reveal more about the students and their cultural and social abilities than about the quality of the actual courses and study programmes.

This is a difficult dilemma which, in the Department’s version, the higher education institutions are given the opportunity to comment on in self-evaluation reports.

This is the other difference: the Department has added an opportunity to take students’ prior knowledge into consideration. in the Department’s proposal, greater emphasis is placed on independent projects.

Previously, doctoral theses were included in the National Agency for Higher Education’s discussions. These are no longer included.

This is a good thing. The academic community would probably have found it difficult to accept any review of the stringent qual-

ity audit involved in the public defence of a doctoral thesis. The other indicator consists of self-evaluation including an on-site visit, while the third indicator consists of alumni questionnaires.

Based on these three themes, a combined assessment is made on a three-level scale. it is proposed that one assessment, based on the last four years, should form the basis for reviewing degree-awarding powers, and for quality-related extra funding.

One question the University will need to face is whether these new resources should go to the courses and study programmes that have been instrumental in generating them, or should be invested in enhancing other courses and study programmes and thereby giving them the opportunity to win the highest assessment in the next evaluation cycle. n

in Education and a general level degree (i.e. a Bachelors or a Masters degree). The Government believes there is a risk that employers, foreign operators, etc. could misinterpret teachers’ qualifications if degree certificates/diplomas and their integral courses are not audited and compared.

“Even though the Bill includes a number of unfortunate elements, it will give us new opportunities for creating more specialised teacher education and eventually integrating teacher education into the University’s faculties and institutions,” explains ViceChancellor Kåre Bremer.

In March, proposals were also presented regarding the future management, decision-making structure and co-ordination of teacher education, as well as how the institutions at Stockholm University will be organised. According to Anders Gustavsson (picture), a member of the prepar-

atory group, Chairman of the Board of Teacher Education and Deputy Vice-Chancellor, it is likely that the steering model will be changed first, probably around January 1, 2011. The exact timetable will be determined at a later date. The preparatory group’s proposals include abolishing the Board of Teacher Education and letting faculty boards take over most of the Board’s duties.

A parliamentary resolution is expected at the end of April, and the new education programme is scheduled to start in the autumn of 2011.

Lena Gerholm, Pro Vice-Chancellor prorektor@su.se

Positive result in the Annual Report Most Swedish higher education institutes yielded a profit in 2009. Stockholm University is no exception, reporting a profit of

i N ENGLiSH

SEK 73 million. The surplus for 2009 was

mainly generated on the research side. The University received extra scientific research funding of SEK 66 million pursuant to the Research Policy Bill.

The Annual Report also contains details relating to a large number of Key Performance Indicators. More than 60,000 people applied for the University’s courses and programmes in the autumn of 2009, an increase of almost 12 percent from the previous year. The number of Full-Time Equivalents increased by 5 percent to 28,632.

Trust is fundamental to fundraising For the last couple of months, Henrik Pompeius has been working as Fundraising Coordinator at the University. He has previously worked on fundraising at Karolinska Institutet (KI) for events such as the international Euroscience Open Forum 2004 science conference, and also helped build up KI’s fundraising organisation.

Government bill presented on fees for non-EU/EEA students The Swedish government has presented a bill before parliament entitled ”Competing on the basis of quality - tuition fees for foreign students”. The bill suggests that study fees for students from outside the EU/EEA area should be apply from autumn 2011. ”Education is today a global market.

Sweden should compete in this market by offering high quality education, not by offering free education,” said Tobias Krantz, Minister for Higher Education and Research, in a government press release.

The fees will apply for students coming from outside the EU/EEA. Universities and university colleges will decide how high the fee will be based in the principal of full cost coverage.

In association with the introduction of fees the government recommends the establishment of two scholarship systems.

The first, which to begin with approximates to SEK 30 million per year, is aimed at students in the twelve countries that Sweden has a long-term development partnership with. These scholarships will be administered by the Swedish Institute.

The second scholarship programme, which in 2011 will also amount to SEK 30 million and which will rise to SEK 60 million per year in 2012, is aimed at especially qualified students. This funding will be distributed to universities and university colleges who will in turn award funding to individual students.

Study and application fees will apply from autumn 2011.

Pictures of the Origin of Life In 1953, Stanley Miller and Harold Urey conducted an experiment that simulated the conditions they believed existed when life first appeared on Earth. At Stockholm University, 55 years later, Armando Córdova, Professor of Organic Chemistry, and his PhD student Pawel Dziedzic demonstrated in an experiment that all the natural amino acids (more than 21) were formed during a Miller-Urey experiment.

The world-famous photographer Lennart Nilsson stood beside them with his camera and documented the amino acids that were formed. The origin of life can now be said to have been captured on film.

Great collaboration potential In the spring of 2006, an international expert group scrutinised Stockholm University’s commercialisation and collaboration efforts. A group of experts has now conducted another peer review. The University’s areas of strength include a wide range of research and education, eminent research environments and an attractive campus with good expansion potential. Its location in the capital city, with proximity to and contacts with public authorities and organisations, was also highlighted.

The assessors described Stockholm University as a “sleeping beauty” with great potential for collaboration and commercialisation. To enhance its brand, the University could be launched as a knowledge hub in the Stockholm region. The fact that much of the University’s research and teaching is within the growing service sector offers further branding potential.

Reduce the risk of theft The University’s Security Unit has received many complaints concerning theft. Most of the thefts have occurred in connection with unguarded wardrobes or from offices.

In order to prevent this kind of theft from occurring you should be extra alert. To reduce the risk of theft follow the points below: • Do not leave valuables in jackets or bags unattended in wardrobes • If you leave your office always lock the door behind you • Never leave your laptop unattended • Do not let in people you don´t know through doors that are equipped with card readers.

If you are a victim of a theft within the University campus you should contact Thomas Hårberg at the Security Unit, who will make a record of your details and report the matter to the police.

E-mail: thomas.harberg@sakerhet.su.se

EDiTOR: PAUL PARKER PHOTO: ORASiS FOTO/Må OCH LENNART NiLSSON

u

info@su.se

www.su.se/english/news uu www.su.se/english/news Universitetsnytt 2/2010

31

FORSKAR PROFi LEN: P-O WiC KMAN

Didaktikforskning i förändring Per-Olof Wickman är från början disputerad zoolog som tagit klivet över till utbildningsområdet.

Medan ämnet pedagogik mer allmänt

intresserar sig för lärande, ställer didaktiken alltid lärande i relation till undervisningen av ett visst ämnesinnehåll. Didaktiken ställer frågor om hur man ska undervisa, vad innehållet ska vara och varför vi ska välja detta innehåll och sätt att undervisa. Didaktik är lärarnas professionsvetenskap, ungefär som medicin är det för läkare. Människor frågar ofta om vad som skiljer ämnena åt, menar P-O Wickman. Han är professor vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.

För didaktikerna är ämneskunskapen central, i P-O Wickmans fall naturvetenskaperna. Vid institutionen bedrivs forskning i naturvetenskapsämnenas didaktik från förskola till universitetsnivån.

– Vi forskar inte bara om den bästa undervisningen. Vi utvecklar också nya begrepp för att resonera om undervisning. Ett sätt

har varit att ta reda på hur elever förstår olika naturvetenskapliga områden, vilket kan hjälpa lärare att utgå från vad eleverna redan kan.

En central forskningsfråga för P-O Wickman är: Vad kan en lärare i skolan göra för skillnad för elevernas intresse för naturvetenskap? Det handlar inte bara om vad som får fler elever att välja naturvetenskap på gymnasiet, utan också om hur naturvetenskap kan bli mer meningsfull för alla elever.

– Att jobba mer praktiskt och att lyssna mer på eleverna brukar vara några vanliga råd till lärare. I detta projekt vill vi precisera dessa generella råd, säger P-O Wickman.

Undersökande arbetssätt

Ett annat forskningsområde tar sikte på det undersökande arbetssättet. Inom den naturvetenskapliga undervisningen finns en stark

tradition att lära eleverna de naturvetenskapliga förklaringarna.

– I det undersökande arbetssättet låter man eleverna jobba utifrån en grundfråga, designa undersökningar och sedan dra slutsatser utifrån ett kritiskt förhållningssätt, säger P-O Wickman.

Det handlar om att ge alla elever en allmänbildning i naturvetenskap, så att de kan använda sina kunskaper i vardagslivet. Statistik visar att cirka 15 procent går vidare och läser naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.

– Vi måste ju tänka på de övriga 85 procenten också, menar P-O Wickman.

Här blir frågor som att använda naturvetenskap i vardagen, i olika yrken och som medborgare centrala.

Vilka förändringar har då skett de senaste 15 åren? Dels har didaktiken växt ut till eget forskningsutbildningsämne (i början av 2000-talet), dels har resurserna förstärkts i och med integrationen med Stockholms universitet. Idag är P-O Wickman en av två professorer vid institutionen. Den andra professuren är inom matematikdidaktik.

Tillsammans handleder de 15-talet doktorander, varav 6 är fakultetsbetalda doktorander.

– Nu har vi en fast bas för forskningen vilket gör en jätteskillnad, menar P-O Wickman.

Till midsommar flyttar institutionen till Frescati. Och P-O Wickman är tillbaka lite där han började, i Arrheniuslaboratoriet där Zoologiska institutionen fortfarande ligger. n TExT: MAGNUS ATTERFORS FOTO: ORASiS FOTO/Må

De senaste 15 åren har didaktiken i Stockholm utvecklats dramatiskt, enligt P-O Wickman.