Universitetsnytt nr5 2013 enkelsidig

för medarbetarna vid stockholms universitet

oktober 2013

nr 5

Alasdair Skelton:

Skotten som reser genom jordens historia Högtider, invigning och statsministerbesök

Ny lunchguide Jämställdhetsarbete pågår Tema: Ökad autonomi?

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Mod och klokhet Som ny i universitetsledningen skrev jag våren 2012 en ledare på temat ’Artighet och Mod’ inspirerad av ett inslag i radions ’’Spanarna’’. Tre terminer har nu gått och jag är plötsligt universitetsledningens ålderman.

Astrid, som tillträdde som vicerektor samtidigt som jag, är nu rektor, de övriga tre i universitetsledningen har alla tillträtt i år.

Reformen för två år sedan då de två vetenskapsområdena skapades har visat sig mycket bra. I och med vicerektorernas inträde i universitetsledningen har gapet mellan ledning och kärnverksamhet överbryggats – denna utveckling har accentuerats i och med att rektor och prorektor också har nära kontakt med verksamheten. Organisatoriskt var förändringen minst inom mitt område, det naturvetenskapliga. Samtidigt har det rent praktiska arbetet kanske förändrats mest här eftersom acceptansen för den nya organisationen var störst hos oss. Därmed har vi lätt-

are kunnat utnyttja det faktum att vicerektor sitter i universitetsledningen och har ett direkt inflytande, på ett tidigt stadium, i alla viktiga frågor. Det forum som skapades för bredare områdesövergripande diskussioner, områdesövergripande rådet, har fått en god start och är också en viktig arena för gemensamma frågor.

Ett bra universitet kräver en bra universitetsförvaltning. Ett uttryck för förvaltningens stora betydelse är att förvaltningschefen är en del av universitetsledningen. Reformen för två år sedan har också lagt grunden för ett bättre samspel med kärnverksamheten. Återigen genom att dess villkor och önskemål kommer in i diskussionerna på ett tidigt stadium.

Denna utveckling är i sin linda men jag ser fram mot en förvaltning och en kärnverksamhet i nära samspel och kontakt. Detta är alltid bra men extra viktigt nu när vi står inför ett så stort projekt som Albano. Albano är av

Citatet

Astrid Söderberg Widding i paneldiskussion vid Naturvetarnas Leadership Battle i slutet av september.

Innehåll

4 NYHETER 4 ”Huset är kolossalt fint” 5 Bättre tillgänglighet i Studenthuset

6 Ändringar ska göra studenter bättre förberedda

7 Så når du framgång i kampen om EU-pengar

8 Intresset svalt för utlandsstudier Nobelprisen

ANDERS KARLHEDE, Vicerektor ak@fysik.su.se

Siffran

Som rektor är man lite som en talangscout i en fotbollsklubb och åker runt i världen för att hitta duktiga forskare.

8 Forskare med koppling till

avgörande betydelse för vår framtida verksamhet men dess storlek gör att de ekonomiska riskerna är betydande. Under året har det uppdagats att vi inte har tillräcklig kontroll över våra byggprojekt. Det är oroande, men problemet utreds nu och jag är förhoppningsfull om att de insikter som nås leder till en bra lösning.

I min förra ledare var temat ’Artighet och Mod’. En nära vän, bättre bildad än jag, upplyste mig om att det parafraserar Platons ’Mod och Klokhet’. När jag tänker på mina kollegor i universitetsledningen så tycker jag dessa ord väl beskriver dem. Må ’Mod och Klokhet’ bli vår ledstjärna!

Nytt anmälningsrekord för vårterminer! 43 734 personer har sökt till Stockholms universitet inför vårterminen 2014, en ökning med 17 procent jämfört med vårterminen 2013.

10 Profilen 10 Alasdair Skelton:

Skotten som reser genom jordens historia

12 Juridiska fakultetens plan antagen

13 Tydligt mandat viktigt för jämställdhetsarbete

14 Kransarnas och fanborgarnas afton

15 Dags för digitala tentor till våren

16 18 Så håller du dig pigg i

24 22 Protester stoppade stiftelser i Norge

höstmörkret

16 Lunchguiden

Forskning

19 Forskardagarna fortfarande

23 Att ta till sig ett nytt språk

högintressanta

19 Stadsministern på besök i Kräftriket

24 Ny forskningssatsning mot mobbning

25 Anslag från

Tema: Ökad autonomi?

20 Kritiserat förslag om högskolestiftelser

20 ”Lärosäten behöver betydande frihet”

21 Ökad självständighet i Finland

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 6 700 exemplar.

ADRESS Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Sofie Mauritzon REDAKTÖRER Per Larsson och Eva Enarson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Matador kommunikation OMSLAGSFOTO Eva Dalin OMSLAGSBILD Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet.

TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri ISSN 1103-2375

Wallenbergstiftelse

26 NAMN

OCH NYTT 29 Kalendern 30 In English 32 KRÖNIKAN

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se tfn 08-16 44 64 Nästa nummer kommer ut 13 december.

Manusstop 21 november.

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Skön serenad i Stockholms stadshus Stockholms Studentsångare överraskade marskalkarna med serenaden Kom du ljuva hjärtevän vid promoveringshögtiden i Blå hallen.

FOTO EVA DALIN

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Landshövding Chris Heister klippte bandet och invigde därmed det nya Studenthuset den 19 september.

”Huset är kolossalt fint” Efter att ha öppnat för studenter vid terminsstarten är nu det nya Studenthuset även officiellt invigt av landshövding Chris Heister. texT per larsson

Foto eva dalin

– Äntligen! Det här är verkligen en märkesdag för universitetet. Vi har fått en tydlig samlingsplats för studenter och besökare vd universitetet, sade rektor Astrid Söderbergh Widding vid invigningen. Hon berättade att Stockholms universitet i höst har rekordmånga studenter och nu finns äntligen den efterlängtade samlingsplatsen med bland annat studieplatser, kårexpedition, studentservice av olika slag och ett kafé.

Stockholm - kunskapsintensiv region Landshövding Christ Heister sade att det var en ära att få vara med vid denna historiska händelse. Hon påminde om att Stockholm är den mest kunskapsintensiva regionen utanför USA och att de olika lärosätena i Stockholm har en viktig roll att spela och att Studenthuset är en plats som behövs för studenterna.

– Vi har kommit till ett riktigt studentpalats och det är studenterna värda, sade hon innan det var dags att klippa bandet.

Första kvinnliga kårordföranden på plats De grupprum som finns i Studenthuset har namngivits utifrån universitetets historia, till exempel Ruth Sävhagen som var den första kvinnliga kårordföranden vid Stockholms högskola 1955-1956.

– Det är en fantastisk upplevelse att var här. Jag känner mig väldigt hedrad av att ett rum uppkallats efter mig. Huset är kolossalt fint med spännande arkitektur. Studenterna måste vara väldigt glada over detta, sade hon vid invigningen.

Nya fina lokaler för kåren Micaela Kedhammar, ordförande för Stockholms universitets studentkår, berättade om hur skönt det är att få flytta in i nya fina lokaler och Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus i Stockholm, talade om vikten av bra lokaler för lärosätena i Stockholm. Sist ut bland talarna var konstnären Gabriel Lester Ruth Sävhagen, första kvinnliga kårordföranden som presenterade sitt verk ”Twirl” som finns i vid Stockholms högskola på femtiotalet, har fått entrén till Studenthuset. ett rum i det nya Studenthuset uppkallat efter sig.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Bättre tillgänglighet i Studenthuset Det nya Studenthuset är ett lyft på campusområdet även för personer med olika funktionsnedsättningar. texT eva enarson

foto eva dalin

– Huset är helt tillgänglighetsanpassat enligt Handisams rekommendationer, berättar Marie-Louise Edwin, projektledare vid Sektionen för byggnadsplanering och ansvarig för husets anpassning.

Redan utanför entrén finns ledstråk i marken för de synskadade från den intilliggande taxistolpen. Stråken fortsätter i golvet inne i lokalen och leder fram till informationsdisken och hissarna.

Alla dörrar är måttanpassade och har låga trösklar anpassade för en rullstol. Entrédörrarna är försedda med dörröppnare.

All skyltning i de publika ytorna som är nåbara är försedda med punktskrift samt taktil skrift. Hissarna är även försedda med talinformation.

Alla glaspartier har kontrasterande markeringar i glasen så att synskadade inte går in i dem av misstag.

Grupprummen är storleksmässigt anpassade och möblerade så att de passar rullstolsbundna personer.

Åsa Ferm, samordnare för studenter med funktionsnedsättning på universitetet, är mycket nöjd med huset.

– Det känns helt rätt, särskilt med tanke på att antalet studenter med olika funktionsnedsättningar har ökat de senaste åren.

Handisam är en myndighet som samordnar, påskyndar och följer upp funktionshinderspolitiken. Statliga myndigheter har ett särskilt ansvar att anpassa sina lokaler enligt Handisams rekommendationer.

Taktil skrift är upphöjda bokstäver som synskadade läser med fingertopparna.

Punktskrift bygger på ett punktskriftsystem som synskadade läser med fingertopparna.

Micro-skylt med punktskrift och taktil skrift.

5

Stockholms universitetsbibliotek modernisering pågår Intervju med arkitekterna Inger Lindberg Bruce, Pyret Paulander och Lena Sjöberg Nilsson, Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB. Vad har ni för relation med Ralph Erskine?

Flera av oss har arbetat med Ralph Erskine.

Erskine var generös med sina kunskaper och tankar. Som medarbetare upphörde man aldrig att beundra hans förmåga att lyssna in kunder och brukare och hitta nya snillrika lösningar för specifika behov. Vi samarbetade med honom i flera stora projekt, som exempel kan nämnas Arken i London och Aula Magna.

Kan ni beskriva visionen med ombyggnadsarbetet?

Att ge universitetet, biblioteketet, studenterna och Akademiska Hus ett bibliotek som klarar tidens krav samtidigt som vi vill bevara och förstärka Erskines grundkoncept.

Ni har återskapat Bokens gata, berätta mer om det.

Ursprungligen sträckte sig Bokens gata i entréplanet fram till nordfasaden med utblick över campus. Personalens behov av större lokaler bidrog till att denna del inkluderades i kontorsytor. Därmed stängdes möjligheten till utblickar och dagsljus av från biblioteket. Dagens nya arbetssätt på biblioteket möjliggör en återgår till tidigare utformning av denna del av biblioteket där Bokens gata tydliggörs igen. Nya studie- och tidskriftsavdelningar öppnas mot väster vilket också för in dagsljus till Bokens Gata.

Ni arbetar med moderniseringen av en så pass känd och berömd byggnad som Erskines bibliotek. Hur hittar man balansen mellan att förnya och förvalta Erskines anda?

Man skulle kunna säga vi använder husets ”språk” när vi moderniserar och omformar.

Fler nya utblickar från biblioteket har skapats. Vi har skapat en ljusare och mer välkomnade entré och ett generösare informationsområde. Personalens arbetsplatser har anpassats till nya arbetssätt genom en öppnare planlösning. Tekniken klarar framtidens krav genom att alla tekniska system uppgraderas och hela biblioteket får ett nytt undertak. Vi har tillfört en modern inredning och färgsättning med naturliga och befintliga material som bas.

En längre version av intervjun finns på www.su.se/om-oss/universitetsomrade/ arkitektur Lilian Fernández Hall

En utökad verksamhet och behov av verksamhetsanpassade lokaler ökar också behovet av planering kring lokalfrågor. Under hösten genomförs en översyn av universitetets organisation för lokalförsörjning. Ärenden rörande nybyggnationer, ombyggnationer och omflyttningar har ökat vid universitetet på senare år på grund av såväl expansion av verksamheten som omställningar i lokalbeståndet. Hantering av förvaltning, byggnation och drift av fastigheter ökar därför i betydelse för universitetet enligt rektors direktiv för utredning av frågor om lokalförsörjning.

Utredningsdirektiv anger bland annat att aktuella lokalärenden ska kartläggas och att en översyn av stödverksamheten för kortsiktig och långsiktig planering av lokalförsörjningsfrågor ska genomföras.

En beskrivning över vilka utmaningar universitet står inför när det gäller behovet av fler och ändamålsenliga lokaler innefattas också av utredningen.

Direktivet anger att utredningen ska vara genomförd i december med utgångspunkten att ge en samlad översyn över universitetets framtida hantering av lokalförsörjningsfrågor.

illustration Scheiwiller Svensson Arkitektkontor AB

Översyn av lokalförsörjning

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Ändringar ska göra studenter bättre förberedda I sin nationella utvärdering av juristutbildningarna läsåret 2011/2012 fastslog Högskoleverket att juristprogrammet vid Stockholms universitet brast på två av åtta examensmål. Nu har universitetet inlämnat en redogörelse för hur kvalitetsbristerna ska åtgärdas. texTer Staffan Westerlund

Foto eva dalin

Johan Schelin, studierektor vid Juridiska institutionen.

gression i färdighetsträningen under utbildningens gång, säger Johan Schelin.

Redan under första läsåret ska studenterna bland annat skriva enklare PM, rättsfallskoncentrat samt genomföra ett rättegångsspel som en första träning i att uttrycka sig skriftligt och muntligt. Under termin 3 läser studenterna Civilrätt C. – Civilrätt C ska ses som en sorts kontrollstation. Då ska studenterna för första gången skriva en längre uppsats i vilken de tillämpar olika vetenskapliga metoder i tillägg till den klassiskt rättsdogmatiska metoden. Studenterna förväntas även försvara sin egen uppsats samt opponera på andras uppsatser.

Nästa kontrollstation blir under termin 6 på kursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt. Då ska de skriva en uppsats som i fråga om kvalitet motsvarar en kandidatuppsats.

Studierektor Johan Schelin beskriver åtgärderna som ett tvåspårssystem där det ena spåret syftar till att kvalitetssäkra kursen i examensarbete och det andra till att utforma hela juristprogrammet för att göra studenterna bättre rustade inför examensarbetet.

Enligt åtgärdsförslaget avskaffas möjligheten att göra examensarbete med praktik.

Det kommer även framgent vara möjligt att bedriva praktik inom ramen för uppsatsen som ett sätt att samla in material. Men praktiken kommer inte, som tidigare, att vara poänggivande. Samma krav ställs på uppsatsen oavsett om praktik ingår eller ej.

Betygskriterierna för uppsatsen har vässats.

Det ställs större krav på ett bra språk samt att uppsatserna är väl strukturerade och genomarbetade. Om uppsatsen inte lämnas in i tid kan det komma att påverka betyget. Samtidigt som kraven höjs utökas handledningen från

Väl rustade för examensarbete Tillsammans med de metodorienterade kurserna Rättsinformatik och Allmän rättslära samt specialkurserna ska sedan studenterna vara väl rustade för examensarbetet under termin 9.

– Vi har tidigare lärt ut juridisk metod så som den tillämpas i det praktiska rättslivet. Men vi har inte haft samma fokus på hur man lägger upp en akademisk uppsats och vad akademisk standard innebär. Förhoppningsvis kommer studenterna vara bättre förberedda i det avseendet efter att åtgärderna har genomförts. Åtgärdsprogrammet lämnades tidigare i höst in till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som tog över en del av de uppgifter som tidigare låg på Högskoleverket efter att myndigheten upphörde. Svar från UKÄ väntas senare i höst.

fyra undervisningstimmar inklusive examination till sex undervisningstimmar exklusive examination. Ändrad examinationsform Examinationsformen har förändrats. Handledning och examination ska utföras av olika lärare. Vidare föreslås det bli obligatoriskt för varje student att försvara sitt examensarbete och opponera på någon annans. Ett examinationsprotokoll innehållande kriterier för formalia, problemformulering med mera ska säkerhetsställa att examinatorn granskar alla uppsatser på ett likvärdigt och fullödigt sätt.

– Spår 2 är minst lika viktigt som spår 1. Det handlar om att bygga en pedagogisk trappa så att studenterna klarar att genomföra examensarbetet. Det ska ske bland annat genom särskilda program för koordinering mellan juristprogrammets kurser och en pro-

Bra kvalitet på utbildningar som följts upp Den 9 oktober offentliggjorde Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet) de första besluten om utbildningar som under förra årets utvärderingar fick omdömet bristande kvalitet. Stockholms universitets utbildningar som följts upp får genom det nya beslutet betyget hög kvalitet.

De utbildningar som följts upp är sådana som i UK-ämbetets kvalitetsutvärdering fått betyget bristande kvalitet. Universitetet har haft ett år på sig att genomföra och redovisa

kvalitetshöjande åtgärder som nu bedömts i en uppföljning. Vid Stockholms universitet får följande utbildningar betyget hög kvalitet: Data- och systemvetenskap, masterexamen Journalistik, kandidatexamen Ekonomisk historia, kandidatexamen Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatexamen Även magisterexamen i nationalekonomi fanns med i denna omgång av uppföljningar

men lämnades utan slutomdöme eftersom utbildningen inte längre ges.

Senast i december väntas besked om flera utbildningar som tidigare fått kritik av UK-ämbetet, bland dessa utbildningar finns kandidatexamen i internationella relationer och juristexamen.

Mer information om UK-ämbetets utvärderingar samt uppföljningsbesluten finns på www.uk-ambetet.se Sofia Lagergren

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

7

Vetenskaplig kommunikation allt viktigare för bibliotek

Så når du framgång i kampen om EU-pengar

Se till att rätt personer är på rätt plats: Forskarna ska forska, ledarna leda och administrationen ska skötas av administratörer.

gångsrik även sätta sig in i hur handläggarna kan förväntas tänka, sade Sean McCarthy.

Sedan gav han några konkreta tips: – Samla de bästa personera för att kläcka idéer till ansökan.

– Välj rätt koordinator.

– Gå från policy över program till projekt.

– Se till att rätt personer är på rätt plats: Forskarna ska forska, ledarna leda och administrationen ska skötas av administratörer.

Ansökan är ett lagarbete!

Sedan gäller förstås samma regel som vid andra ansökningar, underströk Sean McCarthy: – Du måste kunna sammanfatta det mest intressanta på en A4-sida! Per Larsson

Tre prioriterade områden Horizon 2020 består av tre prioriterade områden: Excellent science. Här ingår ERC, Marie Sklodowska-Curieprogrammen, satsningar på infrastruktur och ”Future and emerging technologies” Industrial leadership. Här är fokus på forskning som är viktig för industrin och kan skapa jobb och tillväxt.

Societal challenges. Här ryms forskning kring sju viktiga samhällsutmaningar, till exempel hälsa och demografi, miljövänlig och säker energi och åtgärder för att motverka klimatförändringar.

Mer information finns på www.su.se/ medarbetare/service/forskning/horizon2020-eu-s-nya-ramprogram-for-forskningoch-innovation-1.141756. Det går även bra att kontakta Maryam Hansson Edalat vid Forskningsservice för mer information på maryam.hansson.edalat@su.se.

Sean McCarthys tips finns på Hyperions webbplats: www.hyperion.ie

Karl Edqvist

Nu finns hyrcyklar även på universitetsområdet Studentkårens påverkanssekreterare, i samarbete med universitetets miljökoordinator, har under flera år drivit frågan om hyrcyklar från Stockholm City Bikes. Det finns två cykelstationer nära Allhuset och en i Kräftriket. Till nästa år kommer en fjärde station ovanför t-banestationen Universitetet, nära Roslagvägen. Ett årsabonnemangkort kostar 250 kronor och ett 3-dagarskort 165 kronor. Det finns idag 200 hyrcykelstationer runt om i Stockholm. foto eva dalin

I januari startar EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation. Programmet Horizon 2020 löper på sju år fram till och med 31 december 2020 och har en budget på 70,2 miljarder euro. Nytt är att flera olika EUprogram förts samman men även att Horizon 2020 länkas till andra befintliga EU-program som Erasmus och även till nationella program.

I december väntas de första utlysningarna.

I slutet av september bjöd Forskningsservice in till ett seminarium för forskare om hur man skriver framgångsrika ansökningar till Horizon 2020. I anslutning anordades även ett seminarium för personer på olika stödfunktioner om vad de bör känna till om hanteringen av anslag i det nya programmet.

Efter att de två vicerektorerna hälsat välkommen och talat om att forskare vid Stockholms universitet varit framgångsrika i att söka anslag från ERC var det dags för de handfasta råden till forskarna. Den som gav tipsen var irländaren Sean McCarthy. Efter att under många år själv arbetat i EU-finansierade projekt och bedömt ansökningar till EU:s ramprogram är han sedan fler år konsult på företaget Hyperion som är inriktat på att lära universitet och andra kunder hur EU fungerar och vad forskarna bör tänka på när de söker anslag. Det är nu 9:e året i rad som Sean McCarthy anlitas av Stockholms universitet för att förmedla sina kunskaper.

För att öka chanserna att bli framgångsrik med sina ansökningar gäller det att veta hur EU jobbar, betonade han. Politiska initiativ är alltid startpunkten för programmen.

– Eftersom det är människor som granskar ansökningarna måste den som vill vara fram-

Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg arrangerade Stockholms universitetsbibliotek seminariet ”Vad har akademisk publicering på biblioteket att göra?”. Paneldeltagarna var Guus van den Brekel, Central Medical Library i Groningen, Helena Francke, Bibliotekshögskolan Borås, Eva Stensköld, utbildningsdepartementet och Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek.

Helena Francke tror att biblioteken framtida roll blir som översättare av information.

Att hjälpa forskare och universitet att sortera den stora mängden information, och hjälpa dem att själva tränga igenom.

– Forskare är generellt sätt informerade om publikationer, men kan inte allt och vet inte alla skillnader. Bibliotek har ofta den kollen, och även på open access och hur det går att tänka strategiskt med bibliometri, säger hon.

På Central Medical Library har en satsning också gjorts på hjälpa forskare att nå ut med sin forskning via sociala medier. Guus van den Brekel arbetar med att synliggöra allt som blir publicerat på sitt universitet, och har bland annat skapa en blogg om alla publikationer.

För Stockholms universitetsbibliotek blev frågan extra aktuell när det fick uppdraget att skapa ett bokförlag. Forskare kan då dra nytta av alla bibliotekets funktioner, som kvalitetskontroll, infrastrukturer för tillgängliggörande och publiceringskanaler.

– Vi måste kommunicera våra nya färdigheter. I framtiden blir nog detta vår främsta uppgift, säger Wilhelm Widmark.

8

Nyheter Marknadsföring ska ge fler internationella studenter När höstterminen började hade 109 utländska avgiftsskyldiga studenter betalat eller fått stipendium och registrerats vid Stockholms universitet. Motsvarande siffra hösten 2012 var 80 och 2011 var det 75. Av dessa studerar 99 på ett masterprogram, fyra läser ett program på grundnivå och fem läser en enstaka kurs. Av masterstudenterna fick 56 någon form av stipendium (stipendier ges ej för studier på grundnivå) och 43 var faktiskt betalande.

– Det behövs fler och mer omfattande stipendieprogram på universitetet för att öka antalet utländska masterstudenter från länder utanför EU/ EES/Schweiz, anser Stefan Norrlén vid Studentavdelningen.

Universitetet marknadsför sig på olika sätt internationellt. Bland annat sänds, tillsammans med KTH, en internationell webbtalkshow Crosstalks. tv där toppforskare och andra ledande personer i samhället diskuterar globala problemställningar. Programledare är TV-profilen Johanna Koljonen och målgruppen är unga talanger från hela världen.

– Crosstalks ska verka varumärkesbyggande på lång sikt. På Crosstalks. tv kan man se programmen i efterhand, delta i diskussionerna och läsa mer om programdeltagarna, berättar Carolina Andrén, projektledare för internationell studentrekrytering. I framtiden tror jag att de digitala medierna kommer att vara oerhört viktiga för att nå de målgrupper vi vill.

När det gäller Ryssland, Kina och USA har ytterligare itinsatser gjorts.

– Vi har till exempel deltagit på utbildningsmässor i Moskva, St Petersburg, Peking och Shanghai. Efter mässorna har vi arrangerat seminarier och aktiviteter på plats tillsammans med Svenska institutet och andra lärosäten, berättar Carolina Andrén.

När det gäller USA marknadsför universitetet sig via ”Challenge your Perspectives”, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Svenska Institutet genom Student Competitions.

Amerikanska studenter kan ansöka om ett stipendium till en studieplats på Stockholm Resilience Centers masterprogram Social-Ecological Resilience for Sustainable Development.

Madeleine Salomon

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Intresset svalt för utlandsstudier Att studera utomlands kan vara givande och ge nya perspektiv.

Men det är långt ifrån alla studenter som tar vara på de möjligheter som finns. texT Staffan Westerlund

Foto privat

Endast 598 av universitetets 29 448 helårstudenter läste förra läsåret utomlands genom ett utbytesprogram eller något av de avtal universitetet har. Andelen har ökat något de senaste åren men de utresande är fortfarande färre än de som reser hit. Idag finns dryga två tusen utländska studenter på Stockholms universitet.

Det är för lite, menar Karin Granevi som är chef på sektionen för internationell mobilitet. Universitet har som mål att få fler studenter att studera utomlands för att studera eller göra praktik.

På statsvetenskapliga institutionen finns 90 erasmusplatser och de brukar inte alltid gå åt.

– De studenter som vänder sig till oss har alltid goda chanser att få komma iväg, säger Claudia Wittmar som är studievägledare och internationell handläggare vid Statsvetenskapliga institutionen.

Samma bild ger Birgitta Åkerman, studievägledare på Biologiska sektionen.

– Det är väldigt väldigt få. Vi har 800 studenter och kanske två eller tre som studerar utomlands just nu.

Litet intresse Varför är intresset så svagt? En förklaring kan vara att studenterna är osäkra på meritvärdet med utlandsstudier, menar Karin Granevi.

Birgitta Åkerman har fler förklaringar.

– När studenterna börjar är det en av vanligaste frågorna: hur kan jag studera utomlands? Jag överdriver inte när jag säger att jag får 30 sådana frågor under introduktionsveckorna.

Men för att studera utomlands måste man först läsa minst ett år i Stockholm och under den tiden händer något.

– Studenterna skaffar bostad, kanske partner. Livssituationen blir förändrad. Det verkar snararare så att unga reser före studierna eller efter, resonerar Birgitta Åkerman.

– Man måste fixa rätt mycket själv. Ta reda på vilka kurser som ges på de olika universiteten. Det är inte bara som att gå in i en butik och välja en kurs i genetik. Vi har pratat om att göra det enklare, men då faller lite av hela erfarenheten. Det ska inte vara som att åka på charterresa, säger Birgitta Åkerman. Är det ett problem att så få reser?

– Nej vi har en internationell studiemiljö i alla fall hos oss biologer, där var fjärde student är från utlandet, säger Birgitta Åkerman.

18-22 november pågår Internationella veckan, en mässa för att öka intresset för utlandstudier där universitet från hela världen deltar.

”Märkligt att inte fler läser utomlands” Magnus Andersson läser statsvetenskap med inriktning mot internationella relationer. Sedan augusti bor han i Istanbul och studerar på Marmara universitetet.

– Det är jätteroligt. Det skulle kännas konstigt att studera internationella relationer utan att ha varit utomlands under studierna.

Magnus bor i en stor lägenhet på den asiatiska sidan av Istanbul tillsammans med åtta andra personer. Han tycker att universitetet håller en hög nivå även om han har fått höra att de turkiska studenter som söker sig till Stockholms universitet ofta blir underkända.

– Det märks inte här. Det är engagerade föreläsningar med intresserade studenter. Det är roligt att vara i ett sammanhang där så många bryr sig om politik. Det är verkligen skillnad mot Sverige, säger han.

Magnus hade först tänkt sig Spanien men han gillar verkligen Istanbul med alla människor, alla nationaliteter och båten över floden för att komma till skolan. När vi pratar med honom är det söndag och han sitter hemma hos en tysk kompis och pluggar. På skolan vimlar det av tyskar, holländare, tjecker – men ytterst få svenskar.

Det förvånar Magnus.

– I Tyskland verkar nästan alla läsa ett år utomlands. Men inte i Sverige, är inte det lite konstigt?

Magnus fick god hjälp av personalen på Statsvetenskapliga institutionen, trots att han formellt inte tillhörde just den institutionen. Det var visserligen lite krångligt att söka studentvisum men absolut värt det, framhåller Magnus.

Under höstlovet ska han resa i Turkiet. Från början var det tänkt att han skulle stanna en termin men det lutar åt att han blir kvar hela läsåret. Vad tror han att han kommer att ha med sig hem?

– Förhoppningsvis ett till språk, turkiska. Ett nytt perspektiv och dessutom en erfarenhet som ser bra ut på mitt cv, säger Magnus Andersson.

Magnus Andersson läser statsvetenskap i Istanbul. Han trivs så bra att han tänker stanna ett halvår extra.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Forskare med koppling till Nobelprisen I början av oktober presenterades året Nobelpristagare. Även i år fanns kopplingar mellan pristagarnas verksamhet och forskning vid universitetet. text Per Larsson

foto Abha Eli Phoboo, Erik Lindahl och Hans Ågren

Årets Nobelpris i fysik var en riktig lågoddsare. Det gick till François Englert och Peter W. Higgs för att de oberoende av varandra 1964 föreslog teorin om hur partiklar får sin massa. Först 2012 bekräftades deras idéer genom upptäckten av en så kallad higgspartikel vid CERN-laboratoriet.

– När higgsbosonen upptäcktes av ATLAS och CMS-experimenten förra året bekräftades att den teori som Brout, Englert och Higgs konstruerat är en riktig beskrivning av naturen. En viktigt följd av teorin är att vi kan förstå hur partiklar erhåller massa, men minst lika viktigt är att mekanismen är absolut nödvändig för att den så kallade standardmodellen för elementarpartiklar ska fungera rent matematiskt, säger professor Sten Hellman, som är en av fysikerna vid Stockholms universitet som arbetar i ATLAS-experimentet vid CERN. Den 18-24 juli hölls årets största konferens inom elementarpartikelfysik med över 700 deltagare - EPS HEP 2013. François Englert och Peter Higgs fanns då på plats i Aula Magna och den sistnämnde föreläste även om bakgrunden till hur teorin om BEH-mekanismen växte fram.

Flera forskare vid Fysikum, Stockholms universitet, arbetar i ATLAS-experimentet som är ett av de två experiment som bekräftat att higgspartikeln existerar. Forskarna vid Fysikum har varit med och konstruerat delar av detektorn, och har arbetat fram ana-

lysverktyg som använts för att göra upptäckten. Samtliga är medförfattare på de publikationer 2012 där upptäckten av higgsbosonen offentliggjordes.

Samarbete med kemipristagare Årets Nobelpris i kemi går till Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel. De får priset ”för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system”. De tre forskarna lade på 1970-talet grunden till att utveckla kraftfulla program som används för att förstå och förutspå kemiska förlopp.

Många kemister vid Stockholms universitet använder sig av dessa datormodeller. Flera forskargrupper har även samarbete med Michael Levitt och Arieh Warshel, som dessutom regelbundet besöker Stockholms universitet och Institutionen för biokemi och biofysik. Michael Levitt var i Stockholm senast runt midsommar förra året och höll föreläsningar. Arieh Warshel föreläste i mitten av maj i år. Preliminärt ska deras nästa besök bli mot slutet av vårterminen, om inte Nobelpriset kastar om almanackan.

Peter Brzezinski, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, samarbetar med Arieh Warsel sedan cirka fem år och de har haft flera sampubliceringar. Det handlar om protonpumpar – det är membranproteiner som deltar i cellernas energiomsättning.

Samarbetet mellan kemisterna i Stockholm

Kvantkemi och molekylmekanik kombinerat på det sätt som belönats i priset. Omgivningen är vatten och lipider i ett cellmembran.

och pristagarna har bestått i att de förstnämnda gör experimenten och att Warshel stått för teorierna.

– Det är ett växelspel som stimulerar till nya experiment, säger Peter Brzezinski.

Erik Lindahl, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik och verksam vid SciLifeLab, känner Michael Levitt och Arieh Warshel väl. Under hans tid som post doc vid Stanford hade han Michael Levitt som värd.

De tre pristagarna har varit drivande för molekylära simuleringar i allmänhet, vilket har haft stor betydelse både för forskningsfältet och den forskning Erik Lindahl bedriver.

– Den viktigaste utvecklingen efter de tidiga upptäckterna är att vi lyckats utveckla både teori och metoder för att göra beräkningar på mycket större system, speciellt de membranproteiner som Stockholms universitet och Center for Biomembrane Research är internationellt ledande inom.

Nobelföreläsningar i Aula Magna Den 8 december anordnar KVA de traditionella Nobelpris-föreläsningarna med pristagarna i Aula Magna vid Stockholms universitet. www.kva.se François Englert, Rolf Heuer (CERN:s generaldirektör) och Peter Higgs vid presskonferens i Aula Magna.

9

10

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Alasdair Skelton:

Skotten som reser genom jordens historia Redan när Alasdair Skelton kom till Sverige för femton år sedan drevs han av önskan att förklara geologi för barn. Nu har många av idéerna förverkligats men fortfarande finns viljan att popularisera vetenskap. I år fick den passionerade geologen även Pedagogiska priset för sin förmåga att undervisa på ett kreativt vis. texT Naomi Lubick

Foto eva Dalin

Alasdair Skelton Familj: Maka, Ingrid Skelton Kockum, och två döttrar, Emmy (12) and Lily (8).

Bor: Vasastan, Stockholm Bästa läraren: Mr. Swan, geografilärare i mellanstadiet Favoritplats på campus: Geovetenskapens hus Senast lästa bok: Hunger Games Prylar han inte klarar sig utan: ”Skidor (telemark), långfärdsskridskor, sportkite, kanot (öppen variant från upstate New York) … och min vattentäta jacka (jag är från Skottland)”.

Senaste tävling: Lidingöloppet (2013) Favoritwhisky: Ardbeg.

“Islays finaste, därför Skottlands finaste, och följaktligen den finaste i världen.”

Alasdair uppskattar utomhussporter. På vintern snörar han gärna på sig skridskorna för en tur på Brunsviken och på den varmare delen av året paddlar han kanot.

er än 20 000 barn har lekt med ett pussel som byggs av bitar formade som jordens alla kontinenter. De mörkgröna bitarna utskurna i trä bildar tillsammans Pangea, en av de gamla konfigurationerna av jordytans landmassa. Världens pussel har skapats av Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet, som brinner för att kommunicera vetenskap till allmänheten. Pusslet symboliserar den entusiasm, det engagemang och de färdigheter som Alasdair Skelton bidrar med när det gäller att undervisa, något som också renderade honom universitetets pedagogiska pris för 2013.

Redan som doktorand i Edinburgh började han undervisa: Alasdair och hans studiekamrater byggde ett mobilt labb kallat Earth Fun Roadshow med den så kallade Back in Time Bus. Lågstadiebarn kunde ”sjunga tillbaka bussen i tiden” för att på så vis besöka olika geologiska tidsåldrar där Alasdair Skelton visade och berättade om när Skott-

land låg vid botten av en ocean, den tid vulkaner dominerade och därefter när landet beboddes av dinosaurier.

För varje tidsålder fick barnen också klä sig i lämplig utrustning, som cyklop när det handlade om att landet låg under havsytan.

Tåg tog barn genom tiden Alasdair Skelton kom till Sverige 1998 för att göra sin post doc som Marie Curie-stipendiat vid Uppsala universitet.

Han hade även ett annat mål med att komma till Sverige: att återförenas med sin blivande fru Ingrid, som arbetade som genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet. De hade träffats som studenter i England och han kallar sig ”kärleksflykting”.

Senare, då han arbetade som vetenskapskommunikatör vid Evolutionsmuseet i Uppsala omvandlade Skelton sin Back in Time Bus till Tidtåget, som tog med barn på en lärorik tur tillbaka till ett Sverige täckt av hav som kryllade av simmande bläckfisk, och sedan framåt igen genom den geologiska tiden.

–Jag älskar barnaktiviteterna. Det tråkiga är att det nuförtiden finns mycket mindre tid för den här typen av verksamhet, säger han.

Han började som professor vid Stockholms universitet 2001. Allt sedan dess tar sig Alasdair Skelton an en ny omgång studenter varje år. Han undervisar på svenska under introduktionskurserna i geologi, för att sedan övergå till engelska då de mer avancerade kurserna tar vid. När han går genom korridoren i Geovetenskapens hus hälsar han och kan namnet på studenterna vi möter när de passerar på väg mot labbet denna hösteftermiddag vi träffas.

Leder Bolincentret Under de tre år han nu ska vara föreståndare för Bolincentret för klimatforskning är Alasdair Skeltons jobb att “hjälpa till att skapa en kreativ miljö där människor kan åstadkomma bra forskning” som han uttrycker det (förutom att dra in anslag och andra administrativa plikter).

Det innebär att leda centrets 170 forskare – som kommer från Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan, och Rossby Centre vid SMHI – till att använda sin kreativitet och att samarbeta i sökandet efter lösningar på klimatförändringsfrågor.

– Klimatfrågan är verkligen intressant. Den för samman en mängd olika discipliner, som alla försöker besvara samma fråga, säger Alasdair Skelton.

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Profilen

Jorden kommer att klara sig fint. Vi däremot kommer att behöva anpassa oss till en värld av smältande isar och ökande temperaturer.

Jordbävningar, tsunamis och vulkaner Skeltons egen forskning är framförallt inriktad mot metamorfosa bergarter, jordbävningar, tsunamis och vulkaner.

Det är inte bara sina geologistudenter vid Stockholms universitet som han undervisar i dessa ämnen, utan även studenter runtom i Sverige och utomlands som han undervisar på distans. Dessutom undervisar han allmänheten vid kvällsföreläsningar. Alasdair Skelton strävar efter att föra in ny forskning i sina föreläsningar där han bland annat talar om jordbävningar och tsunamis. Studenterna får under kvällskursen grundläggande kunskaper inom geologi och får dessutom smaka på forskning. Ofta gör de även en exkursion, exempelvis till Island.

En av universitetens huvuduppgifter, den så kallade tredje uppgiften, är att kommunicera med samhället.

– Att undervisa vid kvällskurser är ett konkret sätt att möta detta mål. Det är en tradition som inspirerades av min kollega, Otto Hermelins arbete, säger Alasdair Skelton.

Hermelin var medförfattare till Azorerna: Nio Öar mitt i Atlanten, en bok från 2010 som beskriver Azorernas vulkaner. Han återuppväckte med sina kvällsföreläsningar om exempelvis vulkaner och livets utveckling den tradition av att föresläsa för allmänheten som länge funnits vid Stockholms universitet.

Bred krets kursdeltagare Det var bland annat en deltagare från hans öppna föreläsningar som nominerade honom till Pedagogiska priset. Han uppskattar att hans studenter är mellan 18 och 90 år: Det är en bred allmänhet som går där, studenter vid universitetet och även grundskolelärare som går på kvällskurser efter skoldagens slut med förhoppningen att lära sig mer för sin egen undervisning. Yrkesverksamma geologer kan också delta i hans allmänna kurser i fortbildningssyfte.

Alasdair Skelton berättar att han hade en inspirerande lärare, Mr. Swan, som undervisade honom i geografi i mellanstadiet.

– Han är nog den person som gav mig inspirationen att bli geolog, säger Alasdair Skelton.

Nu är det istället han som inspirerar människor i alla åldrar, barn som pensionärer, att med hjälp av föredrag lära sig mer om geologi och om vår planet.

Alisdair visar barn hur jordens kontinenter rör sig via ett världspussel.

Dagens svar på klimatfrågorna kommer delvis att kräva ett geologiskt perspektiv. De pusselbitar som barnen leker med i Världens pussel visar hur kontinenterna rör sig, så kallad plattektonik, och bidrar till kolets kretslopp. När kontinenter kolliderar bildas bergskedjor, och kol försvinner ur atmosfären när dessa bergskedjor under hundratusentals år eroderar. Kolet sköljs ner i världshaven där det lagras i sediment.

I dag sprider vi människor koldioxid till atmosfären i en mycket snabbare takt än vad som kan tas upp av de geologiska processer. Det innebär att halterna i atmosfären under de kommande seklena skulle kunna komma att närma sig de halter som rådde under Kritaperioden – när dinosaurier strövade omkring i Sverige.

– Jorden kommer att klara sig fint. Vi däremot kommer att behöva anpassa oss till en värld av smältande isar och ökande temperaturer.

11

12

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

IT-avdelningen – ny organisation och nytt namn

Jämställdhetsarbete pågår

Avdelningen för IT och media genomförde en organisationsförändring och bytte namn till IT-avdelningen den 1 september. Syftet med namnbytet är att tydliggöra dess centrala servicefunktion för universitetets kärnverksamhet utbildning och forskning.

-IT-avdelningen har en ambition att skapa ett tydligare kundgränssnitt gentemot universitetet, samt att förtydliga interna funktioner och ansvarsfördelningar för att på så sätt skapa förutsättningar för ett kundorienterat arbetssätt, säger IT-chef Joakim Winter.

Juridiska fakultetens plan antagen

Juristprogrammet har flest sökande i landet – igen!

text Staffan Westerlund

43734 personer har sökt till Stockholms universitet inför vårterminen 2014. Det är en ökning med cirka 17 procent jämfört med vårterminen 2013.

Sett till hela landet var ökningen av antalet sökande knappt 5 procent.

Landets mest sökta utbildning är juristprogrammet vid universitetet. Andra program vid Stockholms universitet som lockar många sökande är kandidatprogrammet i företagsekonomi (plats 4 på topp-20-listan för sökande i första hand), socionomprogrammet (7) och psykologprogrammet (8). Nya på topp-20-listan är universitetets kurser Företagsekonomi I (18) och Företagsekonomi II (19).

Universitetsledningen och stabsfunktioner har flyttat Universitetsledningen, Ledningskansliet, Planeringsavdelningen och delar av Kommunikationsavdelningen har flyttat från Bloms hus och sitter nu tillfälligt i Södra huset, hus A, plan 3.

Under november flyttar resterande del av Kommunikationsavdelningen till A-huset, plan 2. Orsaken är renoveringsarbete i Bloms hus.

Nominera årets miljöprofil Den 26 november utser Miljörådet årets miljöprofil på Stockholms universitet. Alla kan nominera en kandidat.

Utmärkelsen ska uppmärksamma en medarbetare som markant har lyft miljömedvetenheten på en institution/motsvarande.

Om du vill nominera, skriv en motivering och skicka till e-post: miljo@su.se.

Sista dag är 15 november.

Den 26 november utser Miljörådet årets miljöprofil och därefter kommer vinnaren att meddelas och få ett diplom.

Vinnaren och dennes medarbetare bjuds också på tårta. www.su.se/miljo

Juridiska fakulteten är den första fakulteten vid Stockholms universitet som antagit en jämställdhets- och likabehandlingsplan. Ambitionsnivån är högt ställd; planen går längre än Diskrimineringslagen. foto eva dalin

Universitetet kräver att enheter med fler än 25 anställda ska ha en plan för jämställdhet respektive likabehandling. Universitetet ålägger fakulteterna att ansvara för jämställda rekryteringar med mera, men det finns inget krav på jämställdhetsplan på fakultetsnivå. Det borde det finnas anser Juridiska fakultetens dekanus Jonas Ebbesson.

– Flera viktiga beslut fattas på fakultetsnivå, vid Juridiska fakulteten är det exempelvis vissa tillsättningsärenden och tjänsteutlysningar, antagande av doktorander, utseende av sakkunniga och opponenter samt fastställande av kursplaner. Dessa beslut bör vara förankrade i en jämställdhets- och likabehandlingsplan och därför har vi tagit fram en sådan plan på fakultetsnivå.

Kunde man inte ha beslutat om ett gemensamt dokument för fakulteten och institutionen? Nej, menar Jonas Ebbesson, vissa beslut av institutionen fattas inte på delegation från eller på uppdrag av fakultetsnämnden, utan från universitetets centrala organ eller från dekanus utan att gå via fakultetsnämnden.

Därför bör fakultetens och institutionens planer beslutas separat.

– Man kan säga att institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan kompletterar och preciserar fakultetens plan. Till viss del sammanfaller förstås fakultetens och institutionens uppgifter. Därför är det bra i vårt fall att samma person är samordnare för likabehandling och jämställdhet både på fakultets- och institutionsnivå.

Inte bara en fråga om rättvisa Jonas Ebbesson understryker att mångfald inte bara är en fråga om rättvisa.

– Mångfald är värdefullt för oss eftersom det skapar en dynamisk arbetsplats och en kreativ akademisk miljö.

2008 kom Diskrimineringslagen vilken ersatte tidigare lagar om diskriminering i arbetslivet och sammanförde samtliga diskrimineringsgrunder i en enda lag. De äldre lagarna omfattade diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. I den nya lagen tillkom även könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Diskrimineringslagen ställer dock olika krav på beroende på diskrimineringsgrund.

– Genom att sammanföra jämställdhets- och likabehandlingsplanen i en gemensam handlingsplan vill vi markera att skyddet av olika sociala kategorier ska ha samma dignitet och prioritet i så stor utsträckning som möjligt. Dessutom omfattar juridiska fakultetens plan, till skillnad från Diskrimineringslagen, även socioekonomisk bakgrund, säger Laura Carlson, docent i arbetsrätt samt Juridiska fakultetens och institutionens samordnare för jämställdhet och likabehandling.

Den nya planen omfattar både anställda och studenter. Tidigare har de haft varsin plan.

– Det blir mer överskådligt att behandla anställda och studenter i samma plan. Dessutom är doktoranderna i vissa sammanhang studenter och i andra anställda, säger Laura Carlson. Likabehandlingsarbetet har redan påbörjats. Kursmaterialet på Civilrätt 4 har granskats för att göra det mindre etniskt homogent och heteronormativt. Ett flertal forskartjänster har under det senaste året tillsatts med kvinnor.

– Det här får inte bli ett till intet förpliktigande dokument. Mina återkommande träffar med samordnaren och fakultetsnämndens uppföljningar en gång per år förhindrar förhoppningsvis att det blir så, säger Jonas Ebbesson.

Laura Carlson, docent i arbetsrätt och samordnare för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor på Juridiska fakulteten.

13

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Behov av avsatt tid Jennie Graflund fungerar som samordnare för jämställdhets- och likabehandlingsgruppen vid Institutionen för språkdidaktik. Även här arbetar man medvetet med jämställdhetsarbetet. Jennie har en del av sin tjänst avsatt för arbetet, och liksom Helena framhåller hon att en nyckelfråga i framgångsrikt jämställdhetsarbete är just att de personer som får i uppgift att arbeta med frågan också får tid avsatt för det. Blir den en extrauppgift som ska göras vid sidan av ordinarie uppgifter kan det vara svårt att prioritera den. Det är också viktigt att ha institutionsledningen med sig och att få ett tydligt mandat att driva frågan – först då kan man få gehör hos andra.

Jennie påpekar också att när man tar sig an ett sådant uppdrag behövs en teoretisk kunskapsbank.

– Man behöver ha rätt glasögon på sig för att kunna förstå vad det rör sig om, vad som redan gjorts och vad man kan göra. Det är också viktigt att förstå hur våra normer genomsyrar verksamheten och hur de sprider sig, också till studenterna.

Jennie Graflund, samordnare för jämställdhets- och likabehandlingsgruppen vid Institutionen för språkdidaktik.

Tydligt mandat viktigt för jämställdhetsarbete Att ha ledningen med sig och tid avsatt är avgörande för bra jämställdhetsarbete på institutionsnivå. text Felicia Markus

Viktigt med centralt stöd Ett önskemål skulle vara att det fanns en universitetsgemensam utbildning av institutionernas jämställdhetsombud, så att de kunde tillägna sig en gemensam begreppsapparat. Dessutom skulle det kunna göra så att den omfattande kunskap och forskning som finns inom området vid universitetet kom alla anställda till godo.

Jennie och Helena framhåller hur viktigt det är med det centrala stöd i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor som universitet erbjuder genom seminarier och nyckelpersoner som jämställdhetssamordnare och jämlikhetshandläggare vid Personalavdelningen och Studentavdelningen. Bägge önskar även att det finns forum på central nivå dit institutionsrepresentanter kan lyfta generella frågeställningar och få diskutera konkreta situationer och förhållanden, något som kan vara svårt att lyfta internt vid institutionen.

foto eva dalin

Vid Stockholms universitet ska varje institution eller motsvarande med fler än 25 anställda upprätta treåriga jämställdhetsplaner med mål för arbetet samt med beskrivning av vilka aktiva åtgärder man planerar genomföra. En institution som lagt ner mycket tid och engagemang i arbetet med att utforma en jämställdhetsplan är Historiska institutionen. Helena Bergman, som är ordförande i institutionens jämställdhets- och likabehandlingsgrupp, berättar att en stor researchinsats lades ned under arbetet med den senaste planen, som institutionsstyrelsen fastställde i början av 2013. Även tidigare jämställdhetsplaner har varit ambitiösa och det finns en hög vilja vid institutionen, som haft en jämställdhetsgrupp under många år, att jobba med frågan. Kanske ligger det i ämnets natur: för

historiker är makt, strukturer och aktörer centrala begrepp och tankegångar som går lätt att överföra till jämställdhetsarbetet.

Institutionens jämställdhetsplan är omfattande och beskriver inte bara mål och åtgärder utan innehåller också statistik beträffande könsfördelning bland anställda, för olika befattningar och ansvarsuppdrag.

Planen omfattar även undervisning, både lärarkårens fördelning på olika kurser och studentgruppernas sammansättning.

– Kartläggningar som sätter siffror på pappret spelar roll. Då tittar folk verkligen på sifforna – de fungerar som ögonöppnare, betonar Helena.

Bland de viktigaste frågorna för framtiden lyfter Helena söktalen till forskarutbildningen, där det vid institutionen finns en trend mot allt färre kvinnliga sökande, och karriärvägar för kvinnliga lärare.

Helena Bergman, ordförande för Historiska institutionens jämställdhets- och likabehandlingsgrupp.

14

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

foto eva dalin, björn dalin

Universitetet siktar på miljöcertifiering nästa år Efter rektorsbeslutet om miljöcertifiering har det miljörelaterade arbetet varit i full gång. Du har kanske märkt av det genom att din institution har fått besök av en intern miljörevisor eller att miljörepresentanten skickar ut information om den nya miljöhandlingsplan och universitetets miljöwebb.

Det är många som är involverade i arbetet med att miljöcertifiera universitetet. Arbetet samordnas av Miljörådet som beslutar om gemensamma miljörutiner och andra frågor som rör miljöarbetet. Till sin hjälp har de universitetets miljökoordinator och miljösamordnarna på områdesnämnderna. Ute på institutioner och avdelningar samordnar miljörepresentanten miljöarbetet.

Trots detta har tidsplanen för miljöcertifieringsprojektets tidsplan skjutits fram och certifieringsrevisionen kommer inte påbörjas förrän i början av nästa år.

-Innan miljöcertifieringen behöver vi fastställa ett antal miljörutiner och reda ut några frågor som rör styrningen av miljöarbetet, berättar Cynthia de Wit, ordförande i Miljörådet. Det viktigaste är det arbete som görs på alla institutioner och avdelningar med att få miljörutinerna att fungera.

Det första som kommer att hända i certifieringsrevisionen är en dokumentgransking. Då kommer externa miljörevisorer granska universitetets alla miljörutiner och andra styrdokument för arbetet. Därefter blir det förrevision följt av certifieringsrevision då externa revisorerna gör platsbesök i verksamheten. Om inga större miljöavvikelser rapporteras kommer universitetet vara miljöcertifierat i april 2014.

Jenny Lilliehöök

Stockholms universitet framåt i världsrankning Stockholms universitet går åter igen framåt i Times Higher Education World University Rankings. I senaste rankningen hamnar universitetet på plats 103 mot 117 året innan.

Times Higher Education (THE) World University Rankings publiceras från och med 2010 av THE tillsammans med Thomson Reuters. Rankningen publicerar även listor inom breda fält, till exempel samhällsvetenskap. Den 2 oktober kom den senaste THE-rankningen för 2013-2014 som bygger på 13 indikatorer i fem kategorier. De viktigaste indikatorerna är dels en citeringsindikator, dels de två enkätindikatorerna och tillsammans svarar dessa för nära 2/3 av den totala vikten. Viktningen är forskningsorienterad, och bibliometriska indikatorer står för mer än 1/3 av den totala vikten.

Listan toppas av amerikanska California Institute of Technology och Harvard University. På tredje plats finns University of Oxford. Karolinska Institutet är högst rankade svenska lärosäte på plats 36, mot plats 42 året innan.

Det var högtidligt och festligt i Stadshuset när universitet höll sin årliga promotionshögtid.

Rektor Astrid Söderberg Widding höll sitt första installationstal. 10 hedersdoktorer promoverades, däribland naturfotografen Mattias Klum.

Kransarnas och fanborgarnas afton Fredag den 27 september hölls årets installations- och promotionshögtid i Stockholms stadshus.

I år promoverades 103 nya doktorer av de 206 som disputerat under läsåret 2012/13 samt 16 jubeldoktorer, däribland nationalekonomen Assar Lindbeck. 26 nya professorer installeras. Av årets tio hedersdoktorer pro-

moveras Lennart Aspegren inom det juridiska området, Tom Moring inom humaniora samt Frances Goldscheider, Bruce E. Wampold och Lawrence W. Sherman inom det samhällsvetenskapliga området. Inom det naturvetenskapliga området promoveras Mattias Klum, Frances H. Arnold, Øystein Hov, Peter Jenni och Jón Egill Kristjánsson.

15

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

ENKÄT

Var äter du lunch?

Universitetsnytt frågade några medarbetare var de helst äter sin lunch på campus och varför? Det visade sig att Lantis stod högt i kurs bland de vi träffade.

Yvonne Lindqvist, docent och universitetslektor vid Tolk- och översättarinstitutet -Jag äter min lunch på Lantis så gott som varje dag – och alltid fiskrätten!

I Laduvikssalen, Ugglevikssalen och Värtasalen kommer det att vara möjligt att tentera digitalt.

Dags för digitala tentor till våren Lättare att rätta och mer rättvisande bedömningar. Det är ett par fördelar när möjligheten till digitala tentor snart införs. texT per larsson

foto eva dalin

Att skriva tentor på dator kan tyckas som en självklarhet i en allt mer digitaliserad tid. Men Stockholms universitet har fortfarande inte någon större skrivsal där det finns datorer studenterna kan göra salsskrivningar på. Till våren ska det bli ändring. Tre tentamenssalar i Frescati – Laduvikssalen, Ugglevikssalen och Värtan – ska nu förses med datorer så det går att göra digitala tentamina. Totalt rör det sig om cirka 450 skrivplatser som utrustas med datorskärmar och tangentbord som kan skjutas undan när de inte används. I den nya byggnad som uppförs åt Institutionen för data- och systemvetenskap i Kista förbereds även en sal för digitala examina.

I våras gav förvaltningschefen dåvarande Avdelning för IT och media i uppdrag att upprätta en universitetsgemensam tjänst som gör det möjligt att skapa, skriva, rätta och dela ut tentamen digitalt. Projektet Digital Tentamen och Tentasalar (DTT) leds från IT-avdelningen (som namnet är sedan början på hösten) som ska leverera tekniken och där ingår även Tekniska avdelningen som ska se till att lokalerna anpassas och som sedan ska förvalta systemet.

Inledningsvis är systemet enbart tänkt för essätentamina där det är mycket text som examinatorerna måste läsa igenom, i vissa fall dessutom med en svårläst handstil. Genom att examinatorerna inte ska behöva ägna kraft åt att uttyda olika handstilar tror Erik Håkansson som är huvudansvarig för projektet att det nya systemet kan underlätta arbetet med rättningen av tentorna – och därmed ge mer rätt-

visande bedömningar då eventuell svårläslig handstil inte blir en ”minusfaktor”. Svaren anonymiseras automatiskt för att minska risken att examinatorn vet vem som skrivit respektive tenta.

Hög säkerhet För studenterna bör det även underlätta vid tentamenstillfället. Som en extra bonus görs miljövinster då projektet kommer att bidra till minskad pappersanvändning. Säkerhetsfrågorna är också viktiga. Tentaresultaten ska krypteras, säkerhetskopieras och lagras centralt vid universitetet. Det ska även vara möjligt att spåra om någon gjort ändringar i svaren.

Projektet utgå från den tentamensprocess som finns etablerad vid universitetet.

– Eftersom tjänstens viktigaste målgrupp kommer att vara lärarna är det viktigt att de känner igen sig och upplever systemet som ett stöd i sitt arbete, säger Erik Håkansson.

Han betonar även att systemet måste vara så enkelt som möjligt, helst ska lärarna inte behöva gå någon kurs för att lära sig systemet.

Enligt Erik Håkansson är intresset från institutionerna stort för projektet. Han understryker också att det ska vara möjligt för alla institutioner att använda sig av digitala tentor, när fler salar fått utrustningen och när programvaran testats ordentligt.

Om du har frågor om projektet kontakta Helpdesk (helpdesk@su.se) så vidarebefordrar de frågan till rätt person. www.su.se/it

Gebrenegus Ghilagaber, prefekt och professor vid Statistiska institutionen -Till vardags äter jag alltid på Lantis. Det är enkelt och där finns alltid något jag gillar. Har jag gäster på lunch går vi till Stora Skuggan eller Café Bojan. Fakultetsklubben fungerar utmärkt för representationsluncher.

Eva Björnberg, bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek -Jag äter helst min lunch på Skafferiet, Fossilen eller Greens villa. Maten är alltid mycket bra på dessa matställen. Jag uppskattar också promenaden och om vädret tillåter nyttjar jag gärna deras uteserveringar.

Per Fahlstedt, personalspecialist på Personalavdelningen -Jag äter så gott som alltid min lunch på Lantis. Det är prisvärt och salladsbuffén är mycket bra.

Kolla in Universitetsnytts stora lunchguide!

Läs mer på nästa sida!

64 kronor för buffé/dagens rätter där sallad, dryck, kaffe och bröd ingår.

Andra rätter är ett par tior dyrare.

10 procent rabatt för medlemmar i Föreningen Ekonomerna.

70-90 kronor. Med stämpelkort blir elfte lunchen gratis.

Cirka 60 kr, soppa 40-45 kr. kan köpa tiokort för 550 kronor. 5 kronors rabatt på dagens rätt på onsdagar.

105 kronor i normalfallet, 125 kronor vid temavecka.

Varmrätt 90 kr, soppa 75 kr, (barn t o m 12 år 55 kr). Med speciellt kort får man 10 kronors rabatt och kaffe på helgerna.

Från 95 kronor.

76 kr för majoriteten av rätterna. Två rätter kostar 89 kronor. Rabatt på 6 procent med egen tallrik eller för medlemmar i Naturvetenskapliga föreningen.

11-11.30 = 85 kronor, 11.30-14.30 = 98 kronor. Take away = 80 kronor.

arom Kaffe & deli, Kräftriket

Bojan, nobelhuset

Café matte, Kräftriket

Fakultetsklubben

Fossilen, naturhistoriska riksmuseet

gamla orangeriet, Bergianska trädgården

green peas, greens villa

Kräftan, Kräftriket

pris

Vällagad och bra råvaror.

Riktigt god.

Vegetarisk, vegansk och allergianpassad mat. Mycket asiatiska/internationella smaker. Bröd, sallad, chutney, hummus och kaffe/te ingår.

Buffé. Två varmrättsalternativ (oftast fisk och kött), caesarsallad och soppa.

Bröd, vatten samt kaffe och kaka ingår.

Gott, trevligt upplagt.

Trevlig atmosfär, fin lokal med högt till tak, aningen trångt och lite hög ljudnivå under den intensiva lunchtimmen.

Okej. Lokalen är inte anpassad efter funktionshindrades behov.

De före detta växthusen är inspirerande och ljusa, lite ojämnt uppvärmda. Uteservering sommartid.

Fräscht med små konstverk på väggarna, många platser, både ute och inne. Blandad publik, mest museibesökare.

Mycket trevlig med dukade bord i fin miljö. Till kaffet kan man sitta i sköna fåtöljer. Sommartid platser i trädgården.

Det är hit man tar sina externa gäster!

För det mesta mycket gott.

Bra

Sittplatser i flera rum, där det är litet bullrigt i trapphuset.

Rätt sunkigt, skulle behöva städas och målas. Ushort

Charmig miljö som kan bli aningen bullrig.

miljö i resTaurangen

God och prisvärt.

Varmrätter, sallader, soppor samt smörgåsar och bakverk av egen tillagning. Bröd, sallad, vatten ingår.

Fisk, kött, soppa och vegetarisk rätt varje dag. Sallad, bröd, smör, dryck och kaffe ingår.

Husmanskost med guldkant. Två rätter att välja på, en med kött eller fisk och en vegetarisk rätt. Salladsbuffé, bröd, kaffe/te med kaka/efterrätt.

Husmanskost, pasta, vegetariskt, soppa, mackor. Sallad, bröd, smör, kaffe ingår.

God och man blir mätt.

Ok och bra portioner. Dock blek kryddning.

Buffé och stort utbud av pastarätter, sallader och mackor. Mat utan gluten, laktos och ägg varje dag.

Asiatisk. Tre rätter att välja på varav en vegetarisk, går att kombinera rätterna. Vatten och kaffe/the ingår.

omdöme om maTen

Stora Skuggans värdshus

Lewinski’s

Tydligt skyltat vad som innehåller laktos, gluten och nötter. Risk för köbildning.

Mycket trevlig service, men aningen långsam. Mycket bra miljötänkande.

12:30 börjar rusningen och snabbt blir det lång kö.

Öppet även på helger. Vin- och ölrättigheter. Alla soppor reds med maizena.

Ett inspirerande komplement till de mer närliggande universitetsmatställena.

Passar för den lite längre pratlunchen.

Även öppet under helger.

Trevlig personal! Måste boka bord en dag i förväg så framförhållning behövs.

Mesta lyxkänslan på campus. Hög trappa till lokalen.

Tar ej kort. Har även fikabröd och godis. Använder oftast maizena i matlagningen istället för vanligt mjöl.

Trevlig och tillmötesgående personal.

Höga trappor gör det svårt att komma in för funktionshindrade. Tar inte kort.

Finns mikrovågsugnar för att värma egen mat.

övrigT

Fakultetsklubben

Mycket gott och vällagat.

Stora portioner.

Typ av maT

Var hittar jag vegetarisk mat? Vart ska jag gå om jag är riktig hungrig eller om plånboken är tunn? Universitetsnytt guidar dig till lunchställena vid universitetet.

Lunchguiden Husmanskost med guldkant.

Standardmenyn gör att det inte är ett ställe man går ofta till men ett välkommet alternativ i floran.

Lunchguiden – riv ut och spar!

70-85 kr

Pizzor från 40 kr, annars cirka 70 kronor.

Från knappt 30 kronor för en toast till strax över 60 för en sallad. 10 procents rabatt med studentkort

85 kr inklusive sallad, bröd, kaffe, måltidsdryck eller lättöl. 79 kronor endast sallad o kaffe. 69,50 per måltid om man köper tiokort.

Cirka 90 kronor

89 – 129 kronor. Stämpelkort ger elfte lunchen gratis.

42-70 kronor

lewinski’s, Frescatihallen

picnic

prego studenthuset

restaurang entré, albanova

skafferiet, stora skuggan

stora skuggans värdshus

stories, södra huset

www.su.se/om-oss/universitetsomrade/lunchstallen www.su.se/english/about/campus/lunch-venues

Café stallet, Kräftriket jalla su, Södra huset, www.hors.se/jalla-gatmat-su Kaffebaren arrhenius, www.hors.se/kaffebaren-arrhenius Kaffebaren hus F (inklusive mezebuffé), www.hors.se/kaffebaren-hus-f pastavagnen, Frescati hage, tfn 070-7703988 prego allhuset, www.hors.se/prego-allhuset prego hus C, Södra huset, www.hors.se/prego-hus-c prego Kräftriket, www.hors.se/prego-kraftriket prego studentpalatset, http://www.hors.se/prego-studentpalatset prego sveaplan, www.hors.se/prego-sveaplan pressbyrån T-station universitetet pressbyrån södra huset restaurang professorn, Lappkärrsberget, tfn 08-612 79 99 seven eleven, Södra huset statoilmacken, Frescati Wenner-gren Center, Sveaplan, www.sabis.se/restauranger/wenner-gren-center

andra sTällen med lunChmaT

82 kr kontant, 72 kronor med kundkort, 62 kronor med studentkort.

lantis

Lasagne, paj, köttbullar, sallader, ciabatta och veckans soppa.

Vegetariska och veganska rätter finns. Smör, bröd och vatten ingår.

Två sorters sallader, fisk, kyckling och grilltips. Soppa, salladsbord, bröd, dryck, kaffe och kaka ingår.

Varierat utbud från soppor, sallader och pajer till skaldjursgryta, lax och köttbit. Salladsbuffé, smör, bröd, vatten och kaffe/te ingår.

Kött, fisk och vegetariskt plus specialsallad.

Cirka 15 olika alternativ med lättare lunchmat, däribland pasta med olika såser, lasagne, sallad, wraps, focaccia och olika smörgåsvarianter.

Brett utbud med pizza, falafel/kebab, grillrätter, pasta, sallader och veckans erbjudande. Pizzabröd, vitkålssallad, dryck och kaffe ingår.

Hamburgare, sallader, någon pastarätt, enchilada. Till sallader och pasta även bröd och smör.

Sojahamburgare och grekisk sallad som vegetariska alternativ.

Husmanskost med egen touch. En kötträtt, en fiskrätt och en vegetarisk rätt. Salladsbuffé, bröd och kaffe/ te ingår.

Nyrenoverat. Ljust och öppet

God. Nytt grepp med att man kan komponera egen sallad.

Godkänd.

Mycket gott och vällagat. Stora portioner.

Mycket god och vällagad.

Bra portioner och ok mat.

Relativt hög ljudnivå. God tillgänglighet för funktionshindrade.

Trevlig, bomullsdukar och levande blommor på borden.

På sommaren kan man äta ute. Inne är de flesta borden på övervåningen dit en spiraltrappa går (ingen hiss).

Trevligt, inte så stort. Otorkade bord dock.

Ljust, luftigt och gemytligt surrigt med studenter överallt.

Påverkas av närheten till idrottshallen, men inre rummet ofta halvtomt och bra för lite mer avskilda lunchsamtal.

Ok snabbmat, god kycklingpasta.

Väl godkänt

Skolmatsalskänsla. Stort, ljust och luftigt, men kan vara stimmigt.

Akustiken är ett problem med många gäster.

Ojämnt. Ibland jättegott. Ibland skulle maten behöva litet mer kärlek.

Risk för kö i tolvtiden.

Risk för lång kö efter 11.30.

Trevlig omgivning. Välgörande promenad fram och tillbaka. Bra information om vad maten innehåller.

Vänligt bemötande och miljötänkande. Tar inte kontanter.

Kan vara svårt att hitta sittplatser.

Missa inte de goda juicerna, bakverken eller smoothies som finns!

Rymlig med trevlig personal och bra priser.

Standardmenyn gör att det inte är ett ställe man går ofta till men ett välkommet alternativ i floran. Vänlig personal. Espressomaskin.

Effektiv matbespisning. Får själv sortera matavfall och skräp. Kan bli kö kring tolv.

18

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

foto eva dalin

Ta till vara på dagsljuset så mycket som möjligt. Det är ett av tipsen från stressforskarna vid universitet.

Forskarnas tips:

Så håller du dig pigg i höstmörkret Nu är hösten här. På Stressforskningsinstitutets webbplats finns handfasta tips på hur du vaknar pigg och undviker höstdepp.

för hårt två timmar före läggdags. Då ökar ämnesomsättningen vilket i sin tur gör det svårare att somna.

nen. Har du upplevt att du sover sämre när du druckit alkohol? Det beror på att sömnen störs när alkohol förbränns.

Varva ner. Två timmar innan du lägger dig bör du ta det lite lugnare. Läs en bok eller umgås med din familj. Titta gärna på tv, men inte om det är för våldsamt.

Se över ditt sovrum. Det ska vara svalt. Ha gärna ett varmt täcke. Stäng av mobilen och datorn, elektronik stör.

Var inte hungrig. Men ät inte heller för tätt inpå sängdags. Maten påverkar dock inte sömnen så mycket, men går du och lägger dig hungrig sänder kroppen signaler till hjärnan att du ska vakna och gå till kylskåpet.

Skapa rutiner. Lägger du dig samma tid varje kväll så ställer hjärnan in sig på det och börjar varva ner. Därför är idealet att ha liknande rutiner varje kväll.

Uppsök dagsljus. Ta till vara så mycket dagsljus som möjligt under dagen. Promenera till jobbet eller skolan på morgonen och gå ut en sväng på lunchen.

Ta ett bad. Eller en varm dusch. När huden blir uppvärmd tror hjärnan och kroppen att det är dags att sova.

Lägg dig i tid. Kroppen är konstruerad att sova mellan klockan 20 och 04 då det vanligtvis är mörkt. De tiderna fungerar dock inte så bra i dagens samhälle. Det optimala i dag är att sova mellan klockan 23 och 7 eller 24 och 8.

Har du inte sovit tillräckligt på natten kan du komplettera det med en tupplur på dagen.

Testa ljusväckarklocka. Ljuset är en av de viktigaste sakerna när det gäller att piggna till på morgonen. Ljusväckarklockor har visat sig fungera, så testa gärna en sådan.

Rör på dig. Om du inte tränar får hjärnan mindre behov av att vila. Men du ska inte träna

Undvik kaffe och alkohol. Läsk, koffeinhaltiga drycker och nikotin påverkar nattsöm-

Stress och hälsa Stressforskningsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området stress och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Tips från forskaren är en serie tematiska informationsblad med konkreta tips och råd om hur man kan hantera stress i vardagen. www.stressforskning.su.se

19

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Forskardagarna fortfarande högintressanta Under Forskardagarna gavs närmare 40 korta föredrag mellan 2-3 oktober och lockade många besökare till Aula Magna och Stockholms universitet. Nydisputerade doktorer presenterade högaktuell forskning i populärvetenskaplig tappning för en publik av gymnasieelever, studenter och allmänhet.

Den 2 oktober hälsade rektor Astrid Söderbergh Widding besökarna välkomna till Aula Magna. Två av universitetets främsta fors-

kare Örjan Gustafsson och Martin Jakobsson inledde de båda Forskardagarna med föreläsningar om vad det innebär att forska. Flera framstående forskare deltog i Fråga Forskare där vattnets betydelse för människan och klimatet diskuterades i kölvattnet efter att FN:s klimatpanel IPCC nyligen släppt sin nya rapport i Stockholm. I år firar religionshistoria 100 år som ämne vid Stockholms universitet.

Och i Fråga Forskare med tema religion ställde

sig forskarna frågan om människan har blivit lyckligare av religion.

Studie- och karriärvägledare gav utbildningsinformation i sällskap av studenter som berättade om hur det är att studera vid universitetet. Några föreläsningar direktsändes på su.se/ play som eventuellt kommer att visas i UR/Kunskapskanalen längre fram. Specialaktiviteter anpassade för gymnasieelever anordnades parallellt av olika institutioner. Svante Emanuelli

foto eva dalin

Forskardagarna lockade många till Aula Magna den 2-3 oktober.

Statsministern på besök i Kräftriket foto eva dalin

Marina Mourad, alumnansvarig vid Företagsekonomiska institutionen, hälsade Fredrik Reinfeldt välkommen.

Den 3 oktober talade Fredrik Reinfeldt under rubriken Vikten av utbildning inför 330 studenter, alumner, medarbetare och samarbetspartners på Företagsekonomiska institutionens årliga Homecoming Day. Reinfeldt fokuserade på utmaningarna i en föränderlig värld där utbildning är centralt för hur vi tar till oss och hanterar detta. Han betonade att utbildningsystemet i Sverige har förändrats och kan komma att förändras ännu mer för att möta ett komplicerat samhälle och en komplicerad arbetsmarknad.

– Där det förr räckte med kortare utbildningar måste man nu utbilda sig mer. Det gör att vi får längre tider i vårt liv då vi utbildar

oss. Det vi också allt oftare ställs inför är att det kanske inte heller räcker att göra ett pass i utbildning och sen tro att det håller hela arbetslivet. Jag tror att vi kommer att gå mer och mer mot att gå in och ut ur utbildning genom hela vårt liv.

Statsministern talade också om den förskjutning som skett i synen på kunskap och utbildning. Från ett utbildningsystem som varit inriktat på att lära ut sanningar ligger fokus idag snarare på att lära oss att kritiskt granska, ifrågasätta och hantera förändring.

– Sanningar är inte eviga, sanningar går att slå upp på internet, utan det svåra är att kritiskt förhålla sig till detta.

Ytterligare ett tema som lyftes under kvällen var jämställdhet. Fredrik Reinfeldt berättade om de positiva effekterna som följer då kvinnor får större inflytande och vi får en bättre maktbalans mellan män och kvinnor i världen.

– När kvinnor får inflytande över hushållsekonomin ser de till att barnen får mer mat och att större resurser går till utbildning. När kvinnor får mer makt i världen blir det mer försoning och mindre krig. Alltså är det en väldigt bra idé att se till att kvinnor får mer makt. Det är också ett sätt att säkra utbildning och utbildningens värde, för det synes vara något som kvinnor i högre utsträckning har förstått än män om vi talar generellt över hela världen.

Alumndagen I direkt anslutning till Forskardagarna arrangerade Avdelningen för externa kontakter en alumndag på temat karriär och ledarskap i Aula Magna. Drygt 250 alumner från alla fakulteter fanns på plats och de bjöds bland annat på mingel och föredrag om ledarskap av Martin Tivéus, vd för Avanza bank samt inblickar i kvinnligt ledarskap i företag, akademin och politik av professor emerita Drude Dahlerup.

20

Tema: Ökad autonomi?

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Kritiserat förslag om högskolestiftelser Regeringen vill öka friheten för lärosätena men förslaget om att driva verksamhet i stiftelseform får hård kritik. texT per larsson

I somras presenterade regeringens förslag som ska ge ökad självständighet för statliga lärosäten. Möjligheten att bedriva verksamheten i stiftelseform är det centrala elementen i förslaget – och även det som fått mest kritik. Kritiken har även varit hård mot att förslaget gick ut på remiss i semestertid och att svaret skulle vara klart inom tre månader (vilket kom att förlängas med en månad).

De flesta remissinstanser jobbar för full på sina svar till regeringen. Men redan när förslaget kom möttes det av en nästan enig kritik från företrädare för högskolesektorn och den kritiken har upprepats vid seminarier och i debattartiklar.

Stockholms universitet tar som remissinstans ställning till förslaget först i början av november då universitetsstyrelsen sammanträder. Styrelsen hade frågan uppe för diskussion vid sitt sammansträde i september och hade då begärt in underlag från områdesnämnderna och studentkåren. Att döma av dessa svar vore det förvånande om universitetet i sitt remissvar skulle gå på regeringens linje.

Privatisering med skattemedel Områdesnämnden för humaniora, juridik och samhällsvetenskap anser att underlaget till regeringens förslag är bristfälligt och att argumenten för att införa stiftelseformen inte är särskilt tunga. Enligt nämnden är det redan idag möjligt för universiteten att ta emot donationer och att bygga upp egna ekonomiska medel. Sådana aktiviteter kräver inte stiftelsens form, enligt nämnden, som fortsätter med att varna för att ombildningen till stiftelser innebär att universiteten underkastas en privatisering med skattemedel. Regeringens påståenden

om finansiering, offentlighet, studenters rättssäkerhet och anställningsvillkor är, enligt nämnden, svepande och saknar en grundlig juridisk konsekvensanalys.

Områdesnämnden för naturvetenskap skriver till universitetsstyrelsen att regeringen inte lyckas motivera varför det finns behov av en ny ägandeform för högskolor och att den sakliga argumentationen för fördelarna med att vara en stiftelse saknas. Nämnden efterlyser alternativa, mindre radikala förslag för att lösa de problem som finns. Nämnden avslutar: ”Det förefaller nämnden att de problem som idag finns med att vara en myndighet bör kunna hanteras med enklare åtgärder än att införa att införa högskolestiftelser.

Det senare förefaller vara att skjuta mygg med kanon.”

Vagt om studentinflytande Stockholms universitets studentkår avstyrker även regeringens förslag. I sitt svar till universitetsstyrelsen skriver man att det saknas fokus på studentinflytande i regeringens förslag. Kåren anser att formuleringarna om studentinflytande och rättsäkerhet är vaga. Kåren varnar vidare för att det kollegiala inflytandet och medborgarinflytandet minskar.

Regeringsförslaget i korthet Regeringen förslag till ny lagstiftning för universitet och högskolor presenterades i somras.

Bland de problem regeringen vill komma åt är att det kan vara svårt för ett svenskt statligt lärosäte att bedriva verksamhet utomlands.

Många av EU:s forskningsprojekt kräver delägande i konsortier. Myndighetsformen är, enligt regeringen, inte tillräckligt flexibel för att tillmötesgå sådana behov.

Genom att införa en ny särskild stiftelseform, högskolestiftelser, ska lärosäten ges större handlingsfrihet. En högskolestiftelse är en egen juridisk person som kan ingå avtal på samma sätt som andra juridiska personer. Högskolestiftelsen kan dessutom utan begränsningar ta emot och förvalta donationer, äga bolag och bygga upp egna ekonomiska medel och andra tillgångar.

Enligt förslaget kommer högskolestiftelser fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten att säkerställa att de statliga medlen används effektivt och för avsedda ändamål.

Studenters rättssäkerhet ska väsentligen förbli likvärdig. Studentinflytande och studentrepresentation ska dessutom behållas.

De föreslagna förändringarna i stiftelselagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Senaste nytt: Högskolestiftelser ska utredas mer Samma dag som Universitetsnytt gick till tryck kom besked från regeringen att man skjuter på planerna om en ny lag som gör det möjligt för lärosäten att bli privata stiftelser. Mer behöver utredas och därför skjuts planerna fram minst ett halvår, sannolikt ett år. Enligt departementet har regeringen tagit intryck av kritiken mot förslaget.

”Lärosäten behöver betydande frihet” Daniel Tarschys, professor i stats-

vetenskap vid Stockholms universitet, utredde och föreslog 2008 verksamhetsformer för ökad självständighet för lärosätena. Förslaget från den så kallade autonomiutredningen blev omdebatterad och vissa av förslagen har regeringen sedan börjat genomföra, dock inte den nya offentligrättsliga associationsformen ”självständiga lärosäten” som fanns i utredningens förslag.

Daniel Tarschys anser fortfarande att det finns goda skäl för att universitet och hög-

skolor organiseras på ett annat vis än som klassiska myndigheter.

– De behöver en betydande frihet att utvecklas och förnyas utan att behöva fråga om lov uppifrån. De ska kunna samarbeta med andra partners och ge olika former av service till anställda och studenter.

Lärosäten bör ha mer egna resurser, enligt honom. De bör även kunna ta emot donationer, bilda stiftelser och företag, knyta band inrikes och utomlands. Mer

autonomi ger en vitalare akademi, enligt Daniel Tarschys.

– Med den så kallade autonomireformen häromåret togs några steg i den riktningen, men rätt små. Några steg var dessutom lite vingliga, till exempel i fråga om universitetens styrelser. Jag tryckte i utredningen hårdare än propositionen på värdet av det kollegiala inflytandet, som inte får äventyras genom en alltför stark betoning av management och ledarskap.

Tema: Ökad autonomi?

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

tryggheten kunnat upprätthållas. Lagändringen har heller inte lett till några personalnedskärningar vid Helsingfors universitet.

Universitetens ekonomi är inte längre del av statens budget, men fortfarande sker finansieringen främst genom statliga anslag. Av Helsingsfors universitets totala budget på 700 miljoner euro kommer fortfarande 400 miljoner från staten. Staten har även stärkt sin medfinansiering. För varje miljon euro som lärosätena samlade in lovade staten ge 2,5 miljoner euro under de kampanjer som verkställdes i samband med reformen. Helsingfors universitet har även lyckats höja summorna från sin egen fundraising och har nu satt ett mål på 25 miljoner inför sitt 375-årsfirande år 2015.

Helsingfors universitet

Ökad självständighet i Finland I Finland trädde en ny universitetslag i kraft 2010. Universiteten har nu ökad autonomi, större möjligheter att få intäkter från olika håll och medarbetarna är inte längre statstjänstemän. texT per larsson

foto Ari Aalto och eva dalin

Finska lärosäten har sedan 1 januari 2010 ökad institutionell autonomi och är egna juridiska personer. De har eget ansvar för sin ekonomi och kan själva bestämma hur man organiserar sig. De har tagit över arbetsgivaransvaret från staten och sluter egna avtal med de anställda. Universiteten har dessutom befogenheter att köpa och förvalta byggnader och egendom.

– Sammantaget har universiteten fått större rörelsefrihet. Lagändringen har givit oss större frihet att använda resurser på ett vettigt sätt men samtidigt har det inte skett några radikala förändringar – det råder lugn på campus och folk är relativt nöjda, säger Thomas Wilhelmsson som är kansler för Helsingfors universitet och sedan i maj även ledamot av styrelsen för Stockholms universitet.

Stärkt medfinansiering Universitetsanställda, inklusive professorer, är inte längre statstjänstemän. Däremot följer lärosätena fortfarande förvaltningslagen då många förvaltningsuppgifter finns kvar.

Det fanns stor oro bland personalen om sämre arbetsförhållanden. Men enligt Thomas Wilhelmsson anser facket idag att det inte blivit några större förändringar och att anställnings-

Föreslog självständiga lärosäten Autonomiutredningen föreslog en enda institutionell ram för framtidens universitet och högskolor, den nya offentligrättsliga associationsformen ”självständiga lärosäten”. Inom denna ram ska det finnas utrymme för många variationer.

Lärosätena bör där få vidsträckta möjligheter att själva gestalta sina arbetsformer och omvärldskontakter.

foto eva dalin

Daniel Tarschys tror att stiftelsehögskolor kan fungera bra, men de har ofta en särskild tillkomsthistoria. Chalmers och Jönköping fick kapitaltillskott när löntagarfonderna upplöstes.

– Stockholms högskola var ursprungligen ett lokalt initiativ, den var ett slags stiftelse ännu när min morfar och min pappa anställdes (1907 resp. 1960). Några mindre högskolor är också stiftelser. Så är detta en lämplig modell? Om det finns kapital, ja.

Om inte, mera tveksamt. Per Larsson

Som tidigare rektor för Helsingfors universitet var han en av de rektorer som tog initiativ till lagändringen. Enligt honom är det för tidigt att göra en ordentlig utvärdering av reformen men han säger att lärosätena redan jobbar mer strategiskt än tidigare. De satsar mer på att främja ledarskap och med att prioritera verksamheten.

Behov av större autonomi Ett mål med reformen var att slå samman lärosäten. Några samgåenden har skett, men där har även andra faktorer spelat in. Nästa steg kan bli att se över det finska systemet där universitet och yrkeshögskolor är åtskilda.

– För att klara sig på den internationella marknaden och samtidigt behålla den jämlikhetsmodell som finns i Norden behöver lärosätena större autonomi. Det är också främmande att fortsätta se universiteten som ämbetsverk, säger Thomas Wilhelmsson.

Han vill inte gå in närmare på det svenska förslaget om ökad autonomi och om Stockholms universitet bör drivas i stiftelseform.

Men det finns lärdomar från Finland som kan vara till nytta.

– I Finland genomförde vi reformen i samverkan mellan departementet och lärosätena. Processen var öppen och samarbetsinriktad. Om den inte är det riskerar man att hamnar diket, säger Thomas Wilhelmsson.

Han är generellt tveksam till stiftelseformen. I Finland finns enbart två lärosäten som drivs som stiftelser och det är inte någon större skillnad på dem jämfört med andra lärosäten, som är offentligrättsliga självständiga juridiska personer. Enligt Thomas Wilhelmsson är det viktigast att skapa en självständig position och att lärosätena frågar sig vad man vill ha för resultat av förändringarna, till exempel hur det ska gynna den strategiska styrningen och hur strategin harmonierar med budgetThomas Wilhelmsson processen.

Daniel Tarschy, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

21

22

Tema: Ökad autonomi?

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Universitetet i Bergen

Protester stoppade stiftelser i Norge Ökad autonomi har varit ledord i Norge och lärosätena kan själva bestämma hur rektor tillsätts. Men ett förslag om stiftelseform drogs tillbaka. texT Jan Petter Myklebust

foto Marianne Røsvik/UiB

Det senaste decenniet har i Norge präglats av omfattande förslag på universitetsreformer.

Främst har debatten handlat om statlig styrning kontra institutionellt ansvar och hur en självständig finansiering kan skapas. En annan viktig fråga har varit lärosätenas styrning, som antal externa ledamöter i styrelsen, om rektor ska väljas eller tillsättas och om rektor ska vara ordförande i styrelsen. Frågor som prestationsbaserad lön till forskare och dimensionering av utbildningen har också diskuterats. De mest omfattande reformförslagen har rört sammanslagning av lärosäten (Stjernøutvalget 2008), etablering av universitetsstiftelser (Ryssedalsutvalget 2003) och hur högskolor ska få status som universitet.

Lagen ger nu lärosätena rätt att välja om de vill tillsätta eller välja rektor och om de vill ha interna eller externa styrelseledamöter. Lagen uppmuntrar även lärosäten att gå samman och det finns ett regelverk så att högskolor kan omvandlas till universitet. Det senaste decenniet har tre högskolor fått status som universitet, i Stavanger, Kristiansand och Bodö. Ansvaret för ackreditering och kvalitetssäkring har förts över till NOKUT- Nasjonalt Organ for Kvalitet i Utdanningen. NOKUT har en oberoende ställning under utbildningsdepartementet.

Stopp för förslag om stiftelser När förslaget kom 2003 om att ändra universitets status så att de blir stiftelser möttes

Lagen ger nu lärosätena rätt att välja om de vill tillsätta eller välja rektor och om de vill ha interna eller externa styrelseledamöter. Lagen uppmuntrar även lärosäten att gå samman och det finns ett regelverk så att högskolor kan omvandlas till universitet.

det av kraftiga protester. Uppropet Vox Academica krävde självständiga universitet och fri forskning och fick 4 300 underskrifter. Över 5 000 artiklar och debattinlägg publicerades i media och det var flera demonstrationer. När universitetslagen ändrades 2005 drogs förslaget om stiftelser tillbaka.

Efter lagändringen har de flesta lärosäten valt att fortsatt välja sin rektor.

NTNU i Trondheim har bestämt att utse sin ledning medan universiteten i Oslo och Bergen har valda rektorer, som också är ordförande i styrelsen. Universitetet i Bergen hade till exempel 2006-2013 Sigmund Grønmo som rektor efter att han valts på ett reformkritisk program, där bland annat Bolognaprosessen kritiserades. Sigmund Grønmo var även kritisk till departementets krav om verksamhetsmål och nyckeltal.

Möjligheterna till finansiering har också ändrats. Fyra gamla universitet har tecknat avtal med utbildningsdepartementet om finansiering av “fri forskning” med 300 miljoner kronor per år, där hälften ska dras in av lärosätet.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Att ta till sig ett nytt språk Hur bra kan man bli på ett nytt språk och kan man någonsin låta som en infödd person? Det är frågor som Camilla Bardel tillsammans med kollegor från andra institutioner och lärosäten försökt få svar på i två olika samarbetsprojekt. texT Madeleine Salomon

foto eva dalin

– Det vi tittat på är hur den som lär sig ett andraspråk til�lämpar det nya språket på en mycket avancerad nivå, säger Camilla Bardel som är professor vid Institutionen för språkdidaktik. Går det att bli lika duktig på ett andraspråk som någon som har språket som sitt modersmål?

Projektet som stöds av Riksbankens Jubileumsfond är en del av programmet ”Avancerad andraspråksanvändning” och har initierats av Kenneth Hyltenstam vid Centrum för tvåspråkighet.

Camilla Bardels uppgift har varit att titta på hur det ser ut inom franska och italienska, närmare bestämt på hur utvecklat ordförrådet är hos den som lär sig dessa språk.

– Förutom mina språk har andra institutioner tittat på hur det ser ut med engelska, spanska och portugisiska.

Det vi kommit fram till är att det i princip inte finns några begränsningar när det gäller att utveckla ordförrådet på ett främmande språk. Det går att få ett lika rikt ordförråd

Camilla Bardel deltar i två stora forskningsprojekt om språkinlärning.

som hos en infödd. Däremot är det svårare att få till uttalet liksom grammatiken om man inte är väldigt ung när man lär sig.

Camilla Bardel tycker att det är givande att arbeta över institutionsgränserna.

– Man får bland annat möjlighet att bredda sig. För min egen del har det också inneburit att jag har kunnat fortsätta med mitt projekt fastän jag har bytt institution under arbetets gång.

Ytterligare samarbetsprojekt Camilla Bardel ingår i ytterligare ett samarbetsprojekt.

Här jobbar hon bland annat med en forskare från Uppsala universitet – I projektet tittar vi på tredjespråksinlärning. Vi undersöker hur tidigare inlärda språk påverkar hur man tar till sig ännu ett språk. Nu har vi hållit på i 1,5 år och kommer att fortsättas lika länge till.

– Hittills har vi kommit fram till att både modersmålet och tidigare inlärda språk påverkar inlärningen av ett tredje språk. Det gäller framförallt när man är på nybörjarstadiet.

Camilla Bardel förklarar att det finns influenser från de tidigare språken som man kan dra nytta av. Influenserna yttrar sig på olika sätt beroende på vilka språk som är inblandade och hur de påminner om varandra. Hur man hanterar dessa influenser beror också på om man studerat språken teoretisk eller inte.

– Den som studerat ett främmande språk på formell väg tidigare har ofta en högre abstrakt förståelse av ett språks uppbyggnad. Teoretisk kunskap verkar påverka inlärningen av ett nytt språk om detta lärs in på ett liknande sätt. Man kan sannolikt använda sig av de tidigare språken för att förstå till exempel grammatisk uppbyggnad och ordföljd, förtydligar Camilla Bardel.

I sitt arbete har hon och hennes kollegor låtit vuxna få lära sig ett tredje språk på nybörjarnivå.

– Under tiden har vi spelat in dem och därefter analyserat ordföljden och ordförrådet i det nya språket. På så sätt har vi bland annat kunnat se hur modersmålet och det tidigare inlärda språket påverkar inlärningen. Påverkan ser alltså olika ut beroende på om man har studerat språket eller om man har lärt sig det på informell väg.

Fördelar med samarbete När det gäller att samarbeta i projekt ser Camilla Bardel bara fördelar.

– Var och en har sina respektive arbetsuppgifter. Men genom att samarbeta med andra kompetenta personer får både man själv och projekten en bredd som inte skulle vara möjlig annars. Man får också feedback ur olika synvinklar, säger Camilla Bardel och berättar att hon också har en forskarskola för lärare i de främmande språkens didaktik.

Uppdraget ingår i regeringens satsning på fortbildning av lärare, även det ett samarbetsprojekt.

– Vi är en stor grupp forskare i språk från universiteten i Lund, Göteborg, Växjö, Uppsala och Stockholm som jobbar som handledare.

23

Forskning

24

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

foto eva dalin

Friends generalsekreterare Lars Arrhenius, Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding och professor Ann-Christin Cederborg deltog i invigningen av samarbetet mot mobbning den 18 september.

Ny forskningssatsning mot mobbning Stockholms universitet får fem miljoner för forskning om mobbning. Projektet genomförs i samverkan mellan Stockholms universitet och Friends.

I projektet anställs två doktorander. De kommer under de närmaste fem åren att genomföra etnografiska studier om mobbning i förskolan och skolan.

– Forskningen handlar om hur mobbning uppstår och uppfattas av barn och unga.

Den kunskap vi tar fram förmedlas kon-

tinuerligt till Friends som i sin tur genomför metodutveckling av sina utbildningsprogram om mobbning. Att minska avståndet mellan forskning och verksamheter som möter barnen är en hjärtefråga för mig, säger professor Ann-Christin Cederborg som under hela sin akademiska karriär haft de utsatta barnen och ungdomarna i fokus för sin forskning.

Den högtidliga invigningen hölls i Friends internationella center mot mobbning, som

är deras del i satsningen. Centret ligger i anslutning till Friends arena i Solna och kommer att stå värd för internationella konferenser om mobbning samt utbilda lärare och andra intressenter i mobbningsfrågor.

Verksamheten byggs upp i samarbete med forskningen vid Stockholms universitet.

Satsningen är möjlig tack vare en donation om totalt åtta miljoner kronor från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.

Anna-Lena Ekenryd

Super-supernovor är universums megaexplosioner En kraftfullare typ av stjärnexplosioner har upptäckts. I en artikel som nyligen publicerats i Nature visar astronomerna hur observationer av dessa supersmällar utesluter tidigare idéer om vad som ligger bakom deras enorma ljusstyrkor. Kanske är det istället magnetarer – kraftigt magnetiska och snabbt roterande kompakta himlakroppar – som ligger bakom fenomenet.

Supernovor är exploderande stjärnor. När massiva stjärnor dör slungas materien ut i den omkringliggande rymden - och supernovan skiner ibland lika starkt som hela den galax den ligger i. Astronomer har observerat

tusentals sådana stjärnexplosioner de senaste hundra åren. Men somliga supernovor är ljusstarkare än andra. För några år sedan upptäcktes en ny klass av extremt ljusstarka explosioner - superluminösa supernovor. I en artikel i tidskriften Nature beskriver ett internationellt forskarlag nya observationer av två sådana mega-explosioner.

Super-supernovorna har tidigare undgått astronomerna - trots deras ljusstyrka - eftersom de inte verkar förekomma i de stora galaxer där man tidigare letat efter uppblossande stjärnor. Med nya metoder som söker av stora delar av stjärnhimlen har ett

dussintal av dessa explosioner nu observerats. En av supernovorna i artikeln hittades av Palomar Transient Factory - ett sökteleskop i Kalifornien som forskare vid Oskar Kleincentret i Stockholm numera använder sig av.

– Vi fick tidiga observationer av en av dessa supernovor, bland annat med det Nordiska Optiska Teleskopet på La Palma.

Dessa stämmer inte alls med en par-instabilitetsexplosion, säger Jesper Sollerman, professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till artikeln. Viktor Sandqvist

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Anslag från Wallenbergstiftelse Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beslutat om vilka forskare som ska få årets anslag till forskningsprojekt med hög vetenskaplig potential. Totalt beviljas 27 forskningsprojekt drygt 770 miljoner kronor. Två av dessa anslag, på totalt 72 miljoner kronor, går till Stockholms universitet.

En forskargrupp ledd av professor Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi beviljas 33 miljoner kronor för att studera supernovaexplosioner. Supernovorna, som är exploderande stjärnor, har stor betydelse för vår förståelse av universum. Exempelvis frigör och skapar supernovorna de tyngre grundämnen som finns i universum. Allt syre som finns har troligen skapats inne i en massiv stjärna och frigjorts vid en supernovaexplosion. Med i forskargruppen från Stockholms universitet finns även Claes Fransson och Ariel Goobar från Oskar Kleincentret.

Etableringen av detta centrum gjorde det möjligt att rekrytera ett antal unga, framgångsrika forskare till institutionen. Två av dessa forskare, Martin Högbom och Martin Ott, ingår i den grupp som tillsammans med Peter Brzezinski formulerade projektet. Gruppen består även av Christoph von Ballmoos och Pia Ädelroth.

Forskare vid Stockholms universitet är även medsökande på ytterligare två forskningsprojekt som beviljats anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det ena är ”Linking social behavior to the brain” som leds av David Sumpter, professor i matematik vid Uppsala universitet. Från Stockholms universitet deltar Niclas Kolm som är docent i etologi. Det andra projektet är ”Strong field physics and new state of matter” som leds av Patrick Norman, professor i beräkningsfysik vid Linköpings universitet. Från Stockholms universitet är det fysikprofessor Lars Pettersson som deltar.

Forskning om cellernas energifabriker Det andra anslaget går till forskning om celler. Ett projekt vid Institutionen för biokemi och biofysik som leds av professor Peter Brzezinski tilldelas 39 miljoner kronor för att skapa en konstgjord mitokondrie, det som brukar kallas cellens energifabrik. Genom det femåriga projektet vill forskarna lära sig mer om hur cellernas energifabriker fungerar och testa vissa sjukdomsmodeller.

Institutionen för biokemi och biofysik och dess Centrum för biomembranforskning är bland de ledande i världen när det gäller forskning om membranproteiner.

per larsson

Totalt beviljas 27 forskningsprojekt drygt 770 miljoner kronor. Två av dessa anslag, på totalt 72 miljoner kronor, går till Stockholms universitet

Klimatrapport tillägnades Bert Bolin FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin nya rapport i Stockholm den 27 september och den tillägnades Bert Bolin som var professor i meteorologi vid Stockholms universitet.

Han var den främsta kraften bakom bildande av IPCC och blev även IPCC:s förste ordförande mellan 1988 och 1997.

I samband med offentliggörandet arrangerade KVA, IPCC, Naturvårdsverket och Bolincentret vid Stockholms

universitet ett symposium för att hedra Bert Bolin. Vid seminariet talade såväl Sveriges miljöminister Lena Ek som IPCC:s nuvarande ordförande Rajendra Pachauri samt flera klimatforskare från Stockholms universitet och rapporten överlämnades till Bert Bolins son Göran.

I samband med att IPCCrapporten presenterades figurerade flera forskare vid Bert Bolincentret i media.

Uppmärksammad rapport om äldreomsorg Institutionen för socialt arbete har nyligen publicerat en rapport om marknadsorienteringen inom den nordiska äldreomsorgen.

Rapporten är den första heltäckande dokumentationen av marknadiseringsprocesserna inom äldreomsorgen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, och innehåller också bidrag från forskare i Kanada och USA, två länder med betydligt längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.

Studien visar att det finns stora skillnader i den privata äldreomsorgens omfattning mellan de nordiska länderna. I Finland och Sverige har den vinstsyftande äldreomsorgen ökat snabbast och de stora internationella företagen har störst roll, medan den icke-vinstsyftande äldreomsorgen är minst omfattande i Sverige. Det finns samtidigt stora skillnader också inom länderna – till exempel har mer än hälften av Sveriges kommuner all äldreomsorg i kommunal regi, medan majoriteten av äldreomsorgen i Stockholmsområdet är i privat regi.

Det finns fortfarande begränsad kunskap om konkurrensens konsekvenser i de nordiska länderna, men det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet, enligt rapporten.

– Det finns all anledning att försöka lära av erfarenheterna i andra nordiska länder, liksom från länder med längre erfarenhet av äldreomsorg i vinstsyftande regi, säger den svenska redaktören, professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet.

Tidningarnas Telegrambyrå uppmärksammade rapporten och den har nämnts i ett stort antal dagstidningar. Flera ledarredaktioner har även lyft fram rapporten och Marta Szebehelys forskning om äldreomsorg har uppmärksammats på olika sätt i media under oktober. Per Larsson

55 miljoner i anslag från Forte 17 forskare får totalt cirka 55 miljoner i forskningsanslag från finansiären Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsmiljö och välfärd – tidigare FAS). Därmed får Stockholms universitet närmare en femtedel av de totala anslagen som delas ut.

15 projektbidrag totalt 43, 5 miljoner kronor går till Stockholms universitet. StenÅke Stenberg vid SOFI beviljas det näst största anslaget på 4,5 miljoner. SOFI och Stressforskningsinstitutet tar hem 3 projektbidrag vardera, och får totalt drygt 10 miljoner respektive knappt 8 miljoner. Med en beviljad postdoctjänst blir det totalt nästan 12 miljoner till SOFI. per larsson

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

NAMN OCH NYTT REDAKTÖR Per Larsson och Eva Enarson FOTO orasis, Alexis Brandeker, Carlsson Bokförlag

Hallå där med universitetet i Bukavu och forskare vid Psykologiska institutionen.

Gunilla Berglund, forskare vid Psykologiska institutionen. Den 26 september tillkännagavs vilka som får Right Livelihood Award, det ”Alternativa Nobelpriset”. En av pristagarna är Dennis Mukwege som startat ett sjukhus för krigsoffer i Kongo.

Hur är Dennis Mukwege som person?

– Han är en outtröttlig eldsjäl, modig, mycket bildad, har en enorm arbetskapacitet och utstrålar stor mänsklig värme. Han är en berömd kirurg, men han opererar trots berömmelse fortfarande själv tio kvinnor dagligen. När vi var där åt han lunch med oss varje dag för att diskutera vårt projekt. Han bor fortfarande inne på sjukhusområdet efter att ha varit utsatt för ett mordförsök då hans livvakt miste livet.

Gunilla Berglund har varit vid sjukhuset i Kongo och dessutom träffat Dennis Mukwege vid ett tidigare Sverigebesök.

– Sjukhuset är mycket enkelt men otroligt välskött. Det drivs av Pingstmissionen, Läkarmissionen och andra välgörenhetsorganisationer eftersom statliga medel inte existerar.

Vilken koppling har du till pristagaren?

– Som del av arbete med traumaöverlevare har Dennis Mukwege initierat ett utvecklingsprojekt om traumabehandling, i samarbete

Varför kontaktade han Psykologiska institutionen för samarbete?

– Sjukhuset ville etablera kontakt med framstående forskare inom behandlingsområdet. Som

Visste du att...

kirurg upplevde Dennis Mukwege ett starkt behov av kunskap om hur god psykologisk behandling efter trauma borde se ut.

Det utvecklingsprojekt Psykologiska institutionen arbetar med har fokus på utbildning av psykologer, psykologisk behandling och forskning.

– På ett tidigt stadium insåg vi svårigheterna i att bedriva behandling i en främmande kultur via tolk. Det är de kongolesiska psykologerna som måste göra det. Utbildningen är ett samarbete. Därför innebär det första steget av vårt arbete att stå för en del av en ny masterutbildning för fransktalande kongolesiska psykologer som kommer att få utbildning i kognitiv beteendeterapi. Examensarbetet blir en kulturanpassad manual, utarbetad av de kongolesiska studenterna och det svenska psykologteamet, för behandling av traumaöverlevare.

Ska ni ordna någon aktivitetet när Dennis Mukwege tar emot priset i december?

– Ja, vi planerar att ha ett offentligt möte för forskare och kliniker på traumaområdet i syfte att stödja hans arbete framledes. Per Larsson

Boken...

Hilarys historia – Jerzy Sarnecki om konsten att överleva i en absurd tillvaro

Nu finns Mållgan på riktigt – i rymden För 13 år sedan hittade Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet, flera då okända asteroider. Enligt internationell praxis får han välja vad de ska heta. Nu har tre av dem blivit döpta.

Saltis har fått sitt namn efter platsen för upptäckten, Saltsjöbadens observatorium, Edudeldon hedrar minnet av Brandekers astronomkollega i Stockholm, spanjoren Eduardo Delgado Donate. Och så blev det Mallgan, döpt efter Alfons Åbergs låtsaskompis Mållgan.

– Det är en hyllning till alla kompisar och ett sätt att rädda låtsaskompisen undan glömskan, säger Alexis Brandeker.

– Det här är en bok som handlar om min far och mig och om en del av vår moderna historia. Boken skiljer sig rätt mycket från vad jag brukar skriva. Visserligen handlar den om brott, men den här gången politiskt brottslighet och brott mot mänskligheten skildrat genom ett människoöde. Min fars öde.

Jerzy Sarnecki var 21 år när han, tillsammans med sin familj, kom till Sverige som judisk flykting från Polen. 40 år senare bad Jerzy sin far Hilary att berätta om sitt minst sagt händelserika liv. Det blev 20 långa samtal. Hilary berättar bland annat om sin barndom i Polen före andra världskriget, om flykten till Sovjetunionen 1939, om förvisningen till Sibirien och arbete i Uzbekistan. Om det strapatsfyllda återvändandet till Polen 1945 – där Hilary först fick höga poster och sedan förlorade dessa. Om familjens resa från Polen till Australien som slutade i Sverige.

Boken ger många inblickar i en kaotisk verklighet där logik och mänsklig moral ofta var långt borta. Samtidigt är boken en exposé över en omskakande period i vår moderna historia.

Jerzy Sarnecki är sedan 20 år professor i allmän kriminologi vid Stockholms universitet. Han har publicerat ett stort antal böcker och artiklar om bland annat samhällets reaktion på brott, kriminella nätverk,

livsförloppskriminalitet och byråkrati.

Han har också skrivit flera läroböcker i kriminologi.

Eva enarson

27

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

I korthet Johanna Andersson Raeder har fått Ekonomisk-historiska föreningens pris för bästa ekonomisk historiska avhandling år 2011. Prisutdelningen skedde i samband med nationella ekonomisk-historiska mötet i Lund 4-5 oktober.

Rasmus Fleischer har fått Cliopriset 2013 för sin nydanande och innehållsrika avhandling Musikens politiska ekonomi från 2012.

Martin Ott har tilldelats The Svedberg pris för sina grundläggande biokemiska studier av mekanismer bakom proteinsyntes i mitokondrier.

Karin Bäckstrand anställs som professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning.

Stora Psykologpriset 2013 till Siv Boalt Boëthius Siv Boalt Boëthius fick den 8 oktober ta emot Stora Psykologpriset 2013 ur socialminister Göran Hägglunds hand vid en prisceremoni på Berns salonger. Boalt Boëthius är

Ny biblioteksstyrelse Från den 1 juli är Universitetsbiblioteket en organisatorisk enhet, placerad direkt under rektorn. Biblioteket leds av en ny styrelse tillsammans med överbibliotekarien.

Biblioteksstyrelsen beslutar i frågor gällande mål, inriktning, omfattning, servicenivå och organisation. Ordförande är Agneta Bladh, filosofi doktor och tidigare rektor för Högskolan i Kalmar, statssekreterare i utbildningsdepartementet samt kanslichef vid Stockholms universitet.

affilierad till Psykologiska institutionen och en uppskattad drivkraft bakom institutionens tvååriga vidareutbildning i organisationspsykologi på avancerad nivå.

Podcast om arkitektur och stadens utveckling Håkan Forsell, docent vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, har startat upp podcasten Staden tillsammans med Sveriges Arkitekter. På Staden diskuterar Håkan Forsell tillsammans med chefredaktören för tidskriften Arkitektur Dan Hallemar städers förändringar, karaktärer och historiska och samtida utmaningar – både med svenska och internationella exempel. Även gäster intervjuas i programmen.

– Det har varit superpopulärt, över 2 000 nedladdningar redan på två och en halv vecka!

Historisk kunskap, up to date! berättar Håkan.

Podcasten finns på: http://staden.arkitekt.se eller laddas ned via iTunes.

App för en giftfriare vardag

Guide till nya byggnader Arkitektur Nu/Stockholm är en ny mobilapp som guidar till de senaste fem årens mest omtalade byggnadsprojekt i Stockholm. En av byggnaderna som finns med i appen är det nya Studenthuset. Det är Arkitektur- och designcentrum (före detta Arkitekturmuseet) som står bakom Arkitektur Nu/Stockholm.

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat webbappen Vara utan fara för att informera och vägleda konsumenter om problematiska kemikalier i populära konsumentvaror. Appen innehåller i dagsläget fem kategorier av konsumentprodukter.

Förutom information om vilka kemikalier som kan förekomma i olika varor får konsumenter tips och råd om hur man minimerar sin exponering för dessa kemikalier.

Dessutom kan konsumenterna via appen kontakta leverantörer av olika typer av varor för att begära information om särskilt farliga ämnen i dessa produkter. http://varautanfara.se

Stephan Rosswog befordras till professor i astronomi med inriktning mot extragalaktisk och högenergiastrofysik.

Monica Axelsson befordras till professor i tvåspråkighet med inriktning på svenska som andraspråk.

Olof Holm, som disputerade vid Historiska institutionen 2012, har av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur tilldelats ett pris ur Sten Carlssons minnesfond för sin doktorsavhandling.

Barry Brown befordras till professor i data- och systemvetenskap, med inriktning mot Människa-maskininteraktion.

Caroline Evans är ny gästprofessor vid Institutionen för mediestudier.

Yanis Varoufakis blir gästprofessor i data- och systemvetenskap med inriktning mot systemanalys.

Gabrielle Meagher är ny gästprofessor vid Institutionen för socialt arbete.

Stefan Nordlund har utsetts till prefekt vid Institutionen för biokemi och biofysik.

Ali Carkoglu, Timur Kuran, Meltem Müftüler-Bac och Erik J Zurcher knyts till universitetet som affilierade professorer vid Institutionen för orientaliska språk.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

I närheten av entrén till det nybyggda Studenthuset fanns under närmare fyrtio år den gamla grinden ”Blå porten” placerad. I dag kan man se den till vänster om Djurgårdsbron. Men den har haft ett kringresande liv.

På 1600-talet var Djurgården en kunglig jaktpark och inhägnades för att hålla kvar de viltdjur som fanns och förhindra att rovdjur och tjuvjägare kunde ta sig in. Då det kungliga jaktintresset avtog vid mitten av 1700-talet fick allmänheten tillträde till området. Det blev ett populärt utflyktsmål, så populärt att man tog inträde.

Djurgårdsstaketet revs på 1820-talet men portarna blev kvar som entréer. Blå porten, ritad av arkitekt Johan Adolf Hawerman, är tillverkad i gjutjärn och dekorerad med Oscar I:s namnchiffer och två hjortar. Den beskostades av kungen och ersatte en äldre träport. Den placerades 1848 i närheten av den plats där den finns idag men togs bort 20 år senare i samband med att Djurgården inkorporerades med Stockholm. År 1882 skänkte Oscar II porten till dåvarande Skogsinstitutet och den placerades först vid infarten till institutets park vid Storgatan och 1896 vidare till Strandvägen vid nuvarande Nobelparken.

När Skogsinstitutet ombildades till Skogshögskolan och flyttade ut till Frescati Hage 1917 magasinerades den.

På fältet mellan Södra huset och Arrheniuslaboratoret fanns under många år Kungliga Lantbruksakademiens experimentalfält. När fältets inre område skulle inhägnas och förses med en huvudingång förslog man att införliva Blå porten. 1923 kom den på plats och målades sedan om och förgylldes. Mellan åren 1923 och 1963 fanns den belägen strax söder som Lantis som då var ett museum med modeller och redskap från lantbruks- och fiskerinäringen. År 1965 blev porten statligt byggnadsminne och flyttades tillbaka till Djurgården på initiativ av Gustav VI Adolf i samband med planeringen av det kommande universitetsområdet.

Men varför är porten blå? Porten var från början svart men målades om efter inspiration av de gamla blå träportarna som tidigare fanns vid Djurgårdstaketet.

Eva Lundin

foto johan sjölander

Djurgården tur och retur

Från fjolårets ljusfest vid Brunnsviken.

Ljusfest vid Brunnsviken 3 november Söndagen den 3 november klockan 16.30 – 18.30 genomförs för sjätte året i rad ljusfest i Hagaparken och runt Brunnsviken, där stränderna är upplysta av facklor och marschaller. Det bjuds även på körmusik, fackeltåg, trumsagor för barnen, båtturer på Brunnsviken och på Haga Ocean går det att titta på hajar. Det går även att köpa facklor.

Nedanför Koppartälten i Hagaparken blir det teaterföreställningen ”Tintomara” och sedan sång.

Stockholms universitet deltar även. Konferensservice sätter ut marschaller längs vattnet vid Kräftriket. Bergianska Trädgårdens Vänner kommer dessutom att tända marschaller i Bergianska och bjuda på grillad korv på Bagges udde. www.haga-brunnsviken.org

Förval påverkar antal utskrifter i skrivare

foto eva lundin

När en användare skriver ut ett dokument kan denne välja att antingen använda båda sidor av ett ark eller ena sidan. På de flesta moderna skrivare fungerar ett av de två alternativen som förval. För att kunna ta reda på effekten av att byta förval genomförde Johan Egebark och Mathias Ekström, båda doktorander i nationalekonomi, ett fältexperiment vid Stockholms universitet hösten 2012.

Vid slumpmässiga tidpunkter skiftade de förval från enkelsidig till dubbelsidig utskrift på sammanlagt 25 skrivare. Omedelbart efter denna enkla förändring minskade den dagliga pappersåtgången med i genomsnitt 15 procent. Det innebar att bara under de första 25 dagarna efter förändringen sparade de 18 institutionerna som deltog i studien 15 000 ark papper.

Vid sidan av dessa direkta effekter framträder andra intressanta resultat. För det första visar det sig att effekten inte försvinner över

tid. Mer än sex månader senare var papperskonsumtionen kvar på den nya lägre nivån.

För det andra visar det sig att förvalet inte påverkade volymen av utskrifter – varken antalet utskrivna dokumentsidor eller antalet dokument. Således beror minskningen i pappersanvändande enbart på att antalet dubbelsidiga utskrifter ökade.

Ofta försöker man påverka människor att bli mer miljövänliga genom att uppmana dem. För att testa hur väl uppmaningar fungerar använde de två nationalekonomerna dessutom en annan typ av intervention för vissa av de deltagande institutionerna. De lät universitetets miljökoordinator skicka ett e-mail där hon uppmanade de anställda att använda dubbelsidig utskrift så mycket som möjligt. Det visade sig att uppmaningen inte har någon effekt alls, vilket tyder på att denna typ av påverkan är förhållandvis ineffektiv. Jenny Lilliehöök

29

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

Språkhistoriska seminariet År 2011 startade språkforskare vid flera av universitetets institutioner ett språkhistoriskt seminarium. Seminariet ska vara ett forum där frågor av språkhistorisk art kan dryftas och diskuteras. Alla som har intresse för språkhistoria är välkomna till seminariet, såväl forskare och doktorander som studenter.

Den 4 december föreläser professor Per Ambrosiani från Umeå universitet om ”Skrift och ljud i slavisk historisk språkforskning”, följt av ett postseminarium.

Om du vill vara med på utskickslistan för språkhistoriska seminariet skriver du till Jenny Larsson vid Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, jenny.larsson@balt.su.se.

Handledning på webben hjälper dig ta fram en pedagogisk meritportfölj Pedagogiska meritportföljer är på frammarsch nationellt och globalt.

Vid universiteten betonas vikten av att ha pedagogisk skicklig personal som stöttar studenternas lärande. Detta ställer allt högre krav på universitetsläraren att själv dokumentera och reflektera kvalitativt kring sin undervisningspraktik. Vid till exempel tjänsteansökan och befordran behöver du kunna visa din pedagogiska skicklighet på ett bedömningsbart sätt. Genom att bygga upp en pedagogisk meritportfölj kan du på ett överskådligt och effektivt sätt samla och strukturera dina pedagogiska meriter.

En god grund är att skapa tre portföljer: ett portföljarkiv, en bedömningsbar portfölj samt en digital visningsportfölj.

Resursen Att skapa en pedagogisk meritportfölj, en vägledning för dig som är universitetslärare, finns på webben: www.su.se/pedagogiskmeritportfolj

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

foto xx

3 nov Ljusfest vid Brunnsviken

7 nov Självpublicering – hot

8 nov Religionshistoria firar

eller möjlighet?

Adam Helms seminarium

100 år med jubileumsprogram

12 nov Lusten att lära

21 nov Kan vi lita på

27 nov Premiär!

– matematikundervisning och minnets roll

opinionsundersökningar?

Women in Science – Lise och Otto

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

4 dec Naturvetarnas arbets-

8 dec Nobelföreläsningar i

marknadsdag

Aula Magna

30

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

IN ENGLISH EDITOR Paul Parker

PHOTO Eva Dalin, Abha Eli Phoboo

www.su.se/english/news

redaktion@su.se

Courage and Wisdom As a new member of the Senior Management Team, I wrote an editorial in the spring of 2012 on “Courtesy and Courage”, inspired by a segment on the radio programme “Spanarna”. Three semesters later, I am suddenly the elder on the Senior Management Team. Astrid, who became Deputy ViceChancellor at the same time as me, is now Vice-Chancellor, and the other three members of the Senior Management Team have all taken office this year.

The reform of two years ago, when the two disciplinary domains were created, has proven to be very good. The Deputy Vice-Chancellors’ entry into the Senior Management Team has bridged the gap between the management and the University’s core activities, and this development has been accentuated as the Vice-Chancellor and Pro Vice-Chancellor are also in close contact with the daily activities of the University. My disciplinary domain, science, saw the least organisational change. At the same time, the practical work may have changed the most here, since we were the most accepting of the new organisation. Thus, we have been able to more easily take advantage of the fact that the Deputy Vice-Chancellor is on the Senior Management Team and has direct influence in all important matters at an early stage. The forum that was created for broader interdisciplinary discussion, the interdisciplinary council, has had a good start and is an important arena for common issues.

A good university requires a good university administration. A sign of the administration’s importance is that the Head of Administration is part

of the Senior Management Team. The reform of two years ago has also laid the foundation for better interaction with the core activities, since their conditions and desires enter the discussions at an early stage. This development is still in its infancy, but I look forward to an administration and core activities in close contact and interaction with each other.

This is always a good thing, but it is especially important now that we are taking on such a big project as Albano. Albano is vital to our future activities, but poses considerable financial risk due to the size of the project. This year, we have discovered that we do not have enough control of our construction projects. This is worrying, but the problem is being investigated, and I am hopeful that the insights gained will lead to a good solution.

The topic of my last editorial was “Courtesy and Courage”. A close friend, better educated than me, informed me that this paraphrases Plato’s ”Courage and Wisdom”. I think these words describe my colleagues on the Senior Management Team well. May “Courage and Wisdom” be our guiding light! anders kArlhede, Deputy Vice-Chancellor ak@fysik.su.se

Criticised proposal regarding university foundations introducing the foundation model are not particularly strong. The Board argues that it is already possible for universities to receive donations and build up their own financial resources. Such activities do not require being a foundation, according to the Board, which goes on to warn that the conversion to foundations will mean that the universities will be subjected to privatisation through tax revenue.

The Board of Science writes that the government has failed to explain why there is a need for a new type of ownership for higher education institutions and that no factual arguments for the benefits of being a foundation have been presented. The Board calls for alternative, less radical proposals for solving current problems.

The Board concludes: “It seems to us that there should be simpler ways to deal with the problems of being a public authority than to introduce university foundations. The latter would seem like shooting cannons at mosquitoes”.

The Stockholm University Student Union also opposes the government’s proposal, as they believe it lacks a focus on student influence.

This summer, the government presented a proposal that would increase the autonomy of higher education institutions. The possibility to operate as a foundation is the key element of the proposal, as well as the most criticised. The fact that the proposal was sent out for consultation during the summer holidays and responses were due within three months (which came to be extended by one month) was also heavily criticised.

Most consultative bodies are currently working on their responses to the government, but already at the time of its announcement, the proposal was met with nearly unanimous criticism from representatives of the higher education sector.

Stockholm University will not provide its consultative response to the proposal until the University Board has had a meeting in the beginning of November. The University Board discussed the issue during its meeting in September, for which it had requested input from the disciplinary domain boards and the student union.

The Board of Humanities, Law and Social Sciences believes that the basis for the government’s proposal is weak and that the arguments for

Climate report dedicated to Bert Bolin The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) presented its report in Stockholm on 27 September. It was dedicated to Bert Bolin, who was a professor of meteorology at Stockholm University. He was the main driving force behind the creation of the IPCC and served as its first chair between 1988 and 1997. In connection with the presentation, the Royal Swedish

Academy of Sciences, the IPCC, the Swedish Environmental Protection Agency, and the Bolin Centre at Stockholm University organised a symposium in Bert Bolin’s honour. The seminar included speeches by Lena Ek, Swedish Minister for the Environment, Rajendra Pachauri, Chair of the IPCC, and several climate researchers from Stockholm University.

Stockholm University gains ground in THE-rankings Stockholm University has once again strengthened its position in the Times Higher Education World University Rankings. In the latest ranking, published on 2 October, Stockholm University is placed 103, rising fourteen places from 2012. The list is topped by two US universities, California Institute of Technology and Harvard University. One UK university made the top three, Oxford University. Karolinska Institutet is the highest rated Swedish institution in place 36, as compared to place 42 last year.

From position 117 in last year’s world ranking, Stockholm University moved up to 103, shared with two US universities. Of the Swedish universities, Karolinska Institutet is top of the list, followed by Stockholm University. This year sees Stockholm University overtaking both Uppsala University, which has fallen from place 106 to 111, and Lund University, which dropped from place 82 to 123.

KTH has advanced on the list from 140th position to 117. All this means that the three largest universities in the Stockholm region are among the 117 best in the world, according to this ranking.

In recent years, the University has seen a very positive development in the THE ranking, moving from place 261 in 2005 to 103 today.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2013

How to succeed in the battle for EU funds

François Englert, Rolf Heuer and Peter Higgs at a press conference in Aula Magna.

Physics Prize: University researchers active at CERN François Englert and Peter W. Higgs are jointly awarded the Nobel Prize in Physics 2013 for the theory of how particles acquire mass. Both took part in this summer’s major physics conference at Stockholm University’s Aula Magna. Several researchers at the University are also active in the work of the CERN laboratory which confirmed the existence of the Higgs particle. ”When the Higgs boson was detected by the ATLAS and CMS experiments last year, the theory proposed by Brout, Englert and Higgs – called the BEH mechanism – was confirmed as an accurate description of nature. An important consequence of the theory is that we can understand how particles obtain mass, but equally important is that the mechanism is absolutely necessary for the so-called Standard Model of elementary particles to work mathematically,” says Professor Sten Hellman, one of the physicists at Stockholm University working with the ATLAS experiment at CERN. During the summer this year, the leading conference on elementary particles - EPS HEP 2013 – was held in Stockholm, with

over 700 participants. The conference began at KTH Royal Institute of Technology, before moving over to Stockholm University’s Aula Magna for the larger plenary sessions. The event began with a ceremony in which the European Physical Society’s section for Particle Physics awarded its grand prize to the experiments that outlined the discovery of the Higgs Boson.

The prize was awarded to Peter Higgs and Francois Englert who both predicted the Higgs particle. The award ceremony was followed by a lecture in which Peter Higgs gave the background to how the theory of the BEH mechanism was developed.

Several researchers at the Department of Physics, Stockholm University, are actively engaged with the ATLAS experiment, one of the two experiments that confirmed the existence of the Higgs particle. Researchers at the Department of Physics have build parts of the detector, and have developed analytical tools used to make the discovery.

All are co-authors of the publications, which in 2012, revealed the discovery of the Higgs Boson.

Collaboration with chemistry laureates This year’s Nobel Prize in Chemistry goes to Martin Karplus, Michael Levitt and Arieh Warshel. In the 1970s, these three researchers laid the foundation for the powerful programs that are used to understand and predict chemical processes. Many chemists at Stockholm University use these computer models. In addition, several research teams collaborate with Michael Levitt and Arieh Warshel, who visit Stockholm University on a regular basis.

Michael Levitt gave a few lectures in Stockholm around Midsummer of last year, and Arieh Warshel gave a lecture in the middle of May this year. Their next visit is tentatively planned for the end of the spring semester, unless the Nobel Prize rearranges their calendar.

Peter Brzezinski, professor at the Department of Biochemistry and Biophysics, has collaborated with Arieh Warshel for the past five years and co-authored several publications. Their research is focused on proton pumps – membrane proteins involved in cellular energy conversion. The collabora-

tion between the chemists in Stockholm and the laureates has involved the former conducting the experiments and Warshel providing the theories.

“It is an interplay that stimulates new experiments”, says Peter Brzezinski.

Erik Lindahl, professor at the Department of Biochemistry and Biophysics and active at SciLifeLab, knows Michael Levitt and Arieh Warshel well. During his time as a postdoc at Stanford, he had Michael Levitt as his host supervisor.

The three Nobel laureates have been a driving force for molecular simulations in general, which has been of great importance to both the field and Erik Lindahl’s research.

“We have been able to develop both theories and methods for doing calculations on much larger systems, especially the membrane proteins that Stockholm University and the Centre for Biomembrane Research are internationally leading in.”

The next EU framework programme for research and innovation starts in January. The Horizon 2020 programme will run for seven years, until 31 December 2020, and has a budget of 70.2 billion euros.

What is new is that several different EU programmes have been combined, and that Horizon 2020 is linked to other EU programmes, such as Erasmus, as well as to national programmes. The first announcements are expected in December.

In the end of September, the Research Liaison Office organised a seminar for researchers on how to write competitive proposals for Horizon 2020. In connection with this, a seminar was held for support staff on what they should know about how grants are handled in the new programme.

Sean McCarthy from Ireland was invited to give advice to the researchers. After many years of working on EU-funded projects and reviewing proposals for the EU framework programme, he has spent several years as a consultant with the company Hyperion, which is focused on teaching universities and other clients how the EU works and what researchers need to think about when they seek funding.

Here is his advice: – Gather the best people to come up with ideas for the proposal.

– Choose the right coordinator.

– Go from policy to programme to project.

– Make sure the right people are in the right place: Researchers should conduct research, managers should lead, and administrators should handle administration. Writing a proposal is a team effort!

Sean McCarthy also stressed that the same rule applies here as to any other application: – You must be able to summarise the most interesting parts on one A4 page!

Horizon 2020 comprises three priority areas: * Excellent science. This includes the ERC, the Marie Sklodowska-Curie Actions, and support for infrastructure and “Future and Emerging Technologies”. * Industrial leadership. This area focuses on industrial research that can create jobs and economic growth. * Societal challenges. This area includes research on seven important societal challenges, including health and demographic change, climate action, and clean and secure energy.

More information is available at www.su.se/ medarbetare/service/forskning/horizon-2020-eus-nya-ramprogram-for-forskning-och-innovation-1.141756. You can also contact Maryam Hansson Edalat at the Research Liaison Office for more information: maryam.hansson.edalat@su.se.

Sean McCarthy’s advice is available on Hyperion’s website: www.hyperion.ie

Nobel Lectures in Aula Magna On 8 December, the Royal Swedish Academy of Sciences will organise the traditional Nobel Lectures in Aula Magna at Stockholm University. www.kva.se

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

foto eva dalin

Henrik Österblom Henrik Österblom är docent vid Stockholm Resilience Centre, ett tvärvetenskapligt forskningscentrum för studier av social-ekologiska system.

Henrik arbetar med att förstå komplexa interaktioner i Östersjöns ekosystem, med ett särskilt fokus på havsfåglar, men arbetar även med att förstå hur människor påverkar, och påverkas av, förändringar i det social-ekologiska systemet Östersjön.

Våra berättelser Denna krönika är en av de berättelser från medarbetare som kommit fram inom berättelseprojektet. Läs fler berättelser på su.se/berattelser. Skicka in din berättelse till beratta@su.se.

Hur är det med Östersjön – egentligen?

Jag jobbar dagligen med Östersjön som forskare. När jag träffar bekanta får jag ofta frågan: ”Hur är det med Östersjön – egentligen?” Det verkar som det finns en tro att jag som forskare ska kunna beskriva en sanning som inte går att komma åt någon annanstans, att det finns något dolt, som bara forskarna vet och som inte återspeglas i den offentliga debatten. Det visar också att det finns ett stort intresse hos jämnåriga och äldre, och ett genuint intresse för allas vår Östersjö.

För ett drygt år sedan ringde en kille till mig från Utbildningsradion. Han var i färd med att producera ett barnprogram för SVT och ville, som många andra, veta hur det var med Östersjön, egentligen. Jag beskrev hur det var med torsken, övergödningen, och allt det där, och hjälpte honom med kontakter till kollegor som jobbade med ett stort experiment han var intresserad av. Efter ett tag ringde han tillbaka till mig och sa att experimentet inte blev av, han ville i stället att jag skulle vara med i hans TV-program och berätta om Östersjön.

Tillsammans med två märkliga karaktärer, Vattenmannen och Speed, tog vi oss an inspelningen. Vi sprang runt i vassen runt Brunnsviken, tog vattenprover, pratade om övergödning och kom in på behovet av att vidta åtgärder. Nästa scen innebar ett möte med miljöministern i regeringskansliet. Det är en intressant känsla att gå förbi säkerhetsvakten på regeringskansliet och springa runt på miljödepartementet iförd gallonkläder, med två smågalna barnprogramskaraktärer i släptåg. Speed var iförd våtdräkt och Vattenmannen en stor plåtburk på huvudet.

Efter mötet med ministern gick program-

Nästa nummer kommer ut 13 december. Manusstop 21 november.

met i sändning, och det var kanske inte så många som såg det.

Nu i fredags hade vi besök av några vänner. Deras tioårige son, Hjalmar sa: Hej Henrik, jag såg dig på TV, det var jättebra!

Programmet hade alltså gått i repris och det var i alla fall någon som sett det. Det visar sig att det faktiskt var mer än någon enstaka, när min tioårige son meddelade att alla i hans klass hade faktiskt också sett programmet.

Att det finns ett stort intresse för miljöfrågor blir allt mer uppenbart, och det är spännande att även våra yngre generationer börjar intressera sig för hur det är med Östersjön – egentligen.

Henrik Österblom

Det verkar som det finns en tro att jag som forskare ska kunna beskriva en sanning som inte går att komma åt någon annanstans, att det finns något dolt, som bara forskarna vet och som inte återspeglas i den offentliga debatten.