Universitetsnytt nr5 2015

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

OKTOBER 2015

NR 5

Forskare som ger röst åt vetenskapen KONST MÖTER VETENSKAP

Prakt med precision Serier speglar samtiden och framtiden

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Vägval för svensk forskning VI BEFINNER OSS på tröskeln till en ny forskningsproposition och alla berörda – universitet och högskolor, akademier och forskningsfinansiärer – har ombetts komma med inspel från sektorn. Dialogviljan från utbildningsdepartementet är tydlig, och tar sig också uttryck i att vår minister deltar aktivt i en rad olika externa sammanhang, nu senast i Science and Technology for Society Forum i Kyoto, där en rekordstor delegation svenska rektorer från de stora forskningsuniversiteten också var med, efter ett möte med japanska kollegor i Tokyo. Dessa internationella kontakter är lika viktiga för oss rektorer som för politikerna. De kan i bästa fall ge insikter utöver det snävt svenska sammanhanget. Det behövs – forskning och högre utbildning är idag mer än någonsin globala fenomen.

Den främsta ambition som regeringen hittills uttryckt gällande forskningspolitiken är lång-

siktighet. Det har också välkomnats från sektorn. Tyvärr har vi dock hittills inte riktigt sett avsikten omsatt i praktiken. I våras omfördelades de extra utbildningsplatser inom bland annat lärarutbildningen som den förra regeringen utlovat. Nu i höst kom en budgetproposition som helt ändrar förutsättningarna från den förra regeringens alltjämt gällande forskningsproposition. Här görs omfördelningar i medelstilldelningen för forskning och utbildning på forskarnivå, från forskningsuniversiteten till de fyra nya universiteten och till högskolorna; det är en helt ny fördelningsmodell som införs. I den mån samma politik också kommer att prägla kommande forskningsproposition är det i praktiken en tydlig kursändring för svensk forskning.

Förutsättningen för aktuell forskningspolitik är att medlen nu tycks mer begränsade än på länge. Regeringen talar om kvali-

Citatet

tet och excellens, och vill satsa på att Sverige ska nå forskningens världselit. Samtidigt vill man helt tydligt satsa på regionalpolitiken, och sprida forskningsresurserna över landet. Dessa mål är dessvärre inte kompatibla givet begränsade resurser, och det måste sägas. Det är vid forskningsuniversiteten som de riktigt starka miljöer kan byggas som förmår attrahera de allra främsta forskarna från den internationella forskningsarenan. Det är också dessa universitet som har ansvaret för att bygga upp och förvalta forskningens infrastrukturer, till förmån för forskningen i hela landet.

Regionalpolitik leder dessvärre inte till forskningens världselit.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, rektor rektor@su.se

Siffran

230

Jag var spänd, men jag stod inte och skakade.

SARA DANIUS, Svenska Akademiens sekreterare och professor i litteraturvetenskap, svarar i Dagens Nyheter på frågan hur det kändes att berätta för världspressen om vem som får årets Nobelpris i litteratur.

Innehåll

4 NYHETER 4 Accelerator får konst att möta vetenskap

5 Korta vägen gott exempel 5 Fysikpris sätter fokus på Antarktis is

13 9 Marklager minskar klimatpåverkan

PROFILEN 10 Johan Rockström: Hållbarhetsforskaren som ger röst åt vetenskapen

6 Två stora Wallenberganslag till universitetet

7 Minderåriga EU-medborgare i rättsligt vakuum 8 Unikt samarbete bakom ny masterutbildning 9 Flera socionomprogram blir ett

PROMOTIONEN 13 Prakt och precision

18 17 Samordning ger bättre process för inköp

18 Undersökning under ytan 19 Specialsatsning lyfter kvinnors entreprenörskap

24 FORSKNING 23 Hatbrott – lättare att urskilja med eget namn

24 Serieforskare studerar samtiden och framtiden

20 Stort intresse för ny omgång av mooc

20 Spoc – komplement till mooc 21 Teckenspråkstolkar i ny organisation

22 Min arbetsplats: 16 Ledning och styrning i fokus

Så många meter djupa är de 130 borrhål som finns det nya marklagret för energi vid Arrheniuslaboratoriet

Frescatibiblioteket

26 NAMN

OCH NYTT 28 INSÄNDARE 29 KALENDERN 30 IN ENGLISH 32 KRÖNIKAN

vid upptakten

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet. Upplagan är 6 400 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖR Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Matador kommunikation OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Johan Rockström anser att vi alla behöver bli planetskötare, till exempel genom att se över hur vi reser och vad vi handlar.

KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! Per Larsson, redaktör per.larsson@su.se tfn 08-16 44 64 Nästa nummer kommer ut 10 december.

Manusstopp är 28 november.

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Ingen vanlig lagervara I år var tionde året då Samir Talic i Florabutiken på Upplandsgatan tillverkade lagerkransar åt nyblivna doktorer vid Stockholms universitet. Arbetet påbörjas i slutet av augusti och de färdiga kransarna lagras sedan i kylrum.

För att tillverka årets 150 kransar beställdes 330 lagerplantor från Holland. Tre plantor går åt per stor krans, två plantor för mindre huvudstorlek. Samir virar först blomtråd till en rak stomme, som lindas med grönt band för att skydda bäraren. Därefter mäts stommen till rätt längd och tvinnas ihop till en rund stomme. Bladen knipsas från plantorna, sorteras i storleksordning och lindas på ”kronan” i en bestämd ordning.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

3

4

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Från att ha varit laboratorium för fysiker blir det relationerna mellan konst, vetenskap och samhälle som ska utforskas i Manne Siegbahn-laboratoriet.

Margaretha Rossholm-Lagerlöf har i många år drivit frågan och nu blir Johan Kleman tillförordnad föreståndare för Accelerator.

Accelerator får konst att möta vetenskap Stockholms universitet och Magasin III gör en gemensam satsning. I tidigare Manne Siegbahn-laboratoriet skapas en ny mötesplats mellan konst och vetenskap.

TEXT STEFAN NYMAN OCH PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Källarvåningen i det tidigare Manne Siegbahn-laboratoriet, snett till vänster från tunnelbaneuppgången, har stått tom i några år.

I början av 2013 avlägsnades de sista delarna av den så kallade CRYRING-anläggningen från lokalerna. Utrustningen fraktades till Darmstadt i Tyskland där den blev en del av en stor accelerator vid forskningsinstitutet GSI. Nu är det klart vad lokalerna i Manne Siegbahn-laboratoriet ska användas till. Rektor har beslutat att Stockholms universitet instiftar Accelerator, med professor Johan Kleman som tillförordnad föreståndare. Grundtanken i Accelerators verksamhet är att personer från flera ämnen samt konst- och medievärlden ska mötas för analyser, jämförelser och diskussion.

Konstens verkan, roll och uttryck i nuet är de förenande frågorna.

– Accelerator är ett laboratorium som ska undersöka relationerna mellan konst, vetenskap och samhälle, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.

Satsningen på Accelerator innebär en utvidgning av det sedan över tio år etablerade samarbetet mellan Stockholms universitet och Magasin III. De båda institutionerna har tidigare, tillsammans med andra representanter för konstvärlden, skapat utbildningen Curating Art som är ett internationellt inriktat masterprogram för utställningsskapande. Magasin III:s chef David Neuman och professor Margaretha Rossholm-Lagerlöf har i flera år drivit tankarna på Accelerator.

Spektakulära lokaler Manne Siegbahn-laboratoriet kommer efter ombyggnad att utgöra Accelerators arena och mötesplats. Lokalerna är spektakulära, helt under jord, cirka 1 700 kvadratmeter stora och har upp till åtta meter i takhöjd.

Planen är att inom ett par år öppna Accelerator som en plats dit allmänheten är välkommen att uppleva konst. Namnet har

inspirerats av Manne Siegbahn-laboratoriets långvariga verksamhet med acceleratorfysik.

– Jag hoppas och tror att Accelerator kommer att bli en plats som stockholmarna älskar, säger Johan Kleman. Förutom undersökningar om konstens uttryckssätt, som vi kommer att driva i tätt samarbete med konstvärlden, kommer vi också att bedriva seminarie- och utställningsverksamhet som riktar sig till allmänheten.

En konstnärlig ledare och en permanent föreståndare till Accelerator kommer att rekryteras inom kort.

– ­Det är omvälvande och storslaget att planen nu håller på att förverkligas, efter fem års förberedelser. Verksamheten sker just vid universitetet, därför att kunskapens grundfrågor är centrum för universitetets verksamhet.

Det man förstår genom konst går inte att få på andra vägar. Det är komplexiteten i enskilda verk som öppnar för tankens utvidgning, säger Margaretha Rossholm Lagerlöf.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

5

”Sverige tillsammans” – Korta vägen gott exempel ARBETSMARKNADSUTBILDNINGEN Korta vägen vid Stockholms universitet var ett av de goda exempel som lyftes fram under den nationella samlingen ”Sverige tillsammans”. Ett initiativ av regeringen för att samla alla krafter som kan och vill bidra till att förbättra nyanländas etablering i Sverige.

– Med snabba insatser och rätt resurser är det fullt möjligt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden som utländsk akademiker på två år. Det skulle vara en avsevärd förbättring från hur det ser ut i dag, sade Lovisa Fältskog Johansson, projektledare för Korta vägen vid Stockholms universitet, under ”Sverige tillsammans”.

– Det är glädjande att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson återigen pratar om att permanenta Korta vägen. Med långsiktig finansiering kan vi arbeta med ett längre tidsperspektiv än till nästa upphandling.

Korta vägen är en förberedande arbetsmarknadsutbildning med målet att öka utländska akademikers anställningsbarhet. Det sker genom vägledning, utbildning och kvalificerad praktik inom det område som deltagaren är utbildad för.

Abdo Abou Shanab, företagsekonom med inriktning mot bank och finans, kom till Sverige för två år sedan. För knappt ett år sedan började han Korta vägen. Han fick fyra måna-

Abdo Abou Shanab tillsammans med Stefan Löfven och Lovisa Fältskog Johansson.

ders praktik som finansiell controller på Sodexo och blev kvar med en fast anställning.

– Det bästa med Korta vägen är att ha fått chansen att börja om och att fortsätta livet här, sa Abdo Abou Shanab under konferensen. Han berättade också hur omöjligt det var att komma in på arbetsmarknaden utan kontakter och hur han höll på att tappa både självförtroendet och sin yrkesidentitet innan han fick kontakt med Korta vägen.

Lovisa Fältskog Johansson ser positivt på framtiden: – Vi märker att arbetsmarknaden förändrats sedan vi började. Fler och fler företag tar själva initiativ och kontaktar oss. Det är många som vill vara med och bidra – och själva tjäna på en arbetsplats med större mångfald.

När det gäller nyanlända akademiker hoppas hon att det går att lyfta fokus från att de måste lära sig svenska språket först till att se helheten: – Språket är viktigt, men man måste inte sitta i språklig karantän. Det går att jobba och läsa svenska på kvällar och helger. Svenska är ett minoritetsspråk i världen, det är inte svenskkunskaperna som är avgörande för att svenska företag ska lyckas på en global marknad.

Korta vägen drivs på uppdrag av Arbetsförmedlingen på 20 orter runt om i Sverige och har funnits vid Stockholms universitet sedan 2010. År 2014 avslutade 144 deltagare utbildningen, av dem fick 93 procent en kvalificerad praktikplats och 64 procent en kvalificerad anställning.

KARIN TJULIN

Fysikpris sätter fokus på Antarktis is IceCube blev färdigt strax före jul 2010, efter sex års konstruktionsarbete, och är världens i särklass största instrument i sitt slag. En av de saker som studerats med IceCube är just neutrinooscillationer hos neutriner som produceras i atmosfären och färdas genom jorden, det vill säga hur deras identitet förändrats under färden. Detta sker genom detektorn DeepCore i IceCube, som initierades av Stockholm universitet och Uppsala universitet och finansierades av Wallenbergstiftelserna.

– Ursprungligen var tanken att DeepCore skulle användas för att leta efter mörk materia men det visade sig att detektorn fungerar utmärkt också för att mäta neutrinooscillationer, säger Chad Finley, en av forskarna inom IceCube-gruppen vid Stockholms universitet.

IceCube syftar främst till att observera neutriner som kommer utifrån rymden från hittills oidentifierade källor. Även dessa neutriner genomgår oscillationer.

– Vår forskning visar att de neutriner som når jorden har oscillerat på resan genom rymden på ett liknande sätt som i de experiment som nu belönas med Nobelpriset. Nu fortsätter

vi att söka efter avvikelser i dessa mönster. Om vi finner dessa kan det innebära att vi måste se på fysiken inom detta område på ett nytt sätt, säger Chad Finley, som dessutom har förhoppningar om nya resultat när IceCube uppgraderas genom projektet PINGU som syftar till att studera neutrino-oscillationer närmare. PER LARSSON FOTO DAG LARSEN, ICECUBE/NSF

ÅRETS NOBELPRIS I fysik går till Takaaki Kajita vid University of Tokyo, Kashiwa och Arthur B. McDonald vid Queen’s University i Kanada ”för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”. Pristagarna belönas för avgörande insatser i experiment som avslöjat att neutriner byter identitet.

Fysiker vid Stockholms universitet och Uppsala universitet har framträdande roller i arbetet vid IceCube som är ett internationellt samarbetsprojekt med drygt 250 fysiker från olika länder.

IceCube är ett neutrinoobservatorium beläget vid den geografiska sydpolen. Totalt 5 160 ljusdetektorer (optiska moduler) har sänkts ned i den tre kilometer tjocka glaciären för att observera det ljus som genereras när partiklar som bildas i neutrinoreaktioner rör sig genom isen.

Detektorerna finns på ett djup mellan 1 450 och 2 450 meter och fyller en volym av en kubikkilometer (därav namnet IceCube). Dessutom finns 162 isfyllda tankar på ytan som används för att detektera skurar från kosmisk strålning som reagerar i atmosfären. I varje tank finns två optiska moduler. Drygt 1 000 av modulerna i IceCube har byggts i Stockholm.

Ett av borrhålen i isen.

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Två stora Wallenberganslag till universitetet Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har tilldelat två forskare vid Stockholms universitet anslag på totalt 56 miljoner kronor till forskningsprojekt på högsta internationella klass.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Det ena anslaget, på 22 miljoner kronor, går till en tvärvetenskaplig forskargrupp under ledning av Magnus Enquist i projektet ”Evolutionary Transitions in Humans - From Nature to Culture”, som försöker hitta det unika som gjort oss till människor.

Forskarna kommer från bakgrunder såsom matematik, biologi, arkeologi, antropologi, psykologi och artificiell intelligens. Kunskap om genetiskt baserade förmågor att hantera information ska länkas samman med kunskap om kulturell evolution, för att ta reda på vad som krävs för att en organism ska bli en kulturell varelse.

Någon gång i människans tidiga historia hände någonting som gjorde att vi började skapa vår kultur. Förändringen gjorde att information inte längre bara fördes över via gener, utan också gick den sociala vägen.

– Vad var det som hände som gjorde att vi fick kapacitet att skapa, upprätthålla och föra vidare kultur? Hela mänskligheten förändrades och det är ett mysterium hur det kunde ske, säger Magnus Enquist som är professor i etologi och forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning.

Forskarna vill också veta mer om hur kulturen har utvecklats efter att den fick förutsättningen att bli till. En aspekt av projektet är att ta reda på mer om hur gamla dessa egenskaper är.

– Om man kunde ta hit ett barn som föddes för två hundra tusen år sedan och låta det gå i skolan, skulle det barnet då kunna lära sig läsa och skriva? Jag tror att det skulle kunna vara så. Kanske kan vi genom projektet förändra vår syn på arv, miljö och evolution av kultur, säger Magnus Enquist.

Anslag till kvantkryptering Det andra anslaget, på 34 miljoner kronor, går till Mohamed Bourennane, professor och

Magnus Enquist och Mohamed Bourennane.

Magnus Enquist och hans kollegor ska studera hur den mänskliga kulturen uppstod.

forskare inom kvantinformation och kvantoptik vid Fysikum. Kvantfysiken beskriver hur materiens minsta byggstenar uppför sig, här gäller inte samma klassiska fysiska lagar som vi är vana vid. I projektet ”Photonic Quantum Information” vill forskarna utveckla ett helt säkert sätt att överföra information genom att använda kvantmekaniska egenskaper hos fotoner, små ljuspartiklar.

Metoden kallas kvantkryptering och utnyttjar sammanflätning, en kvantmekanisk egenskap så uppseendeväckande att Einstein en gång i tiden avfärdade den som absurd.

Om man mäter någonting hos den ena av två sammanflätade fotoner och samtidigt också mäter på den andra, så kommer det att finnas ett mönster i mätresultaten även om fotonerna är långt ifrån varandra.

Kvantkryptering bygger på att skicka nycklar för kryptering med polariserade fotoner mellan sändare och mottagare. Varje försök

att komma åt den hemliga nyckeln kan upptäckas som störningar i det mönster som enligt kvantmekaniken finns om ingen försökt att tjuvlyssna.

Teknik för kvantkryptering finns redan, men i ett tidigt stadium. Forskarna vid Stockholms universitet vill i samarbete med forskare vid KTH utveckla tekniken och dessutom hitta ett sätt att göra den helt oberoende av vilken apparat som används.

Ett viktigt steg då tillverkaren av kvantkryptografisk utrustning inte nödvändigtvis alltid kommer att ha rent mjöl i påsen.

– Även om det är hackaren själv som byggt apparaten du använder kommer informationen som skickas att vara skyddad med vår metod. Konkurrensen inom området är hård, men vi har alla förutsättningar att lyckas. Vi är ett unikt tvärvetenskapligt team med kompetens inom teknik, fysik och informationsteknologi, säger Mohamed Bourennane.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Minderåriga EU-medborgare i rättsligt vakuum BARN SOM ÄR EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige befinner sig i ett rättsligt vakuum utanför samhällets skyddsnät. Deras ställning är till och med sämre än papperslösa barns. Det visar en ny rapport av forskare från Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten på uppdrag av UNICEF. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn som befinner sig i Sverige, utan diskriminering av något slag, rätt till bland annat utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt skydd och stöd. I rapporten konstateras emellertid att minderåriga EU-medborgare som lever i utsatthet i Sverige rättsligt sätt behandlas annorlunda än andra barn. Detta strider inte bara mot barnkonventionen utan även mot svensk grundlag, Europakonventionen och Europarådets sociala stadga.

För att få bosätta sig i ett medlemsland under en längre tid måste den gästande EU-medborgaren i princip ha sin försörjning tryggad. Alla EU-medborgare har dock rätt att vistas i ett annat medlemsland under tre månader.

– EU måste ta ansvar för att den fria rörligheten inte bara nyttjas av priviligierade arbetstagare. Den fria rörligheten och rätten att vistas i andra EU-länder är helt klart inte anpassad för den grupp av barn som vi pratar om, säger Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt.

EU-medborgare har rätt att likabehandlas med svenska medborgare. Vissa problem uppstår dock för minderåriga EU-medborgare som har rätt att vistas i Sverige i tre månader men inte uppfyller villkoren för att få förlängd uppehållsrätt. När det gäller rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till socialt bistånd, finns skillnader i ansvar för kommuner och landsting beroende på om ett barn anses som bosatt eller endast vistandes i kommunen. Vad gäller socialt stöd och skydd har socialnämnderna ett ansvar för alla barn

som vistas i kommunen. Barn som inte anses bosatta i kommunen beviljas dock oftast endast bistånd för att avhjälpa akuta situationer medan barn som anses bosatta beviljas fullt stöd. Ett barn som inte anses som bosatt i Sverige har dessutom endast rätt till akut vård.

Inga regler hindrar dock den EU-medborgare som inte uppfyller kriterierna för förlängd uppehållsrätt att åka fram och tillbaka mellan medlemsländerna och på så vis förnya sin rätt till tre månaders lagligt uppehälle.

– Detta innebär att ett barn i praktiken kan tillbringa hela sin uppväxt lagligen i Sverige, under en rad av tremånadersperioder utan samma rätt till utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt bistånd som gäller för andra barn i Sverige, säger Louise Dane, doktorand i offentlig rätt med inriktning migrations- och barnrätt.

Rapporten är författad av jur kand Anna Bergmark, Louise Dane, Pernilla Leviner och Wiweka Warnling-Nerep, professor i offentlig rätt. STAFFAN WESTERLUND

EU måste ta ansvar för att den fria rörligheten inte bara nyttjas av priviligierade arbetstagare. Den fria rörligheten och rätten att vistas i andra EUländer är helt klart inte anpassad för den grupp av barn som vi pratar om.

7

Byggprojekt i Frescati Flera byggprojekt pågår vid universitetet.

Här är statusrapport från Fastighetsavdelningen för ett par av dem.

SÖDRA HUSET, HUS A Våren 2015 bestämdes att flera omflyttningar ska ske i A-huset, bland annat för att få till ett bättre samband mellan områdeskanslierna, som flyttas från plan 5, 6 och Frescati backe till plan 2 och 3, samt att flytta upp Ledningskansliet och Planeringsavdelningen till plan 9, från plan 3. Lokalanpassningar kommer att behövas på respektive plan.

Planerad projektstart är i oktober 2015. Projektet ställs inför en hel del utmaningar gällande bygganpassningar för respektive verksamhet, då arbetena kommer att utföras under dagtid.

BLOMS HUS Projektet har blivit försenat då det tog lång tid för fastighetsägaren Akademiska Hus att få godkänt från Länsstyrelsen för de anpassningar universitetet efterfrågat för att kunna få in fler arbetsplatser och bättre ventilation i Bloms hus. Det gäller även de åtgärder som byggantikvarien lagt fram för att återställa plan 1, där Akademiska Hus var tvungna att riva upp alla golv på grund av rötskador. Nästa steg är att starta projekteringen.

Studiebesök från universitet i Holland Den 30 september hade Fastighetsavdelningen besök av fastighetschefer från universitet i Holland.

Fastighetsavdelningen presenterade Stockholms universitet, Fastighetsavdelningens organisation och verksamhet.

Besöket avslutades med en visning av Frescatibiblioteket, Studenthuset samt nya Arrhenius NPQ.

Stort anslag till projekt om hur framtidsbilder skapas of Ireland, Maynooth), Anette Nyqvist (Stockholms universitet) och Adrienne Sörbom (Södertörns högskola och Stockholms universitet). I projektet undersöks organisationer med inriktning mot studier av framtiden. Studier ska göras av deras arbete med att förutse framtiden, skapa modeller för framtida scenarier, samt vad dessa modeller förmedlar i termer av föreslagna lösningar för att hantera globala utmaningar.

De organisationer som kommer att undersökas är bland andra Institute for the Future, Google Ideas och UNESCOs Anticipation and Foresight Programme.

LINA LORENZ

FOTO EVA DALIN

PROFESSOR CHRISTINA GARSTEN vid Socialantropologiska institutionen har av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) beviljats ett anslag om 14, 7 miljoner kronor för projektet ”Globala framtidsbilder: Anteciperande styrning och skapandet av geo-kulturella scenarier”. Hon var en av åtta forskare som fick sin ansökan godkänd i RJ:s jubileumssatsning ”Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap”.

Projektet kommer att bedrivas i samarbete med fem andra forskare – Jenny Andersson (Sciences-Po), Mikkel Flyverbom (Copenhagen Business School), Mark Maguire (National University

Christina Garsten

8

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Unikt samarbete bakom ny masterutbildning Den här terminen startade en unik utbildning vid Stockholms universitet. Masterprogrammet Molecular Techniques in Life Science är det enda programmet i Sverige där tre lärosäten är med och utfärdar examen.

TEXT OCH FOTO ANNA-KARIN LANDIN

Utbildningen är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet. Den riktar sig till studenter som är intresserade av området mellan medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningen håller mestadels till i Science for Life Laboratory i Solna, ett forskningscentrum där de tre lärosätena samt Uppsala universitet samarbetar.

– Det här är ett strategiskt forskningsområde som fokuserar på den moderna biologin och hur den tillämpas. Den nya utbildningen ger ett enormt mervärde för oss. Den kommer att ge oss ett bra underlag för framtida doktorander, här behövs väldigt breda kunskaper, säger Erik Lindahl, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik och programansvarig för det nya masterprogrammet.

De breda kunskaperna inkluderar att kunna behärska datorer och programmering, stå i labbet och samtidigt förstå mycket om medicin. Från Karolinska institutet får studenterna den medicinska delen, från Stockholms universitet den naturvetenskapliga grunden och från KTH tekniken för att utveckla kunskaperna i praktiken.

– Det är en utmaning att kombinera tre lärosäten. Till exempel har Stockholms universitet regeln att examensarbeten måste betygssättas, medan KTH har regeln att de inte får ha betyg. Men vi har fått mycket fint stöd från universitetsledningen och en förståelse för att alla regler inte går att följa till punkt och pricka, säger Erik Lindahl.

Inledning i liten skala Den första terminen har börjat i liten skala med sex studenter. De kommer alla från olika länder och har olika bakgrund. Studenterna beskriver det som att vara del av en familj där de hjälper varandra och också har möjlighet att få mycket personlig kontakt med universiteten. Några praktiska bekymmer följer med att tillhöra flera lärosäten samtidigt, plånboken blir full av plastkort, minst två från varje universitet.

– Vi har alla olika anledningar till att vi valde utbildningen, men jag blev väldigt glad över att höra att de gärna vill att vi ska stanna som doktorander, säger Sarah McComas.

Tanken är att utveckla programmet och så småningom erbjuda upp till 16 utbildningsplatser. En anledning till den

småskaliga starten är att hålla en hög klass på utbildningen och vara nära anknyten till den forskning som sker. En annan anledning är att inte konkurrera med universitetens befintliga utbildningar.

Erik Lindahl tror att arbetsmarknaden ser god ut även för den som inte stannar kvar som doktorand efter utbildningen, trots att

studenterna inte får en tydlig traditionell examen, som exempelvis läkare eller civilingenjör.

– Hela det här området har växt enormt.

Jag tror de kommer vara mycket attraktiva inom industrin. Programmet är helt nytt och helt rätt forskningsmässigt, det är vad jag skulle velat läsa när jag var student.

De första studenterna på det nya masterprogrammet. Weilong Liu från Kina, Sarah McComas från USA, Dorinês Rosário från Portugal, Marina Ioannou från Grekland, Quentin Thomas från Frankrike och Oliver Snow från Kanada.

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

9

Flera socionomprogram blir ett SOCIONOMPROGRAMMET fortsätter att vara en av universitetets mest populära utbildningar. Nytt för i år är att det inte längre finns olika inriktningar i grundutbildningen.

– Det handlar om att det ska finnas en tydlighet i vad socionomer ska kunna. Det är en bred grundutbildning eftersom alla socionomer ska kunna jobba med olika grupper, det är samma examen, säger Johan Kejerfors, studierektor för socionomprogrammet vid Institutionen för socialt arbete.

Sedan slutet av 1990-talet har socionomutbildningen haft olika inriktningar.

Totalt har fyra olika socionomprogram funnits vid Stockholms universitet: program utan inriktning, mångkulturell inriktning, inriktning socialpedagogik och inriktning mot omsorg om äldre och funktionshindrade. Förra året hade programmet två olika

inriktningar, och nytt för den här hösten är att inriktningarna är helt borttagna.

– Inriktningar har funnits på många lärosäten, men i Högskoleverkets utvärdering 2009 fick många socionomutbildningar kritik för att de var för specialiserade. Vi fick behålla våra inriktningar som bedömdes vara tillräckligt generella, säger Johan Kejerfors.

Institutionen insåg ändå poängen med kritiken och beslutade att integrera inriktningarna till ett program. För studenterna blir det nya socionomprogrammet inte någon stor förändring, det leder till samma examen som tidigare och det finns möjlighet att välja riktade kurser under sista terminen.

– Samtidigt som vi tagit bort inriktningar har vi arbetat med att göra utbudet på avancerad nivå mer riktat, säger Johan Kejerfors.

Socionomprogrammet fortsätter att vara en populär utbildning även den här hösten.

5 683 sökande till 185 platser gör programmet till Stockholms universitets näst mest sökta efter juristprogrammet. ANNA-KARIN LANDIN Nya utbildningar höstterminen 2015 • Psykoterapeutprogrammet • Masterprogram i global politisk ekonomi • Kandidatprogram i mångfaldsstudier • Masterprogram i asienstudier • Masterprogram i mellanösternstudier.

• Masterprogram i översättning (spanska, engelska, tyska, franska) • Magisterprogram i beslutstöd och riskanalys • Masterprogram i beslutstöd och riskanalys • Masterprogram i informationssäkerhet • Masterprogram i öppen e-förvaltning • Masterprogrammet i didaktik • Kandidatprogram i global management • Masterprogram molecular techniques in life science • Kandidatprogram i visuell kommunikation

Marklager minskar universitetets klimatpåverkan

Baksidan av NPQ-huset där borrhålen finns.

Omfattande energivinster Marklagret ska kunna försörja hela Arrheniuskvarteret, som utgör en fjärdedel av universitetets lokalyta, med värme och kyla. (Riktigt kalla vinterdagar måste dock komplettering ske med fjärrvärme). Den energi som utvinns ur marklagret med hjälp av värmepumpar ersätter drygt 5 000 MWh

köpt fjärrvärme per år, vilket motsvarar värmebehovet för 250 villor. Utsläppen av klimatpåverkande koldioxid reduceras samtidigt med cirka 350 ton per år.

Den 24 september ordnade Akademiska Hus invigning av marklagret och besökarna fick möjlighet att titta på mätbrunnar och energicentralen under byggnaden. PER LARSSON ILLUSTRATION AKADEMISKA HUS FOTO PER LARSSON

INFLYTTNINGEN pågår för fullt i tillbyggnaden av Arrheniuslaboratoriet, det så kallade NPQ-huset. I N-huset har redan Institutionen för ekologi, miljö och botanik (EMB) flyttat in och in i P-huset flyttar nu Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapliga ämnenas didaktik (MND), Östersjöcentrum, Fastighetsavdelningen och delar av EMB. Snart tas även den nya föreläsningssalen (Q-huset) med plats för 100 åhörare i bruk.

Till de nya byggnaderna, och resten av Arrheniuslaboratoriet, ska tillförseln av värme och kyla ske på ett mer miljövänligt sätt. I marken intill nybyggnationen har fastighetsägaren Akademiska Hus byggt en geoenergianläggning, ett så kallat marklager. Det består av 130 borrhål som är 230 meter djupa. I berget runt borrhålen lagras värmen från sommaren och kylan från vintern. På sommaren hämtas kyla från borrhålen för att kyla byggnaderna och på vintern plockas värmen upp för att värma dem.

Under sommaren lagras även överskottsvärme från kylmaskiner vid Arrheniuslaboratoriet i berget för att kunna nyttjas vintertid för uppvärmning.

10

PROFILEN

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Hållbarhetsforskare som ger röst åt vetenskapen Åren som forskare i några av Afrikas fattigaste länder har format Johan Rockström – för att förvalta vår planet krävs åtgärder på såväl lokal som global nivå. Och hemma på gården i Vaxholm växlar denne planetskötare till djurskötare för att lära stadsbor mer om matproduktion och miljöpåverkan.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Johan Rockström Familj: Gift med Ulrika, som är veterinär, och har tre barn, Vera (14), Alex (16) och Isak (17) Fritidsintressen: Passionerad seglare, spelar gärna squash, och tillsammans med min familj förvaltar jag vår lilla gård på Rindö Antal resdagar per år: Alldeles för många Senast lästa bok: Boris Johnsons lysande bok om Winston Churchill Smultronställe på campus: Miljön runt Brunnsviken vid Kräftans värdshus. Sen tycker jag att Aula Magna är en inspirerande miljö för små och stora möten.

Min främsta förebild: Akademiskt – utan tvekan professor Malin Falkenmark, vår främsta internationella vattenforskare som i år fyller 90, och som fortfarande jobbar på vetenskapliga pek i forskningsfronten! På världsscenen – fram tills nyligen Barack Obama, numera påven Franciscus.

Det gör jag helst en ledig lördag: Är med mina barn Så firar jag 50-årsdagen (31 december): Inte alls.

Vi hoppades på att Johan Rockström skulle ha sin ihopfällbara cykel med till jobbet. Cykeln använder han för att åka mellan möten i stan – och den skulle ha gjort sig bra på bild. Men idag var det inte en sådan dag. Cykeln blev kvar hemma på Rindö och i stället står resväskan packad innanför entrén till Stockholm Resilience Centre (SRC) i Kräftriket. Där finns vad som behövs för en vecka i New York fylld med möten i samband med att FN antar de nya globala målen för hållbar utveckling. SRC, som Johan är föreståndare för, deltar i det nätverk av forskare som stöttar FN i arbetet med att ta fram målen och ska även följa upp vägarna för att leva upp till målen.

Johan exemplifierar utmaningarna vi står inför med att säga att världens stater förpliktar sig att säkra mat åt tio miljarder människor. Men hur kan det ske utan att vi hotar den biologiska mångfalden?

– Storleken på denna utmaning motsvarar en ny grön revolution. Och då behövs en transformering så att jordbruket blir mer intensivt samtidigt som det blir hållbart.

Transformering, hållbarhet och resiliens (ett systems förmåga att hantera chocker och störningar och ändå fortsätta att utvecklas) är uttryck han ofta använder. Planetens gränser (planetary boundaries) är ett annat. Forskare vid SRC tillhör den internationella forskargrupp som utvecklade det vetenskapliga ramverk som syftar till att definiera hur stor mänsklig påverkan som vår planet tål innan naturens system ”tippar över” och planetens jämviktsläge ändras.

Artiklar om planetens gränser har publicerats i de tyngsta vetenskapliga tidsskrifterna som Nature och Science men begreppet används även av ledande politiker och näringslivsföreträdare.

Hopp om globalt klimatavtal Johan betonar att samhället måste bli mer flexibelt för att hantera förändringar. Det kan röra sig om att hitta alternativa sätt att producera mat, hantera översvämningar eller problem med elnätet. Denna typ av frågeställningar ska han även ta upp vid FN:s klimatkonferens i Paris i december. Forskarna vid SRC har varit med och tagit fram ”Earth Statement” – en vetenskaplig sammanfattning av vad Parismötet bör leda fram till. Det rör sig om åtta punkter sammanfattade på två A 4-sidor.

– Detta är vad vetenskapen säger inför Parismötet! Och på det sättet försöker vi ytterligare stärka bryggan mellan vetenskap och policyskapande.

Johan hoppas att resultatet ska bli ett globalt klimatavtal som gör det möjligt för världen att hålla den globala temperaturhöjningen under planetens smärtgräns på två grader.

– Alla länder slår fast att detta är vad som gäller – att undvika två grader för allt vad vi är värda. Kommer vi att nå det? Det är oklart.

Johan beskriver engagerat hur mänskliga aktiviteter påverkar vår planet och vilka åtgärder vetenskapen förespråkar. Men vem är han? Det är inte lika lätt att få fram, men spruckna vattenblåsor på händerna avslöjar en del.

Blåsorna härstammar från helgens arbete med att stängsla för får på gården utanför Vaxholm.

– Jag vill även koppla miljöarbetet till det vardagliga livet och med praktiskt arbete.

Lärandecenter för hållbar livsstil Familjen Rockström har en liten gård på tolv hektar mark med ambition att utveckla den till ett lärandecenter för hållbar livsstil.

– För att få en hållbar utveckling måste vi starta med oss själva. Det gäller bland annat vår mat och hur vi förvaltar vår natur för att producera mat.

Enligt Johan kommer folk i städerna ofta för långt från naturen. Tanken är därför att unga barnfamiljer i Stockholm ska äga får eller getter vid lärandecentret och följa djurens liv. I paketet ingår även att få lära sig

PROFILEN

Alla länder slår fast att detta är vad som gäller – att undvika två grader för allt vad vi är värda.

Kommer vi att nå det?

Det är oklart. om hur matproduktionen hänger ihop med klimatet och utvecklingen i Östersjön.

– Det blir samtal om det stora utifrån det lilla, och då tror jag att vi kan bli bra planetskötare.

När planerna blir verklighet återstår att se.

– Förutom att vara envis är jag överoptimistisk vad gäller tidsallokering. Hittills har vi bara hunnit stängsla, gallra och skaffat några får och getter.

Johans miljöengagemang har vuxit fram successivt och stärktes under studietiden vid Sveriges lantbruksuniversitet, med hydrologiprofessor Malin Falkenmark som handledare. Intresset var främst globala vattenresurser och livsmedelstillgången i världen.

Johan har forskat i de värst fattigdomsdrabbade områdena i världen. I olika omgångar har han varit verksam i Afrika, bland annat fem år i Niger med fältforskning om hur vattenhushållning i jordbruket kan förbättras. Även inom forskningen vill Johan behålla kopplingen mellan lokalt och globalt.

– Mitt engagemang är väldigt antropocentriskt. Jag har alltid fokuserat på hur vi kan förvalta ekosystem för mänsklig välfärd, och då krävs hållbar utveckling.

Samhällsrelevant forskning År 1994 kom han till Stockholms universitet som doktorand i systemekologi och naturresurshushållning.

Här påbörjades samarbetet med Carl Folke, professor i systemekologi och numera forskningschef på SRC. Drygt tio år senare skrev de ansökan till Mistra tillsammans och fick finansiering för att starta SRC. Tvärvetenskaplig forskning av högsta kvalitet och med stor samhällsrelevans var förutsättningar för att få anslaget från Mistra 2007.

Idag bedriver SRC tvärvetenskaplig forskning inom det snabbt växande fältet ”sustainability science”, tvärvetenskaplig forskning för hållbar utveckling. Generellt är universiteten ovana att hantera detta, enligt Johan. Vidare ställer SRC forskningsfrågor på sätt som kan upplevas vara mer samhällsinriktade eller tillämpade än inom andra forskningsområden – Vi försöker att svara på samhällsrelevanta frågor genom problembaserad tvärvetenskaplig forskning. Vår hållbarhetsforskning tar sig an samhällsvetenskapliga frågeställningar från en naturvetenskaplig grund. SRC har samma vetenskapliga måttstockar som alla andra att mäta sig med.

Johan betonar att SRC inte skiljer sig särskilt mycket i sin vetenskapliga och utbildningsmässiga gärning jämfört med andra institutioner. Samtidigt experimenterar kanske SRC mer med nya metoder och kommunicerar forskningsresultaten i större utsträckning till beslutsfattare än vad andra gör. Forskningsprocessen ses även som cirkulär där aktörer utanför akademin bidrar till att formulera frågeställningar och bidrar med insikter. Det gäller till exempel praktiker och organisationer som kan ge feedback för vidare forskning.

Ser sig inte som profet Johan beskrivs ofta som ”miljöprofet” eller ”miljöhjälte” och träffar regelbundet statschefer, ministrar och näringslivstoppar. För några år sedan valdes han till Årets svensk,

11

12

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

”Jag känner mig varken som profet eller hjälte. Jag gör mitt jobb”

Människans påverkan på vår planet får inte leda till att naturens system ”tippar över”. Vi har en skyldighet att hålla oss inom planetens gränser, enligt Johan Rockström.

och i somras blev han den mest delade sommarprataren i Sveriges Radio.

Hur påverkas du av denna uppmärksamhet?

– Jag känner mig varken som profet eller hjälte. Jag gör mitt jobb, som jag älskar, och vill inget annat än att med vetenskapen som verktyg bidra till en hållbar värld.

Att ha förtroendet att tala med viktiga beslutsfattare och att erbjudas plattformar att tala till folk, som dessutom lyssnar, leder egentligen bara till en sak, nämligen en ökad känsla av ansvar, fortsätter Johan.

– Om jag har detta privilegium, så måste jag göra allt jag kan för att förvalta det förtroendet på bästa sätt. Hur? Genom att så bra som jag kan, vara en rättvis röst för vetenskapen, till olika aktörer i samhället.

Johan Rockström försöker även att hinna motionera en del, löpskorna finns nedpackade i resväskan till New York och han har gjort några Vasalopp. Förra sommaren blev det en ny utmaning. I par med Jonas Ebbesson, deka-

nus för Juridiska fakulteten och styrelseledamot i SRC, deltog han i Stockholm Swim Run – en tävling där man om vartannat springer totalt 25 kilometer och simmar 4 kilometer.

– Det var jätteroligt. Mitt enda bekymmer var att Jonas är i bättre form än vad jag är.

Hållbarhet vägen till framgång För att beslutsfattare ska lyssna på forskare krävs, enligt Johan, bra kvalitet på forskningen. Men även en vilja att slå bryggan mellan vetenskap och samhälle samt ett intresse för att experimentera med olika sätt att kommunicera som både ger fakta och som berör.

– Jag är övertygad om att breda internationella samarbeten mellan forskare, som tillsammans tar fram vetenskapliga underlag, i form av synteser, utvärderingar och review-artiklar är ett viktigt verktyg för att nå beslutsfattare.

Dessutom är det viktigt att aldrig underskatta det informella, sociala och tillitsbyggande,

samtalet mellan två människor.

Enligt Johan har världen kommit in i ett nytt paradigm: Hållbarhet är själva framgångsvägen! Även de mest bångstyriga nationerna inser att det inte går att fortsätta att bränna kol och andra fossila bränslen som hittills.

– Det är inte i kol det coola samhället finns.

Vi rör oss mot ett samhälle där det är en bisarr tanke att fortsätta med ohållbara samhällstrukturer!

Enligt Johan har vi inte lång tid på oss att påverka utvecklingen. Mest akut är att påverka på toppnivå eftersom hela världen måste röra sig i samma riktning.

Men vi måste alla även tänka på oss själva som planetskötare.

– Varje individ måste bidra på sitt sätt, till exempel genom att se över hur man reser och vad man handlar. Vi är en stor värld på en liten planet som vi är satta att förvalta, och då är trycket underifrån ovärderligt.

PROMOTIONEN

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Prakt och precision när universitetet promoverar FOTON NIKLAS BJÖRLING OCH CLÉMENT MORIN

DEN SENA SEPTEMBEREFTERMIDDAGENS solstrålar smeker Riddarfjärden och letar sig fram till Stadshusets tak och torn. Kvällens huvudrollsinnehavare stannar till på borggården innan de går in genom portarna till Blå hallen. Åratal av studier, undervisning och forskning ska nu belönas. I kväll är det promotionsoch installationshögtid då universitetet firar de nyblivna doktorerna, professorerna, hedersdoktorerna, jubeldoktorerna samt mottagarna av pedagogiska priser och medaljer.

Vad de cirka 200 festföremålen och de övriga runt 700 gästerna kanske inte känner till, är det arbete som lagts ned inför högtiden.

Stadshuset har varit bokat i hela sju år. I januari inleder universitetets ceremonimästare Anne Heikkinen Sandberg processen kring utnämning av hedersdoktorer genom att kontakta områdesnämnderna, och arkivfunktionen får i uppdrag att söka i arkivet efter årets jubeldoktorer. Under våren sammanställer hon kontinuerligt information om de nyanställda professorerna och, när terminen närmar sig sitt slut, även samtliga doktorer som disputerat och tagit ut examen. Under våren bokas underhållningen, liksom all teknik i Stadshuset,

TEXT PER LARSSON

och i juni är det dags för den angenäma arbetsuppgiften att, tillsammans med bland annat rektor, provsmaka menyn. Någon vecka innan semestern skickas de cirka 450 inbjudningskorten ut.

Den mest hektiska tiden är i september, då alla detaljer måste ordnas. Lagerkransar binds (se sid 3), doktorsdiplomen, som alla är på latin, trycks, kalligraferas och läggs i rullar, körschema tas fram och revideras, önskemål om specialkost hanteras. För att ta några få exempel från det omfattande planeringsarbetet.

Pusslande med placeringar I september fylls borden i Mezzaninen i Aula Magna med rosa och gröna lappar. Det är här bordsplaceringen sker. Två personer arbetar med detta de två sista veckorna innan promotionen för de 680 personer som ska placeras till banketten. I arbetet deltar även rektor, prorektor och förvaltningschef som granskar förslaget på placering vid honnörsborden och angränsande bord.

Men vi återvänder till denna speciella septemberfredag. Ceremonin, som har traditioner från de medeltida europeiska universiten,

med utdelning av diplom, lagerkransar (och i juristernas fall hattar), blandat med tal och musikaliska inslag, är slut. Nu är det dags att gå uppför trappan till Gyllene salen. Serveringspersonalen har dukat med millimeterprecision, köket arbetar enligt flödeschemat och när gästerna satt sig glänser klänningar, smycken, medaljer och manschettknappar i kapp med guldet på väggarna.

De 48 servitörerna bär in pärlhönsmosaik med morotsterrin och tryffelmajonnäs följt av sommarbetes-lamm med getostkaka och syrad nyponsky. Till efterrätt blir det citron- och färskostcrème med rostad brioche och citronsorbet. Till det serveras franska och italienska viner.

Framåt halv elva är taffeln bruten och gästerna återvänder till Blå hallen. Stolarna är borttagna, baren öppen och storbandet OnCue lockar till dans. Strax efter klockan ett går de sista gästerna ut genom dörrarna. För Anne och hennes kollegor återstår ännu en del arbete med att plocka ihop saker och köra dem till Frescati. Måndagen efter börjar planeringen för nästa års högtid.

Du kan i efterhand se ceremonin på su.se/play.

13

14

PROMOTIONEN

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

UTÖVER de inbjudna var det knappt 130 övriga medverkande, bland annat 30 studentmarskalkar, 40 studentsångare, 17 i brassorkestern, 19 i dansorkestern och 1 flagguppsättare.

STUDENTERNA som står i fanborgen bytte av varandra var tredje minut, drygt 50 gånger alltså.

DOKTORSDIPLOMEN på latin trycks i 22 varianter, olika beroende på fakultet, promotors kön och doktorstitel samt promovendis kön och doktorstitel.

PROMOTIONEN

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

UNDER kv채llen spelades fanfarer vid 38 tillf채llen.

60 LITER s책s hade kockarna tillagat.

123 av bankettdeltagarna hade angett n책gon form av alternativ kost.

15

16

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Ledning och styrning i fokus vid upptakten

Budskap på alumndagen: Det finns hopp

RÄTTELSER ü I förra numret fanns en notis om årets Sigrid Arrhenius’ stipendium.

Den viktaste informationen föll bort – om vem som får stipendiet. Det går i år till Helena Lundberg, Institutionen för organisk kemi, för avhandlingen Direct amide formation catalyzed by group IV metals. ü I artikeln om företaget Neozeo i förra numret angavs att vd Petr Vasiliev inte blivit klar med sin doktorsutbildning. Det är fel – han disputerade 2009 i materialkemi vid Stockholms universitet.

FOTON NIKLAS BJÖRLING

Den 1 oktober arrangerades årets alumndag vid Stockholms universitet. Fokus för årets program var på investeringar och forskning för att skapa en bättre värld. På scenen fanns två talare. Först ut var Anna Ryott (överst). Hon har en examen i företagsekonomi från Stockholms universitet och är i dag verkställande direktör för Swedfund, ett statligt ägt riskkapitalbolag som erbjuder riskkapital för långsiktiga investeringar i utvecklingsländer. Anna Ryotts budskap var att det finns hopp. ”Vi är den första generationen som har möjlighet att utrota den extrema fattigdomen”. Även nästa talare, Anna Tompsett som är forskare i nationalekonomi vid universitetet, slog an en positiv ton om framtiden.

Efter föredragen kunde alumnerna mingla med talarna och ta del av de utställningar som fanns utanför aulan. Dessutom arrangerade flera institutioner seminarier om sin forskning och undervisning.

DRAGET TILL SIN spets finns två extrema system för styrning av forskning: det ena är top down-modellen där ledningen styr allt och det andra är bottom up-modellen där forskarna bestämmer. Det sade Anders Nilsson som var huvudtalare vid universitetets upptakt för medarbetare i Aula Magna den 7 september.

Anders Nilsson är professor i kemisk fysik vid Fysikum men även vid Stanforduniversitetet.

De senaste 15 åren har han huvudsakligen varit verksam i USA och det var erfarenheterna därifrån han talade om under upptaktens tema ”Ledning och styrning i akademin”.

Ett möte med regeringens forskningsberedning gjorde att rektor Astrid Söderbergh Widding inte kunde närvara vid upptakten. I ett filmat tal berörde hon kort viktiga frågor som finns i universitetets strategier, som rekrytering och kompetensutveckling, kvalitetsfrågor och satsning på samverkan. Rektor betonade att frågor om ledning och styrning går som en röd tråd genom all verksamhet. Hon berättade även att universitetsledningen nu förstärks med ytterligare en person. Det är planeringschefen Susanne Thedéen som utnämnts till biträdande förvaltningschef.

Prorektor Hans Adolfsson berörde bland annat betydelsen av valda kollegiala organ för styrningen av verksamheten. Förvaltningschef

Joakim Malmström lyfte fram förvaltningens behov av att vara lyhörd för verksamhetens behov. De senaste åren finns flera exempel på detta, till exempel genom skapandet av Fastighetsavdelningen och Samverkansavdelningen.

Fakultetsöverskridande arbete Karin Helander, vicerektor för HS-området, berörde också kollegialitetens roll. Inom HS-området skapas nu fakultetsöverskridande strukturer för att ge synergivinster inom forskning, utbildning och samverkan.

Ett exempel är strategiska satsningar på fakultetsöverskridande forskningsprojekt.

Dessutom har området tagit fram åtta disciplinoch fakultetsöverskridande profilområden.

Under hösten anordnas ett seminarium för vardera av dessa områden för att undersöka intresset för vidare samarbete.

Anders Karlhede, vicerektor för naturvetenskapliga området, avslutade med att säga att han gladdes åt det ökade samarbetet mellan områdena och de förändringar som skett inom förvaltningen.

Upptakten avslutades med mingel och utställning i Galleriet. PER LARSSON Se filmen från upptakten på www.su.se/medarbetare/upptakt

Fysikprofessor Anders Nilsson talade om sina erfarenheter från USA av styrning och ledning.

Nytt inslag för i år var sång av Stockholms studentsångare.

17

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Samordning ger bättre process för inköp Vid Inköpssektionen pågår ett stort förändringsarbete. Nu ska universitetets process för inköp samordnas och bli tydligare.

TEXTER PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Bakgrunden till förändringsarbetet är flera utredningar som visat på att universitetet har brister i sitt sätt att organisera och styra upphandlingar och inköp. Det kan innebära att universitetet riskerar sitt goda renommé genom att lagar och regler inte följs, men även innebära ekonomiska konsekvenser.

– När upphandlingar inte samordnas och avtal inte följs upp riskerar vi att få betala mycket mer för de varor och tjänster som vi köper än vad som hade behövt vara fallet.

Det är pengar som skulle kunna gå till bättre saker och i förlängningen handlar det om en legitimitet gentemot skattebetalarna som betalar vår verksamhet, säger universitetets nya inköpschef Therese Klaar.

Upphandlingsverksamheten vid universitetet är idag starkt decentraliserad. Upphandlingar sker ute i respektive verksamhet, ofta med stöd av centrala rådgivare. Oftast är de som håller i upphandlingarna inte upphandlare utan administrativ personal eller forskare. Det här innebär dels att de tvingas ägna sin tid åt något annat än vad de egentligen anställdes för, dels att de inte besitter specialkompetens inom upphandlingsområdet.

– Det här skapar givetvis frustration ute i verksamheten, säger Therese Klaar.

Rätt kompetens i rätt skede Hon betonar att det är viktigt att rätt kompetens kommer in i rätt skede i processen.

– I verksamheten finns en fantastisk kunskap om de kvalitetskrav som bör ställas och vilka behov det är som ska tillgodoses. Vid Inköpssektionen finns å andra sidan kunskapen kring hur man på bästa sätt genomför en upphandling, både ur ett juridiskt, ekonomiskt och organisatoriskt perspektiv.

Enligt henne är det en vanlig farhåga vid en sådan här förändring att man ska tappa kontrollen över sina upphandlingar och att man inte längre kan tillgodose sitt behov av varor och tjänster. Therese Klaar understryker att detta inte är något man behöver oroa sig för, eftersom det alltid kommer att vara verksamheten som skriver kravspecifikationen, och utan god beställarkunskap inga bra upphandlingar.

Sedan några månader tillbaka finns en ny roll på Inköpssektionen, Thomas Torpfeldt har gått in i rollen som avtalscontroller. I en så stor organisation som universitetet är det nästan omöjligt att följa upp dels avtalstroheten bland beställarna, dels leverantörernas prestationer utan att ha en person avsatt för uppgiften.

Behov av fler förändringar Therese Klaar ser behov av fler förändringar.

Upphandlingsverksamheten behöver centraliseras och ett nytt internt regelverk behövs.

En avtalsdatabas behöver implementeras för att det ska gå att hitta avtal på ett enkelt sätt.

– Idag finns vidare en e-handelslösning men få använder den. Det måste förändras för att vi ska kunna ta beställningsprocessen till nästa nivå. Roller och ansvar måste bli tydliga för att alla ska kunna känna en

Samordnade upphandlingar öppnar även möjligheter för att minska våra kostnader för inköp, säger universitetets inköpschef Therese Klaar.

säkerhet i att de gör rätt saker, säger Therese Klaar.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) har flera syften, som att säkerställa ett effektivt användande av skattemedlen, att underlätta fri rörlighet inom EU och att göra den offentliga marknaden mer tillgänglig.

– Det här är saker som jag tror att de flesta ställer sig bakom, nu gäller det för oss att hitta en bra organisation och effektiva processer för att tillgodose både LOU och verksamhetens behov.

18

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

I Stora salen ställdes tavlorna upp för att skannas av en infraröd kamera. I rummet intill fanns röntgenutrustning som undersökte målningarnas inre struktur och underlagets typologi.

Undersökning under ytan TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I SLUTET AV september anordnade Sabrina Norlander Eliasson, docent i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, tillsammans med forskare från Italien en workshop på Spökslottet. Syftet var att visa och demonstrera hur man kan undervisa i ”teknisk konstvetenskap”– ett område i gränslandet mellan traditionell konsthistoria och konservering.

Forskarteamet från Italien – Emmebi Diagnostica Artistica, under ledning av Marco Cardinali och Maria Beatrice De Ruggier – är ledande gällande den italienske 1600-talskonstnären Caravaggios teknik. Under workshopen undersökte man två av tavlorna i universitetets konstsamling: Madonna med barnet av 1400-talskonstnären Luca Signorelli och Sylektionen av 1600-talskonstnären Monsù

Bernardo som verkade i Caravaggios anda.

Italienarna hade med sig specialutrustning för att bland annat kunna visa uppbyggnad av materialet i målningarna, som pigmentsammansättning och bindemedel.

I Stora salen fanns en infraröd kamera uppställd som skannade de två målningarna.

Metoden registrerar detaljer som för blotta ögat kan tyckas dova eller osynliga. Tekniken ger även möjlighet att upptäcka förändringar i kompositionen och om det finns teckningar gjorda under den yta som syns med ögat.

I rummet intill var röntgenutrustning uppställd för att undersöka målningarnas inre struktur och underlagets typologi (om det är duk eller pannå). Tekniken gör det även möjligt att upptäcka målningens

förberedande lager såsom grunderingar och underteckningar. Dessutom går det att följa konstnärens arbetsprocess, kompositionsförändringar och att upptäcka om det finns skador på målningen.

Andra tekniker som användes var multispektral bildanalys, digitalt makrofotografi och ultraviolett ljus. En tvärsnittsanalys med mikroskopiska färgprov för att avslöja färgpigmentens kemiska sammansättning utfördes vidare av konservator och en så kallad SEM-EDS mikroanalys av kemister vid universitetet.

En mindre grupp konstvetarstudenter deltog som ”testgrupp” för att få deras intryck inför möjligheten att starta en masterutbildning på området, vilket i så fall skulle bli den första i Sverige med just denna specifika inriktning.

19

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Specialsatsning lyfter kvinnors entreprenörskap Fler kvinnor som går från idé till företagande. Det är målet med Innovationskontorets vidareutbildning i entreprenörskap.

TEXT PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Sedan några år tillbaka erbjuder universitetet en starta eget-kurs. Kursen ges två gånger per år, lockar årligen runt 2 000 deltagare och är en breddutbildning inom entreprenörskap för både studenter och forskare. Förra året kompletterades denna kurs med en vidareutbildning med särskilt fokus på kvinnors entreprenörskap – en så kallad boot camp.

Ishtar Touailat, affärsrådgivare vid Innovationskontoret, håller i boot campen.

Bakgrunden till att det blev en vidareutbildning för kvinnor ligger i det faktum att fyra av fem nya företag startas av män. Genom att erbjuda en utbildning som kan ge mer specifika verktyg för att starta företag, tror Ishtar Touailat att fler kvinnor ska ta steget till att bli entreprenörer.

För att bli aktuell för boot campen krävs en ansökan med presentation av dig själv och din affärsidé. Båda dessa faktorer bedöms av expertis. Av närmare 30 personer som sökte i år valdes 13 personer med 7 case ut att påbörja utbildningen.

I augusti hade de fem hektiska arbetsdagar med föreläsare och coacher. Inledningsvis fick de jobba med sina affärsidéer och sälja

in, ”pitcha”, dem till en erfaren jury, som gav respons och så fick de vidareutveckla sin presentation inför nästa möte med juryn.

Säljteknik, ledarskap, finansiering och immaterialrätt var andra inslag. Sista dagen ägnades åt studiebesök hos aktörer inom innovationsområdet. Slutligen skedde en form av examination inför en jury, där bland annat universitetets samverkanschef ingick.

Givande boot camp Anna Abelin deltog i utbildningen. Hon har tidigare studerat antikens historia, astronomi och juridik vid Stockholms universitet, är civilingenjör i bioteknik från KTH och har doktorerat inom biologi vid Caltech i USA. Hon gick boot campen för att träffa likasinnade tjejer som är mitt uppe i att starta eget.

Och för att i den miljön få tillfälle att träna pitching och att arbeta med sin affärsidé med coacher med lång arbetslivserfarenhet.

– Boot campen gav mig fantastiskt mycket.

Inte bara ett gäng av starka framtida kvinnliga entreprenörer men också ett bredare nätverk inom startup-sfären i Stockholm.

Anna Abelin, till höger, var en av dem som fick slipa på sina affärsidéer och lära sig att sälja in dem under ledning av Ishtar Touailat.

Hennes affärsidé bygger på forskares behov av att lätt och effektivt kunna jobba med sin kunskap digitalt och kontinuerligt bygga på den från vetenskaplig litteratur.

Lösningen är en digital plattform, Loredge, som ger forskaren möjlighet att bearbeta artiklar intuitivt och interaktivt med andra för att tillgodogöra kunskapsinnehållet på bästa sätt.

Nu arbetar hon med att bygga den första prototypen av plattformen och ska testa den första versionen under våren.

Andra företagsidéer var ett nytt sökverktyg för webben, digital plattform för unga författare och ett webbverktyg för att jämföra räntesatser och andra banktjänster. Fyra av de tio företagsidéer som var med förra året har resulterat i företag. Flera av dem som gått utbildningen, går på coachning hos Innovationskontoret och några sitter även hos SU Inkubator i Villa Bellona.

Vill du veta mer om boot campen, eller starta eget-kursen, kan du kontakta Ishtar Touailat vid Innovationskontoret ishtar.touailat@su.se.

20

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Stort intresse för ny omgång av mooc FÖRRA HÖSTEN VAR Stockholm Resilience Centre (SRC) först ut vid universitetet med att ge en mooc (massive open online course).

Kursen gavs inom ramen för FN-initivativet Sustainable Development Solutions Network och handlar om mänsklig utveckling inom planetens hållbara gränser.

I höst ges kursen”Planetary Boundaries and Human Opportunities” igen. Närmare 2 700 personer från 83 länder har anmält sig. Jämfört med den första upplagan av kursen har SRC:s kursplattform Edcast uppdaterats och förbättrats med direktlänkar till bland annat Facebook och Twitter. Av de närmare 40 filmerna på engelska som ingår i

kursen finns nu alla undertexter på spanska, flera på italienska och några enstaka på sju andra språk. En ny video har dessutom tagits fram och litteraturlistan uppdaterats.

Lisa Deutsch, forskare och studierektor vid SRC, är ansvarig för kursen. Denna gång behöver hon inte lägga lika mycket tid på kursen. Mycket av arbetet görs av de tre kursassistenterna som jobbar deltid.

– Även denna termin har engagemanget från studenterna varit stort, säger Lisa Deutsch.

Till skillnad mot första omgången, då det var många tekniska frågor på webbforumet, handlar frågorna nu nästan ute-

slutande om innehållet i kursen. Och att döma av kommentarerna på forumet är studenterna nöjda. Studenter har dessutom startat en Facebookgrupp som snabbt fick över 400 deltagare. Två av dem som gick kursen förra hösten har dessutom börjat att studera på masternivå vid SRC. Inom universitetet har Institutionen för biologisk grundutbildning visat intresse för att få veta mer om hur en mooc fungerar och forskarskolan vid Bert Bolincentret för klimatforskning har även hört av sig.

Kursen slutar den 16 november och det går att anmäla sig ända fram tills dess.

PER LARSSON

Spoc – komplement till mooc HAR DU BÖRJAT få grepp om vad mooc (massive open online course) innebär? Då finns ytterligare ett begrepp att lära sig, nämligen spoc. Det står för small private online course. Sedan några år har Utrechts universitet tillsammans med det medicinska universitetet i den nederländska staden satsat på att utveckla denna typ av masterutbildningar som främst riktar sig till yrkesverksamma.

Vid Utrechts universitet var fakulteterna för hälsa och veterinärmedicin först ut men nu har även andra fakulteter börjat använda sig av modellen.

Som namnet antyder ges kurserna på nätet och till ett mindre antal deltagare (max 15 personer per kurs). Kursdeltagarna betalar studieavgift och när de fullföljt kursen får de ett akademiskt diplom. Till skillnad från moocs är det en hög andel av kursdeltagarna, över 90 procent, som fullföljer dessa spocs.

Småskaligheten gör att varje student kan ha tät kontakt och få stöd av lärarna. Dessutom ingår ett mindre forskningsprojekt i varje kurs, där varje student får en egen mentor.

Kursdeltagarna kommer från flera olika länder och därmed ges även möjlighet för studenterna att bygga internationella nätverk.

Erfarenheterna av spocs har, enligt de ansvariga för verksamheten som Universitetsnytt träffade vid ett besök tidigare i år, gjort att Utrechts universitet även startar några moocs. Den första är i epidemiologi och startade nu i september och planer finns på ytterligare några kurser. Ett viktigt syfte med dessa utbildningar som vänder sig till större målgrupper är att locka studenter till spocs inom dessa områden, och därmed få dem att betala för sina masterutbildningar.

Men att läsa en spoc behöver inte alltid kosta så mycket för studenterna, möjligheter finns att söka stipendier för studieavgiften.

PER LARSSON

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Internationell vecka

Den 28 september - 2 oktober anordnades en vecka på temat att vara utbytesstudent. Det var bland annat en studentmässa i Södra huset där det fanns möjlighet att träffa personal från externa organisationer som ambassader och studenter från olika utländska universitet.

21

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Hur håller du humöret uppe under hösten?

Nu tolkar vi även för personal vid universitetet, säger Tord Rådahl. I förgrunden tolkar Anna Carlqvist.

Teckenspråkstolkar i ny organisation – nu även för medarbetare

JOHAN COLLMAR PRINTZ, karriärvägledare på Korta vägen – Jag gillar hösten och mörkret så det är inte så svårt, men när man ändrar till vintertid blir det lite chockartat. Jag går ut i skogen och tänder ljus hemma, gärna redan på morgonen.

Käka mycket mandariner är också bra.

MAGNUS NERMO, prefekt för Sociologiska institutionen – November har jag svårt för. Jag gör nog inget speciellt, förutom att se fram emot december. Då tycker jag att det börjar vända.

Teckenspråkstolkarna vid universitetet finns numera samlade i en gemensam organisation. Samtidigt utökas deras uppdrag och omfattar nu även tolkning för medarbetare.

TEXT HENRIK LUNDSTRÖM

OLLE LUNDBERG, föreståndare för CHESS – Jag är mer besvärad av slask än av mörkret.

Lyssna på musik underlättar för att hålla humöret uppe. Själv åker jag till London i november.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Hanterar tre språk Tolkarna vid universitetet hanterar tre språk, förutom svenskt teckenspråk även svenska och engelska. De senaste tio åren har i genomsnitt

4 500 tolktimmar genomförts per år vid universitetet, vid alla tänkbara undervisningssituationer inom så gott som samtliga ämnen, konstaterar Tord Rådahl. Stockholms universitet har överenskommelser med flera lärosäten i regionen om att ge tolkservice.

Tord Rådahl understryker att sektionen inte utför tolkning för en enskild döv, dövblind eller hörselskadad person.

– Vi har uppdraget att tolka för alla parter i en tolkningssituation, både för döva och hörande studenter, eller döva och hörande anställda.

YLVA WIBAEUS, föreståndare för CeHum – Jag cyklar till jobbet utmed Edsviken, det ger verkligen en syrepuff. Jag försöker skratta med mina kollegor och så köper jag snus och tuggummi.

Delaktighet i skolgången Filippa Ek tog nyligen ut sin masterexamen i marinbiologi. Sedan vintern 2011 har hon tagit del av undervisningen via tolk.

– De har alltid ställt upp och kunnat uppfylla min tolkförfrågan så att jag alltid har känt mig delaktig i skolgången, oavsett om det varit grupparbete, föreläsningar, seminarier eller exkursioner, säger Filippa Ek. – De anpassar beställningen efter varje tolkanvändare och ser till att man får bra tolkar som man kommer bra överens med och som också behärskar ämnet bra.

Behöver du tolkhjälp?

Undrar du över något som rör tolkning?

Mejla tolksamordning@su.se, alternativt ring eller skicka sms till 070-422 15 18.

FOTON NIKLAS BJÖRLING

Redan 1987 etablerades en grupp teckenspråkstolkar vid Stockholms universitet. Efter sammanslagningen med Lärarhögskolan tillkom ytterligare en grupp tolkar. Den 1 juli i år slogs de två enheterna ihop och bildade Sektionen för utbildningstolkning. Även om de tjugo anställda organisatoriskt tillhör Studentavdelningen, står de till tjänst även för personal.

– Vårt nya uppdrag är att vi också tolkar för personal vid universitetet. Tidigare var institutionerna hänvisade till att sköta och bekosta detta själva, säger Tord Rådahl, chef för Sektionen för utbildningstolkning och teckenspråkstolk sedan 1980-talet.

Vid universitetet finns ett tiotal döva eller hörselskadade medarbetare. Enligt lag delar arbetsgivare och landsting ansvaret för tolkning.

Arbetsgivaren, i det här fallet universitetet, ansvarar för den anställdes behov av tolk för att utföra sitt arbete inom exempelvis undervisning – medan tolkbehov för mer indirekta arbetsuppgifter som lönesamtal bekostas av landstinget.

Oavsett tolksituation kan institutioner vända sig direkt till Sektionen för utbildningstolkning, med alla slags beställningar och förfrågningar (kontaktuppgifter hittar du här intill).

– Antingen tar vi hand om tolkningen själva eller så slussar vi ärendet vidare till landstinget om det faller under deras ansvar, säger Tord Rådahl, som berättar att organisationen fått två miljoner kronor i tillskott av centrala medel för att klara sitt nya uppdrag.

ANNA KOHL, studerar biokemi – Med kaffe och genom att vara utomhus när det är sol. Samt att gå och shoppa nu när det finns en ny höstkollektion.

22

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Min arbetsplats: Frescatibiblioteket

2016

ÅTERLÄMNINGEN: De allra flesta är bra på att lämna tillbaka sina böcker i tid. Men det finns de som slarvat och tappat bort så många böcker att det har blivit femsiffriga belopp i skuld.

BÖCKERNA: Det finns omkring 2,5 miljoner tryckta böcker i biblioteket. Den äldsta är troligen Etymologiae av Isodorus av Sevilla, från 1473. Beroende på hur man räknar så var den mest utlånade boken förra året Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig textoch diskursanalys av Göran Bergström och Kristina Boréus.

LÅNTAGARE: Biblioteket har ungefär 1,8 miljoner besökare per år och om man räknar låntagare som har lånat eller lämnat tillbaka det senaste året så blir det 136 301 personer.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

LOKALERNA: Bibliotekets huvudbyggnad invigdes 1983 och ritades av Ralph Erskine. Den byggdes nyligen om och blev klar tidigt i år. Trappan vid ingången kunde i och med ombyggnationen tas bort. Erskine hade inte ritat trappan från början men var tvungen att lägga till den på grund av utrymningsskäl när biblioteket hade större lokaler på plan fem. Nu är ingången mer lik den som Erskine hade tänkt från början.

EMMA: Emma Wojda är bibliotekarie och en av 105 anställda vid Universitetsbiblioteket. För många bibliotekarier är arbetet med fysiska böcker en ganska liten del av jobbet. Emma har jobbat mycket med undervisning och nu även med forskarstöd och statistik. ”Som bibliotekarie på universitetet kan man jobba med allt från att förhandla databaslicenser till att vägleda studenter, doktorander och forskare i våra tjänster”, säger hon.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

KONST: Konsten vid biblioteket brukar vara uppskattad bland besökarna, det finns mycket att se och bibliotekarierna rekommenderar att gå runt och titta på konsten.

I entrehallen finns bland annat den här skulpturen föreställande Karin Boye. Konstnärerna bakom är Ylva Lindgren och JanErik Björk, även professor i matematik.

DATOR: Majoriteten av allt som köps in är digitalt material, skiftet från fokus på fysiska böcker har pågått länge. ”Det finns stora digitala resurser, mer än vad de flesta känner till. Vi erbjuder kurser och vägledning”, säger Emma.

TORSDAG 18 FEBRUARI 2016

AULA MAGNA STOCKHOLMS UNIVERSITET - undervisning och lärande i akademin

En kreativ och inspirerande utvecklingsdag för dig som undervisar vid Stockholms universitet.

Information och anmälan: www.su.se/ceul/lararkonferensen • Sista dag för anmäla bidrag är 10 nov.

Inspirerande Utvecklande Användbart

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Hatbrott – lättare att urskilja med eget namn För 16 år sedan lade Eva Tiby, i dag professor vid Kriminologiska institutionen, fram sin avhandling Hatbrott? – och gjorde därmed begreppet känt och använt både av media och allmänhet.

TEXT MARIA LEIJONHIELM

FOTO NIKLAS BJÖRLING

BRÅ:s statistik är förhållandet det omvända – 80 procent av de anmälda hatbrotten har rasistiska motiv. Att man hittar det man letar efter, och missar annat, gäller lika mycket i forskarvärlden som i medievärlden.

I Eva Tibys pågående forskningsprojekt söker hon efter upprepad brottslighet, och ser att många som utsätts för hatbrott, gör det vid flera tillfällen.

– En förklaring handlar om exponering. Den som går klädd i traditionella afrikanska kläder, eller den som viftar med en regnbågsfana, utsätter sig för en ökad risk. Frågan är hur mycket man ska behöva dölja sig för att vara fredad?

När man som forskare inser hur sällan de utsatta får juridisk upprättelse är det lätt att känna sig lite... skör, säger Eva Tiby.

Eva Tiby, var en av de första i landet som med forskarens blick betraktade brott som begås på grund av hudfärg, nationellt ursprung, religion eller sexuell läggning.

– Frågetecknet i avhandlingens titel markerar att termen hatbrott inte är enhetligt definierad av polis, övriga rättsväsendet och de statistikförande myndigheterna, säger hon. Det gör de svårare att som forskare uttala sig om såväl omfattning som utveckling.

Rebusen som Eva Tiby försöker knäcka består av tre delar: problem, åtgärd och utfall.

Huvudfrågan är alltså vilka konsekvenser den svenska hatbrottslagstiftningen från 1994 har.

Varje år anmäls 5 000 – 6 000 fall. Av anmälningarna går knappt tio procent vidare till åtal. Bara i några enstaka fall utdöms straffskärpning.

– Det jag har att utgå ifrån är alltså en smal korridor av typfall, sorterade såväl av de utsatta

som av rättsväsendet. Mörkertalet är troligtvis mycket stort, säger Eva Tiby.

Bevisfrågan är onekligen knepig. Varför skulle någon som har gjort sig skyldig till exempelvis misshandel erkänna att motivet var offrets hudfärg eller huvudbonad – och därigenom få en straffskärpning? Och varför skulle offret sticka ut hakan och göra en anmälan då chansen att få juridisk upprättelse är minimal?

Mest hot och ofredande De flesta anmälningar om hatbrott gäller hot och ofredande, brott som av både allmänhet och domstol anses mindre allvarliga. Men Eva Tiby är inte så säker på att det är värre för den utsatta att en enstaka gång bli utsatt för ett dödshot – som inte verkställs – än att fortlöpande stå maktlös inför kränkande massdelningar på nätet.

Medias bild av hatbrott är att det stora flertalet har sexuella eller religiösa motiv. Enligt

Lagen en ranglig gummibåt Eva Tiby konstaterar lakoniskt att den i och för sig behjärtansvärda lagen inte har blivit det stolta flaggskepp den var tänkt som, utan snarare en ranglig gummibåt på ett jättelikt problemhav.

– Jag tror inte att högre straff kan göra så mycket åt brott som i grunden handlar om moral, säger hon. Men naturligtvis måste vi ha rätt förväntningar på rätt aktörer.

En huvudaktör i hatbrottshavet är polisen som är brottsoffrets första kontakt med rättsväsendet. För att anmälningsbenägenheten ska öka måste kåren bli bättre både på att ställa relevanta frågor till brottsoffret och att skriva anmälningarna på så sätt att brottets karaktär framgår. Då först kan hatbrott gå vidare till åtal.

Men det finns fler aktörer än jurister och poliser att ta med i den svårlösta rebusen.

– När vi talar om vilka som kan göra något för att förhindra hatbrott, måste vi forskare ta med oss själva. Vi måste vara uppmärksamma vilka frågor vi fokuserar på, säger Eva Tiby.

Det är bara de som blir belysta.

Brottsbalken kap 29 § 2.7 Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.

23

24

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Serieforskare studerar samtiden och framtiden Till vardags forskar och undervisar de vid Engelska institutionen, men det stora intresset vid sidan av är serier. I september ordnades en internationell konferens om serieforskning vid universitetet, och arrangörerna beskriver den som en succé.

– Det är ett sidoprojekt som går förvånansvärt bra, säger Francesco-Alessio Ursini.

TEXT ANNA-KARIN LANDIN

FOTO NIKLAS BJÖRLING

I korridoren vid Engelska institutionen är det lätt att gissa vem som har serier som specialintresse; kontorsdörren hos FrancescoAlessio Ursini är full av bilder från några av hans favoritförfattare. Huvudämnet är lingvistik, men han applicerar också gärna sin

Serieforskarnas serietips: Adnan Mahmutovic: Möbius – Pseudonymen under vilken Jean Giraud skapade serier i genren science fiction och fantasy. “En av världens bästa konstnärer och mycket inflytelserik i hur mediet utvecklats” Joe Sacco – Serieskapare och journalist som skrivit om bland annat kriget i Bosnien och Palestina som serie.

Francesco-Alessio Ursini: Grant Morrison – Serieskapare som bland annat ligger bakom serier om Batman. ”Oerhört kreativ och har skapat några av mina favorithistorier” Naoki Urasawa – Japansk mangatecknare ”Det är som Umberto Eco fast i serier.”

forskning om språk och kognition på serier.

Just nu är fokus på manga-serien Attack on Titan. Kollegan Adnan Mahmutovic undervisar i bland annat kreativt skrivande, men jobbar också på ett sidoprojekt som handlar om forskning relaterat till miljöfrågor i mangaboken Nausicaä.

Konferensen i september, The future in comics, belyste hur serier behandlar framtiden. Planeringen började för två år sedan efter en lyckad workshop om serieförfattaren Grant Morrison. Kollegorna vid Engelska institutionen, FrancescoAlessio Ursini, Adnan Mahmutovic, Frida Beckman och Frank Bramlett började planera för någonting större och fick medel från Vetenskapsrådet för att arrangera en konferens. Intresset visade sig vara stort, deltagarna kom från hela världen och representerade forskning om en mängd genrer av serier.

– Det bästa var kanske atmosfären på konferensen. Utifrån min erfarenhet kan konferenser vara ganska spända och alla försvarar sina egna teorier. Här var det en vänlig och kollegial stämning. Det kan ha att göra med att vi som deltog har olika bakgrund och serieforskning är ett sidoprojekt utifrån intresse, säger Francesco-Alessio Ursini.

Möjligt att göra tankeexperiment Hur behandlar då serier temat framtiden?

Enligt forskarna är framtiden liksom i annan litteratur ofta ett sätt att behandla och kritisera nuet. På 1980-talet hade serier ofta apokalyptiska teman, i skuggan av kalla kriget och kärnvapen behandlades frågan om vad som händer om vi förstör vår värld.

– I serier kan man göra tankeexperiment, hur omgivningen porträtteras är ett sätt att diskutera hur saker kan utvecklas, säger Francesco-Alessio Ursini.

Framtiden för serieforskning vid Stockholms universitet ser ljus ut. Förhoppningen är att arrangörerna ska publicera en bok med alla artiklar från konferensen, samt att det ska bli ett återkommande arrangemang vartannat år.

– Serieforskning är ett område under utveckling och nu börjar vi vidareutveckla verktyg för analys, säger Adnan Mahmutovic.

– Vi är generationen som växte upp med serier och dataspel, människor börjar ta det på allvar, säger Francesco-Alessio Ursini.

Både Adnan Mahmutovic och FrancescoAlessio Ursini beskriver serier som någonting betydelsefullt för dem redan under uppväxten. Serierna lockade till läsning, och gav också möjlighet att beröra svåra ämnen tidigt. De beskriver en bra serie som någonting som kan läsas på flera nivåer.

– Serier kan beröra alla stora intellektuella frågor, samtidigt som historien berättar om ett äventyr, säger Francesco-Alessio Ursini.

Serieforskning är ett område under utveckling och nu börjar vi vidareutveckla verktyg för analys. Vi är generationen som växte upp med serier och dataspel, människor börjar ta det på allvar.

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Serier var viktiga för Adnan Mahmutovic och Francesco-Alessio Ursini under uppväxten och lockade till läsning. En bra serie, är enligt dem någonting som kan läsas på flera nivåer. Bilden är tagen på Serieboden i Gamla Stan.

Forskning

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

NAMN OCH NYTT REDAKTÖR PER LARSSON FOTO HISTORISKA INSTITUTIONEN, ANDERS STÅHLBERG, EVA DALIN, HELENA PAULIN-STRÖMBERG ILLUSTRATION STAFFAN WESTERLUND

Hallå där våg av damidrott. Ett kapitel behandlar ett tidigare relativt okänt kvinnoseparatistiskt idrottsförbund som på 1920-talet var del av en feministisk europeisk rörelse för damidrott.

Inom Riksidrottsförbundet (RF) blev damsidan en sidoverksamhet. Pojkars och mäns idrott fortsatte att ses som normalverksamheten. Först vid den andra feministiska vågen, på 1970-talet, började man tala om jämställdhet inom RF och att utbilda kvinnliga ledare.

Det handlade både om ny syn på kvinnan och på idrotten, där idrotten skulle omfatta nya grupper och hela samhället.

Helena Tolvhed, idrottshistoriker och genusforskare, som kommit ut med boken På damsidan.

Femininitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920-1990 på Makadam förlag.

Vad kom du fram till?

Den moderna tävlingsidrotten har historiskt sett varit en maskulin och mansdominerad arena. I boken undersöker jag hur aktörer och grupper har agerat och argumenterat kring kvinnors idrott, i delstudier av bland annat friidrott, handboll och rallyföraren Ewy Rosqvist. Genomgående diskuteras hur genus görs, utmanas och förhandlas på olika nivåer.

På 1920-talet ser jag hur nya definitioner av kvinnlighet bär fram vad jag kallat en första

Du skriver även om en frigörande sida av idrotten…

Ja, parallellt med sega strukturer finns en frigörande sida, främst på en individuell nivå.

Den framgår av de intervjuer jag gjort. Jag ville också lyfta fram detta – det här är inte en ”eländeshistoria”! Uppenbart har en hel del kvinnor börjat, fortsatt och i vissa fall vigt en stor del av livet åt idrott. På ett symboliskt plan kan erövrandet av den starka, aktiva och kontrollerade kroppen ses som ett förkastande av den passiva positionen att vara och att bli reducerad till kropp.

Hur kom du in på forskningsområdet?

Det var genom ett intresse för genushistoria, snarare än ett idrottsintresse. Idrotten framstod som ett område där genusdiskussioner med jämna mellanrum bubblade upp, där avtrycken av historien är väldigt tydliga än idag vad gäller sådant som ekonomiska resurser, medialt utrymme och hur kroppar ”får” se ut och göra.

Vilka personer har haft störst betydelse för kvinnors idrottande i Sverige?

Många enskilda personer har varit involverade i de strävandena. Det har varit en hel del män – med idrottsrörelsens manliga strukturer

Prisade för illustration av hum/sam-forskning ETT PROJEKT föreningen Humsamverkan arbetar med är att hitta bilder som illustrerar forskning inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och hur denna forskning kan bidra till samhället.

Första steget i projektet att skapa nya bilder av hum/sam-forskning var att introducera ett nytt bildtänkande för hum/sam-forskning, utifrån analyser av befintliga bilder.

Det andra steget var att arrangera en bildtävling utifrån detta bildtänkande. Det vinnande tävlingsbidraget skapades av Per-Anders Ejdeholm och Olga Karlsson (webbredaktör respektive administrativ chef vid Stockholms centrum för forskning om

offentlig sektor, Score) samt illustratören Staffan Westerlund (som även är redaktör vid Juridicum).

Tredje pris i tävlingen gick även det till Stockholms universitet. Detta bidrag är ett foto av verksamheten vid Fonetiklaboratoriet och bakom bidraget ligger professor Francisco Lacerda samt forskarna Tove Gerholm och Lisa Gustavsson vid Institutionen för lingvistik.

Det tredje steget i projektet är skapandet av en bildbank med genrefotografier som kan användas av media, akademi och forskningsfinansiärer. www.humsamverkan.se

krävdes att någon på insidan var positivt inställd – men förstås också kvinnor som strävat på med sin idrott och kämpat för bättre villkor. Sedan är det så att för verklig förändring, vilket framförallt har skett sedan 70-talet, krävdes också politik. Statliga satsningar, till exempel öronmärkning av pengar för damidrott, tvingade idrotten att förändras.

Hur jämställt är idrottsverige idag?

Det finns fortfarande på sina håll skillnader mellan policyskrivningar och praktiken i föreningarna, att flickors och kvinnors villkor och möjligheter är sämre än pojkars och mäns, och att resurser kanaliseras mot herrlaget. Samtidigt sker det mycket!

Ett exempel är Luleå hockey, som satsar stort på sitt damlag och på jämställdhet.

Idrotten är dock idag inte bara det traditionella föreningslivet, utan en kommersialiserad och sponsordriven verksamhet.

Det innebär både möjligheter och problem för kvinnliga idrottare som vill leva på sin sport, för samtidigt som det finns pengar att hämta finns det inte sällan krav på en stereotyp kvinnlighet, att vara attraktiv.

Vad forskar du om nu?

Nu har jag vänt blicken mot den hälso- och träningskultur som vuxit fram vid sidan om den organiserade idrottsrörelsen, i projektet ” Från folkhälsa till ’hälsoism’?

Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från 1970”, finansierat av Vetenskapsrådet.

Idrottar du själv?

Jag är gammal hästtjej. Idag går jag på gym och springer ibland, alltså just de nya former av träningskultur som jag ska studera.

Däremot är jag helt ointresserad av att delta i lopp, maxprestera eller mäta min puls.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

I korthet

Cliopriset till avhandling om sopornas historia YLVA S. SJÖSTRAND, disputerad vid Ekonomiskhistoriska institutionen och forskare vid Historiska institutionen, får årets Cliopris för sin avhandling Stadens sopor: Tillvaratagande, förbränning och tippning i Stockholm 1900-1975. Juryns motivering är ”... för sin välgjorda och mångsidiga studie av sopornas historia. Genom att fruktbart kombinera ekonomiska, ekologiska, tekniska och politiska aspekter av kvittblivning skildrar hon den moderna stadens förvandling utifrån nya infallsvinklar...”

Cliopriset ges till framstående yngre historiker och delas ut av historiska bokklubben Clio tillsammans med Svenska Dagbladet.

Ny i universitetsledningen

Två priser till Sara Danius

UNIVERSITETETS planeringschef Susanne Thedéen har av rektor även utnämnts till biträdande förvaltningschef och till att ingå i universitetsledningen.

SARA DANIUS, ständig sekreterare i Svenska akademien och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, får året Disapris. Hon får priset för sitt medryckande författarskap som präglas av nytänkande och stilistisk säkerhet.

Disapriset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhandeln i Uppsala för att främja populärvetenskapligt författande.

Sara Danius tilldelas även Gerard Bonniers essäpris. Detta för essäsamlingen Husmoderns död, som gavs ut i fjol.

Prissumman är på 100 000 kronor.

PER-OLOF WICKMAN, professor vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, har av regeringens utsetts till ordförande för Skolforskningsnämnden som ska besluta om vilka systematiska sammanställningar av forskningsresultat som Skolforskningsinstitutet ska genomföra samt om vilka utlysningar av forskningsmedel institutet ska göra.

SÖREN ÖMAN, föreståndare för Stockholm Centre for Commercial Law vid Juridiska fakulteten, blir ny ordförande i Arbetsdomstolen.

CARINA MOOD anställs som professor i sociologi, med inriktning mot levnadsnivåforskning.

GABRIELE IANNACCARO anställs som professor i italienska.

JERKER DAHNE är ny chef för Studentavdelningen efter Kristina Dembrower som gått i pension. Han har tidigare varit sektionschef vid Studentavdelningen.

EVA ERMAN har befordrats till professor i statsvetenskap.

MIKAEL OLIVEBERG, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, har fått anslag från Hjärnfonden för projektet ”Från provrör och mus till human ALS”.

HELEN FROWE har befordrats till professor i praktisk filosofi.

18 forskare får anslag från Forte FORTE, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, fördelar 313 miljoner kronor till sammanlagt 87 forskningsprojekt. Av dessa går 18 till forskare vid Stockholms universitet som delar på 45 miljoner kronor. Största anslagen till universitetet, på vardera drygt 3,3 miljoner kronor, går till Tove Pettersson vid Kriminologiska institutionen för projektet ”Kvinnor och brott som socialt problem” och till David Seim vid Nationalekonomiska institutionen för projektet ”Ofrivilliga uppsägningar: effekter på individer och möjliga policyåtgärder”.

STEN-ÅKE STENBERG, föreståndare vid Institutet för social forskning (SOFI), har blivit utvald att ingå i det nya vetenskapsrådet hos Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Denis Searby får årets Birgittapris BIRGITTASTIFTELSEN har tilldelat Denis Searby, professor i antik grekiska vid Stockholms universitet, årets Birgittapris.

Motiveringen till priset är Denis Searbys översättning av Birgittas uppenbarelser och andra verk till engelska som har getts ut i fyra band av Oxford University Press.

Marie Curie-bidrag till tre forskare TRE FORSKARE vid Stockholms universitet har beviljats bidrag från Marie Skłodowska Curie International Career Grant. Det handlar om närmre sex miljoner kronor vardera till treåriga projekt. Syftet med bidraget är att forskare tidigt i karriären ska få möjlighet att utvecklas inom sin forskning och som forskningsledare. De forskare som får bidraget för projekt under 2016 till 2018 är Joanna Rorbach, mobilitet från MRC-MBU Cambridge till Institutionen för biokemi och biofysik, Zhu Dia, mobilitet från Fysikum till University of Illinois och Sara Liin, mobilitet från University of Miami till Institutionen för biokemi och biofysik.

Tyskt miljöpris till Johan Rockström JOHAN ROCKSTRÖM, professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, delar det tyska miljöpriset 2015 (Deutsche Umweltpreis) med Mojib Latif, professor vid Kiels universitet. Johan Rockström belönas bland annat för att han utifrån vetenskapsbaserade begrepp utvecklat handlingsramar för politik, näringsliv och samhälle. Prissumman är på 500 000 euro, vilket är den största summan för ett miljöpris i Europa. Bland tidigare pristagare finns bland andra Nobelpristagaren Paul Crutzen.

CECILIA MAGNUSSON SJÖBERG, professor i rättsinformatik vid Institutet för rättsinformatik, har utnämnts till ledamot i tankesmedjan Fores vetenskapliga råd för Digitala Samhället-programmet.

AVI SHANKAR anställs som gästprofessor i företagsekonomi.

STEFAN LINDSKOG, justitieråd och tidigare docent i civilrätt vid Stockholms universitet, har utnämnts till ny ordförande i Högsta domstolen.

GABRIELLE MEAGHER anställs som gästprofessor i socialt arbete.

Läs mer på su.se/medarbetare

28

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

EU-anslag till kemikalietester utan djurförsök

Plats 136 i THE-rankningen

I ETT STORT INTERNATIONELLT program kallat ”EU-ToxRisk” satsar EU-kommissionen 280 miljoner kronor på att utveckla alternativ till djurförsök. I stället ska försök ske på celler och resultaten kombineras sedan med stora mängder insamlade befintliga data för att utforma beräkningsmodeller, som därefter testas. Det slutliga målet är att kunna leverera trovärdiga, djurfria risk- och säkerhetsbedömningar av kemikalier.

Sammanlagt är det 39 deltagande universitet, företag, myndigheter och organisationer från Europa och USA som får dela på pengarna, som beviljats av EU-kommissionens ramprogram för forskning, Horizon 2020.

Swetox, som är ett konsortium för toxikologiska vetenskaper med elva ingående svenska universitet, är svensk part i projektet och kommer att få motsvarande 13 miljoner kronor av de beviljade medlen. Forskningen inom EU-ToxRisk kommer att äga rum vid Stockholms universitet, Linköpings universitet och vid Swetoxsamarbetets nav, som samtidigt är Karolinska Institutets enhet för toxikologiska vetenskaper, i Södertälje.

– Det är fantastiskt att också Swetox andra Horisont 2020-ansökan gav full utdelning, säger Åke Bergman som är föreståndare för Swetox och professor i miljökemi vid Stockholms universitet. Projektområdet är centralt både för Swetox Södertälje och för docent Anna Forsby, forskare vid Swetox Södertälje och Stockholms universitet, och en av deltagarna i forskningsprojektet.

På http://eu-toxrisk.net/ kommer mer information att finnas om projektet (webbplatsen är under uppbyggnad).

Mer information om Swetox. www.swetox.se

I ÅRETS UPPLAGA av Times Higher Education (THE) World University Rankings 2015-2016 återfinns tre svenska universitet bland världens 100 främsta. Karolinska institutet finns på plats 28, Uppsala universitet på plats 81 och Lunds universitet på plats 90. Stockholms universitet hamnar på plats 136. Universitetets placering i föregående års rankning var 98.

Att Stockholms universitet backar några placeringar i rankningen tror Gabor Schubert, analytiker vid Stockholms universitetsbibliotek, har att göra med att THE under året har bytt metod för hur man mäter citeringar, som är en viktig komponent i rankningen. THE har bland annat bytt leverantör från Thomson-Reuters Web of Science till Elseviers Scopus. THE har vidare bestämt att utelämna vetenskapliga artiklar med fler än 1 000 författare från citeringsanalysen.

Enligt Gabor Schubert var forskare vid Stockholms universitet under föregående år delaktiga i fler än 300 av de 649 publikationer som därmed uteslutits på denna grund.

För Stockholms universitets del motsvarar det 3-4 procent av universitetets totala publikationsmängd.

– Dessa publikationer är oftast från fysiker med många citeringar. Jag misstänker att universitetet har tappat ganska mycket i citeringar på grund av detta, säger Gabor Schubert.

Fartygsbygge pågår

I MITTEN AV oktober drabbades universitetet av ett omfattande nätfiskeförsök. En stor mängd användare klickade på en bifogad zip-fil som kom per e-post. När man klickade på bilagan smittades datorn och viruset spreds vidare genom att skicka nya mejl till andra. Utöver detta la sig skadlig kod i datorn, för att senare kunna användas för att samla in inloggnings­uppgifter till till exempel internetbanken.

IT-avdelningen vill än en gång uppmana alla dator­a nvändare att vara extremt försiktiga med att klicka på länkar och bifogade filer även om mejlet kommer från någon man känner. Var lite extra misstänksam, till exempel om texten i meddelandet är på engelska och personen i fråga inte brukar kommunicera med dig på engelska. Dubbelkolla gärna att kollegan verkligen har skickat dig en e-postbilaga. I fallet med just det här nätfiskeförsöket var ominstallation av hela datorn enda lösningen, och har man då sparat sina dokument i sin egen dator utan säkerhetskopiering är det inte så roligt. IT-avdelningens rekommendation är att spara all data i sin hemkatalog eftersom den säkerhetskopieras flera gånger om dagen.

Har du frågor om detta, välkommen att kontakta Helpdesk (su.se/serviceportalen). Har du frågor som rör universitetets informationssäkerhet i stort kontakta informationssäkerhetsfunktionen på infosakfunktionen@su.se.

DET BYGGS NU febrilt på Askölaboratoriets nya forskningsfartyg. Skrovet började sättas ihop på ett varv i Riga i somras, och sjösättningen är beräknad till sommaren 2016. Fartyget ska användas för forskning, utbildning och övervakning vid Askölaboratoriet, och kommer att ersätta det nuvarande största fartyget, den över 40 år gamla R/V Aurelia.

FOTO MATTIAS MURPHY

Tänk efter innan du klickar…

Skrovet byggs upp och ner på varvet i Riga

Stockholmsalumn mest inflytelserika chefen

Snart händer något spännande i Albano

Språklärarpodden bjuder in till diskussion

UTMÄRKELSER RUTER DAM går varje år till den kvinna som befordrats till det mest inflytelserika chefsjobbet i Sverige. Mia Brunell Livfors blir nu först med att få utmärkelsen två gånger. 2006 i samband med att hon blivit vd för Kinnevik, och i år för vdposten för Axel Johnson-koncernen med cirka 20 000 medarbetare. Juryn lyfter i motiveringen bland annat att hon valt en ny operativ roll. Mia Brunell Livfors studerade vid ekonomlinjen vid Stockholms universitet. Hon har även utsetts till näringslivets mäktigaste kvinna av tidningen Veckans Affärer 2007.

DEN 30 NOVEMBER går startskottet för det nya universitetsområdet i Albano.

Forskningsministern, finansborgarrådet, ledningarna för Stockholms universitet och KTH, Akademiska Hus, Svenska Bostäder och studentkårerna samt inbjudna gäster medverkar i en ceremoni som markerar starten för byggarbetena.

Den efterlängtade nya campusmiljön ska bestå av både universitetslokaler och bostäder för forskare och studenter. Albano kommer när det står klart att binda ihop universiteten såväl med varandra som med staden.

UNDER HÖSTTERMINEN 2015 sänds en podcastserie från Stockholms universitet, om språkundervisning och språkinlärning. Språklärarpodden bjuder in verksamma lärare och forskare och låter dem diskutera diverse ämnen som berör språkklassrummet. Välkommen att lyssna och prenumerera!

Språklärarpodden är en podcastserie om språkundervisning och språkinlärning, dit verksamma lärare och forskare bjuds in för att diskutera diverse ämnen som berör språkklassrummet.

Avsnitten kommer att publiceras varannan vecka. www.isd.su.se/samverkan

Insändare

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

29

Samtidskonst i Frescatibiblioteket exempel bysterna av Karin Boye och Elin Wägner.

Kungliga Vetenskapsakademien deponerar ett antal porträttmedaljonger i gips föreställande svenska vetenskapsmän och forskare samt en byst av Carl von Linné. Samtliga dessa verk relaterar till det material som finns i våra samlingar. Medaljongerna hänger nu i bibliotekets interna sammanträdesrum och bysten kommer att placeras ut publikt.

Den institutionella porträttsamlingen, med fotografier och oljemålningar på tidigare överbibliotekarier har magasinerats för att ge plats åt den nya konsten.

Den nya konsten är deponerad från Statens Konstråd och Camilla Hjelm, konstintendent vid Stockholms universitet, har lett projektet.

Frescatibiblioteket har även lämnat in en projektansökan om ytterligare konst från Statens Konstråd, där ansökan för närvarande behandlas.

MAUD ROBERTS Stockholms universitetsbibliotek

FOTO ANNA VISURI

(Insändare apropå artikeln ”Gamla porträtt byts mot modern konst” i Universitetsnytt 4/2015).

INFÖR OMBYGGNADEN AV Frescatibiblioteket lämnade vi in en ansökan till Statens Konstråd med önskemål om ny konst till de publika delarna av biblioteket. Vi gjorde ett medvetet val med önskan att både se fler kvinnliga och även yngre konstnärer i biblioteket. En tydlig önskan var dessutom att djärvare konst skulle placeras ut i den strama miljön efter ombyggnaden.

Den nya konsten har integrerats i det offentliga sociala biblioteksrummet där konstverken öppnar upp för spontana möten, samtal och reflektioner.

Samtidskonstens närvaro är påtaglig i Frescatibiblioteket och är mer inkluderande eftersom den bättre representerar vår heterogena besöksgrupp, inte minst den nya generation studenter vid universitetet, som använder biblioteket som sin lärmiljö och som samtidigt utgör konstverkens publik.

Biblioteket har även behållit några konstverk från tiden före ombyggnaden, till

Rovfågel med stor andhona av Anna-Maria Ekstrand

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

FOTO SVEN KALMRING

2 NOV

5 NOV

11 NOV

12 NOV

19 NOV

23-24 NOV

26 NOV

26 NOV

Seminarium om trakasserier och kränkande särbehandling

Konstföreningen: Rodin på Nationalmuseum

Career seminar: Entering the job market

Torsdagskonferens: Tema genomströmning

Juridik för kommunikation och innehåll på internet

UKÄ-konferens: Vi flyttar fram positionerna!

Forskare möter media. Medieutbildning

Drakhuvudet och Birkas hamn. Öppen föreläsning

Läs mer och hitta fler evenemang på su.se/medarbetare/medarbetarkalender

30

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

IN ENGLISH EDITOR PER LARSSON

PHOTO EVA DALIN, NIKLAS BJÖRLING, PER LARSSON

WWW.SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

Crossroads for Swedish research WE ARE STANDING on the threshold of a new research bill, and all concerned parties – universities, academies and research financiers – have been asked to provide input from the sector. The Ministry of Education’s willingness to engage in a dialogue is clear, which is demonstrated by our minister’s active participation in a wide range of external contexts. The most recent example of this is the Science and Technology for Society Forum in Kyoto, where the minister attended along with a record delegation of vice-chancellors from the major Swedish research universities, who had previously met with Japanese colleagues in Tokyo. These international contacts are just as important to us as they are to the politicians. In the best-case scenario, they can provide insights beyond the narrow Swedish context, and this is needed: now, more than ever before, research and higher education are global phenomena.

The main ambition that the government has voiced so far with regard to research policy is a long-term perspective, which has been welcomed by the sector. Unfortunately, however, we have not yet seen the intention put into practice. Last spring, the additional study places that the previous government had promised in, for example, the teacher training programmes were redistributed. This autumn’s budget bill completely changes the terms of the previous government’s research bill, which is still in effect. The budget includes a redistribution of funding for research and third-cycle education from the research univer-

sities to the four new universities and university colleges; it introduces a whole new distribution model. To the extent that similar policies will shape the upcoming research bill, this will mark a clear change of course for Swedish research.

The basis of the current research policy is that the funds now appear to be more limited than they have been for a long time. The government speaks of quality and excellence, and wants Sweden to join the world’s research elite. At the same time, they clearly want to invest in regional policy and distribute the resources for research across the country. Unfortunately, these goals are not compatible given the limited resources, and this has to be said. It is only the research universities that have the capacity to develop the really strong research environments that are able to attract the very best researchers from the international research community. Moreover, these universities are responsible for building and maintaining research infrastructure that benefits research across the country. Unfortunately, regional policy will not lead to Sweden joining the world’s research elite.

ASTRID SÖDERBERGH WIDDING, Vice-Chancellor rektor@su.se

Accelerator lets art meet science STOCKHOLM UNIVERSITY and the cultural institution Magasin III are embarking on a joint effort to create a new meeting place for art and science in the former Manne Siegbahn Laboratory.

The basement floor of the former Manne Siegbahn Laboratory, just north of the metro station, has been empty for a few years. In the beginning of 2013, the last parts of the socalled CRYRING facility were removed from the premises. The equipment was transported

Stephen Hawking presented new ideas on black holes in Stockholm.

to Darmstadt in Germany, where it became part of a large accelerator at the GSI research institute.

We now know what the premises of the Manne Siegbahn Laboratory will be used for.

The Vice-Chancellor has decided to create the institute Accelerator, with Professor Johan Kleman as acting director. The basic idea of Accelerator’s operations is for people from various disciplines, as well as from the art and media world, to meet for analysis, comparisons

and discussions. The impact, role and expression of art in the present are the unifying issues.

“Accelerator is a laboratory to investigate the relationship between art, science and society,” says Vice-Chancellor Astrid Söderbergh Widding.

The investment into Accelerator signifies an expansion of the established ten-year collaboration between Stockholm University and Magasin III. In the past, the two institutions, together with other representatives of the art world, have created Curating Art, which is an international master’s programme for creating exhibitions. David Neuman, director of Magasin III, and Professor Margaretha Rossholm-Lagerlöf have pushed the idea of creating Accelerator for many years.

Following reconstruction, the Manne Siegbahn Laboratory will serve as a venue and meeting place for Accelerator. The rooms are spectacular, completely underground, about 1,700 square metres in size, and have a ceiling height of up to eight metres. The plan is to open Accelerator within a couple of years as a place where the public is welcome to experience art. The name was inspired by the Manne Siegbahn Laboratory’s long history as host to research in accelerator physics.

“I hope and believe that Accelerator will become a place that the people of Stockholm will love,” says Johan Kleman. “In addition to studies on artistic expression, which we are going to carry out in close collaboration with the art world, we are going to organise seminars and exhibitions aimed at the general public”.

An artistic leader and a permanent director will be recruited in the near future.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2015

Miljöwebben in English “MILJÖWEBBEN” IS NOW available in an English version called Sustainable Campus. The website contains information about the University’s systematic environmental work and largely mirrors the Swedish version. There you can find the University’s environmental policy, environmental objectives, chemical management and waste procedures, etc.

Since the University is environmentally certified, employees need to be aware of the environmental impact of their daily work. The purpose of the English version of the website is to ensure that more employees have access to this knowledge.

The Nobel Lectures 2015 Date: December 9.00 AM - 3.00 PM Venue: Aula Magna The official Nobel Lectures held by this year’s Nobel Laureates in Physics and Chemistry, and the Laureate in Economic Sciences. The Nobel lectures are free of charge and open to the public.

The hall will be open from 08.40.

Examination underneath the surface AT THE END of September, Sabrina Norlander Eliasson, associate professor of art history, organised a workshop at the Scheffler Palace together with researchers from Italy. The aim was to demonstrate how to teach “technical art history” – a field at the intersection between traditional art history and conservation.

The research team from Italy – Emmebi Diagnostica Artistica – are leading experts on the technique of Italian 17th-century artist Caravaggio. During the workshop, they examined two paintings from the University’s art collection: Madonna and Child by 15th-century artist Luca Signorelli, and “the sewing lesson” by 17th-century artist Monsù Bernardo, who worked in the spirit of Caravaggio.

The Italians had brought special equipment capable of analysing the materials used in the paintings, such as pigment composition and adhesives. The two paintings were scanned

using an infrared camera. This method registers details that may seem faint or invisible to the naked eye and makes it possible to detect changes in the composition and whether there are drawings underneath the visible surface.

X-ray equipment was used to analyse the paintings’ inner structure and the typology of the support medium (whether it is canvas or panel). This technique makes it possible to detect a painting’s preparatory layers, such as underdrawings. In addition, it is possible to follow the artist’s work process and changes in the composition, as well as detect any damages to the painting. A cross-sectional analysis, with microscopic colour samples to reveal the chemical composition of the colour pigments, was carried out by a conservationist, and a so-called SEM-EDS microanalysis was carried out by chemists from the University.

Installation and Conferment Ceremony STOCKHOLM UNIVERSITY’S MOST prominent ceremonial occasion took place on 25 September. New professors and doctors, honorary doctors and jubilee doctors were in focus at the annual Inauguration and Conferment Ceremony in the Blue Hall, also home to the Nobel Banquet.

Of the 247 scientists who defended their thesis in the academic year of 2014/15, 119 was conferred, as well as 22 who defended their thesis the previous academic year, a total of 141 new doctors. The ceremony included eight new honorary doctors and 15 jubilee doctors.

Nine of the jubilee doctors, who defended their thesis 50 years ago, attended the ceremony.

The ceremony also included the Award for Good Teaching, where four teachers, one from each faculty, was awarded for their acknowledged interest and commitment to the development of teaching, and acknowledged pedagogical competence.

After the ceremony 680 people continued to the banquet in the Golden Hall and the evening ended with dancing in the Blue Hall.

See the film from the ceremony on su.se/ play.

Two paintings were examined by the Italian experts.

German Environmental Award to Johan Rockström JOHAN ROCKSTRÖM, PROFESSOR in Natural Resources Management at Stockholm Resilience Centre, Stockholm University, shares the German Environmental Award 2015 (Deutsche Umweltpreis) with Mojib Latif, professor at Kiel University.

Johan Rockström is rewarded for, among other things, his development of science-based

concepts and action frameworks for politics, business and society. He is described as ”one of the great thinkers and communicators in the field of sustainable development”.

The award is worth altogether 500 000 euros, the biggest environmental prize in Europe.

Earlier prize winners are among others the Nobel Laureate Paul Crutzen.

Ground storage reduces the University’s carbon footprint THE MOVE INTO the extension to the Arrhenius Laboratory, the so-called NPQ building, is well underway. In the new buildings, as well as the rest of the Arrhenius Laboratory, heating and cooling will be more eco-friendly. In the ground next to the new construction, property owner Akademiska Hus has built a geoenergy plant, a so-called “ground storage” consisting of 130 boreholes, 230 metres deep. Summer heat and winter cold are stored in the rock around the boreholes. In the summer, cold is extracted from the boreholes to cool the buildings, and in winter, heat is retrieved to heat them. In the summer, excess heat from cooling machines at the Arrhenius Laboratory is also stored in the mountain in order to be used for heating in the winter.

The ground storage should be able to provide the entire Arrhenius Laboratory, which makes up a quarter of the University’s premises,

with heating and cooling (on really cold winter days, however, supplementary district heating will be necessary). The energy extracted from the ground storage using heat pumps will replace just over 5,000 MWh of purchased heating every year, which corresponds to the heating needs of 250 villas. At the same time, the emissions of climate-affecting carbon dioxide will be reduced by about 350 tonnes a year.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Rebecka Pershagen Rebecka Pershagen är kulturentreprenör.

Hon driver audiowalk-appen Tempus Fugit, som belönades med Stockholms stads innovationsstipendium 2014, från sitt kontor i SU Inkubator. Hon är även prisbelönt pjäsförfattare och skådespelare, och hennes senaste monolog Daddy Issues spelas 24 oktober under Stockholm Fringe Festival. Läs mer på www.tempus-fugit.se, och på Twitter heter hon @tantrebecka.

Okej, så vad händer nu då?

FRÅGAN VÄCKTES FÖR första gången när studentexamen från Södra Latins teaterlinje hägrade, och har kommit att bli ett mantra för mig som präglat hela mitt studie- och yrkesliv.

Frågan hjälper mig att regelbundet stämma av om jag brinner för det jag ägnar mig åt och därigenom kan leverera på min högsta nivå, eller ifall det kanske är någon ny riktning som behövs för att kunna känna mig inspirerad och uträtta betydelsefulla gärningar. Och Stockholms universitet har kommit att bli platsen där denna fråga många gånger hittat sitt svar.

Jag antogs till grundkursen i psykologi direkt efter studenten, och under det halvår som följde skrevs kniviga tentor och kreativt namngivna uppsatser såsom Hej Hej i Tunnelbanan (studie i hälsningsfrekvens i kollektivtrafiken) och Lögn – Sanning eller ej? (om fabricerade minnen). Uppsatserna skrevs tillsammans med min studiegrupp ”De Tre Musketörerna”, och den äldsta ”musketören” Rudolf, som idag är socionom, håller jag kontakten med fortfarande.

Så, vad hände sen då? När jag var 25 och utexaminerad musikalartist från Teaterhögskolan i Göteborg med några års arbetslivserfarenhet på nacken, kom jag tillbaka till Stockholms universitet. En föreläsning med Patrik Steorn hade väckt intresset för modevetenskap.

På den första föreläsningen på grundkursen i modevetenskap, som handlade om klädpraktik på 1400-talet, var jag helt uppfylld. 18 månader senare var både grund- och kandidatkursen avslutade. Mina två uppsatser, på B-nivå om kvinnliga politikers konnotation av makt genom klädpraktik, och på C-nivå om kostymtecknare vid nationalscenerna under 1900-talet, har bägge uppmärksammats långt utanför universitetets väggar. Just det, en kvällskurs i musikvetenskap blev det också, parallellt med detta.

Efter ytterligare några yrkesverksamma år som skådespelare och författare kom jag återigen tillbaka till Stockholms universitet. När jag 2014 lanserat min app Tempus Fugit kom jag i kontakt med Innovationskontoret, blev utvald till ett bootcamp för kvinnliga entreprenörer, blev antagen till SU Inkubator (där jag nu har

Nästa nummer kommer ut 10 december. Manusstopp är 28 november.

mitt kontor) och vann Stockholms stads innovationsstipendium i kategorin Besöksnäring.

Allt detta inom loppet av ett drygt halvår.

Stockholms universitet är för mig en plats där livet tagit oväntade vändningar, där jag konstant fått förkovra mig i kunskap, där vänskapsband knutits och där jag vågat utmana mig själv och tagit chanser tack vare människor som trott på mig. Detta hade jag även äran att berätta om när jag var huvudtalare vid Välkomstdagen i Aula Magna i början av september.

I skrivande stund sitter jag hemma och ser ut över den delen av bokhyllan där all gammal kurslitteratur står. Ja, jag har sparat alla böcker. Och psykologi-litteraturen är den jag bläddrar i allra oftast, främst när jag närmar mig premiären på egenskrivna pjäser – som jag gör just nu.

Okej, så vad händer nu då? Jag fyller 30 i december, och jag har ingen aning om svaret på den frågan. Men jag skulle inte kunna vara på en bättre plats för att börja fundera.

REBECKA PERSHAGEN

I skrivande stund sitter jag hemma och ser ut över den delen av bokhyllan där all gammal kurslitteratur står. Ja, jag har sparat alla böcker. Och psykologilitteraturen är den jag bläddrar i allra oftast, främst när jag närmar mig premiären på egenskrivna pjäser – som jag gör just nu.