Universitetsnytt 5 2018

FÖR MEDARBETARNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

DECEMBER 2018

NR 5

Tio år av lärarutbildningar vid universitetet

KAVOT ZILLÉN

Jurist med fokus på etiska dilemman inom vården

Vem vågar publicera om storföretagen hotar att stämma?

TEMA: STRATEGIER OCH KÄRNVÄRDEN

2

Ledare

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Rekrytering av lärare viktigast av allt VI VICEREKTORER har de senaste månaderna arbetat med universitetets strategier och kärn­ värden. I strategiarbetet har vi stort ansvar för de avsnitt som handlar om forskning och utbildning och om samverkan och samhälls­ utveckling. De punkter vi funnit särskilt viktiga att lyfta fram är (1) bredden och djupet i universitetets forskning och utbildning, (2) det nära samspelet mellan forskning och utbildning, (3) våra omfattande internatio­ nella samarbeten, nätverk och kontakter, liksom (4) våra starka och självständiga institutioner som har avgörande betydelse för det strategiska arbetet på universitetet.

Våra allra viktigaste processer rör rekryte­ ring och befordran av lärare och dessa hanteras därför övergripande av respektive fakultet. Det hjälper oss att attrahera och behålla lärare med stark internationell vetenskaplig meritering och som samtidigt är skickliga pedagoger och allmänt mest lämpliga givet de olika ämnenas särart och behov. Som ett led i kvalitetssäk­ ringen förs därför kontinuerliga samtal om rekryteringsfrågor i fakulteterna, områdes­ övergripande rådet och universitetsledningen.

Vi kommer att verka för ett utökat stöd till arbetet med EU-ansökningar, där vi med

tanke på vårt internationella genomslag borde ha goda förutsättningar att nå än större framgångar än idag. Det är här särskilt angeläget att bevaka jämställdheten bland huvudsökande.

Hanteringen av forskningsinfrastruktur blir allt mer viktig för universitetet, dels av skälet att Vetenskapsrådets Råd för Forskningsinfrastruktur, RFI, kräver att universiteten finansierar minst 50 procent av nationella forskningsinfrastrukturer för att ge stöd, dels för att tillgång till forsk­ ningsinfrastruktur blir allt viktigare för vårt rekryteringsarbete. Traditionellt har det naturvetenskapliga området haft det klart största behovet av forskningsinfrastruktur, men nu finns ett tydligt behov även inom det humanvetenskapliga området där tillgång till stora databaser har en växande betydelse.

Ytterligare exempel är Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, och Centrum för paleogenetik, CPG. Öppen vetenskap berör självklart båda områdena och här pågår ett arbete som bland annat involverar biblioteket, nationella datacenter som SND och SNIC och forskningsuniversitetens gemensamma sam­ ordningsorgan för infrastruktur, URFI.

HENRIK CEDERQVIST, ASTRI MUREN OCH ELISABETH WÅGHÄLL NIVRE, vicerektorer

Kina har genom sitt agerande öppnat sig för omvärldens politiska val av öppen kritik och får acceptera det. Individens rättigheter går i första rummet.

Citatet

OVE BRING, professor emeritus i internationell rätt, svarar på SvD Debatt Kinas ambassadör om behandlingen av den svenske medborgaren Gui Minhai.

Innehåll

8 10 NYHETER

10 Tio år av lärarutbildning

4 Byggstart för ny arena för konst och vetenskap

5 SU Innovation vill göra idéer lönsamma

6 Tar skolan högskolans lärare?

PROFILEN 8 Kavot Zillén: ”När juridiken

22

24 FORSKNING

12 Konstverk byts ut i biblioteket

TEMA: STRATEGIER OCH KÄRNVÄRDEN

12 Nygammal skrud i Manne

16 Nya strategierna: Vad vi är och

24 Forskningsprojekt kartlägger

vart vi vill

Siegbahnhusen

13 Rektorsmedel gav möjlighet att konkretisera forskning

14 Vem vågar publicera om ­storföretagen hotar att stämma?

kommer nära människor blir det intressant”

Universitetsnytt är tidningen för medarbetarna vid Stockholms universitet.

Upplagan är 4 800 exemplar.

ADRESS Samverkansavdelningen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm ANSVARIG UTGIVARE Linda Carlsson REDAKTÖRER Annika Hallman, Per Larsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT Done by Friends OMSLAGSFOTO Niklas Björling OMSLAGSBILD Kavot Zillén – forskar inom medicinsk etik KORREKTUR Marie-Anne Condé TRYCK DanagårdLITHO, ett miljöcertifierat tryckeri.

ISSN 1103-2375

Inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå liksom inom utbildningen på forskarnivå är det största gemensamma projektet upp­ byggnaden av universitetets kvalitetssäkrings­ system. Vi genomför nu förberedande pilot­­tester på utvalda institutioner. Den definitiva utformningen av kvalitetssäkringssystemet för undervisning kommer att bli klar under vårterminen 2019.

Vi har alla tre deltagit i höstens diskussioner om kärnvärden. Vid höstupptakten i Aula Magna den 4 september deltog vi, tillsammans med prorektor Clas Hättestrand, i en panel­ diskussion om kärnvärden, ledd av professor Caroline Parker från Glasgow Caledonian University. Vi har därefter fört dialoger med prefekter och medarbetare och sammanställt institutionernas många intressanta synpunkter på akademiska och institutionella kärnvärden.

Vi ser nu fram emot att Stockholms universitet får nya kärnvärden 2019!

18 Transparens och tydlighet viktigt i värdegrund

19 Viktigt visa att kärnvärden berör alla

20 Enkät

23 Det lönar sig att vara osjälvisk Sveriges och Madagaskars insekter

26 MIN

ARBETSPLATS OCH NYTT 30 IN ENGLISH 28 NAMN

22 Arbetet med kärnvärden måste vara levande

SYNPUNKTER OCH TIPS? HÖR AV DIG! REDAKTÖRER annika.hallman@su.se, per.larsson@su.se SKRIBENTER Eva Albrektson, Marianne E Berggren, Hanna Hellzén Cramér, Sofia Fossum, Annika Hallman, Linda Karlsson, Per Larsson, Joanna Bong Lindström, Linda Nilsson, Joakim Norrby, Gunilla Nordin, Elin Sahlin, Malin Stenberg de Serves, Karin Tjulin.

Nästa nummer kommer ut 22 februari.

Manusstopp 30 januari.

3

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Julstämning i Bergianska I slutet av november varje år dukas en försmak av julens kryddor, frukter och nötter fram i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. I utställningen ”Jul i trädgården” samsas fikonträd, dadelpalmer, risplantor och andra växter från varmare länder med hasselnötter, brysselkål och äpplen. Här kan besökarna vandra runt bland amaryllisar, julrosor och hyacinter och känna doften av glögg, saffran och pepparkakskryddor.

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Nyheter

4

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

I slutet av september togs första spadtaget för Accelerator.

Nära tunnelbanestationen skapas nu en arena för konst, vetenskap och samhällsfrågor som ska fungera som en mötesplats för akademi och allmänhet.

– ACCELERATOR SKA VARA en dynamisk mötesplats för studenter, forskare och alla intresserade, i skärningspunkten mellan konst och vetenskap, säger Astrid Söderbergh Widding, Stockholms universitets rektor.

– Lokalerna som nu totalrenoveras kommer att bli ett värdefullt tillskott till universitetets mötes- och undervisningslokaler. Läget precis vid tunnelbanan lämpar sig väl för att locka studenter, anställda och allmänhet till seminarier, kafé och utställningar, där konst­ utställningar utgör en bas i verksamheten, säger Eino Örnfeldt, Stockholms universitets förvaltningschef.

Om- och tillbyggnaden förvandlar den tidigare laboratoriemiljön från 1930-talet

Magnus Huss, Akademiska Hus, rektor Astrid Söderbergh Widding och Richard Julin, Accelerator, tar första spadtaget.

till en mötesplats med ambitionen att väcka nya forskningsfrågor, inspirera till nya utbildningar och bidra till nya perspektiv på samhällsfrågor.

– Accelerator kommer att visa utställningar med samtida konstnärer från hela världen som arbetar med aktuella samhällsfrågor. Forskare kommer här i direkt kontakt med konsten och konstnärerna – allmänheten kommer att få ta del av de tankar som uppstår i dessa spännande möten, säger Richard Julin, konstnärlig ledare för Accelerator.

De publika delarna med utställningshallar och kafé ska vara klara till hösten 2019.

KARIN TJULIN

FOTO MARIANNE E BERGGREN

Marlene Ågerstrand, forskare vid ACES, och Petra Norling, samverkanskoordinator på Samverkansavdelningen.

Nu öppnas fler möjligheter till samverkan Nu finns det nya pengar att söka för olika samverkans­ projekt: Eventcheckar för små projekt och Tvåstegscheckar för lite större projekt. Totalt är det drygt en miljon kronor som ska fördelas fram till våren 2020.

– DET HAR SAKNATS finansiering för den typ av projekt som inte klockrent sorterar under forskning eller undervisning. Det ska vara lätt att prova nya möjligheter för samverkan, säger Petra Norling, samverkanskoordinator vid Samverkansavdelningen.

– Vi har också lärt av det pilotprojekt med samverkanscheckar som vi hade 2016 – 2017.

De erfarenheter som forskarna gjorde då har

FOTO LINDA NILSSON

Byggstart för ny arena för konst och vetenskap

vi lyssnat på och även hämtat upp kunskap från andra lärosäten, säger Petra Norling.

Ett av projekten som fick en check under tidigare omgång drevs av forskaren Marlene Ågerstrand vid Institutionen för miljö­ vetenskap och analytisk kemi (ACES).

– Just att överbrygga glappet mellan akademin och myndigheter är viktigt för att forskare ska få en större genomslagskraft för

olika resultat ute i samhället. Samverkans­ checken var en katalysator som gjorde det möjligt för oss att mötas och få en ökad för­ ståelse och kunskap om varandras arbetssätt, säger Marlene Ågerstrand.

– Den bidrog också till att en ny utvärde­ ringsmetod, CRED, som utvecklats på ACES, kunde införas i myndigheternas arbete för att underlätta arbetet med att ta fram gräns­ värden för olika skadliga kemikalier.

Ett annat samverkansprojekt ägde rum mellan Engelska institutionen och The English Bookshop där studenter på kursen Editing & Publishing, som producerar den internationella tidskriften Two Thirds North, deltog i litterära kvällar och fick möjlighet att skapa nya kontakter. Satsningen blev så lyckad att English Bookshop planerar för en fortsättning.

Den nya utlysningen har blivit möjlig genom det nationella projektet Safir som testar och utvärderar olika modeller för samverkans­ finansiering. Medlen för Safir-projektet kom­ mer från Vinnova.

Boka in ett rådgivningsmöte först För att se om en samverkanscheck passar för en idé eller om det finns andra möjligheter till stöd, ska ett rådgivningsmöte ske med en av Samverkansavdelningens samverkans­ koordinatorer innan en ansökan skickas in.

Tvåstegscheckarna på upp till 100 000 kronor kommer att fördelas av en jury med represen­ tanter från de två vetenskapsområdena och Samverkansavdelningen. Eventcheckarna, upp till 10 000 kronor, kommer att handläggas av Samverkansavdelningen. Parallellt med dessa finns även innovationscheckar (VFT-medel) att söka. De söks hos SU Innovation och ska stimulera studenter, forskare och anställda till att utveckla idéer till innovationer.

MARIANNE E BERGGREN

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

SU Innovation vill göra idéer lönsamma

– I OCH MED samlokaliseringen av inno­ vationskontor, holdingbolag och inkubator sker en nystart för hela innovationskedjan på Stockholms universitet, inte minst inom området sociala innovationer, säger Mats Danielson, rektorsråd för samverkan och IT. Tor Regberg är gruppledare för Innova­ tionskontoret: – Att vi nu samlas under gemensamt namn och på ett och samma ställe är för att det ska vara tydligt. Vi har ett gemensamt erbjudande som är från ax till limpa. Från det att man kan bolla sin idé till att man kan ta den hela vägen till ett nystartat företag. Tanken är att få hela den hjälpen på ett ställe.

Innovationskontoret har sedan 2013 i uppdrag från Utbildningsdepartementet att inspirera och att kunna ge råd och stöd för forskare och studenter att vidare­ utveckla sina idéer. Konkret handlar det om att erbjuda rådgivning, hjälpa till med avtalsupplägg, patent, finansiering samt att göra marknadsundersökningar för att se vilka behov som finns på marknaden.

SU Innovation samarbetar även med den ideella organisationen Drivhuset för att nå studenter.

– Avsikten är att skapa en sömlös innovationsprocess som består av tre ben,

där Innovationskontoret är ingången, säger Mona Wilcke, VD för Inkubator och SU Holding.

Efter att ha fått hjälp att utveckla sin idé kan forskaren eller studenten gå vidare med sin idé till inkubatorn. I inkubatorn får man affärsrådgivning under ett års tid, parallellt med möjligheten till finansiering i form av investeringskapital från holding­ bolaget. SU Holding blir då delägare i nybildade bolag och erbjuder hjälp med bland annat försäljning och vidare kapital­ anskaffning.

– Meningen är att ett antal av dem som kommer till oss ska anta erbjudandet i Inkubator och att det ska bli bolag av idéerna, säger Mona Wilcke. Det är ett sätt att nyttiggöra universitetets och studenternas kunskap.

De huvudsakliga grupper som SU Inno­ vation vänder sig till är lärare, forskare och studenter. Det spelar ingen roll vilken fakultet eller institution man hör till.

– Alla är välkomna till oss, även om man inte har en klar idé så kan man komma förbi för att bara snacka eller ta en fika.

Jag tror att många inte vet att vi finns, att det är gratis och att man till och med kan få pengar för att finansiera utvecklingen av sin affärsidé, avslutar Tor Regberg.

Stressforskningsinstitutet integreras med Psykologiska institutionen Universitetsstyrelsen beslutade i september att Stressforskningsinstitutet (SFI) ska bli en del av Psykologiska institutionen från och med den 1 januari 2020. Institutet behåller sitt namn och blir ett institut under Psykologiska institutionen enligt samma modell som gäller för Institutet för tillämpad beteendevetenskap och Stockholms universitets psykologiska klinik, det vill säga att verksamheten leds av en styrelse och föreståndare.

Institutet kommer också fortsätta att ha egen administrativ personal på liknande sätt som idag. Den forskande personalen på SFI kommer att bli en del av den befintliga avdelningsstrukturen vid Psykologiska institutionen, vilket innebär ett stort och brett intellektuellt tillskott till institutionen.

FOTO BJÖRN DALIN

UNDER 2019 STARTAR Stockholms universitet en ny tvärvetenskaplig forskarskola om miljö, klimat och hållbar utveckling. Forskarskolan är ett initiativ för att etablera universitetet som ett nationellt ledande och internationellt framstående nav för fakultetsöver­ skridande forskning och utbildning om miljö och är ett samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen, Stockholm Resilience Centre och Bolincentret.

Under 2019 erbjuds två fakultetsövergripande kurser för doktorander och postdoktorander vid Stockholms universitet och andra lärosäten i regionen.

Den första kursen inleds i mars och kommer bland annat att behandla teman som icke-statliga aktörer inom klimatpolitik, miljöaktivism i det globala Nord och Syd, privat-offentliga partnerskap, samt legitimitet och effektivitet i miljöstyrning.

maria-therese.gustafsson@statsvet.su.se

Mona Wilcke och Tor Regberg, SU Innovation.

ELIN SAHLIN

Forskarskola om miljö startar i vår

Mer information:

FOTO NIKLAS BJÖRLING

SU Innovation är det nya samlingsnamnet för tre ­innovationsstödjande aktörer: Innovationskontoret, SU Inkubator och SU Holding. De tre har samlokaliserats och sitter nu tillsammans i Villa Bellona. Hit kan forskare och studenter vända sig för att få hjälp att utveckla sina idéer.

5

6

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Tar skolan högskolans lärare?

Att skolan lockar till sig högskolelärare med hjälp av höga löner har uppmärksammats den senaste tiden.

Men hur stort är problemet?

CLAS HÄTTESTRAND, prorektor vid Stockholms universitet och ansvarig för övergripande lärarutbildningsfrågor, menar att det än så länge inte är ett stort problem för universitetet eller lärarutbildningarna som helhet.

– Däremot är det förstås ett problem i det enskilda fallet. Vi vet att det har förekommit att lärare lämnat oss för att jobba i skolan istället, och där lönen har varit ett skäl. Det är förstås ett kännbart avbräck med tanke på att lärarbristen finns även hos oss inom lärarutbildningen. Risken är att det blir fler som följer efter. Sedan kan det finnas ett mörkertal; vi vet inte hur många som väljer att inte söka en tjänst hos oss på grund av lönen. Men vi bedömer inte att det i nuläget påverkar kvaliteten på lärarutbildningen eller vår förmåga att driva den, säger Clas ­Hättestrand.

Universitetet kan erbjuda annat Enligt Clas Hättestrand kan personalav­ delningen tillhandahålla stöd till löne­ sättande chefer som har lönediskussioner.

Universitetet har dock begränsade möjligheter

att göra något åt den uppkomna situationen via direkt lönesättning.

Att arbetsmarknaden utanför Stockholms universitet kan erbjuda långt högre löner är inget nytt, enligt Clas Hättestrand. Det gäller till exempel jurister och ekonomer och många andra yrkesgrupper. Det som är speciellt bland lärarna är att lönestrukturen i skolan just nu är i obalans på grund av en akut lärarbrist och politiska beslut som har gett stora punktvisa lönelyft. Det har drivit upp löneläget kraftigt för vissa grupper och i vissa regioner, som i Stockholmsområdet.

– Även om universitetet generellt sett har högre medellöner än i skolorna kan vissa lärare i skolan ha högre löner än vad vi kan erbjuda. Det är förstås de bästa och mest erfarna lärarna vi vill ha till lärarutbildning­ arna, därför blir det problematiskt. Däremot har vi annat att erbjuda, som en stimulerande och utvecklande miljö med närhet till, och möjlighet att bedriva, forskning. Det är faktorer som kan vara väl så viktiga när den engagerade läraren ska välja arbetsplats, säger Clas Hättestrand.

HANNA HELLZÉN CRAMÉR

Ledningsstöd med tre sekretariat Nuvarande Avdelningen för planering och ledningsstöd (APL) omvandlas från 1 januari 2019 till en ny organisations­ form som omfattar tre sekretariat: Ledningssekretariatet, Planeringssekretariatet och Rättssekretariatet.

DE TRE SEKRETARIATEN samverkar inom Rektors kansli (på engelska fortsatt Office of the President) och sitter i Bloms hus.

Sekretariatscheferna får ställning som avdel­ ningschefer inom universitetsförvaltningen och har budget- och uppföljningsansvar för sina verksamheter.

– För att åstadkomma ett proaktivt och sammanhållet verksamhetsstöd krävs att ­ledningsstödet förstärks, bland annat avseende omvärldsanalys, verksamhets­ utveckling och gemensamt projektstöd, säger universitets­direktör Eino Örnfeldt. Den nya organisationen möjliggör också en förstärkt

planeringsfunktion och ett tydligare och utvecklat rättsligt stöd för hela universitetet.

Detta gör sammantaget att vi står bättre rustade för att matcha vår roll som storstads­ universitet och de möjliga utmaningar som universitetet står inför.

På förvaltningschefens uppdrag har det samlade ledningsstödet utretts och förslag till den nya organisationen utarbetats. Förslaget presenterades under försommaren, och en fördjupad dialog och detaljplanering av arbets­ uppgifterna för de tre sekretariaten har pågått under hösten. Förvaltningschefen beslutade om den nya organisationen den 25 oktober.

Nästa Hållbarhetsforum 29 oktober 2019 DEN 21 MARS 2018 genomfördes Stock­ holms universitets första Hållbarhetsforum.

Forumet blev uppskattat både internt och externt varför rektor beslutat att forumet ska vara ett återkommande evenemang. Universite­ tets andra Hållbarhetsforum kommer därmed att arrangeras 29 oktober 2019 i Aula Magna.

Vid Stockholms universitet pågår forskning och utbildning, och det finns ett brett sam­ hällsengagemang inom en rad områden som på olika sätt kopplar till de globala målen för en hållbar utveckling, Agenda 2030. En viktig faktor för att nå dessa mål är ökad samverkan mellan samhällets olika sektorer och aktörer.

Hållbarhetsforum har därför ett tudelat syfte: dels att tillgängliggöra den forskning och utbildning som bedrivs vid universitetet, dels att erbjuda en mötesplats där nätverkande, erfarenhetsutbyte och möjliggörande av sam­ verkan mellan akademi, näringsliv, politik och den ideella sektorn står i centrum.

Nästa års forum har tema ”Demokrati, populism och hållbar utveckling” med det underliggande temat ”Utbildning för en hållbar värld”.

– Universiteten utgör en av grundpelarna för en hållbar utveckling. Utan en dynamisk och oberoende forskning och en högre utbildning som bygger den kompetens samhället behöver idag och i framtiden, så kommer vi inte att kunna nå målen inom Agenda 2030 och hantera de utmaningar vi har och står inför, säger Johan Kuylenstierna som är adjungerad professor och ansvarig för planering och genomförande av Hållbarhetsforum 2019.

Läs mer på su.se/hallbarhetsforum SOFIA FOSSUM

Ledningssekretariatet leds av en sekretariats­ chef (rekrytering pågår) och har bland annat ansvar för beredning och kvalitetssäkring av beslut som remissyttranden och utredningar, stöd till universitetsstyrelsen, styrdokument och regelboken, internationell besökshante­ ring, kvalitetssäkringssystem för utbildning övergripande lärarutbildningsfrågor, projekt­ stöd och verksamhetsutveckling.

Planeringssekretariatet leds av plane­ ringschefen och arbetsuppgifterna omfattar bland annat att upprätthålla och utveckla ­universitetets verksamhetsplaneringsprocess, styrdokument för planerings- och budget­ frågor, bistå ledningen, områden, institutioner och avdelningar i planerings- och budget­ frågor samt att tillhandahålla assistentstöd till rektor, prorektor och förvaltningschef.

Rättssekretariatet leds av chefsjuristen och arbetsuppgifterna omfattar bland annat övergripande ansvar för högskolejuridiska och offentligrättsliga frågor, stöd i löpande ­juridiska frågor, samordning och bered­ ning av disciplinärenden och förvaltnings­ rättsliga frågor samt att bistå i immaterials­ rättsliga frågor.

Läs mer på su.se/medarbetare

Nyheter

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Den akademiska friheten i fokus FOTO INGMARIE ANDERSSON

Promotions- och installationshögtid i Blå hallen.

I SLUTET AV SEPTEMBER var det dags för Stockholms universitets årliga promotionsoch installationshögtid i Stockholms stadshus. Högtiden samlade omkring tusen inbjudna gäster och många av talen kretsade kring att värna den akademiska friheten och autonomin. I sitt inledande tal lyfte rektor Astrid Söderbergh Widding särskilt fram den akademiska självständigheten i en tid när misstron mot vetenskapen breder ut sig.

Vid högtiden promoverades de som det senaste året disputerat vid Stockholms universitet. I år var det 149 nya doktorer som deltog. Dessutom promoverades elva jubel­ doktorer som firade 50-årsjubileum, och 23 nya professorer installerades.

Vid högtiden promoverades också nio nya hedersdoktorer, personer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning.

I år gick hedersbetygelsen bland annat till skådespelaren Stina Ekblad och författaren och journalisten Lena ten Hoopen. Rektor delade också ut det pedagogiska priset Årets lärare till Robert Daniels, Institutionen för biokemi och biofysik, Nils Larsson, Institutionen för språkdidaktik, Iñaki Rodriguez Longarela, Företagsekonomiska institutionen, och Emma Wikberg, Fysikum.

Stockholms universitets guldmedalj delades ut till tre personer: den framlidne Ishak Alaton, Ishak bey, Agneta Bladh och Göran Scharmer.

Framtidsö i Albano kan gestalta klimat­ förändringar IDÉFÖRSLAGET FUTURE ISLAND syftar till att vara ett levande konstverk med ett landskap som utvecklas med årstiderna.

Konstgruppen Ooze med Eva Pfannes och Sylvain Hartenberg i samarbete med arkitekt och konstnär Marjetica Potrč, vill skapa en ö av stenar som är uppdelad i två zoner, en varm zon i norr och en kall zon i söder. Land­ skapet i den varma zonen är tänkt att vara upp till fem grader varmare än omgivningen, vilket skapar en miljö som motsvarar ­nuvarande förutsägelser om global uppvärmning. ­M iljön i den varma zonen ska skildra de svåra förhållanden som liknar det som flora och fauna upplever i frontlinjen av klimatför­ ändringarna. Rapporter om och vad som sker på ön ska finnas tillgängliga för allmänheten.

– Sverige och Stockholms universitet är ledande inom klimatforskningen och konst­ verket kan hjälpa till att göra forskningen mer begriplig genom att använda en konkret, konceptuell och visuell form, säger Lotta Mossum, curator vid Statens konstråd.

LINDA NILSSON

Idéförslaget Future Island.

FOTO HENRIK HAMRÉN, ÖSTERSJÖCENTRUM

Baltic Eyes koncept framgångsrikt

Ministerbesök på forskningsfartyget Electra. Isabella Lövin och Karolina Skog (MP) möter Baltic Eyes forskare för att ­diskutera Östersjöns utmaningar. Här med forskaren Sofia Wikström.

ÖSTERSJÖCENTRUMS Baltic Eye har en unik struktur och har åstadkommit mer på tre år än vad många liknande grupper gjort på fem till tio år. Det visar en ny studie som har utvärderat Baltic Eyes arbetssätt.

Baltic Eye bildades 2013 som resultatet av ett strategiskt partnerskap mellan Stockholms universitet och stiftelsen Baltic­ Sea2020. Gruppens syfte är att analysera och sammanställa vetenskap om Östersjön och förmedla den till rätt plats i samhället.

I den nya studien, ”Building university-­ based boundary organisations that facilitate impacts on environmental policy and practice”, har Chris Cvitanovic, forskare vid australiensiska Commonwealth Scientific and

Industrial Research Organisation (CSIRO), tillsammans med forskare från Sverige och Storbritannien tittat närmare på Baltic Eye och ställt frågan: Är denna slags universitets­ baserade och gränsöverskridande organisation en väg framåt för att öka kunskapsutbytet mellan forskning, politik och förvaltning?

Det enkla svaret på frågan är ”ja” och i studien identifieras de viktigaste ­funktionerna som behöver finnas inom organisationen för att uppnå ett effektivt sådant utbyte.

– Baltic Eye har åstadkommit mer på tre år när det gäller inverkan på politiken än vad många liknande grupper åstadkommer på fem till tio år, säger Dr Chris Cvitanovic som är huvudförfattare till studien.

”Ask our alumni” har lanserats UNDER HÖSTEN lanserades en ny version av webbsidan ”Ask our alumni” på Stockholms universitets hemsida. Syftet är att synliggöra universitetets internationella mastersalumner, använda deras erfaren­ heter för att kommunicera med presumtiva internationella studenter och att fortsätta vårda relationerna till de som har studerat vid Stock­ holms universitet. Årets alumner representerar 14 olika mastersprogram och kommer från USA, Japan, Finland, Nederländerna, Kina, Indien, Uganda, Colombia, Brasilien, Ecuador, Nigeria, Island och Kanada. På sidan finns inspelade filmer där alumnerna berättar om sina erfarenheter av mastersprogrammen vid Stockholms universitet och i ett fält intill kan

presumtiva studenter och andra ställa frågor om sådant som studier och livet i Sverige.

Läs mer: su.se/ouralumni

7

8

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

”När juridiken kommer nära människor blir det intressant” Kavot Zilléns forskning handlar ofta om människans sårbarhet. Hon letar efter när rättssamhället brister och försöker se vad som behöver stärkas.

TEXT ANNIKA HALLMAN | FOTO NIKLAS BJÖRLING

Profilen

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Kavot Zillén Gör: Jurist, forskare och universitetslektor vid Stockholms universitet. Jag varvar egen forskning med intensiva perioder av under­ visning. Jag tycker att utbytet med studen­ terna är väldigt värdefullt, det kan ofta leda till nya forskningsidéer.

Bor: Uppsala.

Familj: Make och en liten vovve.

Drömjobb: Resa jorden runt och provsmaka den bästa maten och sedan skriva om den.

Om jag var rektor för en dag: Det skulle jag aldrig vilja vara! Det verkar vara en tuff utmaning att ha så många bollar i luften samtidigt som man ska ha ett övergripande personalansvar, det lockar nog inte mig.

Om jag hade haft en annan karriär: Då hade jag nog arbetat som arkeolog i Mellanöstern och Kurdistan och suttit och analyserat fynd. Innan jag började med juridik läste jag en fil kand i arkeologi vid Uppsala universitet.

Smultronställe på universitetsområdet: Fakultetsklubben. Här avnjuter jag gärna en god lunch och spelar spel.

Fritidsintressen: Träna och resa. Nu har vi precis genomfört vår elfte resa till Kurdistan.

Senast lästa bok: ”Offer utan ansikte” av Stefan Ahnhem. Det är en seriemördarbok, jag gillar den genren. Jag tycker att det är intressant att läsa om seriemord, att se hur folk tänker.

DET VAR EGENTLIGEN först mot slutet av juristutbildningen som Kavot Zillén insåg att juridik var ett ämne som passade henne.

– Jag hade valt att läsa en fördjupningskurs i medicinsk rätt och plötsligt kände jag att wow, nu har jag hittat mitt område. Ämnet rörde vid något som sedan länge hade varit en drivkraft för henne: hur sam­ hället kan skydda en svagare part, som sjuka, barn eller minoriteter, de som inte alltid kan föra sin egen talan. Det var också ett område som hon var bekant med sedan barndomen, genom hennes pappas arbete som forskare och läkare.

– Medicinsk rätt rör sig i gränslandet mellan etik, juridik och medicin, det handlar ofta om moraliskt laddade frågor där svaren inte alltid är solklara, och därför blir det så intressant, säger hon och nämner exempel som aktiv dödshjälp, organdonation eller medicinsk forskning på barn och unga.

– Det är svåra frågor att ta ställning till, då det ibland inte ens finns rättslig vägledning

och där den allmänna opinionen påverkar i stor grad. Vem ska bestämma om och när en svårt sjuk person får avsluta sitt liv inom sjukvårdens regi? Ska det vara obligatoriskt att donera organ eller krävs det ett aktivt ställningstagande? Hur gör vi med barn eller vuxna patienter som inte kan fatta sina egna beslut inom vården? De här frågorna kan bli ideologiskt, religiöst och etiskt känsliga. I grunden handlar det om hur vi ser på patien­ ten som en beslutskompetent människa och dess människovärde, säger Kavot Zillén.

Hon kom till Sverige 1981 som flykting från Kurdistan, bara några månader gammal.

– Med flykten inleddes en svår period, min pappa tog sig ut via Iran, medan jag och mamma kunde ta flyget till Österrike, men det tog flera månader innan min mamma visste om pappa hade överlevt eller inte.

Efter ett halvår återförenades vi i Österrike och sen åkte vi till Sverige.

Präglad av familjens historia Hennes bakgrund har präglat henne på flera sätt, säger hon.

– Jag tror att många som inte själva har varit med om det inte riktigt förstår att barn till föräldrar som flytt kan ärva den stress och ångest som föräldrarna har känt. Jag var bara några månader när min familj flydde, och har förstås inga minnen av det, men jag vet att min mamma grät varje dag i ett halvår efter flykten, det är något som präglar min historia.

När vi sedan kom till Sverige så inleddes hela integrationsprocessen med allt vad det innebar. Min pappa var läkare i Kurdistan, och gick om hela läkarprogrammet i Sverige för att kunna arbeta här. Vi bodde i en förort till Stockholm och jag lärde mig inte att läsa och skriva förrän i tredje klass.

Kavot Zillén beskriver skolan som en kamp, både med språket och med andra skolämnen. När familjen flyttade till Knivsta utanför Uppsala hamnade hon i en helt svenskspråkig klass, vilket blev omvälvande.

– Det var tufft, jag fick specialunder­visning för att hänga med, men jag hade en bra lärare där som gjorde en liknelse och sa: ”Tänk dig att du ska bygga ett slott, då behöver du ha grundstenar så att det står stadigt. Ungefär så är det med dina kunskaper, du saknar vissa grundstenar, men vi kommer att fylla i luckorna tillsammans.” Det kändes mycket trevligare att tänka så, istället för att vara någon som avvek hela tiden, säger Kavot Zillén, som tidigt lärde sig att studiedisciplin lönade sig.

Under första terminen på juristlinjen många år senare var hon nära att hoppa av flera gånger, hon tänkte att hon skulle bli kuggad på det första större provet, men fick högsta betyg.

– Så jag kämpade på. Alla kurser var kanske inte så roliga, men när juridiken kom nära människor, som i straffrätt, brottmål, i vårdnadstvister och barnrätt, då blev det intressant, säger hon.

Hennes doktorsavhandling handlade om hälso- och sjukvårdspersonalens religionsoch samvetsfrihet. Det vill säga, i vilken utsträckning som vårdpersonal har rätt att till exempel vägra utföra en viss behandling av en patient för att det strider mot den anställdas egen religion eller tro.

En röd tråd genom hela min forskning är funderingar kring utsatthet och vad som egentligen är rättvist.

– Efter juristutbildningen arbetade jag som jurist vid Hälso- och sjukvårdens ansvars­ nämnd och där dök det ibland upp frågor av religiös natur. Det kunde vara patienter som ville ha någonstans att be på sjukhuset, eller patienter som av olika skäl ville ha vård­personal av ett visst kön. Jag funderade mycket på vad som händer inom vården när patienter och vårdpersonal har ett religiöst perspektiv och förhållningssätt. Eftersom ofta patientperspektivet har varit domine­ rande i debatten så valde jag att utgå från vårdpersonalens perspektiv.

Undersöker EU-medborgares rätt till vård Ett annat område inom medicinsk rätt som hon undersöker just nu är vilken rätt till vård som ekonomiskt utsatta EU-medborgare och deras barn har i Sverige.

– I Sverige har vi inställningen att alla barn ska behandlas lika, men den här kategorin omfattas inte av lagstiftningen på grund av att de är hemlösa och för att de kommer från länder där de inte har sjukförsäkringar. På grund av sin utsatthet, fattigdom och hemlöshet kan de inte få sub­ ventionerad sjukvård i Sverige, men enligt barnkonventionen som nu inkorporeras i svensk lag gäller rätten till hälsa alla barn som befinner sig här.

För att ta reda på hur Sverige lever upp till förpliktelserna i FN:s olika instrument om mänskliga rättigheter och rätten till hälsa håller hon därför på att gå igenom det rättsliga materialet som finns. Hon har även genomfört en mindre intervjuundersökning för att se hur landstingen gör när det gäller EU-medborgares rätt till vård.

– Vissa landsting är mer generösa, andra inte, det finns en rättslig oklarhet här och därför vill jag gärna hjälpa till att tydliggöra rättsläget och peka på de brister som finns.

Mina slutsatser eller rekommendationer är i första hand riktade till lagstiftaren, säger hon.

Andra projekt som hon är inblandad i är att undersöka hur mycket bestämmanderätt barn har när det gäller medicinska åtgärder med ovisst resultat. Och förhoppningsvis väntar ett projekt om barns rättigheter i låsta miljöer i särskilda ungdomshem. Den medicinska rätten expanderas hela tiden och det finns ingen brist på nya idéer.

– En röd tråd genom hela min forskning är funderingar kring utsatthet och vad som egentligen är rättvist, det var därför jag en gång sökte mig till juridiken, säger Kavot Zillén.

9

10

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Tio år av lärarutbildning FOTO NIKLAS BJÖRLING

FOTO EVA DALIN

Annika Ullman och Björn Birgersson

Lärarhögskolans tidigare lokaler låg i Konradsberg på Kungsholmen.

I år är det tio år sedan utbildningarna vid Lärarhögskolan integrerades i universitetets verksamhet. Det har varit en bitvis arbetsam process som gett resultat – allt medan utvecklingen av utbildningarna fortgår.

TEXT GUNILLA NORDIN

NÄR DISKUSSIONERNA om ett samgående kom i gång på allvar 2004– 2005 hade Lärarhögskolan och Stockholms universitet samarbetat kring utbildning av främst ämnes­ lärare sedan 1950-talet. Knappt hade de båda lärosätena hunnit utreda frågan – och intagit varsin hållning – förrän den nytillträdde utbildningsministern Lars Leijonborg tog till orda i en debattartikel i Dagens Nyheter och uppmanade Lärarhögskolan att gå samman med universitetet. Vid årsskiftet 2008 fick så Stockholms universitet ansvar för lärar­ utbildningarna, som organiserades i nya institutioner inom befintliga fakulteter.

2008

Lärarutbildningarna vid Lärarhögskolan integreras i Stockholms universitet. Flera nya institutioner bildas.

Lärarutbildnings­ nämnden inrättas med ett Lärarutbildnings­ kansli i Södra huset.

Utgångspunkten ända sedan samgåendet har varit att lärarutbildningarna ska vara en angelägenhet för hela universitetet. Idag är en majoritet av universitetets institutioner del­ aktiga i beslutsfattande eller innehåll, vilket markant ökat den vetenskapliga förankringen i lärarutbildningarna.

– Att en så stor del av institutionerna är involverade innebär verkligen att lärar­ utbildningarna har blivit hela universitetets angelägenhet och att utbildningarna betrak­ tas från ett brett vetenskapligt perspektiv på olika nivåer i organisationen, i programråd, i beredningarna och i de båda områdes­

2010

Pilotprojekt med tre så kallade fältskolor för studenternas verksamhetsför­ lagda utbildning (VFU) inleds.

2011

nämnderna. Även kursplanerna har genom­ gått en annan typ av prövning och beredning än tidigare, säger Björn Birgersson.

Han är ordförande i det naturvetenskap­­ liga områdets lärarutbildningsberedning och var tidigt delaktig i sammanslagningen, dels som delaktig i utredningen och dels som ledamot i Lärarutbildningsnämnden vid Stockholms universitet.

Krävande men värdefull sammanslagning Även Annika Ullman, ordförande i beredningen för lärarutbildning på det humanvetenskapliga området, har varit med från början, i olika roller. De båda ordförandena är överens om att arbetet med sammanslagningen har varit krävande, men samtidigt värdefullt. Omtvistad var till exempel universitetets nedläggning av Waldorflärarutbildningen 2008, vars kurs­litteratur inte ansågs vila på vetenskaplig grund. Och motgången när universitetet fick ansöka på nytt om examensrätt för grund­ lärarutbildningarna 2011.

Trots delvis olika syn på vad lärarutbild­ ningarna ska innehålla har samarbetsformer och beslutsstrukturer kommit till rätta – steg för steg och tack vare mångas ihärdiga arbete.

Särskilt införandet av de tio programråden är något som Annika Ullman och Björn Birgersson framhåller som ett viktigt led i utvecklingen av det vetenskapliga och professionsutvecklande innehållet.

Ny förordning som innebär att den gemensamma lärarexamen ger vika för dagens lärarexamina: F–3, 4– 6, 7–9 och ämneslärare mot gymnasiet. Högskolelagen ändras, vilket innebär att det särskilda beslutsorganet för lärarutbildningar avskaffas. Fakultetsnämnderna tar över vissa lärarutbildningsfrågor.

Sam­ordningsgruppen för lärar­ utbildningarna bildas för att hantera kurs- och utbildningsplaner och fakultetsövergripande frågor.

2012

Projektet med fältskolor skalas upp och övergår i en försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor, så kallade övningsskolor, för studenternas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Universitetet inför kollegialt valda områdesnämnder för det naturvetenskapliga och det humanvetenskapliga området.

Samordningsgruppen för lärar­ utbildningarna fortsätter att hantera områdesövergripande frågor.

11

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

FOTO CLÉMENT MORIN

– Sedan programråden inrättades för två år sedan pågår ett intensivt kvalitetsarbete där alla kursansvariga institutioner inom respek­ tive program deltar med sin specialkompetens, säger Annika Ullman.

Det faktum att både institutioner och områdesnämnder är engagerade i lärarut­ bildningarna har skapat ett öppet klimat för mångvetenskapliga samtal som gynnar såväl forskning som utbildning, menar de båda beredningsordförandena. Ett tecken på denna öppenhet är det välbesökta interna seminariet om neurovetenskap och lärarutbildning som beredningarna arrangerade under hösten.

Att inte ducka för samtal om kontroversiella frågor relaterade till lärarutbildning bidrar till delaktighet och utveckling som bådar gott för framtiden, menar de.

Nya specialiserade lärarprogram från 2011 En viktig förutsättning för den nuvarande organiseringen av universitetets lärarutbild­ ningar var lärarutbildningsförordningen från 2011. Då fick en gemensam lärarexamen för alla lärarkategorier i förskolan, grund­ skolan och gymnasieskolan ge vika för nya specialiserade lärarprogram anpassade efter åldersgrupper, djupare ämnesstudier och mer sammanhållna perioder för verksamhets­ förlagd utbildning. Det tidigare ”Allmänna utbildningsområdet” på tre terminer blev två terminers ”Utbildningsvetenskaplig kärna”.

Detta kursblock har universitetet nyligen utvecklat till större tematiserade kurser som är tydligare anpassade för olika lärarkatego­ rier. Kurserna läses också i nära anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för att bättre koppla ihop teorin med praktiken.

Arbetet med att organisera, kvalitets­ utveckla och samverka kring VFU är något som Clas Hättestrand drivit sedan 2016 då han tillträdde som prorektor och ansvarig för övergripande lärarutbildningsfrågor. Då hade universitetet bedrivit försök med särskilda VFU-skolor i sex år och det var dags att utreda projektet.

– Övningsskolorna var ingen slutlösning.

15–20 procent av studenterna placerades på dessa skolor. Vi vill att alla studenter ska få ta del av de fördelar som koncentrationen av studenter vid en skola innebär i form av

2008 påbörjades integreringen av lärarutbildningarna i universitetet och flytten till Frescati.

erfarenhetsutbyte och närhet till handledar­ utbildning. Vi behöver en modell för mer likvärdig VFU, säger han. Ökad samverkan med kommuner Den satsning på VFU som nu håller på att sjösättas innebär ökad samverkan med kommuner och skolor i en klustermodell där nätverk av flera skolor tillsammans bildar en grupp av VFU-skolor, som tar emot studenter och genomför aktiviteter på samma sätt som de tidigare övningsskolorna.

– Vi formerar de första klustren efter årsskiftet, så under 2019 kommer de första studenterna att få ta del av klustermodellen.

Inom fem år ska den vara fullt utbyggd. De kommuner vi diskuterat med ser fördelarna för sina skolor att på detta sätt medverka i utbildningen av framtida lärare och att sam­ verka med universitetet på olika sätt.

2016

2015

Försöksverksamheten med övningsskolor byggs ut. Förstärkt hantering av lärarut­ bildningsfrågor på områdesnivå i och med att båda nämnder nu försetts med beredande organ för lärarutbildning.

Tio universitetsgemensamma programråd skapas för att stärka kvaliteten i lärarutbildningarna.

Programråden rapporterar till områdenas beredningar, vilket förstärker den områdesgemen­ samma organisationen. Regeringen presenterar en nationell satsning på Snabbspår för nyanlända lärare.

Universitetet är först med att ge utbildningen för en pilotgrupp.

2017

Även internt krävs en ändamålsenlig VFU-­ organisation, som nyligen blivit klar.

– Den är tydligare, med en VFU-koordi­ nator för extern samverkan och ett VFU-­ kollegium för interna frågor som består av VFU-studierektorer från institutionerna, och student- och kommunrepresentanter som nu ges ökat inflytande, säger Clas Hättestrand.

Så, ständig utveckling och fortsatta utmaningar att skapa utbildningar i takt med samhällets förändring. Hur ser lärar­ utbildningen ut om tio år?

– En trendspaning är att den komplette­ rande pedagogiska utbildningen allt oftare framhålls som ett föredöme. Kanske blir lärarutbildning som ett masterprogram huvud­ spåret i framtiden, där ämnesstudier åtföljs av ett kortare lärarprogram. Och att grundlärar­ programmen också ges som masterprogram.

Det vore en intressant utveckling.

Ny förordning som ger per­ soner med forskarexamen möjlighet att, med utbild­ ningsbidrag, gå en särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) som leder till ämneslärarexamen.

Universitetet anordnar utbildningen tillsammans med KTH. Nya temati­ serade kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan införs successivt.

2018

Samordningsgruppen för lärarutbildningarna avvecklas.

Beslut kring lärarut­ bildningarna fattas av områdes­ nämnderna efter beredning på respektive område. Över­ gripande strategiska lärar­ utbildningsfrågor diskuteras områdesgemensamt. Ett utbildningsråd för Utländska lärares vidareutbildning och Vidareutbildning av lärare inrättas. Ny VFU-organisa­ tion inrättas. Övningsskolor upphör som benämning vid årsskiftet.

12

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

TEXT ELIN SAHLIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

THERESE KELLNER, intendent, accelerator Det har gett stort kulturellt kapital till huvudstaden, då det är starkt förknippat med Stockholm. Jag vet dock inte i vilken grad den bilden skadats på grund av vad som hänt inom Svenska Akademien.

ISAK HOLMERIN, doktorand, Institutionen för ekologi, miljö och botanik Det sätter Stockholm och Sverige på kartan och ger prestige till Sverige. Priset får oss att verka i framkant inom vetenskap, i och med att vi har priset promotar vi och blir högsäte för bra vetenskap. Jag tycker att det har varit många bra prisutdelningar i år.

Bra också att fler kvinnor fått pris, och att flera personer fått dela på priser i år.

Om Nobelpristagarna medverkar i ett öppet och interaktivt forum där allmänheten kan delta, så är det bra. Det ska komma Stockholms befolkning till del, annars kan det kvitta.

För om forskare bara kommer till Stockholm för själva priset, kan de ju lika gärna få det någon annanstans.

ADAM JACOBSSON, studierektor, National­ ekonomiska institutionen Det har betydelse, det är en bra PR-grej som signa­­lerar hög utbild­ ning, teknologi och pre­ stige. Det stärker varu­ märket av Sverige som en kunskapsnation. I akademiska samman­hang är det Nobelpriset som Stockholm är känt för.

LOVISA AF PETERSENS, utbildningsledare, Avdelningen för plane­ ring och ledningsstöd Det är inte ­avgörande för bilden av Stock­ holm, det finns annat som har större ­betydelse.

UNDER NOVEMBER har konstintendenterna vid universitetet varit tvungna att montera ned verket ”Organism, näringskedja och drömvärld” av konstnären Matti Kallioinen i en av universitetsbibliotekets ljusgårdar.

Konstverket har haft en skada som inte har kunnat repareras, utan måste nu skickas tillbaka till Statens konstråd.

Konstverket, som ursprungligen var med på Shanghai Expo 2008, har varit placerat i ljusgården sedan januari 2015 och varit mycket omtyckt. En konstkonsult vid Statens konstråd har nu fått i uppdrag att identifiera ett nytt verk till platsen och kommer att involvera medarbetare vid biblioteket för att se över utrymmet samt gå igenom vilka önske­ mål som finns. Därefter tas ett förslag fram för att presenteras för Stockholms universitet.

– Jag hoppas att biblioteket med hjälp av konstrådet kan få ett nytt verk av samma kaliber som Matti Kallioinens verk. Vi öns­ kar att det blir ett iögonfallande konstverk som reflekterar universitetets kärnvärden och erbjuder en möjlighet till eftertanke till studenter och andra användare. Detta samti­ digt som verket också behöver ta hänsyn till bibliotekets verksamhet. Ljusgårdarna, som spänner över flera våningsplan i biblioteket, är ett spännande utrymme. Rummet har med

Konstverket ”Organism, näringskedja och drömvärld” av konstnären Matti Kallioinen.

dess utformning museala kvalitéer och det är av stor vikt att konstverket inte ”försvinner” i rummet, utan att det tar ljusgården i besitt­ ning, säger Joakim Norrby, konstintendent vid Stockholms universitet.

Det nya verket beräknas vara på plats under våren 2019.

Kontakt: konstsamlingarna@su

Nygammal skrud i Manne Siegbahnhusen FOTO NIKLAS BJÖRLING

ABHAY PRAKASH, doktorand, Institutionen för naturgeografi

Konstverk byts ut i biblioteket FOTO KATJA KAZANTSEVA

Vad betyder Nobel­ priset för bilden av Stockholm?

Stolarna är nyproducerade efter en modell som gjordes till Stockholmsutställningen 1930 i funktionalistisk stil, av Uno Åhrén.

Biblioteket vid Institutionen för kultur och estetik har rustats upp och är nu inrett i den tidstypiska stil som rådde när kvantfysikern och Nobelpristagaren Manne Siegbahn hade sitt forsknings­institut här.

BIBLIOTEKET ligger på plan tre i Manne Siegbahnhusen och nyttjas som lokal av alla vid Institutionen för kultur och estetik.

– Tidigare hade vi möbler i nybarock stil här, ärvda från Spökslottet. Vi hade ett stort bord i mitten med tunga stolar som tog mycket plats och var svåra att flytta. Det var inte praktiskt för de olika evenemang som hålls här, säger Peter Gillgren, ställföre­ trädande prefekt och professor i konstveten­ skap vid Institutionen för kultur och estetik, som har ansvarat för upprustningen.

Detaljerna ger stilharmoni. Klädhängarna bygger på gamla moduler som möbeltillverkaren Gemla hade.

Efter kontakt med Fastighetsavdelningen uppstod tanken att återskapa rummet som det än gång var. Med inspiration från ett foto från Vetenskapsakademiens arkiv från 1940-talet påbörjades arbetet. Inget av de upphandlade företagen hade sortiment som matchade beställningen, så efter dispens fick Sveriges äldsta möbelfabrik Gemla uppdraget. Bord och stolar i 1930- och 40-talsstil som bättre lämpar sig för att flyttas runt köptes in och de gamla lamporna i 1970-talsstil med dålig belysning är nu utbytta mot klotmodeller. Dessutom har bokbeståndet inventerats och omorganiserats.

Nu finns alla ämnen presenterade med tydliga sektioner, uppslagsböcker och tidskriftserier.

– Vi fick både en funktionell uppdatering och ett återställande av miljön. Det här projektet visar att det går att förena de två, säger Peter Gillgren.

JOANNA BONG LINDSTRÖM

13

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Rektorsmedel gav möjlighet att konkretisera forskning En podd för blivande språklärare. Det är ett ­projekt som blev möjligt tack vare rektors medel för ­kvalitetsutveckling av utbildning.

– GENOM PODDEN kommer vi åt något som vi kanske inte skulle komma åt på annat sätt, säger Tore Nilsson vid Institutionen för språkdidaktik och en av programledarna.

Språklärarpodden är ett av de projekt som blev möjligt tack vare rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning. Podden, som spelades in och sändes 2015– 2017, handlar om språkundervisning och språk­ inlärning. Målgruppen är studenter som ska bli ämneslärare i språk, men även yrkesaktiva lärare finns bland lyssnarna. I sändningarna medverkar både verksamma lärare och forskare som diskuterar olika ämnen som berör språkundervisning ur sina respektive perspektiv och erfarenheter. Bland annat samtalar två lärare från Åsö vuxengymnasium

i ett poddavsnitt kring ett framgångsrikt läsprojekt i engelska för vuxenstuderande.

– Lärarutbildningen är en professionsut­ bildning och tanken var att podden ska över­ brygga skillnader mellan teori och praktik, säger Tore Nilsson.

– Det är också ett sätt att göra forskningen tillgänglig, säger Pernilla Rosell Steuer, studierektor på Institutionen för språk­ didaktik, som också medverkar i några av avsnitten.

De medel som institutionen fick för kvalitetsutveckling var bra för att komma igång med poddinspelningarna, säger Pernilla Rosell Steuer, men det har varit svårt att få till en regelbunden utgivning och att fortsätta förvalta facebooksidan.

Ny utlysning i februari 2019 Rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning har utlysts i fyra omgångar under 2015, 2016 och 2018.

Projekten har bland annat handlat om att utveckla digitala verktyg, arbetsmarknadsanknytning och samverkan. De flesta av projekten har även haft positiva effekter utanför projektets ramar, visar en uppföljning.

En femte omgång planeras med utlysning i februari 2019.

Poddin­slagen är tidlösa och används också fort­farande i institutionens utbildningar.

– De fungerar som ett komplement till kurslitteraturen. Samtalen är spontana och det inspirerar studenterna, säger Pernilla Rosell Steuer.

– En podd är ju något helt annat än en inspelad föreläsning, fyller Tore Nilsson i.

Språklärarpoddens avsnitt finns fortfarande tillgängliga och utkommer med enstaka avsnitt efter projekttidens slut.

KARIN TJULIN

” Enklare att gå över med allt på en gång” Den nya lärplattformen Athena används nu som lärplattform vid 33 av universitetets institutioner. De flesta har börjat med någon enstaka kurs, men två institutioner har valt att gå över med alla sina kurser samtidigt.

Mattias Johannesson

Henrik Dunér

VID PSYKOLOGISKA institutionen har man tidigare använt Fastreg som kursverktyg.

– Att gå över successivt och jobba i två olika program samtidigt var inget alternativ. Vi tyckte att det var enklare för både studenter och lärare att gå över med allt på en gång, säger

Henrik Dunér, webbredaktör och Athena-­ administratör vid Psykologiska institutionen.

Informationen till lärarna om det nya sys­ temet har gått ut via stormöten och man har även uppmanat alla att genomföra de själv­ studiekurser som finns. Lärarna har sedan fått ganska stor frihet att lägga upp kurser på sitt sätt och även haft möjlighet till mer stöd och hjälp vid behov. Även på Institutionen för mediestudier (IMS) har man valt att gå över med alla kur­ ser på en gång.

– Vi är tre institutioner som har blivit en och som jobbade i olika system. När det blev aktuellt att byta system på ett ställe så kunde vi lika gärna gå över allihop, säger Mattias Johannesson, studieadministratör och Athena-­administratör vid IMS. På IMS har man valt att satsa på ett gemensamt arbetssätt i Athena och har skapat olika mallar för olika typer av kurser som alla kan använda.

– Redan innan vi gick över till Athena hade vi påbörjat ett arbete med att få lärarna att kommunicera mer enhetligt. Vi hade i tidi­ gare system upplevt att det såg väldigt olika ut och en viktig poäng med en enhetlig struk­ tur är ju att underlätta för studenterna. En del har så klart tyckt det varit jobbigt med ett nytt verktyg och nytt arbetssätt, men de flesta har sett poängen med att vi jobbar enhetligt.

Vad har ni för tips till andra institutioner som ska gå över till Athena?

– Börja i de erfarenheter ni redan har från det gamla systemet. Utnyttja bytet av verktyg för att också byta arbetssätt. Fundera på vilka funktioner ni behöver och vad ni kan vara utan, säger Mattias Johannesson på IMS. – Ha inte för stor respekt för systemet.

Athena är ganska enkelt att jobba i om man har lite webbvana. Det man kan tänka på är att all ny funktionalitet inte är tidsbe­ sparande i arbetet. Så fundera på vad som är vinsten med ett visst arbetssätt eller funktio­ nalitet. Samtidigt så ska man ju inte tänka att man gör saker för bara en termin utan för längre tid – så det kan vara värt att lägga ner utvecklingstid på det, säger Henrik Dunér.

LINDA KARLSSON

Victor Galaz och Beatrice Crona, Stockholm Resilience Centre, riskerade att bli stämda för förtal i samband med publiceringen av deras studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan.

Vem vågar ­publicera om storföretagen ­hotar att stämma?

Hur resonerar forskare som har ett kontroversiellt material och som hotas av stämning om de publicerar resultaten i en vetenskaplig tidskrift? När forskarna Victor Galaz och Beatrice Crona vid Stockholm Resilience Centre skulle publicera sin studie om skatteparadisens dolda miljöpåverkan blev de informerade om risken för stämning för förtal.

TEXT ANNIKA HALLMAN FOTO NIKLAS BJÖRLING

STUDIEN OM skatteparadisens dolda miljö­ påverkan – ”The hidden environmental consequences of tax havens” – skulle publi­ ceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution den 12 mars 2018.

– Allt var klart och vi hade börjat förhandstipsa en del journalister om att studien var på gång. Men fyra dagar innan embargot skulle lyfta fick vi ett mejl från redaktörerna på Nature Ecology and Evo­ lution, en tidskrift knuten till Nature, med budskapet att vi måste sätta det hela på paus.

Anledningen är, skrev de, att det föreligger en stämnings­risk mot tidskriften i samband med publiceringen, och även mot oss som författare och det är något som kanske även Stockholms u ­ niversitet måste se över, säger Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm ­Resilience Centre och försteför­ fattare till ­studien.

– Nature ville publicera, men hade fått rådet av sina chefsjurister att se över riskerna.

Då inledde vi en dialog med universitetets chefs­jurist för att ta reda på vad vi kunde göra.

I studien avslöjar forskarna att miljöför­ störande skogsskövling i Amazonas och globalt illegalt fiske kan kopplas till skatte­ paradis. Åtta globala företag inom soja- och köttindustrin nämns i datan som är basen till artikeln, medan avsnittet om fiskesektorn är mer generellt.

– Ingen hade gjort en så tydlig koppling mellan skatteparadis och miljöförstöring tidigare. När det har handlat om skatte­ paradis har det varit mer fokus på att skatte­ flykten drabbar välfärden, nu kunde vi visa att den troligtvis har negativa effekter på miljön, säger Beatrice Crona, docent i system­ ekologi vid Stockholm Resilience Centre och medförfattare till studien.

– Det som var nytt med vår studie var också detaljnivån i faktauppgifterna. Vi kunde visa varifrån pengarna kom genom att studera kapitalflöden från utlandet till företag som är verksamma inom sojaindustrin och kött­ industrin i Brasilien, säger Victor Galaz.

Vi har slagit oss ner i ett konferensrum på övervåningen i centrets lokaler vid Kräftriket.

Det har gått några månader sedan studien till slut publicerades och fick stor uppmärksamhet den 13 augusti, men tiden fram till dess

15

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Tog hjälp av brittisk juristbyrå Den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution ges ut i hela världen, men eftersom tidskriften är brittisk blev forskarna rekommenderade att ta hjälp av en brittisk juristbyrå med expertkunskap på förtalsrättegångar.

– Det troligaste scenariot var nämligen att vi skulle kunna bli stämda i Storbritannien av något av de företag som nämns i artikeln, säger Victor Galaz.

Budskapet i den utredning som gjordes av den brittiska byrån och den interna utred­ ningen från Natures jurister, blev att även om forskarna gjorde vissa förändringar i artikeln före en publicering så skulle det ändå kvarstå en risk för att bli stämda i Storbritannien, i alla fall under ett års tid efter publiceringen.

– Men om vi tar bort alla företagsnamn då, undrade vi. Nej, då kan situationen bli värre, blev svaret. Då kan alla stora företag som är i branschen känna sig anklagade. Det var nytt för oss att det skulle kunna bli så, säger Victor Galaz.

En väg framåt var att kontakta nämnda företag och ge dem en chans att ge sin syn på saken och sedan inkludera deras svar i en bilaga till artikeln.

– Vi hade många diskussioner fram och tillbaka innan vi bestämde oss för att göra så, på ett sätt som respekterade den vetenskapliga integriteten i vårt arbete, säger Victor Galaz.

Flera av företagen svarade väldigt kort, ungefär ”Vi delar inte den här bilden”, eller ”Vi följer rådande miljölagstiftning”. Många valde att inte svara alls.

Kändes det som ett misslyckande att ta med företagens svar i artikeln?

– Nej, vi ville verkligen publicera ­studien, att dra tillbaka den hade inte känts ­acceptabelt, säger Beatrice Crona.

– Jag tycker att vi hittade en lösning som inte inskränkte vår integritet som forskare.

Men det var oroande att vi inte kunde ­undvika risken att bli stämda ändå, säger Victor Galaz.

Båda är tacksamma för det stöd de har fått från kollegor och från ledningen vid

FOTO WIKIMEDIA

präglades av en viss oro över vad som skulle kunna hända.

I studien visar forskarna att 68 procent av allt undersökt utländskt kapital till kött- och sojaindustrin i Brasilien kommer från skatte­ paradis och att 70 procent av alla fiskefartyg i världen som varit inblandade i olagligt fiske är eller har varit skrivna i ett skatteparadis.

– Inom vårt område har det länge varit relevant att undersöka hur till exempel ­internationell handel påverkar vilka eko­ logiska avtryck vi gör, men hur är det med kapitalet? Det är stora flöden det handlar om här, men hur förstår vi dem och vilka effekter har de? Det har hög samhällsrelevans, säger Victor Galaz.

– Finanssektorn hamnar ofta under radarn, därför har det varit en viktig hävstång att använda sig av de här uppgifterna och under­ söka hur finansflödena ser ut, säger Beatrice Crona, som även är verksamhetschef på ­programmet Global Economic Dynamics and the Biosphere (GEDB), Kungliga Vetenskaps­akademin.

I studien avslöjar forskarna att miljöförstörande skogsskövling i Amazonas kan kopplas till skatteparadis.

Stockholms universitet, men dilemmat för forskare som vill publicera kontroversiella resultat kvarstår, menar de.

– Den här erfarenheten gjorde att vi upptäckte ett slags systemfel. Lagstiftningen i Sverige är inte utformad för den här typen av publiceringar, det är ett jätteproblem.

– Ingen hade gjort en så tydlig koppling mellan skatteparadis och miljöförstöring tidigare.

Forskar­världen går mot mer internationalise­ ring och att ta fram samhällsrelevant forsk­ ning blir allt viktigare, men det gör också att risken ökar för forskare att bli stämda utomlands. Det skulle behövas ett starkare skydd, säger Victor Galaz.

Periodiska tidskrifter som har en ansvarig utgivare skyddas av tryckfrihets- och åsikts­ friheten i Sverige, men hur det ser ut i andra länder beror helt på hur lagstiftningen ser ut i respektive land.

– Chansen att ett företag skulle vinna ett förtalsmål mot en forskare är egentligen ganska liten, men själva stämningsprocessen kostar och den kan ruinera en enskild fors­ kare. Det ekonomiska ansvaret för stämnings­ processen är oklar i Sverige, och kan i värsta fall ligga på den enskilde forskaren. För att undvika det finns det en risk för att forskaren väljer bort vissa ämnen, säger Beatrice Crona.

Själv hade hon med en doktorand och en forskningsassistent i projektet vilket gjorde

att hon inte kunde garantera att de inte också skulle kunna bli stämda. ­ – Det var hemskt. De hade ju inte valt fri­ villigt om de skulle vara med utan arbetet var en del av deras tjänster. Men som arbetsgivare har jag ett ansvar och de fick välja om de ville ha med sina namn eller inte. De valde att stå kvar, säger Beatrice Crona.

För att stärka skyddet för forskare som publicerar kontroversiella resultat, finns det saker som skulle behöva ses över, menar de.

– Internationella vetenskapliga tidskrifter skulle behöva ha ett försäkringsskydd för de som publicerar artiklar i tidskriften. Även svenska universitet skulle behöva se över om det går att stötta forskare genom att ha för­ säkringar. Som det är i dag måste forskaren teckna en sådan privat, säger Victor Galaz.

Hur har ni som forskare påverkats av händelsen?

– Jag hade aldrig tidigare reflekterat över att jag som forskare skulle kunna råka ut för detta, men nu kommer jag alltid att bära det med mig. En gång är ingen gång, kan jag känna, det kan mycket väl hända igen. I dags­ läget tror jag inte att det kommer att påverka mitt val av ämnen, snarare är det så att vi har slagit in på en väg som vi vill fortsätta följa.

Jag hoppas att jag inte kommer att avstå från att publicera forskningsresultat framöver av rädsla för att bli stämd, säger Beatrice Crona.

– Jag håller med. Tvärtom känns det ännu viktigare att fortsätta med det vi har påbörjat. Vi har precis publicerat en ny artikel som handlar om globala finansflöden och investeringar som underminerar stabiliteten i klimatet. Jag går runt med en slags känsla av att vi inte tänker böja oss eller låta forsk­ ningsområdet påverkas, säger Victor Galaz.

Läs mer om studien ”The hidden environmen­ tal consequences of tax havens” på Stockholm Resilience Centres hemsida.

Artikeln i Nature: www.nature.com/ articles/s41559-018-0497-3

16

Tema: Strategier och kärnvärden

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Vad är viktigast för universitetet de kommande fyra åren? Vad kännetecknar och definierar oss – i förhållande till andra universitet och till omvärlden?

Stockholms universitets strategier 2019 – 2022 är en avsiktsförklaring från ledningen och en övergripande beskrivning av universitetets inriktning.

TEXT EVA ALBREKTSON ILLUSTRATION KATARINA KRUUS

• Riskanalys • Uppföljning (indikatorer m.m.)

Åtgärdsplaner (2-åriga)

Centrala strategier för kärnverksamhet och förvaltning

Humanvetenskapliga områdets strategier

Naturvetenskapliga områdets strategier

Verksamhetsplaner – institutioner och förvaltningsavdelningar

FOTO CLÉMENT MORIN

Nya strategierna: Vad vi är och vart vi vill

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

ARBETET MED att uppdatera de nuvarande strategierna för en ny fyraårsperiod har pågått under hela 2018. Ledningen har löpande förankrat texterna i Områdes­ övergripande rådet och universitetsstyrelsen.

Strategierna beslutades av styrelsen den 3 december.

Kärnvärden med förnyad aktualitet Strategierna innehåller inga stora kurs­ förändringar, men händelser i omvärlden har de senaste åren påverkat den högre utbild­ ningen i hela Europa på ett märkbart sätt.

Detta har bland annat synts i ett ökat intresse i hela samhället under 2018, till exempel i Almedalen, att diskutera principer och kärnvärden, inte minst vikten av att värna akademisk frihet. De samtal och diskussioner som förts vid universitetet inom ramen för det internationella projektet Living Values är också ett uttryck för att dessa frågor uppfattas som högst relevanta just nu. Förutom rektors brev till samtliga medarbetare, som bjöd in till individuella svar, har många institutioner och förvaltningsavdelningar på olika sätt samlat medarbetare till diskussioner som sedan åter­ förts till ledningen via vicerektorerna.

Under höstupptakten för alla medarbetare i september diskuterades också kärnvärdena på scenen av prorektor och vicerektorerna under ledning av professor Caroline Parker från Glasgow Caledonian University, ambassadör för Living Valuesprojektet.

En inspelning finns på Medarbetarwebben: su.se/upptakt.

Ett konkret resultat är att de så kallade institutionella kärnvärdena uppdaterats (efter denna tidnings pressläggning). De återfinns

Tema: Strategier och kärnvärden

Kärnvärdena är utgångspunkten för strategierna och hela vår verksamhet. i strategierna tillsammans med de fundamen­ tala akademiska kärnvärdena – autonomi, akademisk frihet, rättvisa och integritet.

Ständigt pågående samtal – Kärnvärdena är utgångspunkten för strate­ gierna och hela vår verksamhet, säger rektor Astrid Söderbergh Widding. Strategier och värderingar ska inte bara finnas på papperet, de ska genomsyra arbetet.

Ett ständigt pågående samtal om akade­ miska kärnvärden är enligt rektor målet med arbetet kring kärnvärden, inte att stämpla universitetet med slogans. Därför är det heller inget krav att kärnvärdena ska vara unika för Stockholms universitet, men väl att de ska motsvara både vår egen och andras bild av universitetet och både vara beskrivande och uppfordrande. Åtgärdsplan anger hur Men tillbaka till strategierna. De samman­ fattar både var universitetet befinner sig och vart ledningen vill nå. De strategiska priorite­ ringarna kompletteras av en tvåårig åtgärds­ plan som beskriver hur målen ska uppnås.

Ett viktigt inledande konstaterande är att strategiskt arbete inte enbart hör hemma på ledningsnivå utan även på områdes-, fakultets- och inte minst institutionsnivå, alla tillsammans med verksamhetsstödet.

De övergripande strategierna följs av strategier på områdesnivå. Det natur­veten­ skapliga områdets befintliga gäller för perio­ den 2017–2022, medan det humanvetenskap­ liga området som bäst formulerar nya för den kommande fyraårsperioden 2019–2022.

Digital spridning Strategierna kommuniceras inledningsvis digitalt men blir också tillgängliga i tryckt version genom ett print on ­demanderbjudande, och då på institutionens/motsvarandes egen bekostnad. Under 2019 och framåt ska ­strategierna sedan bilda utgångspunkt för verksamhetsplaneringen vid universitetet utifrån de varierande former den har på olika nivåer och organisatoriska enheter.

STOCKHOLMS UNIVERSITETS STRATEGIER för 2019-2022 består, efter rektors förord och en inledning, av tre kapitel: Forskning och utbildning, Samverkan och samhällsnytta samt Verksamhetsstöd.

Universitetets nya övergripande strategier i sin helhet och redaktionellt material kring både strategierna och kärnvärdesprojektet återfinns på medarbetarwebben: su.se/strategier respektive su.se/strategies

17

18

Tema: Strategier och kärnvärden

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Transparens och tydlighet viktigt i värdegrund När Barn- och ungdoms­ vetenskapliga institutionen diskuterade kärnvärden var legitimitet och rättvisa åter­ kommande begrepp – men även behovet av att koppla till organisationskulturen.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

BARN- OCH ungdomsvetenskapliga insti­ tutionen är en av de institutioner som tagit chansen att lämna sina tankar om kärnvärden till rektor. Institutionens ledningsgrupp står bakom det svar som lämnades in – och i samband med institutionens höstupptakt gavs medarbetarna möjlighet att diskutera dessa frågor.

– Kärnvärden är viktiga för oss som institution och vi kan ha nytta av dem i vårt strategiska arbete. Jag uppfattar även att universitetsledningen på allvar vill jobba med dessa frågor så att arbetet ger konkreta resultat. Därför valde vi att ägna en halvdag vid institutionens upptakt i augusti till att diskutera kärnvärden, säger prefekt Mats Börjesson.

Antingen kan man med kritisk blick förhålla sig till dessa kärnvärden och peka på att de riskerar att bli tomma ord. Det är, enligt Mats Börjesson, ett rimligt kritiskt förhållningssätt, som också diskuterats på institutionen. Eller så väljer man det andra sättet att betrakta kärnvärdena.

– Det är att se detta som universitetets uppdrag i en tid av brist på transparens och okritiska förhållningssätt. Sett ur det perspektivet blir dessa kärnvärden viktiga att värna och verka för.

Institutionen är stor, med cirka 140 med­ arbetare, och det finns behov av att sondera och diskutera vilka de grundläggande värde­ ringarna är. Vid upptakten skapades därför blandade grupper med såväl forskare och lärare som TA-personal från alla delar av institu­ tionen. Varje grupp redovisade vad de kom fram till på blädderblock. ”Transparens” och ”rättvisa” var begrepp som flera av grupperna lyfte fram. Flera grupper kopplade även dessa till beslutsprocesser och arbetsmiljön. Begrep­ pen problematiserades också. Transparens ses generellt som något positivt men när det exempelvis kommer till personalärenden bör det inte vara full insyn. Gränsöverskridande ses i många sammanhang som positivt men i frågor om budget och regelefterlevnad är

Mats Börjesson, prefekt, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.

det inget att eftersträva. Även frågor om hur akademisk frihet står sig i förhållande till politiska påtryckningar, såväl internationellt som i Sverige, kom upp. Tanken är nu att ta med idéerna från gruppsamtalen i institutionens strategiska arbete och att omsätta dem i det vardagliga arbetet.

Koppling till organisationskulturen I svaret till rektor ansluter sig institutions­ ledningen till de hittillsvarande ledorden för universitetet – öppenhet, nyskapande och gränsöverskridande – och ger exempel på hur dessa kan speglas i verksamheten. Här betonas även att kärnvärden har en nära koppling till organisationskulturen vid institutionen och universitetet. Transparens, främst i pro­ cesser och beslutsfattande, tillsammans med tydlighet avseende förpliktelser och mandat betonades som viktigt, liksom legitimitet.

Mats Börjesson och kollegorna i institutions­ ledningen anser att kärnvärdena behöver diskuteras i förhållande till styrningsprinciper.

Man identifierar fyra huvudsakliga sådana: den kollegiala, den förvaltningsrättsliga – som sätter ramarna, linjestyrningen/chefs­ styrningen och slutligen den representativa

demokratin – som ger inflytande för med­ arbetare och studenter.

– Alla dessa styrningsprinciper har sitt berättigande. Det är viktigt att vi känner till olika principers historia och förutsättningar så att vi vet vilka som bör tillämpas i en given situation, säger Mats Börjesson. Enligt honom kan då kärnvärden som transparens och autonomi ge vägledning och stöd för de beslut cheferna tar men även förståelse bland med­ arbetarna varför ett visst beslut tas och hur.

Viktigt med kollegialt förarbete I svaret talas om att ”värna värden och ­principer”. På frågan om vad det innebär ­konkret exemplifierar Mats Börjesson med ordet transparens. Det kan tillämpas på både hur organisationen ser ut och hur ­besluten fattas.

– Det är viktigt att informera medar­ betarna om kommande beslut, men också att ledningen involverar medarbetare i diskus­ sioner, om till exempel rekryteringsbehov.

Beslut ska föregås av ett kollegialt förarbete.

Det är även viktigt att plocka upp med­ arbetarnas förslag på förbättringsåtgärder så att verksamheten utvecklas dynamiskt.

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Tema: Strategier och kärnvärden

Nina Wennberg, Linda Kjellman och Charlotte Lindén Ahmad, Företagsekonomiska institutionen.

Viktigt visa att kärnvärden berör alla Hållbarhet, kvalitet och inkludering. Det är några kärnvärden som TA-personal vid Företagsekonomiska institutionen föreslår.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

FÖR NINA WENNBERG, biträdande ­admi­nistrativ studierektor och utbildnings­ koordinator vid Företagsekonomiska institutionen, är det självklart att kärnvärden även är en fråga för TA-personal. Efter att ha läst rektors inbjudan till samtal om universitetets kärn­värden och sett filmen med Caroline Parker bjöd hon och kollegerna Linda Kjellman och Charlotte Lindén Ahmad in den administrativa personalen vid institutionen till en workshop i början av höstterminen för att diskutera kärnvärden. Även om Nina Wennberg menar att det är ganska vanligt att TA-personal uppfattar att deras synpunkter inte värderas så högt i liknande frågor så menar hon att det är viktigt att alla personal­ kategorier är med och gör sina röster hörda.

– Detta är min arbetsplats. Då är det viktigt för mig och mina kolleger att känna tillhörighet och kunna stå för de kärnvärden som tas fram. Och att vara med i den pro­ cessen bidrar till att göra min och andras roll viktig. Det visar att vi är en del av helheten och kan öka motivationen.

Hållbarhet, inkludering och kvalitet I den skrivelse till rektor som workshopen mynnade ut i skriver Nina Wennberg och hennes TA-kolleger att flera av dem inte kände till att universitetet sedan tidigare har kärnvärden och kunde konstatera att kärnvärdena inte kommuniceras tillräckligt tydligt inom universitetet till institutioner och avdelningar. Inkludering var ett begrepp

som diskuterades. Av cirka 40 inbjudna till workshopen kom enbart 6, vilket kan tolkas som att TA-personal inte känner sig så berörda av arbetet med kärnvärden. ”Om man vill att kärnvärden och strategier ska få fäste måste man inkludera och engagera alla delar av verksamheten inom universitetet”, står det i svaret.

De efterlyser vidare en ny formulering om samverkan som berör både samarbeten över institutionsgränser på forskningsnivå och inom utbildning. De önskar även att det tydligare lyfts att universitetet bidrar till att sprida kunskap i samhället inom aktuella områden som innovation och hållbarhet.

Med hållbarhet syftar de såväl på miljö som att erbjuda hållbara utbildningar samt göra hållbara och långsiktiga rekryteringar.

Kvalitet och tradition är andra kärnvärden som bör lyftas – inte minst för att visa att de utbildningar och kurser som universitetet ger borgar för kvalitet i tider då företag i allt större utsträckning internutbildar sin personal, där MOOC-kurser online når allt fler och där man redan idag kan köpa en examen på internet. Vidare skriver de att de upplever kärnvärdet ”gränsöverskridande” svårtolkat i sina roller som TA-personal eftersom det kan tolkas som att man går utanför ramarna för regelverket.

Viktigt visa exempel Workshopen mynnade även ut i konkreta förslag för att få kärnvärdena att fungera i

praktiken. Övergripande är att kärnvärdena måste kommuniceras i organisationen, men även externt, för att få fäste. Kärnvärdena bör vara korta och koncisa och det ska gärna finnas exempel från olika delar av verksam­ heten till varje ord. Rektor bör vidare kon­ tinuerligt kommunicera kärnvärdena, gärna med exempel från verksamheten så dessa berättelser sedan kan spridas.

TA-personalen som deltog i workshopen betonar avslutningsvis att det är viktigt att vi som medarbetare känner ett eget ansvar för detta arbete.

– Som medarbetare har vi alla ett ansvar att bidra till en bättre arbetsplats. Ett sätt att göra det var för oss att engagera oss och lämna bidrag till arbetet med kärnvärdena, säger Nina Wennberg.

Tydliga kärnvärden och redskap för att leva efter dessa tror hon kan bidra till att skapa en bra bild av Stockholms universitet som studie- och arbetsplats. Samtidigt betonar hon att de kärnvärden som tas fram inte enbart får bli ord utan är något alla vid universitetet arbetar med.

– Att all personal bjöds in att delta i arbetet med att ta fram kärnvärden signalerar för mig öppenhet, något jag anser vara positivt på en arbetsplats. Nu återstår det att se om detta arbete fortsätter att vara inkluderande för all personal vid Stockholms universitet, säger Nina Wennberg.

19

20

Tema: Universitetet Strategier ochi kärnvärden världen

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Några röster om kärnvärden: Vilka akademiska kärnvärden är viktigast och varför?

I stort sett tycker jag att Stockholms uni­ versitets kärnvärden bör vara samma värderingar som i den rationella humanismen. Vi bör alltid fråga oss: Står jag för kritiskt tänkande och vetenskaplig metod i alla aspekter av mitt arbetsliv och personliga liv?

Något som jag anser är viktigt är vår undervisning. Vi använder fortfarande ofta samma metod (katederundervisningen) utvecklad för att träna manuella arbetare under industrirevolutionen. Forskning visar nu tydligt att det finns bättre sätt som passar vår tid; vi behöver använda dem i allt större utsträckning.

Allt vi gör måste alltid vara förenligt med vår roll som för­ nuftets fyr i samhället. Eller, som Nelson Mandela sade en gång, utbildning är det mest kraftfulla vapnet vi har för att påverka världen runtomkring oss.

Stefano Bonetti, docent vid Fysikum

Jag väljer AKADEMISK FRIHET och ÖPPENHET, just för att de i någon mån motverkar den homogeniserande effekt som man kan oroas av med ett sådant begrepp som ”kärnvärde”. I grund och botten är jag tveksam till tanken att vi som universitet ska sluta upp bakom gemensamma värderingar – är det någon­ stans man ska få vara olik­ tänkande och avvikande på, så är det väl på ett universitet.

Det vore oroväckande om vi skulle tvingas stöpas i samma form. För att kunna producera kunskap av högsta kvalitet är akademisk frihet och intellektuell öppenhet avgörande. Dessa värden är också av stor betydelse för att vi ska kunna behålla allmänhetens höga förtroende.

Fanny Forsberg Lundell, docent vid Romanska och klassiska institutionen

Ett kärnvärde jag upplever som viktigt för vår verksamhet är NYFIKENHET. Det är nyfikenhet som driver oss att lära oss mer och gör oss öppna för nya tankar. När vi är nyfikna på världen och varandra vågar vi vara nyskapande och gräns­ överskridande. Jag tror ny­fiken­ het gör oss till bättre studenter, forskare, medarbetare och med­ människor.

Jessica Slove Davidson, studierektor vid Institutionen för biologisk grundutbildning

FRIHET är ett sådant värde, som jag tycker omfattar öppenhet, nyfiken­ het och kreativitet. SJÄLVSTÄNDIGHET ett annat. Det inbegriper, menar jag, kollegialitet, akade­ misk gemenskap och självstän­ dighet i förhållande till statsmak­ terna. Slutligen vill jag lyfta fram ett ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT, syftande till att säkra forskningens kvalitet, sökandet efter sanning och ett kritiskt tänkande. Det är jätteviktigt i en värld av fake news.

Teresa Simon-Almendal, professor och prodekan vid Juridiska fakulteten

Måste vi på studentkåren välja ett av universitets kärnvärden som är viktigast väljer vi RÄTTVISA. Kärnvärdet rättvisa spänner över flera områ­ den som ständigt är aktuella för studenterna vid Stockholms univer­ sitet. Studenter är och kommer att förbli förutsättningen för universitets existens. Studenters möjligheter att på lika villkor träda in i och verka i en god universitetsmiljö där de kan påverka sin studietid måste genomsyra universitet på alla nivåer.

Nils Bergmark, ordförande Stockholms universitets studentkår

Att öppenhet, nyskapande och gränsöverskridande bör prägla universitetet är en självklarhet. Men dessa värden är förstås inte specifika för den akademiska verksamheten; de kan lika gärna åsättas förskolan Blåbäret, restaurang Riche, ett dataspelsföre­ tag, eller vad som helst.

Vilket är då universitetets sär­ skilda värde och betydelse för vår tid? För mig är det centrala i vår verksamhet det akademiska kvalitetsbegreppet; att de diskus­ sioner och slutsatser som utgör vårt dagliga bröd är baserade på vetenskapliga metoder och saklig kollegial granskning. Kanske kan därför SANNINGSSÖKANDE vara ett värde att samlas kring – som ett uttryck för en strävan utan givet mål eller slut.

Fredrik Uggla, professor vid Latinamerikainstitutet

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Tema: Strategier och kärnvärden

ÖPPENHET är centralt för att det har flera relevanta betydelsekomponen­ ter. Förutom transparens rymmer öppenhet tolerans och inklusion, värden som ständigt behöver försvaras. Diskussionen om kärn­ värden visar också på vikten att inte bara formulera en värdegrund utan att också aktivt förhålla sig till den. Vad händer till exempel med den akademiska friheten i en tid där vi förväntas mäta och kvantifiera allt?

Utöver de akademiska kärnvärden som identifierades av Magna Charta Obser­ vatory-initiativet måste vår forskning baseras på ett SKEPTISKT OCH OPARTISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT. De vetenskapliga resultaten ska vara reproducer- och testbara oavsett politiska, kulturella eller religiösa gränser vilket kräver TOLERANS OCH TVÄRKULTURELL KOMPETENS.

Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska och ställföreträdande prefekt vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska

Det kärnvärde som är viktigast för Stockholms universitet är GRÄNS­ÖVERSKRIDANDE. För att tänka stort och nytt behöver vi utmana traditionella synsätt, varken studenterna eller förutsättningarna för lärande och forskning är de samma idag som igår.

För att möta en för­ änderlig värld behöver vi tänka bortom de gränser vi tänker oss för våra respektive verksamheter.

Josefin Hellman, pedagogisk konsult vid Studie- och språkverkstaden

Jag saknar kärnvärden som indikerar en kvalitetsambition. Jag tycker Stockholms universitet bör sträva efter hög KVALITET i både undervisning och forskning och att kärnvärdena bör spegla detta.

I dessa dagar känns det också särskilt viktigt att betona tra­ ditionella akademiska värden såsom KUNSKAP, AKADEMISK FRIHET och OBEROENDE. Många oroas av tilltagande fakta­ resistens och större utrymme för alternativa fakta, samtidigt som den akademiska friheten riskerar att begränsas av poli­ tisk styrning. Det handlar dels om högerpopulismens framfart, till exempel i Viktor Orbáns Ungern, dels finns det vissa som oroas av tilltagande politisk styrning från ett annat politiskt håll här i Sve­ rige, till exempel när det gäller att integrera jämställdhets- och håll­ barhetsaspekter i undervisningen.

Vid Stockholms universitet har det funnits en tradition att institutionerna varit relativt fristående, vilket också kan relateras till dessa traditionella värden.

Slutligen tycker jag att universitetets värdeord bör uppfattas som positivt laddade av både anställda, studenter och omvärld.

Det nuvarande ledordet ”gränsöverskridande” är åtminstone för mig ett mycket dubbeltydigt kärnvärde. Det är naturligtvis positivt att bryta barriärer mellan vetenskapliga discipliner och prova nya arbetssätt, men det finns också många gränser som inte bör passeras, i synnerhet i offentlig verksamhet som är finansierad av skattemedel.

Robert Östling, forskare vid Institutet för internationell ekonomi

Per Ljungdahl, professor och prefekt vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut

Ett kärnvärde som ännu inte införlivats i Stockholms universitets officiella doktrin, men som är av yttersta vikt, är INTERNATIONELL SOLIDARITET, då speciellt solidaritet med lärosäten, studenter och kollegier i delar av världen där den akademiska friheten är hotad eller inskränkt. Detta är centralt inte bara av skäl som har med medmänsklighet att göra utan också därför att högklassig kun­ skapsproduktion är en kollektiv internationell aktivitet som förutsätter ett fritt internationellt akademiskt samfund. Ett andra viktigt kärnvärde som ännu inte ingår i de officiella dokumenten är Rationalitet.

Rationalitet handlar här bland annat om att Stockholms universitet bör verka för att övertygelser både inom och utom akademin baseras på den evidens som finns från tidigare accepterade teorier.

Björn Eriksson, universitetslektor och prefekt vid Filosofiska institutionen

Vår verksamhet är en balansakt mellan att upprätthålla kun­ skapstraditionen och att utmana oss själva att tillföra ny kunskap. Lyckas vi inte balansera de två delarna riskerar vi vår relevans i samhäl­ let, antingen genom att stagnera eller genom att förlora vår vetenskapliga grund.

Claes Andréasson, docent och gruppledare vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut

FOTO NIKLAS BJÖRLING

21

22

Tema: Strategier och kärnvärden

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Arbetet med kärnvärden måste vara levande Caroline Parker leder arbetet med kärnvärden vid Glasgow Caledonian University. Bland hennes erfarenheter är att kärnvärdena behöver konkretiseras och föras över till individnivå.

TEXT PER LARSSON FOTO NIKLAS BJÖRLING

SKOTSKA Glasgow Caledonian University (GCU) arbetar aktivt med kärnvärden. År 2014 påbörjades arbetet på initiativ av GCU:s rektor Pamela Gillies. En starkt bidragande orsak till arbetet med att identifiera och förankra kärnvärden var det missnöje som fanns efter en omorganisation av GCU. En medarbetarundersökning år 2012 visade lågt engagemang för universitetet, men samtidigt visade undersökningen att över 90 procent av de anställda stod bakom det måtto u ­ niversitetet haft sedan 1875: “For the Common Good”. För att bygga vidare på den grunden och engagera medarbetarna bestämde sig universitetsledningen för att GCU skulle leva upp till devisen i praktisk handling och identifiera kärnvärden som skulle omsättas i verksamheten. Caroline ­Parker, professor med inriktning på interak­ tion mellan människa och maskin och del av universitetets ledning, utsågs av rektor att leda universitetets arbete med kärnvärden.

Så här fyra år senare har GCU tagit fram kärnvärden baserade på universitetets uppdrag. Det finns också en tydligt defi­ nierad värdegrund för medarbetare och studenter, och den har vävts in i många av ­universitetets processer.

Fyra kärnvärden vid universitetet I samband med Stockholms universitets upptakt för medarbetare den 4 september i Aula Magna var Caroline Parker här och ledde ett panelsamtal mellan vicerektorer och ­prorektor. Detta utifrån sina erfarenheter från GCU och att hon är utsedd till ambassadör av den europeiska universitetsorganisationen Magna Charta Universitatum för Stockholms universitets arbete med akademiska kärn­ värden (se text intill).

Vid Stockholmsbesöket intervjuade Universitetsnytt Caroline Parker. Hon berättade om hur GCU inledningsvis samlade stora mäng­der information och gjorde omfattande

analyser för att kunna komma fram till akademiska kärnvärden att arbeta med. GCU landade i fyra kärnvärden: integritet, ­kreativitet, ansvarstagande och självförtroende.

– Min uppgift var att omvandla dessa begrepp till något konkret. Jag gick igenom den data vi hade och studerade även hur andra organisationer arbetat. Varje kärnvärde har/bör ha ett åtagande hur vi ska agera – och dessa åtaganden måste införlivas i ­organisationen.

Behov av konkretisering Caroline Parker kom fram till att kärnvärdena behövde konkretiseras och föras över till individnivå, såväl för ledningen som för medarbetare och studenter. En annan slutsats var att ställningstaganden måste skapas för såväl ledning som medarbetare och studenter.

Universitetet ansåg det vara viktigt att studen­ terna deltog i processen, både i att ta fram kärnvärdena och att enas kring de beteenden som definierar dem, berättar Caroline Parker.

I det värdegrundsarbete som pågått i fyra år har hela GCU varit inblandat. Enligt Caroline Parker har kärnvärdena tagits emot oväntat positivt, inte minst från fackligt håll.

– Tidigare beskrev vi vad vi gjorde, numera har vi en beskrivning av hur vi ska göra det. Överst på GCU:s webbplats (www.gcu. ac.uk) möts besökaren av ”University for the common good”. I annonser och andra rekryteringssammanhang används även denna devis och de fyra kärnvärdena. GCU arran­gerar dessutom ett evenemang som kallas ”points of pride exhibition”. Där visas cirka 80 postrar från olika håll inom GCU som lyfter berättelser med exempel på kärnvärdena. Vid dessa tillfällen kan med­ arbetarna ta del av kollegernas bidrag; för att fira arbetet och öka samhörigheten avslutas evenemanget med en fest. En annan konkret åtgärd är att GCU har instiftat ”common good award” som delas ut till studenter.

Kärnvärdena har enligt Caroline Parker blivit ett sätt att ena alla delar av universitetet.

Leva efter kärnvärdena Utifrån sina erfarenheter ger Caroline Parker rådet att Stockholms universitet måste visa att vi lever efter de kärnvärden vi identifierat.

Arbetet med kärnvärdena får heller inte stanna av utan måste hela tiden vara levande. Det bör vidare vara en person inom akademin som leder arbetet och inte någon vid personalav­ delningen. Stöd från universitetsledningen till arbetet är avgörande för att nå framgång och det får inte finnas en övertro på att detta är något som snabbt kan genomföras.

Magna Charta Universitatum (MCU) En deklaration från 1988 för akademisk frihet och institutionellt oberoende med idag över 900 undertecknare bland universitet världen över.

Stockholms universitet fanns bland de ursprungliga undertecknarna. www.magna-charta.org

Living Values Verktyg för lärosäten att se över och utvärdera sina kärnvärden och hur de efterlevs i praktiken. Stockholms universitet har som ett av tolv universitet under 2018 deltagit i ett pilotprojekt för att utveckla kärnvärdesarbetet.

Living Values leds av Magna Charta Observatory, en organisation för förvaltningen av MCU och stöd till de undertecknande universiteten.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Det lönar sig att vara osjälvisk

Den som är osjälvisk tenderar att få högre lön och fler barn, visar en ny studie.

Hur går det för den som beter sig osjälviskt och gör uppoffringar för andras skull? Enligt en tvärvetenskaplig studie av forskare vid bland annat Stockholms universitet tenderar osjälviska personer att få både fler barn och högre lön jämfört med mer själviska personer.

TEXT ELIN SAHLIN FOTO NIKLAS BJÖRLING OCH HANS CHRISTIANSSON/MOSTPHOTOS

– RESULTATET är tydligt, både i amerikanska och europeiska data. De mest osjälviska får flest barn och de måttligt osjälviska har

Kimmo Eriksson, Centrum för evolutionär kulturforskning.

högst lön. Och vi finner resultatet även över tid – de människor som är mest generösa vid en tidpunkt ökar mer i lön fram till nästa mätning, säger Kimmo Eriksson, forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet och en av författarna till studien.

Resultatet går tvärtemot teorier om att själviska människor lyckas sno åt sig mer pengar genom sin själviskhet vilket föreslagits inom tidigare forskning.

Tidigare psykologisk och sociologisk forskning har visat att osjälviska personer är lyckligare och har bättre sociala relationer.

Den nya studien, som gjorts i samarbete med Institutet för framtidsstudier och University of South Carolina, fokuserar på osjälviskhet ur ett ekonomiskt och evolutionistiskt perspektiv. Forskarna har undersökt hur själviskhet relaterar till inkomst och fertilitet, där själviskhet mättes dels med attitydfrågor, dels med beteendefrågor.

Osjälviskhet definieras i studien som att vilja hjälpa andra för att man bryr sig om deras välfärd. Attitydfrågorna handlar om hur viktigt personen tycker det är att hjälpa andra och bry sig om deras välfärd. Beteende­ frågorna handlar om hur ofta och hur mycket personen ägnar sig åt olika hjälpbeteenden, till exempel att ge av sina pengar eller sin tid.

Resultaten är baserade på analyser av fyra

stora europeiska och amerikanska databaser som också mäter inkomst och barnafödande.

– I en enkätstudie undersökte vi vanliga människors förväntningar. Det visade sig att folk i allmänhet har en korrekt förväntan om att själviska personer får färre barn, men en felaktig förväntan om att själviska personer får högre lön. Det är roligt att se att ­generositet så ofta lönar sig i längden, säger Pontus Strimling, forskare vid Institutet för framtidsstudier, som också är en av för­ fattarna bakom studien.

Författarna själva tror att bättre sociala relationer kan vara nyckeln till generösa människors framgång ur ett ekonomiskt perspektiv, men understryker att deras forsk­ ning inte kan besvara detta.

– Framtida forskning kommer att få gräva djupare i orsakerna bakom att generösa tjänar mer, samt om sambandet mellan osjälviskhet, högre lön och fler barn finns även i andra delar av världen. Och man kan ju diskutera hur osjälviskt det egentligen är att skaffa fler barn, avslutar Kimmo Eriksson, forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet.

Resultaten presenterades under hösten i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.

23

24

Forskning

Insekterna hamnar i en flaska med konser­ veringsmedel, Malaisefälla kallas det.

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Daniela Guasconi och David Åhlén, forskningsassistenter på Naturhistoriska riksmuseet, kommer att sätta upp 200 insektsfällor i hela landet.

Forskningsprojekt kartlägger Sveriges och Madagaskars insekter Under hösten har ett forskningsprojekt påbörjats för att kartlägga Sveriges och Madagaskars insekter. Forskarna ska även studera samspelet mellan olika insekter och andra organismer. Projektet är möjligt tack vare ett stort antal volontärer som ska hjälpa till att tömma insektsfällor.

TEXT ELIN SAHLIN FOTO NIKLAS BJÖRLING

– VI UNDERSÖKER hur olika miljöfaktorer påverkar insektssamhällen och förekomsten av olika arter på en given plats, säger Ayco Tack vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.

– Vilka olika roller har insekterna, exem­ pelvis vad gäller pollinering, predation och nedbrytning av växtdelar och andra ämnen i livsmiljön?

Ayco Tack är en av de ledande forskarna bakom projektet, som kallas Insect Biome Atlas. Han forskar bland annat om insekts­ samhällen och samspelet mellan växter, insekter och mikroorganismer.

Hoppas hitta fler insektsarter Idag känner vi till cirka 31 000 insektsarter i Sverige, men genom projektet hoppas man hitta många fler och få en ökad förståelse för hur olika insekter samverkar med varandra

och andra organismer. Exempelvis om de lever i symbios med varandra eller om de parasiterar på andra organismer. I projektet används en kombination av metoder, både insektsfällor, provtagningar i fält och sekvensering av DNA i laboratorium.

– Tio procent av alla insekter i Sverige är fortfarande inte artbestämda, och även i de fall de finns beskrivna så vet vi inte var och hur de lever. Vi vet inte varför de befinner sig på en viss plats och vad deras roller är i naturen.

Anledningen till att man valt att jämföra med Madagaskar är att landet utgör en sådan kontrast till Sverige: där är endast cirka tio procent av alla insekter artbestämda.

– Eftersom Madagaskar är en isolerad ö, har insekter utvecklats under miljontals år, vilket skapat en enorm artrikedom, berättar Ayco Tack.

I Sverige däremot har insekterna ”bara” haft cirka 12 000 år på sig att utvecklas efter den senaste istidens slut, varför vi inte har en lika hög artrikedom.

Förutom att kartlägga olika arter under­ söker forskarna var och i vilka typer av livs­ miljöer de lever i. Först görs ett slumpmässigt urval av platser i olika livsmiljöer: skog, gräsmark, jordbruksmark, fjällandskap, våtmarker och en del stadsmiljöer. Fällorna placeras ut i förhållande till hur vanliga dessa landskapstyper är i Sverige. På det här sättet ökar möjligheterna att hitta nya arter.

– Vi kan få fram vilka arter som lever nära varandra och om de påverkas av samma miljöfaktorer i det omgivande landskapet, till exempel de växter som finns där och hur öppet landskapet är. På så sätt kan man länka arter och grupper av insekter till olika ekosystem.

Stort antal volontärer engagerade Projektet är unikt på grund av det stora anta­ let volontärer, drygt hundra stycken, som ska hjälpa till att samla in insekterna under 2019.

Detta kallas för medborgarforskning.

– Ett så här storskaligt projekt skulle aldrig vara möjligt utan volontärer. Att låta medborgare delta i forskningsprojekt blir ett sätt att skapa en medvetenhet om biologisk mångfald och hoten mot den, säger Ayco Tack.

Forskning

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Daniela Guasconi och David Åhlén visar volontären Amanda Bråkenhielm Brising (i mitten) var insektsfällorna är placerade. Varje fälla är placerad i något som liknar ett tält utan väggar.

En blåsig dag i oktober är det dags. Daniela Guasconi och David Åhlén arbetar på Natur­ historiska riksmuseet som forskningsassistenter för Insect Biome Atlas. Nu ska de instruera volontären Amanda Bråkenhielm Brising, som ska hjälpa dem att tömma insektsfällor utanför Vårsta i Tumbatrakten.

– Det ska bli kul att få vara med i ett så konkret forskningsprojekt, säger Amanda Bråkenhielm Brising, som till vardags läser till lärare i naturkunskap och biologi på Stockholms universitet.

Daniela Guasconi och David Åhlén har varit på resande fot hela veckan. Totalt ska de sätta upp 200 fällor och träffa volontärer i hela landet. Fällorna i södra Sverige är upp­ satta, resten sätts upp efter snösmältningen.

Malaisefällan har fått sitt namn efter svensken som uppfann den, René Malaise.

Fällan, som är placerad vid kanten av ett fält, liknar ett tält utan väggar. Vid en öppning i taket sitter en flaska monterad.

– Fällorna är ofta placerade för att försöka fånga in insekternas naturliga flygvägar. När de krockar mot tyget i fällan så tar de sig uppåt längs med fällans väggar mot öppningen i taket, tills de hamnar i flaskan med konserve­ ringsmedel – och dör, förklarar Daniela Guas­ coni medan hon tar loss flaskan och visar.

Fällan är bland annat märkt med land­ skapstyp och GPS-koordinater. Där finns också en QR-kod för att volontärer ska kunna registrera i en app när de tömt fällan.

– Volontärerna kommer att tömma fällorna en gång i månaden på vintern. Under somma­ ren kommer de att tömmas en gång i veckan, berättar David Åhlén.

På Madagaskar kommer anställda i national­parker att tömma fällorna, eftersom många av dem finns i skyddade områden.

Ny DNA-teknik ger mer information Den senaste metoden för DNA-sekvensering innebär att man på ett snabbt och kostnads­ effektivt sätt kan få reda på om det finns nya arter samt beskriva hela insektssamhällen.

Det forskare tidigare gjort är att mala sönder insekterna och ta ett prov på deras DNA för att få den genetiska koden för alla insekter i provet.

– Vi tar istället ett prov på själva vätskan insekterna ligger i. Vi tillför ett enzym som gör att insekterna börjar läcka lite av sitt DNA i konserveringsvätskan. Sedan kan man sekvensera det och få en genetisk information om alla insekter som finns representerade i flaskan, förklarar Ayco Tack.

Då får man snabbt koll på vilka prover som kan innehålla nya arter, menar han.

Eftersom insekterna inte förstörs underlättas även artbestämningen.

Ayco Tack, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, är en av forskarna i projektet.

Kompletterande prover och experiment Fältarbetare kommer även att ta komplet­ terande prover av det översta jordlagret vid fällorna. Ayco Tack kommer att undersöka de insekter, svampar och bakterier som lever där och hur dessa bidrar till nedbrytning av ämnen och förbättring av jordmånen. Ovan jord kommer experiment göras för att studera pollinering och hur växtätande småkryp, exempelvis fjärilslarver, påverkar närmiljön samt hur dessa i sin tur attackeras av parasiter och andra rovdjur.

Totalt beräknas Insect Biome Atlas att ta runt fem år.

– Materialet kommer att vara en skattkista för forskare från hela världen och kommer ge svar på många frågor om insekters biologiska mångfald, avslutar Ayco Tack.

Insekterna tillgängliggörs för forskning Insect Biome Atlas är ett samarbete mellan flera olika svenska lärosäten – Stockholms universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Sveriges lantbruks­ universitet – samt Naturhistoriska riksmuseet som samordnar projektet.

På Madagaskar sker samarbetet med Madagascar Biodiversity Center.

Insekterna och DNA-sekvenseringarna kommer efter projektets slut att förvaras i Naturhistoriska riksmuseets samlingar, fritt tillgängliga för forskare från hela världen.

Projektet finansieras av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Läs mer: www.nrm.se/allainsekter Projektet behöver fortfarande fler volontärer i norra Sverige.

Känner du någon som kan vara intresserad? Kontakta Scarlett Szpryngiel, volontärkoordinator på Naturhistoriska riksmuseet: allainsekter@nrm.se

25

26

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Min arbetsplats: Gunnar Jinmei Linder FOTO NIKLAS BJÖRLING | TEXT ELIN SAHLIN

GUNNAR JINMEI LINDER är fil dr i japanologi och universitetslektor i Japans språk och kultur vid Institutionen för Asien, Mellanöstern och Turkietstudier. Han är även studierektor för forskar­ utbildning och pedagogisk studierektor på institutionen. Just nu har han inte så mycket tid att undervisa, det blir istället mycket administrativt jobb framför datorn. Gunnar Jinmei Linder har bott i Tokyo större delen av tiden mellan 1985-2005. ”Jag hade läst österländsk filosofi och skulle egentligen till Kina men hade inte råd. Istället köpte jag en enkel biljett på Transsibiriska järnvägen och blev kvar.”

SHAKUHACHI-FLÖJTEN är ett traditionellt instrument gjort av bambu.

Gunnar Jinmei Linder har spelat i 33 år och har en master i Shakuhachi från Tokyo International University of the Arts. Sitt mellannamn Jinmei har han fått av sin lärare i Shakuhachi. ”Det var kärlek vid första ögonkastet, eller kanske snarare öronkastet”, säger han om första mötet med Shakuhachi-musiken. ”Det är ett enkelt instrument som ändå har stora uttrycksmöjligheter.”

Ibland uppträder han som Shakuhachi-­ solist, i november spelade han till exempel på Stadsbiblioteket.

I EN AV BOKHYLLORNA utmärker sig en samling klassiska litterära verk. Bland annat finns här en utgåva av ”Genji monogatari”, ”Berättelsen om Genji”, originalet skrivet på 1000-talet av den japanska hovdamen Murasaki Shikibu. Den skulle senare klassas som den första romanen någonsin.

DIPLOMET har Gunnar Jinmei Linder fått från japanska utrikesministern 2016, för viktiga kulturella och akademiska insatser för att främja japansk kultur.

RAKU, ELLER RAKUYAKI är en japansk keramisk teknik.

Karaktäristiskt för raku är de svarta krackeleringarna. I modern Raku-teknik stoppar man i förväg brända alster i glasyr och bränner dem sedan i en ugn som håller cirka 1000 grader. Framför keramik­ skålarna ligger en brevpress från en låg- och mellanstadieskola i Japan.

”GOTT UPPFÖRANDE OCH TACKSAMHET” står det på duken vid entrén till institutionen. Vasen till höger, i raku-teknik, är gjord av hans son.

Skulpturen, som föreställer en kvinna i kimono, är gjord av Annick Gaston, en kvinnlig konstnär i Paris.

27

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Visste du att FOTO NIKLAS BJÖRLING

Några av de felkällor som Gerard De Geer observerade vid varvmätning.

Stefan Wastegård vid en av montrarna med varvig lera.

Geokronologiska museet ligger som en dold, men välbevarad skatt i ett ganska avlägset hörn av Geovetenskapens hus.

Bakgrunden till att det finns där är att Gerard De Geer, professor i geologi vid Stockholms högskola och rektor åren 1902 –1910, hade börjat mäta de varv i leran som han upptäckte vid en promenad i samband med grävarbetet för Djurgårdsbrunnskanalen 1884.

Gerard De Geer mätte upp varven och lade grunden till en dateringsmetod för inlands­ isens avsmältning, lervarvskronologin. Ett varv bildas under ett års avsmältning och genom lervarvskronologin kunde De Geer och hans kollegor upprätta en tidsskala för inlandsisens avsmältning, långt innan andra dateringsmetoder var uppfunna, som till exempel kol 14-metoden.

Med hjälp av donationer byggdes det på den tiden så världsberömda Geokronologiska Institutet upp. Gerard De Geer ledde arbetet och hade medarbetare i nästan alla världs­ delar som samlade in material och skickade det till Sverige. Delar av de här samlingarna finns idag bevarade tillsammans med anteck­

ningsböcker, kartor och fotografier i det Geokronologiska museet.

Museet besöks regelbundet av internation­ ella forskare och student­g rupper, och nu när materialet digitaliseras blir det tillgängligt för fler via Bolincentret för klimatforsknings databas. Det ger nutida klimatforskare tillgång till data som sträcker sig cirka 13 000 år tillbaka i tiden med bättre möjligheter att modellera framtidens klimat.

– Jag har bland annat visat museet för svensk-amerikanska besökare från ­Minnesota och senast i juni i år visade jag det vid en internationell konferens med tema paleolim­ nologi, där forskarna studerar sjöars historia för att få information om klimat- och miljö, säger Stefan Wastegård, professor i kvartär­ geologi vid Institutionen för naturgeografi, och ansvarig för museet.

Intresserade kan höra av sig till Stefan Wastegård: stefan.wastegard@geo.su.se för en visning!

10 000 år gammal varvig lera med omväxlande ljusa sommarlager och mörka vinterlager.

MALIN STENBERG DE SERVES

Förtydligande Ett förtydligande till Universitets­nytt nr 4 angående kritik av universitetets bytesrutiner vid önskemål om byte av kommun vid Verksamhetsförlagd utbildning för lärarstudenter (VFU-placering).

Varje termin får VFU-sekretariatet vid Stockholms universitet in cirka 40–50 ansökningar från studenter om byte av kommun och VFU placering. Bytesansökan handläggs av VFU-sekretariatet och behandlas av en särskild granskningsgrupp som består av ansvarig handläggare från VFU-sekretariatet, gruppledaren för VFU-sekretariatet, en VFU-ansvarig från en institution samt en studentrepresentant. Granskningsgruppen bedömer om särskilda skäl föreligger.

Läs mer om dessa särskilda skäl på Lärarutbildningsportalen www.su.se/lararutbildningar/vfu/student/byte-av-vfu-placering.

Då beslut har fattats får alla studenter som ansökt om byte ett svar via e-post med beslutet bifogat. En personlig förklaring ges inte med automatik till varje student men självklart kan den student som önskar be om en personlig förklaring och få en sådan.

Beviljade byten sker under förutsättning att någon av samverkans­ kommunerna kan tillhandahålla en ny VFU-placering. VFU-­ placeringar regleras i särskilt avtal mellan universitetet och kommuner i regionen.

MIA J SVANQVIST,

chef sektionen för utbildnings­dokumentation och gruppledare VFU-sekretariatet, Studentavdelningen

28

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

NAMN OCH NYTT Hallå där FOTO NIKLAS BJÖRLING

Varför just Suzanne Osten?

– Jag har följt Ostens karriär under en lång tid och sett mycket av hennes teater. Dels finns ett personligt intresse för hennes teater för barn, men också en vilja att lyfta fram en viktig kvinnlig regissör som jag inte tycker det finns tillräckligt mycket skrivet om. Dels handlar det också om en vilja att synliggöra den kraft, potential och betydelse som scen­ konst för unga har. Ett område som borde synas mer!

Rebecca Brinch, ­­personal­­specialist vid Personal­ avdelningen, som nyligen har disputerat i teater­vetenskap med en avhandling om Suzanne Osten.

Hur var det att byta jobb från administratör till doktorand?

– Det var en stor omställning på ett sätt, på ett annat sätt inte. I slutändan handlade det, precis som mina tidigare arbeten, om att arbeta hårt och fokuserat, något som varit lika vare sig jag varit administratör eller doktorand. Det var en omställning att arbeta ganska ensamt, något som jag gjorde mer som doktorand än som administratör.

Samtidigt var det fantastiskt att få vara del av en dynamisk forskningsmiljö. Det var

också roligt att vara del av en institution igen. Något jag saknade som doktorand var insynen i universitetets verksamhet i stort.

Vilka nya perspektiv har du när du nu blir tjänsteman igen?

– Många! En mycket större förståelse för vår kärnverksamhet, då jag som doktorand inte bara forskade utan även undervisade.

Jag har en större förståelse för vilka perioder som är hektiska för institutionerna och en mycket bättre insyn i det arbete som pågår där. Något jag är väldigt tacksam för.

Har du tips till andra som funderar på att byta jobb inom universitetet?

– Testa nya saker, tro på dig själv och våga försöka! Hittills har inga av de jobb jag haft inom universitetet varit tråkiga på något sätt – tvärtom. Varje jobb har haft sina utmaningar och likaså sina för­ delar. Det har varit – och är – en ­förmån att få ta del av så många olika delar av ­universitetet.

Förlängt förordnande för rektor Astrid Söderbergh Widding

Nytt samarbete med Sydafrika

Formas beviljar SU-forskare 113 miljoner i anslag

REGERINGEN har den 22 november 2018 beslutat att förlänga Astrid Söderbergh Widdings för­ ordnande som rektor vid Stockholms universitet i ytterligare 3 år, fram till och med 31 januari 2022.

Astrid Söderbergh Widding är professor i filmveten­ skap och tillträdde som rektor i februari 2013.

Vilka är de prioriterade frågorna de kommande åren?

– Internt är det inte minst kvalitetsfrågorna, både inom utbildning och forskning – det gäller att se till att de nya kvalitetssäkringssystem vi bygger upp verkligen blir kvalitetsdrivande. Vi har även stora lokalprojekt på gång som ytterst syftar till att utveckla verksamheten, till exempel nybyggnationen vid Albano och Accelerator. Samarbeten mellan lärosätena och vår synlighet inom regionen är också en högprioriterad fråga.

FRÅN 2019 är Stockholms universitet med i South Africa-Sweden University Forum (SASUF), ett samarbets­ projekt mellan 8 svenska och 23 sydafrikanska universitet. Syftet med SASUF är att föra samman forskare, forskningsfinansiärer, näringsliv och departement från Sydafrika och Sverige. I Sveriges finansieras projektet av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning och de åtta deltagande svenska univer­ siteten, och i Sydafrika av National Research Foundation och Department of Higher Education. Projektet pågår 2018–2020 och koordineras av Upp­ sala universitet.

29 FORSKARE vid Stockholms universitet beviljas anslag från forskningsfinansiären Formas för 30 forskningsprojekt. Samman­ lagt rör det sig om 113 miljoner kronor. I den öppna utlysningen beviljas forskare tio forsk­ nings- och utvecklingsprojekt, fem forsk­ nings- och utvecklingsprojekt för framtidens forskningsledare och sex mobilitetsstöd till forskare tidigt i karriären. Inom övriga utlys­ ningar beviljas forskare vid universitet två forskningsprojekt inom ”Giftfri miljö 2018 – kombinationseffekter”, tre forskningsprojekt inom ”Perspektiv på de globala hållbarhets­ målen”, tre forskningsprojekt inom ”Vägar framåt – Nationella forskningsprogrammet om klimat 2018” och ett forskningsprojekt inom Proof-of-Concept 2018.

29

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

I korthet FRANCES H. ARNOLD, professor vid California Institute of Technology, är en av tre mottagare av årets Nobelpris i kemi.

Sedan år 2013 är hon hedersdoktor vid Stockholms universitet.

CHRISTINA HEDMAN, är ny professor vid Institutionen för språkdidaktik. Åsa Wikforss och Bo Malmberg

Ruth Dreifuss och Peter Reuter

126 miljoner i anslag från Riksbankens Jubileumsfond

Vinnare av Stockholmspriset i ­kriminologi

RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND har beslutat om medel i årets ordinarie utlysning.

Totalt delas drygt 350 miljoner kronor ut, varav forskare vid Stockholms universitet beviljas sammanlagt 125,9 miljoner. Två av tre programanslag går till universitetet. Åsa Wikforss, professor vid Filosofiska institutionen, får 50 miljoner kronor till ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel”. Bo Malmberg, professor vid Kulturgeografiska institutionen, får drygt 40 miljoner kronor till ”Lyckliga gatan?

Geografisk polarisering och social sam­ manhållning i dagens Sverige”. Forskare vid universitetet får vidare sju projektbidrag och ett stöd till forskningsinfrastruktur.

STOCKHOLMSPRISET i kriminologi är värl­ dens största och mest prestigefyllda pris inom området kriminologi. År 2019 går utmärkel­ sen till Schweiz tidigare förbundspresident Ruth Dreifuss och den amerikanska profes­ sorn Peter Reuter för deras pionjärarbete som på ett väsentligt sätt förbättrat behandlingen av narkotikamissbruk. Priset delas ut i Stock­ holms stadshus i juni 2019.

Miljöjurist får Palmeprofessur VETENSKAPRÅDET har beslutat att tilldela Jason J. Czarnezki, professor i miljörätt vid Pace University i USA, Olof Palmes gästprofessur för år 2020. Under sin tid vid Stockholms universitet kommer han att vara verksam vid Juridiska institutionen. Olof Palme-­professuren inrättades 1987 av Sveriges riksdag till minne av Olof Palme och tilldelas en internationellt framstående forskare med inriktning mot områden av betydelse för freden i vid bemärkelse.

Fem stora anslag från Wallenbergstiftelse KNUT OCH ALICE WALLENBERGS stiftelse har beslutat om anslag till 22 forsknings­ projekt av hög vetenskaplig potential. Fem forskare vid Stockholms universitet har beviljats medel för femåriga projekt om sammantaget nästan 164 miljoner kronor.

Dessa är: –A lexey Amunts, Institutionen för biokemi och biofysik – Henrik Cederquist, Fysikum –U lrich Häussermann, Institutionen för material- och miljökemi – Hiranya Peiris, Fysikum/Oskar Klein Centre – Kálmán Szabó, Institutionen för ­organisk kemi

ANJA KRAUS, har anställts som professor vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

JUKKA TÖRRÖNEN, professor vid I­ nstitutionen för folkhälsovetenskap, tilldelas årets drogforskarpris av Central­ förbundet för alkohol- och narkotika­ upplysning, CAN. GUSTAF HUGELIUS, universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi, lyfts av Nature som en av “Nature Index 2018 Rising Stars”.

VANESSA BARKER, har befordrats till professor i sociologi.

CHARLOTTA SEILER BRYLLA, har ­befordrats till professor i tyska.

MADELEINE MODIN, vid Institutionen för kultur och estetik belönas av Kungl.

Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur med ett pris ur Torsten Janckes minnesfond för sin doktorsavhandling inom musikvetenskap.

MICHAEL ODELIUS, har befordrats till professor i teoretisk kemisk fysik.

FRIDA BECKMAN, har befordrats till professor i litteraturvetenskap vid Institu­ tionen för kultur och estetik.

ANNA MALIN KARLSSON, blir ny pre­ fekt vid Institutionen för svenska och fler­språkighet.

Läs mer på su.se/medarbetare

Första ERC Synergy Grant till Sverige FOTO NORDITA

Alexander Balatsky

Gör din röst hörd! Skriv ett inlägg till Universitetsnytt, per.larsson@su.se

FÖR FÖRSTA GÅNGEN har ett forsknings­ projekt med svenska deltagare beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestige­ fyllda bidrag, ERC Synergy Grant. Det handlar om 13,9 miljoner euro, ungefär 140 miljoner kronor, varav en del går till Alexander Balatsky, professor vid Nordita, ett forskningsinstitut finansierat av bland andra Stockholms universitet och KTH. I projektet ingår också tre forskare från Schweiz.

Alexander Balatsky deltar i ett projekt som har som mål att finna nya typer av material.

Dessa karaktäriseras av exotiska typer av dold ”ordning” som kommer från resonanser och kvantmekanisk sammanflätning.

30

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

IN ENGLISH PHOTOS CLÉMENT MORIN, LINDA NILSSON, BJÖRN DALIN, INGMARIE ANDERSSON SU.SE/ENGLISH/NEWS

REDAKTION@SU.SE

The new strategies: Where we are and where we want to be

What is most important to the University for the next four years?

What characterises and defines us – in relation to other universities and to the outside world?

Stockholm University’s strategies for 2019–2022 are a declaration of intent from the management team and a general description of the University’s direction.

THE WORK on updating the current strategies for a new four-year period has been in progress all throughout 2018. The management team has continuously run the texts by the Interdisciplinary Council and the University Board. The strategies were adopted by the Board on 3 December.

Stockholm University has announced s­ pecial funding for collaborations with the University of Tokyo. This spring, eight ­researchers from the University received grants in the first call for proposals. A second call for proposals has now been made, with ­applications due on 5 October.

The strategies do not contain any major changes in direction, but world events have had a significant impact on higher education in all of Europe in recent years. We have seen this in an increased interest throughout society in 2018, for example in Almedalen, in discussing principles and core values, not least the importance of protecting academic freedom. The conversations and discussions that have taken place at the University in the context of the international project Living Values are also a reflection of the fact that these issues are perceived to be highly ­relevant at the moment. In addition to the

Construction started on new arena for art and science At the end of September, ground was broken for Accelerator. An arena for art, science and social issues that will serve as a meeting place for academia and the general public is now being built near the metro station.

“ACCELERATOR should be a dynamic meeting place at the intersection between art and science for students, researchers and anyone else who is interested,” says Astrid Söderbergh Widding, President of Stock­ holm University.

“The premises that are now being totally renovated will be a valuable addition to the University’s meeting and teaching rooms.

The location is well suited to attract students, employees and the general public to seminars,

exhibitions and a café, where art exhibitions constitute the basis of the activities,” says Eino Örnfeldt, Stockholm University’s Director of Administration.

The renovation and extension is trans­ forming the former laboratory environment from the 1930s into a meeting place with the ambition to spark new research questions, inspire new ways of learning and contribute to new perspectives on social issues.

“Accelerator will hold exhibitions with contemporary artists from all over the world who are dealing with current social issues.

Here, researchers will come in direct contact with the art and the artists – the public will be able to hear the thoughts that emerge in these exciting meetings,” says Richard Julin, Artistic Director of Accelerator.

The public areas with exhibition halls and a café will be ready by autumn 2019.

President’s letter to all employees, which ­invited individual responses, many depart­ ments and administrative units have had discussions among their staff that have sub­ sequently been brought to the management team via the deputy vice presidents.

One concrete outcome is that the so-called institutional core values have been updated (after this publication went in press). They can be found in the strategies, together with the fundamental academic core values: autonomy, academic freedom, equity and integrity.

The strategies summarise both where the University is and where the management team wants to go. The strategic priorities are complemented by a two-year action plan describing how to achieve the goals.

An important introductory statement is that strategic work belongs not only at the management level, but also at the scientific area, faculty and department levels, all together with operational support.

The overarching strategies will be followed by strategies at the scientific area level. The current strategies for Science are in effect during the period 2017–2022, while Human Science is drafting new ones for the upcoming four-year period 2019–2022.

The strategies will initially be communicated in digital form, but will also be available in print through a print on demand offer, then at the department/equivalent’s expense.

Then, from 2019 onwards, the strategies should serve as a starting point for operational planning at the University, based on the varying forms it has at different levels and organisational units.

Magnus Huss, Akademiska Hus, President Astrid Söderbergh Widding and Richard Julin, Accelerator, break ground.

31

UNIVERSITETSNYTT NR 5 2018

Stress Research Institute to be integrated into the Department of Psychology THE UNIVERSITY BOARD decided in September that the Stress Research Institute (SFI) will become a part of the Department of Psychology from 1 January 2020. The Institute will retain its name and become an institute within the Department of Psychology under the same model as the Institute for Applied Behavioural Sciences and the Psychothe­ rapy Clinic, i.e. operations will be led by a board and a director.

Moreover, the Institute will continue to have its own administrative staff in the same way as today. The research staff at SFI will become a part of the existing unit structure at the Department of Psychology, which means

they will be a large and broad intellectual addition to the Department.

Through the integration, SFI will also become a part of the teaching organisation at the Department of Psychology.

Academic freedom in focus during the University’s ceremony THE INAUGURATION and con­ ferment ceremony is Stockholm University’s largest ceremonial occasion and it takes place in the Stockholm City Hall the last Friday in September every year.

The ceremony 2018 gathered around a thousand invited guests, and many speakers raised the issue of academic free­ dom and autonomy. This year City Hall there were 149 new doctors who participated. In addition, eleven jubilee doctors celebrated their 50th anniversary, and 23 new professors were installed.

During the ceremony nine new honorary doctorates were conferred. Two of them were Stina Ekblad, actress, and Lena ten Hoopen, author and journalist. The Pedagogical Prize was given to Robert Daniels, Department of Biochemistry and Biophysics, Nils Larsson, Department of Language Education, Iñaki Rodriguez Longarela, Stockholm Business School, and Emma Wikberg, Department of Physics. The Stockholm University Gold Medal was awarded to three persons: the late Ishak Alaton, Ishak Bey, Agneta Bladh and Göran Scharmer.

2019 winners of the Stockholm Prize in Criminology THE STOCKHOLM Prize in Criminology is the world’s most prestigious award in the field of criminology. The 2019 Stockholm Prize in Criminology lauds Ruth Dreifuss (Switzerland) and Peter Reuter (USA) for their breakthroughs in evidence and policy development on drug abuse.

The international jury for the Stock­ holm Prize in Criminology ­Foundation has selected an unprecedented ­combination of winners for the 2019 Prize. Recognizing both an elected official and a policy scholar, the jury lauded them for shaping clearer choices about drug abuse. The Prize, which will be presented in Stockholm next June 11th, is awarded for their work as champions of creating better evidence, including field tests, of the effects of drug policy innovations on crime and harm.

Sweden tops English Proficiency Index SWEDEN TOPS the newly released English Proficiency Index (EPI), regaining the top spot from the Netherlands. Sweden has previously held the number one spot in 2012, 2013 as well as 2015. The index is released yearly by global language training company Education First (EF).

In the city ranking, Stockholm comes in at second place, scoring right behind Amsterdam. This year, the index was compiled with data from 1,3 million test takers, a 30 percent increase over last year. In Sweden, 3,600 participated in the test.

Programme on knowledge resistance awarded SEK 50.4 million

“Ask our alumni” has been launched THIS AUTUMN, a new version of “Ask our alumni” was launched on Stockholm University’s website. The aim is to highlight the University’s international master’s alumni, use their experiences to communicate with prospective international students and continue to nurture our relationships with those who have studied at Stock­ holm University.

This year’s alumni represent 14 different master’s programmes and come from the USA, Japan, Finland, the Netherlands, China, India, Uganda, Colombia, Brazil, Ecuador, Nigeria, Iceland and Canada. The webpage has video recordings in which the alumni talk about their experiences of the master’s programmes at ­Stockholm University, and in an adjacent field, prospective students and others can ask questions about, for example, studies and life in Sweden.

Read more: su.se/ouralumni

ÅSA WIKFORSS, professor of philosophy at the Department of Philosophy is awarded SEK 50.4 million for the programme “Knowledge Resistance: Causes, Consequences and Cures”.

The main objective of this interdisciplinary pro­ gramme is to investigate the nature and causes of Åsa Wikforss and Bo Malmberg knowledge resistance.

Researchers within philosophy, psychology, political science and media and communication research are participating in the programme. The head of the programme is Åsa Wikforss from the Department of Philosophy at Stockholm University.

In total, ten researchers at Stockholm University received funds from Riksbankens Jubileumsfond, amounting to SEK 125.9 million. For example, the programme “The Neighbourhood Revisited: Spatial polarization and social cohesion in contemporary Sweden”, lead by Bo Malmberg at the Department of Human Geography, received SEK 40.2 million.

Universitetsnytt Stockholms universitet 106 91 Stockholm

Posttidning B

Krönika

FOTO NIKLAS BJÖRLING

Bengt Novén Elisabeth Wåghäll Nivre Bengt Novén, professor i franska och tidigare dekanus för Humanistiska fakulteten, och Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, dekanus för Humanistiska fakulteten och vicerektor, har tagit initiativ till jubileums­ firandet under nästa år. Aktiviteterna kommer huvud­sakligen att äga rum hösten 2019.

Humanistiska fakulteten 100 år Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet konstituerades den 17 december 1919. Nästa år ska så fakultetens 100-års­ jubileum firas med en rad aktiviteter förlagda såväl till campus Frescati som till Stockholms stad: intra- resp. extramuros. Den dubbla lokaliseringen är viktig. Genom att arrangera jubileumsfirandet till lokaler utanför campus, med aktiviteter uppdelade i tre områden: kultur, estetik och språk, vill vi understryka humanioras viktiga ställning i samhället och centrala betydelse för vår samtid. Med jubileumsfirandet vid lärosätet markerar vi fakultetens starka förankring i akademisk tradition. Humanistiska fakulteten inhyser ju discipliner, kunskaper och färdigheter som samtliga nyinskrivna studenter vid de första universiteten i Europa skulle arbeta med, nämligen språk: grammatik-, läs- och talövningar utifrån texter från antika romersk-grekiska förebilder. Dessa språk­ studier omfattade även människan och hennes tänkande.

Vad har hänt vid Humanistiska fakulteten i Stockholm sedan 1919? Väldigt mycket så klart. Den svenska riksdagens beslut om nya universitetsstadgar 1964 gjorde det möjligt att skapa en samhällsvetenskaplig fakultet, vilket skedde samma år genom delning av Humanistiska fakulteten. Den debatt som i Sverige alltjämt pågår kring humaniora – dess nytta, värde, arbets­ marknadsanknytning, marginalisering, utanförskap och ”kris” – behöver förstås mot bakgrund av denna omorganisation som har skapat nya ämnesgränser och trots de nära släktbanden ställt humaniora och samhälls­ vetenskap emot varandra.

Debatten kring humaniora förs även i internationella sammanhang i böcker och artiklar, föreläsningar, panelbord, bloggar, inlägg och diskussioner på sociala medier.

I den svenska och internationella debatten har många försvarstal lyckats formulera viktiga klargöranden kring humanioras relevans.

Men kritiska röster från de egna leden har också ifrågasatt humaniora-debatten. Man har påpekat att humaniora är mycket svårt att definiera. Vissa ämnen vid Humanistiska fakulteten, till exempel historia och mediaoch kommunikationsvetenskap, har väsentlig anknytning till samhällsvetenskaperna;

Nästa nummer kommer ut 22 februari. Manusstopp 30 januari.

Precis som förr – men nu mer än någonsin – finns det uppgifter för en humanistisk fakultet. andra, såsom lingvistik och arkeologi, är befryndade med naturvetenskaplig metodik.

Vidare visar kritikerna att debatten om ”humaniora” ofta drivs med en betydelse­ glidning som medför att man egentligen med denna term syftar mer vagt på allmängiltiga begrepp som ”kritiskt tänkande”, ”frihet”, ”högre utbildning” eller ”universitet”.

Vi menar att man behöver distansera sig från begrepp som kris, undantag och utan­ förskap och istället seriöst fokusera på frågan om humanioras nytta. Vad kan humaniora göra? Samhällsrelevansen är avgörande och enligt oss en tydlig del av alla ämnen vid vår humanistiska fakultet. Varje humanistiskt ämne behöver motverka isolering och utanförskap genom att artikulera den sam­ hällsrelevans som det faktiskt har. Att hävda, som ibland gjorts, att nyttan med humaniora är att den inte har någon nytta, är varken djupsinnigt eller hållbart utan helt felaktigt.

Inom akademien finns en tendens att specia­ lisering skapar splittring och detaljkunskap utan överblick och sammanhang. Humaniora kan bidra med en plattform för tvärveten­ skapliga samarbeten med det mänskliga som gemensam nämnare. Interdisciplinär forskning behövs för att möta lokala och globala samhällsutmaningar, som idag är centrala för mänskligheten: hälsa, energioch matförsörjning, tillgång till rent vatten, migration, religion och identitet, teknik- och medieutveckling, säkerhet, miljö.

Precis som förr – men nu mer än ­någonsin – finns det uppgifter för en humanistisk fakultet.

BENGT NOVÉN OCH ELISABETH WÅGHÄLL NIVRE