Bedrägerier, sårbarhet i ny teknik och polisens effektivitet fokus på Framtidsdagen 2013 Den 19 november arrangerades för femte året i rad Framtidsdagen, som samlar beslutsfattare och andra viktiga aktörer inom säkerhetsområdet. Som arrangörer för Framtidsdagen står SSF Stöldskyddsförenigen och SBSC (Svensk brand- och säkerhetscertifiering) och dagen genomfördes under ledning av journalisten K-G Bergström.Temat var ”Jakten på ett säkert och tryggt samhälle–vad är priset och är vi beredda att betala det?” och syftet att olika aktörer skulle presentera sin bild av aktuella utmaningar för att nå ett tryggare samhälle.
”Bankernas utmaning är pedagogisk”
Bankföreningens säkerhetskommitté representerades av Jan Persson från SEB som beskrev brottsutvecklingen inom branschen som gått från bankrån till nätbedrägerier. Branschen har genom ny teknik brutit olika brottstrender, t ex genom införandet av chip, infärgning av sedlar och kontantlösa kontor. Dagens metoder, såsom mobilt bank-id etc. innebär att kort, inloggningsuppgifter och andra uppgifter kopplade till de digitala lösningarna är de som måste skyddas. Nätattackerna sker i dag i olika former. Dels rena phishingmail där inloggningsuppgifter efterfrågas, dels genom skadlig kod och trojaner. Brottslingarna är välorganiserade, gränsöverskridande och duktiga. Dessutom har de många gånger stora resurser till sitt förfogande. Man arbetar också med att värva insiders och placera ut personal t ex inom banker och finansiella institut. Säkerhetsarbetet är en kapplöpning mot klockan idag och fokus ligger på bedrägerier. Utvecklingen mot mobila digitala lösningar varken kan eller är önskvärd att stoppa, men kräver att banker och säkerhetsbranschen utvecklar lösningar som ger tillräckliga säkerhetsnivåer. Jan Persson betonar också vikten av att hitta en balans mellan användarvänlighet/enkelhet och säkerhet. Branschen står nu inför en stor pedagogisk utmaning i att informera och utveckla säkerhetsmedvetandet hos kunderna. De nya tekniska möjligheterna och det faktum att var och en mer och mer är sin egen bankman medför höga krav på säkerhetstänkande hos varje enskild användare och en medvetenhet om det egna ansvaret i hanterandet av utrustning och inloggningsuppgifter.
Högre straff och mer egenansvar från näringslivet för att minska bedrägerier Johan Pehrson (fp), gruppledare i Folkpartiet och ledamot av justitieutskottet talade om hur man genom straffskärpningar kan göra livet svårare för de kriminella men också om vikten av att arbeta förebyggande när det till exempel gäller rekrytering av ungdomar. Tidiga tydliga insatser mot unga kriminella är prioriterat liksom att flytta unga från utsatta miljöer samt att förebygga/minska miljöer där nyrekrytering sker till kriminella grupper. Johan Pehrson menade att de insatser som gjorts inom socialtjänst, skola och polis har varit framgångsrika för att stävja brottsligheten bland unga och att färre ungdomar begår brott idag än tidigare. Även hårdare straff för t ex bostadsinbrott och bedrägerier samt skärpt syn på upprepad brottslighet och mindre straffrabatter är åtgärder för att påverka brottsut-
vecklingen i positiv riktning. Det Europeiska perspektivet och samarbetet är ocksåviktigt liksom en ökad överstatlighet och nära polisiärt samarbete inom rättsområdet avseende ligor, bedrägeriet etc. Ett större ansvar bör även läggas på näringslivet och de företag som genom sina affärsmodeller och i vissa fall slarv med ID-kontroller öppnar möjligheter till bedrägerier. Frågan är om det är skattebetalarna eller dessa företag som ska stå för de kostnader som bedrägerierna orsakar såväl den enskilde som samhället. Polisens effektivitet och förmåga att lagföra är bristfällig – i övrigt står sig Sverige bra som rättstat i jämförelse med andra, menar Johan Pehrson.
Samverkan nödvändig för att stoppa den organiserade brottsligheten Mats Galvenius, v vd på Svensk försäkring och vd på Larmtjänst, representerade Svensk försäkring under Framtidsdagen. Han betonade vikten av samverkan för att komma åt bedrägerier och organiserad brottslighet. Det krävs ett bättre samarbete mellan privata aktörer och det offentliga och också ett förbättrat informationsutbyte för att nå effektivitet. Organiserad brottslighet försöker skapa ekonomisk vinning t ex genom stöld av premiumbilar, metallstölder, båtstölder, transportstölder etc. Bedrägerihärvorna är en annan typ av organiserad brottslighet där det även finns ett organiserat inslag av försäkringsbedrägerier. Försäkringsbranschen kan agera genom att identifiera trender, samla in information och komma med lösningsförslag och underlag som rättsväsendet kan reagera på. Ett exempel på ett sådant agerande som givit positiv respons och effekt är inom området lyxbilsstölder. För att nå framgång behövs ett fastare grepp om hur man arbetar strukturerat och långsiktigt mot försäkringsbedrägerier och att ha ett tydligt budskap gentemot allmänhet, politiker och brottslingar.Vidare att öka samverkan mellan privat och offentlig sektor och öppna för löpande dialog mellan näringsliv, polis och andra myndigheter samt att ha ett öppnare informationsutbyte. Idag är det lätt för den organiserade brottsligheten att få tag på information men svårt för myndigheter och näringsliv att få tillgång till uppgifter för att kunna motverka kriminaliteten. Här måste man finna former och ställa sig frågan om vilken öppenhet det egentligen är som ska begränsas. Idag är det väldigt lätt för bedragarna att få tag på personuppgifter etc. Id-kapningar är ett område där det är viktigt att definiera vad branschen ska göra. Polisen arbetar föredömligt med tillgänglighet, rådgivning och återkoppling. Kreditupplysningsföretagen däremot vill inte spärra personer förrän bedrägeriet är påbörjat trots polisanmälan och stor risk för brott. Mats Galvenius menar att detta ger märkliga signaler. Dels till de kriminella – det är bara att fortsätta, dels till den drabbade – du är maktlös och också gentemot polisen.
Multidisciplinära arbetssätt för att komma åt organiserad brottslighet Henrik Malmquist, chef för Rikskriminalen, bekräftar att polisen inte kan lösa problemet med den organiserade brottsligheten utan samverkan och multidisciplinära arbetssätt. Polisorganisationen behöver utveckla kompetensen inom IT-området i och med att bedrägerierna går hand i hand med IT-utvecklingen. Henrik Malmquist menar att allmänheten inte känner sig utsatta för den organiserade brottsligheten, men att den utsätter samhället för stora påfrestningar där såväl myndigheter som näringsliv utnyttjas. Rikskriminalen har sedan flera år tillbaka arbetat på bred front tillsammans med andra myndigheter för att komma åt den organiserade brottslighetens företrädare från flera håll samtidigt. Kärnfrågan är hur man ska komma åt att ta tillbaka bytet parallellt med att verkställa de straffrättsliga påföljderna.
Samverkan med näringslivet är viktig men begränsas av att det inte fungerar att byta personrelaterade uppgifter. Här bör politikerna verka för att skapa plattformar för ett sådant informationsutbyte. Rikskriminalpolisen samverkar med Interpol, Europol, Schengen och genom nordiskt polissamarbete. Man har gjort satsningar mot seriebrottsligheten, penningtvätt och den grova organiserade brottsligheten genom att 10 myndigheter arbetar tillsammans och man bygger upp ärenden runt de värsta enskilda utövarna. 200 poliser finns avdelade i aktionsgrupper för dessa ärenden. Metoden går ut på att angripa de grövsta först från olika utgångspunkter samtidigt. Samarbetet är mycket kraftfullt och framgångsfaktorn är just samverkan. Som exempel nämns arbetet mot Södertäljenätverket som är en effekt av myndighetssamverkan. Polisen söker strukturerad samverkan och uppmanar kommunerna att vara öppna med information. Idag finns ett stort mörkertal här. Det finns insiders inom såväl kommuner som inom näringslivet och det är mycket viktigt att även polisen nås av information om dessa för att få en bättre helhetsbild. Kontaktytorna gentemot näringslivet kan bli bättre genom mer strukturer och information på individnivå. Här måste arbetet konkretiseras för att bli effektivt. Henrik Malmquist talade också om den nya organisationen där 21 polismyndigheter ska bli en den första januari 2015. Omorganisationen skapar bättre förutsättningar för att styra och leda arbetet och bedöms ge en bättre samverkan på bland annat kommunal nivå. Den nya organisationen bryter ner arbetet på individ- och lokalnivå utifrån utgångspunkten att alla brott är lokalt begångna någonstans. Avseende kritiken mot polisens låga uppklarningsprocent på framförallt bostadsinbrott menar Henrik Malmquist att Sverige inte är sämre på uppklarning av bostadsbrott än andra länder i Europa, men att man kan förvänta sig mer. På frågan om ifall arbetet med den organiserade brottsligheten gått ut över vardagsbrotten är svaret ja, i det korta perspektivet. Men kunskapen och erfarenheterna från det arbetet kan överföras till andra brottstyper. ”Är det uppkopplat kan det hackas” Per Hellqvist, IT-säkerhetsexpert som representerade Swesec under Framtidsdagen visade på den sårbarhet som den tekniska utvecklingen genererar. Fler och fler funktioner, system och apparater i vårt samhälle kopplas upp mot internet. Men, internet är inte säkert. Är något uppkopplat så kan det hackas och här finns ett stort behov av säkerhetslösningar för att förhindra större och mindre attacker mot allt från kritisk infrastruktur till lås i privat- och offentlig miljö. Säkerhetsbranschens utmaningar är att se över och kompetensutveckla dem som installerar t ex cctv-system och smarta lås och även dem som designar och implementerar dem. Det är såväl billigt som smidigt att ha digitala och uppkopplade lösningar, men det ställer krav på leverantörerna och även på beställarna/kunderna som också måste bli bättre på att i sin tur ställa höga krav på säkerheten isystemet och på den som levererar.
Sociala insatsgrupper minskar brottsligheten bland unga
Greta Berg, från Sveriges Kommuner & Landsting, talade om kommunernas och polisens arbete för att förhindra rekrytering av unga till den kriminella världen. Samverkan mellan polis och kommun sker i samtliga av Sveriges kommuner, ibland också med bekämpning av den organiserade brottsligheten. Ett viktigt fokusområde är att stävja tillväxten bland grovt kriminella ungdomar som är på väg att etablera en kriminell livsstil. Dessa är kända av polisen, ofta placerade på olika familjehem och såväl skolan som socialtjänsten känner till problematiken av olika skäl. En försvårande omständighet för samverkan mellan kommun, polis, skola och socialtjänst är att dessa inte kan samverka på individnivå om inte individen ger sitt samtycke. Detta har varit fokus för de sociala insatsgrupper som har testats i 12 kommuner de senaste två åren. De sociala insatsgrupperna drivs av socialtjänsten och har givit ett positivt resultat trots att det inte syns så mycket i brottsstatistiken.
Fler och fler av de ungdomar som deltar begår dock färre brott. Bedömningen är att detta arbetssätt är en nyckel till att stävja rekryteringsbasen för de kriminella nätverken. Framöver ser man möjligheten att involvera även andra organisationer, t ex idrottsföreningar i arbetet.Ytterligare ett 30-tal kommuner startar motsvarande projekt inom kort. En viktig parameter i arbetet är att få ungdomarna att klara skolan, varför skolans medverkan är mycket viktig samt miljön som berörd ungdom befinner sig i i övrigt. Projekten har kunnat genomföras utan att extra ekonomiska resurser tillsatts.
Säkerhetsbranschen öppna för att ta över polisens icke kärnverksamhet Per Edsmar, från branschorganisationen Säkerhetsbranschen, lyfte frågan om varför man inte outsourcar polisens icke kärnverksamhet till den privata säkerhetsmarknaden. Han menar att man bortser för mycket från privat säkerhetsindustri när man talar om samverkan. Detta bör upp på agendan som en möjlighet för att bidra till de resultat polisen på egen hand inte kan nå idag. Polisens uppklarningsprocent har legat på 16-18% de senaste tio åren. Trots fler poliser sjunker uppklarningsprocenten. Detta kan påverka människors och näringslivets intresse att etablera sig i särskilt utsatta områden. Säkerhetsbranschen förordar att de rättsvårdande myndigheterna ska fokusera på förebyggande, ingripande och uppklarande av brott och föreslår fördjupad samverkan med privata säkerhetsindustrin som bör ges ökat förtroende att sköta arbetsuppgifter i stöd- och kringprocesser för att skapa förutsättningar för detta. Inom säkerhetsbranschen finns väktare, ordningsvakter, tekniker, skyddsvakter, larmoperatörer som genom förebyggande-, övervakande-, utryckande- och brottsuppklarande verksamhet skulle kunna frigöra tiotusentals timmar för rättsvårdande myndigheter. Ett exempel där samarbete kunde fördjupas är kommunalt säkerhetsarbete – ordningshållning i samverkan med kommunerna, men detta hindras idag delvis av lagrummet. Utbildning krävs i vissa fall för att överta dessa uppgifter, men trots det bedömer Per Edsmar att kostnaden för insatserna skulle minska, närvaron öka och leda till minskad brottslighet.
Sedelbytet skapar risker i handeln
Per Geijer, Svensk Handel inledde med att kommentera problematiken med idkapningar och bedrägerier och konstaterade att det är handeln som idag står för den stora förlusten för detta. Man har därför upprättat en spärrlista för e-handel med personnummer som ett led i att minska möjligheterna till brott. De åtgärder som i övrigt föreslås på området är att skapa bättre system för hantering av personinformation, till exempel personnummer, och sätten att identifiera sig. Per Geijer talade också om att handeln nu står inför en stor utmaning i samband med de sedelutbyten som ska ske och som omfattar alla sedlar och mynt under en period fram till 2017. I svensk handel motsvarar kontanter ca 30 % av alla transaktioner. Sedel- och myntutbytet omfattar totalt 100 miljarder kronor, varav 60 % inte är lokaliserade. Delar av dessa finns i kriminella kretsar och ett av syftena med sedelbytet är att tvinga upp de svarta pengarna. I och med att bankerna har ett helt annat regelverk än handeln, som inte gör kontroller vid lika låga belopp, kommer mycket av penningtvätten ske i handeln. Svensk handel är kritisk till att ingen tar ett övergripande ansvar för penninghanteringen i landet utan att detta lämnas till marknaden, där det idag är för få aktörer.
Glappet mellan polis och bevakningsbransch drabbar handeln
Patrik Lundgren, Handelns säkerhetsgrupp, HSG, betonade vikten av ett utökat samarbete mellan olika aktörer för att möta brottsligheten som drabbar handeln. Enligt Handelns utredningsinstitut, HUI, uppgår värdet av brott som genomförs i handeln av externa gärningsmän till 4,4 miljarder. I handeln anmäls över 60 000 butiksstölder, men uppskattningsvis polisanmäls bara 2/3 vilket innebär att mörkertalet är stort. Brotten är grövre i handeln idag och en del av rekrytering till tyngre kriminalitet sker genom uppdrag inom handeln, exempelvis mer omfattande jackstölder. Tillgreppen är också brutalare och mer organiserade idag än tidigare. Polisen är ansvarig för att utreda mängdbrotten och leder förundersökningar även gällande stölder i butik men här skulle man kunna nå långt bättre resultat genom samverkan med andra aktörer och även avseende förebyggande insatser, menar Patrik Lundgren. Det är relativt lätt att gripa tjuvar i butik, men ligor och organisationer som gör snabba tillslag är svårare att gripa eftersom väktarna enbart kan ingripa direkt på plats. Polisen har begränsat med resurser och här ser man från HSG möjligheter till samarbeten och ökat utbyte av strukturerad information och samordnade insatser där polisen skulle kunna styra arbetet över andra aktörer. Handeln investerar 2,3 miljarder för att trygga handeln för personal och kunder. Det sker bl.a. genom investering i kameror, väktare, butikskontrollanter och värdetransporter. Patrik Lundgren betonar att man inom den ekonomiska ramen skulle kunna få ett bättre och närmare samarbete där polisen ansvarar för insatser som genomförs av polis, bevakningsföretag och företrädare för handeln tillsammans.
Fler poliser viktigt, men det räcker inte - metoder och befogenheter måste utvecklas
Morgan Johansson (s), ordförande i justitieutskottet, talade om polisens effektivitet och konstaterade att trots resurstillskott och 4000 nya poliser ligger uppklarningen på samma nivå som tidigare, runt 16-18%. Försöket att möta ökad brottslighet med stora resurstillskott till rättsväsendet är därmed ett misslyckande, menar han. Lärdomen är att även om mer resurser och fler poliser har varit nödvändigt, så räcker det inte. Man måste också utveckla rättsväsendets metoder och befogenheter för att nå framgång. Till skillnad från Moderaterna som förordar generellt skärpta straff för att avskräcka från brott, så tycker Socialdemokraterna att det är viktigare att öka upptäcktsrisken. Det är mer avskräckande än högre straff. Det spelar ingen roll hur höga straff man har, om man inte fångar några bovar. Polisen bör satsa på utveckling av metod, organisation och löpande utvärdering. Omorganisering till en myndighet, utveckling av polisutbildningen till högskolenivå, återkommande vidareutbildningsinsatser och verktyg för bland annat signalspaning och telefonavlyssning bedöms vara viktiga steg att ta för att nå ökad effektivitet. För ett utökat fokus på kärnverksamheten och effektiviteten bör civilanställda i högre grad hantera de administrativa uppgifterna. Morgan Johansson talade också om vikten att göra insatser mot införseln av illegala vapen, få tillgång till telefonavlyssning vid misstanke om grova vapenbrott, utveckla möjligheten till att arbeta med kronvittnen för att komma åt den organiserade kriminaliteten. Dessutom måste samhället bli bättre på att förebygga och förhindra nyrekrytering till de kriminella gängen. Hög arbetslöshet innebär fler unga som saknar framtidsutsikter och dessa är intressanta för de kriminella gängen att närma sig. Fokus inom rättsväsendet ska ligga på att bekämpa såväl brotten som brottens orsaker.
I den efterföljande debatten i deltog förutom ovanstående talare också Erik Wennerström, Generaldirektör på Brå. Han menade att uppklarningsprocenten är ett trubbigt instrument och snarare ett mått på ett byråkratiskt flöde. Sedan är det inte lätt att mäta polisens effektivitet. Ett exempel på det är polisens arbete mot grov organiserad brottslighet, som i statistiken ger ”få pinnar” men som sannolikt ger hög positiv effekt ur ett samhällsperspektiv. I debatten kom fokus att hamna på polisens effektivitet, näringslivets eget ansvar för att säkra sina verksamheter, behovet och vinsten av att fler aktörer kan samverka med polisen både avseende information och som underleverantörer av icke kärnverksamhet.Vidare fick politikerna med sig frågan om vem som egentligen ska ta helhetsansvaret för de pengar som cirkulerar i samhället, hur man kan öka möjligheterna för ökad samverkan mellan polis och andra aktörer samt hur man ska kunna säkra samhället mot bakgrund av den nya tekniken och dess sårbarhet.