Studentbladet Vårnummer 2019 by Studentbladet

TEMA: framtid v å r e n

2 0 1 9

Årgång: 108

STUDENTBLADET

INNEHÅLL

s.3

S T B L – 2 0 1 9

s.30

LEDARE: VI ÄR RADIKALA OPTIMISTER

TEMA: UNGA LEDER DEN GRÖNA KAMPEN

s.4

KOLUMN: UNGA DÖDAR MEDIERNA

s.7

KOLUMN: ORDFÖRANDE HAR ORDET ROCK-N-ROLL

s.8

REPORTAGE: SPEX ÄR: SPEKTAKEL OCH TEATER

s.38

TIPS: MIN LILLA GRÖNA

s.40

TIPS: KLIMATSMART MAT

s.42

s.13

TEMA: MÄN KAN ÄNNU INTE VÅLDTAS

KOLUMN: NYTTAN MED KÅRMEDLEMSSKAP

s.46

s.14

REPORTAGE: ODE – FRAMTIDENS BIBLIOTEK ÄR TEKNOLOGISKA PARADIS

s.18

REPORTAGE: RÖDHUVANS TUNNELRIKE

s.24

ESSÄ: VARFÖR ÄR INTERNET SÅ TRÅKIGT?

STUDENTBLADET

s.36

TEMA: KLIMATSTREJKA SOM EN STUDERANDE

våren 2019

TEMA: NUTIDA POJKAR FÅR EN ANNAN UPPFOSTRAN

s.48

TIPS: ÅRHUNDRADETS BOKKLUBB

s.50

REPORTAGE: FEMINISTER LEVER UTANFÖR DEN HETERONORMATIVA VÄRLDEN

FRAMTID

"ALLTING FINNS PÅ INTERNET. MERA INNEHÅLL ÄN DET GÅR ATT FÖRESTÄLLA SIG. MERA ÄN NÅGONSIN. ÄNDÅ VET JAG INTE VAD JAG SKA GÖRA ANNAT ÄN ATT TANKLÖST ÖPPNA OCH STÄNGA ETT TIOTAL APPAR, SCROLLA IGENOM FACEBOOK, TWITTER OCH INSTAGRAM FÖR DAGENS N:TE GÅNG I HOPP OM ATT NÅGON SKULLE HA POSTAT NÅGOT JAG INTE ÄNNU SETT." ELIS_KARELL VARFÖR ÄR INTERNET SÅ TRÅKIGT? S. 24

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING Årgång 108

EBBA_HÅKANS_CHEFREDAKTÖR_FÖR_STUDENTBLADET

ISSN 0356–7265

Ebba har studerat Statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa.

UPPLAGA 5500. Redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material. Studentbladet är

S T B L – 2 0 1 9

”I framtiden hoppas jag att det ännu ska finnas choklad och rökig whisky – och fred på jorden.”

redaktionellt obunden SSI och representerar inte nödvändigtvis dess medlemskorporationers officiella ståndpunkter. REDAKTION Tredje linjen 31 00530 Helsingfors CHEFREDAKTÖR

ELIS_KARELL_REDAKTÖR_FÖR_STUDENTBLADET

Elis studerar journalistik vid Soc&kom.

Ebba Håkans 0414309125 chefred@stbl.fi

”I framtiden hoppas jag att man skulle sluta tala om kampen mot klimatförändringen som uppoffringar och åtstramning, och istället se den som en möjlighet för ett friare och mera njutningfullt samhälle.”

REDAKTÖR

Elis Karell 0505675321 red@stbl.fi GRAFISK FORMGIVARE Johanna Bruun johannabruun.com ANNONSERA stbl.fI/annonsera UTGIVARE

JOHANNA_BRUUN_GRAFIKER

Svenska Studerandes

Johanna har studerat konstvetenskap i Åbo och grafisk design i Lahtis. Just nu jobbar hon med att populärisera vetenskap i videoformat.

Intresseförening Tredje linjen 31 00530 Helsingfors SSI:s ORDFÖRANDE Alexandra Bruncrona ordforande@stbl.fi

”I framtiden hoppas jag på ett klimatoch människovänligare samhälle.”

OMSLAGSILLUSTRATION Edith Hammar edithhammar.com RUBRIKFONT ”Kraft” av Jacob Wise jacobwise.co.uk

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

REDAKTIONEN

INTRO

LEDARE

Vi är radikala optimister

Varje tidsperiod präglas av en kamp. Och varje kamp präglas av sina frihetskämpar. Vårens nummer av Studentbladet lyfter därför fram några av vår tids stora och små frontfigurer, som kämpar för vår och jordens rätt att existera. Vad som är unikt för vår tids kamp är frontfigurernas ringa ålder. Ta Greta Thunberg till exempel. Endast femton år gammal tog hon sin skolväska och satte sig framför Sveriges riksdagshus. Där utlyste hon i augusti 2018 den första skolstrejken med krav på en hårdare miljöpolitik. Världens medier fick snabbt upp ögonen för den unga miljöaktivisten, och plötsligt hade Greta inspirerat miljontals unga och vuxna att dra ut på gatorna och följa hennes exempel. Det är viktigt att inte romantisera kriser – men det är också viktigt att ta tillvara på dem. Speciellt eftersom de får otroliga människor att bestiga barrikaderna. I ett specialnummer av Time skriver filmskaparen Guillermo del Toro att optimism är radikalt. Det som gör dig modig är huruvida du vågar att vara positiv. Speciellt i tider av kris. Andas in eller dö. Så avslutar del Toro sin kolumn. Och han har en väldigt bra poäng trots den valda dramatiken. Ska vi verkligen ta på oss våra svarta polotröjor och sucka inför framtiden – eller ska vi andas in och se på möjligheterna? Den skeptiska tanken i all sin intellektuella ära, men är det inte smartare att se på utopier istället för dystopier? Det lever en liten optimist i oss alla. Speciellt då vi ges utrymme att vara oss själva, eftersom vi då inte kedjas fast av normer och förutbestämda roller. Vi vågar drömma och kommer på geniala idéer och lösningar på framtidens frågetecken och hot. Den kollektiva optimismen som då uppstår är så kraftfull att de makter som låtsas vara över oss måste kuva sig för våra röster. Frågan om vad Studentbladet är har fått ett svar – vi är radikala optimister som arbetar för en framtid där alla får drömma så långt rymden når! EBBA_HÅKANS_CHEFREDAKTÖR_FÖR_STUDENTBLADET

KOLUMN

UNGA DÖDAR MEDIERNA S T B L – 2 0 1 9

Medierna oroar sig över att de tappar unga läsare, men är det verkligen ett problem från de ungas perspektiv? Generation Y, de så kallade millenni-

Bild: EDITH_HAMMAR

te årtiondet gav inga resultat, det bara slösade resurser och tid. Ett användbart tankeexperiment är att försöka föreställa sig hur det finlandssvenska (eller varför inte globala) medielandskapet skulle se ut omdet uppstod i dag, med start från noll. En sak är säker: medier som Huf-

scher och industrier. Rubriker som föl-

vudstadsbladet, Helsingin Sanomat,

jer formatet Millennials are killing X är

Svenska Dagbladet, The New York

så vanliga att de har blivit ett stående

Times och så vidare skulle aldrig kun-

skämt.

na uppstå i dag. Att dessa medier

nas största bedrifter är dödandet av mediebranschen. Under 2000-talet

ännu finns kvar är bara en historisk relik. De

traditionella

medierna

måste

har så gott som alla stora tidnings

inse att den samhälleliga roll de haft

upplagor och annonsintäkter sjunkit

i årtionden helt enkelt inte är rele-

kraftigt. Inte bara i Finland, utan i hela

vant längre. Att de någon gång innan

världen.

90-talet har haft en viktig samhällelig överlev-

och stark ekonomisk position har till

nad står flera utmaningar, som varje

stor del bara varit möjlig på grund av

mediebolag febrilt kämpar med just

just den tidens ekonomiska, teknolo-

nu:

giska och samhälleliga förhållanden.

Text: ELIS_KARELL

bladets digitala utveckling det senas-

alerna, tycker om att döda olika bran-

En av de blodtörstiga millennialer-

sultflum som styrt Hufvudstads-

vägen

för

mediernas

1. Hur ska man locka unga läsare

I dag lever de gamla mediebolagen

samtidigt som de betalande kunder-

kvar med hjälp av konstgjord andning

na, som i genomsnitt börjar överstiga

i form av gamla pengar, eller pengar

pensionsåldern, också måste hållas

från någon annan verksamhet. Public

nöjda?

service som Yle börjar allt mera se ut

2. Hur ska man tävla med interna-

som den enda välfungerande model-

tionella och globala medier, utan att

len för seriös, omfattande inrikes- och

bara bli en sämre version av dem?

lokaljournalistik.

3. Hur ska man ha råd att satsa på

Det är alltså naturligtvis inte gene-

internet, då Google och Facebook

ration Y som har dödat medierna. Det

stjäl annonsintäkterna?

är samhällets utveckling som begått

Det är klart att business as usual

mordet.

inte längre är ett alternativ. Men vad

För att anpassa sig till utvecklingen

betyder det i praktiken för medierna

räcker det inte att justera sina nyhets-

att experimentera, våga testa nytt

prioriteringar eller lära sig använda

och anpassa sig? Det kaotiska ko-

nya sociala medier. Att anpassa sig

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

KOLUMN

Men medan de äldre generationerna S T B L – 2 0 1 9

nostalgiskt sörjer nedgången av gamla tidningar, konsumerar unga faktiskt mera medier än någonsin tidigare.

Text: ELIS_KARELL

Bild: EDITH_HAMMAR

8 betyder att acceptera sin nya roll, vad

Missförstå mig inte – kunnig och grä-

den än är.

vande journalistik är fortfarande en

Hufvudstadsbladet kan välja om

extremt viktig del av ett demokratiskt

de vill inrikta sig tydligare på någon

samhälle. Men medan de äldre ge-

nisch, börja göra något helt nytt eller

nerationerna nostalgiskt sörjer ned-

dö en långsam död utan att ändra

gången av gamla tidningar, konsu-

på något. Men en lika bred betalande

merar unga faktiskt mera medier än

kundkrets, som de hade för 30 år se-

någonsin tidigare. De är också käll-

dan, kommer de aldrig att få.

kritiska och har höga krav på inne-

Diskussionen om mediernas kris

hållets kvalitet, medan reaktionära

brukar utgå från de gamla medie-

skräpnyheter och utpräglade lögner

bolagens synpunkt – hur ska de kla-

enligt

ra sig? Om man däremot tar unga

närmare de äldre åldersklassernas

mediekonsumenter eller journalisti-

smak.

flera

undersökningar

ligger

kens samhälleliga roll som utgångs-

De unga ser ut att klara sig helt okej

punkt ser situationen inte alls lika

utan dyra tidningsprenumerationer

dyster ut. Tidningarna tappar prenu-

och tråkiga tv-nyheter. De har andra,

meranter, men varför skulle det vara

bättre alternativ.

ett problem?

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

KOLUMN

Ordförande har ordet

ROCK-N-ROLL “Hur gick det sen?” skrev Tove Jansson. Jag minns hur det kändes att ta de tunga stegen mot gymnastiksalen. Det var som om luften omkring mig vibrerade. Mina klackar kändes som höghus. Mina ben kändes inte alls. Ozzys Dreamer spelade i bakgrunden. Vi gick i kö med framtiden rakt framför oss. Det här var det sista steget, och det första. Snart fick vi en stel kram av rektorn. Snart drack vi skumpa med släkt och vänner. Snart steg vi ut ur eran som kallas andra stadiet. Jag minns att jag var missnöjd. Jag var missnöjd med mina skrivningsresultat, med min kropp och med min alltför stora studentmössa. Främst var jag missnöjd med att allting i mitt liv hade gått så himla fort.

dra. Antagligen är det därför det finns så många nationer och föreningar. “Hur gick det sen?” skrev Alexandra då hon citerade Tove Jansson. Jag studerar nu för fjärde året. Jag är teknologie kandidat och har varit

Sedan kom sommaren. Det var en

på utbyte i Milano. Jag har ordnat täv-

fantastisk sommar, rentav den bäs-

lingar, baler och sitser. Jag har hittat

ta i mitt liv. Möjligheterna var oändli-

mycket jag är bra på, men också för-

ga och ansvaret var minimalt. Det var

stått vad jag inte kan.

varmt och det var vackert.

Dessutom är jag nybliven ordföran-

Beskedet kom i juli, på en flygplats i

de för Svenska Studerandes Intresse-

Amsterdam: jag hade beviljats en stu-

förening, SSI, vars viktigaste uppgift

dieplats. Det var inte den plats som

är att ge ut Studentbladet. Med denna

varit först på önskelistan men jag var

kolumn vill jag tacka Studentbladets

mycket nöjd. Min vän och jag jublade

flitiga redaktion och alla ivriga läsare.

så att mannen som satt bredvid oss

Jag vill också tacka Teknologfören-

bytte plats.

ingen för ett fantastiskt studieliv, samt

Mina studier vid Aalto-universitetet inledde och plötsligt förstod jag att

SSI:s styrelse 2019 för att ni är ett härligt team.

gymnasiet bara hade varit ett trapp-

Men främst vill jag säga till dig som

steg, inte en våning. Skolan var ny,

är orolig för nästa steg och speciellt till

människorna var nya och jag var ny-

dig som nu ansöker till högre stadiet:

Fast egentligen var jag samma gam-

framtiden kommer hur du än gör, så

la jag. Någon måste ha satt mig i en

gör ditt bästa och kom ihåg att njuta.

tvättmaskin.

Eller som min mamma brukar säga:

Det

var

utanför

föreläsningarna

det spelar ändå ingen rock-n-roll.

jag fann vänner. Det var på fester, på middagar och på äventyr som de viktigaste banden knöts. Det var på möten som man lärde sig förstå varan-

ALEXANDRA_BRUNCRONA_ORDFÖRANDE_ FÖR_SVENSKA_STUDERANDES_ INTRESSEFÖRENING

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text: EKATERINA_ZHUKOVA Bild: ARKIVBILDER_THORAX

Spex är: spektakel & teater

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

”Vi vill att publiken ska komma och ha roligt med oss. Vi gör det för att vi vill ha roligt och för att när någon kommer och tittar på oss ska de kunna glömma sina bekymmer och vara glada en stund.” I år fyller Studentteatern 80 år. Men vad är teater för studenter egentligen – och hur är det att vara med i ett spex? När unga bestiger scenen kan man åtminstone vara säker på en salig blandning av skratt och galenskap. Studentteatern är en svenskspråkig amatörteater i Helsingfors, som formades ur Fredagssällskapets dramatiska cirkel år 1939. Sällskapet var en litterär sammanslutning av unga finlandssvenska studenter och akademiker, och deras dramatiska cirkel blev till en liten experimentscen för amatörskådespelare. Bara tre dagar innan deras första premiär bröt vinterkriget ut. Studenterna drog då istället ut på turné och spelade för soldaterna. Under krigstiden tog de sedan en paus, men besteg scenen igen år 1949 med AUGUST STRINDBERGS Paria och Debet och kredit. Sedan dess har Studentteatern bara vuxit, och i dag består den av två grupper

– AKT och IMP. Den första är en skådespelargrupp som arbetar under ledning av en professionell regissör, och sätter upp produktioner ungefär två gånger per år. IMP är en improvisationsgrupp och fungerar som komplement till AKT. Nuförtiden har Studentteatern runt 25 medlemmar och deras språk är svenska, finska och engelska. SPEKTAKEL PÅ SCEN ÄR LIKA MED… Studentspex (eller bara spex) är en form av humoristisk amatörteater vars traditioner börjar i 1850-talets Lund. Ordet spex är en förkortning av ordet ”spektakel”, vilket summerar stämningen så gott det går. Ett spex baserar sig vanligtvis på en känd historisk händelse, person eller berättelse och ger en alternativ version. Som en spexare skulle säga: hur det egentligen gick till. När manuset är skrivet utsmyckas det med sånger, och resultatet blir en produktion som liknar en bland-

ning av musikal, fars och tragikomik. Många kända snapsvisor kommer från gamla spex. Till exempel Livet är härligt kommer från Chalmersspexet Katarina år 1959. FINLANDS ÄLDSTA SPEX Medicinarklubben Thorax, ämnesföreningen för medicine-, odontologie- och veterinärmedicinestuderande vid Helsingfors universitet, har Finlands äldsta årligen förekommande spextradition. Allt började år 1952 med spexet Det Pubiska kriget – eller Sillsalatissimus. Spexet har under årens lopp förändrats och formats enligt sin nutid, men ännu produceras ett nytt spex varje år. Årets medicinarspex Capone – Ett gangsterspex har som vanligt sin premiär den andra lördagen i mars månad. För att höra mera om spextraditioner och kommande spex fick jag träffa MICHELLE RENLUND och ANDREAS GRANROTH, som är årets regissörer. Dessutom fick jag träffa spexhistorikerna ROBERT ÖSTMAN och JOHNNY SUNDHOLM.

S T B L – 2 0 1 9

Bild: ARKIVBILDER_THORAX

Thoracala Medicinarspexet 2018

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text: EKATERINA_ZHUKOVA Bild: ARKIVBILDER_THORAX

– Jag hade hört om spex före jag började studera, men hade aldrig sett ett, berättar Östman som varit med i sju olika spex. Östman har medverkat fem gånger som skådespelare, skrivit manus två gånger och regisserat ett spex. Han berättar att det roligaste med att sätta upp ett spex är själva processen och stämningen. Det är otroligt att se så många människor göra saker helt frivilligt för att skapa en så stor produktion. Sundholm kan bara hålla med. – Känslan efter premiären är ganska rolig när man fått igång en föreställning som man har jobbat med nästan i ett år, säger Sundholm som har deltagit i nio olika spex. Sundholm berättar att den svåraste uppgift han haft var som sminkchef under sitt första år som studerande. Han berättar att det var spännande att utmana sig själv och ta emot en uppgift som han inte hade någon erfarenhet av. Årets regissörer Granroth och Renlund är inne på samma linje som Sundholm och Östman. – Det bästa med spexproduktion är att planera och få se det man har planerat

förverkligas. Det bildas en väldigt stark gemenskap runt själva förverkligandet. Spex förenar alla årskurser på medicinska fakulteten och det finns alltid någon uppgift för alla, berättar de Granroth och Renlund. SKUMPA OCH PUBLIKROP Robert Östman säger att publiken gör varje föreställning speciell. Improvisation är en viktig del av spex och publiken har en stor roll i det. I spex kan publiken när som helst ropa ordet ”omstart”, vilket signalerar att de vill se det som hände på scenen på nytt, men på ett annat sätt. Man kan också smycka till sitt ”omstart” med en uppmaning. Till exempel kan man ropa ”omstart baklänges” – ås ted srög åd hco. – Vi vill att publiken ska komma och ha roligt med oss. Vi gör det för att vi vill ha roligt och för att när någon kommer och tittar på oss ska de kunna glömma sina bekymmer och vara glada en stund. Förhoppningsvis är alla i publiken lite gladare när spexet är slut än de var innan det började. Skumpan hjälper förstås också, säger Östman.

KOMMANDE FÖRESTÄLLNINGAR AV STUDENTTEATERN:

THORAX:

I vår presenterar teatergruppen AKT en föreställning Wuthering Heights som är inspirerad av EMILY BRONTËS roman och KATE BUSH låt (6.-12.4.2019).

I år presenterar Thorax sitt 64:e spex Capone – Ett Gangsterspex. Publiken får bekanta sig med 1920-talets Chicago, gangstern AL CAPONE, den svarta marknaden och undervärldens maktspel. Spexet ställs upp i Helsingfors, Vasa, Åbo och Göteborg. Föreställningarna i Helsingfors börjar med premiär den 9 mars och sätts sedan upp 23.3 och 13.4. Den sista föreställningen sätts upp 27.4. Föreställningarna hålls på Suomalainen Yhteiskoulu.

Är du intresserad av att bli en del av teatervärlden? Där kan man spela, designa kostymer, göra scenografi, marknadsföra, skriva manus och göra en hel del spännande saker. Kolla studentteatern.fi och bli medlem!

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

KOLUMN

Nyttan av Kårmedlemsskap

är

ker, pedagoger, historiker,

enligt mig möjligheten att

matematiker, statsvetare,

fritt och tvärvetenskapligt

sociologer,

sluka i sig nya synvinklar

teologer, farmaceuter, ve-

från en massa ämnen och

terinärer, psykologer och

utvidga sin världsbild. Un-

filosofer. Debatter och dis-

der mina år i gymnasiet

kussioner kring samhäl-

utvecklade

brin-

lets riktning, utbildningens

nande intresse för allt från

framtid, miljökrisen, dags-

filosofi till biologi. Att väl-

politiken

ja ett utbildningsprogram

pens framsteg som ofta

efter

drog in på småtimmarna.

Gymnasiets

rikedom

jag

ett

skrivningarna

var

kulturvetare,

och

vetenska-

därför inte lätt. Jag hopp-

Den

tvärvetenskapliga

verkar för att utveckla ut-

ades att universitetet skul-

dialogen som studentkå-

bildningen, deltar i univer-

le bidra till en djupare men

rens gemenskap möjlig-

sitetets

också bredare förståelse,

gör är ofattbart värdefull

och efterlyser åtgärder för

trots att man specialiserar

i en värld där allting kon-

att förbättra studenternas

sig inom ett vetenskaps-

stant simplifieras och där

välmående.

område.

sociala

bubblor

dämpar

beslutsfattning

Alla studenter är med-

Jag studerar nu för tredje

nya idéer och synvinklar.

lemmar

året biologi på Helsingfors

Studentkåren har sist och

Det

universitet. Studierna har

slutligen bidragit mera till

som möjliggör verksam-

varit

min förståelse om världen

heten, det är medlemska-

än själva studierna.

pet som ger studentkå-

mångsidiga,

utma-

nande och givande. Den

är

studentkåren. medlemskapet

rens röst kraft och det är

överrask-

Studentkåren har ock-

ningen har trots allt varit

så lagstadgade uppgifter.

medlemmarna

studielivet i all dess mång-

Den ska fostra studenter

stämmer

fald. Ämnesföreningar för

till

medborgare

riktning genom att rösta i

varje utbildningsprogram,

och försvara deras intres-

delegationsvalet. Världen

nationer för studenter från

sen i samhället. Det är tack

behöver vetenskap, tvär-

olika regioner samt hob-

vare studentrörelsen som

vetenskapligt

byföreningar

spex,

vi har studiekort, studiera-

te, kritiskt tänkande och

idrottsklubbar och spelför-

batter, studentlunch, stu-

inflytelserika

eningar - det finns något

diebostäder och student-

enterade aktörer mer än

för alla. En särskild orga-

hälsan.

Studentrörelsen

någonsin. Därför är stu-

nisation för dock samman

deltar aktivt i samhällsde-

dentkåren otroligt värde-

alla 26 000 studenter och

batten

full för såväl studenterna

hundratals

föreningar.

generationspolitik där be-

som

Och det var där jag hitta-

slut baserar sig på hållbar

samhället.

de den tvärvetenskapliga

utveckling så att dagens

lemskap är grundpelaren

och den ämnesöverskri-

behov inte tillfredsställs på

som allting bygger på.

dande gemenskapen jag

bekostnad av framtiden.

sökte - i studentkåren.

Studentkåren

försvarar

studenternas

rättigheter

mest

positiva

som

Språkvetare,

medicina-

re, juridikstuderande, fysi-

kritiska

inom

och

förespråkar

universitetet,

med-

det

som

be-

studentkårens

samarbeframtidsori-

kringliggande Ditt

kårmed-

SEBASTIAN ÖSTERMAN_ TIDIGARE_MEDLEM_I_ HELSINGFORS_UNIVERSITETS_ STUDENTKÅR

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: TUOMAS_UUSHEIMO

REPORTAGE

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

FRAMTIDENS BIBLIOTEK Ã&#x201E;R TEKNOLOGISKA PARADIS

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Spår man bibliotekens framtid hör gamla datorer, dammiga bokhyllor och bibliotekarier som hyschar snart till historien. Istället kommer de att vara byggnader fulla med de senaste tekniska uppfinningarna. Till Helsingfors har den här framtiden redan anlänt i form av biblioteket Ode.

började på morgonen var biblioteket ännu lugnt och stilla, men redan efter en halvtimme började dess sittplatser och rum fyllas. – Om man vill få plats i de tysta arbetsrummen rekommenderar jag att man kommer hit redan från morgonen eller senare på kvällen, tipsar Le-

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: ELIS_ KARELL

skinen. När det nya centrumbiblioteket invig-

Utanför de tysta rummen finns dock

des på självständighetsafton ström-

många sittplatser för de som kan ar-

made människor in genom dörrarna.

beta eller studera trots högre ljudni-

Alla ville se vad som gömde sig mel-

vå. Även eluttag är väl utspridda så

lan väggarna i biblioteket som kosta-

att inga batterier ska behöva gå tom-

de 98 miljoner euro. Även om andra

ma. En del av de tysta rummen går att

våningen ännu var täckt i byggplast

boka, men för de andra gäller först till

så var entusiasmen stor – president

kvarn.

Sauli Niinistö kallade Ode för ”nya ti-

– De rummen som inte går att boka kan man inte heller låsa. Så lämnar du

dens agora”. En månad senare åkte Studentbladet till Ode för att se vad allt väsen

din plats är det fritt fram för nästa person att ta den, säger Leskinen.

handlade om. Nu var andra våningen redo för besökare, och med aningen

EN STADSVERSKTAD FÖR ALLA

höga förväntningar fick vi en rundtur

Förutom

av bibliotekets pedagogiska informa-

rum – med tv-skärmar och högtalare –

tör Riikka Leskinen.

finns det på andra våningen dyra ma-

arbetsplatser

och

grupp-

skiner som kostar nästan ingenting ETT PLAN AV MACKAPÄRER

att använda. Det enda du behöver be-

På andra våningen finns så många

tala för är materialet. Priset beror på

högteknologiska prylar att det näs-

storlek och typ av material, men Leski-

tan tog två timmar för Leskinen att

nen försäkrar att det inte handlar om

presentera dem alla. När rundturen

stora summor.

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

“Biblioteksvärlden håller på att förändras. Den har blivit mera pedagogisk och virtuell."

– Vill du till exempel göra ett par ör-

scheman fyllda med att själv lära sig

hängen med vår laserskärare kostar

bibliotekets alla finesser, medan de

det ungefär en euro. Och vill du prin-

på samma gång tar emot skolgrup-

ta ut en 3D-modell kostar de alltid 70

per som vill lära sig mera om nutidens

cent per styck.

högteknologi.

Det är svårt att komma på något

–Biblioteksvärlden håller på att för-

som saknas i det högteknologiska

ändras. Den har blivit mera pedago-

biblioteket. Det är minst sagt ett para-

gisk och virtuell, säger Leskinen.

dis för de som vill experimentera och

Böcker visade ändå att de ännu

skapa med hjälp av den senaste tek-

besitter rollen som det demokratiska

nologin – utan en tjock plånbok.

samhällets läromedel när Odes bok-

Gör bland annat dina egna klister-

hyllor plötsligt stod tomma. Tredje vå-

märken, bygg en robot, skapa video

ningen – även kallad Odes bokhimmel

och musik eller bara slappa tillsam-

– rymmer 85 000 böcker och i de-

mans med dina kompisar i något av

cember lånades 66 000 av böckerna

spelrummen. Det är gratis och utrust-

ut. Ett klart tecken på att kärleken för

ningen håller hög standard!

böcker ännu lever.

– Det lönar sig att förboka de olika

Tomma bokhyllor till trots har Ode

maskinerna och rummen. De är väl-

gett Finland ytterligare internationell

digt populära, säger Leskinen.

uppmärksamhet som innovatör inom teknologi

och

arkitektur.

The

New

EN VIRTUELL INSTITUTION

York Times skriver att Ode är ett am-

Inom en snar framtid kommer biblio-

bitiöst försök att göra Finland till en

teket erbjuda öppna kurser. De har re-

av världens mest litterära och digitalt

dan hunnit hålla en workshop i robo-

påhittiga nationer. Det här genom att

tik, men de andra kurserna får vänta

återuppfinna

tills senare i vår.

framtida behov.

Nu är personalens

biblioteket

för

folkets

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: ELIS_ KARELL

RÖDHUVANS TUNNELRIKE MANNEN BAKOM DE ARGA FÅGLARNA VILL LOCKA 150 000 STUDERANDE TILL FINLAND.

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: ELIS_ KARELL

”VI VILL INTE GÖRA SAMMA MISSTAG SOM STOCKHOLM OCH GÖRA DET EKONOMISKT OMÖJLIGT FÖR UNGA TALANGER ATT BO HÄR.” STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

Peter Vesterbacka, mera känd som Angry Birds mäktiga örn, vill göra Finland till det mest attraktiva landet för världens unga talanger. Hur? Jo, med en tunnel under Finska viken som förenar två högteknologiska huvudstäder.

de. Det här är ett av trumfkorten som Vesterbacka använder när han marknadsför vårt land till utländska investerare. – När vi har intervjuat sådana som bott här redan flera år har de svarat att det bästa med Finland är klimatet, säger Vesterbacka. Ett annat givet kort att dra nytta av är Finlands rykte som ett av världens

Mellan Helsingfors och Tallinn guppar

bästa skolssystem. Det här är något

färjorna nästan nonstop. Det är en-

som våra universitet med stigande

dast 86 kilometer mellan städerna,

framgång använt för att locka hit inter-

men ändå tar det i dag minst två tim-

nationella studerande. I januari med-

mar att ta sig över. Så under ett upp-

delade Helsingfors universitet att an-

startsevenemang 2016 beslöt Vester-

talet stigit med trettio procent sedan

backa att ta saken i egna händer och

året tidigare, och även Åbo Akademi

började planera ett snabbtåg och kny-

meddelade att sökande till deras inter-

ta kontakter.

nationella magisterprogram fortsätter

Det här är nämligen inte någon ny idé. Redan från 1871 finns ritningar på en bro mellan Helsingfors och Tallinn, men i dag verkar det som ritningarna ersatts med verkliga planer på en underjordisk tunnel. – Vi är före schemat när man ser på

att stiga.

FALSK MARKNADSFÖRING Selen Cigbire (pseudonym) kom till Finland för några år sedan för att studera

hur mycket pengar vi redan samlat

internationell företagsekonomi. Innan

in. Som det ser ut nu kan tunneln vara

hon anlände hade hon en bild av Fin-

färdig redan december 2024, säger

land som ett land fullt av möjligheter

Vesterbacka när vi följer honom till

för en ung människa som söker en

Tallinn på ett av hans många tunnel-

framgångsrik framtid. På högskolans

möten.

broschyr lovade man, förutom en bra

Om planerna resulterar i en existe-

utbildning, även stöd att söka sig ut på

rande tunnel menar Vesterbacka att

arbetsmarknaden och integrering i

synergieffekterna kommer skapa fler

det finska samhället.

arbets- och studieplatser i Finland.

I dag avråder hon vänner och familj

Som ett konkret exempel ger han

hemifrån att söka sig Finland. San-

tanken om en konstgjord ö ovanför

ningen skiljde sig mycket från bro-

tunneln. Där skulle finnas plats för 50

schyrens lovsång, och Cigbire har

000 invånare plus 10 000 hotellgäs-

många gånger känt sig lurad.

ter. Förutom ön skulle tunneln även

– Du måste verkligen kämpa för att

resultera i andra förmånliga bostads-

få ett yrke du studerat för om du har

områden i anknytning till dess statio-

ett utländskt namn och en CV som ra-

ner.

dar upp städjobb. De med finska eller svenska som modersmål går så gott

”DET BÄSTA MED FINLAND ÄR KLIMATET”

som alltid före i en jobbansökan. Det

I Finland finns ren luft plus fyra sä-

rangbranschen, säger hon.

songer som gör livet mera spännan-

vill säga om man inte utbildar sig till bussförare, städare eller inom restauDen här situationen måste Finland

REPORTAGE

enligt Vesterbacka lösa

S T B L – 2 0 1 9

inte ha en tunnel som slu-

arbetsmarknad och sam-

utlandet som en chans

tar halvvägs över Finska vi-

hälle för att behålla de unga

för finländska företag att

ken. Sedan får vi se vem vi

talangerna som kommer

växa. I dag stannar bara

samarbetar med för att få till

hit. Enligt hans projekt ska

en bråkdel av de utländska

en tunnel, säger Berner.

ytterligare 150 000 utländ-

högskolestuderanden i Fin-

ska studerande få en plats.

land, och det här ska ses

nästan över i arrogans då

Frågan är hur han ska få

som en stor förlust.

Finest Bay Area Develo-

dessa att stanna när de

pement OY – med Vester-

i dag lyckas bäst med att

backa i spetsen – presente-

hjälp nog att finna sin rikti-

få utländska studerande

rar sina planer. De nästan

ga plats.

att stanna efter exam är

futuristiska ritningarna

datavetenskap och hälsa

inkluderar fyra hela sta-

& välfärd.

tionsområden, och till tåget

Lösningen enligt honom är en kombination av högkvalitativa studier, billigare

Dock verkar önskan att

som ska åka mellan de två

bostäder och ett mera öp-

studera i Finland inte korre-

städerna på bara 20 minu-

pet samhällsklimat.

lera med önskan att jobba

ter säljs redan biljetter.

här, eftersom samma stu-

I dag är det lite mera än

misstag som Stockholm

dieområden även hör till

2 000 dagar kvar tills tåget

och göra det ekonomiskt

de som lyckas sämst med

ska ta sina första passage-

omöjligt för unga talanger

att få sina studerande ut

rar över Finska viken.

att bo här. Och vi borde inse

på arbetsmarknaden efter

att arbetskraft som kom-

examen.

Frågar man LUDOVICO LOMBARDI från arkitektby-

Detta framkommer i

rån Zaha Hadid, som an-

skadar aldrig med mera

en studie gjord av Utbild-

svarar för stationsområdet,

kunskap, säger Vester-

ningsstyrelsen i fjol. Vidare

är det ingen omöjlighet. Får

backa.

nämns Finlands prisnivå

man till alla de politiska av-

och möjligheten att kom-

tal som behövs inom rimlig

binera studier och arbete

tid, säger han att det finns

som hinder för både inhem-

tillräckligt med kunskap för

ska och utländska stude-

att göra Vesterbackas tun-

rande.

nel till verklighet.

DRÖM ELLER VERKLIGHET?

har byggts i Asien, och de

till utländska högskolestu-

Tunneln – som enligt Vester-

Finland vara sämre, säger

derande är en av de mera

backa ska bidra till ett mera

Lombardi.

ambitiösa framtidsplaner-

tillgängligt Finland – är en-

Studentbladet kan ännu

na.

ligt Finest Bay Area färdig i

inte helt ladda ner de idéer

PERMANENT UPPEHÅLLSTILLSTÅND Bild: FINESTBAYAREA

De studieområden som

Självsäkerheten slår

som är här i dag inte får

mer utifrån gynnar oss. Det

Text: EBBA_HÅKANS

börja gräva samtidigt. Vi vill

ser han arbetskraft från

– Vi vill inte göra samma

Liksom Vesterbacka

genom att utveckla både

Även från politiskt håll reg-

– Sådana tunnlar och öar

nar lovorden över Finland som möjligheternas land för de som vill studera. Permanent uppehållstillstånd

planeras i andra delar av Norden, så varför skulle

december 2024. Hela 26

som presenteras av Ves-

ra i Finland finns det ingen

år tidigare än motsvaran-

terbacka och hans gäng

logik bakom den tanken

de planen från politiskt håll.

– men vi måste medge: De

att man efter fullbordad

Trafikminister

är storslagna och vi väntar

examen inte ska få ett per-

NER säger att privata aktö-

med spänning på hur Fin-

manent uppehållstillstånd,

rer är välkomna för att på-

land ska fyllas med inter-

säger riksdagsledamot

skynda bygget.

nationella talanger. Och

– Om en person vill stude-

ANNE

BER-

Anders Adlercreutz i ett

– Vi måste vänta på att

pressmeddelande inför

Estland hinner i kapp med

riksdagsvalet.

våra planer så att vi kan

STUDENTBLADET

våren 2019

kanske även lösningar på hållbar tillväxt.

FRAMTID

”SÅDANA TUNNLAR OCH ÖAR HAR BYGGTS I ASIEN, OCH DE PLANERAS I ANDRA DELAR AV NORDEN, SÅ VARFÖR SKULLE FINLAND VARA SÄMRE?”

ESSÄ

VARFÖR ÄR INTERNET SÅ TRÅKIGT? S T B L – 2 0 1 9

Text: ELIS_KARELL

Bild: EDITH_HAMMAR

Internet har blivit ett tråkigt och ångestframkallande postmodernt helvete. Sociala medier lever inte ens upp till de lägsta förväntningarna av att vara ett helt okej tidsfördriv. Var gick allt fel? Varje gång jag stirrar på det tomma adressfältet i en ny flik på Google Chrome på min laptop eller Safari på min telefon känner jag mig lite tom och frustrerad. Känslan har börjat bli mer och mer bekant de senaste åren. Jag behöver en paus från mitt arbete, eller en distraktion då jag sitter i spårvagnen, men har ingen aning om hur jag ska fördriva tid på internet längre. Allting finns på internet. Mera innehåll än det går att föreställa sig. Mera än någonsin. Ändå vet jag inte vad jag ska göra annat än att tanklöst öppna och stänga ett tiotal appar, scrolla igenom Facebook, Twitter och Instagram för dagens n:te gång i hopp om att någon skulle ha postat något jag inte ännu sett. Eller ännu värre, gå in på hbl.fi eller hs.fi som världens tråkigaste människa. Internet har blivit tråkigt. Jag vet inte exakt när det hände, men jag inbillar mig att det inte alltid varit så. Jag kan ju inte vara helt säker på att det inte bara är jag som blivit tråkig, gammal eller cynisk – men jag vet åtminstone att jag inte är ensam om att känna som

STUDENTBLADET

jag känner, vilket en Google-sökning med orden internet och boring bekräftar. Unga, speciellt tonåringar, lider av internet boredom eller phone boredom, rapporteras det överallt. Artiklar i stil med 17 Websites To Visit When You’re Bored Out Of Your Mind och The 50 best websites to waste your time on finns i oändliga mängder. Det är klart att en del av de äldre uttråkade internetanvändarnas upplevelser bottnar i nostalgi. För tio eller 20 år sedan var internet en väldigt annorlunda plats än i dag – fullt av spännande, konstiga och estetiskt egendomliga sidor. För någon som vuxit upp under den tiden är internet inte bara ett barndomsminne, utan ofta en central del av själva uppväxten. Själv är jag för ung för att ordentligt minnas ett internet helt utan sociala medier. Då jag gick i högstadiet slog Facebook igenom i Finland, vilket var en dödsdom för det tidigare internets amatörmässiga, anarkistiska och sprudlande DIY-anda. Facebook erbjöd sina användare ett klart och tydligt förbestämt format, vilket begränsade alternativen till personlig anpassning. Utvecklingen som kom igång då har nu tagit över så gott som hela internet. I dag ser allting på internet likadant ut, både plattformar och innehåll, och det är inte särskilt roligt eller intressant. Ändå känner jag mig tvungen att vara på Facebook och Instagram, fast jag vet att det inte ”sparks joy”.

våren 2019

FRAMTID

I det inflytelserika verket Postmodernism, or, the Cultural Logic of Late Capitalism, som utkom redan 1991, karaktäriserar litteraturkritikern FREDRIC JAMESON postmodernismen som ett historielöst tillstånd, där all kulturell produktion består av ”slumpmässig kannibalisering av alla tidigare stilinriktningar”. Då det inte finns någon annanstans att se än bakåt blir alla kulturella produkter någon sorts återanvändning, pastisch eller remix av tidigare producerad kultur. På internet är denna postmoderna fantasilöshet tydlig. Till exempel i utbudet av GIFs på Instagram frodas det gamla internets estetik. Dekontextualiserade, dåligt animerade, glittrande och roterande textsnuttar eller ikoner som är starkt influerade av färgkartan och de tekniska begränsningarna i Windows 95 syns i dag dagligen som påklistrade tillägg på stories. Instagram är ända sedan början ett extremt postmodernt fenomen. En central del av appen är bildfilter som på olika sätt imiterar gamla analoga kameror och deras estetik, ett utmärkt exempel på vad Jameson kallar för ”nostalgia for the present”. Filtren signalerar ingenting annat än yta. De är inte historiskt korrekta eller exakta representationer av någon tidigare estetik, tidsperiod eller teknologi. Den representerar snarare något nygammalt – igenkännbart nutida i sin unika mix av gammalt. Själv föredrar jag #nofilter, men märker ändå hur bilder jag gillar återvinner olika estetiker som känns vagt bekanta från min barndom. Till exempel medvetet “dåliga” bilder eller “onödig” användning av mobilkamerans blixt som för associationerna till tidiga digitala kompaktkameror.

Ett enkelt test på hur allvarligt vårt postmoderna tillstånd är kan göras genom att se på vilka filmer som toppar tittarlistorna. Av de 30 mest sedda filmerna i Finland 2018 är 27 antingen uppföljare, remakes, biopics eller baserar sig i någon annan form på tidigare kända kulturella produkter. Ett annat test är att lyssna på vilka genrer av musik som spelas på radio eller i nattklubbar. Om du på 80-talet skulle ha åkt tio år bakåt i tiden och spelat Pet Shop Boys eller Metallica eller tidig hiphop skulle det ha låtit fullständigt främmande för människorna

på 70-talet. Om du i dag skulle åka tio år bakåt i tiden och spela vilken som helst radiokanal skulle knappt någon reagera lika starkt. Det betyder inte nödvändigtvis att filmer och musik i dag skulle vara sämre, bara att vi som ett samhälle saknar förmågan att producera något annat nytt än modifikationer av tidigare kultur. Den oändliga återanvändningen av innehåll ger upphov till känslan av att ha sett allting tidigare, att ingenting är nytt. Samtidigt är plattformarna som är beroende av din internettrafik inte ett dugg intresserade av innehållets kvalitet, endast kvantitet. Att kopiera det som fungerar och sträva efter mono-

pol är dessutom lättare än att försöka hitta på nya sätt för människor att vara på internet, vilket betyder att också plattformarna börjar se ut som versioner av varandra. Resultatet är en situation där all internetanvändning sker via ett fåtal appar som alla liknar varandra och ägs av ett fåtal företag. Utvecklingen är på sätt och vis paradoxal. Å ena sidan har internet blivit mera demokratiskt, i och med att vem som helst i dag kan öppna en blogg, nätsida eller profil på sociala medier på några minuter. Att internet ur ett estetiskt perspektiv har blivit tråkigare är på många sätt en konsekvens av just detta, och inte bara det postmoderna tillståndet. Jag antar att ingen, speciellt inte uttråkade tonåringar, längtar tillbaka till tiden då man var tvungen att kunna skriva html-kod och dessutom vara insnöad i diverse mer eller mindre nördiga subkulturer för att nå ut till andra med sitt innehåll på nätet. Å andra sidan har internet i många bemärkelser blivit mindre demokratiskt, eller åtminstone har det inte direkt lyckats främja demokratiska ideal. Ända sedan 80-talet har det talats mycket om hur internet ska tjäna eller rentav rädda demokratin – då människor har all information i hela världen vid sina fingerspetsar kan de ju göra rationella och informerade beslut, eller? I dag stöter man sällan på sådan optimism. Konsensusen verkar istället vara att internet är mera dåligt än bra. Någon revolution blev aldrig av, istället har vi nonchalanta lögner, beroendeframkallande sociala medier, fascism, rasism, performativ kränkning och kränkthet, mobbning, illamående, utmattning och ångest. Den oändliga mängden

ESSÄ

S T B L – 2 0 1 9

Text: ELIS_KARELL

Bild: EDITH_HAMMAR

innehåll verkar ändå inte ha någon större inverkan på hur vi lever våra liv, eftersom det i äkta postmodern anda trots allt bara är bilder, estetik, och yta utan någon materiell dimension. Internet och sociala medier har inte ens klarat av att rädda den ekonomiska tillväxten, som under de senaste årtionden har stagnerat i västvärlden. Då jag gick med i Facebook som tonåring såg också beteendet på sociala medier annorlunda ut. Jag minns att mina vänner postade omfattande fotoalbum från hemmafester och skrev statusuppdateringar under vilka långa diskussioner kunde föras. Man betedde sig överhuvudtaget på ett sätt som om man inte brydde sig om att eventuella arbetsgivare kanske kommer att se vad man postar. I dag har Facebook två funktioner i mitt liv – nyhetskälla och evenemangskalender. Jag postar aldrig. Så gott som ingen av mina vänner gör det heller, åtminstone inte de som är under 30 (vilka är en klar majoritet). Mycket av det som var roligt på Facebook har flyttat över till andra sociala medier men det har även ändrat form på vägen. Istället för det spontana, ärliga och ofta ogenomtänkta (eller rentav dumma) innehåll som fyllde internet för tio år

STUDENTBLADET

sedan, präglas nu mitt Instagramflöde av tröttsamma och noggrant avgränsade presentationer av en själv, vare sig det följer mera etablerade mönster i form av matbilder, resebilder och caféselfies eller strävar efter ett mera stilistiskt enhetligt innehåll, som visuellt bygger upp användarens personliga varumärke. Sociala medier är en plats för att prestera snarare än ha roligt, networka snarare än socialisera. I samband med rättegångarna för tio år sedan sa Pirate Bay-grundaren PETER SUNDE att han föredrar termen AFK (away from the keyboard) över termen IRL (in real life), eftersom internet är lika verkligt som världen utanför. Det lät lite nördigt och lustigt då, men i dag är det knappast någon som ifrågasätter att internet verkligen är verkligt. Och jag tror att nyckeln till att förstå varför internet är så tråkigt och ångestframkallande ligger precis i att det är real life. Att internet är real life, snarare än en flykt från det, innebär att alla deprimerande och förtryckande aspekter av livet utanför styr innehållet och beteendet där också. Därför ser redan högstadieelever Facebook som ett cv-projekt istället för ett roligt ställe att umgås. Och därför är Instagram fullt av människor som försöker marknads-

våren 2019

FRAMTID

föra sig själv på arbetsmarknad där informationsarbete utgör en allt större del av allt arbete som görs, och ens personlighet är det viktigaste arbetsredskapet. När jag gick i lågstadiet varnade föräldrar och lärare för att ge ut sitt riktiga namn eller någon annan personlig information på nätet. I dag verkar det snarast suspekt om man inte gör det, som om man skulle ha något att döja. Minst lika mycket roligt, spännande och konstigt innehåll som fanns på internet tidigare finns naturligtvis kvar i dag. En stor del av det innehåll jag konsumerar på internet är just sådant – intressant läsning, surrealistiska memes, svårbeskrivliga subkulturer på Twitter och så vidare. Helhetsupplevelsen av internet är ändå tråkigare än förr, eftersom den huvudsakligen består av tråkiga och effektiva vardagliga interaktioner. Eftersom så gott som all trafik utgår från sociala medier, är allt annat innehåll, från bloggar och nätsidor till memes och nyheter, i praktiken bara är en förlängning av dessa. Att skriva ett blogginlägg i dag utan att posta om det på sina sociala medier har ungefär samma innebörd som att skriva i en privat dagbok. Därför känns det verkligen som att jag redan har sett allting då jag tanklöst öppnar och stänger mina appar, trots att det finns hur mycket som helst innehåll annanstans. Ju mera koncentrerat ägandet av plattformarna, och således hela upplevelsen blir, desto svårare blir det att hitta något intressant eller avvikande innehåll på nätet. Till och med Tumblr, som länge uttryckligen har varit en fristad för förtryckta minoriteter, extremt nischade subkulturer och alternativ estetik, införde i december 2018 kraftiga begränsningar på sitt innehåll. Utvecklingen hade för-

väntats av många redan sen Yahoo köpte nätsidan 2013. Klart definierade begränsningar eller censureringar av innehåll är ändå inte det största hotet mot de facto yttrandefriheten på internet. Det koncentrerade ägandet innebär att innehållet kan styras väldigt effektivt genom finjusteringar i algoritmer och noggranna avgränsningar i vilka möjligheter plattformarna överhuvudtaget erbjuder. Ett visst sorts beteende belönas och ett annat straffas. Vill du få läsare till din blogg/nätsida/tidning, eller flera följare och gillning-

ar till din egen/ditt företags/ din arbetsgivares sida? Då måste du helt enkelt anpassa dig till några miljardärers dagligen varierande infall, eller betala för synlighet, någondera av vilken du antagligen kommer att göra. Inga andra alternativ finns. Likt världen utanför, är demokratin på internet i rätt så hög grad nominell. Det är knappast många som längre inbillar sig att MARK ZUCKERBERG, JACK DORSEY & co skulle vara deras vänner. Internettjänsternas affärsmodell byg-

ger på den bekanta tanken om att ”om det är gratis, är det du som är produkten”. Facebook, Twitter, Google, Apple och andra storföretag samlar in väldigt noggrann information om oss, vare sig vi vill det eller inte. Informationen säljs till högstbjudande, som det under den senaste tiden har visat sig att inte behöver vara någon särskilt etisk eller ens laglig aktör. Bara fantasin sätter gränserna för vad din data kan och kommer att användas till i framtiden. Det kommer knappast att skada dig personligen, men antagligen inte direkt heller handla om någon världsförbättring eller välgörenhet. Efter den senaste tidens massiva skandaler kring Facebook har allmänhetens tilltro till de stora teknologiföretagen sjunkit, men ändå har det i praktiken inte lett till någon handling. Vad kunde man ens göra? Logga ut, radera sitt konto eller ta bort appen från sin telefon? Vi vet att det inte finns någon långsiktig lösning, eftersom att vi verkligen är tvungna att vara online. Teknologiföretagens största bedrift har varit att göra användarna beroende av sin tjänst, men inte bara i den vanliga psykologiska bemärkelsen – behov av bekräftelse, fixering vid antal gillningar – utan helt bokstavligen beroende, genom att göra sina tjänster till en ofrånkomlig del av den digitaliserade arbetsmarknaden. Tänk dig att leva utan sociala medier. Tanken är säkert lite lockande, eller hur? Massvis av användare försöker konstant fly teknologiföretagens kontroll. Rehabiliteringscenter för beroende av sociala medier har redan öppnats i flera länder, och retreats fria från sociala medier ordnas också i Finland. Att leva utan sociala medier och internet är trendigt och eftersträvansvärt.

ESSÄ

S T B L – 2 0 1 9

Text: ELIS_KARELL

Bild: EDITH_HAMMAR

Det är inte sällan man får läsa nyheter om kändisar som tar en paus från sociala medier, eller inspirerande berättelser om framgångsrika människor som väljer att downshifta genom att koppla sig bort från den stressiga internetvärlden. Om man inte är väldigt rik är det inte lika lätt. The New York Times rapporterade i fjol om att unga i fattiga familjer dagligen använder flera timmar mera framför olika skärmar än rika familjers barn. Samma skillnad upprepas om man jämför svarta eller latinamerikanska unga med vita. Att vara offline kan i framtiden bli lyx som endast få har råd med. För vanligt folk, däremot, kommer det knappast att vara ett realistiskt alternativ att logga ut för gott, och det bästa man kan hoppas på är en kort andningspaus. Facebook har visserligen tappat en del av sin starka position under de senaste åren, då allt fler unga slutar använda tjänsten. Flykten leder ändå inte längre än bara till någon annan plattform, till exempel Instagram, som Facebook köpte upp redan 2012. Ingen förändring syns i horisonten, bara mera av samma. Eftersom att sociala medier är real life, är långsiktiga försök att fly dem lika fåfänga som försök att fly kapitalismen. Och av samma orsak är de så tråkiga. På internet har koncentrationen av ägande i själ-

STUDENTBLADET

va verket framskridit ännu längre än i världen utanför, och att vara på sociala medier i dag är som en simulering av att leva under en steroidpumpad version av nutida kapitalism. I grund och botten är det en väldigt ensam upplevelse. Användaren blir tvångsindividualiserad, för att låna FOUCAULT, fråntagen sin personliga integritet och uppmanad till konstant tävling och prestation. Man kan naturligtvis välja att inte delta, men kommer antagligen inom kort att märka hur man går miste om värdefulla möjligheter och viktiga händelser. Jag undrar om PETER SUNDE ännu säger AFK. Att vara borta från sitt tangentbord betyder inte så mycket då man har en pekskärm i sin ficka. Gränserna mellan sociala medier, internet och det verkliga livet kan knappt urskiljas längre. Jag är tacksam för att internet i några år lyckades distrahera mig och många andra, innan dess effektivitet började avta. Nu är sociala medier inte längre en flykt från vardagen, utan en hyperverklig del av den, och jag inser att jag borde lära mig rikta mina eskapistiska impulser någon annanstans. Ändå finner jag mig själv tillbaka i startrutan, scrollande igenom mina sociala medier, varje gång jag känner mig ens lite uttråkad. Det hjälper inte, men jag har ingen aning om vad alternativet kunde vara.

våren 2019

FRAMTID

klimat

TEMA

Unga leder den gröna kampen

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: JAN_AINALI

Det är viktigt att veta var linjerna går

ändring. Det är nog som hon sa till FN

när det är dags att måla utanför dem.

– du är aldrig för liten för att påverka.

Greta

I Helsingfors samlades 8 000 de-

Thunberg har inspirerat hundratusen-

monstranter för att höja sina röster

tals unga att göra.

när Greta besökte vår huvudstad i no-

Det

är

vad

klimataktivisten

Sedan hon startade en simpel skol-

vember. Hennes tal – som inledde de-

strejk utanför riksdagen i Stockholm

monstrationen – frammanade till tårar,

har hon färglagt den katastrofala kli-

leenden och många applåder. Styr-

matförändringen med att slå näven i

kan bakom hennes ord är svår att be-

bordet och uppmana till handling.

skriva, men den grundar sig i hennes

Sedan i fjol, när Greta för första gång-

ärliga och anti-nonsensattityd.

en satte sig ner framför riksdagshu-

Nonsens är däremot politikernas

set, har hela världen följt med hennes

lovsånger med löften och hoppful-

skolstrejk. Unga har följt hennes ex-

la ord. Skulle de lyda världens unga

empel och tagit sina krav på en bättre

röster har vårt klot ännu en chans

klimatpolitik till sina beslutsförfattare.

att återhämta sig från de äldre ge-

De vill ha mindre ord och mera hand-

nerationernas missdåd. Och därför

ling och de är minst sagt högljudda.

samlades över hundra skolelever på

I ett tal inför Förenta nationerna sa

riksdagens trappor i december. Där

Greta att världen inte behöver politi-

serverade de sina klimatkrav och för-

kers förståelse. Hon vill att de ska pa-

medlade frustrationen de känner över

nikera och agera. För om man lyssnar

hur passiva våra politiker är.

till vad klimatforskare och redan drab-

Ändå är det kämparglädjen som

bade berättar måste världens befolk-

lämnar det största avtrycket. Jag går

ning handla nu. Inte i morgon.

från demonstrationen med nyfunnen

Så med väldigt färgglada pennor

inspiration att göra allt för att säkra

har unga ritat plakat och skolstrejkat

ett välmående klot. Ett klot som ock-

tillsammans med Greta. Dessutom

så kommande generationer kan nju-

har människor från alla ålders- och

ta av. Det här målet är ingen dröm, så

samhällsgrupper dragit ut på gator-

länge vi alla kavlar upp ärmarna och

na i massiva klimatdemonstrationer

börjar måla utanför systemets kontu-

som inspirerats av Gretas krav på för-

rer.

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

FOTO: Av Jan Ainali - still picture out of File:Greta Thunberg i Bryssel.webm, CC BY-SA 4.0, https://commons. wikimedia.org/w/index.php?curid=75565690

S T B L – 2 0 1 9

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

I dag använder vi 100 miljoner tunnor av olja varje dag. Det finns ingen politik för att ändra på det här.

Och varför borde vi studera inför en framtid som snart inte finns, när ingen gör något för att rädda den framtiden? Vad är meningen med att lära sig från ett skolsystem med den bästa forskningen,men som tydligen inte betyder någonting för våra politikeroch samhälle.

Men klimatkrisen har redan sina lösningar. Vi har redan all fakta som behövs. Det enda vi behöver göra är att vakna upp och handla.

Hej, mitt namn är Greta Thunberg. Jag är 15 år gammal och bor i Stockholm. Jag skolstrejkar för att rädda miljön. En del säger att vi borde vara i skolan istället. Och en del säger att vi borde utbilda oss till klimatforskare för lösa klimatkrisen.

GRETA THUNBERGS TAL PÅ KLIMATMARSCHEN I HELSINGFORS

Text: GRETA_THUNBERG Bild: JOHANNA_BRUUN

TEMA

(Talet är översatt från engelska av Ebba Håkans)

Våra liv vilar i era händer. Tack.

Er tystnad är nästan värst av allt. Framtiden för alla kommande generationer vilar på era axlar. Vad ni gör nu kan vi barn inte göra ogjorda i framtiden. Så snälla, ta krisen för den kris den är och ge oss en framtid.

Till alla er som vet men väljer att titta bort varje dag. Bara för att ni är mera rädda för det som måste göras för att stoppa en katastrofal klimatförändring, än den faktiska katastrofala klimatförändringen.

Allting behöver ändras. Och det måste ske i dag. Det här är ett rop på hjälp. Till alla nyhetstidningar som aldrig sett krisen för vad den är. Till alla politiker som låtsas att de tar krisen på allvar.

Det finns inga regler för att hålla oljan kvar i marken. Så vi kan inte rädda världen genom att följa reglerna. För det är reglerna som måste ändras.

TEMA

S T B L – 2 0 1 9

Bild: ELIS_KARELL

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

TEMA

S T B L – 2 0 1 9

Klimatstrejka som en studerande

Vad är det för vits att studera om framtiden utplånas av klimatförändringar? Skippa föreläsningen och delta i vårens landsomfattande klimatstrejk. Den 5 april är dagen då studerande tillsammans kräver hårdare klimatpolitik.

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: EDITH_HAMMAR

HÄR ÄR KRAVEN: ► Finland bör vara kolneutralt innan slutet av år 2028. ► Finland förbinder sig till att utöka sina kolsänkor och avverkningen av skogarna får inte tillta. ► Finland upphör att använda fossila bränslen innan slutet av år 2035. ► Företagsstöd med negativa följder för klimatförändringen dras in och utsläpp bör i framtiden beskattas. ► Under följande valperiod bör det satsas det betydligt mera på kollektivtrafiken och den lätta trafiken. SÅ HÄR DELTAR DU: Vägra studera under alla former. Strejkdagen erbjuder även ett bra tillfälle för alla myndiga med finskt medborgarskap att gå och rösta. Rösta på andra ungdomar, rösta på klimatmedvetna kandidater och rösta endast på de som verkligen är redo att agera. Kom också ihåg att berätta om att du strejkar på sociala medier, och kolla om det under dagen ordnas lokala evenemang. Här är hashtaggarna du ska använda för att klimatstrejka i vi-anda: #nytonpakko #nytonlakko #studerandenasklimatstrejk #fridaysforfuture #ilmastovaalit #klimatval Källa: Opiskelijoiden ilmastolakko / Facebook event

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

TIPS

S T B L – 2 0 1 9

Text & bild: JULIA_DEGERTH

”Vi blir lurade att tro att vi behöver många olika hudprodukter. En kräm för fötter, en annan för armbågar och så vidare. Sanningen är att huden och kroppen mår som bäst när den inte utsätts för alltför mycket kemikalier och produkter som torkar ut och faktiskt är beroendeframkallande! En gammal visdom är att håret blir smutsigt snabbare ju oftare du tvättar det, medan det hålls rent längre om du avvänjer det från tvätt alltför ofta. Jag har minimerat antalet produkter jag använder i badrummet och jag känner mig väldigt nöjd med det samtidigt som jag sparar en hel del pengar, förpackningar och miljö.” – JULIA DEGERTH i sin nyutkomna bok Min lilla gröna.

min LILLA GRÖNA

STUDENTBLADET

MILJÖVÄNLIG HÅRSPRAY Blanda 2 dl vatten med 2 msk socker, häll i en sprayflaska och skaka om. Häll i några droppar valfri eterisk olja för doft. Jag valde lavendel! Den här sprayen är verkligen stark och håller mer än en dag. Jag återanvände en gammal sprayflaska. OTSOS HEMGJORDA DEODORANT 0,75 dl flytande kallpressad kokosolja 0,75 dl matsoda 0,25 dl majsstärkelse (1–5 droppar eterisk olja) Blanda alla ingredienser till en slät massa som påminner om lös tandkräm. Tillsätt matsoda och majsstärkelse om massan känns för lös. Häll massan i en glasburk, frys i 15 minuter, förvara mörkt i rumstemperatur. Sprid en boll stor som en ärta i vardera armhålan med fingret. Matsodan neutraliserar svettlukt, kokosoljan vårdar huden och begränsar mikrobväxt medan majsstärkelsen suger upp fukt. Perfekt! (Källa: Otso Sillanaukee, Zero Waste 2018)

våren 2019

FRAMTID

Värm upp en glasburk med hett vatten så att den inte spricker då du häller i sockerblandningen. Låt stå i burken cirka 30 minuter eller tills blandningen blivit tjock och trögflytande. Därefter applicerar du vaxet med hjälp av en spatel eller dylikt redskap mothårs på din hud. OBS! Låt vaxet svalna på spateln innan du rör huden, annars bränner du dig rejält! Viktigt är ändå att vaxet är varmt så att det fastnar på huden. Du får jobba ganska snabbt eftersom vaxet på kort tid kan bli kallt och för trögflytande. Låt vaxet stelna på huden några sekunder och dra sedan av det medhårs. Du behöver inga tygremsor för att dra bort sockret, det har stelnat på några sekunder så att du kan knipa tag i det och dra bort det. Lägg det använda sockervaxet i komposten. Fler recept och tips hur du med enkla medel gör din vardag grönare hittas i boken eller på www.groniabo.fi

HEMGJORT SOCKERVAX FÖR HÅRBORTTAGNING Det är absolut inget måste att ta bort kroppshår! Men eftersom så många gör det vill jag ge tips på en miljövänlig, hemgjord och dessutom skräpfri version av det vanliga vaxet. Det fina är att de ingredienser som används är sådant de flesta ofta har hemma.

Ur boken MiN LiLLA GRÖNA av Julia Degerth Schildts & Söderströms Du behöver: 4 dl socker 1⁄2 dl citronsaft 1⁄2 dl vatten Blanda allting i en kastrull och låt koka upp. Rör om med en träslev hela tiden. Då vätskan blivit gyllenbrun som honung stänger du av plattan och låter svalna en stund.

TIPS

KLIMATSMART MAT S T B L – 2 0 1 9

Våra vardagsval är en del av en större helhet, och påverkar både oss själva och miljön. Att äta klimatsmart är ett nödvändigt steg att ta mot en mer hållbar vardag. Men var börjar man? För det första, välj inhemska och gärna lokala råvaror, mycket grönsaker. För det andra, ät mat i säsong. Nu på vintern är exempelvis rotsaker så som betor, morot och potatis bil-

lig och smaklig säsongsmat. Och för det tredje – släng inte mat! Upp till var femte inhandlad matkasse blir matsvinn i Finland i dag, det är i medeltal 24 kilo mat ämnad att äta per person/år som går direkt i

Text & bild: FINLANDS_SVENSKA_MARTHAFÖRBUND

soporna. Genom att inventera matförråden och använda allt du har, lita på smak- och doftsinnena innan du slänger istället för att låta bäst före-datumet styra, använda hela råvaran (också broccolins skaft) och vara kreativ i köket är du vänlig mot såväl miljön som din egen ekonomi. Har du klimatångest? Marthaförbundet delar tips, recept och kunskap för hur vi alla kan göra något i vår vardag för en bättre värld – en vardag i taget. Följ oss på instagram, lyssna på Marthapodden eller följ med på martha.fi.

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

Fruktpizza 2 pizzor Pizza är god med frukt på, både som saltig och som söt efterrättspizza med kolsasås på. Den här degen är snabb att laga då den bakas med bakpulver istället för jäst. DEG

Morots- & bondbönssoppa med apelsin 4 portioner 3,94 €

1 dl speltmjöl 2 ½ dl vetemjöl 1 tsk bakpulver ¼ tsk salt 1 ½ dl vatten 1 msk rypsolja 1.Blanda torra ingredienser i en skål. Rör ner vatten och olja och arbeta ihop till en smidig deg. 2.Dela degen i två bitar och rulla till bollar. Kavla ut till tunna rundlar på bakplåtspapper. 3.Fördela fyllning över pizzorna och grädda i cirka 8 minuter i 250 grader i nedre delen av ugnen. SALT FRUKTPIZZA Fyllning till 2 pizzor 4,30 € Cirka 100 gram naturell färskost/ tomatsås 1 päron/2 plommon/2 äpple Cirka 80 gram getost/fetaost/rökt kalkon eller skinka 1 liten rödlök ½ dl cashewnötter 2 dl riven ost Rucola/spenat/machesallad (tillsätts efter gräddning)

SÖT FRUKTPIZZA

Fyllning till 2 pizzor 3,97 € Cirka 100 g naturell färskost 2 dl riven ost 1 päron/2 äpplen ¼ dl frön Kolasås (ringlas på strax innan servering) KOLASÅS 1 dl grädde ½ dl farinsocker Koka ingredienserna tills såsen blir lite tjockare, cirka 10 minuter. Rör om ibland. Låt svalna.

500 gram morot 1 dl bondbönakross eller röda linser 1 lök 2 vitlöksklyftor 1 bit ingefära, cirka 30 gram Cirka 1 liter grönsaksbuljong 1 tsk tandori eller annan kryddpasta Saften av 1 apelsin Skalet av en apelsin 2 msk olja ½ tsk spiskummin ½ tsk gurkmeja (Timjan) 1. Skala morötter och skär i mindre bitar. Skala löken och skär i bitar. Skala vitlöken. 2.Hetta upp olja i kastrull, tillsätt spiskummin och gurkmeja. Fräs lök och morot en stund. 3.Häll över av grönsaksbuljong så att det täcker grönsakerna. Tillsätt det sköljda bondbönekrosset eller linserna. Låt koka under lock tills allt är mjukt. Reglera vätskemängden under koktiden. 4.Purea soppan och tillsätt apelsinsaft och -skal.

Färskgröt med äpple 1–2 portioner 66 cent 1 dl havreflingor 1 dl naturell yoghurt 1/2 dl äppelmust eller god äppeljuice 1 krm kanel 1 inhemskt äpple Skala och skär äpplet i små tärningar. Blanda samtliga ingredienser i en skål. Låt stå minst tre timmar eller över natten.

Långpannebröd 1,65 € 7 dl vatten 50 g jäst 2 tsk salt 2 msk olja 2 dl havrekli 8 dl grahamsmjöl 5 dl vetemjöl 1.Häll upp 5 dl kallt vatten i en kastrull och värm upp till fingervarmt, 37 grader. Smula jästen i vattnet. Blanda i olja, salt, havrekli och rör om. 2.Fortsätt att blanda i grahamsmjöl och vetemjöl lite i gången. Knåda degen smidig. Låt jäsa till dubbel storlek på dragfritt ställe. 3.Platta ut degen på långpanna på ett bakplåtspapper eller baka ut till 25–30 semlor. 4.Placera på ugnsplåt och låt jäsa i cirka 15 minuter. Grädda semlorna i 225 grader i cirka 10 minuter. Grädda långpannebrödet i 200 grader i 20–25 minuter.

TEMA

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: JOHANNA_BRUUN

"När ska skulden hitta sin rättmätiga ägare?" STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

Män kan ännu inte våldtas

År 1975 utkom Märta Tikkanens

flickor ska göra motstånd lever

bok Män kan inte våldtas. Tre år

kvar. Att mannen därför inte ens

senare var det dags för boken

fattar att han våldtar. Det gäller

att dyka upp på bioduken, och

för alla att acceptera att ja bety-

då var Studentbladet på plats för

der ja och nej betyder nej fast-

att följa med vilka slags samtal

slår Tikkanen.

den skapade inom studentvärl-

Om det här låter bekant kanske du tänker på debatten som

den. Nu är det 2019. Det har gått så

följde alla metoo-upprop. Tikka-

många år att många av oss som

nen talade år 1978 om hur da-

nu läser Studentbladet inte ens

terad de ovanstående frågorna

var påtänkta då. Tikkanen ville med sin omdebatterade bok

är. Och här är vi nu, år 2019 – Män kan inte våldtas kommer ut i en

visa hur den som övergriper

nyutgåva boken Män kan inte

förnedrar sig själv mera än den

våldtas kommer ut i en nyutgåva

som utsätts för våldet.

och vi diskuterar ännu samma

intervjun

som

valt

att

plocka ur arkivet säger Tikkanen att uppfattningen om att

urusla frågor. När ska skulden hitta sin rättmätiga ägare?

S T B L – 2 0 1 9

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

TEMA

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS

Bild: STEFAN_BREMER

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

“Nutida pojkar får en annan uppfostran”

Märta Tikkanen är i dag känd för många fler böcker än Män kan inte

våldtas. I hennes böcker innehas ofta huvudrollen av en bildad kvinna som lever i en mansdominerad värld. Vi ringde upp Tikkanen för att tala om det förflutna och framtiden. Hej Märta, skulle du ha tid för ett kort samtal med Studentbladet? Jag var just på väg ut med hunden men visst! Kul, då håller vi det kort så att hunden inte hinner utföra sina behov inomhus! Jag läste just en artikel i Studentbladet 1978 om när din bok blev till film. Hur kändes det att se den på bioduken? Det var både roligt och spännande. Filmmakarna hade lyckats bra med fina vyer från Helsingfors, och Jörn Donner hade lyckats bra med att fånga bokens kontext. Är du besviken över hur aktuell din bok ännu är i dag? Det kan jag lugnt säga. Det är kul att den har ett eget liv och fortsätter hitta sina läsare, men mycket vatten har runnit under bron sedan den kom ut. Det börjar vara dags för den här problematiken att finna sitt slut. När du skrev Män kan inte våldtas , kunde du då föreställa dig att 2000-talet skulle se ut som det gör? Man var väldigt optimistisk på 70-talet och trodde att de här frågorna skulle klaras av kvickt. Ingalunda är vi ännu jämställda. Vi har inte ens nått lika löner som jag redan på 50-talet kämpade för som kvinnlig journalist. Jag minns när min chef sa "gifta damer brukar ha andra intressen än sitt arbete", och jag blev så arg att jag började gråta. Tror du vi någonsin kommer se en förändring? Jag är alltid optimistisk så ja det tror jag. Ju mer det talas om problemen kring mäns våld mot kvinnor och avsaknaden av jämställdhet, desto mera går vi framåt. De flesta män är inte oresonliga, utan behöver bara lite vägledning. Nutida pojkar får också än en annan uppfostran än förut – så det här kan vara tiden då allt förändras!

S T B L – 2 0 1 9

Text: ÅRHUNDRADETS_BOKKLUBB

ÅRHUNDRADETS BOKKLUBB

TIPS

ELEANOR OLIPHANT IS COMPLETELY FINE Gail Honeyman

STUDENTBLADET

Gail Honeymans debutroman från 2017 konfronterar läsaren med en av våra kanske vanligaste folksjukdomar: ensamhet. Honeyman målar upp en trovärdig berättelse om en socialt isolerad kvinna i 30-årsåldaern med minst sagt begränsad social förmåga. Eleanor Oliphants liv är tydligt inrutat och fritt från drama. Enligt henne själv mår hon bra, faktiskt alldeles utmärkt, men man förstår snabbt att allt inte står rätt till med henne. Honeyman guidar läsaren genom alla pinsamma och skrattframkallande situationer Eleanor befinner sig i när hon börjar öppna sitt liv för andra människor. Det är roligt, men också hjärtskärande. Berättaren är opålitlig utan att vara vilseledande och läsaren är delaktig i händelseutvecklingen – man vet lika mycket, eller lite, som Eleanor och följer hennes resa från förnekelse till acceptans. Vändpunkten mot slutet av boken är välkommen, om än aningen förutsägbar, och trots de mörka teman som tas upp kulminerar boken i en känsla av hopp, vilket inte är någon självklarhet – Honeyman kunde lätt ha målat upp Eleanor som ett offer, men den här boken gräver inte ner sig i ångesten utan väljer att se framåt.

BRÄNN ALLA MINA BREV Alex Schulman

Alex Schulman är känd för att skriva hjärtskärande, ärliga böcker. I hans senaste, Bränn alla mina brev från 2018, ligger fokuset på hans inre vrede som Schulman beskriver som ett odefinierbart mörker. Utifrån det går han tillbaka i tiden till sommaren 1932 och vinter 1988 där han hittar händelser som förändrar allt. Ur tre perspektiv formas en berättelse som sträcker sig över tre generationer. Sin egen, sin mammas och sina morföräldrars. Alla generationer genomsyras av samma mörker, vrede, och boken är jakten på varför. Vad är det som ligger grund för detta vrede som gått i arv? Det är en kärlekshistoria, en barndomsskildring och någon sorts förklaring, eller åtminstone förståelse. Över varför allt började, i vad det grundades och hur det kunde påverka alla deras liv så djupt. Boken griper tag och drar med en genom familjens historia. Schulman lyckas, även denna gång, med att beröra och fånga läsaren på ett väldigt skickligt sätt.

BLÅ Maja Lunde

2015 skrev Maja Lunde den hyllade Binas historia, där hon genom döden som hotar bisamhällen lyckas zooma in på ekosystemens skörhet och de katastrofala konsekvenser även små störningar i dem leder till. I sin nya roman Blå från 2017 (svensk översättning 2018) spinner hon ihop två parallella historier: 2017 seglar sjuttioåriga klimataktivisten Signe ensam ner från Norge till Frankrike för att konfrontera sin ungdomskärlek som godkänt utvinnandet av is från glaciären i deras hemby. 2041 flyr David med sin dotter undan torkan i södra Europa. De vill till vattenländerna i norr, men gränserna är stängda och de hamnar istället på ett flyktingläger där kaos hotar. Återigen ställs det lokala mot en global fond för att påvisa klimatets, och de mänskliga relationernas, känsliga mekanismer.

våren 2019

FRAMTID

Vi i bokklubben har en lite speciell relation till Märta Tikkanen. Föga oväntat är det hennes klassikerverk Århundradets kärlekssaga som gett oss inspirationen att kalla bokklubben för Århundradets bokklubb och vi har också fått träffa och intervjua Märta. Vi har läst flera av hennes böcker på var sitt håll, men en som vi läst tillsammans är Män kan inte våldtas. Romanen kom ut redan år 1975 och handlar om den nyskilda bibliotekarien Tova Randers. Efter en utekväll blir Tova våldtagen och i stället för att anmäla förbrytaren väljer Tova att hämnas på mannen. Hon vill helt enkelt lära mannen en läxa och ge honom samma brutala och kränkande behandling som han gav henne. Skillnaden blir att Tova anmäler sig själv till polisen efteråt, men polisen tar inte situationen på allvar. När boken kom ut var den mycket omdiskuterad, att skildra mäns våld mot kvinnor på det sättet var otänkbart och kritikerna visade sitt oförstående i upprörda recensioner. Senare har boken nått klassikerstatus och tematiken är minst lika aktuell idag då det förs diskussioner om en samtyckeslag. Passande nog kommer romanen ut som nyutgåva i vår.

Följ @århundradetsbokklubb på Instagram för mer bokpepp!

Århundradets bokklubb gillar böcker och att prata om dem. På bloggen arhundradetsbokklubb.ratata.fi delar vi med oss av sådant som vi läser, vill läsa och har läst. Och allt möjligt annat roligt vi gör eller funderar på. Vi publicerar nytt innehåll på torsdagar.

Feministisk 70-talslitteratur när den är som bäst!

I bilden från vänster: Malin Öhman, Saga Mannila, Jenna Matintupa, Kaneli Johansson, Hanna Arhippainen.

“NÄR BOKEN KOM UT VAR DEN MYCKET OMDISKUTERAD, ATT SKILDRA MÄNS VÅLD MOT KVINNOR PÅ DET SÄTTET VAR OTÄNKBART OCH KRITIKERNA VISADE SITT OFÖRSTÅENDE I UPPRÖRDA RECENSIONER.”

MÄN KAN INTE VÅLDTAS Märta Tikkanen

REPORTAGE

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS Bild: EDITH_HAMMAR

Feminister lever utanför den heteronormativa världen

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

Samhällsfenomen går enligt sin egen tidsanda och trender satta av dess frontfigurer. Feminismens historia brukar beskrivas enligt vågor som tog sin början för hundra år sedan, och i dag talar man redan om en fjärde. Vi fortsätter att krossa patriarkatet men rör oss över samhällets alla gränser. YLVA PERERA och VILHELMINA ÖHMAN är båda unga feminister och aktiva skribenter. För dem är den feministiska andan ständigt närvarande och den tänker de inte överge förrän jämställdhet är ett samhälleligt faktum. – När jag gick i skolan var feminism inte lika tillgängligt som i dag, men det betyder inte att problemen är lösta, säger Ylva. Historiker brukar dela in feminism enligt vågor som svept över vårt samhälle under olika tidpunkter. Den första vågen kom för ungefär hundra år sedan med bland annat rösträtt och byxor för kvinnor. Det var också då som internationella kvinnodagen instiftades 1910 på initiativ av den tyska kommunisten och kvinnorättskämpen CLARA ZETKIN. Den andra vågen svepte över oss på 60-talet då feministerna ville ha ekonomisk och social jämlikhet mellan könen. Det var också då som aborträtt och p-piller diskuterades hett. År 1977 erkände FN:s generalförsamling den internationella kvinnodagen, och sedan dess har den 8 mars varit en opolitisk högtidsdag istället för en socialistisk kampdag. Den tredje vågen kom på 90-talet för att bryta gränser. Intersektionalitet drog in vid sidan av andra vågens feminister och man började ifrågasätta genus. Den här vågen

har under de senaste åren bara växt och gjort feminism till en allt mera komplex rörelse. De ekonomiska och sociala ojämlikheterna diskuteras utifrån allas könstillhörighet, etnicitet, funktionsnedsättning, ålder och klass. Frågan är om den tredje vågen nått tsunaminivå och nu börjar rulla in som en fjärde? DET LUKTAR 70-TALSFEMINISM Eftersom feminism är en politisk rörelse måste dess aktivism utvecklas i takt med det samhälle den existerar i. På samma gång handskas feminismen med uråldriga problem och därför är det enligt Ylva och Vilhelmina svårt att placera feminism i olika vågor. – När Astra kom ut med boken Denna framtid är vår skrev Expressen Kultur att den luktar 70-talsfeminism. De ansåg att boken tog upp sådant som man då kämpade för, men det här är problem vi ännu lever med och därför måste vi fortsätta att uppmärksamma dem för att få en förändring, säger Vilhelmina. – Det är gamla problem i nya rum, säger Ylva.

S T B L – 2 0 1 9

Text: EBBA_HÅKANS Bild: EDITH_HAMMAR

Från vänster: Vilhelmina Öhman & Ylva Perera. Foto: Elis Karell

REPORTAGE

Ett av de nya rummen är sociala medier – ett fenomen vars för- och nackdelar kan diskuteras i det oändliga. Det man inte kan bestrida är hur sociala medier gjort politiska rörelser till globala kollektiv. När #metoo bröt ut var Ylva och Vilhelmina två av initiativtagarna till Svenskfinlands variant av uppropet. På bara en vecka tog de emot 990 vittnesmål genom en hemlig grupp på Facebook, och den 29 november släpptes vittnesmålen anonymt ut i det offentliga rummet. #dammenbrister blev en hashtag som skakade om vår ankdamm så att vattnet stänkte. – Poängen med dammen brister var att göra en empirisk samling av berättelser som skulle bryta tystnaden om sexuella trakasserier i Svenskfinland. Man kan förändra den fysiska verkligheten genom sociala medier, säger Ylva. FEMINISMENS FRAMGÅNGAR POLARISERAR När Vilhelmina första gången fick frågan om hon är feminist svarade hon nej. Det här var i skolåldern, men hon minns ännu hur hon efteråt ifrågasatte sitt svar. Hon hade hört ordet förut men visste helt enkelt inte vad det innebar. I dag är feminismen så tillgänglig

STUDENTBLADET

våren 2019

att den är svår att missa. Det här kan man enligt Ylva och Vilhelmina bland annat tacka kapitalismen som även kan ses som en av feminismens mindre goda vänner. – Om vi har något att tacka kapitalismen för är att den hjälpt till att göra feminismen synlig när ”girl power” säljs i stora internationella klädbutiker, säger Vilhelmina och skrattar ironiskt. Med den här hjälpande knuffen följer dock risken att feminismens kamp mot patriarkatet urvattnas. Allting behöver enligt Ylva och Vilhelmina inte stämplas som feminism. De ger hudvård som ett exempel på hur produkter marknadsförs som en del av kvinnans rätt till välmående. – Inget ont om self-care, det behövs för att man ska orka bedriva den feministiska kampen, men jag skulle inte kalla det en feministisk handling i sig. Feminism för mig riktar sig alltid utåt mot samhället, säger Ylva. Tvärs mot feminismens tillväxt löper en växande skara som motsätter sig rörelsens syfte och metoder. Nya mansrörelser mobiliserar sig i allt högre takt och det här ser Ylva och Vilhelmina som en motreaktion på feminismens framgångar. En del av motståndarna kallar de för vilsna unga män, som anklagar feminister för att ha demoniserat män. – Vi borde alltid rannsaka oss själva och fundera över våra ordval, men det är inte feministernas fel att exempelvis värnplikten ser ut som den gör eller att det ofta är mannen som förlorar en vårdnadstvist. Tvärtom vill ju feminister att båda föräldrarna ska ha lika rättigheter och skyldigheter, säger Ylva. Vilhelmina fortsätter samtalet

FRAMTID

"Inget ont om self-care, det behövs för att man ska orka bedriva den feministiska kampen, men jag skulle inte kalla det en feministisk handling i sig."

med att ta upp de mansrörelser som väljer att endast se på hur män diskrimineras, och ignorerar att se på hur manskulturen diskriminerar mot dem som står utanför dess ramar. Ofta fastnar diskussionen kring hur feminister uttrycker sig och skulden för männens olyckor blir både enkelspårig och missriktad. Som tur är finns det många män där ute som inte tillhör sådana mansrörelser. MÄN SOM BRYTER DEN SNÄVA MANSROLLEN På internationella mansdagen den 19 november i år grundades i Finland en feministisk

mansorganisation. MIEHET RY föddes när NIITIN SOOD twittrade med en önskan om att grunda en mansgrupp som arbetar för jämställdhet utan att förringa andra gruppers berättelser om diskriminering. På föreningens hemsida säger en av medgrundarna JUHO PYLVÄNÄINEN att de vill lyfta fram en mångfasetterad mansroll. Med feministiska verktyg ska de arbeta för männens behov av jämställdhet – utan att trycka ner andra. I skrivande stund gillar över 1 900 personer deras Facebooksida, och föreningen fortsätter att synas i media och ordnar olika evenemang för att uppmärksamma

nya och gamla mansroller. Intersektionalitet – som utgjorde början på den tredje vågen – är det analytiska perspektivet på hur maktrelationer skapas och upprätthålls i samspel mellan olika grupper. Är då en fjärde våg på väg med unga i spetsen som förvandlar teori till praktik med hjälp av hashtags? Enligt Ylva och Vilhelmina har dagens feminister i alla fall nya frågor att ta ställning till. Några av de mest aktuella är enligt dem valet att skaffa barn, klimathotet och Finlands translag. Sedan får historien avgöra när den fjärde vågen tog sin början.

SÖKES: FRILANSARE Studentbladet är i ständigt behov av frilansande journalister, reportrar, skribenter, recensenter, kåsörer, tecknare, illustratörer och fotografer. Är du någon av dessa uppmanas du å det varmaste att ta kontakt med redaktionen. Frågor kan riktas till Ebba Håkans chefred@stbl.fi

GE DITT STÖD – BLI MEDLEM! ORDINARIE MEDLEM Som fysisk person kan du antas som ordinarie medlem. Du betalar en årlig medlemsavgift om 20 euro, men ingen anslutningsavgift. Pro Studentbladet är en ideell förening, som stödjer Nordens äldsta studenttidning Studentbladet och dess utgivare Svenska Studerandes Intresseförening, samt främjar intressen som är gemensamma förs svensk- och tvåspråkiga studerande i Finland.

STUDERANDEMEDLEM Som studerande vid universitet, högskola eller yrkeshögskola kan du antas som studerandemedlem. Du betalar en årlig medlemsavgift om 10 euro, men ingen anslutningsavgift.

STÄNDIG MEDLEM Som fysisk person kan du även antas som ständig medlem. Engångsavgiften för ständigt medlemskap är 150 euro och du betalar därefter ingen årlig medlemsavgift. UNDERSTÖDANDE MEDLEM Till understödande medlem kan antas ett rättsgiltig samfund eller en fysisk person som vill stöda Pro Studentbladets verksamhet och målsättningar. Engångsavgiften för understödande medlemskap är 1 000 euro. www.stbl.fi/pro-studentbladet

STUDENTBLADET

våren 2019

FRAMTID

SÖK TILL SVENSKA SOCIALOCH KOMMUNALHÖGSKOLAN VID HELSINGFORS UNIVERSITET STUDERA PÅ SVENSKA VID ETT AV VÄRLDENS TOPPUNIVERSITET. BLI EXPERT INOM: JOURNALISTIK OCH KOMMUNIKATION SOCIALPSYKOLOGI STATSKUNSKAP MED FÖRVALTNING SOCIOLOGI RÄTTSVETENSKAP SOCIALT ARBETE OCH SOCIALPOLITIK ANSÖKNINGSTID 20.3–3.4.2019 > SOCKOM.HELSINKI.FI

T S Ö R A L A R E B I L N I D FÖR T S Ö R A L A R E B I L N I D FÖR T S Ö R A L A R E B I L N I D FÖR

9 1 0 2 L A V S G A D S RIK ALA RÖST

R E B I L N I D R FÖ T S Ö R A L A R E B I L N I D FÖR T S Ö R A L A R E B I L N I D R FÖ

SOMMARJOBB! Söker du sommarjobb inom marknadsförings- och försäljningbranschen? Vi önskar att du också talar flytande finska!

För mer information gå till: megaduuni.fi eller ring till 045 7731 3601 Urho Kekkonens gata 2 C, Helsingfors Kampen

SAKNAR DU MERA FEMINISM I DITT LIV?

PRENUMERERA PÅ ASTRA! astra.fi/prenumerera

Studiestödet ska höjas! År 2007 jobbade vi framgångsrikt i studentpolitiken för att studiepenningen och inkomstgränserna skulle höjas.

Nu vill vi göra det igen!

Otto Andersson (Nyland) Silja Borgarsdóttir Sandelin (Helsingfors) RIKSDAGSVALET RIKSDAGSVALET2019 2019

FRAMTID

FÖRH. 3- 9.4 | VALDAG 14.4

Skriv in dig i en av de svenskspråkiga nationerna i Helsingfors och sök förmånligt boende av oss!

Nylands Nation

Östra Finlands Nation

Åbo Nation

NORDENS ÄLDSTA STUDENTTIDNING:

Vasa Nation