Studentlitteratur Årsredovisning 2007 by studlitt

od e r s r 책 g visnin 2007

T E M A U PPH OVS R ÄT T

Ser ut som kopia. Är original.

Fortsatt tillväxt på samtliga marknader

Upphovsrätten i korthet

”En mycket sund konstruktion”

”Grunden är bra titlar som marknaden efterfrågar”

”Motorn i systemet”

”Upphovsrätten alltid närvarande”

Å R S R E DOV IS N I N G 2 0 07

Studentlitteraturs utveckling 2003–2007

Förvaltningsberättelse

Resultaträkning

Kassaﬂödesanalys

Balansräkning

Noter

Revisionsberättelse

Income Statement for year 2007 and 2006

Ledningsgrupp

Styrelse

Ser ut som kopia.

Är original.

När det handlar om att utforma sin årsredo-

Förlags- och annan utgivarverksamhet beﬁn-

visning kan ett familjeägt företag ta sig stora

ner sig i en både central och utsatt position.

friheter. Därför ägnar vi Studentlitteraturs

I en sådan situation kan ett bokförlag

årsredovisning 2007 åt en helt central men

antingen välja att ligga lågt och fortsätta så

numera omstridd frihet.

som man alltid gjort, eller att satsa offensivt i

Nämligen den som ger författare, foto-

nya medier och då arbeta aktivt med rättig-

grafer, konstnärer, kompositörer och andra

hetsfrågor och mot regelrätt piratverksamhet.

upphovsmän rätten att bestämma över hur

Studentlitteratur väljer den senare vägen.

deras verk ska användas. Och som ger till

Upphovsrätten står alltså i centrum för

exempel en författare möjlighet att upplåta

Studentlitteraturs årsredovisning 2007. Det

den ekonomiska rätten till ett förlag.

vill säga själva grundbulten i samarbetet mel-

För en fri- och rättighet handlar det om,

lan författare och förlag, den gemensamma

en som till och med är upptagen i FN:s all-

nämnare som gör det möjligt att omsätta

männa deklaration om mänskliga rättighe-

författarens ämneskunskap och pedagogiska

ter. Närmare bestämt i artikel 27:

kompetens i moderna läromedel och kvaliﬁce-

”Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen, som härröra från

rad kurs- och facklitteratur. Årsredovisningen kanske inledningsvis på-

varje vetenskapligt, litterärt eller konstnär-

minner en aning om kopia, men är deﬁnitivt

ligt verk, till vilket han är upphovsman.”

upphovsrättsskyddat original. Om än mång-

Tidiga föregångare på området, som i ﬂera andra sammanhang som har med rät-

faldigad och spridd i 8 000 exemplar.

tigheter att göra, var 1789 års revolutionärer i Frankrike. Enligt lag ﬁck författare och konstnärer där redan 1793 ensamrätt till sina verk så länge de levde. Revolutionärerna hade tydligen inga större problem med att lagfästa just denna äganderätt, den betraktas som ”av all äganderätt vara den vars berättigande minst kan ifrågasättas, då den varken kan såra den republikanska jämlikheten eller inkräkta på friheten”. Mycket har förstås hänt sedan dess. Vi rör oss nu mot ett allt mer utpräglat tjänstesamhälle med mängder av nya sätt att sprida verk. Och upphovsrätten har fått en helt annan betydelse än när de första stegen togs för att säkerställa ensamrätten.

Monica Lexholm, doktorand, fasta tillståndets fysik, Lunds universitet. Upphovsrätt är för mig en lag som är till för att skydda det unika i ett litterä rt eller konstnärligt verk. Sk ydda i bemärkelsen att upphovsman nen har makt att bestämma hur ve rket används. Med tanke på sam hällets utveckling känns det som en förutsättning att man äg er sina idéer på samma sätt som materiella saker. Ämnet känns hö gst aktuellt i samband med de batten kring nerladdning på nä tet. Om man vill ha hög kvalit et på produktioner, oavsett om det är musik, ﬁlm, litteratur ell er annan konstform, måste man betala för det.

Fortsatt tillv채xt p책 samtliga marknader

Studentlitteratur fortsatte sin offensiva satsning och vann ytterligare marknadsandelar under 2007. Inte bara inom universitet och högskola, där vi sedan många år är Sveriges största förlag, utan också på läroboksmarknaden som helhet.

Under 2007 passerade Studentlitteraturs in-

Innovativt på skolmarknaden

täkter för första gången 200 miljoner kronor.

Glädjande är att vi under 2007 haft en positiv

Förlagets intäkter på årsbasis uppgick till

utveckling även inom våra senast tillkomna

ungefär 210 miljoner, en ökning med cirka

områden – skolsektorn och marknaden för

sju procent.

yrkesverksamma.

I vår strävan att renodla förlagsverk-

Inom skolsektorn vinner vi marknads-

samheten har vi under det gångna året

andelar och har ökat med cirka sju procent.

investerat i förstärkt marknadsförings- och

Kombinationen av tryckta och digitala läro-

försäljningskapacitet, samtidigt som vi har

medel har bidragit starkt till vår konkurrens-

avvecklat vårt tryckeri och binderi. Detta

kraft på en marknad som totalt sett i prakti-

innebär självklart omställningskostnader.

ken står stilla.

Trots den goda intäktsutvecklingen under

Framryckningen gäller framför allt mo-

2007 försämrades därför Studentlitteraturs

derna språk, som är vårt dominerande utgiv-

resultat. Dessa kostnader är emellertid av

ningsområde för skolan. Där växer vi med

temporär art och vi räknar med en återhäm-

goda läromedel, i vår tappning en modern

tad lönsamhetsutveckling under 2008.

kombination av tryckta och digitala komponenter. Dessa har blivit väldigt uppskattade.

Förstärkt utgivning för universitet

Under senare år har vi också valt att satsa

och högskola

allt längre ner i skolsystemet. Vi arbetar nu

Studentlitteratur är verksamt på tre mark-

från årskurs 3 och uppåt. Även där har våra

nader – universitet och högskola, skola och

nya och moderna läromedel mottagits mycket

vuxenutbildning samt kompetensutveckling

väl, framför allt när det gäller engelska. Nu

av yrkesverksamma.

arbetar vi på att vidga vårt utgivningsområde

På universitets- och högskolemarknaden fortsätter vi att växa. Under året har vi dess-

genom att bygga upp en stark produktportfölj också inom svenska.

utom beslutat att förstärka vår utgivningskapacitet för att i nästa steg öka vår konkur-

Webbplats för yrkesverksamma

renskraft ytterligare.

Även när det gäller marknaden för yrkes-

Det innebär att vi från och med 2008

verksamma har vi haft en positiv utveckling

arbetar med tolv utgivningsområden. Vi

under det gångna året. Här handlar det om

förstärker med nya tjänster på förläggarsidan

att både utnyttja de tryckta produkter vi har i

inom både vårdsektorn och inom lärarut-

vårt sortiment och om att arbeta med digitala

bildning och pedagogik. På dessa två om-

produkter. Vår bedömning är att just yrkes-

råden ser vi en god potential att ytterligare

marknaden är mest van vid digitala produkter

fördjupa vårt samarbete med universitet och

och i störst utsträckning efterfrågar sådana.

institutioner och därmed öka marknadsanpassningen av vår utgivning.

På marknaden för yrkesverksamma arbetar Studentlitteratur huvudsakligen inom tre

segment – bank, försäkring och ﬁnans, läke-

år sedan inledde en satsning på utgivning i juri-

medelsindustri och medicin samt skola.

dik. Förvärvet av Sveriges Lagar kommer att stär-

Här har vi under året lanserat en helt ny produkt, Förskoleforum. Detta är en webb-

ka vår ställning på den juridiska marknaden. Under 2007 har vi även slutit samarbets-

baserad tjänst som stödjer förskollärarna i

avtal med Sveriges ledande revisionsföretag,

deras kompetensutveckling och vardagliga

Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Det inne-

arbete.

bär att Studentlitteratur tar ansvaret för ut-

Förskoleforum utgör ett verkningsfullt komplement till den marknadsledande bokklubb med samma målgrupp som vi sedan

givningen av företagets skriftserie, som i dag omfattar ett tjugotal titlar. Detta nära samarbete med marknadsled-

tidigare driver tillsammans med Utbild-

ande organisationer passar väl in i vårt kund-

ningsradion, Leka Lära Leva. Förskoleforum

erbjudande för de yrkesverksamma. Det bety-

har fått ett positivt mottagande i målgrup-

der att vi på en och samma gång utvecklar

pen och under 2008 satsar vi vidare för att

god utgivning och goda marknadskontakter.

etablera webbplatsen på marknaden. Tryck i korta serier Ny marknadsorganisation

På den graﬁska sidan har vi under året slutit

Förändringsarbetet under 2007 har innebu-

ett viktigt samarbetsavtal med Holmbergs i

rit en utökad satsning på marknadsföring

Malmö. Holmbergs har investerat i en kraft-

och försäljning. Studentlitteratur har under

full anläggning för print on demand som

året rekryterat personal och byggt upp en

placerats i våra lokaler i Lund.

slagkraftig marknadsorganisation. Vi har också fortsatt att investera i vårt

Anläggningen kommer att ge oss möjlighet att trycka en mycket stor del av vårt produkt-

varumärke, som vi ser som ett av våra star-

sortiment i korta serier till konkurrenskraftiga

kaste konkurrensmedel.

priser. Det innebär att vi får en effektivare hantering av de många titlar som de svenska

Organisk tillväxt plus förvärv

universitetsutbildningarna efterfrågar, men

Vi avser att fortsätta växa genom en kombi-

som trots allt säljs i relativt små volymer varje

nation av organisk tillväxt med egna resur-

år. En annan fördel med den nya tekniken är

ser – genom utökad utgivningskapacitet och

att vi härigenom kan frigöra kapital till offen-

en allt mer marknadsanpassad utgivning

siva satsningar i våra förlag.

– och mindre förvärv som passar in i vår utgivningsproﬁl. Under året har vi förvärvat ett mindre

Upphovsrätten i

©entrum

Temat för Studentlitteraturs årsredovisning

förlag med inriktning mot de tekniska ut-

2007 är upphovsrätten. Denna är själva grun-

bildningarna på de svenska universiteten

den för en förlagsverksamhet.

och högskolorna, KF Sigma. Detta innebär

En tendens som blir allt tydligare är att

ett välkommet tillskott till vår redan mark-

våra kunder efterfrågar innehållet i våra pro-

nadsledande utgivning för de svenska civil-

dukter i allt ﬂer former. Förr handlade det

ingenjörsutbildningarna.

enbart om böcker. Numera kan det vara olika

Dessutom har Studentlitteratur förvärvat

former av webbkomponenter kopplade till

utgivningsrätten för Sveriges Lagar, som tidi-

böcker, men det kan också vara heldigitala

gare givits ut av Thomson Förlag. Detta ser

produkter – databaser eller digitala informa-

vi som mycket positivt, eftersom vi för några

tionstjänster av annat slag. I många fall inne-

ersitetsTorbjörn Tagesson, univ tianstad. lektor vid Högskolan Kris Läroboksför fattare. r är det För de ﬂesta människo för alar bet n ma att gt naturli vara eller sig när man köper en exemtjänst. Om man anlitar är det pelvis en hantverkare hon ska ha självklart att han eller borde betalt för sitt arbete. Det hovsupp att gt urli nat lika a var arbete. sitt för ng ttni ersä får män

bär det att samma information publiceras i

Men upphovsrätten är själva grundbulten.

ﬂera olika medieformer.

Utan den kan förlaget varken få ekonomisk

Att erbjuda informationen i allt ﬂer

ersättning för sitt arbete eller vidareutveckla

medieformer är en viktig fråga för oss. Det

sitt erbjudande. Respekt för upphovsrätten är

är också helt i författarnas intresse att de-

en förutsättning för kunskapsförmedlingen

ras kunskap når ut på så många sätt som

längs hela kedjan från författare via förlag

möjligt till elever, studenter och yrkesverk-

till elever, studenter och yrkesverksamma.

samma. De mervärden Studentlitteratur kan

Upphovsrätten blir därmed i förlängningen

erbjuda i det sammanhanget är själva förkla-

också en garant för kunskap på vetenskaplig

ringen till att författarna upplåter rätten till

grund i hela utbildningssystemet.

oss att framställa och tillgängliggöra verket. I dag är upphovsrätten omdiskuterad och ifrågasatt. Illegal kopiering av kurslitteratur får i ökad omfattning sällskap av olaglig ﬁldelning över nätet.

Stefan Persson, VD

Upphovsrätten i korthet

Upphovsrättslagen från 1960 ger författare, fotografer och konstnärer rätten att själva bestämma hur deras verk ska användas. Upphovsrättslagen reglerar både den ekonomiska och den ideella rätten till ett verk. Den ekonomiska ensamrätten innebär att det är upphovsmannen som har rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigandet av verket, alltså olika former av kopiering. Den betyder också att upphovsmannen avgör om och i vilken omfattning verket ska göras tillgängligt för allmänheten. I kraft av sin ekonomiska ensamrätt kan en författare sedan välja att upplåta verket åt en utgivare, exempelvis till ett förlag. Den ideella rätten slår fast att upphovsmannen har rätt att bli namngiven när verket används. Den fastställer också att verket inte får ändras eller offentliggöras på ett sätt som är kränkande för upphovsmannens anseende. Omfattande justeringar Kapitel ett i upphovsrättslagens första paragraf definierar att upphovsrätten omfattar ”skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, datorprogram, musikaliskt eller sceniskt verk, filmverk, fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller verk som har kommit till uttryck på något annat sätt”. Lagen har genomgått omfattande justeringar genom åren, inte minst genom olika EG-direktiv. Framför allt är det den mycket snabba utvecklingen inom IT som har förorsakat ändringar i det internationella regelverk som vi förbundit oss att följa.

Symbolen för upphovsrättsskyddat verk – © – har ingen juridisk betydelse i Sverige. Den fungerar främst som påminnare och varningssignal. Hos oss ﬁnns inte heller någon registrering för ensamrätt till verket. Upphovsrätten uppstår per automatik i samma ögonblick som verket skapas. En förutsättning för skydd enligt upphovsrättslagen är att verket uppnått det som kallas verkshöjd. Det innebär att till exempel enklare nyhetsnotiser inte är skyddade. Huvudregeln är att upphovsrätten gäller under hela upphovsmannens livstid och sedan i 70 år efter hans eller hennes död.

Johan Cronqvist, juridikstuderande och trummis i me talbandet Havok. Upphovsrätten på verkar mig inte bara som jur idikstuderande utan även som pri vatperson och musiker. De rättsf rågor jag arbetar med inom min utbildning angår inte bara för etag och deras immaterialrätt slig a skydd utan även min rätt som privatperson och artist genom den svenska upphovsrättslag stiftningen. Upphovsrätten ha r verkligen satts på prov sedan Int ernets inträde. Det ska bli väldigt spännande att se hur den ideell a och framförallt den kommersiella verksrätten kommer att förde las i framtiden.

”En mycket sund konstruktion” – Upphovsrätten har aldrig varit mer betydelsefull än i det moderna informationssamhället, i nätmiljön. Allt som upphovsrätten står för fungerar väl och motiverar sig väl i digitaliseringens värld, säger Jan Rosén som är professor i civilrätt och ordförande i Svenska Föreningen för Upphovsrätt. I många länder – även i Sverige – har upp-

ska absorbera också nytillskott i den tekniska

hovsrätten vuxit fram i samverkan med

utvecklingen, utan att lagstiftaren varje gång

yttrandefrihetens principer. Den första mo-

måste rycka ut och göra en lagändring så fort

derna, civilrättsliga upphovsrätten tillkom

mobiltelefonen eller någon annan relativ ny-

nämligen i 1809 års regeringsform där den

modighet dyker upp.

låg sammanvävd med yttrandefrihetsreformerna. Och man kan inte ha en yttrandefri-

Globalt reglerad ordning

het utan en fungerande upphovsrätt, kon-

På det internationella planet är upphovsrät-

staterar Jan Rosén.

ten genomreglerad som kanske ingen annan

– Rätten att yttra sig berättigar inte till

rättsﬁgur. Grunden är Bernkonventionen från

användning av andras yttranden. Men det

1886, som Sverige tillträdde 1904. Men också

handlar också om att vi ska veta vem det är

en rad andra fördrag och internationella över-

som yttrar sig – vems är boken?

enskommelser bidrar till en global ordning för upphovsrätten.

Två grundpelare Modern svensk upphovsrätt vilar på två

empelvis sitt TRIPS-avtal. Det omfattar så gott

pelare. Dels handlar det om att all slags ﬁx-

som alla länder världen över i en upphovs-

ering av verk i fysisk form är underkastad

rättslig ordning som är mera detaljerad än

upphovsrätt. Dels handlar det om distribu-

Bernkonventionen. TRIPS-rådet övervakar att

tion av verk till allmänheten, oavsett me-

de undertecknade staterna uppfyller sina för-

dium och teknik.

pliktelser på området. I annat fall ﬁnns möj-

– Lagstiftaren har mycket medvetet valt sådana uttryck som ”exempelframställning” och ”göra tillgängligt för allmänheten” för att alla tekniker, nu kända eller okända, ska ﬁnnas med, säger Jan Rosén. I att göra tillgängligt ligger olika förfo-

lighet att sanktionera med handelshinder. FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) kom med två omfat-

ganden som att överföra, framföra, visa och

tande avtal 1996. Och

sprida. Poängen med exempelvis begreppet

på ett regionalt plan

”överföring” är att ringa in alla arter av mo-

ﬁnns en mängd EU-di-

derna kommunikationsmedel, som att lägga

rektiv att ta med i be-

ut något på en webbsida.

räkningen.

– Eller att länka i nätmiljön, eller att transmittera något till någon i nätmiljön. Allt det där är överföring. I grund och botten – vilket är ﬁnessen – bygger upphovsrätten på teknikneutralitet. Detta för att den

World Trade Organization (WTO) har ex-

– Upphovsrätten speglar både det begyn-

verkar alltså inte hålla vid närmare påseende.

nande och sedan det etablerade informa-

Det kanske rentav är tvärtom?

tionssamhällets framväxt. Det intellektuella

– Ja, det är min uppfattning. Den teknik

innehållet i kommunikationen mellan män-

som ﬁnns exponerar just behovet av de upp-

niskor måste man kunna reglera förmögen-

hovsrättsliga värdena.

hetsrättsligt, inte minst över nationsgränserna, på ett i princip likartat sätt.

Då inﬁnner sig förstås frågorna kring hur skyddet för upphovsrätten får ett genomslag i nätmiljön och hur sanktioner kan genom-

Informationssamhällets rättskydd

drivas. Men Jan Rosén anser att de frågeställ-

Bernkonventionen har mer än 160 länder

ningarna är relativt marginella. Problemet

tillträtt. Det ﬁnns alltså en mycket hög grad

med nätmiljön är snarare att marknadens

av internationell konsensus när det gäller

aktörer måste hitta former för att mötas.

upphovsrätten. – Det ﬁnns strängt taget inga andra rätts-

– Man kan spekulera i varför det har tagit tio år för nätmiljön att börja formera sig till

ﬁgurer som är globalt reglerade på ett så

en hygglig, ordnad och för alla god marknad.

massivt sätt som just upphovsrätten. Inte

Men min slutsats är att detta egentligen inte

ens en sådan hörnpelare som äganderätten

är en rättslig fråga.

är egentligen reglerad mer än i FN-stadgan.

– Det är inget fel på upphovsrätten, det är

Upphovsrätten har vuxit enormt i bety-

inte den som är överspelad. Det handlar mer

delse i takt med att mjuka värden och varor

om att hitta affärsmodeller, betalformer och

brer ut sig i samhället. Det som upphovsrätt

tekniska standarder som funkar i nätmiljön.

ger skydd för är sådant som är av stor bety-

Ett av basvärdena i upphovsrätten är att be-

delse i dagens samhälle. Upphovsrätten är

löna kreativa insatser. Och det bör ske även i

helt enkelt informationssamhällets rätts-

nätmiljön, den får inte bli en frizon.

skydd, enligt Jan Rosén. – De värden som kan baseras på upphovs-

Basen för mötet kreatör – producent

rätten blir ofantligt stora. De mjuka värdena

Men upphovsrätten har också andra viktiga

är de mest dominerande i den moderna sam-

funktioner, konstaterar Jan Rosén. Som att

hällsekonomin i de ﬂesta länder i dag. Men

åstadkomma mötet mellan kreativa, ﬁnan-

allra mest tydligt kanske inom den västra

siella och producerande insatser.

hemisfären.

– Alltså mötet mellan kreatör och producent. Den gemensamma spelplan man har är

Praktiseras enkelt i nätmiljön

ensamrätten. Och den är dessutom ett kraft-

Det upphovsrättsliga grundvärdena –

fullt incitament till att något överhuvudtaget

kontroll över exemplarframställning och

blir producerat, utgivet, tillhandahållet och

tillgängliggörande för allmänheten – kan

distribuerat.

praktiseras enkelt och snabbt i den digitala

Mötet med producenten kan vara drivkraf-

miljön. Där är det lika betydelsefullt att

ten för att någon överhuvudtaget sätter igång

kunna upprätthålla den upphovsrättsliga

den kreativa processen – denna är alltså nära

ordningen. Det ﬁnns nästan ingen annan

lierad med producentintressen, enligt Jan Rosén.

rättslig ordning i nätmiljön än den, enligt Jan Rosén. Det populära argumentet att modern teknik skulle ha gjort upphovsrätten förlegad

– Och basen för att de intressena ska mötas är upphovsrätten. Båda parter har intresse av att det ﬁnns en sådan, annars kan man inte nyttiggöra resultatet på något rimligt sätt.

Viktig kvalitetsfunktion Men frågan är betydligt vidare än så, konsta-

konkurrensrätten och gängse marknads-

terar Jan Rosén. Det handlar inte enbart om

rättsliga principer.

förmögenhetsrätt utan också om andra vär-

En sådan lösning skulle också innebära

den, som de ideella. Och även andra centrala

att konsumenten tvingades betala ett scha-

frågor som hänger samman med att det ﬁnns

blonbelopp, oavsett om han eller hon tan-

en ensamrätt i botten. – Om ingen har ensamrätt ﬁnns det ingen som tar ansvar för produkten. Då tappar man

kade ner all världens medieproduktion eller ingen alls. – En poäng med en upphovsrätt som lö-

den kvalitets- och kontrollfunktion som upp-

per över tid är att i princip varje utnyttjande

hovsrätten erbjuder. Och den är betydelsefull

som innebär exemplarframställning eller

för såväl författare och andra upphovsmän

tillgängliggörande värderas och prissätts för

som deras producenter och rättsinnehavare.

sig. Detta är en mycket sund konstruktion.

För den som vill tillgodogöra sig kurs- och facklitteratur är det avgörande att det ﬁnns

Om det sker ett utnyttjande slår den till och då kan man prissätta utnyttjandet.

en försäkran om och kontroll av att litteraturen är sakligt och vetenskapligt baserad. Det

Internationell förstärkning

är närmast otänkbart att någon garanti för

Jan Rosén är personligen mycket optimistisk

kvaliteten kan existera utan respekt för upp-

när det gäller upphovsrättens framtid, trots

hovsrätten, konstaterar Jan Rosén.

att nätmiljön så här långt har visat sig vara

– Detta är nästan hopplöst att beskriva när man till exempel diskuterar med den som ta-

lite svår att få ordning på. – Men det vill till att lagstiftaren inte tap-

lar sig varm för ﬁldelning, man kommer ald-

par greppet och att man fortsätter på den

rig till kvalitetsaspekterna. Men jag vill påstå

linje man strängt taget har hållit kontinu-

att detta är själva essensen i det upphovsrätts-

erligt. Nämligen att ge den support för upp-

liga systemet, vad det gör och vad det bjuder.

hovsrätten som krävs för att den ska fungera

Det handlar om grundförutsättningarna för

i sin samtida tekniska miljö.

medieproduktion, hur något blir till och hur allmänheten får del av det.

Detta är också EU:s absoluta övertygelse, konstaterar Jan Rosén. De senaste tio, femton åren har sju separata EU-direktiv sett

Bredbandsavgift ingen lösning

dagens ljus enbart på upphovsrättens om-

I dagens debatt pläderas ofta för alternativa

råde. Samtliga handlar – förutom om har-

lösningar, som en bredbandsavgift som er-

moniering mellan staterna – om att stärka

sättning för upphovsrätten. Men en sådan är

upphovsrätten på mediemarknaden.

ingen lösning, enligt Jan Rosén. – Ett skäl är att man då nödgas prissätta medieproduktioner – ﬁlm, musik eller vad det

Upphovsrätten uppfattas onekligen som

nu kan vara – till ett tillfälle. Och då i princip

nyttig, men den får inte hamna på efterkäl-

för alla berörda upphovsmän och rättsinne-

ken på grund av teknikutvecklingen. Det

havare. Erfarenheten visar att det inte går.

bekräftas tydligt av de här direktiven. Jag är

– En orsak är att det skulle bli så enorma

inte det minsta oroad för den framtida situa-

belopp vid det tillfället. Dessutom skulle det

tionen – den mogna och ordnade markna-

strida mot de internationella överenskommel-

den ﬁnns snart även i nätmiljön.

serna på området och typiskt sett också mot

– Det handlar alltså entydigt om ett stärkande av rättsinnehavarnas positioner.

ärare, Yonna Nelson, grundskoll rfattare. konstnär och barnboksfö ghet för Upphovsrätten är en tryg pelser. Om kreativa tankar och ska tar både jag skriver en bok som för att ete arb t hår ver krä tid och så vill ade ster nife ma er få mina idé människor jag ha ersättning om . Jag vill inte läser och njuter av den lånas gratis att den kopieras eller det av eftersom det sänker vär måste ﬁnnas Det . sen ces pro par ska säker plats ett tryggt utrymme, en ducera pro vilja och na för att kun utan att bli unikt och konstnärligt bestulen.

”Grunden är bra titlar som marknaden efterfrågar” – Det viktigaste vi kan göra för att tillvarata författarnas upphovsrätt är att se till att de får så stor utväxling på sina rättigheter som möjligt. Och det gör vi genom att bearbeta författarens manus och erbjuda marknaden en attraktiv titel. Det kan vara som bok, som bok plus webbplats eller som fristående digital lösning, säger Jerker Fransson som är bolagsjurist och förläggare för juridik på Studentlitteratur.

När Jerker Fransson började intressera sig

som helst plocka upp det nästa dag och ge ut

för upphovsrätten var den ett stoﬁlämne på

en egen bok. Så av det skälet är upphovsrät-

Juridicum. Det fanns ingen på fakulteten i

ten viktig för oss, säger Jerker Fransson.

Lund som sysslade med det. I dag är det en

Det Studentlitteratur gör är enkelt ut-

av de hetaste mediefrågorna, på agendan så

tryckt att förädla manus. I vilken omfattning

gott som dagligen.

beror på hur manuset ser ut från början och

– Intresset har vuxit lavinartat i takt med att vi har gått från produktionssamhälle till tjänstesamhälle. Detta parat med den tek-

vilken marknad det är frågan om. Gäller det ett manus för gymnasiemarknaden ﬁnns nästan ingen likhet mellan ma-

niska utvecklingen har gjort upphovsrätten

nuset när det kommer in och när det kom-

till en av de hetaste politiska frågorna i dag,

mer ut som bok, konstaterar Jerker Fransson.

säger Jerker Fransson.

I rena textböcker för universitet och högskola är bearbetningen i regel mindre omfat-

Garanterar ensamrätt

tande, men även där går trenden mot en mer

Upphovsrätten garanterar upphovsmannen

aktiv förädling.

en ensamrätt till det han har skapat. Om

– Något tryckeri har inte vi längre, men

han har skrivit en text kan han lägga ut

däremot god kompetens när det gäller upp-

denna på en webbplats där vem som helst

köp av tryckeritjänster. En lekman som vän-

kan ta del av den. Upphovsmannen kan

der sig till ett tryckeri har det besvärligt och

välja att ta betalt för den i egen regi, starta

får många frågor tillbaka innan det blir en

ett eget förlag eller vända sig till ett kom-

färdig bok.

mersiellt förlag. – För ett förlag är upphovsrätten själv-

Marknadsföring allt viktigare

klart en grundpelare. För vår del innebär

Distributionen hanterar Studentlitteratur

den att vi, på de villkor vi kommer överens

alltjämt själva. Dessutom sköter Student-

med upphovsmannen om, övertar en del av

litteratur marknadsföringen av boken, något

hans ensamrätt och kan agera i kraft av den.

som enligt Jerker Fransson i dag är förlagets

Om man tänker bort upphovsrätten vore det

stora styrka. Det har helt enkelt blivit en

betydligt svårare att syssla med bokproduk-

marknadsföringsapparat på ett helt annat

tion. För om du väl kom ut med någonting

sätt nu än tidigare. Och på Studentlitteraturs

som det blev efterfrågan på så kunde vem

marknader handlar det om att hitta relevanta

desto svårare blir det självklart för en lekman att hantera processen. – Som författare ska du främst ägna dig åt det pedagogiska sakinnehållet. Om du därutöver ska sköta allt kring boken och dessutom få ett genomslag på marknaden blir det ingen lätt uppgift. Förhindrar illegal kopiering Ytterligare ett mervärde för författarna är den insats som Studentlitteratur gör för att förhindra illegal kopiering. För privat bruk är det tillåtet att kopiera ”mindre delar” av verk. Att kopiera mer eller kopiera åt någon annan är alltså inte tillåtet. – Vi har gjort ett mer offensivt arbete mot de kopieringsbutiker som var tydligt orienterade mot universitetsmarknaden. Det har nu också gett en tydlig effekt, säger Jerker Fransson. Studentlitteratur skickade helt enkelt ut någon från Securitas med kamera och bandspelare och bad personen testa om det gick bra att kopiera hela böcker. I de fall svaret blev ja tog förlaget en diskussion med kopiemottagare för informationen, det är helt

ringsﬁrman och ﬁck till stånd avtal sanktio-

avgörande.

nerade med vite.

– En uppgift som ofta förbises är den

– Så om de gör det igen får de betala en

administration som är förknippad med en

rätt rejäl summa. Första gången vi gjorde de

utgivning. Det handlar om välskötta adress-

här kontrollerna gick i princip alla med på att

kopiera hela böcker. När vi gör det i dag är det

till externa parter, anmälan till diverse aktö-

någon enstaka, alla andra säger nej. En del

rer med mera. Det ser den författare som ger

säger nej till kopiering av böcker överhuvud-

sig på att ge ut en bok själv. – Och vi rör oss mot någonting annat än enbart en tryckt bok. Vi rör oss mot bok och

taget, andra har prismodeller som gör det helt ointressant att kopiera en bok. Så det har gett bra resultat.

webb kombinerat. Kring våra storsäljande böcker bygger vi i dag snarare en undervis-

Lösningar som tillgodoser behoven

ningsmiljö med en rad olika komponenter.

Studentlitteratur är nu på väg att styra över

Det kan vara tilläggsmaterial, övningar, ten-

mot elektroniska lösningar. Ett exempel är

tafrågor med mera.

den nya onlinetjänst som innebär att förlaget

Ju ﬂer komponenter man bygger in och

lägger ut kapitel ur böcker som till exempel

ju mer omfattande man gör de här böckerna

en institution kan köpa tillgång till. Via en

med sina tillskott, desto högre krav ställer

webbplats får användaren möjlighet att ut-

det på Studentlitteraturs förläggare. Och

nyttja ett bibliotek med böcker från förlaget.

– I något skede måste du logga in här och

klaringen till att en författare vänder sig till

den inloggningen betalar du för. Du kan

ett förlag – och därmed upplåter en del av

välja hela kataloger i vissa ämnesområden

rättigheterna – i stället för att försöka ge ut

eller logga in på enstaka böcker. Där får du

boken själv.

upp en pdf med tilläggsfunktioner. Vi kom-

– Nu är det ju ingen här som när de be-

mer dels att lägga ut kapitel som vi bedömer

arbetar ett manus, gör ett snyggt omslag

är extra intressanta för studenterna, dels

eller uppdaterar ett adressregister, tänker att

hela böcker i vissa fall.

”nu tillvaratar jag författarens upphovsrätt”.

Studentlitteratur kommer att erbjuda

Men det är de facto vad vi gör.

tjänsten till institutioner som har behov av att få tillgång till referenslitteratur. Då kan alla som studerar vid institutionen komma åt materialet. – Man kan också tänka sig att en enskild student eller vem som helst betalar för att komma åt den här informationen. Detta är inte skarpt än men det kommer under våren 2008. En annan sak vi gör för att möta marknadens behov är att ta särtryck ur böcker. Vi kanske ställer samman tre kapitel ur en bok och fyra ur en annan för att motsvara ett kursinnehåll. – Så vi försöker röra oss bort från kopieringstillstånden. Vi vill tillgodose behovet, men på ett annat sätt. Och då är detta ett sätt och onlinelösningar ett annat. Det bästa Studentlitteratur kan göra för att förhindra illegal kopiering är att göra bra produkter som folk vill ha. Därigenom får författaren också maximal utväxling på sina rättigheter, konstaterar Jerker Fransson. Tillvaratar upphovsrätten Förlaget bygger långsiktigt sin utgivning på att överskott från framgångsrika titlar satsas på nyutgivning där vissa titlar lyckas och andra inte. Förädlingen av manuset, hanteringen av tryck och distribution, marknadskännedomen och marknadsföringen är själva för-

Tomas Kroksmark , professor i pedagogik vid Högsk olan för lärande och kommunikati on i Jönköping. För fattare till ett ﬂer tal läroböcker. Upphovsrätten är viktig för mig eftersom den är en garanti för att mina texter inte sprids utan att jag vet av vem, hu r och var. Vissa texter lägger jag ut på min blogg och de ska sprid as var och hur som helst – det är själva poängen. Men de texter som är utgivna av ett förlag har en helt annan dignitet, de är skrivna på ett annat sätt, och måste därfö r skyddas. Där är upphovsrätten en garanti för just den saken.

”Motorn i systemet” Upphovsrätten är helt central men numera utmanad, anser Kjell Bohlund som är ordförande i Svenska Förläggareföreningen. Immaterialrätten i vid mening – det som bland annat handlar om konstnärlig och litterär verksamhet, patenträtt och den ensamrätt som varumärken ger – är livsviktig för att vårt samhälle ska fungera, konstaterar han.

Upphovsrättslagen vilar på en mycket lång

– Om de berövas sina rättmätiga intäkter

rättstradition. Den är stark och den är tydlig

kommer standarden att sjunka och vi får

i sitt syfte, konstaterar Kjell Bohlund.

sämre kvalitet i hela undervisningssystemet.

– Men brotten beivras inte på ett effektivt sätt och därför växer piratkopieringen

Upphovsrätten är motorn i systemet, det är den som gör att det fungerar.

och den illegala ﬁldelningen. Det är svårt att bedöma hur omfattande det här är, som

Allvarligt när legitimiteten minskar

all annan brottslighet sker den ofta i det

En fortsatt minskad legitimitet för upphovs-

fördolda. Men allt tyder på att den växer.

rätten och upphovsrättslagen skulle alltså få

För den enskilde författaren är det lika illa

allvarliga konsekvenser, enligt Kjell Bohlund

att bli bestulen genom illegal fotokopiering

– för författarna, förlagen, bokbranschen och

som genom nedladdning från The Pirate

på sikt även kunskapsutvecklingen i samhället.

Bay. Men Internet har sannolikt ändrat skalan på brottligheten.

– Om den illegala ﬁldelningen och piratkopieringen fortsätter växa kommer det att leda till kulturell, konstnärlig, pedagogisk

Centralt att författare får betalt

och intellektuell utarmning för oss

Är då trenden att upphovsrättslagens legiti-

alla. För författarna och förla-

mitet nu är på väg att urholkas i breda folk-

gen blir det svårare att få ihop

lager? Svaret beror på hur man ställer frågan,

ekonomin och det kommer

konstaterar Kjell Bohlund.

med tiden att leda till att ut-

– Jag tror de ﬂesta håller med om att författarna ska få betalt när deras böcker laddas

led kommer att påverkas, till

ner på nätet. Men om man suddar till be-

exempel bokhandeln.

greppen och gör den illegala fildelningen till en fråga om tryckfrihet och personlig integritet kan svaren säkert bli skiftande. Det finns självklart en stor risk att rättsmedvetandet urholkas när företrädare för flera av riksdagspartierna försvarar den illegala fildelningen. Utgivningen av kursböcker, läromedel och i stort sett alla andra sorters böcker bygger på att förlagen och författarna får betalt för sitt arbete, enligt Kjell Bohlund.

givningen minskar. Även andra

Bevakar upphovsmännens intressen

– Just nu ökar kunskapen om vilka åtaganden

Svenska Förläggareföreningens viktigaste

som krävs och vilka konsekvenserna blir när

uppgift är att bevaka förlagens och upphovs-

man börjar släppa på upphovsrätten. Jag tycker

männens intressen när det gäller lagstift-

att opinionen inom det politiska systemet hål-

ning och rättstillämpning. Föreningen har

ler på att svänga. Även medierna har varit väl-

täta kontakter med både regeringspartierna

digt kluvna. Många där har menat att upphovs-

och oppositionen. – Vi för en dialog med dem angående be-

rätten ska vika för yttrandefriheten. Men också där tycker jag att det håller

hovet av åtgärder mot illegal ﬁldelning och

på att svänga mot en mera

piratkopiering. Sverige är i en utsatt posi-

eftertänksam debatt.

tion inom EU eftersom man har en slappare

På sikt hyser Kjell

lagtillämpning av den internationella rätten

Bohlund inga farhågor för

här än i de ﬂesta EU-länder.

upphovsrätten och övriga

– Det handlar delvis om lagstiftningen,

immateriella rättigheter.

men framför allt om rättstillämpningen.

De har en så central bety-

Det ﬁnns en ganska stark lag redan i dag,

delse för det civiliserade

men den tillämpas inte. Lagen är utprovad

samhällets utveckling att

och fungerar bra på väldigt många olika

de närmast kan betraktas

sätt, det är bara det att polis och åklagare

som oumbärliga.

inte tillämpar den aktivt.

– Immaterialrätten blir av väldigt stor betydelse

Immaterialrätten central

för framför allt de utveck-

Inför valet 2006 var det ﬂera politiker som

lade länderna i framtiden.

svävade på målet när det gällde upphovsrät-

Så det är klart att det

ten, och då inte bara bland småpartierna.

kommer att ﬁnnas skydd

Men en tillnyktring verkar vara på väg,

för upphovsrätten, det är

enligt Kjell Bohlund.

jag alldeles säker på.

Karin Smed-Gerdin, läro medelsförfattare, lärare i sven ska och engelska inom gymnas ium och vuxenutbildning. Det är viktigt att respekt era upphovsrätten och akt ivt arbeta mot den omfattande kopiering av läromedel som äge r rum idag. Det gäller allt från tex tböcker till engångsmaterial, cdoch cd-romskivor. Ett läro medel i engelska består av må nga upp hovsrätter. För fattare, fotografer, illustratörer och lärome delsförfattare tillsammans me d förlaget har alla del i verket. Det är allt så många människors arb ete som behöver skyddas. Det är bra att Studentlitteratur har age rat kraftfullt mot otillåten kop iering.

”Upphovsrätten alltid närvarande” – Jag tycker att man ska värna om dem som skapar och det gör vi. Upphovsrätten ﬁnns alltid närvarande i hela arbetet. Kanske allra tydligast i kontakten med våra författare, säger Kristina Karlsson som är Rights Manager hos Studentlitteratur.

Kristina Karlsson (t.v.) och Kerstin Berglund hanterar avtal och rättigheter.

Studentlitteratur har i motsats till många

Ideella rätten hos författaren

andra förlag en speciell enhet som hanterar

Författaravtalet innebär att författaren upp-

den ganska komplicerade verklighet som är

låter den ekonomiska rätten åt förlaget.

avtal och rättigheter. Det är Kristina Karlsson

– Men den ideella rätten är alltid kvar

och kollegan Kerstin Berglund som på heltid

hos upphovsmannen. Den frågan får vi näs-

ägnar sig åt de här frågorna. I kontakten med förlagets författare står upphovsrätten ofta på dagordningen, speciellt när det gäller kontraktering av förstagångsförfattare. – Där har vi ofta en diskussion om vad alla paragrafer innebär, vad det är för rätt författaren överlåter till oss, vad vi gör med

tan alltid – är det här nu Studentlitteraturs material? Det är det givetvis inte, författaren äger alltid den ideella rätten till sitt verk. Nu är det ju inte alltid bara en person att avtala med när en bok ska ges ut. Ibland publiceras antologier som innehåller texter från en mängd olika rättsinnehavare. – Det kan röra sig om ett stort antal för-

den rätten och hur vi förvaltar den, säger

fattare i samma bok. Några av texterna kan

Kristina Karlsson.

vara fria eftersom det har gått mer än 70

år sedan författarens död. En del kan vara nyare översättningar. Och även översättares arbete är skyddat av upphovsrättslagens 70årsregel, konstaterar Kristina Karlsson. – Vi hade nyligen en antologi av det omfångsrikare slaget där rättighetsarbetet höll på i ett helt år och vi hanterade sammanlagt cirka 300 rättighetsinnehavare. Komplicerad process Även för en bok som i stort sett enbart innehåller text kan alltså avtalsprocessen bli rätt komplicerad. Men ofta ﬁnns det ett visuellt inslag i form av foton, illustrationer, konstverk, diagram eller kartor. Även dessa är skyddade av upphovsrätten, förutsatt att

Mikael Sundström, univ ersitetslektor vid Statsvetenskapliga inst itutionen i Lund. Upphovsrät ten angrips ibland som ett demokratiskt problem. Alla medborgare borde kunna ta del av all information , heter det. I själva verket säkrar upp hovsrätten en bred inkomstpot ential så att fler talanger vågar och kan arbeta med det de kan bäst. De kvalificerade arbeten som förloras om upphovsrät ten i praktiken upplöses diskuteras ald rig av fildelningsivrarna. Alla bastioner utom den tryckta bok en är redan intagna. Ett demokratis kt informationssvalg öppnar sig i tysthet. Jag uppmanar alla publicister att väsnas !

de har verkshöjd. En av de mera komplicerade uppgifterna i jobbet som Rights Manager är just att bedöma vad som har verkshöjd. En bok kan

Bonus Presskopia som fördelar pengarna till

innehålla massor av bilder. En skiss av ett

förlagen och författarna.

ﬂygplan som är så enkel att två personer

– Vill universitet ha ännu ﬂer sidor kon-

oberoende av varandra kunde ha färdigställt

taktar de oss och då kan förlaget medge

den har inte verkshöjd. Det betyder att den

utökad kopiering. Det handlar om högst 25

är fri att publicera.

procent av boken. Och det får inte gälla helt

Men en teckning som identiﬁerar ﬂygpla-

nya böcker, boken ska ha varit publicerad

net som Boeing 737 har sannolikt verkshöjd

i 24 månader innan förlaget ger tillstånd.

och då måste rättighetsinnehavaren kon-

Universitetet måste dessutom ha köpt ett

taktas. Det svåra i bedömningen ligger i att

exemplar av boken.

avgöra exakt var gränsen går. – Från det att vi får in manus är upphovs-

– Men då får universitet betala för den utökade kopieringen. Och här bevakar vi

rätten hela tiden närvarande. Sedan sker en

också författarens upphovsrätt så att förfat-

bevakning även av den färdiga boken, det är

taren får del av ersättningen.

ju ett gemensamt intresse att den inte kopieras eller sprids på fel sätt.

Numera ﬁnns ofta önskemål om elektronisk kopiering, så att till exempel en institution kan lägga ut kapitel på kursens

Tillåten kopiering

hemsida och därmed göra materialet till-

Viss kopiering är tillåten. Universiteten

gängligt för studenterna.

har i regel ett avtal om kopiering, det så

– Det beviljar vi om vi har de elektro-

kallade Bonusavtalet. Det ger dem rätt att

niska rättigheterna. Då måste materialet

utan kontakt med förlaget kopiera 15 sidor

plockas bort när kursen är slut, så vi har

ur en bok, dock högst 15 procent av boken.

vissa restriktioner. I övrigt gäller samma

Universiteten betalar en årlig avgift till

regler som för det tryckta materialet.

En annan central uppgift för Kristina

– Det ﬁnns en branschpraxis när man

Karlsson och Kerstin Berglund är de licenser

förhandlar förlagen emellan, jag tror att

som hanterar översättningen av ett verk.

det blir svårare för den enskilde. Vi har en

– Vi ger i regel ut våra böcker på svenska

enorm fördel på Studentlitteratur att vi har

för den svenska marknaden. Men vi blir ju

samlat den här kompetensen. I vårt jobb

glada om någon vill översätta en bok och

ingår att hela tiden ha kontakt med både

ge ut den i ett annat land. Vi har kontakt

svenska och utländska förlag. Så vi ser ju hur

med utländska förlag som köper en översätt-

väldigt många andra arbetar. Vi har även

ningsrätt, det vill säga en licens. De produ-

kontakt med utländska förlag angående köp

cerar själva boken och betalar royalty till oss

av titlar som vi översätter och publicerar.

som vi i vår tur fördelar till författaren och

– Utan upphovsrätten skulle det inte gå

eventuella andra upphovsmän. Det handlar

att bedriva det här arbetet överhuvudtaget.

normalt om 12 –15 titlar per år.

Hela förlagsverksamheten bygger på att den ekonomiska rätten upplåts från författaren

Samlad kompetens stor fördel

och att vi sedan förvaltar denna.

För den enskilde författaren kan det här vara en svår uppgift att sköta på egen hand, framför allt när det gäller de speciﬁka villkoren i avtalet. Kristina och Kerstin har ju mycket stor erfarenhet i och med att de arbetar med detta på heltid. – Ofta begär de utländska förlagen mer av författare som sköter det själva. De kräver ibland att författarna ska anpassa materialet och kanske betala illustrationer. Det är något Studentlitteratur aldrig går med på i en förhandling.

Helena Plato Lundström , gymnasielärare. Som lärare tycker jag att det är enormt viktigt att info rmera mina elever om upphovsrät ten och vad den innebär. Jag stöter nästan dagligen på elever som hämtar texter och bilder, fram förallt från Internet, och som gör dem till sina egna. Tanken på att någ on har laglig rätt till sin idé, tex t eller bild ﬁnns inte i deras tankev ärld. Det är även viktigt att belysa att upphovsrätt sliga ersättningar kan utgöra en stor del av exempelvi s konstnärens och författaren s inkomst och att det på grund av detta ﬁnns starka skäl att bevara och respektera rätten.

Årsredovisning 2007

Studentlitteratur AB, organisationsnummer 556335-6137 Årsredovisning för räkenskapsåret 2007-01-01– 2007-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för Studentlitteratur Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Studentlitteraturs utveckling 2003–2007

Nyckeltal

2003

2004

2005

2006

2007

Fakturerad försäljning (Mkr)

187,4

185,0

180,2

191,8

205,2

Förändring i %

2,6

–1,3

–2,6

6,4

7,0

Resultat efter finansiella poster (Mkr)

12,4

13,0

10,6

17,6

14,2

Vinstmarginal i %

6,5

6,9

5,8

8,9

6,7

116,4

123,2

124,2

131,8

133,4

Finansnetto (Mkr)

1,2

0,8

1,2

1,0

1,4

Investeringar (Mkr)

4,4

3,2

9,3

3,7

4,1

1,6

1,5

143

144

133

115

112

Balansomslutning vid årets slut (Mkr) Avkastning på totalt kapital i %

Avkastning på sysselsatt kapital i % Soliditet i %

Kapitalomsättningshastighet

Antal anställda

1) Resultat efter finansiella poster + kostnadsräntor i förhållande till total balansomslutning. 2) Resultat efter finansiella poster + kostnadsräntor i förhållande till total balansomslutning minskat med icke räntebärande skulder. 3) Eget kapital + egen andel av obeskattade reserver i förhållande till total balansomslutning. 4) Fakturerad försäljning i förhållande till total balansomslutning.

Fakturerad försäljning

Mkr 250

Resultat efter ﬁnansiella poster

Mkr 18 16

200

14 12

150

10 8

100

6 4

2 0

Avkastning på sysselsatt kapital

% 30 25

Vinstmarginal

% 10 8

20 6 15 4

5 0

Förvaltningsberättelse

ÄGARFÖRHÅLL ANDEN

Förslag till

Studentlitteratur AB är ett helägt dotterbolag till Bratt International

vinstdisposition

AB (556169-6492). Till årsstämmans INFORMATION OM VERK SAMHETEN

förfogande står följande vinst-

Studentlitteraturs verksamhetsområden är förlagsverksamhet för

medel:

skola, universitet och kompetensutveckling av yrkesverksamma.

Balanserad vinst

Under 2007 utvecklades Studentlitteratur väl och företagets

11 406 097

position som Sveriges ledande förlag för kurslitteratur för universitet

Årets resultat

och högskola har befästs. Parallellt har arbetet med att successivt

11 643 937

bredda verksamheten till att också omfatta läromedel för skolan

Kronor

och kvaliﬁcerade fackböcker för kompetensutveckling av yrkes-

23 050 034

verksamma fortsatt. Vår bedömning är att det ﬁnns potential för expansion för

Styrelsen föreslår att vinstmed-

verksamheterna. Denna bedömning grundas på att efterfrågan på

len disponeras så att:

högre utbildning och kompetensutveckling i yrkeslivet förväntas

till aktieägaren utdelas

öka under de närmaste åren.

8 292 000

Studentlitteraturkoncernen är en renodlad förlagsverksamhet

i ny räkning överförs

med enbart vilande bolag vid sidan av Studentlitteratur AB.

14 758 034

Mot bakgrund av detta har ingen koncernredovisning upprättats.

Kronor

Moderbolaget Bratt International AB upprättar koncernredovisning.

23 050 034

RESULTAT OCH STÄLLNING

Under 2007 ökade Studentlitteraturs externa intäkter med 7,7 % från 196,5 Mkr till 211,7 Mkr. Samtliga Studentlitteraturs tre förlagsverksamheter har under året utvecklats väl. I vår strävan att renodla förlagsverksamheten har vi under det gångna året investerat i förstärkt marknadsförings- och försäljningskapacitet, samtidigt som Studentlitteraturs tryckeri och binderi har avvecklats. Omställningskostnader förknippade med avvecklingen medförde att resultatet före skatt och bokslutsdispositioner försämrades från 17,6 Mkr till 14,2 Mkr. Dessa kostnader är emellertid av temporär art och vi räknar med en återställd lönsamhetsutveckling under 2008.

Resultaträkning

Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter

2007

2006

Not

205 156

191 799

1, 3

6 520

4 728

211 676

196 527

Rörelsens kostnader Råvaror och handelsvaror

–18 422

–13 018

Övriga externa kostnader

–107 661

–97 989

–68 702

–64 257

4, 5, 6, 16

–1 928

–1 437

Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Goodwill Maskiner och andra tekniska anläggningar

1, 11 , 12

–384

–606

–1 811

–2 587

–198 908

–179 894

12 768

16 633

1 455

968

–57

–18

1 398

950

14 166

17 583

Upplösning av periodiseringsfond

1 841

3 665

Avsättning till periodiseringsfond

—

279

–752

Resultat före skatt

16 286

20 496

Skatt på årets resultat

–4 642

–5 830

Årets resultat

11 644

14 666

Inventarier

Rörelseresultat

Resultat från ﬁnansiella investeringar Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader

Resultat efter ﬁnansiella poster

Bokslutsdispositioner

Överavskrivning maskiner och inventarier

Kassaﬂödesanalys

2007

2006

12 768

16 633

4 123

4 630

–177

16 714

21 273

1 455

968

—

Not

Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Realisationsresultat vid försäljning av inventarier

Erhållen ränta Erhållen utdelning

–57

–18

Betald inkomstskatt

Erlagd ränta

–4 642

–5 830

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

13 470

16 393

857

–2 473

780

4 453

9 476

949

Förändring i rörelsekapital Ökning (–)/minskning (+) av varulager Ökning (–)/minskning (+) av fordringar Ökning (+)/minskning (–) av skulder Ökning av kortfristiga placeringar Kassaflöde från den löpande verksamheten

–24 981

—

–398

19 322

–2 008

–2 053

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av maskiner och inventarier

2 080

Förvärv av goodwill

–2 083

–1 667

Kassaflöde från investeringsverksamheten

–2 011

–3 628

–412

–451

Utbetald utdelning

–16 950

–4 700

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–17 362

–5 151

Ökning/minskning av likvida medel

19 771

10 543

Likvida medel vid årets början

43 297

32 754

Likvida medel vid årets slut

23 526

43 297

12 11

Finansieringsverksamheten Ökning (+)/minskning (–) av långfristiga skulder

Balansräkning

2007

2006

Not

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar

Immateriella anläggningstillgångar Goodwill

5 786

5 631

5 786

5 631

Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier

12 954

2 699

3 402

3 748

4 356

6 447

Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Fordringar hos koncernföretag

Summa anläggningstillgångar

300

1 458

2 917

1 758

3 217

11 900

15 295

155

753

Omsättningstillgångar Varulager m.m. Råvaror Varor under tillverkning Färdiga varor och handelsvaror

1 7 711

9 469

42 488

40 989

50 354

51 211

15 650

17 246

1 499

1 645

834

661

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

4 674

2 426

22 657

21 978

Kortfristiga placeringar

24 981

—

Kassa och bank

23 526

43 297

Summa omsättningstillgångar

121 518

116 486

SUMMA TILLGÅNGAR

133 418

131 781

2007

2006

Not

EGET K APITAL OCH SKULDER Eget kapital

Bundet eget kapital Aktiekapital (200 000 aktier) Reservfond

20 000

4 000

24 000

Fritt eget kapital Balanserad vinst

11 406

13 690

Årets resultat

11 644

14 666

23 050

28 356

Summa eget kapital

47 050

52 356

Obeskattade reserver

14 971

17 092

Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag

289

318

Övriga långfristiga skulder

300

683

Summa långfristiga skulder

589

1 001

Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder

742

724

8 445

4 837

Skulder till koncernföretag

914

103

Skatteskulder

496

492

Övriga skulder

2 079

2 294

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

58 132

52 882

Summa kortfristiga skulder

70 808

61 332

133 418

131 781

5 000

902

—

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

Noter

NOT 1

Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag. Värderingsprinciper Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Fordringar Fordringar har upptagits till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inﬂyta. Varulager Varulagret värderas enligt lägsta värdets princip och först in–först ut-metoden (FIFO). Detta innebär att varulagret tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt FIFOmetoden och verkligt värde. Fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till balansdagens kurs. Inga kursvinster eller kursförluster på rörelsens fordringar och skulder har påverkat rörelseresultatet då beloppen anses för små för att korrigera. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar värderas till lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Omvärdering till marknadsvärde sker endast om tillförlitliga värden kan erhållas. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod enligt nedanstående förteckning: Avskrivningstider Maskiner och andra tekniska anläggningar

5–10 år

Inventarier

3–5 år

Goodwill

5 år

NOT 2

Uppgifter om moderbolag Bolaget är helägt dotterbolag till Bratt International AB (556169-6492) med säte i Lund. Moderbolaget upprättar koncernredovisning. NOT 3

Inköp och försäljning mellan koncernföretag Av årets inköp avser 7,8 Mkr (8,4) inköp från andra koncernbolag. Av årets försäljning avser 3,0 Mkr (1,2) försäljning till andra koncernbolag.

NOT 4

Medelantalet anställda och ledningens sammansättning

2007

2006

Antal anställda

Varav män

Antal anställda

Varav män

112

115

Styrelsen består av 3 (3) kvinnor och 6 (6) män. Företagets ledningsgrupp består av 2 (2) kvinnor och 7 (6) män. NOT 5

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2007

2006

Löner och andra ersättningar

43 011

43 219

Sociala kostnader (varav pensionskostnader)

20 121 (4 971)*

19 766

(4 680)*

* Av pensionskostnaderna avser 630 (390) gruppen styrelse och VD.

Vinstdelningslöner till personalen ingår med 1 018 (1 272). Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.ﬂ. och anställda. 2007

2006

Styrelse och VD Övriga (varav tantiem o.d.) anställda 2 306 (303)

Styrelse och VD (varav tantiem o.d.)

Övriga anställda

2 396 (422)

40 824

40 705

NOT 6

Avtal om avgångsvederlag Bolaget har träffat avtal om avgångsvederlag för verkställande direktören innebärande att högst 24 månadslöner kan utgå. NOT 7

Upplysning om arvode till revisorerna Arvode och kostnadsersättning Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Andra uppdrag Summa

2007

2006

175

265

235

2007

2006

146

295

NOT 8

Ränteintäkter och liknande poster Räntor från koncernbolag Utdelning Realisationsresultat vid försäljning Övriga räntor Summa

—

521

—

777

673

1 455

968

2007

2006

4 531

5 704

NOT 9

Skatt på årets resultat Aktuell skattekostnad Skatt på schablonränta på periodiseringsfond Redovisad skattekostnad

111

126

4 642

5 830

NOT 10

Leasingavtal Hyresavtal av operationell natur har ingåtts enligt följande: Maskiner/Inventarier Avgifter som förfaller år 2008

749

år 2009

572

år 2010 eller senare

189

Årets avgifter har uppgått till 882 (846). NOT 11

Immateriella anläggningstillgångar 2007

2006

Ingående anskaffningsvärden

9 973

8 306

Förvärv

2 083

1 667

—

12 056

9 973

4 342

2 905

Goodwill

Utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar Utrangering

—

Årets avskrivningar

1 928

1 437

Utgående ackumulerade avskrivningar

6 270

4 342

Ingående nedskrivningar

—

Utrangering

—

5 786

5 631

2007

2006

19 510

19 646

Utgående ackumulerade nedskrivningar

Utgående planenligt restvärde NOT 12

Materiella anläggningstillgångar Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

Utgående planenligt restvärde

544

–12 564

–680

6 960

19 510

16 811

16 885

–11 189

–680

384

606

6 006

16 811

954

2 699

FORTSÄTTNING NOT 12

Inventarier Ingående anskaffningsvärden Inköp

2007

2006

26 103

26 536

1 994

1 509

Försäljningar/utrangeringar

–3 054

–1 942

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

25 043

26 103

Ingående avskrivningar

22 355

21 608

Försäljningar/utrangeringar

–2 525

–1 840

Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar

Utgående planenligt restvärde

1 811

2 587

21 641

22 355

3 402

3 748

NOT 13

Aktier i dotterbolag

Säte

Org.nummer

Rösträttsandel

Kapitalandel

Bokfört värde

Studentlitteratur AS (vilande)

Oslo

934740947

100 %

200

Appia Eductor AB (vilande)

Lund

556571-7245

100 %

100

Summa

300

NOT 14

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2007

2006

593

755

Övriga poster

4 081

1 671

Summa

4 674

2 426

Förutbetalda hyror

NOT 15

Kortfristiga placeringar Fonder i Danske Bank Anskaffningsvärde

24 981

Marknadsvärde per 31 december 2007

24 745

NOT 16

Sjukfrånvaro

2007

2006

Sjukfrånvaro kvinnor i %

3,58

5,12

Sjukfrånvaro män i %

2,54

4,41

Sjukfrånvaro för anställda upp till 49 år i %

2,91

3,82

Sjukfrånvaro för anställda över 49 år i %

3,45

6,35

Total sjukfrånvaro i %

3,13

4,80

33,49

54,24

varav långtidssjukfrånvaro NOT 17

Eget kapital Belopp vid årets ingång

Aktiekapital

Reservfond

20 000

4 000

Utdelning

Balanserad vinst

Årets resultat

13 690

14 666

– 16 950

Vinstdisposition

14 666

Årets resultat Belopp vid årets utgång

20 000

4 000

11 406

Totalt 52 356 – 16 950

–14 666 11 644

11 644

47 050

NOT 18

2007

2006

Periodiseringsfond, tax 02

Obeskattade reserver

—

1 841

Periodiseringsfond, tax 03

4 790

Periodiseringsfond, tax 04

4 003

Periodiseringsfond, tax 05

4 898

Ackumulerade avskrivningar över plan, maskiner och inventarier Summa

1 280

1 560

14 971

17 092

NOT 19

Övriga långfristiga skulder Beloppet förfaller i sin helhet inom 2–5 år. NOT 20

Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till 4 700 (4 700). NOT 21

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Semesterlöneskuld Sociala avgifter

2007

2006

8 740

8 394

1 214

1 197

Övriga poster

48 178

43 291

Summa

58 132

52 882

NOT 22

Ställda säkerheter avseende egna skulder Företagsinteckningar

2007

2006

5 000

Ansvarsförbindelser Summa

902

—

5 902

5 000

Beloppet avser ansvarsförbindelse med anledning av tvist med Appendix i Helsingborg AB. Enligt Lunds tingsrätts dom den 23 maj 2007 i mål T 4019-05 förpliktades Studentlitteratur AB ersätta motpartens kostnader med 902 055 kr. Hovrätten har i dom 2008-04-03 undanröjt tingsrättens dom och i stället förpliktigat Appendix att ersätta Studentlitteraturs rättegångskostnader. Hovrättens dom har ännu inte vunnit laga kraft. Lund den 28 april 2008 Lars-Göran Stenelo/Styrelseordförande

Per Olof Berg

Gunilla Bratt

Kristina Edler

Micael Edler

Göran Larsson

Inger Jänchen

Ronny Fjäll

Stefan Persson /Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 april 2008.

Göran Carlsson

Svante Berglund

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

TILL ÅRSSTÄMMAN

i Studentlitteratur AB organisationsnummer 556335-6137 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Studentlitteratur AB för räkenskapsåret 2007-01-01 –2007-12-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 21–33. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Lund 2008-04-28

Göran Carlsson

Svante Berglund

Auktoriserad revisor

Income Statement for year 2007 and 2006

SEK T

2007

2006

Income Statement for year 2007 and 2006 Net sales Operating expenses Operating profit Result from financial investments Profit after financial items Appropriations

211 676

196 527

–198 908

–179 894

12 768

16 633

1 398

950

14 166

17 583

2 120

2 913

Profit before tax

16 286

20 496

Tax

– 4 642

–5 830

Profit for the year

11 644

14 666

Balance Sheet at December 31 Assets Fixed assets

11 900

15 295

Current assets

121 518

116 486

Total assets

133 418

131 781

20 000

Equity and liabilities Equity Share capital 200 000 shares Restricted reserves

4 000

Non-restricted reserves

11 406

13 690

Profit for the year

11 644

14 666

47 050

52 356

14 971

17 092

Untaxed reserves Long term liabilities Current liabilities

Total liabilities and equity Corporate mortgages and other pledged assets

589

1 001

70 808

61 332

86 368

79 425

133 418

131 781

5 902

5 000

Ledningsgrupp

Från vänster: Hans Sundström, Affärsutvecklare Ronny Pettersson, Förlagschef Skola och vuxenutbildning Ola Lindquist, Ekonomichef Stefan Persson, Verkställande direktör Thomas Lundgren, Produktionschef Johanna Thulesius, Förlagschef Yrkesliv Per Stewart, IT-chef Birgitta Nilsson, Personalchef Magnus Pettersson Roos, Förlagschef Universitet och högskola

Styrelse 1. Lars-Göran Stenelo, professor emeritus i statsvetenskap, Lunds universitet. Styrelseordförande sedan 1987. 2. Gunilla Bratt, tekn.dr. Ordinarie ledamot sedan 1990. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bratt International AB och Matglädje i Sverige AB. Styrelseledamot i B I Utbildningshuset AB, Bratt Sverige AB, Beneﬁt Holding i Sverige AB, Beneﬁt i Sverige AB och Trigono AB. 3. Micael Edler, civilingenjör. Ordinarie ledamot sedan 1998. Övriga uppdrag:

Styrelseordförande i Benefit Holding AB, B I Utbildningshuset AB, Trigono AB, Resort Investors AB och Biabana Ltd. Styrelseledamot i Benefit i Sverige AB och Genberg Underwater Hotels AB. VD i Bratt International AB. 4. Malin Kågerman Hansén, läromedelsutvecklare, personalrepresentant för Unionen. Suppleant. 5. Kristina Edler, fil.kand. i handelsrätt. Ordinarie ledamot sedan 1997. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Bratt International AB, B I Utbildningshuset AB, Bratt Sverige AB, Trigono AB, Resort Investors AB och Biabana Ltd. 6. Stefan Persson, fil.dr, VD. Ordinarie ledamot sedan 1997. 7. Ola Lindquist, ekonomichef, styrelsens sekreterare. 8. Göran Larsson, ordinarie ledamot sedan 1994. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Bertegruppen AB, Byggfast AB, Danir AB och Hestra Handsken AB. Styrelseledamot i Epsilon AB och Sigma AB. 9. Alf Johnsson, grafiker, personalrepresentant för Grafiska Fackförbundet. Suppleant. 10. Inger Jänchen, teknisk redaktör, personalrepresentant för Unionen. Ordinarie ledamot sedan 1991. 11. Per Olof Berg, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Ordinarie ledamot sedan 1998. 12. Ronny Fjäll, grafiker, personalrepresentant för Grafiska Fackförbundet. Ordinarie ledamot sedan 2007. 11.

Text och form: Borstahusen Kommunikation AB Redaktion: Studentlitteratur, Eva Hansson, Karin Palmkvist Tryck: Narayana Press, Danmark

Bilder: Lasse Davidsson Denna årsredovisning kan beställas genom: Studentlitteratur AB Box 141 SE-221 00 Lund Tel: +46 46 31 20 00 Fax: +46 46 30 53 38 Årsredovisningen finns även tillgänglig som pdf-fil på Studentlitteraturs webbplats: www.studentlitteratur.se

10.

Papper: Inlagan är tryckt på Arctic Volume HighWhite, 150 g, och omslaget på Arctic Volume HighWhite, 250 g. Studentlitteratur AB Åkergränden 1 Box 141 SE-221 00 Lund Tel: +46 46 31 20 00 Fax: +46 46 30 53 38 info@studentlitteratur.se www.studentlitteratur.se Art.nr 110675-09

12.