2 minute read

Våga mer, det kan bli hur bra som helst

Jag jobbar som barnsjuksköterska på neonatalavdelningen i Karlskrona. Jag vårdar för tidigt födda och/eller sjuka nyfödda barn. Hade någon sagt det till mig för 10 år sedan hade jag troligen avfärdat påståendet som galenskap. Att jobba med barn och speciellt sjuka barn, är ju det läskigaste som finns. Eller?

Jag hamnade på neonatal av en slump. Jag hade arbetat som sjuksköterska under flera år men med vuxna patienter när jag sökte mig till neonatal. Jag behövde en förändring i livet, att göra något som inte var som mitt dåvarande jobb - men fortfarande inom vården. Jag tänkte att jag inte var tillräckligt kvalificerad för jobbet på neonatal egentligen, att de bara anställde specialistutbildade barnsjuksköterskor. Jag var ju ”bara” grundutbildad sjuksköterska men jag sökte ändå, på vinst och förlust. Viljan och önskan att förändra min arbetssituation var så stor att det trumfade över janten inom mig.

Advertisement

JAG FICK JOBBET. Såklart var det otroligt läskigt i början. Neonatal var en helt ny värld, vården här är väldigt speciell. Barn är barn och inte små vuxna, skillnaderna mot vuxna patienter är rätt stora. Till att börja med så väger patienterna på neonatal allt mellan 800 gram och 5 kg. Allting här är så smått; elektroder, slangar, nålar, förband, blöjor, med mera. Dessutom är vården här både avancerad och teknisk, vi har diverse apparater för andningsstöd och övervakning. Det surrar, pyser, plingar och låter från diverse håll och kanter. I början kan det kännas överväldigande med allt. Ja, till och med läskigt. Barnen är som sagt små och många gånger också sköra. Det är viktigt att inte glömma bort vem som finns bakom alla apparater och slangar – ett litet barn.

SOM NY på neonatal var det den akuta biten som skrämde mig mest. Tänk att få ett akutlarm om dåligt barn från förlossningen eller ett larm om akut kejsarsnitt på operation. Tänk att inte kunna styra när eller under vilka förutsättningar som man ska ta emot och rädda ett litet liv och tänk om jag inte skulle klara det? Jag hade ställts inför akuta situationer förr men aldrig med barn. Det känns på många sätt som att pressen och insatsen är högre när det gäller barn. Även om varje liv är dyrbart och lika viktigt så känns det lite mer i hjärtat när det gäller ett barn.

NADJA MOLIN

BOR: Karlskrona.

ÅLDER: 34 år.

FAMILJ: Maken Daniel, barnen Signe (snart 6 år) och Astrid (3 år) samt katterna Iris och Aska.

YRKE/SYSSELSÄTTNING:

Sjuksköterska sedan 11 år, anställd på neonatal sedan 4 år och vidareutbildad barnsjuksköterska sedan 1 år tillbaka.

TIPS: Följ gärna neonatal på Instagram @neonatalkarlskrona.

GENOM ATT möta rädslan och få erfarenhet av de akuta situationerna har rädslorna stillats. Självklart får man alltid lite adrenalinpåslag när något oväntat händer men vetskapen om att man aldrig är ensam och att alla gör allt de kan ger en otrolig energi. Man får en kick, hur konstigt det än låter.

FAKTUM ÄR att jag går både till och hem från jobbet med en helt fantastisk känsla i bröstet. Av smått egoistiska anledningar, till viss del. Mitt jobb på neonatal ger verkligen mer än det tar. Självklart kan det vara svårt ibland, familjerna vi möter går igenom en av de mest privata och påfrestande stunderna i deras liv. Vi får vara med och dela både svåra och fina stunder, allt ifrån chock och sorg till hopp och glädje.

Vi kommer ofta familjerna väldigt nära och får dela glädjen i alla framsteg, stora som små. Allt ifrån att barnet tas ur sitt andningsstöd och andas utan hjälpmedel, till att barnet lyckats bajsa själv. Ni som vet, ni vet! Att sedan få skicka hem en familj som spenderat veckor, ibland månader, hos oss är verkligen något alldeles speciellt. Som att klippa navelsträngen en gång till. Deras resa är långt ifrån över men att se en familj gå vidare än oslagbar.

MITT JOBB HAR sina läskiga stunder, absolut. Men det är så mycket mer än det. Jag älskar mitt jobb på neonatal och har hittills aldrig ångrat att jag sökte mig hit. Jag är tvärtom glad att jag vågade. Man borde våga mer, det blir sällan dåligt. Det kan ju bli hur bra som helst.

Ljusare tider i Wachtmeister Galleria

This article is from: