2 minute read
Det är dags för Hockeylagen i Blekinge att steppa upp och 2.766 personer…
Hockeyn i Blekinge är inte så het som den kan vara och jag tycker att man tar alldeles för lite plats i media och i de olika sociala plattformarna. Det känns som att lag efter lag har tappat lite av sin identitet och det är nog dags att man tar ett omtag för att vända trenden och skapa en ny galen framtid där det snackas hockey överallt.
När hockeyn är het så är den galet rolig. Jag hade förmånen att vara på plats när MODO tog sig tillbaka till SHL och det var hockeyfeber ”de luxe” som man fick uppleva. När man gick i närbutiken så var alla helt galna, kassörskan ville prata om domarinsatsen, hon som höll på med mjölken pratade om hur viktigt det var för samhället Örnsköldsvik att ta sig tillbaka. När jag till slut hade en riktigt rolig hockeydiskussion med en äldre herre som kändes jäkligt uppdaterad och jag undrade efteråt vem det var? Jo, då visade det sig att man snackat hockey med legenden Lars Molla Molin som lirade i Vancover och var en profil i f.d SHL. Det kändes som att alla man träffade hade en bakgrund i NHL eller hade VM guld och för många av dem var hockey allt. Jag måste säga att för många år sedan var känslan likadan i Blekinge och någon behöver nu ta tag i taktpinnen och skapa en ny galen tid.
Advertisement
Ibland känner jag att man tappat det där med arrangemanget, händelsen av att få en upplevelse utöver det vanliga skall inte underskattas. Rivaliteten mellan lagen är inte heller var den varit och det som försvunnit är mycket av den där humorn som skapade ett skönt tryck bland lagen och supportrarna.
KHK GÖR ju just nu en omorganisation där man drar ner på kostnaderna för att lägga mer pengar till själva sporten men det jag saknar är att Micke Sundlöv stiger fram och säger ”jag bygger ett lag som skall ta sig till HockeyAllsvenskan, något annat finns inte”. Om man blir så tydlig och skapar hopp och drömmar då har man något på gång men om det där bara är interna målsättningar, ja då är det ganska ointressant.
KRIF kämpar på och saknaden av en sportchef som Mikael Johansson var är riktigt stor. Han utmanade, han var tydlig med förväntningarna på spelarna och det var lite gott kaxigt. Skrev du på för KRIF var du där för att få en stor roll och ta nästa steg upp i hockeyhierakin, något annat fanns inte.
Mörrum kämpar även de med sin överlevnad men i den turbulens som skapades när sanningen hann ifatt dem under förra säsongen så skapades något nytt. Gamla Mörrumsikoner samlade in pengar och gjorde event. Företagen hakade på och kanske lyckas man att rida vidare på denna våg som man skapade och då kan Mörrum bli farliga igen. Det finns inget så underhållande som ett kaxigt Mörrum GoIS.
2.766 personer…
Det är publiksnittet för Blekinges stolthet inom elitidrotten och det känns inget vidare faktiskt. Någonstans har man gått fel och det är inte på planen för där levererar