Impuls 2015 1

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 1 Februari 2015 Årg 48 30 kr

Jag fick läslust tack vare en analfabet

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

METODEN ALLA MÅR BRA AV

Skapande hälsa sprids i hela landet

4 Språk-

caféer 4 Läsning 4 SV Arena

PROPAGANDAKRIGET I ÖSTEUROPA

Så sprids lögnerna i Ukraina

11 SIDOR OM SPRÅK OCH INTEGRATION

Han öppnar ett bokcafé för fåtöljresenärer

Jorden runt med Tomas DESSUTOM: Sverige Runt | Puls | Noterat | Krysset | Materialtips

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #1 2015

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Gör vi något annat än snackar?

Omslagsfoto

I

varje bord och i varje kö diskuteras integrationen, sidecemberledaren skrev jag om att ord betyder tuationen för tiggarna, flyktingsituationen i världen mer än vad man tror. Jag hänvisade till Victor och så vidare. Människor söker argument och fakta Klemperer, en tysk-judisk professor som på för att stilla sin oro.

30-talet skrev: ”Ord kan verka som små, små doser av arsenik: de sväljs obemärkt, de tycks inte I dagarna drar SV igång en serie SV Arenor från ha någon verkan men efter ett tag verkar giftet ändå.” norr till söder. Målet är att genomföra ett drygt 30Det var hans sätt att visa på hur dåtidens nazister tal arenor där dialogen får flöda och deltagarna ges använde orden för att succesivt verifiera sin egen möjlighet att få ”Insikt för att bilda sig en Åsikt” baserad på fakta. världsbild.

Det är ett sätt att visa på att SV är en kraft som inte Under hösten och vintern har SVs ledning besökt bara pratar utan vill visa att vi ska och kan göra skillavdelningarna runt om i landet. Samfällt i rapporterna från besöken återkommer frågorna: ”Vilken nad. Vi gör mer än bara snackar! roll kan folkbildningen och vi i Studieförbundet VuxMed 800 anställda, 19 000 studiecirkelledare, enskolan spela för att göra vårt samhälle öppnare 700 miljoner kronor i omsättning och 326 miljoner och mer involverande i tider när vi känner att främi statsbidrag är vi en kraft som kan göra skillnad och lingsfientligheten växer? Hur kan vi i folkagera snabbt. SVs kraft ligger i att vi finns ANDERS ÖHBERG bildningen bidra för att minska den oro som där människor finns. Den har vi skyldighet många känner?” att använda.

Det finns en vilja och en ambition att göra Före detta generaldirektören i invandrarverket och nuvarande ordföranden i SPF något. Den kraften ska vi ta till vara. Folkbildningen har och tar ett ansvar för att Seniorerna Christina Rogestam uppmanade skapa platser där dialogen får flöda, myter i Svenska Dagbladet det avlivas och fakta spridas. SV Arena är ett utpolitiska systemet att omordentligt sådant verktyg. ”utnyttja det civila samhällets både vilja och Låt mig snabbt avliva myten om att ”det förmåga att hjälpa till”. är förbjudet att tala om integration, den frågan tystas ned av etablissemanget”. En myt som inte Det är sant men lika viktigt minst Sverigedemokraterna älskar att sprida och att vi själva som ”civila samhället” använder våra resurdärmed vilja framstå som de som ensamma ”vågar” ser. Bollen ligger i lyfta ”på locket”. våra egna hänDET SD MEDVETET gör är att blanda ihop ”ni vill inte der. I vågskålen ligger vildiskutera” med ”ni håller inte med oss”. Därmed ket samhälle förstärker man den egna mytbilden vilket alltid ger vi vill bo och sekter livslust. leva i.« Min bild är precis den motsatta. Jag tvivlar på att integrations- och invandrarfrågan någonsin diskuterats så mycket som i dag. Medierna är fyllda med arANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se tiklar, insändare, debatt och nyheter. Runt snart sagt

»SVs kraft ligger i att vi finns där människor finns.»

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 1 201 5

FÖRSLAG till nytt statsbidrag är presenterat. Ett statsbidrag värt namnet ska gynna lokal närvaro, att folkbildningen når många samt kvalitet.

70 ÅR SEDAN sovjetiska trupper nådde koncentrationslägret Auschwitz. Några veckor sedan Boko Harams illdåd i Nigeria.

Terrorn hittar alltid nya vägar.

GREKLAND röstade för en linje där pensionerna förbättras, skatterna sänks, alla ska få det bättre och lånen inte betalas tillbaka. Nirvana!

SOPHIA CALLMER

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Cecilia Lindstrand Ardeo Media Tel 040-16 54 86 cecilia.lindstrand @ardeo.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 28 600

”

Sverigedemokratisk ungdom (SDU) är en rasistisk och odemokratisk organisation. Att finansiera deras verksamhet med statliga medel är ett enormt misstag.

(Rebecka Prentell, ordförande i LSU – Sveriges ungdomsorganisationer.)

BREV OCH SMS

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Engagemanget gjorde mig glad » Tack för en alltid lika intressant tidning.

Jag vill tacka för ett fina bilder och intressant text om tjejfestivalen i Huddinge. Vilka eldsjälar!

Det gjorde mig så glad att läsa att det finns ett sådant engagemang i kommunerna på sina håll i landet fortfarande.

Keep up the good work!

Mårten Arnell

12 4 Pratar och lär sig svenska

INTEGRATION. Abdelhnine från Marocko lär sig

svenska genom att besöka språkcaféer i Stockholm.

Impuls träffar honom på biblioteket i Husby.

12 Skapande hälsa för alla

HÄLSA. Kultur- och hälsoprojektet Skapande hälsa,

som bedrivits av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Åre kommun i tre år, fortsätter i hela landet.

16 Lågt motstånd mot invandring

FRÄMLINGSFIENTLIGHET. Motståndet mot invand-

ring ligger i Sverige på en konstant låg nivå, visar en ny undersökning, men det kan det ändras snabbt.

18 Han reser, läser och skriver

PORTRÄTTET. ”Man reser, därför läser man”, säger

författaren och globetrottern Tomas Löfström som skrivit många reseskildringar och samlat på sig ännu fler av andra författare.

4

25

PORTRÄTTET: TOMAS LÖFSTRÖM

»Jag upptäckte att, wow, man kan leva på det här; att resa och skriva.»

Vi hade öppet hus i nya lokaler » Nu har Studieförbundet Vuxenskolan flyttat in i nya lokaler i Kumla, på Skolvägen 12. Den 27 och 30 januari hölls dörrarna öppna för alla som är intresserade av att gå i studiecirkel eller testa sina kunskaper i engelska.

Vi informerade om våra studiecirklar i data, Ipad/läsplatta och smartphone. Vi hade även nivåbedömning i engelska för våra engels­ kacirklar, berättar Fredrik Wallin, verksamhetsutvecklare SV Örebro.

Frida Olsson, SV Örebro län

22 Forskning och folkbildning möts

TREDJE RUMMET. I Tredje rummet på Victoriatea-

tern i Malmö är det ständigt föreläsningar och debatter. Ingrid Rasch har prisats för sitt engagemang.

26 Vem kan man tro på?

UTBLICK. Propagandakriget mellan Ryssland och

Ukraina har urartat till rena lögner. I Estland är man van att sålla i informationen. Impuls har träffat tre journalister.

18 DESSUTOM I DETTA NUMMER

8 Sverige runt 11 Krönika Bildning utan böcker // Alexandra Pascalidou 25 Tio frågor SV Arena // Anders Ekblom 30 Puls 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Muslimer mot våld // Clara Sandelind

Så här ser ett bi ut, apropå en notis i Impuls nr 8 förra året. Tack, alla läsare, nu vet vi det…

N R 1 2 015 I MPU L S 3

INTEGRATION » SPRÅKCAFÉ

Fikar efter ett

Impuls besöker caféet som ska riva Småprat, kaffe och kaka. Det är idén bakom bibliotekens språkcaféer. Impuls åkte till stadsdelen Husby i norra Stockholm och träffade personer som vill lära sig prata svenska under avslappnade former.

TEXT LOUISE FAUVELLE FOTO FRIDA EKMAN

4 IMPU L S NR 1 201 5

B

ibliotekarie Annelie Filipsson pekar på en rosa affisch som sitter på väggen bakom lånedisken och säger: – Vissa bara hamnar här av en slump. De kommer till biblioteket för att låna en bok och frågar hur de kan lära sig svenska. När jag berättar att vi har språkcafé vill de vara med.

nytt språk

språkbarriärerna för de nyanlända Det är en fredag klockan två på biblioteket i Husby i norra Stockholm. Annelie Filipsson har jobbat som bibliotekarie här i snart 20 år.

När hon berättar om språkcaféerna, som äger rum en gång i veckan, strålar hennes ögon. Det är fantastiskt att personer kan komma hit och lära sig svenska, tycker hon.

– När jag visar dem att det finns

språkcaféer även på andra bibliotek, andra dagar i veckan, är det många som tycker att det är bra. De flesta är väldigt ambitiösa och åker runt till flera ställen, säger Annelie.

SNART DYKER DAGENS första deltagare

upp. Han kommer fram till lånedisken, rättar till sin halsduk och frågar lite trevande:

– Är det här det är språkcafé?

Stockholms Stadsbibliotek har sedan 2006 haft språkcaféer i olika former och för fem år sedan inleddes ett samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Biblioteken tillhandahåller lokaler och fixar te, kaffe och kakor. SV sköter det administrativa och koordinationen av volontärer som vill bli samtalsledare.

» N R 1 2 015 I MPU L S 5

INTEGRATION » SPRÅKCAFÉ SÅHÄR I BÖRJAN på terminen är upp-

slutningen till språkcaféerna ännu lite skral. Men snart trillar fler språktörstande in på Husbys bibliotek, och Annelie visar dem in i det ljusa grupprummet med fönster ut mot lånedisken. De tar en plats runt det rektangulära bordet och hänger vinterjackorna över stolsryggarna. En kollega till Annelie bär in en bricka med te- och kaffetermos, muggar och en plåtburk med småkakor.

I dag har sex personer hittat hit.

Alla är män, utom en – Marilyn som är fransk och amerikansk medborgare. Hon är pensionär och bor i franska Toulouse när hon inte är hos sin sambo som är professor och ofta jobbar i Stockholm. På långsidan av bordet sitter ytterligare en kvinna – Anna Lena. Hon är dagens samtalsledare. Sedan i höstas har hon hållit i ett tiotal språkcaféer.

– Jag var inne på bibliotekets hemsida för att låna en bok när jag såg att de sökte volontärer. I maj ska jag pensioneras och det här är något jag kan tänka mig att ägna mig åt efter det. Språket är det viktigaste man kan ha, säger Anna-Lena.

Annelie Filipsson, bibliotekarie i Husby, tipsar besökare som pratar knackig svenska om språkcaféet.

Abdelhnine kom från Marocko för ett år sedan. Han går varje vecka på flera språkcaféer på olika ställen.

SFI, är språkcaféet inte någon lektion och grupperna är mindre, helst inte fler än tio personer, vilket ska ge även blyga en chans att komma till tals.

EN AV UTMANINGARNA med caféerna

är att språknivån hos deltagarna skiftar. En del kan bara säga enklare meningar medan andra kan föra mer komplicerade resonemang. Olika personer har också olika lätt att ta till sig svenskan.

– Om du bara kan säga god dag och adjö kommer du oftast inte tillbaka. Man måste ändå förstå en del.

På de caféer som jag leder övar vi mycket på uttal, säger Anna-Lena.

Hon delar ut gratistidningen Metro till alla vid bordet och slår upp första sidan. Där är en artikel med rubriken ”Boom av ensamma mammor att vänta”, och Anna-Lena låter varje deltagare vid bordet högläsa ett par meningar var. Snart övergår läsningen i ett friare samtal om artikelns ämne: familjen och barna­ födande.

Det är det som är själva poängen med språkcaféerna: att samtalet ska vara fritt och avspänt, utan för många pekpinnar och riktlinjer från ledaren. Tanken är att deltagarna själva får vara med och bestämma samtalsämnen. Det kan handla om att man diskuterar en artikel, som denna fredag i Husby, eller mer fria samtal om mat, kultur eller utbyte av personliga upplevelser. Till skillnad från svenska för invandrare, 6 IMPU L S NR 1 20 1 5

FÖRUTOM ATT TRÄNA svenska funkar språkcaféerna även som en mötesplats där deltagarna kan lära känna nya människor, byta erfarenheter och ge tips till varandra. I den här gruppen i Husby bistår deltagarna varandra när de svenska orden blir för krångliga. Marilyn översätter på franska åt marockanska Abdelhnine. Yasin och Abdulqadir, som båda är från Somalia, hjälper stundvis varandra med en snabb fras på arabiska.

– Jag tycker inte att svenska språket är svårt. Men kommer man hit när man är äldre är det inte lätt. Svårast är uttalet av de långa vokalerna, säger Abdulqadir, som är 51 år och kom till Sverige för sex år sedan.

NÄR JAG FRÅGAR gruppen vad den tycker om språkcaféer för att lära sig svenska, nickar alla gillande.

Abdelhnine, 53, som kom hit från Marocko för ett år sedan, säger att det är det enda som funkar för honom. Han bor i Rinkeby men åker till språkcaféer runt om i Stockholm flera gånger i veckan för att lära sig svenska.

När ordet ”modersinstinkt” kommer på tal ber Abdelhnine att få det bokstaverat för sig. Han skriver ner

Anna-Lena bor i Husby och anmälde sig som volontär i höstas. Hon fokuserar gärna på högläsning och uttal när hon är samtals­ ledare.

svåra ord i sitt kollegieblock. Först då kan han lära sig dem, säger han.

Han hoppas att få ett jobb som lastbils- eller busschaufför i Sverige, men förklarar att det är svårt när du inte pratar språket tillräckligt bra.

SFI tycker han är meningslöst – där får man inte prata, menar han.

– När du inte pratar svenska är det omöjligt att umgås med andra i det svenska samhället. Du blir isolerad, säger Abdelhnine.

NÄR HAN PRECIS hade kommit till

Sverige och gick till Arbetsförmedlingen första gången fick han tala med en arabisk tolk. I dag börjar han alla sina möten med att säga att han pratar lite svenska. Och tillägger att de måste prata ”sakta, sakta”.

– Varje gång frågar de om jag pratar engelska. Det gör jag inte, men

SV >> Elva caféer Vem som helst som är intresserad av att förbättra sin svenska är välkommen och man behöver inte ha ett svenskt personnummer för att få delta. Antalet deltagare per samtalsgrupp ligger på i genomsnitt tio personer och caféerna håller på i 1–1,5 timme.

Det senaste året har antalet språkcaféer i Stockholms förorter ökat. I vår arrangerar Studieförbundet Vuxenskolan caféer på elva bibliotek, bland annat i Alvik, Bagarmossen, Tensta och Husby. Därutöver har Stockholms stadsbibliotek sex egna drop in-caféer varav två där föräldrar får ta med sig sin baby. De senare annonseras under namnet ”Svenska med baby” och är framförallt till för att invandrarkvinnor med små barn ska få en chans att förbättra sin svenska.

Plats och tid för alla språkcaféer finns på Stockholms stadsbiblioteks hemsida: biblioteket.stockholm.se.

varande flickvän. Jag älskade arkitekturen och alla människor var så vänliga och leende. Men när jag kom hit igen var det inte som jag hade tänkt mig. Systemet är inte logiskt.

Jag vill studera, men då måste jag ha ett personnummer. Och för att få ett nummer måste jag ha ett arbetskontrakt. Men det kan jag inte få utan ett personnummer. Det är som hönan och ägget, säger han.

JUST NU ÄR hans plan att lära sig

jag pratar italienska, franska och arabiska, säger han och ler.

– Redan de första månaderna kunde jag skriva lite svenska. Men det tog sex månader innan jag kunde prata. Det är det svåraste.

Det som skiljer språkcaféerna från SFI är att man inte behöver ett svenskt personnummer för att få delta. Mohammed är teknisk designer, 36 år, som utbildade sig och arbetade tio år i hemlandet Ma-

Mohammed från Marocko och Marilyn från Frankrike talar båda franska och översätter åt varandra när någon av dem inte förstår ett svenskt ord.

rocko innan han flyttade till Italien.

Där läste han italienska och sökte jobb inom modeindustrin. Men på grund av den ekonomiska krisen kom Mohammed till Sverige för fem månader sedan i hopp om en ljusare framtid. Här bor hans syster och hennes familj sedan flera år tillbaka och här drömmer han om att en dag få ett jobb på H&M. – Jag var på besök i Sverige för tre år sedan för att hälsa på min då-

språket genom att gå på bibliotekets caféer, se svensk film på bio och lyssna på svenskar som pratar på till exempel tunnelbanan.

– Uttalet är svårast. Resten är okej. När du börjar förstå dialogen runt omkring dig kan du försöka skaffa dig svenska vänner för att lära dig språket korrekt, men också för att på nära håll lära dig den svenska kulturen, politiken och levnadssättet. Att ha svenska vänner är ett jätteviktigt steg på vägen till att nå mitt mål: att bli integrerad, säger Mohammed.« N R 1 2 015 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

q

4 Målarcikeln på Ingsbergsgården i Nässjö lockade cirka 15 deltagare.

FOTO: NN

5 8 33 3 7 0

6w

1 9 2

2 MALMÖ

Hiphop bra start Målarcirkeln i Nässjö avslutades med vernissage, då ett 70-tal alster ställdes ut.

MALMÖ. – Vi FOTO: NN

1NÄSSJÖ

Avslutning med vernissage Ingsbergsgården i Nässjö har haft en målarcirkel för dementa inneboende.

Efter kursen blev det ett uppskattat vernissage.

MÅLNING. – Vi

har under två terminer haft en fantastisk målarcirkel

PÅ GÅNG I SV

för dementa deltagare på Ingsbergsgården, berättar Madeleine Svärd, verksamhetsutvecklare på SV i Nässjö.

Cirka 15 konstnärer har deltagit i kursen tillsammans med två eldsjälar och cirkelledare,

FEBRUARI

10

HEMSE 7 MARS TISDAG Skaparfestival Redesign 2015, kl 11–18 på 2015 Gotlands folkhögskola, Hemse. Arrangörer: Röda Korset, Region Gotland, Gotlands folkhögskola och Studieförbundet Vuxenskolan.

VÄNERSBORG 21–23 MARS Stick- och virkevent hos SV Väst i Vänersborg. Workshops och föreläsningar. Förhandsanmälan. Plats: Kungsladugårdsväg 2, Vänersborg. Studieförbundet Vuxenskolan samarbetar.

8 IMPU L S NR 1 201 5

Britt Jonsson och Sonja Johansson.

Det har varit många härliga stunder med mycket prat och skratt.

Då och då under en paus har Britt tagit fram sitt dragspel och så har det blivit sång och musik.

Under de två terminer kursen pågått har deltagarna provat på många olika målartekniker, och det fanns cirka 70 alster att visa när utställningen på Ingsbergsgården hade premiär i januari.«

kommer alla från olika liv, men när vi dansar så är alla lika, säger Nora-Zana Baqaj i dansgruppen Unique Freaks i Malmö. Dansen är en del av det som i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) tappning brukar kallas för hiphop-pedagogik. Den har sitt ursprung i konceptet Unity, som finns på flera orter och som utvecklats hos SV. Det handlar om att starta en kunskapsresa och i Unique Freaks fall börjar det med dansen, skriver SV Skåne på sin hemsida.

3 KARLSTAD, SÄFFLE OCH ÅRJÄNG

Cirklar som kan göra dig klimatsmart KLIMAT. I

Säffle, Årjäng och Karlstad kan du i en studiecirkel bli klimat­ smartare.

Biffen, bilen, bostaden är ett projekt som handlar om hur vi kan minska vår klimatpå-

verkan inom matkonsumtion, transporter och boende.

I biffen handlar det om mat som är snällare mot miljön, djuren och din egen hälsa.

I bilen kan du sänka

kostnaderna för bilkörning och samtidigt skona miljön.

Hitta dina energitjuvar i bostaden. Utmana dig själv och din elräkning! skriver SV Värmland på sin hemsida.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5SÖRÄNG

Läsprojektet kom till bygdegården Projektet ”Det är väl ingen konst att läsa” har pågått i drygt ett halvt år. I höstas genomfördes cirka 50 läsfrämjande aktiviteter.

Deltagarna i Östersundscirkeln firade 20-årsjubileet med god mat och ett gott humör.

4 ÖSTERSUND

Studiecirkel firade 20 år JUBILEUM. I

Östersund firade en studiecirkel för funktionshindrade 20 år. Ledaren heter Anna Jonsson.

Deltagarna träffas en gång i veckan och gör olika aktiviteter.

Det har varit en mycket uppskattad samlingspunkt.

Annika Noaksson

LÄSFRÄMJANDE. Första förening ut 2015 var Sörängs Byalag i Gävle­ borgs bygdegårdsdist­ rikt. Byalaget bjöd in den lokala skolan med elever från årskurs ett till sex att spendera terminens första dag i bygdegården.

På förmiddagen fick årskurs 1–3 träffa författaren Annalena Hedman som bland annat har skrivit böckerna om Granaporna.

– Det var första gången jag framträdde för barn i en bygdegård. Min kollega Anna Holmström Degerman och jag blev så otroligt väl mottagna av byns eldsjälar, som skjutsade, fixade fika, eldade och helt enkelt fick oss att känna oss väldigt välkomna, säger Annalena Hedman.

– Skolan hjälpte också till på ett fint sätt, inte

HÖGLÄSNING. Teaterele-

ver från Nordiska folkhögskolan gästade biblioteket i Kungälv för after work med högläsning en eftermiddag i januari.

Parollen var: Kom och varva ner efter jobbet och låt dig inspireras.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) var en av medarrangörerna.

Gratis lördag

BIBLIOTEK. Sex studie-

förbund turas om att arrangera lördagsaktiviteter på Hedemora bibliotek. Det är familjeprogram med gratis inträde. Även andra orter kommer att få besök.

9 LAHOLM

Parkisonklubb HÄLSA. En

Författaren Annalena Hedman i Sörängs bygdegård.

FOTO: ANNA FÄST

minst genom att se till att barnen kom dit. En guldkant var också att alla barn kunde få var sin bok av projektet. ”DET ÄR VÄL ingen konst att läsa” består av en släpkärra, fylld med litteratur, en miljö för läsning och en eller ett par författare, som finns

med på varje bygdegårdsbesök.

Projektet är ett samarbete mellan Bygdegårdarnas Riksförbund, Studieförbundet Vuxenskolan, Lantbrukarnas Riksförbund Förbundet Vi Unga, bokförlaget En bok för alla och med stöd av PostkodLotteriets Kulturstiftelse.«

Parkinsonförening ska enligt planerna ska komma igång i mars i Lholm. Den ska vara i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler och aktiviteter ska kunna ordnas efter medlemmarnas önskemål.

0 FRÖLUNDA

Släktforskning

HISTORIA. Lokalhistoria och släktforskning blir det i Frölunda kulturhus i vår. Hälsoteket i Väster och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) anordnar föreläsningar på olika teman.

q LYCKSELE

Info om vård

DEMENS. Gunilla Johans-

The Commotion vann CP-blues CPblues, som Studieförbundet Vuxenskolan (SV) startade på nätet förra året och som Impuls berättat om tidigare, är avgjord. Bandet The Commotion, som

Högläsning

8 HEDEMORA

6 STOCKHOLM

MUSIK. Kampanjen

7 KUNGÄLV

gjort en tolkning av cpskadade Johans Öbergs låttext ”Skitig själ”, utsågs till vinnare.

Johan Öberg är en 23-årig, musikintresserad som skrivit 100-tals låttexter.

Juryn bestod av Ebbot Lundberg (The Soundtrack of Our Lives), Ika Johannesson (Kulturnyheterna på SVT) samt textförfattaren Johan Öberg och en representant från SV.«

The Commotion tolkade Johan Öbergs låttext ”Skitig själ”bäst.

FOTO: NN

son (S), ordförande i Lycksele socialnämnd, informerade om hur äldre- och demensvården ser ut i kommunen.

Träffen en dag i slutet av januari anordnades av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och hölls i dess lokaler, samt Lycksele demensförening.

N R 1 2 015 I MPU L S 9

Sverige Runt

Läsfrämjande i fokus. Annika Estassy Lovén, värd för inspirationsträffen.

DET HÄNDER I SV

FOTO: ANNA INGELS

wSTOCKHOLM

Böcker öppnar världar på flera språk Flerspråkighet och läsning i förskolan engagerar starkt. När SV Stockholm bjöd in till inspirationsträff för pedagoger, bibliotekarier och anhöriga var det fullt till sista av 140 platser. Och väntelistan var lång.

INTEGRATION. SVs

roll som samhällsaktör blir tydlig när integrationsfrågan får allt större utrymme på den politiska agendan.

– Alla måste vi ta vårt ansvar, läsningen är nyckeln till både integration och mångfald.

Det är helt enkelt en demokratifråga som vi inte kan bortse från, säger Annika Estassy Lovén, chef för SV Stockholm.

Profilerade bokförlag och bibliotek visade sina pedagogiska 10 IMPUL S NR 1 201 5

Panelsamtal med Agneta Edwards, Karin Wallin, Louise Mehdipoor och Anette Nordman.

FOTO: ANNA INGELS

verktyg i pauser mellan när Louise Mehdipoor, före­drag och panelsamförskole­pedagog, höll tal och det surrade av föredrag om hur de engagemang över kafarbetade med ”Putte i fekopparna. Men blåbärsskogen” i i salen var det Rinkeby: tyst och fokuserat – Att läsa med när litteraturpebarn som har ett dagogen Agneta annat modersmål Edwards föreläste än svenska handlar inte bara om om bilderboken att sätta sig med som språkutLouise vecklare. Liksom Mehdipoor. en bok, utan om

hur man får barnen att ta till sig innehållet. Att lära i ett sammanhang är viktigt för flerspråkiga barn; läser man om att åka skridskor ska man ut och åka skridskor – och prata om det.

Louise Mehdipoor åkte hem till förskolan Norrgården med huvudet fullt av nya idéer: – Det var en otroligt positiv energi här i dag.

Vi som deltagit knyter ihop våra verksamheter så bra. Och det är viktigt att få inspiration från andra, att vidga vyerna.

ANETTE NORDMAN, barn-

bibliotekarie i Hallunda, berättade om samarbete med förskolor i en kommun med 160 olika modersmål. I det avslutande panelsamtalet deltog också Karin Wallin, språkutvecklare,

som poängterade att vi måste se Sverige som ett mångspråkigt land, inte ett enspråkigt. Att det är viktigt att lyfta frågan och se flerspråkighet som en rikedom.

SV Stockholms Annika Estassy Lovén håller med: – Jag fick bekräftat det jag länge känt intuitivt. Att ha med sig flera språk är en resurs, en enorm tillgång!

Annika Edwards

>> Se träffen Inspirationsträffen arrangerades i samarbete med Bokspindeln, en plattform för läsfrämjande projekt med specialisering på mångfald och flerspråkighet, och bokförlaget En bok för alla.

Hela inspirationsträffen finns att se på www.sv.se/ stockholm/SVLive.

Krönika

…OM LÄSNING OCH LÄSFRÄMJANDE

En obildad analfabet sådde läsfrön i mig

O

m bildning är synonymt med bokläsande var hon en obildad kvinna. Hon visste varken var Alaska låg eller namnet på Himalayas högsta punkt. Hon viss­te inte i vilken månad hennes barn föddes eller dog. Inte heller kunde hon skriva eller läsa. Huvudräkning hade nöden lärt henne.

Hon hade färdats långt. Flykten från Kaukasus höga berg och Svarta Havets stränder till det förlovade hemlandets otaliga besvikelser. Hon hade sprungit med sina barn i famnen när nazisterna satte eld på hela byn medan hennes man, partisanen, stred mot ockupationsmakten i bergen. Hon hade flytt från inbördeskrigets fasor och jobbat i främmande land på ett språk hon lärt sig akustiskt. Obildad var hon i allmänhetens ögon men hon besatt en visdom bortom de skrivna orden och grammatikböckernas kasusformer.

OM NÄTTERNA KURADE jag ihop mig i hen-

nes famn medan hennes sandpappriga händer rörde sig över min späda rygg och hennes röst vävde dynamiska berättelser i livets labyrinter. Allt var taget ur hennes eget liv. Det som föregått henne hade raderats när hennes mor Alexandra dog.

Då var hon själv bara ett barn och började arbeta som piga för att försörja sina småsyskon.

och förtvivlan hos en kvinna som begravt båda sina barn under kriget.

Det var denna obildade analfabet som sådde läsfrön i mig. För ingen annanstans återfann jag hennes berättarglädje.

NÄR VI FLYTTADE till Sverige fick vi plötsligt allt vi saknat. Betongbostäderna var rustade med fungerande ugnar och kylskåp, varmvatten och element. Men ingen mormor och inga berättelser i bokhyllan. Under min uppväxt såg jag aldrig en vuxen ligga och läsa. Granntanten deklarerade: ”Läsning är för latmaskar. De som inte orka städa, bygga, bära eller hugga i. Dessutom får man dålig syn om man läser för mycket.”

I DENNA BOKFATTIGA värld av hårt kropps-

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

Ju svårare jag hade för att sova desto starkare blev berättelserna som var allt annat än barnvänliga, skonsamt sockrade historier. Det var förluster, flykt, förtryck

arbete hittade jag ändå mina egna Biblar – det var Oliver Twist och boken om en pojke som sålde tändstickor och sov under Paris broar, och det var historier om utanförskap och utarmning. Mormor väckte min fäbless för förlorare. De som mist allt.

Det var också mormor som fick mig att skriva min egen första bok. Insikten om att berättelser bleknar bort om de inte nedtecknas. Om historien skrivs av vinnare måste vi förlorare finna våra egna stärkande speglar och därefter fatta pennan för att fylla i de kollektiva minnesluckorna.

Svårare än så är det inte. «

N R 1 2 015 I MPU L S 11

KULTUR OCH HÄLSA » SKAPANDE HÄLSA

Samstämmiga forskningsrapporter visar att Skapande hälsa – Studieförbundet Vuxenskolans (SV) koncept för verksamhet på äldreboenden - håller vad det lovar: 4 Deltagarna mår bättre 4 Personalen mår bättre

Alla mår bättre av

SKAPANDE 12 IMPUL S NR 1 20 1 5

4 Cirkelledarna/kulturarbetarna mår bättre 4 Kommunen får en högkvalitativ verksamhet för äldre med något slag av funktionshinder.

Skapande hälsa startade i Åre kommun och ska nu spridas i landet.

TEXT MATS NILSSON

En dansstund i Skapande hälsa med närhet, värme och lekfullhet. Alla kan vara med, även om inte benen bär så bra.

HÄLSA

FOTO: SIMON SJÖRÉN

N R 1 2 015 I MPU L S 13

KULTUR OCH HÄLSA » SKAPANDE HÄLSA

D

et unika med Skapande hälsa är att alla kan delta.

Och att alla som deltar blir sedda.

Det säger Jörgen Vikström, projektledare för Studieförbundet Vuxenskolans (SV) projekt Skapande hälsa. Clara Kempff, verksamhetsutvecklare i SV i Jämtland, som varit med om att utveckla Skapande hälsa från första början, håller med.

Jörgen Vikström.

FOTO: LINA JOHANSSON

PROJEKTET HAR PÅGÅTT i Åre kommun

i tre år och resultatet har blivit så bra att konceptet Skapande hälsa nu lanseras i hela landet. Forskare från flera universitet, myndigheter och inte minst Kulturrådet, som bidrog med pengar under projekttiden, har följt det noga under åren i Åre. Det pågår fortfarande i Åre eftersom de intervjuer som gjordes med bland andra personal på äldreboenden visade så positiva svar. w Vad är det mer som är unikt med Skapande hälsa?

Jörgen Vikström säger: – Det är ett annorlunda förhållningssätt från cirkelledaren. Jag kan själv berätta om mina erfaren-

Någon i Skapande hälsa kanske för första gången i sitt liv spelar ett instrument. Fokus i aktiviteterna ligger på delaktighet, ibland bara genom att le eller blinka lite med ögonen.

FOTO: SIMON SJÖRÉN

14 IMPUL S NR 1 201 5

Clara Kempff.

FOTO: JÖRGEN VIKSTRÖM

heter som cirkelledare i berättande inom Skapande hälsa. Fokus ligger på växande. Deltagaren berättar och har personen svår demens kan det bli tyst ganska länge. Men det får ta tid.

– Ibland får man ta personen i handen och leda och till slut är alla med. Jag lovar att den cirkelledare som ser ljuset tändas i den dementes ögon aldrig glömmer det.

CLARA KEMPFF BETONAR delaktigheten i Skapande hälsa, som är den stora skillnaden jämfört med ett kulturarrangemang, att någon kommer och underhåller.

– Det har sitt värde men Skapande hälsa har sin styrka i förhållningssättet. Cirkelledaren gör ett bra jobb om deltagarna får tid att minnas, då tar de sig framåt tillsammans. Det är väldigt tydligt i dans och rörelse. Vi uppmuntrar till egna rörelser som till exempel att göra en glad rörelse.

Det är ingen rörelse som ska efterlikna något annat utan var och en gör vad den kan och vill. Alla har olika uttryck.

Clara Kempff berättar om vad modern hjärnforskning har kom-

mit fram till. Den som är delaktig i en kulturell aktivitet aktiverar helt andra delar av hjärnan än den som konsumerar kultur som passiv åskådare.

JÖRGEN OCH CLARA kommer, med sina

erfarenheter från Åre, att bidra med sina kunskaper när Skapande hälsa lanseras i landet. Som ett första steg kommer fem pilotprojekt att genomföras i olika SV-avdelningar. Några helt nya cirklar eller aktiviteter på äldreboenden planeras inte i det här skedet, tanken är att de verksamheter som redan finns ska utvecklas och få en kvalitetshöjning genom utbildningar av både cirkelledare och verksamhetsutvecklare samt även personal på äldreboenden.

– Vi vill förse våra SV-medarbetare med goda argument i kontakt med omsorgspersonal i respektive kommun att Skapande hälsa är ett varu­deklarerat koncept, om jag får säga så, säger Jörgen.

– Det finns flera rapporter att ta del av som visar den kvalitet och den utveckling Skapande hälsa för med sig. Det är intressant att personalen på äldreboenden efter utbild-

ning i Skapande hälsa ser brukarna mer än som bara brukare – det är medmänniskor som har historier att berätta. Personalen upptäckte att det var roligare att gå till jobbet. De upptäckte en ny glädje.

– De äldre med demens kan också för en stund lämna sina brukarroller och bli de människor de är.

I MÅNGA SV-AVDELNINGAR finns redan goda exempel på verksamhet inom äldreomsorgen. Det är idéer och tankar Jörgen och Clara gärna tar till sig. SV i Malmö är ett exempel där erfarenheter kan överföras. SV Malmö har jobbat på ett liknade sätt i 15 år.

– För cirkelledarna är det väldigt stimulerande att jobba på det här sättet, säger Jörgen. Det kräver koncentration eftersom det är fokus på att minnas. Det är till exempel ingen bra idé att börja med kaffe.

– Vi tror att de SV-avdelningar som vill bli pilotprojekt kommer att ge ringar på vattnet, att andra kommuner också kommer att vilja haka på. Vi vet att Skapande hälsa är ett bra koncept, nu måste vi tala om det för andra också.«

Skapande hälsa >> Bättre kvalitet

Ett vackert tyg kan väcka minnen. ”Den där blå klänningen jag hade på balen 1953, tänk vad fin den var…”

FOTO: SIMON SJÖRÉN

Mellan 2011 och 2014 drevs projektet Skapande Hälsa (SH) i Åre kommun som ett samarbete mellan kommmunen och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Åre.

I Åre har man sedan 2009 arbetat med kultur och hälsa för alla inom kommunal omsorg, även för personal.

Skapande hälsas mål var att öka tillgången till kultur och till eget skapande för äldre i glesbygd och att öka kvaliteten på omsorgen. Attraktiva arbetsplatser för omsorgspersonalen blev en bonus.

Enligt lag har alla rätt till kultur, så även våra äldsta som finns på avdelningar inom vård och omsorg eller är hemtjänstberoende i sina hem.

Aktiviteterna i Skapande hälsa bygger på att de äldre deltar aktivt, till skillnad från passivt konsumerande kultur och underhållning, när man bara tittar och lyssnar.

Projektet i Åre är utvärderat och har en detaljerad fallstudie, beställd av Kulturrådet, samt en omfattande studie på personalen bekostad av Forskning och Utveckling Jämtland, Regionförbundet.

Mejla jorgen.vikstrom@sv.se om du vill veta mer eller bli pilotort. Info även på www.are.se/kultur-ar-halsa/skapande-halsa.

Skapande hälsa ger möjlighet att samla och kvalitetssäkra den skapande verksamhet SV har med äldre under en rubrik.

En ”Skapande hälsacertifiering” av cirkelledare inom Kultur i Vården kvalitetssäkrar aktiviteten och kan enklare motivera omsorgsleverantören att betala.

SVs värdegrund och pedagogik finns med i Skapande hälsametoden: lärande i grupp, allas aktiva deltagande och möjlighet att påverka. Cirkelledaren möter varje individ där den befinner sig och utgår från det.

I Skapande hälsa är din egen rörelse alltid den rätta. Det finns inga fel: Du gör det du kan och vill. FOTO: SIMON SJÖRÉN

N R 1 2 015 I MPU L S 15

INTEGRATION » ATTITYDER

Varnar för ökad

Bengt Westerberg, tidigare folkpartiledare, Daniel Poohl, stiftelsen Expo, och Clara Sandelind, forskare och doktorand i statsvetenskap vid Sheffields universitet deltog i seminariet om främlingsfientlighet.

16 IMPUL S NR 1 201 5

främlingsfientlighet Har motståndet mot invandring ökat i Sverige sedan andra världskriget? Nej, sa en enig panel med forskare och debattörer vid ett seminarium i Stockholm i januari.

Däremot får frågan om invandring stor medial uppmärksamhet just nu, inte minst på grund av vad som sker i övriga Europa samt Sverigedemokraternas (SD) ökning i det svenska riksdagsvalet 2014.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

T

vå av de medverkande författarna till forskningsrapporten European Populism and Winning the Immigation Debate, en rapport som också finns i bokform, var på plats vid seminariet hos tankesmedjan Fores för att berätta om attityder till invandring i Europa.

Clara Sandelind, doktorand i statsvetenskap vid Sheffields universitet var en av dem. Hon är också redaktör för boken. Mikael Hjerm, professor vid Umeå universitet, var den andre. Han har tillsammans med Andrea Bohman skrivit ett kapitel i boken om just attityder till invandring under 2000-talet.

– I Sverige är motståndet till invandring lågt, lägst i Europa. Det har inte hänt mycket i attityder hos invånarna i Sverige sedan andra världskriget. Mellan 2002 och 2012 är det konstant lågt. På lång sikt spelar bland annat utbildningsnivån en stor roll för människors attityder men på kort sikt är det andra faktorer som spelar in.

– Då är det vad som händer i folks omgivning om främlingsfientligheten ska öka eller minska. Politik, demografi och ekonomi påverkar i hög grad.

MIKAEL HJERM LADE till en brasklapp:

Främlingsfientligheten kan ha ökat de senaste åren. I Europa ökar den inte, däremot finns det partier att rösta på för dem som har främlingsfientliga åsikter. Steget är långt från att ha en åsikt i en fråga och att gå till handling.

På frågan om varför inget annat politiskt parti i Sverige vill ta debatten om invandring med SD svarade Mikael Hjerm: – Sverigedemokraterna brukar

framhålla att inget av de etablerade politiska partierna vill debattera med dem. Vad de egentligen säger är att ingen håller med dem.

DANIEL POOHL, STIFTELSEN Expo, som tillsammans med Bengt Westerberg, tidigare folkpartiledare, också deltog i paneldebatten, menade att enfrågepartiet SD isolerar sig självt.

Daniel Poohl: – På samma sätt som Vänsterpartiet har förbud mot vinster i välfärden i sitt program och en majoritet av det svenska folket är emot vinster i välfärden, vinner inte VP några stora framångar i alla fall. Flyktinginvandring är en viktig fråga. Hos väljarna är det fler som tycker att SD har den bästa invandringspolitiken än vad som röstar på SD. – Det som förenar invandrarfientliga partier i Europa är nationalismen även om det finns nationalister som inte är motståndare till invandring. SDs väljare känner sig inte hemma i en vänster-högerskala, sade Bengt Westerberg.

Mikael Hjerm, professor vid Umeå universitet, är en av författarna till forskningsrapporten European Populism and Winning the Immigation Debate.

SD BRUKAR IBLAND betecknas som ett populistiskt parti. Det är inte alltid dåligt – alla partier vill stå på folkets sida och få många röster – men om det sker genom enkla resonemang, hitta enkla lösningar och leta syndabockar är det förkastligt, menade en enig panel.

– Kanske behövs ett populistiskt parti för alla som bor på landbygden, sa Daniel Poohl. Då blir kanske vägarna plogade och soptunnorna tömda. Den franske högerledaren Le Pen sa att ’vi står på folkets sida’.

Då har han bara frågat dem som tycker likadant som han själv.

CLARA SANDELIND, SOM bor och stude-

rar i England, har märkt hur politiska partier där bara delar ut flygblad i områden där de vet att de redan har stöd.

Bengt Westerberg: – Det finns en kärna på fem till tio procent med väljare som är emot invandring. SD fick drygt fem procent av rösterna vid valet 2010. Efter det var det fler som kunde tänka sig att rösta på SD. Partiet har lagt vikt vid att i viss mån sudda ut den rasistiska stämpeln.

Paneldebatten, som sändes i SVT dagen efter, avslutades med en frågerunda till deltagarna från debattens moderator Anna Rehnvall, programchef för migration/integration på Fores.

BÅDE DANIEL POOHL och Mikael Hjerm blickade med oro framåt. Det känns som ett hot i vardagen, sa Daniel Poohl, att det finns människor som inte vill ha ett pluralistiskt samhälle. I dag öppnar vi den första dörren men stänger alla andra. Nästa steg kan bli att trycka ned alla minoriteter. Det finns utrymme att ta position när tiderna är sämre.

Mikael Hjerm såg ett hot mot den liberala demokratin och syn på jämlikhet. Misstron mot medier och politiker är stor men främst var det motstånd mot invandring som gav SD ett väljarstöd på 13 procent i senaste riksdagsvalet.«

N R 1 2 015 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » TOMAS LÖFSTRÖM

Jorden runt – på 80 böcker …

Tomas Löfström öppnar bokcafé på Österlen för fåtöljresenärer

Att läsa är att resa. En sliten klyscha, javisst, men hemma hos författaren Tomas Löfström är den lite mera sann. På sin skånska Österlengård har han öppnat ett bokcafé för fåtöljresenärer – med nästan enbart reseskildringar. I hyllorna trängs äventyr från världens alla hörn.

TEXT LISA ISING FOTO SOPHIA CALLMER

S

jälv är Tomas Löfström en av våra flitigaste reseskildrare. I hela sitt liv har han rest och skrivit. Redan som 23-åring debuterade han med boken ”Liftare”, ett slags generationsroman, på luffen tillsammans med 68-revoltens ungdomar genom Europa och vidare till Nordafrika och Marrakech. Romantiskt flum tyckte recensenterna, men tidens unga kände igen sig och ville läsa mer. I år fyller Tomas Löfström 67 och kan blicka tillbaka på ett författarskap med resan som huvudtema.

– Nästan allt jag har skrivit har präglats av resorna, konstaterar han.

Efter debuten kom ett ovanligt uppdrag från tidningen Folket i Bild/Kulturfront; att ta sig så billigt som möjligt till Asien, vilket innebar landvägen med bussar och lokaltåg.

18 IMPUL S NR 1 201 5

Resan mellan Istanbul och New Delhi översteg knappast 500 kronor (!) och utmynnade i både en reportageserie för tidningen och senare boken ”Vägen till Katmandu”.

– Jag upptäckte att, wow, man kan leva på det här; att resa och skriva.

Det blev fler resor. Och fler böcker: ”Landet mitt i världen”, ”Dalen där Buddha dör”, ”Den långa resan till Lhasa”… för att nämna några. Under åren har han även medverkat flitigt med reportage och krönikor till resemagasin som Vagabond.

I DAG ÄR han mindre globetrotter och mera bofast. Adressen sedan många år är gården Grönalund mellan Rörum och Södra Mellby, strax söder om Kivik. Om sanningen ska fram har han skrivit en hel del om sin hembygd

»

Tomas Löfström.

Bokcaféet finns i det gamla stallet.

Här kan cafégästerna drömma sig bort…

…med hjälp av bibliotekets alla reseskildringar.

N R 1 2 015 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » TOMAS LÖFSTRÖM TOMAS LÖFSTRÖM

»Jag har letat reseskildringar på loppisar och i boklådor och till slut hade jag hela vinden full, men mest i lådor som varken var tillgängliga för mig eller någon annan. Att samla dem på ett ställe och att låta andra läsa är ett kul sätt att träffa folk och att dela intresset.» Österlen också. Det är här han har öppnat sitt bokcafé med fokus på reselitteratur.

För Tomas Löfström är inte bara en ovanligt berest författare. Han är även en ovanligt beläst reseskildrare.

Alla de stora författarna i genren har han läst och citerar gärna i de egna böckerna. Namn som Chatwin, Hedin, Hesse och inte minst Torgny Sommelius förekommer ofta. Att öppna sin boksamling för andra läsare blev en naturlig följd.

– Jag har letat reseskildringar på loppisar och i boklådor och till slut hade jag hela vinden full, men mest i lådor som varken var tillgängliga för mig eller någon annan. Att samla dem på ett ställe och att låta andra läsa är ett kul sätt att träffa folk och att dela intresset, förklarar han.

BOKCAFÉET ÄR ETT slags mellanting mellan referensbib-

liotek och bokutställning, inrymt i gårdens gamla stall.

Man känner sig som på vinden hos en gammal äventyrare med exotiska resminnen, asiatiska gudabilder – och så den obligatoriska jordgloben. Miljön är lite lagom murrig med sittgrupper och läsvänliga fåtöljer som lockar till läsning och samtal. I en hörna står kofferten i galvad zink som Tomas hittade i Delhis basarer inför hemresan med ett Aeroflotflyg, etiketten sitter fortfarande kvar. Men i fokus står förstås bokhyllorna från golv till tak med reseskildringar från olika tider och världens alla hörn: dråpliga, dokumentära, koloniala, romantiska… Till och med vindsstegen har blivit bokhylla.

Bokryggarna lockar med färgstarka titlar som ”En fläkt av Indien” (Anders Österling, 1923), ”Underliga människor och underliga djur” av Rolf Blomberg. Eller vad sägs om ”Min far är kannibal” av Sten Bergman?

Betydligt nyktrare är titlarna på 1960-talets intellektuella rapportböcker med vänstertwist: Jan Myrdals ”Rapport från kinesisk by”, Sara Lidmans ”Samtal i Hanoi” eller ”Förbjudet område” av Per Wästberg.

Andra titlar låter mera hurtfriska som ”Jorden runt på cykel” (Bertil Hult, -27) eller ”I Phileas Foggs fotspår” (Anders Eje, -28).

EN EGEN HYLLMETER ägnas machoäventyraren Sven

Hedin och hans resor genom Tibets öknar och i Cent­ ralasien kring förra sekelskiftet. Men här finns även skildringar av inhemska resor, som Linnés Lapplandsresa från 1732.

– Den står sig än i dag. Linné var nyfiken och han var en bra berättare, guidar Tomas.

Både svenska och utländska reseskildringar finns samlade, prydligt ordnade i bokstavsordning. De skildrar resor – men är samtidigt intressanta dokument över sin tid. Ett exempel är de historiska klavertram20 IMPUL S NR 1 201 5

pen som glorifierade den dåtida regimen i Kambodja eller Kinas kulturrevolution. Andra skildringar har tålt tidens tand bättre, som Artur Lundkvists ”Indiabrand” från 1950, en personlig favorit.

EN SÄRSTÄLLNING HAR Torgny Sommelius. Hans ”Bort

genom Asien” räknar Tomas Löfström som en av de bästa svenska reseskildringarna, och Tomas har även skrivit den över 560 sidor tjocka biografin över Sommelius, ”Den siste resenären”, som kom härom året.

– Det viktigaste är inte att beskriva ett land, utan att låta läsaren möta världen förankrad i en personlighet – författaren. Allt det där kunde Sommelius, han vågade vara personlig men lät oss ändå följa med på hans resor.

Men i Sverige har reseskildringen inte alltid accepterats som riktig litteratur. I andra länder har statusen varit högre och Tomas Löfström visar på utländska tungviktare i genren som Bruce Chatwin, Robert Byron och Eric Newby. Andra omtalade reseskildringar har skrivits av författare som John Steinbeck, Lawrence Durrell, John Reed och den polske journalisten Ryszard Kapuscinski.

Själv har Tomas Löfström aktat sig för att läsa för mycket resehandböcker inför sina egna resor. Däremot har landets egen skönlitteratur och poesi gärna fått visa vägen. I den egna boken ”Mannen som reste” berättar han om sina litterära vägvisare till Indien: Slumpmässigt och osovrat läste jag sådant som kom i min väg. (…) Bhattacharya och de andra författarna gav mina fragmentariska reseintryck mening och satte in dem i ett större sammanhang med vida och djupa dimensioner. Det abstrakta blev konkret – åskådliggjort, gripbart, begripligt – i en poesi och prosa som vuxit ur den indiska jorden. Det är så jag tror att det är: man reser och därför läser man, snarare än tvärtom.

DET MÖRKNAR OCH Tomas bjuder på mazariner och skånskt bryggkaffe i sitt kök. Så vecklar han ut den jätte­lika kartan, ”Long Distance Roads”, över köksbordet och för en stund flyttar världen in i det lantliga köket. Pekfingret drar över papperet och följer ungdomsresorna till Ibiza och den lilla spanska byn Arenys de Mar, dit ”alla” skulle på 70-talet. Resvägarna är inritade som ett nervsystem över Europa; från Wales i väst, till Marocko i söder, mot Östeuropa och bort mot Bosporen. Snart blev Europa för litet och där kartan slutar började Tomas Löfströms författarskap på allvar. I Asien.

Just nu lägger han sista handen vid ännu ett bokmanus. Det blir en samling av egna resetexter men även om andra reseskildrare som Artur Lundkvist och Tyra Kleen, en av den svenska litteraturhistoriens få kvinnliga reseskildrare.

– Hon är spännande, en konstnär och särling som reste och levde i Indonesien och Indien. Hundra år innan begrepp som backbackers reste hon bland vanligt folk och fnyste åt européernas förstaklasskupéer.

I SIN NÄSTA bok diskuterar Tomas Löfström även rese­

skildringens utveckling och förändring i en tid när alla reser och internet sätter oss i förbindelse med hela världen på ett ögonblick. Kanske att de historiska rese­ skildringarna kan lära oss att förundras på nytt? Att färdas långsamt på en kamelrygg genom Tibets öknar går trots allt inte att jämföra med en Googlesökning på nätet eller en all inclusivevecka i solen.«

Stämplar i pass, visum och från vandrarhem från Tomas Löfströms resor under 1960- och -70-talen.

N R 1 2 015 I MPU L S 21

KULTUR » TREDJE RUMMET

Madeleine Brandin.

Christian Koponen Wikström.

Ingrid Rasch leder samtalen.

Samtal i Tredje rummet Från och med hösten 2014 är Victoriateatern i Malmö platsen för Tredje rummets föreläsningar.

Samtalsledaren Ingrid Rasch står i foajén och hälsar personligen alla besökare välkomna.

TEXT CAJSA CARRÉN FOTO JENNY LJUNGGREN

T

redje rummets teman har växlat genom åren, från ”Vem tillhör staden?” våren 2002 till ”Staden och landet – om olika sätt att leva” i höstas.

Ett slumpmässigt urplock från andra år ger Främlingskap och hembygd, Vems verklighet?, Om medierna och medborgarna samt Vilken betydelse har religion idag?

Kvällens föreläsare är Orvar Löf22 IMPUL S NR 1 201 5

gren, professor emeritus i etnologi från Lunds universitet. Han vill hellre bli presenterad som en utforskare av vardagslivets förändring samt drömmar och föreställningar om det goda livet.

HAN BERÄTTAR ATT han inte visste nå-

got om Tredje rummet tidigare.

– Lund ligger som sagt långt från Malmö, säger han med en ironisk blinkning till sin föreläsning för

kvällen: Drömmen om staden och längtan till landet.

– Tredje rummet har en unik form, tycker Orvar Löfgren och fortsätter: – Inte minst därför att det skapas ett fint samtalsklimat. Publiken är på, och det som händer efter föreläsningen upplevde jag som härligt kreativt, ett intensivt utbyte av idéer och tankar. Jag har föreläst mycket i mina dagar, men denna atmosfär

var speciell och gjorde att jag gick hem nöjd, sammanfattar han.

MADELEINE BRANDIN ARBETAR som arkitekt och har rest till Malmö från hemorten Trelleborg i alla år för att delta i Tredje rummet.

– Jag tycker att denna mellanform mellan föreläsning och diskussion är väldigt tilltalande. Ingrid Rasch är fenomenal på att knyta kontakt med spännande föreläsare. Jag tyck-

Ingrid Rasch presenterar kvällens föreläsare Orvar Löfgren, professor emeritus i etnologi från Lunds universitet

er också att jag kan dra yrkesmässig nytta av innehållet, säger hon.

En annan besökare sedan ett antal år är folkhögskoleläraren Christian Koponen Wikström.

– Jag tycker oftast att de olika pers­pektiv som speglas är intressanta och ger bränsle till mina lektioner.

Med sina 39 år är han bland de yngsta i salongen.

– Ja, tyvärr är det för det mesta en homogen äldre och välutbildad

publik. Men vissa föreläsare drar andra åhörare. Jag kommer ihåg när genusvetaren Tiina Rosenberg var här. Då var det fullsatt med många ungdomar och en annan typ av frågor som skakade om forumet.

Christian Koponen Wikström säger att han försökt övertala Ingrid Rasch att använda sociala medier för att locka ett bredare spektra till Tredje rummet.

Om det sker får framtiden utvisa.« N R 1 2 015 I MPU L S 23

»

KULTUR » TREDJE RUMMET

Folkbildning och forskning ska mötas I mer än ett decennium har Tredje rummet funnits i Malmö som en fördjupad folkbildartradition. En lång rad föreläsare från skilda områden har samtalat med en nyfiken publik i demokratifrämjande syfte.

– Det viktiga är att olika perspektiv kan mötas. Ingen enskild kan vinna debatten, förklarar eldsjälen Ingrid Rasch som agerat producent och samtalsledare genom alla år.

TEXT CAJSA CARRÉN

Å

tta tisdagskvällar på hösten och åtta på våren samlas föreläsare och publik under ett givet tema.

Då har Ingrid Rasch sedan länge valt inriktning och bokat föreläsare genom att följa nationell och internationell samhällsdiskussion.

– En huvudregel är att aldrig bjuda in verksamma politiker eftersom de redan har valt sida och tagit tydlig ställning i olika frågor.

len att balansera denna hållning och menar att Malmö är en perfekt plats för att det ska lyckas.

– Stadens karaktär inbjuder till att hitta mellanrummet där alla kan mötas.

INGRID RASCH ÄR i grunden littera-

ska fråga oss hur andra tänker och försöka begripa olika syn på människan, livet och samhället. Hon vill få folkbildning och forskning att mötas.

– Forskningen når ofta bara en begränsad skara. Att dela med sig av den och ge upphov till nya tankar är ett av mina mål med Tredje rummet.

turvetare och flyttade till Malmö år 2000. Hon lämnade då arbetet i Stockholm som rektor för Skeppsholmens folkhögskola för ett jobb som producent för Agora Bar, ett samtalsforum under bomässan Bo01.

Händelserna i USA 11 september 2001 och innan dess Berlinmurens fall 1989 påverkade henne att starta Tredje rummet 2002. Visionen var att mötesplatsen skulle vara en restaurang mitt i staden.

– För kvalitativa möten på ett avspänt sätt. Bildade medborgare utgör stommen i demokratin, menar Ingrid Rasch.

INGRID RASCH UNDERSTRYKER också publikens viktiga roll.

– Jag är glad och stolt över att diametralt olika synsätt vädras, att ovana vågar yttra sig, att inga frågor är dumma. Ingen ska behandlas illa för sin åsikts skull, Tredje rummet är inget forum för hätskhet och skiljer sig på det sättet från medierna.

Därför tar jag heller aldrig upp några dagspolitiska frågor, här ska inte debatteras utan fokuseras på samtal och reflexion.

Ingrid Rasch har tagit på sig rol-

VEM SOM ÄR drömföreläsaren eller vilken hon är mest stolt över att ha kunnat boka, svarar hon: – Jag är stolt över alla! Jag tänker inte på individen utom att vederbörande kan något om det aktuella ämnet och bidrar med öppenhet och respekt för publiken.

I höstas tog Ingrid Rasch emot ett pris från Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet i Skåne. Det delas ut till en person som särskilt utmärkt sig för ett gott folkbildningsarbete.«

I STÄLLET VILL INGRID Rasch att vi

24 IMPUL S NR 1 20 1 5

SV: Därför har vi stött Tredje rummet från start Tredje rummet har sedan starten stöd från Malmö stad samt olika folkbildningsorganisationer, däribland Studie­ förbundet Vuxenskolan.

– Tredje rummet knyter samman kultur och samhälle och ger plats för ett offentligt samtal som går på djupet. Därför har vi stött projektet sedan starten, säger kultursekreterare Märta Lünnér på kulturförvaltningen i Malmö.

Avdelningschef Carina Lännerberg på SV Malmö

var inte med när beslutet om att stödja Tredje rummet togs från start.

– Men det är ett väl funge­rande samarbete och jag ser det som ett ypperligt sätt att vara samhällsaktör och ha en aktiv roll i medborgardialogen. Det är viktiga teman som tas upp och jag vet att Ingrid Rasch brinner för detta.

– Just sättet som hon leder Tredje Rummet på påminner väldigt mycket om vårt eget koncept SV Arena, säger Carina Lännerberg.«

Tredje rummet >> Namnet Termen Tredje rummet myntades av litteratur- och kultur­ teoretikern Homi Bhabha som är verksam vid Harvarduniversitetet i USA. Han menar en plats där olika kulturer kan mötas och påverka varandra (hybridiseras) och där nya identiteter ständigt skapas.

Tredje rummet är själva sömmen mellan kolliderande kulturer, anser han.

Tredje rummet >> Ingrid Rasch Ingrid Rasch har varit inbjuden till olika orter i Sverige för att berätta om Tredje rummet. Efterföljare har bildats men under annat samlingsnamn.

Idén har också tagits utomlands, till Belgrad och Novi Sad i Serbien samt Istanbul och Dyarbakir i Turkiet, då under rubriken ”Citizens without Boundaries”.

10 frågor

till Anders Ekblom

SV Arena: ”Det finns ett stort engagemang i SV att lyfta frågan om invandring och demokrati.”

TEXT MATS NILSSON FOTO SOFIE JANSSON

toden har samtalet och dialogen i fokus. En eller två personer inleder SV Arenan och introducerar det aktuella ämnet. Dialogen leds sedan av en professionell samtalsledare.

5Vilka frågor kommer att tas upp?

– Avslöja de myter som sprids om invandring. Människor efterlyser fakta. Det ska vi försöka ge.

Tankesmedjan Fores, där SV är en av tre stiftare, håller på att ta fram en rapport om hur viktig invandringen är för att svenska kommuner ska växa. Men inte minst kommer vi att prioritera ett samtal om hur läget är i lokalsamhället.

6Hur ser turnéplanen ut så här långt?

– Det finns ingen turnéplan utan vi tar fram ett koncept som är klart där de SV-avdelningar som vill får ta det och köra. Vill man göra på annat sätt är det också OK. Vårt mål är att genomföra detta på ett 30-tal orter.

7Tidsplan?

– Vi räknar med att komma igång med de första arenorna i mitten av februari och kunna gå i mål under mars månad.

8Finns det möjlighet för SV-avdelningar som vill vara med att haka på?

1Under våren ska Studieförbundet Vuxenskolan (SV) via dialogmöten på SV Arena i hela landet informera om invandring och integration. Vad är tanken med det?

3Varför en satsning på frågor kring invandring, integration och flyktingfrågor just nu?

– Det finns ett stort engagemang i SV att lyfta frågan om invandring och demokrati. SV är stark lokalt.

Vi finns där människor finns och det tar vi på största allvar. Nu kan vi visa att vi gör skillnad.

– Det finns ett stort behov av fakta och att få diskutera dessa frågor. Det märker nog var och en i vardagen. Kontakterna runt om i SV-Sverige visar att detta är frågor som finns på agendan. Med denna satsning kan vi visa att vi inte bara snackar utan gör verkstad.

2Har projektet något namn?

4Vad är SV Arena?

– Vi har inget projektnamn än, men temat lyder ”Är invandringen ett problem eller en möjlighet?”.

– SV Arena är SVs koncept för dialogmöten, ofta i cafésittning, kring aktuella samhällsfrågor. Me-

>> Fakta Namn Anders Ekblom.

Yrke Verksamhetsutvecklare.

Bor Stöde, Sundsvalls kommun.

Aktuell med Leder och samordnar SV Arena med temat ”Är invandringen ett problem eller en möjlighet?”.

– Det här är en möjlighet för alla SV-avdelningar att vara med. Finns intresset så är det bara att höra av sig till mig.

9Kommer det att finnas någon röd tråd i innehållet i SV Arenorna?

– Den röda tråden är dialog och fakta. Vi tror på att ”Insikt ger Åsikt”.

0Samarbetar ni med andra?

– Jag tror det kommer att se olika ut på olika håll i landet. Men vi söker gärna samarbete med exempelvis Expo och andra delar av civilsamhället. Många fler än oss funderar ju kring dessa frågor.« N R 1 2 015 I MPU L S 25

UTBLICK » PROPAGANDAKRIGET

Den hopplösa jakten på SANNINGEN IMPULS i Estland

Propaganda vill få dig att tro på sånt du inte borde, genom att blanda sanning, halvsanning och rena lögner. I dag blomstrar den i spåren av Rysslands attack på Ukraina.

Impuls har bett tre ryskspråkiga journalister i Estland om deras bästa knep för att avslöja propagandamakarna.

TEXT OCH FOTO BÖRGE NILSSON/TEXTRA

F

ramför teven i sin lägenhet i stadsdelen Lasnamäe i Tallinn kollar frilansjournalisten Vlad Kopylkov in den ryska statstevens nyhetssändningar.

Det händer inte ofta.

– Jag mår fysiskt illa av det. Det är så många och så grova lögner, säger han.

Kanalen vi tittar på heter Rossija 24 och ägs av ryska staten. 24 timmar om dygnet sänds nyheter som helt stödjer den bild som den ryska ledningen i Kreml vill förmedla.

Just nu handlar nyheterna om valet i den före detta Sovjetrepubliken Moldavien. Rossija 24 visar arga moldavier i Moskva som vill ha tätare band till Ryssland. Nu kanske 26 IMPUL S NR 1 20 1 5

de inte hinner rösta eftersom vallokalen för utlandsröstande är alldeles för liten.

Rossija 24 ger bilden att någon försöker hindra de ryssvänliga från att vinna valet.

VLAD TROR INTE på det för ett ögon-

blick.

– Det är så typiskt. De visar människor som påstår saker som inte bekräftas av andra. Eller så citerar de en expert som är helt partisk och som ingen annan tror på.

Nu dyker experten upp. Det ryska kommunistpartiets parlamentsledamot Olga Alimova presenteras som valövervakare. Hon intervjuas på plats i Moldavien och förklarar att det är ett fuskval.

Vlad tror inte på den nyheten heller. Delar av inslaget är kanske korrekt. Som att Alimova åtminstone tidigare har varit valövervakare.

Men officiella uttalandena från internationella valövervakare i OSCE säger tvärtom att valet i Moldavien gått rätt till.

– Att någonting är sant och att annat inte är det är ganska vanligt i propagandan. Målet är att hela tiden skapa en bild av att Ryssland är hotat av en aggressiv västvärld, säger Vlad.

NÄSTA INSLAG HANDLAR om de ryska hjälpsändningarna till de krigsdrabbade östra delarna av Ukraina. I rysk statlig teve brukar regeringen i Ukraina benämnas fascister eller

fascistjunta. De jättelika protesterna på Majdan, som fick den förra presidenten Viktor Janukovytj att fly landet sedan mer än 100 demonstranter mördats, brukar kallas statskupp.

Demonstranterna sägs ha varit betalda och ditkallade av USA. Vlad var själv på Majdan i Kiev och bevakade protesterna. Inte under det värsta dödandet, men strax efter.

– Jag såg vad som hände. Det var inte som Ryssland påstår. Janukovytj störtades av folkliga protester mot en korrupt regim. Och det var hans manskap som dödade demonstranterna.

VLAD KOPYLKOV TILLHÖR den stora minoriteten rysktalande i Estland

där många får sina nyheter från rysk statlig teve.

Banden med Ryssland är täta.

Vlad studerade själv där när han var yngre.

– Men jag återvände till Estland eftersom jag inte klarade av det sociala och politiska förtrycket. Det var då jag bestämde mig för att bli journalist.

I Estland är oron stor för att de rysktalande ska ta ställning för Ryssland och mot det egna landet.

Säkerhetspolisen har pekat ut tre ämnesområden som särskilt sannolika för propaganda: diskriminering av landets rysktalande minoritet, alla former av koppling till nazism under andra världskriget och i dag samt att de baltiska länderna och

Den grova propagandan på Rysslands statliga tevekanaler gör den ryskspårkige journalisten Vlad Kopylkov rent fysiskt illamående. Kanalen Rossija24 pumpar ut regimvänliga nyheter hela dygnet, här om vinterns val i Moldavien.

Ukraina påstås sakna historiskt berättigande. ÄVEN RYSSLANDS MOTSTÅNDARE be-

driver propaganda, enligt Vlad. På Ukrainas statliga teve har han också sett sändningar som han betraktar som rena lögner.

– Men deras lögner är mer amatörmässiga. Det är som om de bad om ursäkt för dem. Den ryska teven ljuger så mycket grövre och utan att skämmas det minsta.

Hans bästa exempel är historierna om hur ukrainska fascistsoldater intar städer och skändar, våldtar och dödar. Till och med barn.

– I ett känt teveinslag står en kvinna och säger att soldaterna kom och tog ett treårigt barn som de sen N R 1 2 015 I MPU L S 27

»

UTBLICK » PROPAGANDAKRIGET korsfäste mitt på torget. Det har aldrig hänt, säger Vlad.

SOCIALA MEDIER ÄR ett tveeggat va-

pen som sprider de allra värsta lögnerna, men också gör det möjligt att avslöja dem. På sajten stopfake.org granskar ukrainska journalister och journaliststudenter Rysslands fals­ ka nyheter om händelser i Ukraina.

Sajten startades av elever och lärare på journalistlinjen vid universitetet Kiev-Mohyla som nu kontinuerligt avslöjar propagandanyheter. Ofta hittar de bilder och filmer från and­ ra krigshärdar i världen som påstås komma från östra Ukraina.

– De ryska lögnerna riktar ofta in sig på känslor, det är känslorna man vill kontrollera, säger Vlad.

På stopfake.org finns en bruksanvisning av hur man avslöjar fusk på nätet. Både för bilder och video finns program som söker igenom nätet efter det material som presenteras. På så vis har de hittat bilder och filmer från tyska militärövningar som ryska sajter publicerat som ”bevis” på att tyska stridsvagnar, precis som under andra världskriget, korsat gränsen till Ukraina. Enligt uppgifterna, som citerades i just tevekanalen Rossija 24, var stridsvagnarna på väg att sättas in i striderna mot separatisterna i öster.

Ukrainsk milis på Majdan i Kiev sörjer sina stupade kamrater. För Aleksandr Hobotov är de fascister som vill utrota alla ryssar. För Vlad Kopylkov är de frihetskämpar som slåss mot ryska inkräktare.

EN VIDEO FRÅN Irak 2004 påstås visa en bombning av ukrainska Slovjansk 2014. En bild på en ”ukrainsk soldat” som äter på en blodig avsliten arm från en dödad separatistsoldat, kom från ett album med arbetsprover utlagt av ryska sminkartister 2011.

– Efter ett tag lär man sig att inte lita på någonting från vissa källor.

Som de statliga ryska tevekanalerna eller de allra värsta propaganda­ sajterna som lifenews.ru, säger Vlad Kopylkov.

Just den ryska nyhetssajten Lifenews klassas av en kollega till Vlad som en av de allra mest trovärdiga.

ALEXSANDR HOBOTOV SER en konspira-

ALEKSANDR HOBOTOV HÖR, precis som

Vlad, till den stora ryskspråkiga minoriteten i Estland och arbetade tills rätt nyligen som journalist.

För några år sedan samarbetade de båda. Nu står de på var sin sida i Rysslands informationskrig.

– Jag var länge helt neutral i konflikten i Ukraina, men sedan den 2 maj är jag inte längre det, säger Aleksandr när jag träffar honom på en turkisk krog i Tallinn.

28 IMPUL S NR 1 20 1 5

Den 2 maj brann ett 40-tal proryska aktivister inne i Fackföre­ ningarnas hus i Odessa, medan ukrainska aktivister såg på. Någon oberoende utredning av vad som faktiskt hände har inte gjorts. Precis som skjutningarna på Majdan i Kiev är Odessa ett öppet sår i Ukrainakonflikten. Aleksandr Hobotov är övertygad om att ukrainska ultranationalister startade branden och hindrade ryssarna att lämna byggnaden.

I båda fallen finns motpropaganda. Enligt ukrainska uppgifter startade de innebrända proryssarna själva branden av misstag. Proryska källor påstår å andra sidan att demonstranterna i Kiev sköts av sina egna eller av prickskyttar från väst och inte av den förra regimens polis.

Som redaktör för den estländska tidningen Postimees ryskspråkiga nyheter överöses Jevgenija Värä av fejknyheter och lögner varje dag.

Ofta känner hon på sig vad hon inte kan lita på.

tion bakom allt och tror på Ryssland.

– Före Odessa såg jag konflikten som en intern ukrainsk angelägenhet och ansåg att Ukraina var en suverän stat. Nu anser jag att målet med alltihop är att döda rysktalande var de än bor. Jag vill att staten Ukraina raderas från jordens yta, säger Aleksandr Hobotov.

Uttalandet är som ett eko av den allra grövsta ryska propagandan.

I dag arbetar den förre journalisten som väktare och ägnar nätterna åt att följa allt som händer.

– Jag läser om Ukraina tre timmar per dygn, säger Aleksandr Hobotov.

Han väljer noga bland allt som finns på nätet.

– Jag tittar på båda sidors uppgifter. Det är väldigt bra om man ska bedöma en krigsskådeplats. Ser man filmer från båda sidor kan man

lägga sin bedömning någonstans mittemellan. Men jag litar aldrig på ukrainska källor.

HAN FÖLJER LOKALA bloggar från oros-

härdarna Krim, Donetsk och Luhansk och separatistrepublikernas officiella sajter, och hans favoritjournalister är sådana som Vlad Kopylkov inte litar det minsta på.

Två grundsatser utmärker Aleksandrs bedömningar.

Den ena är att ta reda på i vems intresse något sker. Det är en klassisk förklaringsmodell i rysk tradition som byger på konspirationsteorier och att ingenting någonsin är vad det verkar vara.

Enligt den logiken tror Aleksandr Hobotov att Ukrainas armé sköt ner det malaysiska flygplanet MH-17 i juli i fjol då 298 ombordvarande dog, trots att de flesta tecken pekar mot separatisterna och Ryssland. w Hur kan den katastrofen vara i Ukrainas intresse?

– De hoppades kunna dra in Nato i konflikten genom att skylla på separatisterna, svarar han.

Den andra grundsatsen är att det inte finns någonting som är sant.

Det stämmer också väl med Rysslands hållning. Just att ingjuta osäkerhet om allt som sker betraktas av den brittiske journalisten och författaren Peter Pomerantsev som ett av själva målen med Rysslands propagandakrig. I boken ”Nothing is true and everything is possible” (Public Affairs, 2014) förklarar han att om ingenting är sant så kan ingenting heller vara lögn, det blir bara ännu en alternativ sanning.

– Och i det här kriget ljuger verk-

ligen alla sidor så mycket de kan, säger Aleksandr Hobotov.

Tidigare arbetade han på tidningen Postimees ryskspråkiga redaktion i Tallinn.

I DAG ÄR JEVGENIJA VÄRÄ chef för redaktionen. Hennes jobb är att navigera bland falska, fejkade och halvsanna historier som låtsas vara journalistik och att rensa i kommentarsfälten.

– Vissa dagar kunde det vara hundratals kommentarer och de flesta kom från verkliga läsare, inte från fejkkonton. Ändå kunde de innehålla en massa falsk information och länkar till fejkade nyhetssajter, berättar hon.

Läsarna får ofta sina nyheter från statlig rysk teve och opponerar sig mot allt som inte stämmer med deras bild.

– Estlands medier är mer trovärdiga än Rysslands, men det är inte så enkelt. För att få en korrekt bild av vad som händer i till exempel Ukraina måste du följa en rad nyhetskällor. Väldigt få har tid med det, säger Jevgenija Värä.

PRECIS SOM KOLLEGORNA Vlad Ko-

pylkov och Aleksandr Hobotov be-

dömer hon nyheterna efter var de kommer ifrån.

Vissa källor är hon oerhört skeptisk till, som den statliga ryska teven och deras nyhetsprogram. Det gäller också den nystartade ryska nyhetsbyrån Sputnik News som drivs av Kremls propagandabolag Rossija Segodnja som också skapat kabeltevekanalen RT. Sputnik och RT är propagandaverktyg som inte riktar sig mot den ryska allmänheten utan mot oss utanför Ryssland.

När mångmiljardsatsningen Sput-

Aleksandr Hobotov, ryskspråkig estländare, ägnar tre timmar per dygn åt att surfa på nätet efter nyheter från Ukraina. Sedan knappt ett år tillbaka är han helt prorysk, förr var han neutral.

nik är färdigutbyggd senare i år ska västerländska journalister leverera propagandanyheter på sina egna språk till sina egna mediekonsumenter.

Då blir det ännu viktigare att hålla ögonen på vad som är sant och inte.

Men hittills har inte Sputnik varit något källkritiskt problem, tycker Jevgenija Värä.

– Man förstår att de inte är att lita på. Det är ofta så grovt att det blir roligt.«

Propaganda >> Experternas råd hur du avslöjar den Vlad Kopylkovs bästa råd w Lyssna på din känsla av att något är fel. Den stämmer ofta. w Var försiktig när något är för känslomässigt och för ensidigt. w Undvik information som stämplar folk och företeelser, som att rysk propaganda sätter stämpeln ”fascist” på allt ukrainskt. w Kolla om bild och video ser misstänkt ut. De kan lätt manipuleras. w Sök alternativ information via sociala medier om nyheter eller bloggar som du tvivlar på.

Vlads värstingkälla: Lifenews (Ryssland)

Aleksandr Hobotovs bästa råd w Sök förstahandsinformation, alltså direktrapporter av sådana som är på plats. w Lita aldrig på text, vilken sida den än kommer från. Bara om det finns bilder eller filmer som stöder det som påstås kan text vara trovärdig. w Titta på flera bilder och videoar av samma händelse från flera olika källor och jämför. Det kräver att du kan flera språk så du förstår vad de säger. w Om något låter för bra för att vara sant är det förmodligen det.

Aleksandrs värstingkälla: Allt ukrainskt

Jevgenija Väräs bästa råd w Kombinera erfarenhet och känsla. Jag känner ofta på mig att något är fel. w Ser du något från en rysk nyhetsbyrå som verkar konstigt, att antalet är större eller mindre än enligt andra medier, är det med säkerhet något lurt. w Vänj dig vid att du inte kan veta säkert. Det är nästan omöjligt att eliminera alla misstag. w Följ propagandan. I början var de ryska kampanjerna skickligare gjorda. Nu är de så grova att det kan bli rena humorn.

Jevgenijas värstingkälla: Sputnik News (Ryssland) N R 1 2 015 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Alla studenter ska ha lika rätt till utbildning ALLA STUDENTER HAR I DAGENS SVERIGE INTE SAMMA RÄTT TILL UTBILDNING. FÖRRA ÅRET FANNS EN ENDA HÖSKOLEUTBILDNING SOM VAR ANPASSAD FÖR STUDENTER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING. VARFÖR HAR VI INTE KOMMIT LÄNGRE I SVERIGE I DAG? UNDRAR FYRA DEBATTÖRER. HAR ALLA SAMMA rätt till utbild-

ning?

Ja, säger troligen majoriteten. Nej, säger vi på Studie­ förbundet Vuxenskolan.

Förra året fanns endast en (!) högskoleutbildning som var anpassad för studenter med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt krävs allt oftare en högskoleutbildning vid anställning.

För sex år sedan skrev Sverige under FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Rätten till utbildning på lika villkor verkar dock glömts bort och en grupp utestängs på så vis från arbetsmarknaden. Varför har vi inte kommit längre i Sverige i dag?

I ARTIKEL 24 framgår att kon-

ventionsstaterna ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång till allmän högre utbildning och ett livslångt lärande utan diskriminering och på lika villkor som andra. Samtidigt visar den färska rapporten ”Hur är läget 2014?” från Myndigheten för delaktighet att både arbetsmarknad och utbildning är oroväckande områden inom funktionshinderpolitiken.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) kan inte längre se på utan tar saken i egna händer.

Utbudet av vuxenstudier för personer med funktionsnedsättning är nästan obefintligt 30 IMPUL S NR 3 201 4

och möjligheterna till utbildning hänger snarare på hur god ekonomi kommunen har än vilka behov som efterfrågas.

Vi vill att staten tar sitt ansvar och säkerställer att även personer med intellektuell funktionsnedsättning får ta del av utbildningslivet på lika villkor som alla andra.

MED PROJEKTET SV Kulturcol-

lege, finansierat av Allmänna Arvsfonden, skapar SV nya möjligheter till utbildning och arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Vi möjliggör en meningsfull sysselsättning och en sammanhållen utbildningslinje – en mänsklig rättighet.

Folkbildningen spelar en viktig roll i frågan om utbildning. 75 procent av alla studietimmar med vuxna personer med funktionsnedsättning står studieförbunden och folkbildningen för. Utan oss händer alldeles för lite. Det finns stora möjligheter att vända det oroväckande resultatet men för att det ska hända krävs ekonomiska resurser till utbildningsaktörer och engagerade krafter.

Enligt nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders

Vadeskog (2008) kan det arbete som lyckas förhindra en ung människas marginalisering ofta ge en avkastning på mellan 20 och 30 gånger insatsen. Att fånga upp en ung människa på glid till en kostnad av 500 000 kronor skulle på sikt bli en mycket lönsam affär.

Som om inte de individuella vinsterna i form av ny kunskap, delaktighet och demokratisk rättighet vore anledning nog.

utbildning. En halvlek återstår.

Hjälp oss nu att hjälpa er att komma i mål!

Lars Berge Kleber.

Thomas Jansson.

Niklas Lundgren.

Björn Brunnberg.

MED SV KULTURCOLLEGE kan per-

soner som annars faller mellan stolarna få en anpassad utbildning där målet är att stärka sig själv och ta sig vidare till arbete eller studier. Just nu finns utbildningen i Örebro, men satsar på att spridas i landet. Med 19 sökande personer i bara Örebro är vi övertygade om att efterfrågan finns.

Ett av inriktningsmålen i utbildningspolitiken lyder: ”Varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt”. Enligt Myndigheten för delaktighet är det inte troligt att vi uppnår målen till 2016.

Det tycks nu vara halvtidsvila i regeringens arbete för att uppnå målet om allas rätt till

Lars Berge Kleber FÖRBUNDSORDFÖRANDE AFASIFÖRBUNDET I SVERIGE ORDFÖRANDE STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN ÖREBRO LÄN 1:E VICE ORDFÖRANDE HANDIKAPPFÖRBUNDEN (37 FÖRBUND I SAMVERKAN)

Thomas Jansson FÖRBUNDSORDFÖRANDE FUB, FÖR BARN, UNGA OCH VUXNA MED UTVECKLINGSSTÖRNING STYRELSELEDAMOT HANDIKAPPFÖRBUNDEN

Niklas Lundgren FÖRBUNDSCHEF STUDIEFÖRBUN-

»Förra året fanns endast en (!) högskoleutbildning som var anpassad för studenter med intellektuell funktionsnedsättning.»

DET VUXENSKOLAN

Björn Brunnberg AVDELNINGSCHEF STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN ÖREBRO LÄN

SV » SJUHÄRAD

Spinneriet, ny hemvist för SV i Borås…

… invigdes den 30 januari med ett späckat program.

SV Sjuhärad på plats i anrikt hus Nu är Studieförbundet Vuxeskolan Sjuhärad äntligen på plats i sina nya lokaler.

Vägen hit har varit lång och tidvis krävt en hel del arbete. Det var mödan värd – nu har man satsat på att samla alla verksamheter på ett och samma ställe och på samma våningsplan.

S

tudieförbundet Vuxeskolan Sjuhärad blir mer tillgänglig då man befinner sig på bottenplan samt att busstorget ligger i närheten. Centralstationen finns på en promenadvägs avstånd.

Huset byggdes 1898 och har fram till i dag haft en textil prägel. Det har varit både textilproduktion och textilmuseum i den här delen av byggnaden. Huset rymmer totalt 8 000 kvm, varav SV hyr 2 000 kvm.

För många heter huset Åkerlunds, för andra före detta Textilmuseet och för oss som nu flyttar in Spinneriet.

SPINNERIET HAR MODERNISERATS och blivit kreativitetens och hälsans hus, ett hus fullt av människor som vill utvecklas. I övriga delar av hu-

set kommer ett gym på dryga 3 000 kvm att öppnas under våren. I SVs del av huset bedrivs i stora drag fyra olika verksamheter: w Folkbildningsverksamhet, som i huvudsak består av kurser, studiecirklar, föreläsningar och kulturarrangemang. Här kan du exempelvis gå en kurs i dans, matlagning eller varför inte lära dig mer om hur du tar bättre foton? w Substral, verksamheten som riktar sig till långtidsarbetslösa personer med invandrarbakgrund.

Substral erbjuder deltagarna en plats för utveckling i det svenska språket, matematik, geografi och hälsa/välbefinnande. Fokus är på att utvecklas i det svenska språket som vi tror är en viktig nyckel för att kunna integreras i det svenska samhället.

w Compass, en verksamhet som

också riktar sig till långtidsarbetslösa personer i alla olika åldrar. Verksamheten är praktisk och ger deltagaren möjlighet att träna på olika moment som måste fungera för att man ska kunna sköta ett reguljärt arbete. Bra sysselsättningsplatser med enkla arbetsuppgifter. w Etableringslotsverksamhet, en verksamhet som riktar sig till nyanlända personer som behöver stöttning för en snabbare etablering i det svenska samhället. Våra lotsar hjälper deltagarna med mycket praktiskt för att få ordning på tillvaron. Sedan är det fokus på jobb och studier.

Linda Rudenwall AVDELNINGSCHEF STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN SJUHÄRAD

N R 1 2 015 I MPU L S 31

So Material Härliga garner ANNONSER MED MATERIALTIPS INFÖR VÅREN inför2015 höste av Svensk Ull!!!

INRAMNING

KONSTNÄRSMATERIAL

kan du fodra lapptäcket, sy filtar och madrasser till små och stora, göra mössor, kuddar, mjukisdjur mm. www.fargochfiber.se Tips och produktinfo på vår hemsida eller Tfn:per 070-747 03 Prover 24, S Kungsgatan 8, Flen telefon. mot 2011-07-07 20 kr i GeÅs.5.11:GeÅs1/06 Öppet mån-ons 10:00-17:00 frimärke som avgår vid köp.

Ullit

Vi säljer vävgarner, vävredskap, vävstolar, varpflätor och garn till INRAMKONSTNÄRS mönstren i vår årligen utkommande NING MATERIAL handvävnadskatalog i färg.

09.59 BOMULL S www.fargochfiber.se – LIN – SIDEN – ULL Tfn: 070-747 03 24, S Kungsgatan 8, Flen GeÅs.5.11:GeÅs1/06 2011-07-07 09.59 B S www.asvavgarner.se www.sonjas-ekotextil.se Öppet mån-ons 10:00-17:00 AK snickeri1.10:AK snickeri1/06 2009-12 Tfn 08-771 27 90 Tel: 033-272015 AK s E-post: as.vavgarner@swipnet.se Harry.H.8.10:Layout 1 2011-01-24 13.15

n Impuls har specialsidor med materialannonser tre gånger Vävmaterial om året: i februari, september och december.

Trängkårsv. 53, 703 57 Örebro Tfn: 019-25 77 00 Fargofiber.05.12:Layout Mattvarp 12/6 DT oblekt 1 2012-07-03 Vill du annonsera, kontakta: info@ullit.se • www.ullit.se dito svart-beige-grå Cecilia Lindstrand, tel 040-16 54 86,dito kulört Mattvarp 12/9 DT cecilia.lindstrand@ardeo.se Terylenevarp Varpflätor Mattremsor färdigskurna bomull Vävredskap

Sonjas Textilateljé Certifierad ekologisk

Varp och trasprover mot 20:- i frimärken.

INRAM- KONSTNÄRSGeÅs NING MATERIAL Kjelléns väg 1, 521 73 Kinnarp

textil i metervara www.sonjas-ekotextil.se Tel 08-771 27 90

Öppet mån-ons 10:00-17:00

Skaparglädje!

Vävmaterial

Mattvarp 12/6 DT oblekt

dito svart-beige-grå ...av konstnärer för konstnärer dito kulört

Konstnärsmaterial för alla

AKRYL • AKVARELL • OLJA •

Mattvarp 12/9 DT Terylenevarp Varpflätor kurstillfällen Mattremsor färdigskurna bomull Vävredskap KOL • GRAFIT Varp och trasprover mot 20:- i frimärken.

GeÅs Kjelléns väg 1, 521 73 Kinnarp tfn 0515-331 86, fax 0515-336 07

Välkommen in i vår butik www.artofveda.com

info@artofveda.com • 073-314 40 00

Din inspirationskälla!

dito svart-beige-grå dito kulört Mattvarp 12/9 DT Terylenevarp Varpflätor Mattremsor färdigskurna bomull Vävredskap

Vadmal &

Ritad av Ulla Cyrus-Zetterström. www.ullcentrum.com SonjasTextil.1.10:Layout 1 2010-01-12 Vi tillverkar vävstolar i 60-175 cm:s bredd. Vi har även stort sortiment vävtillbehör.

Sonjas Textilateljé ak:s snickeri ab

Ny katalog ute nu!

Knooking set

10% på hela vårt sortiment!

Gäller för alla SV:s cirkelledare, medarbetare och förtroendevalda.

Ange giltig kod vid beställning. Saknar du kod kontakta din SV avdelning.

Vadmal och skinn i stor färg- oc

tfn 0515-331 fax 0515-336 07 vindoch86,vattentät samt andning behör.

Besök oss gärna på vår www.asvavgarner.se

www.sonjas-ekotextil.se AK snickeri1.10:AK snickeri1/06 2009-12 Tfn 08-771 27 90 Tel: 033-272015 E-post: as.vavgarner@swipnet.se Harry.H.8.10:Layout 1 2011-01-24 13.15

Komplett sortiment textilfärg Öxabäcks TIKFÄR G BAvävstol REAKTIVFÄRG Ritad av Ulla Cyrus-Zetterström.

RG GYLLEiFÄ 60-175 XTFÄRvävstolar Ätillverkar VVicm:s bredd. Vi har även stort KFÄRG sortiment vävtillbehör.

TILTRYC TEX ak:s snickeri ab

511 95 Öxabäck Tfn: 0320-590 52, fax: 0320-590 09 akssnickeri@swipnet.se www.akssnickeri.se Box 22, 518 21 Sandared Tel. 033-20 57 62 www.zenit-konst.se

Ås Vävgarner, Sagagatan 22 Box 63 • 782 22 Tfn 0280-125 60 • info@harryhedgren

Köp fler SPARA mer!

Vadmal &

Högpigmenterad Nästa materialtip Akrylfärg 75ml,Vadmal 200ml nr och skinn i Impuls stor färg- och eller 500ml.

Vi lagerför även fleece, kapellvä ärm- och midjeväv i kraftig kvali från vind- och kr vattentät samt andning behör.

Besök oss gärna på vår w Pema Korsholm-Hörby

35

www.PEMA.cc

44 x 65 mm

Box 63 • 782 22 M Tfn 0280-125 60 • info@harryhedgren.

Nästa materialtips Impuls nr

Det ska vara roligt att jobba.

Det blir det om du har rätt hjälpmedel. Då blir dessutom resultatet bättre.

I vår katalog hittar du 500 produkter riktade till dig som på ett eller annat sätt arbetar med textila produkter – från producent till detaljist. Tro oss, du hittar alltid något som gör ditt arbete lättare och roligare. Beställ ditt exemplar redan idag på:

www.bergman-johansson.se eller ring 033 -13 64 80.

Välkommen till:

Bergman & Johansson i Borås aB SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ w w w.slo jd - d e ta lje r. s e 0511- 267 67 32 IMPUL S NR 1 20 1 5

Ri V c

Vi säljer vävgarner, vävredskap, Varp och trasprover mot 20:i frimärken.

Vi lagerför även fleece, vävstolar, varpflätor och garn till kapellvä mönstren vårGeÅs årligen utkommande ärm- ioch midjeväv i kraftig kval Kjelléns väg 1, 521 73iKinnarp Tfn handvävnadskatalog färg.

Arbetsglädje

Vår- och Sommarkatalog 2015 Din inspirationskälla!

www.slojd-detaljer.se

Kontakta annonsa Vävmaterial Ås Vävgarner, Sagagatan 22 annons@s Mattvarp 12/6 DT oblekt

Se vår 09.0Öxabäcks webbshop vävstol

511 95 Öxabäck Certifierad Ekologisk Tfn: 0320-590 fax: 0320-590 09 textil i 52, metervara www.fargochfiber.se tfn 0515-331 86, fax 0515-336 07 akssnickeri@swipnet.se Tfn: 070-747 03 24, S Kungsgatan 8, Flen GeÅs.5.11:GeÅs1/06 2011-07-07 09.59 BOMULL S – LIN – SIDEN – ULL www.akssnickeri.se

BOMULL – LIN – SIDEN – ULL

Nyheter

Certifierad Ekologisk textil i metervara

Katrinedalsgatan 15 · Borås · Tel 033-13 64 80 · Fax 033 -12 66 97 info@bergman-johansson.se · ww.bergman-johansson.se

VÄVMATERIAL Vi säljer vävmaterial med hög kvalite till låga priser

Trikåmattrasor, specialband, pappersgarn, sniljegarn mattvarp, Liina fiskegarn, Tencel, chenille, Mini, jutegarn, lingarner, öglemohair, reflex och mattkantband m.m.

Vi har Sveriges bredaste sortiment av läder, tillbehör samt litteratur för allt läderhantverk.

Tillverka dina egna: Knivar & knivslidor Tenntrådsarbeten Bälten Armband Halsband

llt ar a er! h i V ehöv b du

Nu 10% rabatt vid nästa beställning.

Uppge kod 1502 Gäller t.o.m 28 februari

KONSTNÄRSMATERIAL PÅ NÄTET FÖR DEN KVALITETSMEDVETNA ARTISTEN

Skapa med oss!

VÄLJ MELLAN 12 000 PRODUKTER

MEJLA OCH FÅ RABATT! social@kolorit.se

Matt-Seppo HB

Idrottsgatan 2, 514 70 Grimsås tel. 032574528 www.mattseppo.se

Besök vår webbshop www.tjaderlader.se Tjäder Läder AB Tele: 0297-45220 Jädraåsvägen 42 Fax: 0297-45310 81691 Jädraås info@tjaderlader.se

www.kolorit.se

Telefon 031 - 56 11 43 . www.cchobby.se

fy utik ld b fyl

spräng En

ll

d med allt material

www.garnhusetkinna.se

ch h

o

Vävgarner i mängder av fina färger och kvalitéer.

Allt garn färgas i vårt eget färgeri. Högsta kvalitet till marknadens lägsta priser. Du är varmt välkommen till butiken i Fritsla eller vår hemsida

rer stnä kon för

Inspiration och kreativitet ger sann glädje!

obb

ymålare.

Kursstart 20–50 % rabatt.

9 februari – 28 mars.

Härligt ullgarn till fina plädar

Garnfärgeriet AB / Garnhuset i Kinna 0320-482 50 • info@garnhusetkinna.se

Välkommen till Kreatima – mitt i city!

Vi säljer nu även leror, glasyrer, ugnar etc. (ingår ej i kampanjen).

Besök www.kreatima.se där du kan handla samt läsa om kampanjer, visningar m.m. Fraktfritt vid köp på webben över 500 kronor.

(Gäller ej skrymmande varor eller keramiksortimentet.)

Kungsgatan 58 • T Hötorget • Stockholm • Tel: 08-545 15 560 • www.kreatima.se

N R 1 2 015 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET

EN GANDHI

HÅRDFÖR KATT I SKOGEN

LEDER HON I ÅR

STAKETHAR ÖPPNING BRUNN I MYT FÖDDES HON I

KUNGSFISK ANNA BAKOM ÅTERTRÄFFEN

SIKTADE FINSKA ROCKARE HAR HJUL

TRADITIONER KNIPA TRÅDEN KISSEMISSMUSIKAL

NEODYM ALFA OCH OMEGA

SVARADE JA MED KNOPPEN SOVER ÄR MATTEBOK

PRATAR GOJA? MÖRK DEL AV DYGN

VÄLLA FRAM

SKRIVER RECENSIONER

BILDAR TVÅ

BRA BETYG

HALLSTRÖM

HAR MAN

SKEDEN

TAS TILLFÄLLET I

SAMLAT KAN VARA FRÄKNIG

TÅLIGT NOBELPRISAD YAN

KVICKSILVER BITA

PERIOD

UTSLAG

HASSE PÅ TV

TJAT INTE VÅRA

SPELA ROLL

DEN RYSKA VALUTAN STANK HINNER INTE LÅNGSAM

GUD I MIDGÅRD

Vinn bok om huskurer

SÄTTA

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 16 mars.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/15”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 7/2014 Vera Stremkovskaya, Göteborg, Lars-Erik Blomgren, Vänersborg, och Kerstin Bergqvist, Säffle.

V A T I S T S K M M A E A R V M I N E A N S A A L V T K B R I E B O B S N Y T A E T R A S K A E T E S S O C I A L D M O K R A K A R O A N E R V A P A M G A T E R A D I E A N G E L A R E G N A R Å R R U Lösning till Kulturkrysset nr 7/2014.

SPELAR LITEN ROLL TJUT

KÄLKSKENA

FÅR TÄNDER EXTREM LE PEN

BAKAS I GOA? HÖRS I KÖR

GUILLERMO DEL

DYLAN

RETIRERADE

MAGER SÄGER ARG TILL PÅ

KOS

HULKA

KAN SPÅMAN

Namn

BLIR TILL MJÖL

FLINKA

ÄR HAN

STÖR I SÅR

Adress

ERBIUM I KEMIN

RÄCKA

EN AV HENNES LÅTAR SLICKA I SIG

GÅ NER I VIKT

© Bulls

DOKTOR

HAR ÖGON LITEN BIT

PÅ DET SÄTTET TA HEM SPELET

BULLE SOM HÄST SVABB

GÅR PÅ

DRIVKRAFT

MÖTS

INGÅR JÄMO I GENLJÖD

TJÄDERLÄTE

URSÄKTA? KRETS

UTSLAG

VAKEN

KAN RYMMA SALT

FÖRST

GRIER I FILMER VAR ETT BETYG

S T E F A N L Ö F V E N

S T U D E R A T

FRANSK OST RÖD TRÅD

LÄST SNABEL- HAR UR A

ORDNA FRAM BILDAR STYRKA

WEST I ÄLDRE FILMER HONORARET MAN I STIAN

GOTTGÖRA HAR ORV

Postadress 34 IMPUL S NR 1 201 5

FÖRSMÅ HAR HAN JOBBAT SOM

JÄMTE ALFHILD BRUKAR POLISER

SÖVDE FÖRR DANSMATS

DEN BISTÅR CHEF PIKAR

MUSA

ROLIG PITCHER

SPÄRR PÅ ARLANDA SES VANDRARE

BESKOW SOM SKREV

MERKEL

SKVÄTTER

FÖRVRIDEN

BILDAR KVARTAL

LEVER FESTPRISSE

GÖRA SOM TJUV

LEDDE HAN

TA I BUTIK

T A F Ö O D R A O N A B E R T A T A T U E L L L

I F M E T A L L

KAN MAN GÅ DEN SVÄLJS

INNERLIGT

ÄNGSLA

HIMMELSFÄRGAD VINNARE

LÄTTLÄST SKÖNT ATT MÅ

RADON HÅLLER KOLL VID GRÄNS?

JÄMTE SKULD KRÄNGER E.ON

S N A T T A BITEN

L Å T B E R N O R D S A A N

SYSKON TILL VARDAGS

HETER SOM DAGEN

© Bulls

HAR DELSTATER

PATTERSON STAD I EGYPTEN

RISVIN I JAPAN MINIMALA

FÖRE SÅ I UTTRYCK EN AV HENNES LÅTAR

TAR TON I KÖR

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Bra avslutning på projekt om brottsutsatta

Det finns ett stort mörkertal när det gäller brott mot funktionsnedsatta personer. Det finns ingen myndighet som för statistik över hur många som drabbas, därför är det också svårt att avgöra om brottsligheten ökar eller minskar.

FUNKTIONSHINDRAD. Den

15 januari var det dags att knyta ihop säcken i projektet ”Brottsutsatt med funktionshinder”. Då bjöds personer inom kommun, landsting, polis, funktionshinderorganisationer, brottsofferjourer samt övriga som kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättningar till en konferens i Kulturens hus i Luleå.

Den var ett led i projektets syfte att öka kunskapen om brott mot personer med funktionsnedsättning.

– Jag tycker konferensen var väldigt positiv. Jag har som hastigast tittat på utvärderingarna. De visar på att deltagarna vara nöjda och uppskattade dagen. säger Karin Andersson, projektledare för ”Brottsutsatt med funktionshinder”, Brottsofferjouren (BOJ), som arrangerade tillsammans med Handikappförbunden och Studieförbundet Vuxenskolan.

DELTAGARNA VISADE STORT intresse för uppfölj-

ningsmöte och studiecirkel i ämnet.

Projektet avslutas i slutet av februari.

– Nu ska vi skiva slutrapport. Även om projektet tar slut finns frågan kvar, säger Karin Andersson. ”Konferensen var väldigt positiv”, säger Karin Andersson, projektledare för ”Brottsutsatt med funktionshinder”.

FOTO: MATS NILSSON

Lika lön för lika arbete ORÄTTVIST. De

som drioch alarmerande vis hur ver projekt i Stockholm den urbana normen befästs även i sammanhang kan kvittera ut en lön för som ska syfta till jobbskaprojektledare på 654 kronor. Bor man i resten av pande processer i hela landet får projektledaren Europa. Detta är upprörande och förstärker 492 kronor. Åse Classon. ytterligare den kraftiga Det har EFS-rådet (Europeiska socialfonden) lagt fast urbanisering som pågår, säger i sin schablon för hur projektÅse Classon, ordförande för medel ska fördelas, utifrån stariksorganisationen Hela Svetistik som visar att man tjänar rige ska leva. mer i Stockholm.

Källa: Hela Sverige ska leva – Detta visar på ett tydligt

Källa: Studieförbundet Vuxenskolans (SV) i Norrbotten hemsida

Utveckla dina musikaliska kunskaper Musiklinje ● Klassisk profil ● Pop/rockprofil ● Jazzprofil ● Folk- och världsmusikprofil

Piteå Sommarakademi 2015 Folkhögskolekurser ● Sång ● Piano ● Solistisk orgel ● Flöjt ● Violin/Viol ● Cello ● Klarinett ● Saxofon

www.framnas.nu N R 1 2 015 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Clara Sandelind: Du föds inte till dina åsikter.

U

nder en middagsbjudning kom frågan om Israel och Palestina på tal. Jag började säga något, varpå värdinnan inflikade till de övriga gästerna att jag är judinna. Som om det vore viktigt att känna till min religiösa tillhörighet innan jag kom till tals.

När Richard Jomshof (SD) i SVTs ”Agenda” försökte förklara terrordåCLARA SANDELIND den i Paris angav han religionen islam. Det är något med religionen i sig, menade han, som gör att vissa begår terrorbrott. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, påpekade samtidigt att en majoritet av muslimer avvisar våld.

Det blir allt vanligare att undersöka vad muslimer tycker. I Sverige är det svårt att utföra sådana attitydundersökningar eftersom vi inte kartlägger människors religiösa tillhörighet, men ibland kan rättfärdigas, jämfört med tre det sker i flera andra länder. procent av muslimer i Pakistan. En studie I alla former av opinionsundersökutförd i Storbritannien visar hur svaren ningar brukar svaren brytas ner för olika varierar kraftigt om frågan till exempel grupper. handlar om huruvida man aktivt stödjer självmordsbombningar eller om man enVI VET TILL exempel att det är vanligare att bart kan förstå motiven bakom, även om män än kvinnor sympatiserar med främman inte sympatiserar med dem. lingsfientliga partier och att yngre personer är mer positivt inställda till homosexuSAMMA STUDIE FRÅGADE också icke-musellas rättigheter. Vad tycker då muslimer limer om terrorism kunde rättfärdigas om terrorism? Det beror på vilken muslim under vissa omständigheter. Stora andelar svarade ja beroende på vilka dessa du frågar. Och hur du frågar. omständigheter var. Till exempel stödde Enligt en global undersökning tycker en majoritet terrorism utförd gentemot till exempel 46 procent av muslimer en ockupationsmakt, medan tolv procent i Palestina att självmordsbombningar

»Information om vad alla 1,6 miljarder muslimer tycker i genomsnitt säger knappast något om varför några galningar på vissa platser blir terrorister.»

tyckte att terrorism kunde rättfärdigas för att skydda sin kultur. Detsamma gällde för muslimerna i studien.

En opinionsundersökning kan också bidra med viktig information om hur attityder formas. Uppenbarligen är det inte islam i sig som ger upphov till åsikter om terrorism. Varför tycker muslimer i Palestina och Pakistan annars så olika? Däremot kan vi av detta lära oss hur viktigt det politiska sammanhanget är för människors inställning till våld.

SNARARE ÄN ATT ta reda på vad musli-

mer tycker generellt är det mer intressant att veta i vilka sammanhang som stöd för terrorism ökar. Information om vad alla 1,6 miljarder muslimer tycker i genomsnitt säger knappast något om varför några galningar på vissa platser blir terrorister. Men i vissa sammanhang kanske en persons muslimska identitet blir mycket viktigare än i andra och den identiteten kanske formas i en extremistisk riktning.

Främlingsfientliga sympatier orsakas inte av att man föds med manligt kön, lika lite som att vara muslim leder till den ena eller andra åsikten.

Forskning och sannolikhetslära i all ära.

Men vad jag tycker, det bestämmer jag själv.« Clara Sandelind forskar om nationalism och attityder till invandring vid Sheffields universitet och är krönikör hos Liberala Nyhetsbyrån.