Impuls 2015 6 by Studieförbundet Vuxenskolan

Nr 6 Oktober 2015 Årg 48 30 kr

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Drömmar – och grym verklighet

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

CIRKLAR I SKOGEN

”SÅ RÄDDAR VI VÅR PLANET”

PÄR HOLMGRENS KLIMATVARNING

”Rent vatten guld värt” ”DET BÄSTA JAG GJORT”

Alla kan bli cirkelledare

SATSNING ÖVER HELA LANDET

Så tar SV emot flyktingarna …OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Mästerligt om stad och land

Tove Folkesson SVs författarpristagare 2015

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #6 2015

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Folkbildare måste våga vara rebeller

Omslagsfoto

örväntningarna var stora på att regeringen i Mot detta ställde folkbildningen upp en annorlunda pedagogik och syn på människans rätt till bildsin statsbudget skulle utmana folkbildningen ning. Utgångspunkten togs i att medborgaren hade kopplat till verksamhet på asylboenden. Under hösten 2015 får vi i studieförbunden 30 rätt att växa, dialogen sattes i centrum och den inkluderande gruppedagogiken utgjorde grunden. miljoner kronor extra för att göra insatser på Våra företrädare satte sig upp mot överheten och sidan om all den frivilliginsats som görs. tog den ”vanliga medborgarens” parti. Besvikelsen var stor när Magdalena Andersson Med ökade utbildningsklyftor, många ungdomar i september presenterade budgeten. På årsbasis är som lämnar gymnasiet, växande hälsoklyftor, stora satsningen under 2016 lägre än hösten 2015 samtidigt som flyktingströmmarna ökar och det offentliga utmaningar för att ta sig an hållbarhetsfrågan, mörkerkrafternas utbredning och inte minst behov av en inte hinner med. Folk blir kvar på järnvägsstationer god integration så behövs fler rebeller. Vi och de som kommer till ett asylboende som folkbildare har ansvar att värna vår hamnar i bästa fall i en förvaring utan möj- ANDERS ÖHBERG ligheter till aktivitet och därmed chans historia och utveckla en aktiv kraft som att lära sig svenska och förstå det svenska står på medborgarnas sida. samhällslivet. NÄR CIVILSAMHÄLLET OCH folkbildningen Vari ligger logiken? tar kampen för integration och mänsklig Jag utgår ifrån att oppositionen i riksdagen med Centerpartiet och Folkpartiet humanism händer det något. Exemplen i spetsen agerar och ser till att det blir växer för varje dag. Där finns en kraft som ändring. För att stödja studieförbunden? det offentliga aldrig kan matcha. Nej, men för att detta är en rimlig väg att SVs och ABFs insatser i Örebro är tydliga exemgå om man menar allvar med att ge människor på pel. Det skedde trots byråkraasylboenden rimliga förutsättningar, förutom mat tiska regelverk med hjärta och och tak över huvudet. Och för att civilsamhällets och hjärna i kombination. Ett bra folkbildningens insatser är kostnadseffektiva och exempel på ett rebelliskt förengagerar frivilliga. Det borde vara möjligt att nå en hållningssätt. Vi ska visa mer uppgörelse med regeringen. av detta. FOLKBILDNINGEN STARTADE EN gång som en rebellröDet är genom relse för att ge breda grupper möjligheter till bildning att göra som och kunskap, något som tidigare var förbehållet priviman förändrar legierade grupper. Det var också en reaktion mot kaoch det bortederundervisningen. Man kan ju bara nämna filmen de också gå Hets från 1944 med Stig Järrel i huvudrollen som Caatt få regering ligula för att påminna sig den auktoritära bildningsoch riksdag att syn som rådde. Bröderna Rudolf och Eric Carlsson i anamma detta.« Slöinge skapade sina egna förutsättningar i strid mot ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se kyrkan. Det är en viktig del i vår rebelliska historia.

»När folkbildningen tar kampen händer det något.»

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 6 201 5

300 MILJONER KRONOR från Arbetsförmedlingen till civilsamhället, föreslår centern. Bra förslag. Samla SV-familjen – MP, FP och KD – kring detta och pressa regeringen.

VÄRLDSFATTIGDOMEN ska avvecklas, slår FN fast. Bra. Men det är inte ”någon annan” som är ansvarig utan var och en av oss. Vi kan alla bidra.

STATSKONTORET ska som oberoende kraft utvärdera folkbildningen. Bra, men se till att den utgår från deltagarens perspektiv och inte byråkratins.

THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser inger.jansson @ij-reklam.com 073-892 76 04 mats.nilsson@sv.se 070-855 30 81 Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 26 200

”

Det är modet hos flyktingarna som gör att vi förstår. (Professor Hans Rosling om kriget i Syrien.)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Svensk julmat för nyanlända

22 4 Uppdrag: Rädda planeten

Fina skildringar av landsbygden

KLIMAT. ”Det räcker inte att göra rätt. Vi måste sluta göra fel.” Pär Holmgren, meteorolog och miljöföreläsare, om ett systemfel som kan ödelägga planeten.

» SVs författarpris utdelas till Tove Folkesson för boken ”Sund”. Stort grattis! Boken innehåller fantastiska skildringar och tankar om landsbygden. SV Göteborg

12 Skogens vatten

MILJÖ. Har kärret i en skog nära dig ett naturvärde?

Ta reda på det i en studiecirkel om Skogens vatten. Impuls träffar Åsa Gustavsson, som lett flera cirklar.

16 ”Fler borde bli cirkelledare”!

SV. ”Fler borde bli cirkelledare”, säger Göran Ting-

ström, ledare för cirkeln Kompisträffen för personer med lätt intellektuell funktionsnedsättning.

20 Integration via SV

FLYKTINGAR. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) gör insatser för nyanlända från dag ett. Anna Österlund, Trelleborg, är volontär på en förläggning och Ahmad Alhallaq, Karam Tayeh och Hamed Bahktiari gör informativa filmer om vardagskunskap för nyanlända.

24 SV-pris till Tove Folkesson

PORTRÄTTET. Poet, musiker och numera också för-

fattare. Tove Folkesson får Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2015 för romanen ”Sund”.

28 Boken i centrum

BOKMÄSSAN. SVs monter på årets bokmässa i Göte-

borg hade ett späckat program i fyra dagar. Följ med på mingel bland författarna!

» Grönkål på schemat! Med två månader kvar till jul sitter en grupp nyanlända och pratar svensk julmat med ledarna Birgitta och Ann-Cathrine. Gruppen ska under hösten öva svenska i våra lokaler i Halmstad, det ska bli kul att följa dem! SV Halland

» Många börjar nu drömma sig bort mot varmare breddgrader, så hösten är ett perfekt tillfälle att lära dig språket för din drömdestination till vintern och kommande solresa. SV Uppsala län

PÄR HOLMGREN

»Det räcker inte att göra rätt saker. Vi måste sluta göra fel. Vi måste sluta med vårt beroende av fossila bränslen.»

Gör dig förstådd på drömresan

DESSUTOM I DETTA NUMMER

8 Sverige runt 11 Krönika Dröm och verklighet// Alexandra Pascalidou 27 Tio frågor Påverka med sociala medier//Felicia Margineanu 30 Puls 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Volontärer ger företag guldläge//Anna Snell

Spännande om nazi-stölderna » Anders Rydell berättar om sin bok ”Boktjuvarna” - om hur nazisterna plundrade Europas bibliotek. 25 november kommer han till Redbergsteatern. SV Göteborg

N R 6 2 015 I MPU L S 3

KLIMAT » PÄR HOLMGREN

Pär Holmgrens ”mission impossible”:

RÄDDA PLANETEN! Trots att klimathotet har blivit värre vågar politikerna inte genomföra den nödvändiga omställningen. I värsta fall riskerar allt intelligent liv att utplånas, varnar tv-meteorologen och numera miljöprofilen Pär Holmgren. För att rädda planeten behövs mer engagemang och mer kunskap. TEXT EYAL SHARON KRAFFT

edan 2009 fanns det en stor enighet om det globala klimathotet och dess konsekvenser. För att undanröja hotet och rädda världen innan mänskligheten skulle utplånas av växthusgasernas effekter samlades världens politiker i Köpenhamn, medan mänskligheten höll andan och hoppades på en enande lösning. Dessvärre blev FNs klimatkonferens i Köpenhamn en besvikelse, världsledarna lämnade konferensen lika bittra som tomhänta. Därefter: noll och intet. Luften verkade ha gått ur klimatfrågan. ALLT MEDAN VÄXTHUSGASERNA och

den oundvikliga globala uppvärmningen har blivit värre. Detta får den vanligen så lågmälda och kolugna Pär Holmgren att elda upp sig och tala med märkbar iver: – Vi måste förstå vad det betyder att FNs klimatpanel har kommit fram till att det är 1,6 procents risk att planeten blir sex grader varmare jämfört med i dag. I praktiken skulle det innebära att allt intelligent liv på planeten riskerar att utplånas. Visst kan man hävda att risken är väldigt liten, men på andra områden har vi nolltolerans för risker, säger han 4 IMPU L S NR 6 201 5

och tar genast itu med ett räkneexempel. FÖR FLYGET SKULLE en riskacceptans på 1,6 procent motsvara en axelryckning inför risken att 1 500 flygplan skulle krascha – varje dag. – Skulle vi tillåta det? Nej, vi gör allt för att undvika sådana risker. Men inte när det gäller klimathotet, för då är vi uppenbarligen väldigt riskbenägna. Det är absurt! Jag tycker inte att risken vi tar är acceptabel, punkt slut. Om vi menar allvar med miljön ska vi inte ta några risker alls, säger han och tar en kort andhämtningspaus vid det vita köksbordet hemma med ett glas kranvatten bredvid. Under sina två decennier på tv

Pär Holmgren >> Klimatdebattör Namn Pär Holmgren. Ålder 50 år. Bor Uppsala. Familj Hustrun Eva, barnen Niclas, 18, Michaela, 19, och Madeleine, 22 år. Gör Tidigare tv-meteorolog, nu klimatdebattör, föredragshållare och författare. Sedan september är han naturskadeexpert på Länsförsäkringar. Om försäkringsbranschen ”Jag har länge påpekat att försäkringsbranschen är duktig i sitt klimattänkande. Eftersom den är van vid att bedöma risker ser det värdet av att tänka långsiktigt och hållbart.”

tog ett allt större engagemang för klimatet successivt överhanden och 2008 vågade han en gång utmana sig själv och började om på ny kula. Som klimatdebattör, föredragshållare och sedan september som naturskadeexpert på Länsförsäkringar. Drivkraften har djupa rötter. – När jag blev förälder insåg jag att klimatfrågan berör våra barn i allra högsta grad. Jag är inte en person som hade kunnat se mina barn i ögonen och fortsätta peka på väderkartan i tv. När jag fick chans att jobba med klimatfrågorna på heltid tog jag den. I framtiden tänker jag fortsätta att engagera mig i klimatoch hållbarhetsfrågorna. Jag vill vara där jag kan göra störst nytta, säger Pär Holmgren. EN AV VÄXTHUSGASERNAS allvarli-

gaste konsekvenser är att jordens bördigaste områden blir påtagligt varmare och kan drabbas av torka, skogsbränder, översvämningar och andra naturkatastrofer. Det som redan i dag sker under sommaren på vissa håll i världen förebådar det väntade, fast vid ohejdad klimatförändring blir allting mycket värre, framhåller Pär Holmgren. En fingervisning av den väntande undergången kan skönjas på norra

Pär Holmgren, tidigare tv-meterolog, numera klimatdebattör, vill vara där han gör störst nytta. FOTO: MALIN GEZELIUS N R 6 2 015 I MPU L S 5

KLIMAT » PÄR HOLMGREN PÄR HOLMGREN

»Det räcker inte att vi gör rätt saker. Vi måste sluta att göra fel. Vi måste sluta med vårt beroende av fossila bränslen, skogsskövling, havets utfiskning och med att se ekonomisk tillväxt som det övergripande målet.» halvklotet, där permafrosten börjar tina samtidigt som mark-, sjö- och havsbottnar avger mer koldioxid och metan. Stora mängder hastigt frigjord metan i Sibiriens tinande tundra efterlämnade 2014 hål påminnande om en krater efter en kraftig explosion. Modstulet räknar han upp olika tänkbara scenarier: plötsliga masspandemier, ökade klyftor – och spänningar – mellan länderna och därför våldshandlingar som inbördeskrig och terrorism. DEN ALLVARLIGASTE, OCH troligaste,

konsekvensen blir dramatiskt sämre skördar i en värld vars befolkning stadigt växer. Maten kan bli en dyr bristvara med följder som massiva svältkatastrofer och grus i världsekonomins hjul som skulle få tillväxten att tvärbromsa. En annalkande klimatkatastrof kan alltså föda en global matkris. Detta förestående scenario skyndas på av den pågående urbaniseringen. Städerna växer sig stora medan landsbygden dräneras. – Allt fler bor i allt större städer. Varifrån ska maten komma om vi inte har någon landsbygd? Ett stort problem är att Sverige i allt större grad är beroende av matimport. Över hälften av maten importeras från andra länder. Det går bra så länge vi lever i en fredlig värld med rika skördar i exempelvis bördiga Sydamerika. Men vad händer med vår matförsörjning vid krig eller drastiskt sämre skördar i världen på grund av det allt varmare klimatet? FÖR ATT MINSKA vår sårbarhet måste

vi rädda planeten och då behövs en rejäl omställning, eller ett paradigmskifte, som han säger. 6 IMPU L S NR 6 20 1 5

Ända sedan klimatkonferensens nesliga flopp 2009 har dock paradigmsskiftet uteblivit, och miljön petades ned från tronen som världens mest debatterade samtalsämne. w Har vi slutat bry oss om miljön?

– Både ja och nej. Visst planade intresset för miljön ut efter klimatkonferensen, men på en väldigt hög nivå. Intresset och kunskapsnivån är påtagligt högre än för 20 år sedan. Det pågår ett omfattande miljö arbete i de flesta kommuner runt om i landet. Så visst bryr vi oss. Tyvärr tar intresset oftast stopp i rikspolitiken. HAN SMUTTAR PÅ vattnet och fortsät-

ter: – Visst lyfts miljöfrågorna upp, men de bryts sönder och hamnar till slut på detaljnivå. I senaste valet 2014 debatterades flera viktiga frågor som ekonomisk tillväxt och vad som gör oss lyckliga. Men snabbt landar diskussionerna i exempelvis den tekniska frågan om vi ska ha kärnkraft eller inte. Det är ett tecken på att vi fortfarande inte tar miljöfrågan på allvar, säger han med udden riktad främst mot riksdagspolitiker. – Jag märker att i kommuner med

>> Klimatmötet i Paris I Paris hålls i december Cop 21. Världens länder inom ramen för FN-processen ska fatta beslut om ett nytt globalt klimatavtal. Målsättningen är att den globala temperaturökningen inte ska överstiga två grader jämfört med före industrialiseringen. Avtalet ska träda i kraft 2020 och kommer bland annat att omfatta de förslag till utsläppsminskningar som länderna lägger fram under året.

en stabil politisk situation tänker de 20–30 år framåt. Men i en riksdag där varje röst väger tungt och ett parti är tungan på vågen tänker man inte längre än till nästa val. Det blir mycket mer kortsiktigt och fegt. Återigen känns den tillbakahållna frustrationen. – Naturligtvis är det bra om vi äter vegetariskt eller åker tåg i stället för att flyga. Men i grund och botten genomsyras vårt samhälle av ett gigantiskt systemfel. Det blir svårt att påverka klimatet så länge vi sitter fast i ett stort beroende av fossil energi, och det är både lagligt och lönsamt att gräva upp kol och olja som möjliggör och påskyndar den globala uppvärmningen. Sådana stora frågor kan vi bara lösa politiskt. DET RÄCKER INTE med symbolhand-

lingar som att miljökompensera vid flygresor långt. Politikerna måste ta itu med de stora frågorna, framhåller han. – Det räcker inte att vi gör rätt saker. Vi måste sluta att göra fel. Vi måste sluta med vårt beroende av fossila bränslen, skogsskövling, havets utfiskning och med att se ekonomisk tillväxt som det övergripan-

Klimat >> Pärs bibel för en medveten konsument

de målet. Om vi gör det kan vi sedan i princip göra vad som helst. I ett samhälle utan BNP-tillväxtens vinande piska blir tempot i livet lägre, arbetsdagarna kortare och välbefinnandet större. Men några saker blir dyrare i den idylliska bild som Pär Holmgren målar upp. Delar av maten, framför allt köttet, blir dyrare. Lågprisflyget och en stor del av privatbilismen utraderas. – Samhället ska planeras så att vi ska klara oss utan bil. VID UPPFARTEN TILL hans radhus i ett av Uppsalas ytterområden står två bilar. Den ena är en elbil, en laddhybrid som han har till låns under kampanjen Artister för miljön. Den andra är familjens biogasbil. – Visst, det är ett systemfel att det är svårt att klara sig utan bil i dag. Just sådana systemfel måste byggas bort genom fler cykelbanor och bättre kollektivtrafik. I väntan på att politikerna på högsta nivå ska ta itu med de stora frågorna betonar han den enskildes ansvar att göra rätt. Genom att vara en medveten konsument kan man bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Nyckelordet är cirkulär ekonomi, vilket innebär att köpa

För flyget skulle en riskacceptans på 1,6 procent motsvara en axelryckning inför risken att 1 500 flygplan skulle krascha – varje dag. Men inte när det gäller klimathotet, för då är vi uppenbarligen väldigt riskbenägna, säger Pär Holmgren. FOTO: ISTOCKPHOTO

Pär Holmgrens bibel för en medveten konsument: Så klarar du ”miljöbiffen” genom att rösta med plånboken. Tre frågor att ställa sig vid varje inköp: 1) Behöver jag verkligen den här saken eller kan jag klara mig utan? 2) Måste jag köpa den eller går den att låna eller hyra? 3) Måste jag köpa den ny eller finns den begagnad? Fem följdfrågor om du har kommit fram till att du måste köpa nytillverkat: 1) Finns det olika alternativ med olika

stor miljöpåverkan? Det vill säga, finns det något miljömärkt alternativ? 2) Kommer saken att kunna återanvändas? Kan jag sälja den vidare eller skänka den till någon annan som har ett liknande behov? 3) Vad är det för kvalitet? Hur länge kommer den att hålla? Går den att reparera om den går sönder? 4) Hur stor miljöpåverkan kommer den att orsaka när den används? 5) Hur lätt kan den återvinnas?

begagnat eller återanvända saker i första hand i stället för nytt. Vid nya inköp ska det vara prylar av hög kvalitet som går att reparera. Dyrt i inköp kanske, men billigt i längden. Framför allt mindre belastande på klimatet.

överenskommelse om en hållbar framtid avgjort bättre än inför misslyckandet i Köpenhamn för sex år sedan. Även Pär Holmgren är optimistisk och menar att omställningen som världen så väl behöver kan bli av under det här och följande årtionden. – Det som talar för att världen har nyktrat till är att generationen med 40- och 50-talisterna får allt mind re att säga till om och byts ut mot 90- och 00-talister som har betydligt mer engagemang och kunskap om de här frågorna. Så känns det när jag talar med mina barn, träffar gymnasieelever och föreläser för studenter. Det ger mig oerhört mycket hopp och utgör en hörnsten i paradigmskiftet. Ändå uppstår en tålamodsprövande väntan på att även de högsta politiska ledarna ska vara med på tåget, med uppenbar risk att kraften tryter hos alla som vill få till stånd omställningen. – Därför är det viktigt att hitta energi och ork att ta tag i frågorna. Ett sätt är att engagera sig i miljöorganisationerna, politiskt eller på arbetsplatsen. Ett annat att gå en studiecirkel och skaffa mer kunskap, säger Pär Holmgren.«

HAN FÖRSVINNER FÖR ett ögonblick

och kommer tillbaka med ett par rejäla svarta boots i näven. – De kostade runt 2 000 kronor i inköp, men har hållit i tio år. Under tiden har jag varit hos skomakaren tre, fyra gånger. Så i det långa loppet har jag sparat pengar samtidigt som även skomakaren har tjänat på det. Ett annat exempel är hans jeans som kom till efter en inventering av garderoben. Han hittade inga hela par, däremot sju sönderslitna i bakregionen, som är vanligt för byxor. Ur dessa sju har en skräddare utvunnit fyra snygga par jeans som får honom att lysa upp: – Skräddare, skomakare och cykelreperatörer är hjältar i min värld. I DECEMBER ÄR det återigen dags för

Pär Holmgren. FOTO: BART VAN DER GAAG

världen att hålla andan. Denna gång vänds blickarna mot FNs stora klimatkonferens i Paris. Enligt många bedömare är chansen för en global

Källa: ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt” av Pär Holmgren (Pärspektiv förlag).

N R 6 2 015 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

9 8 2q4 7

5 Deltagarna i studiecirkeln Tälj en fågel som målar sina snidade fåglar i allmogefärger.

3 6 1

1ÄNGELHOLM

Gänget har pippi på fåglar Deltagarna i studiecirkeln Tälj en fågel har snidat fåglar i träslaget lind. Efter cirkeln visades några av alstren i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Ängelholm. HANTVERK. Cirkeln har träffats varannan vecka

PÅ GÅNG I SV

i några timmar, snidat fåglar och målat med allmogefärger. – Vi har utgått från ett täljämne, där man kan se grunddragen, från den tänkta färdiga fågeln. Hade vi börjat tälja i en helt fyrkantig träbit, skulle det OKTOBER

ÅRE 21 OKTOBER FREDAG Internationell festival, Holiday Club, 2015 kl 18. Arrangörer är Åre kommun och Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Mat, musik och dans från olika kulturer. I stället för entréavgift samlas pengar in till UNHCRs arbete för flyktingar. PITEÅ 27 OKTOBER Fakta och myter kring invandring, Café Insikten, kl 19. Länsstyrelsen, Migrationsverket och SV Norrbotten. SÄTER ”När själen mår dåligt” är information och samtal om psykisk ohälsa. Studieförbundet Vuxenskolan, RSMH Hoppet, landstinget Dalarna och Säters kommun arrangerar. 22/10 kl 18.30: Tema ”Medberoende, vad är det?” 19/11 kl 18.30: Tema ”Förhållningssätt – sätta gränser”. 10/12 kl 18.30: Frågestund och information. Plats: SVs lokaler, Fabriksgatan 1. 8 IMPU L S NR 6 201 5

förmodligen innebära mycket tråkig grovtäljning, och medföra en hel del träningsvärk, berättar Gert Grimberg, cirkelledare. Det har blivit både talgoxar och rödstjärtar i trä. – Att vi täljt våra fåg-

lar olika tycker vi är trevligt. Varje enskild fågel får sin egen karaktär. – Tälja med kniv passar de flesta och det är inte så svårt. Det är ju bara att tälja bort det som inte är fågel, säger Gert Grimberg.«

2 KRISTINEHAMN

Flyktinghjälp

FLYKTINGAR. Under ett dygn kom 429 flyktingar till Kristinehamn. Studieförbunden, Röda Korset med flera frivilliga samordnar hjälpinsatserna. Bland annat kommer Studieförbundet Vuxen skolan (SV) att starta cirklar i svenska.

3 LINDBERGA

Hallands främsta hembygdsförening Sedan 2013 delar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) ut ett årligt stipendium på 10 000 kr till den främs ta hembygdsföreningen i Halland. Priset 2015 gick till Lindberga hembygdsförening. Ur motiveringen: ”Lindberga hembygdsförening har med framgång lyckats engagera både medlemmar och andra med ett aktivt STIPENDIUM.

Lindberga hembygdsförenings hus.

folkbildningsarbete. Exempel på det är studiecirklar i torpinventeringar, arkivering, textilkunskap, vävning och dokumentation.

Bygdespel, utställningar och kulturvandringar samt musikunderhållning och lieslåtter är ytterligare verksamheter i föreningen.”«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4ÖREBRO

Elisabeth stimulerar de äldre Varje vecka besöker Elisabeth Sandberg, verksamhetsutvecklare Studieförbundet Vuxenskolan (SV), 24 avdelningar på äldreboenden runt om i Örebro län. ÄLDREBOENDE. Elisabeth kommer för att stimulera de boendes sinnen med högläsning, musik lyssning och minnen från förr. – Jag är glad över att kunna bidra med en guldkant på tillvaron för de boende, säger Elisabeth som har åkt runt på äldreboenden i 13 års tid. Det kan vara svårt att hinna med för vårdpersonalen.

Vuxenskolan (SV) i Blekinge anordnade även i år en SV-dag, denna gång på torget i Olofström. Det var underhållning för alla åldrar, massor av musik med lokala band, dans och hantverksutställningar. Samtidigt kunde besökarna lära sig mer om trädgård, keramik och mycket annat.

Braw, stickare och bloggare, berättade i Skövde bibliotek om handarbete till nödställda. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) var medarrangör. 7

8 BORLÄNGE

DOS tillbaka

MUSIK. Dala

Elisabeth Sandberg besöker varje vecka 24 avdelningar på äldreboenden.

mår för dagen väljer jag vad jag ska göra. Det är härligt att se responsen från de äldre, som den där lilla foten som trampar i takt med musiken, det räcker för att förstå

att det ger något, säger Elisabeth. FÖR DEMENSSJUKA kan

högläsningen vara det enda alternativet att ta del av en bok eller en

FOTO: FRIDA OLSSON

tidning. Den kan väcka minnen och öppna dörrar till livet som var. Plötsligt kommer de ihåg saker som länge varit inbäddade i dimma. Frida Olsson

Open Space (DOS) i Borlänge har öppnat igen. Proffs och amatörer spelar tillsammans på scenen i Galaxen. DOS samarbetar med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) som alltid har ett eget band med. Husbandet, som kallas DOS-bandet, har också bidragit till att öppen musikverksamhet kommit igång i Sandviken.

5 STENUNGSUND

Stenungekören framträdde på Beatlesfestivalen MUSIK. 30 sångare och musiker i Studieförbundet Vuxenskolans kör i Stenungsund sjöng och spelade på den stora Beatlesfestivalen i Liverpool i slutet av augusti. Som enda inbjudna kör från Sverige framförde de Beatleslåtar i bland annat S:t Lewis Church och deltog i hyllningskonserten till John Lennon i The Royal Court Theatre.

Diger SV-dag

SV-DAG. Studieförbundet

SKÖVDE. Anna

RESPONSEN FRÅN DE bo-

ende är övervägande positiv. Ibland räcker det bara att Elisabeth berättar om vädret utanför för att de ska vara nöjda. Men varje gång har hon med sig en bok, lite tidningar och musik. – Beroende på hur de

6 OLOFSTRÖM

Young Rock Choir på plats i Liverpool.

– I England kallade vi Stenungekören för Young Rock Choir, fritt översatt… berättar Lennie Andrews, Stenunge

körens ledare. Vi är annars mest kända för våra olika Rockshower bland annat We Will Rock You 2, som vi tur-

nerat med och spelat i både Göteborg, Vänersborg, Kungälv och förstås Stenungsund, där kören hör hemma.«

Så många år har seniorerna i SPF Skinnarbygd firat som förening. Det celebrerades i Lillmokyrkan i Malung. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har varit samarbetspartner sedan starten. Det rådde delade meningar om det exakta startdatumet men nu är 30-årsjubileet i hamn. Vendela Olsson spelade fiol inför 80-talet gäster.

N R 6 2 015 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

0ÖVERKALIX

Hantverk hela veckan Berättande broderi, bällingskosömnad, bandoch brickvävning – det är några exempel på kurser som Studieförbundet Vuxenskolan genomförde i samband med hantverksveckan i Överkalix. HANTVERK. Hantverks-

veckan i Överkalix i början av augusti arrangerades för tredje året i rad. En populär nyhet var slöjdklubben för barn. Ett 40-tal barn fick prova på att tälja trähästar, tova ull och trycka med textilfärger. I programmet ingick också olika kulturarran gemang, till exempel berättarkväll på Överkalixmål, konstrunda, utställning om Änges

sameby och kulturkvällar hos Roland Andersson. Mat- och hantverksmarknad arrangerades i Svartbyn. Veckan avslutades med Får- och ulldag på hembygdsgården Martingården i Nybyn utanför Överkalix.«

Slöjd och textila hantverk samt kulturevenemang ingick i hantverksveckan i Överkalix.

q VIBY

q VÄSTERÅS

Studiegrupp dokumenterar textilier

Högläsning i förskolan

Textilgruppen i Viby hembygdsförening söker och dokumenterar gamla mönster och textilier från före år 1930. Den 12 september firade gruppen 30 år med en utställning på Viby hembygdsgård.

I höst nystartar projektet Allas barnbarn med en grupp pensionärer som går ut i förskolor och läser högt för barnen. I fokus ligger berättandet och mötet mellan pensionären och barnen.

berättar Maria Vikblom, ansvarig för projektet. – Intresserade pensionärer över hela Västerås har anmält sitt intresse för att ge barn tillfälle att träffa en äldre person och få lyssna på berättelser.

HÖGLÄSNING. Högläsning TEXTIL. Redan

första året hittades Högadräkten, en folklig mansdräkt från slutet av 1800-talet på gården Södra Höga. Det tog gruppen tio år att göra en rekonstruktion av dräkten som visas på hembygdsgården. Originalen är skänkta till Örebro läns museum. 10 IMPUL S NR 6 201 5

Några av de textilier som Textilgruppen i Viby har dokumenterat.

– Jag ville ta reda på om vad som fanns av husbehovsslöjden på gårdarna i Viby och hur de fick sina garner och mönster förr i tiden. Var

det av mamma och mormor, eller hur gjorde de? säger Inger Pålsson, cirkelledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV).«

föder många tankar och stimulerar både språket och den kognitiva utvecklingen hos barnen och därför är detta projekt en viktig satsning,

PROJEKTET Allas barn-

barn är ett samarbete mellan Västerås stadsbibliotek och Studieförbundet Vuxen skolan (SV).«

Krönika

…OM OLIKA VÄRLDAR

Verkligheten slår snabbt sönder drömmarna

ör mig är pengar bara abstraktioner, säger den världsberömda konstnären Jeff Koons i ett samtal om konst och demokrati jag leder inom ramen för New York Times ”Athens Democracy Forum”. Koons konstverk, en orange ballongpudelskulptur, såldes vid en auktion på Christies i november 2013 för drygt 390 miljoner kronor. Därmed blev Koons den högst betalde konstnären. Och observera att han har fem ballonghundar till och en massa andra konstverk som sålts för zillioner. Koons är undflyende när jag frågar vad han gör av alla pengar. Under lunchen visar han bilder på sin flotta farm där hans fru och åtta barn njuter av djur och natur och en magisk tillvaro som inkluderar förstaklassresor över världen. När jag promenerar i Aten kommer jag på mig själv med att dagdrömma om Koons sagoliv. Tänk om man hade oändligt antal abstraktioner som försäkrar frihet och bekymmerslöshet. Drömmarna avbryts tvärt av mardrömmar som utspelar sig mitt på gatan. Där, på ett torg, sitter hundratals flyktingfamiljer under citronträdens skugga. De flesta kommer från Afghanistan där kriget de senaste decennierna krossat både samtid och framtid.

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

och tackade himlen för att de äntligen var i Europa.

FATIME MED DE bärnstensgula ögonen berät-

tar hur hon sålde det lilla guld hon hade, packade sina viktigaste ägodelar i en plastpåse och tog barnen i famnen med siktet inställt på en fredlig jordplätt där döttrarna får gå i skolan utan att riskera sina liv. För att förverkliga drömmen riskerar de livet. De överlevde färden över havet i en gummibåt så fullpackad att den höll på att välta. Ingen ombord kunde simma. Väl framme på Lesbos kysste Fatime jorden

SNART INSÅG DE och tusentals andra som dagligen kommer i land att detta bara var början på golgatavandringen. Efter nästan 70 km till fots kom de fram till Lesbos hamn. I en veckolång väntan på registrering hos polisen lät Fatime sina barn sova i ett gathörn. Hon tvättade barnens nerkissade, nerspydda och havsblöta kläder och lät dem torka i solen. När öbor och volontärer kom för att dela ut skor och kläder

blev det slagsmål bland barnfamiljerna. Fatime blev alltid utan. Sina sista euro spenderade hon på båtresan till Aten. Nu har hon en enda euro kvar på fickan. Den sparar hon som vore den en lyckoamulett. Smugglarna cirkulerar runt som hyenor om nätterna. De erbjuder ”säkra” flyktvägar genom Europa. Sedan Ungern byggde en 170 km lång mur mot Serbien och stängde gränserna har priserna ökat. Flera måste mutas på vägen, bland andra ungerska poliser och gränsvakter som inte drar sig för att slå ner barn med batonger. För Fatime och hennes vänner på flykt är pengar långt ifrån abstraktioner. Till skillnad mot oss privilegierade européer kan de inte bara köpa en flygbiljett till drömdestinationen. Den hinderbana vi byggt för att värna vår välfärd har skapat smugglare som skor sig på utarmade människor utan andra alternativ. För dessa människor är varenda krona avgörande. PÅ FLYGET HEM möter jag Maria Westin, lära-

re och tvåbarnsmor från Gävle som är skakad och sömnlös efter fyra nätter på Samos. Bilden på 3-åriga Alan Kurdi fick henne att skramla ihop 60 000 kronor på en vecka genom Facebook, samla och sortera 200 kg förnödenheter i säckar, skaffa sponsrade fruktpuréer och ryggsäckar bland butikerna och fråga den lokala pizzabagaren om han ville följa med som tolk. Hozan släppte pizzadegen direkt och så åkte de, två främlingar, för att hjälpa strandade människor på en kriskrossad grekisk ö. Sista dagen på Samos frågade de läkarna vad de behöver som mest just nu. Svaret kom snabbt: ”Liksäckar! Och en frysbox för alla kroppar”. Mer konkret än så kan det inte bli.« N R 6 2 015 I MPU L S 11

MILJÖ » SKOGENS VATTEN

Dike i Ekeremma, Ljungsarp, under en fältdag om diken och våtmarker.

FOTO: ÅSA GUSTAVSSON

”Rent vatten Alla som gått en skogspromenad har säkert hoppat över en bäck eller fått våta skor i ett kärr. – I det lilla perspektivet vill alla ha rent vatten i sjöar och vattendrag. I det stora perspektivet är rent vatten guld värt! Det säger Åsa Gustavsson, skogsägare och cirkelledare i Skogens vatten. TEXT MATS NILSSON

12 IMPUL S NR 6 20 1 5

ånga bäckar små bildar en stor å, heter det. Så sant som det är sagt. Med hjälp av Åsa Gustavsson i Genhöve, Ljungsarp i Tranemo kommun följer vi avrinningen från naturreservatet Komosse via Västerån till sjön Lagmanshagasjön. I samma sjö rinner den lilla Möbäcken ut, en bäck som slingrar sig över Åsas skogsmark och som bara kallades för Bäcken när Åsa var liten. – Jag måste hämta en karta, säger Åsa och försvinner ut ur köket för

är guld värt” en stund. Hon och hennes syster, som äger gården och skogen, är födda här och känner varenda stubbe. Men bäcken har alltid varit Bäcken. – Se här, säger hon, och lägger ut kartan på köksbordet. Från Lagmanshagasjön rinner Västerån vidare till Nissan som rinner ut i havet. – Allt hänger ihop, säger Åsa. Tar inte vi hand om vattnet i vår bäck blir det konsekvenser nedströms. SKOGARNA I TRAKTEN, liksom Lag-

manshagasjön, har kalkats i perio der för att de inte ska försuras. Nissans vattenvårdsdistrikt tillsam-

Åsa Gustavsson, Genhöve i Tranemo kommun, är cirkelledare i Skogens vatten. Hon är noga att hålla bäcken på den egna marken så frisk som möjligt.

FOTO: MATS NILSSON

mans med kommuner och olika myndigheter ser till att vattnet ska vara friskt och rent. – Jag har aldrig varit så intresserad av fiske, säger Åsa, men här finns både öring och flodpärlmusslor. Ju mer liv i vattnet och på bottnen, ju renare vatten. Åsa är invald i Södra skogsägarnas förtroenderåd där hon är naturombud. När de fyra skogsägarföreningarna Södra och Norra, Mellanskog och Norrskog gav ut boken ”Skogens vatten” 2012 startades samtidigt en studiekampanj tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

– På hösten 2012 gick jag en studiecirkelledarutbildning i två dagar, berättar Åsa. Det var en innedag med teori och en utedag på fältet. Då invigde vi vattenslingan i Norra Unnaryd, som markägaren ställt i ordning efter Svanån. Vi följde vattenflödet och stannade vid olika stationer där det vi kunde se exempel på det som vi skulle prata om i cirklarna. FRAM TILL NU har Åsa haft fem studie-

cirklar i Skogens vatten. Kampanjen fortsätter fram till 2016. – Skogen har alltid funnits i mitt N R 6 2 015 I MPU L S 13

MILJÖ » SKOGENS VATTEN ÅSA GUSTAVSSON

»Ju mer man lär sig, desto intressantare blir det.»

– Vi har fått upp småkräftor, dagoch bäcksländelarver och en del andra kryp. Med hjälp av våra experter har vi alla fått en lektion i vad som finns under ytan. Det kan berätta mycket om hur friskt vattnet är. ETT AV SYFTENA med studiecirklarna

liv men främst för rekreation och fritid som orientering och svampplockning. När jag tillsammans med min syster fick ansvar för skogen blev intresset mer inriktat på miljö och skogsbruk. Åsa är barnskötare på en förskola i Dalstorp och arbetar inte aktivt i skogen. – Jag har tagit motorsågskörkort, säger hon. En del kan jag klara av själv. Vi följer vägen från gårdshusen och går mot skogen. Katten Frits följer nyfiket efter. Efter några hundra meter av barrskog på båda sidor syns avverkningen. I en sänka bortom hygget rinner bäcken fridsamt mellan mossbelupna stenar. – När vi avverkade skog 2012 lämnade vi en kantzon med träd i vilket i efterhand visat sig inte vara en bra idé. De enstaka träden har blåst ned i stormarna som har varit. De hade varit bättre att lämna klungor med träd. Nu har kantzonen fått nya plantor med al. – Lövträd är bra eftersom det ger näring åt djurlivet när bladen hamnar i vattnet. Ett alternativ hade varit att plantera gran som kan toppas och bilda en häck mot bäcken. Då kan vattentemperaturen hållas jämnare. ÅSA GUSTAVSSON HAR lagt upp cirk-

larna som fyra träffar per cirkel plus två fältdagar. – Cirkeln är inte bara till för skogsägare utan alla som är vattenoch naturintresserade. Det finns mycket att lära sig för den som är naturintresserad. Jag har själv lärt mig massor, inte minst på våra fältdagar när vi har haft experter med och provfiskat i vattendragen. – Södras Per-Erik Larsson är en av experterna vi har haft med i studiecirkeln på fältdagarna vid Västerån. Jakob Bergengren från länsstyrelsen i Jönköping har varit med vid vattenslingan i Svanån. På fältdagarna har djurlivet i olika vattendrag undersökts. När experterna har varit på plats har det både håvats och elfiskats. 14 IMPUL S NR 6 201 5

i Skogens vatten är att göra en naturvärdesbedömning, en så kallad NPK+. N står för naturvärlden, P för påverkan, K för känslighet. Plustecknet står för andra positiva världen ett vattendrag kan ha. Deltagarna fyller i ett protokoll som ska ligga till grund för en blå målklassning. – Det är Värdsnaturfonden, WWF, som gjort mallen för bedömningen genom projektet Levande skogsvatten. Det är inte vi skogsägare som har hittat på det. Tanken är att den blå målklassningen ska finnas med och tas hänsyn till vid till exempel skogsavverkning. Det går inte att avverka hur som helst. VO ÄR DEN högsta blå målklassningen.

Vattenmiljöer som får VO i protokollet bör helst inte röras alls. – Jag marknadsför cirklarna när jag kan och tar in intresseanmälningar. Lättast att få med är män som på något sätt haft anknytning till eller jobbar i skogen. Allmänt naturintresserade personer är en annan kategori cirkeldeltagare i Skogens vatten. – I cirkeln jag hade i våras var det tre kvinnor med! Det hör till ovanligheterna. Upptagningsområdet har också ökat. En deltagare kom från Värnamo, det är ändå sex mil att åka. – Ju mer man lär sig, desto intressantare blir det, säger Åsa, som hoppas på en ny cirkel i höst.« Cirkeldeltagarna är på fältdag vid Svanån och håvar smådjur i vattnet. FOTO: ÅSA GUSTAVSSON

Per-Erik Larsson från Södra håvar småkryp i Västerån. FOTO: ÅSA GUSTAVSSON

Här har cirkeldeltagarna artbestämt småkryp som finns i Våsterån. FOTO: ÅSA GUSTAVSSON

Som sagt var… >> …om vatten Dansande vatten… ”Jag växte upp vid en ovanligt ren insjö i Södermanland. Här fångades stora fiskar under dimmiga höstkvällar. Särskilt spännande var den stora bäckens dansande vatten. När jag blev äldre och upplevde försurade fisktomma sjöar och igenslammade vattendrag, växte ett engagemang – en vilja att bevara och restaurera värdefulla vatten och vattendrag.” Stefan Bleckert, skogsbiolog

Fångade gäddor i handduk ”Jag fick nog mitt stora intresse för vatten och vattenbiologi när jag och mina kusiner i vår barndom lekte i ån Surtan. Där upptäckte jag flodpärlmusslan, nattsländelarver och andra smådjur. Vi fångade gäddor och äling med en säckhandduk och släppte dem i dammar vi byggt i ån.” Lennart Henriksson, fil dr i ekologisk zoologi med vattenekologi som specialitet

Växte upp med vatten ”Vatten har fascinerat mig sedan barnsben. Det är kanske inte så konstigt när man växt upp vid stränderna av Luleälven och senare Vättern. Bäcken hemmavid var död på grund av industriutsläpp uppströms. Nyfikenheten på vattenlivet växte och därmed började även mitt miljömedvetande att vakna. På den vägen har det förblivit och i dag arbetar jag på heltid med fiske- och vattenvård.” Erik Degerman, fiskeribiolog

Skog och vatten hör ihop ”Skog och vatten hör intimt ihop och är beroende av varandra. Hur vi hanterar våra vatten är avgörande för en mängd livsformer dit även vi får räkna med vårt eget välbefinnande. Att få fördjupa sig i ämnet skogens vatten har också varit nyckeln till en ökad lust att få dela med sig till andra.” Rolf Pettersson, utbildare i praktisk skogs- och naturvård

Satsning >> Skogsbruk vid vatten

Morgan Andersson, Mikael Svensson och Jan Hulander.

FOTO: ÅSA GUSTAVSSON

Sveriges fyra skogsägarföreningar (Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna) ligger tillsammans bakom boken om skogens vatten. Den är ett led i skogsägarföreningarnas satsning för bättre hänsyn vid skogsbruk intill vatten. Boken ”Skogens vatten” innehåller tips till skogsägarna och en modell för naturvärdesbedömning av vattendrag. Skogsägarföreningarna och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har, i samarbete med bokens tre författare Stefan Bleckert, Erik Degerman och Lennart Henriksson samt illustratören Rolf Pettersson, arbetat fram en handledning för studiecirklar med bokens olika kapitel som grund. Den treåriga kampanjen 2012–2014 har förlängts till 2016. N R 6 2 015 I MPU L S 15

SV » STUDIECIRKLAR

”Utbildat mig till cirkelledare – det bästa jag gjort i mitt liv” – Att jag utbildade mig till cirkelledare är jättekul. Det bästa jag gjort i mitt i liv! Göran Tingström är ledare för vad deltagarna kallar Kompisträffen. TEXT ANNIKA EDWARDS

ompisträffen är en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm för vuxna med lindrig intellektuell funktionsned-

sättning. De träffas en gång i månaden och går på bio eller på museum. Syftet är just att få komma ut och göra saker tillsammans och att knyta nya sociala kontakter. – Det är svårt att få ledsagare om man har ett lindrigt handikapp, så då får man sitta hemma i soffan på gruppboendet och titta på tv hela

helgen. Det var så jag kom på idén att starta en studiecirkel. UTBILDNINGEN TILL CIRKELLEDARE var rolig och pedagogisk, tycker han. Inte så mycket att läsa, vilket passar Göran bra eftersom han har läs- och skrivsvårigheter. Han tänker nästan aldrig på sitt funktionshinder, förutom när det gäller att skriva. Så den administrativa delen av ledarskapet tar tid, men han har god hjälp av sin dator. Värre är det med fördomar, mot det finns inga datorprogram: – Det kan vara svårt att få folk att

För dig som vill bli professionell biodlare och driva eget företag.

16 IMPUL S NR 6 201 5

förstå att man kan ha en cirkel fast man har ett handikapp. Många är skeptiska. Men jag skulle aldrig börjat om jag inte trodde att det skulle fungera. Och skulle inte ha fått det ansvaret! GÖRAN TINGSTRÖM ARBETAR som fö-

Göran Tingström.

GÖRAN TINGSTRÖM

”Det är jättebra att handikappade själva kan få leda studiecirklar.»

reläsare på Misa Kompetens och besöker särgymnasier och företag och berättar om sin resa från tonåren och ut på arbetsmarknaden. När han ringer runt och presenterar sin föreläsning stöter han också på fördomar: – Jag tycker folk är knäppa. Vi är människor, vi också! Därför är det också bra att vi visar oss ute mer, så att folk förstår bättre. Och mer blir det. Göran är också utbildad cirkelledare i Mitt val, och har anlitats av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) för att hålla två sådana cirklar, med syfte att öka valdeltagandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Under hösten ska Göran även hålla en föreläsning om sitt cirkelledarskap. – Det är jättebra att handikappade själva kan få leda studiecirklar. Jag tycker att det borde vara fler!«

Göran Tingström är ledare för studiecirkeln kallad Kompisträffen. FOTO: MISA KOMPETENS

Kan vi tackla det nya klimatet? För Sverige innebär det nya klimatet ökad risk för både värmeböljor och skyfall. Hur ska vi kunna förebygga och anpassa oss? 18 forskare och experter ger sin bild om vad vi behöver göra för att hantera det nya klimatet. Pocketserien Formas Fokuserar ges ut av Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling.

Läs mer och beställ på formasfokuserar.se

N R 6 2 015 I MPU L S 17

Välkommen till den nya frihetstiden. En dag händer det. Arbete och barn tar inte upp varje tanke längre. Dina egna funderingar blir inte avbrutna. Då kommer idéerna. Slumrande intressen vaknar. Skulle man kunna? Det är klart du kan. Skapa områdets vackraste trädgård. Se till att äntligen få sjunga i ett bluesband. Fördjupa dig i klassisk yoga eller hönsskötsel. Engagera dig i den lokala föreningen för att skolan ska få vara kvar. Eller bara träffa lite nya trevliga människor. Hittar du inte det du söker bland fler än 200 olika ämnen, kan du alltid starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Gå in på sv.se och botanisera lite.

INTEGRATION » STUDIECIRKLAR

Volontärerna

Anna Österlunds råd för dem som vill hjälpa till som volontär är att gå via studieförbunden.

STOCKHOLM: ”Vi vill ge de nyanlända möjlighet att kunna lämna Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Stockholm har kommit igång med studiecirklar för nyanlända asylsökande, både vuxna och ungdomar. En del är i egen regi, annat i samarbete med folkhögskolor och föreningar i Liljeholmen, Hornstull och Kista.

– Vi vill ge de nyanlända möjlighet att kunna lämna asylboendena och komma till mötesplat20 IMPUL S NR 6 201 5

ser där det även pågår andra aktiviteter, säger Annika Estassy Lovén, chef för SV Stockholm. I studiecirklarna får vuxna asylsökande möjlighet att närma sig det svenska språket och en introduktion i samhällskunskap. Studiecirklarna pågår två kvällar i veckan och leds av erfarna ledare. – Vi vill välkomna dem som tvingats fly från sina hemländer

och vi ser vår erfarenhet som en tillgång, säger Annika Estassy Lovén. På Kompasshuset vid Hornstull har SV redan en bred ungdomsverksamhet med kurser i dans, medie- och musikproduktion. Där görs en särskild satsning för ensamkommande flyktingbarn mellan 14 och 18 år som hunnit lära sig lite svenska.

– Ungdomarna kommer att få del av vårt ordinarie utbud, säger Annika Estassy Lovén, men även erbjudas läxhjälp, svenska, samhällsorientering och olika studiebesök och stadsvandringar. SATSNINGEN PÅ studiecirklar för

asylsökande är en kraftsamling som involverar flera aktörer. SVs samarbete med Alma Folk-

är räddningen Anna Österlund är en av de volontärer som arbetar på asylboendet i Klagstorp i Trelleborgs kommun. Hon anmälde sig efter att ha läst Studieförbundet Vuxenskolans annons på Facebook. TEXT CHRISTIAN GUSTAFSSON

edan det blev klart att rege ringen avsätter 50 miljoner kronor 2016 riktade till studieförbunden har också behovet av verksamhet för asylsökande ökat kraftigt med de ökade flyktingströmmarna till Europa under september. – För att klara av den verksamheten söker vi nya volontärer och ideella cirkelledare som kan hålla i språkcaféer, leda cirklar i svenska eller samhällsorientering, säger Britt-Marie Jobacker, regionchef på Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne. I en efterlysning på Facebook nyligen sökte Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne volontärer och ideella cirkelledare till verksamheten på asylboenden. Efterlysningen har spritts och nått över 7 000 personer, och flera har anmält sitt intresse av att hjälpa till. EN AV DEM som svarade och som nu

asylboendena” högskola i Liljeholmen och Kista folkhögskola innebär att de asylsökande kan erbjudas fortsatta studier, inom till exempel SFI. SV Stockholm samarbetar också med Ny generation emot narkotika, ROE (Rörelse och Enighet) och föreningen Ferrer & Guardia. Källa: Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Stockholm

Annika Estassy Lovén, chef för SV Stockholm.

engagerar sig som volontär är Anna Österlund, som kommer att vara med i den verksamhet med studiecirklar som Studieförbundet Vuxenskolan Söderslätt är involverade i på asylboendet i Klagstorp i Trelleborgs kommun. – Jag vill engagera mig och mitt råd till dem som vill göra samma sak är att gå via studieförbunden för att på ett smidigt sätt komma ut där hjälpen behövs som mest, säger Anna Österlund. Studieförbunden ska göra insatser som bidrar till att stärka kunskaper i svenska språket och om samhället och till att främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Insatserna görs främst av ideella volontärer. – Många nyanlända har frågor om hur de ska gå tillväga i Sverige med helt vardagliga saker. Den viktigaste funktionen hos mig som volontär är bemötandet av medmänniskor och att

nyanlända får träffa någon som har varit i Sverige under längre tid än de själva och som vet lite mer och som kan ge stöd, säger Anna Österlund. I SIMRISHAMN HADE organisationen VIS,

Volontär för Integration i Simrishamn, tolv språklotsar igång i våras för cirka 100 flyktingar samtidigt. Sammanlagt har 225 flyktingar passerat genom språkverksamheten som skett i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Sydost-Österlen. – De flesta vill ha undervisning. Även om vi poängterar att undervisningen är frivillig, att vi själva är volontärer fristående från Migrationsverket och inte påverkar deras ärenden om de avstår, understryker vi deras betydligt ökade chanser att klara sig självständigt snabbare i det svenska samhället, säger Britt-Marie Norelius från VIS. – Jag känner mig oerhört stimulerad, mer skärpt och glad att vara till nytta för den som behöver min insats sedan jag blev språkvolontär! Mitt intresse av att vara volontär och cirkelledare i studieförbundens regi är att flyktingarna ska få en så bra start i Sverige som möjligt. Att bli självständiga och inte låta sig luras, få tillbaka självkänslan och hitta rätt i vårt lite byråkratiska samhälle, med ett främmande språk, säger Britt-Marie Norelius från VIS.« Fotnot: Studieförbunden har fått 50 miljoner kronor i statsbidrag för att ordna studiecirklar i svenska och samhällsorientering för asylsökande under hösten. Det beslutade regeringen i somras. Nu har Studieförbundet Vuxenskolan möjlighet att genomföra fler aktiviteter för asylsökande från dag ett. Inte minst tack vare volontärer och ideella cirkelledare. N R 6 2 015 I MPU L S 21

INTEGRATION » STUDIECIRKLAR

Kortfilmer ska vägleda nyanlända

Så är det att leva i Sverige

Informativa kortfilmer med mycket humor ska ge nyanlända vägledning in i det svenska samhället. Det kan handla om hur det fungerar i tvättstugan, kölappssystem, sopsortering, trafikregler… – Jag saknade själv den typen av information när jag kom till Sverige, säger Ahmad Alhallaq, filmare och fotograf från Syrien. TEXT MATS NILSSON

hmad Alhallaq, Hamed Bakhtiari och Karam Tayeh är i full gång med att planera, skriva manus och spela in ett 15-tal filmer om hur saker och ting funge rar i vardagslivet. De visste nästan ingeting om Sverige när de kom till Värnamo kommun som kvotflyktingar via FN för drygt ett och ett halvt år sedan. Ahmad Alhallaq och Karam Tayeh är från Syrien och Hamed Bakhtiari från Iran. De ska också medverka i filmerna, som får berättarröster på tre språk – arabiska, persiska och somaliska – och undertext på svenska. Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Värnamo har blivit en samlingsplats för nyanlända flyktingar med fullt av aktiviteter på eftermiddagarna. Det har kommit fram massor av idéer om vilken typ av information som behövs. SV LIGGER BAKOM filmprojektet och

även Starta prata-projektet, som 22 IMPUL S NR 6 201 5

Impuls berättade om i förra numret. I Starta prata berättar nyanlända flyktingar om varför de kommit till Sverige. Värnamo kommun har beställt filmerna som ska vara klara i december. Ahmad Alhallaq hoppas att de ska få spridning till flera kommuner. – DET ÄR FILMER som handlar om

vardagen i Sverige men som är helt nytt för nyanlända. De handlar om sopsortering, skolans sommarlov, hur det fungerar i en tvättstuga, var man kan handla en viss typ av mat och mycket annat. Det ska också bli filmer om hur man kontaktar olika slag av myndigheter, säger Ahmad Alhallaq. – Det behövs mer information även om hur samhällets myndigheter fungerar och hur man får kontakt med dem. Hur funkar det till exempel på Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmedlingen? Vi vill också berätta om alla frivilliga organisationer och fören-

Ahmad Alhallaq (nederst) och Karam Tayeh är från Syrien och Hamed Bakhtiari från Iran. De gör informativa filmer för nyanlända via Studieförbundet Vuxenskolan.

ingar som finns och som alla kan gå med i. Det finns ingen som informerar om det idag, säger Hamed Bakhtiari. – Det gäller att få rätt information från början eftersom det finns många både skrivna och oskrivna regler att följa för olika situationer, säger Ahmad Alhallaq. Karam Tayeh säger: – Missförstånd och okunskap är bästa grogrunden för rasism. Kan vi bidra till att förbättra kunskapen och minska klyftorna i samhället är vi nöjda.«

ÖREBRO: Lättare att ta körkort

NORRBOTTEN: Myter om invandring

PÅ FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN ENGLAGÅRD i Åsbro är studiecirklar i

NU FORTSÄTTER STUDIEFÖRBUNDET VUXENSKOLAN i Norrbotten sin in-

språk och samhällskunskap i full gång. Nytt för hösten är även trafikkunskap på det egna hemspråket för att lättare kunna ta körkort här i Sverige. Verksamheten på asylboendet i Åsbro har varit igång sedan slutet av 2014. Det började med studiecirklar i svenska språket och har nu utökat till att också handla om svenska samhället och trafikkunskap. I dag finns flera aktiva cirkelledare på plats som hjälper till att ge de asylsökande en meningsfull sysselsättning. Studiecirklarna kan handla om allt ifrån sopsortering till vad en kölapp är. En ny verksamhet som precis har startats är den för barnen. Nu finns det även något meningsfullt för dem att göra efter skolan. Källa: Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län

formationsserie om invandring, som heter Myter och fakta. Den 10 september startade turnén i Kiruna och den fortsätter till Haparanda (13 oktober), Övertorneå (15 oktober), Arvidsjaur (21 oktober) och avslutas i Piteå (27 oktober). Myter och fakta är en föreläsningsturné som SV Norrbotten anordnar i länet. Integrationssamordnaren Torsten Fors, länsstyrelsen, tillsammans med Migrationsverket berättar om vad som är sant och falskt kring invandring i Sverige. Unga personer som flytt från andra länder delar med sig av sina upplevelser och erfarenheter om hur det har varit att komma till Sverige och Norrbotten. Källa: Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Norrbotten N R 6 2 015 I MPU L S 23

PORTRÄTTET » TOVE FOLKESSON

EN SUND SKILDRING AV SVERIGE Hon får SVs författarpris

Tove Folkessons roman ”Sund” har kallats för en generationsroman. Att den pricksäkert speglar konflikten mellan stad och landsbygd. Och att den är poetisk och finstämd i naturskildringarna. Även Studieförbundet Vuxenskolans författarprisjury (SV) föll för ”Sund” – Tove Folkesson får 2015 års författarpris. TEXT MATS NILSSON FOTO THRON ULLBERG

oesi är viktigt. För Tove Folkesson, född i Rinkeby i norra Stockholm och uppvuxen i Kalmar, är det livsviktigt. Vid sidan av poesi ligger musik hennes hjärta nära. Nu är hon också en hyllad författare. – I oktober släpptes musiken till boken på skiva och på Spotify med sju låtar, berättar Tove Folkesson när vi hittat några fåtöljer att slå oss ned i på bokmässan i Göteborg. Det var på bokmässan hon tog emot årets författarpris på 50 000 kronor av Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Det var mycket musik i hemmet i Kalmar. Evert Taube var en av dem som spelades och hon lärde sig visorna utantill. När hon själv började skriva var det texter som skulle framföras till musik. – När sångtexterna blev 100 sidor långa tyckte jag

24 IMPUL S NR 6 20 1 5

att romanformatet skulle passa bättre, säger Tove Folkesson. Det blev hennes första roman, ”Kalmars jägarinnor”. MUSIKEN HAR FORTSATT vara en stor del av Tove Folkes-

sons kreativa sida. I ”Sund” skriver huvudkaraktären Eva Zachrisson på egna låtar. Hon drömmer om att gå en artistlinje efter att ha prövat på bland annat att studera arkitektur. – Det är de sångerna jag har gett ut nu. Så de hänger ihop med boken. I en av låtarna medverkar bandet Svenska björnstammen, vilket jag är väldigt glad för. ”En första lektion i poesi” hette Tove Folkessons scenföreställning på teatern på Brunnsgatan i Stockholm i september, strax före bokmässan. Hon spelade och sjöng egna låtar och på scen medverkade också fyra musiker.

Tove Folkesson får SVs författarpris för romanen ”Sund”. N R 6 2 015 I MPU L S 25

PORTRÄTTET » TOVE FOLKESSON – Föreställningen handlar om varför det är så viktigt med poesi. De naturbeskrivningar som finns med i ”Sund”, där till exempel Ölands alvar beskrivs i förälskade ordalag, kommer Tove Folkesson att ta fasta på i nästa bok, som ska heta ”Ölandssången”. ”Jag susar hem över alvaret. Fält, idel fält. Längs raksträckan är det åkrar och inga murar. Veteaxen är stora och grova. Välfyllda. Jag viner fram, förbi odlingarna med tusentals av samma sort. Kör långsammare, för att kunna se ordentligt. Stannar till, hoppar av och tar ett tungt steg ned i torra leran. Rör mig längs traktorspåret. Det är så raffinerat och mäktigt. En enda gröda som konkurrerar ut kanske tusen andra, för att växa och ge näring åt dem som klättrat högst upp i näringskedjan. Det är lite som en öken. Likadana stänglar med gulaktiga ax längst upp. Rader av imitation. Då ser jag: En mikroskopisk blomma, fyrbladig i korall. En matt och fruktig färg. Så utsirat elegant. Jag lägger kinden mot jorden och kommer på mig själv med att tänka att det är synd att den står här, där ingen kan se.” HENNES FÖRSTA BOK ”Kalmars jägarinnor” blev nominerad till flera stora författarpris men föll på mållinjen. Hon berättar att hon samtidigt som hon skrev på ”Kalmars jägarinnor” även skrev på ”Sund” och ”Ölandssången”. Tre romaner på en gång, alltså. – Jag skickade utkastet till ”Sund” till skrivarlinjen på Lunds universitet. Jag kom in och gick där i två år fram till 2012. Samtidigt hade jag skrivarcirklar för äldre på Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö. Det handlade om att skriva om sitt liv och deltagarna var 75 plus, flest kvinnor. – Jag lärde mig att livet är långt. Studieförbundet Vuxenskolan känner Tove Folkesson väl till. Hennes mormor var ett med SV på avdelningen i Borgholm och ansvarade för verksamheten. – Jag vill dela priset med den äldre generationen som bidragit med så mycket till mitt författarskap. Alla samtal jag haft med äldre släktingar. Vi kan spegla oss själva i de äldre, föräldrar är alltid så oroliga. – Jag lyssnar på röster som inte hörs så mycket. Folk blir ofta beskrivna utifrån och uppifrån. Jag vill nyansera bilden. I ”Sund” handlar det framför allt om människor som bor på landsbygden. PERSONERNA FRÅN ”KALMARS JÄGARINNOR”, som handlar om skoltiden i Kalmar, har gått vidare i livet. Eva kommer till Stockholm, bor i kollektiv, pluggar, åker på festivaler och provar på olika känn-dig-självkurser och självförverkligandekurer.

26 IMPUL S NR 6 20 1 5

I köket i kollektivet diskuteras överlevnadsstrategier och ekologisk odling. – Vem har lagt ett Chiquitabananskal i komposten? Jag kände en kissimpuls, en sådan som kommer utan att man förstår hur man kan bli så rädd. Tog upp bananskalet och synade det. Lite teblad och något slajmigt gled av. – Vet inte. Kanske jag. – Köper du Chiquitabananer? frågade Måns och jag funderade på om jag skulle berätta att jag extrajobbat åt Chiquita. Inte som banan, men utklädd till den berömda Chiquitakvinnan, med bastkjol av plast och glansstrumpbyxor, solpuder och baddräkt i fylligt blått. Delade ut reklamblad för deras nya bananyoghurt på flaska. Gratiskuponger! En hel påskhelg extraknäckte vi på Ica Åre. Det var slaskigt och grusigt och klackskorna slirade runt på parkeringen men sedan hade vi frukost i tre veckor, ett helt flak drickyoghurt. Jag tryckte ned fnittret i maggropen och sa att jag hade köpt den på Pressbyrån för att det inte fanns något annat och jag var hungrig och hade inte tänkt på att det kunde vara gift på skalet som skulle skada jorden vi försökte skapa till våra odlingsbäddar.”

>> Exklusivt Namn Tove Folkesson. Ålder 34. Bor Stockholm. Familj Förlovad med Hanna. Yrke Författare, musiker, poet, folkhögskolelärare. Böcker Kalmars jägarinnor (2013), Sund (2015). Aktuell Mottagare av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) författarpris 2015.

NÄR EVA SITTER hemma i köket

på landet och pratar med sina nära, som lever på det jorden ger, låter det så här: ”I köket är det dålig stämning. Jag har tagit med ekologisk mjölk till kaffet. Stickan och Arne är överens om att den smakar konstigt. --Jag kan handla nästa gång, lovar att ta vanlig mjölk. – Det var så härligt när den pastöriserade kom, säger Stickan och lutar sig bakåt i stolen. – Vadå, var det inte godare med nymjölk? Direkt från lagårn? – Ja…den smakade ju lite ko. Hon fnissar. – Det kände man inte då förstås. Men den nya var så frisk och god. Den på paket. – Ekologiskt är ett livsstilsprojekt för storstadsnissar som tycker att vi ska gå ned i produktion fast Sverige inte klarar försörjning av de egna ens. Såna som tycker vi gott kan ha varg här ute. För att det verkar pittoreskt och ursprungligt. Arne sitter med korta ärmar och bonnabränna som är äkta.” TOVE FOLKESSON ÄR mångsysslare därför att hon tycker om att ha många saker igång. Att skriva innebär ändå en stor frihet, anser hon: – Jag sitter ned med en penna, jag kan skapa en del av mig. Förutom poet, musiker och författare är Tove Folkesson utbildad folkhögskolelärare och har då och då skrivarkurser och undervisning i svenska.«

Tove Folkesson SVs författarpristagare 2015

10 frågor

…till Felicia Margineanu

Boken ”Uppkopplad”: ”Jag ville göra upp med den negativa bilden. Det finns så otroligt mycket positivt på internet.”

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

och ville lära mig mer om att driva eget företag. Min mamma stöttade mig men det var inte lätt i början eftersom jag inte hade fyllt 18 år. 6Var det inte bra i skolan?

– Skolan har en del att jobba på, att ta tillvara elevernas förmågor och att öka elevinflytandet 7Du är social entreprenör, fotograf, föreläsare och numera också författare. Hur går det med fotograferandet?

– Jag är i början av ett socialt entreprenörskap. Jag har hela tiden jobbat för en kvinnobild som är relevant. När jag gick till ett överlevnadsjobb som försäljare såg jag en skylt med texten: Gör du livet bättre för barn? Så föddes OhSnap! Så nu är det en fotoverksamhet för tjejer mellan 12 och 21 år där vi använder kameran för samhälls påverkande bilder. 1Varför skrev du boken ”Uppkopplad”, som handlar om ungdomars användning av sociala medier?

som demonstrerade mot rasism, främlingsfientlighet och för alla människors lika värde.

– Jag tyckte att debatten om sociala medier och ungdomar nästan bara handlade om negativa saker som näthat, psykisk ohälsa, självmord… Jag ville göra upp med den negativa bilden. Det finns så otroligt mycket positivt som händer på internet. För mig och många andra är det ett effektivt verktyg för att driva viktiga samhällsfrågor.

3Hade du tillstånd från polisen?

2Du blev rikskändis 2010 när du bara var 17 år. Berätta!

– Det var dagen efter att Sverige demokraterna kom in i riksdagen. Jag skapade ett öppet Facebook event och uppmanade folk att komma till Sergels torg i Stockholm och protestera. Efter någon timme var det 600 klick från personer som sa att de skulle dyka upp. Efter två timmar var det 2 000. – På utsatt klockslag var det 10 000 personer på Sergels torg

– Nej, verkligen inte. Allt gick jättefort. När jag såg hur många som skulle komma ringde jag till polisen och de sa att jag skulle komma dit. Jag fick tillståndet i efterhand och med det i näven tog jag mig till Sergels torg. 4Vad hände sedan?

– Jag blev intervjuad i ett otal medier och morgonsoffor. Min pappa undrade vad jag gjorde på nyheterna i rumänsk tv! – Jag var inbjuden att tala i riksdagen, i Europaparlamentet i Bryssel och blev vald till en av Sverige hjältar av Aftonbladet. Det var då jag började ifrågasätta vad jag gjorde i gymnasieskolan.

>> Fakta Namn Felicia Margineanu. Ålder 22. Bor Sollentuna. Familj Två katter. Jobbar med Social entreprenör, författare och föreläsare. Aktuell med Boken ”Uppkopplad, en guide till sociala mediers möjligheter”.

8Du besökte skolor och pratade med elever innan du skrev boken. Varför?

– Barn pratar vi mest om men inte med. Jag ville höra vad de tycker är positivt, negativt eller vad som behöver förbättras med sociala medier. De flesta tycker det är positivt men de tycker också att ett stort ansvar måste tas hemma. Några föräldrar ger råd i boken om hur man kan agera för att ha koll på barnens internetvanor. 9Du tar Misslisibell som exempel på barn som bloggar. Lisa Jonsson är bara 13 år och har 250 000 prenumeranter. Hur ser du på det?

– Hennes föräldrar stöder henne till 100 procent så jag ser inget problem där. Hon gör också You Tubefilmer om hästar med 110 miljoner visningar.

5Du hoppade av skolan?

0Vad har du fått för reaktioner på boken?

– Jag ville ta ett sabbatsår och jobba på min plan – att satsa på fotograferandet. Jag hade redan kunder

– Överlag positiva! En farmor skrev att nu vet hon vad en hashtag är.« N R 6 2 015 I MPU L S 27

KULTUR » BOKMÄSSAN I GÖTEBORG

Stjärnstatus! Kjell Bergqvist på väg in i SVs monter.

Textförfattaren Johan Öberg om CPblues, Tove Folkesson om vinsten av Studieförbundet Vuxenskolans författarpris, Sonja Schwarzenberger om folkbildning. Det var några av händelserna i Studieförbundet Vuxenskolans monter på bokmässan i Göteborg. Dessutom: Poetry Slam och 42 andra programpunkter. MINGELFOTO MATILDA ASP, MATS NILSSON OCH ULLA WITTIG

Fullpackat i SV-montern Qi Gong i montern värmer upp! 28 IMPUL S NR 6 20 1 5

Conny Brännberg, politiker, Ulrika Stuart Hamilton, Kulturrådet, Per Gustafsson, moderator, och Magnus Aspegren, Riksteatern, efter seminariet ”Kultur i hela landet?”.

Framgångsrik författarduo: Hjort och Rosenfeldt.

Stort intresse. Bengt Witte intervjuar Maja Hagerman om rasbiologen Herman Lundborgs gåta.

Grattis till SVs författarpris! Olav Magnusson, Emma Mattila, Tove Folkesson, Gunilla Lindahl och Nils Ingmar Thorell.

Frida Boisen berättade om om boken ”Digital succé”.

Från SV i Göteborg och Digiväv: Anna Anteryd, Eva Gustafson och Ulla Wittig.

Ola Nordebo berättade om sin bok ”Klassresan”.

Besök från Finland. Stella Mattsson och AnnaKarin Öhman kom från SFV Bildning.

Stand Up Cooking med Anders Arnell.

FOTO: MATS NILSSON

Se fler bilder och filmer på Facebook och Instagram! N R 6 2 015 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Konflikt mellan olika ideologier IDÉER OCH VÄRDERINGAR BLIR, I TIDER SOM DESSA, VIKTIGARE ÄN NATIONALITETER OCH LANDSGRÄNSER, SKRIVER SJU EUROPAPARLAMENTARIKER MED ANLEDNING AV HÖSTENS STORA FLYKTINGKATASTROF I EUROPA. DET ÄR DAGS ATT EUs VÄRDERINGAR SKA GENOMSYRA DE POLITISKA BESLUTEN, ANSER DE. I TIDER NÄR mänskligheten står inför utmaningar som kan framstå som omöjliga att hantera, blir idéer och värderingar viktigare än nationaliteter och landsgränser. Känslan av sorg och frustration – men också beslutsamhet – som genomsyrat Sverige efter rapporteringen av de senaste veckornas flyktingkatastrofer återfinns i hela Europa. Värderingar om öppenhet, medmänsklighet och solidaritet med människor som flyr är lika lite värderingar knutna till medborgare i ett visst land som intolerans eller slutenhet. De liberala värderingar som vi sett så tydliga exempel på den senaste tiden är inte värderingar som återfinns hos alla människor, men de återfinns i alla länder. FRÅGAN OM EU ska göra mer

både för att lösa konflikter och ta ett större ansvar för att hjälpa människor i nöd är därför inte främst en konflikt mellan nationer, utan en konflikt mellan ideologier. I hela EU driver vi liberaler nu på för att den solidaritet som vi känner för de människor som flyr hit ska vara en solidaritet som i konkret politik omsätts till gemensamt ansvarstagande från samtliga EUs medlemsländer. De värderingar som genomsyrar den svenska öppenheten är 30 IMPUL S NR 3 201 4

inte specifikt svenska utan genomsyrar mängder av politiska rörelser i Europa. Från den liberala gruppen i Europaparlamentet driver vi nu på för att de värderingar som synts så väl i demonstrationer och insamlingar också ska avspegla sig i den faktiska politiken. För oss är det upp enbart att lösningarna på den situation vi är och fortsatt kommer att vara i kräver gemensamma lösningar och mer av samarbete i Europa. UNDER DEN KOMMANDE tiden

kommer migrationsfrågorna att stå högst på den europeiska agendan. I Europaparlamentet vill vi bland annat verka för att det ska skapas säkra centra i konfliktområdens närhet där humanitära visum ska kunna utfärdas för att skapa möjligheten att på ett säkert sätt ta sig till Europa för att kunna söka asyl. Den politiska doktrin som i dag råder, med avsaknad av lagliga vägar till EU, måste brytas då den de facto innebär murar långt högre än de murar som nu byggs runt om i Europa. För oss liberaler är det självklart att det är EUs gemensamma ansvar att såväl arbeta med kraft för att lösa de konflikter som rasar världen över, som att gemensamt ta ansvar för att hjälpa de människor som söker sig hit. Vår överty-

gelse är att det krävs en mer gemensam asylpolitik i EU, där Dublinsystemet skrotas och det införs en permanent fördelningsmekanism där varje land i EU förbinder sig till att ta emot asylsökande utefter de förutsättningar som finns i respektive land. EU GRUNDADES MED övertygelsen om att det är mer som enar oss människor än vad som splittrar oss. Dessa värderingar har nu dragit fram som en behaglig varm vind genom Europas gator och torg. Nu är tiden inne för att dessa värderingar också ska genomsyra de politiska besluten. Fredrick Federley EUROPAPARLAMENTARIKER (C)

Cecilia Wikström EUROPAPARLAMENTARIKER (FP)

Angelika Mlinar NEOS – DAS NEUE ÖSTERICH, ÖSTERRIKE

Morten Helveg Pedersen EUROPAPARLAMENTARIKER DET RADIKALE VENSTRE, DANMARK

Marietje Schaake EUROPAPARLAMENTARIKER, DEMOCRATEN 66, NEDERLÄNDERNA

Nils Torvalds EUROPAPARLAMENTARIKER, SVENSKA FOLKPARTIET, FINLAND

Sophia In’t Veld EUROPAPARLAMENTARIKER, DEMOCRATEN 66, NEDERLÄNDERNA

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Flyktingar på väg genom Danmark. FOTO: SCANPIX

N R 6 2 015 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Omställning nu innan det är sent RESURSERNA FÖR OMSTÄLLNING TILL ETT MER HÅLLBART SAMHÄLLE FINNS PÅ LANDSBYGDEN, SKRIVER FÖRETRÄDARE FÖR ”HELA SVERIGE SKA LEVA”, SOM VILL HA OMSTÄLLNING NU – INNAN KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SLÅR TILL. GENOM ATT STÄLLA om vårt sam-

hälle nu kan vi skapa bärkraftiga bygder, byar och städer innan klimatförändringarna slår till på allvar. Men omställning handlar också om att hitta nya vägar för hur vi relaterar till varandra, jorden och allt annat levande. ”Omställning Sverige” är ett nätverk som har skapats för att stödja och inspirera det lokala omställningsarbete som pågår runt om i Sverige. ”Hela Sverige ska leva” har arbetat med omställning ända sedan rörelsen grundandes på 80-talet, men då har det gått under andra namn, som social, ekologisk eller hållbar lokal utveckling. 2003 startade vi projektet ”Hållbara bygder”, där 26 bygder försökte komma på lokala lösningar för att bli mer hållbara. När vi började med omställning, hade vi fått en bra grund genom det projektet. ”HELA SVERIGE SKA LEVA” är hu-

vudman för den svenska delen av den internationella omställningsrörelsen och satsar även ekonomiska resurser och delfinansierar andra organisationer som stödjer omställningsarbetet. De studieförbund som är medlemsorganisationer i ”Hela Sverige ska leva”, det vill säga Studieförbundet Vuxenskolan, Studiefrämjandet och ABF, publicerar även böcker och studiematerial om omställning tillsammans samt stödjer olika informationssatsningar på in32 IMPUL S NR 3 20 1 4

ternet såsom hemsidor, användarforum och sociala medier. Det finns många inspirerade personer och organisationer som arbetar med omställning i Sverige och vi räknar med och driver på för att engagemanget ska slå rot på ännu fler platser. Vi menar att allt lokalt utvecklingsarbete måste vara socialt och ekologiskt hållbart. EN OMSTÄLLNINGSGRUPP ÄR en

grupp människor som bestämt sig för att arbeta konkret för att göra sitt område ekologiskt hållbart och mindre beroende av olja. Gruppen kan till exempel vara en by, en stadsdel eller ett samhälle. Inom ”Hela Sverige ska leva” finns ett antal lokala utvecklingsgrupper som arbetar med att förändra sin omgivning för att bli mer bärkraftig, självförsörjande och medveten om social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Det var genom ”Hållbara bygder” som vi kom i kontakt med transitionrörelsen i England, som utvecklar innovativa sätt att tackla problem som klimatoch energikrisen, finans kriserna och utarmningen av biologisk mångfald och som likt ”Hela Sverige ska leva” anser att stöd till lokala initiativ är centralt. Tankarna bakom rörelsen kommer från permakultur, som går ut på att växter tillåts växa och frodas i sina ”naturliga” miljöer för bästa resultat. Sociokrati är ett system som

används för beslutsfattande inom organisationer, som även det påminner om permakulturens principer. Baserat på dessa idéer utvecklades transitionkonceptet, som är en rad praktiska metoder för att skapa ett hållbart samhälle. Konceptet sprids nu över Europa och resten av världen. Den 18–22 september i år hölls den första internationella omställningskonferensen i Newton Abbot i södra England. Då träffades deltagare från ett 40tal länder, bland andra Sverige, för att diskutera hur rörelsen ska växa ännu mer internationellt. VI MENAR ATT resurserna för

omställning till ett mer hållbart samhälle finns på landsbygden. Här finns de förnybara naturresurserna som ger mat, energi, byggmaterial och industriråvaror. Vi ser att det finns ett brådskande behov av att bygga ett mer hållbart samhälle, och därför satsar vi på omställning och stödjer de rörelser och grupper som fokuserar på detta, både i Sverige och på internationell skala. Kom med oss i det arbetet! Åse Classon ORDFÖRANDE HELA SVERIGE SKA LEVA

Staffan Nilsson ORDFÖRANDE HELA SVERIGE SKA LEVA

Anna Maris STYRELSEMEDLEM HELA SVERIGE SKA LEVA

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Den 18–22 september hölls den första internationella omställningskonferensen i Newton Abbot i England med deltagare från cirka 40 länder.

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 6 2 015 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET KAN MAN KURRAGÖMMA

KELAT

FILM MED A 2015

JOBBAR JAMES BOND SOM

BUSKE MED BARR

PLUSSA

HARRIS I FILMER GNUTTA SPETS

ÅKER LÄNGS SPÅR

LÄR KLÅFINGRIG DELAR DAG MED ASTRID

DEN KAN INDIKERA

BYTER SKINN

CIRKA

NEJD PÅSTOD SMETAR

BITEN ODEN

FILM DÄR HON SPELAR ROBOTEN AVA

BESEGRA

LÄR STORM TILL SLUT

VINGLIGT RÄKNAR EX PLATT

GÖR RENT PORSLIN

KORTHÅRIG KATTRAS STOR STORLEK PYSA

BRA SPELKORT

HASSE PÅ TV RING

SETT FRAMÅT

GESTALT

BAGATELL KNÖLFÅGEL

GÅ EMOT BÖR MAN BRA BESVÄR AVDRAGSDAM

BÖNELEDARE BUBBLAR FÅR TAG I STÄMNING

VAGGA KOFFEIN I TE VARNAD SOM EN HÖGER I RINGEN ROLIG DORSIN FÖRE SÅ ÄR STRUTFORMIG

ORKADE DET ANGER TIDER RÖRELSE BÄCKMAN VÄNTAR MAN I

BAKAS I ÄR ÄLDRE ÄN TÖS NOTERA

KAN MAN ORÅD

LOCKA SOM SLÄPA

KAN VISA VÄGEN

Vinn bok om huskurer

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 16 november. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 6/15”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 4/2015 Arne Johannesson, Stockholm, Malena Carlaby, Karlstad, och Heléne Linde, Ronneby.

SLOG DANK SAMMANKOMST

BLIR DOM

A M A N G L A Å R A L J N O T I S S O D Å G Z N E N A R E T A G L L D U P E M M U A Å N I K E A T E N N I S D A N S K O R A N K A T O P S A R L A S A V L A A S Ö D L A N B E S K O W E T S A V E R K A R A N S E Y L A D O N A T N A Lösning till Kulturkrysset nr 4/2015. HASSE PÅ TV

34 IMPUL S NR 6 201 5

SKRIKS OM MAN SKADAR SIG?

DE HÖRS?

ROR MAN MED

TANKE

JUNGSTEDT FRÅN VETTET

LYMMEL

MITT I VASEN

BIBELDEL

KORT FÖR ZINK PIKA

MEDLA STAD I SÖDRA TURKIET

MÅNGEN FRÅN GB

VILSELEDA KIM JONG

LITER

HAN SÄLJER HAR I I STÅND DELVIS TÄVLAT PÅ TV

DIREKT MED MED

JÄMTE KULLA

RACKETSPORT STÖRTSKUR

ÖNSKAT OGJORT DEL AV POTT

RÅMA MJÖLNERAS

ANNO DOMINI

MEJERI TRÄD SOM LÅDA

LOCKAR HYENA EPOK

TRÄDVÄTSKAN SLÄTT

VARANEN KAN GNAGA

LINA SOM STEN

ELSA MED SAGOR

FRÄTT

KAN VARA VIDSTRÄCKT

MILNE

LÅTA SOM EN VARG

SÄTTER EN PÅ PROV ITU

KNATTE

BOMULLSPINNE

TER SIG

Postadress

HAR HAN LETT I RUTAN

KORTFATTAD NYHET

SOM LADE

Adress

MILITÄR ALLIANS

KAN MAN LAKAN I TVÄTTSTUGA

TÖSER PÅ FYN

Namn

HUR SA? MUSIKALISK ADAM

20:00

MUGG

FIRAS MED AINO

HA EN ÅSIKT

FIXAT

STJÄL SOM BJÖRNAR?

DAM I LADAN

LÅT SOM HAN VANN MED I ÅRETS MELODIFESTIVAL

TECKNAD FILM I JAPAN

A H A U D E N M A R I A O M T E E A S S R A Y G R A T T E S T R A R E N I N A M N T I G A I N A L L A R

DÄR SER MAN! THURMAN

UTSLAGSPLATS ILSKET

IFALL DE STYRDE FÖRR

INLÄGG

SLÄPA FÖR SKÅNING

GULLIG ÄR ETT ETT

INTE DINA

VAR ETT LÅGT BETYG RUSAR

FILM FRÅN 2014 DÄR HON RÖR SIG I EN VÄRLD MED ELAKA HÄXOR

BESKA SOM HÄTSKA ALSING

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

SV-kritik mot asylsatsningen ”Släpp in folkbildningen i integrationsarbetet” Regeringen har presenterat sina satsningar i budgetpropositionen med fokus på snabbare etablering av nyanlända. Satsningen för år 2016 föreslås bli totalt 50 miljoner kronor. BUDGETEN. Årets

satsning på studier i svenska för asylsökande är 30 miljoner till studieförbunden under ett halvår. Det betyder att regeringen bromsar en viktig satsning på asylsökande, säger Ulrika Carlsson, förbundsordförande i Studieförbundet Vuxenskolan (SV):

– Det är sorgligt – Integration är viktigt. Studieförbundet att se hur regeringen Vuxenskolan tar anförst gasar och sedan svar och jobbar gärna bromsar. Först var det med människor som 30 miljoner kronor varit tvungna att fly. för ett halvår, nu föreslår man 50 miljoner Överallt i hela Sverige för hela 2016. Detta finns det människor i ett läge när allt fler på asylboenden som asylsökande behöver behöver och vill lära Ulrika Carlsson. studieförbundens insig svenska. satser. Släpp in folkbildningen i – Det finns människor som integrationsarbetet. Det är dags vill göra en insats, som ställer att omfördela pengar från Migsig i kö när Studieförbundet rationsverket och arbetsförVuxenskolan söker cirkellemedlingen till studieförbunden. dare och volontärer. Vad vill

regeringen säga till dem? Jag hoppas att den tänker om och släpper loss den kraft som finns i folkbildningen, säger Ulrika Carlsson. SV ARBETAR MED integration och

verksamhet på asylboenden i hela Sverige med bland annat cirklar i svenska och samhällskunskap. Språkcaféer på bibliotek, föräldrautbildningar och särskilda satsningar för ensamkommande flyktingbarn är andra delar i SVs integrationsverksamhet.«

Flera jubileer i Varberg Internationellt fredsforum Varberg firar 100-årsminnet av Den allmänna fredskongressen som ägde rum 1915. Den bidrog till att FN, som fyller 70 år i år, bildades. JUBILEUM. Den 23–25 oktober blir det föreläsningar, samtal, diskussioner och paneldebatter med en rad inbjudna gäster. Invigningstalar gör Leymah Gbowee, fredsaktivist och medborgarrättskämpe från Liberia som 2011 tilldelades Nobels fredspris. Internationellt fredsforum Varberg inleds med programpunkter som handlar om Syrien och Islamiska Staten, fredsprocesser, religiösa konflikter och minoriteters situation i Burma/ Myanmar samt kvinnornas samtal med talibaner i Afghanistan.

DAG TVÅ FORTSÄTTER samtalen om konflikthärdar ibland annat Mali och Ukraina. Avslutningsdagen ordnar Internationella kvinnor för fred och frihet ett seminarium med fokus på kvinnor och arbetet för att öka kvinnors makt i fredsarbetet. Tre kvinnliga ledare från Nigeria, Camerun och Kongo står på talarlistan för att bland

annat diskutera det som den rådande svenska feministiska utrikespolitiken vilar på – representation, resurser och respekt. VARBERGS KOMMUN jubilerar hela året under namnet Varberg Calling for Peace. 1915, när första världskriget pågick, samlades representanter från över 200 organisationer i Varberg där riktlinjer för ett världsparlament drogs upp. Tre år senare uppstod Nationernas Förbund och den 24 oktober 1945 bildades Förenta Nationerna, FN. Varbergs kommun arrangerar Internationellt Fredsforum i samarbete med bland andra Studieförbunden i samverkan. ATT DELTA I seminarierna är gra-

tis men förbokning krävs.«

Nobelpristagaren Leymah Gbowee, Liberia, deltar i Internationellt Fredsforum Varberg. FOTO: MICHAEL ANGELO

Nyhet: Cirkelledarnätet Är du cirkelledare? Vill du bli? Kanske känner du någon som skulle passa? Spana in det nya cirkelledarnätet! Som cirkelledare är du den viktigaste resursen i SV. Du möter deltagare, du bidrar till utveckling och lärande. Cirkelledarnätet är till för dig. På den nya webbplatsen finns information om SV och vår pedago gik. Här finns också webbutbildningar och forum. Välkommen till www.sv.se/cirkelledarnatet!

N R 6 2 015 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Anna Snell: Företag som vill driva på samhällsutvecklingen har ett guldläge.

llt fler företag vill bidra med sina medarbetares tid i ett gott syfte, ofta genom volontäruppdrag på arbetstid. Företag ringer till oss på Volontärbyrån och frågar hur de kan engagera sina medarbetare i något som gör skillnad och som kan påverka samhället positivt. Företagen vill bidra, men har inte sällan en alltför vag idé om hur och var deras insatser behövs. Många söker något ANNA SNELL som en grupp medarbetare kan göra under en dag, eller är inte beredda att satsa tillräckligt för att få ett volontärprogram att lyfta. Samtidigt vill de allra flesta människor som engagerar sig göra det på längre sikt, men upplever i allt högre grad att de inte har tid. Företag som vill driva på samhällsutvecklingen har alltså ett guldläge. Socialt täruppdrag på arbetstid är mer lojala och och miljömässigt arbete har på senare år känner stolthet över sin arbetsgivare. Uppmuntran av ideella insatser verkar vara en blivit allt viktigare för företagen. av nycklarna till att människor engagerar MEN VARFÖR ANGÅR volontärarbete svenska sig mer på sina arbetsplatser. Till exempel företag, ideellt engagemang är ju en fritidsanser Skandia att företagets volontärprosysselsättning? gram är en kraftigt bidragande faktor till För ett par år sedan visade en Gallup en positiv intern kultur. Dessutom får undersökning att 73 procent av de anställideellt engagemang människor att må bra – da i Sverige inte är engagerade i sina jobb. det är alltså en folkhälsoinsats. Det innebär problem för företagen i form När Volontärbyrån och CSR, i praktiken av mindre lojala och produktiva medarbeett analysföretag, i våras frågade över 100 tare. En rad andra studier visar att medsvenska företag hur de ser på framtiden arbetare som engagerar sig ideellt även är när det gäller volontäruppdrag på arbetstid svarade tre av fyra att de tror att det är mer engagerade på sina arbetsplatser. ett fenomen som kommer att öka. Medarbetare som får utföra volon-

Svenska företags medarbetare, engagemang och tid behövs. Volontäruppdrag på arbetstid ger ideella organisationer större chans att dels hitta frivilliga som kan komma på dagtid, som kanske har kunskaper och kompetens som saknas i föreningar, dels att komma i kontakt med fler frivilliga. BALANSEN MELLAN JOBB och fritid stöter på nya utmaningar och människor vill hitta något som tar ”lagom” mycket tid. Men ideellt engagemang måste få ta tid. Barnavårdscentraler, folktandvården och hemtjänsten är alla exempel på innovationer sprungna ur ideella föreningar. Dagens ideella föreningar jobbar febrilt med nutidens utmaningar. Några exempel: Kompis Sverige, Mattecenrum och Äldrekontakt. Dessa föreningar är beroende av människor som ger av sin tid. Sverige är också beroende av ett starkt föreningsliv. Det skapar tillit och är en grund för ett demokratiskt samhälle.

»Medarbetare som är volontärer, via jobbet eller på sin fritid, anstränger sig mer på jobbet.»

ALLA SEKTORER BEHÖVER samverka för ett bättre Sverige. Genom att företag låter medarbetare ägna arbetstid åt ideella uppdrag och ett näringsliv som främjar människors engagemang i föreningslivet ökar möjligheterna att nå dit.«

Anna Snell arbetar på Volontärbyrån, som förmedlar kontakt mellan volontärer och frivilligorganisationer.