Impuls 2015 7 by Studieförbundet Vuxenskolan

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 7 November 2015 Årg 48 30 kr

Vart tog empatin vägen?

IMPULS AVSLÖJAR

Utsläppen förgiftar Östersjön

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

6 SIDOR SPECIAL

MUSIK

Festivalen som slog världsrekord

PORTRÄTTET

Hemlighetsfulle Jonas Hassen Khemiri

Studiecirkeln ger dem hopp IMPULS h os romer i Kosovo

DESSUTOM: Sverige Runt | Puls | Noterat | Krysset

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #7 2015

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Ditt och mitt klimatansvar

Omslagsfoto MARCUS LUNDSTEDT

En som räknat på detta för FNs räkning är miljö ed jämna mellanrum dyker klimatfrågan ekonomen Thomas Sterner, Göteborg. Han med flera upp på den politiska agendan. Världens hävdar att det ”bara” krävs en minskning av konsum ledare håller tal och experterna uttalar tionsökningen med 0,06 procent för att nå målet om sig och engagemanget höjs. maximalt två graders uppvärmning av jorden. Men, I vardagen är klimatfrågan hetare och och det är poängen, den återhållsamheten måste ske mer påtaglig än vad som avspeglas på den politiska hos de som redan har en hög konsumtionsnivå och agendan. Oron men också medvetenheten att mer inte utgå från de fattigaste. måste göras – och det snabbt – är stor. ”Att vara eller icke vara”, sa Hamlet. Man kan tra Den 30 november är det dags igen för världens le dare att samlas för att diskutera klimatfrågan. Denna vestera på detta och säga ”att göra eller icke göra, det gång i Paris. Det är den 21:a (!) klimatkonferensen på är frågan”. den här nivån. Förra gången var det Kö SVs vision utgår bland annat från att vi ANDERS ÖHBERG penhamn som stod i fokus. Bilden av en arbetar för en värld som präglas av hållbar bekymrad president Obama som satt med utveckling. Det är samtidigt en uppmaning ledarna för de största länderna – och de till oss som folkbildare att agera och ta an svar för att bidra till förändring. värsta klimatmarodörerna – och försökte komma överens om begränsningarna av INFÖR KÖPENHAMNSKONFERENSEN och i ar utsläpp och att visa upp en vilja att ”nu tar betet med Agenda 21 på 1990-talet var vi vi frågan på allvar”, finns nog på mångas som folkbildare aktiva. Mitt i den värsta näthinnor. flyktingkrisen i modern tid och med krigs RESULTATET BLEV EN resolution, applåder zoner i vår närhet måste från ledarna och ökad uppvärmning. Nu finns 155 vi ändå våga lyfta blicken och löften på bordet. Uppfylls de kan vi komma under tre även se klimatkrisen som en av görande fråga. graders uppvärmning, annars riskerar vi att hamna SV är stark lokalt och har på fyra, fem grader. Effekterna blir att glaciärerna bra redskap i form av smälter i snabbare takt, översvämningarna ökar och studiecirkeln, SV Arena, allt fler dör på grund av värmeböljorna. En väntad ef fekt är också att flyktingströmmarna ökar. debattkvällar, föreläs ningar med mera för Efter Köpenhamn har den ekonomiska krisen för värrats, krigen ökat och flyktingströmmarna eska att lyfta klimatfrågan. lerat. Klimatfrågan har ramlat ner på den politiska Låt oss tänka så att agendan. även beslut och opi nionsbildning i ”det Att komma till rätta med klimatutmaningen kan i lilla” också påverkar det korta perspektivet, när det jämförs med insatser skeendet i ”det stora”.« för vård, skola och omsorg, te sig som kostnader vi inte kan bära. Sett med ett längre tidsperspektiv och med en global utgångspunkt är investeringarna sam ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se hällsekonomiskt lönsamma.

»SV arbetar för en värld som präglas av hållbar utveckling.»

FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 7 201 5

”MIGRATIONSINFO för alla”, är ute hos alla kommunstyrelseordföranden. Nu trycker vi ytterligare 4 000 exemplar. SV drar sitt strå till stacken.

SVERIGES KARTA ritas om. Regionaliseringen ökar men det krävs folklig förankring. SV kan bidra till att bredda diskussionen på det lokala planet.

FOLKBILDNINGSRÅDET arbetar med förslag till nytt statsbidrag. Unika deltagare och lokal närhet måste premieras. Annars minskar legitimiteten.

Impuls ges ut av Studieförbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år. REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Ewa Westman ewa@mancan.se 0709-40 77 82 Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form. Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: 26 200

”

Med anledning av våldsdådet i Trollhättan vill vi uttala vårt stöd för demokratiska rörelser och organisationer som gör dagliga insatser för att möta rasism och våld, och som arbetar för ett samhälle där alla människor har lika värde och rättigheter. (Folkbildningsförbundet)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll. Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga. Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Inspirerande med bokcirkel

26 4 Bluffen med reningsverk

MILJÖ. Från den ryska enklaven Kaliningrad utmed

Östersjökusten åker avloppsvatten orenat rakt ut i havet. Detta trots mångmiljonsatsningar från både Sverige och EU på fungerande reningsverk.

14 Jonas Hassen Khemiri

PORTRÄTTET. ”Allt jag inte minns” heter Jonas Has

sen Khemiris senaste roman. Impuls har träffat honom.

19 Poesin lever!

TIO FRÅGOR. Madeleine Grive fick Studieförbundet Vuxensko lans (SV) finaste folkbildnings pris 1996. Nu är hon aktuell som konstnärlig ledare för poesifestiva len i Stockholm i november.

20 Studiecirkeln ger hopp

KOSOVO. Bara fyra procent av de romska ungdo

marna i Kosovo går klart grundskolan. Med stöd från Studieförbundet Vuxenskolan (SV) arbetar biståndsorganisationen We Effect för att skapa för ändring i landet.

26 Världens största musikfestival

MUSIK. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) var ett

av de studieförbund som var med och arrangerade Världens största musikfestival 5–11 oktober. Enbart SV bjöd på över 100 arrangemang.

IMPULS I KOSOVO

»Genom studiecirklar kan vi ge barnen viljan att gå kvar i skolan. Få dem att vilja fortsätta att utbilda sig.»

» Vi är en bokcirkel som varit verksam i tre år genom SV men i egen regi. Vill tipsa om att bokcirklar kan vara roliga och inspirerande. Vi har rest till Guern sey i Engelska kanalen efter att ha läst en bok som utspelar sig där. Vi har haft författarbesök av Caroline Säfstrand som senare bjöd in oss på releaseparty för sin senaste bok. Vi hade boksamtal i Kullens fyr efter en guidning när vi läste ”Fyren mellan haven”. Nästa år har vi en resa till Barcelona inplanerad eftersom vi ska guidas i fotspåren av ”Vindens skugga”. Marie Sundelin, Helsingborg

Viktigt stöd för oss äldre

DESSUTOM I DETTA NUMMER

10 Sverige runt 13 Krönika Saknaden av empati//Alexandra Pascalidou 32 Puls Namnet spelar roll//Joakim Ruist 34 Kryss 35 Noterat 36 Baksidan Vi måste våga tänka nytt//Lovisa Persson

» Utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle är ju förödande för den grupp som inte kan hantera detta. Själv är jag engagerad i SPF och har kommit i kontakt med dessa svårigheter. Jag vill därför berömma Ida Krusevi och Solveig Gyllenhammar vid SV i Jämtland vilka på ett utomordentligt sätt skapat engagemang kring dessa frågor. Per-Martin Edström

N R 7 2 015 I MPU L S 3

MILJÖ » UTSLÄPP I ÖSTERSJÖN

Miljöskandalen i Östersjön

Reningsverken som inte renar – trots 177 miljoner kronor i svenskt stöd

I år skulle risken för framtida algblomningar i Östersjön minska väsentligt. Så blir det inte. Trots att svenska skattebetalare bidragit med 177 miljoner kronor till två reningsverk, fortsätter Ryssland att bokstavligen skita i Östersjön. Varje dag pumpar Kaliningrad stad 150 000 kubikmeter orenat avloppsvatten rakt ut i havet. TEXT OCH FOTO BÖRGE NILSSON

andskapet är hänförande. Sand och blått vatten vart man än ser. Utanför den tio mil långa sandreveln Kuriska näset ligger Östersjön med fri sikt över till Öland och Gotland bara 30 mil bort. Innanför finns en fridfull bukt med en smal passage ut till havet. Sedan 15 år är Kuriska näset upp satt på Unescos världsarvslista. Både den del som ligger i Lituaen och den som finns i den ryska enkla ven Kaliningrad har status av natio nalpark. Men i verkligheten är det här det skitigaste hörnet i hela det käns liga och förorenade innanhavet. Härifrån kommer stora delar av den övergödning som spär på algblom ningen vid svenska badstränder. Söder om oss ligger den ex tremt nedsmutsade ryska enklaven Kaliningrad med knappt en miljon 4 IMPU L S NR 7 201 5

invånare på en yta lite större än Upp land. I takt med den ökade militari seringen av Ryssland har militären fått tillbaka en del av de resurser den hade vid Sovjetunionens samman brott. Hit är Rysslands baltiska flotta förlagd, här finns tre militära flygba ser och ryska taktiska kärnvapen. NÄR DE RYSKA stridspiloterna går på

toa där hemma efter att ha skrämt svenska Jaspiloter uppe i luften, går resultatet rakt ut i havet. Kalinin grad stad släpper ensamt ut mer föroreningar i Östersjön än alla svenska reningsverk tillsammans. Därför har EU och Sverige valt en strategi som låter rätt smart. För att förbättra den egna miljön är de med och betalar för rysk avloppsrening. Den förra regeringen beslöt i fjol att stå fast vid denna grundidé för sitt samarbete med Ryssland. I en resul tatstrategi fram till 2018 skrev den:

”De svenska miljöinsatserna av ses att i första hand inriktas på in satser med direkt påverkan på den gemensamma miljön i Östersjön och i Barentsregionen.” Ett verktyg är Baltic Sea Action Plan. Ett annat är Helcom, kom missionen för skydd av Östersjöns marina miljö. Och när inte Ryssland klarar eller bryr sig om att följa det landet åtagit sig, stöttar Sverige. ”Sverige ska bidra till att Ryssland uppfyller dessa åtaganden samt andra internationella överenskom melser för miljö och klimat”, står det i den beslutade strategin. SAMARBETET PÅVERKAS naturligtvis av de sanktioner som väst riktar mot Ryssland efter den olagliga an nekteringen av den ukrainska halv ön Krim. Några nya projekt inleds inte. Men redan påbörjade slutförs. Strategin har fungerat bra på and

Utsläpp i Östersjön

SV E R I G E

RENINGSVERK I RYSSLAND: OKOS

SOVETSK

I drift: Ja, men en del arbete återstår.

I drift: Ja Renar avlopp: Ja. Enligt en oberoende undersökning* ligger alla undersökta ämnen under gränsvärdet.

Renar avlopp: Ja. Tester visar enligt Sida bra resultat. Rättsligt efterspel: Nej. Svenskt bidrag: 16,5 miljoner kronor genom Sida och UD.

ÖSTE

Ö RSJ

RYSSLAND

= Antal tusen invånare

Rättsligt efterspel: Nej.

vars avlopp ska renas.

N 36 7

RYSSLAND

L I TA U E N

453

POLEN BALTIJSK

KALININGRAD

BAGRATIONOVSK

POLESSK

GUSEV

I drift: Ja Renar avlopp: Bristfälligt. Enligt en oberoende undersökning* överstegs gränsvärdet för biokemisk förorening, ammonium, fosfor och totalkväve. Rättsligt efterspel: Nej.

I drift: Nej. Förhoppningsvis under 2016.

I drift: Ja Renar avlopp: Delvis. Enligt en oberoende undersökning* överstegs gränsvärdet för biokemisk förorening, ammonium och fosfor. Rättsligt efterspel: Ja. Verket stängt tills vidare.

I drift: Ja Renar avlopp: Nej. Enligt en oberoende undersökning* låg biokemisk förorening, oljeprodukter, ammonium, fosfor och totalkväve skyhögt över gränsvärdet.

I drift: Ja Renar avlopp: Nej. Enligt en oberoende undersökning* pumpar stationen ut avloppet utan rening. Kraftigt överskridna gränsvärden för biokemisk förorening, oljeprodukter, ammonium, fosfor och kväve. Rättsligt efterspel: Ja. Åklagare har tagit prover och konstaterat alldeles för höga utsläpp. Kommunala avloppsbolaget har fått böter på 154 000 kronor. EU-bidrag: Cirka 33 miljoner kronor.

Reningsverket i Bagrationovsk

Renar avlopp: Nej. Allt går orenat ut i havet. Rättsligt efterspel: Ja. Förundersökning om korruption. Byggföretaget har stämt kommunen på pengar. Svenskt bidrag: Cirka 160 miljoner kronor genom Sida och UD.

Rättsligt efterspel: Ja. Åklagare har konstaterat alldeles för höga värden av utsläpp och krävt ombyggnad. I flera fall var det vatten som "renats" giftigare än det avlopp som kom in.

* Undersökningen är gjord av organisationen Transparency International Russia och tidningen Dvornik genom provtagning i utflödet från reningsverk till vattendrag.

Fakta: Börge Nilsson, Grafik: Mentaform

N R 7 2 015 I MPU L S 5

MILJÖ » UTSLÄPP I ÖSTERSJÖN

ra håll. Sverige bidrog till att rena avlopp från Polen och de baltiska länderna långt innan dessa blev EUmedlemmar. I mångmiljonstaden Sankt Petersburg renas nästan allt avlopp i något av de reningsverk som delvis finansierats av EU och de nordiska grannländerna. Detta har kraftigt minskat föroreningarna i Finska viken där det tidigare var värst. OCH INTE BARA det. Sverige har satsat totalt 245 miljoner kronor i en re gional miljöstödsplattform, NDEP, som inrättades 2001. De pengarna har förutom i Sankt Petersburg fi nansierat reningsverk i städer som Novgorod, Petrozavodsk, Tichvin och Viborg vars avlopp annars skul le förorena samma hav. Men i Kaliningrad verkar ing enting fungera. Från själva staden med 453 000 invånare rinner fort farande 150 000 kubikmeter orenat avlopp rakt ut i havet. Varje dag. Det beror inte på att Sverige varit sent ute. Diskussionerna började redan på 1970-talet, långt före Sovjet unionens fall. På 1990-talet togs planerna upp igen och ända sedan 1996 har Sida aktivt varit med i pla neringen av Kaliningrads renings verk. ÅR 2000 SKREVS ett samarbetsavtal med Ryssland där Sverige lovade att bidra till finansieringen. Men först nio år senare började bygget. Då hade vattenverket i Kaliningrad valt en rysk byggfirma, OJSC Mostotroj No 6, som enligt sin hemsida är ex

6 IMPU L S NR 7 20 1 5

Den unika sandreveln Kuriska näset är världsarv och naturreservat men inte den idyll den borde vara. Sanden är omgiven av det nedsmutsade havet till vänster och den instängda bukten till höger. Från ryska städer och samhällen rinner antingen ofullständigt renat eller helt orenat avlopp ut i hav och bukt. FOTO: BÖRGE NILSSON

pert på att bygga motorvägsbroar, järnvägsbroar, tunnlar och viadukter. Men inte reningsverk. Mostostroj No 6 erbjöd sig att bygga verket långt billigare än kost nadsberäkningen. Det gjorde Sida och andra givare misstänksamma. – De internationella rådgivarna hade uppfattningen att bolaget hade för liten erfarenhet, men enligt de ryska reglerna för upphandling kun de man inte ge erfarenhet mer tyngd i upphandlingen, berättar Anna Tuf vesson som är Sidas projektledare för vattenrelaterat bistånd i bland annat Ryssland. Och här var det ryska regler som styrde. Andra delar av investeringen omfattas av internationella regler eftersom de får utländskt bidrag. Men själva anläggningen med bygg nader, vägar, elektricitet och mark betalades bara av Ryssland. Sida och andra internationella finansiärer har inte ens fått se alla detaljer i det kontrakt som skrevs 2009. Bygget har försenats gång på gång och dessutom drabbats av korrup tionsmisstankar. I mars förra året startades en polisutredning om att det ryska byggbolaget skulle ha bytt ut dyrare plaströr mot billigare och lagt beslag på mellanskillnaden. Inget åtal har väckts men utred ningen pågår fortfarande. I MAJ I ÅR kastade slutligen Kalinin

Anna Tufvesson, Sida, hoppas att reningsverket i Kaliningrad äntligen ska bli klart. FOTO: PRIVAT

grads vattenbolag ut sin ryska entre prenör Mostostroj No 6 som svarade med att stämma vattenbolaget på ersättning för det kontrakt man förlorat. Samtidigt har ett nytt litet bolag från Kaliningrad, Tjistograd,

tagit på sig att bygga klart anlägg ningen för samma pengar som skul le ha gått till det gamla. Återigen är tidsplanen så optimis tisk att svenska Sida har haft svårt att tro på den. Den 17 september var Anna Tufvesson från Sida på besök i Kaliningrad. – Den nya firman har upptäckt fel och brister i vad den tidigare bygg firman har gjort, som undermåliga svetsfogar i rörledningarna och sprickor i betonggolven, och åtgär dar det som den gamla gjort fel. Nu sker saker i en hastighet som vi inte har sett maken till på det här bygget på många år, säger hon.

Nästan en halv miljon invånare i staden Kaliningrad bokstavligen skiter i Östersjön. Avloppet från stan går orenat ut i havet trots att Sverige har satsat 160 miljoner på att rena det. FOTO: BÖRGE NILSSON

Om något krånglar är det osäkert vem som har ansvaret. Sida vet inte om de kontrakt som ryska myndig heter har tecknat innehåller några garantier när det gäller driften. Och en del garantier som funnits på ut rustning som Sverige har betalat, har löpt ut på grund av alla förse ningar. – När vi ställer frågor om garan tier försäkrar de ryska parterna att de tar ansvar för det. Men vi har ingen insikt i hur de kommit över ens om att fördela det ansvaret sins emellan. DET SVERIGE, SIDA och Östersjön kan

HUR BYGGARNA NU plötsligt ska hinna allt i tid är svårt att förstå. De första testerna med avloppsvatten plane ras innan frosten kommer. Nästa år ska anläggningen vara i drift. – Det som kan fördröja det är om vintern kommer tidigt eller om de hittar nya fel som måste rättas till, säger Anna Tufvesson. Sida väljer att agera som om pla nerna är realistiska. – Vi fortsätter att ligga på och in sistera på att projektet ska fullföljas tills det finns ett fullt fungerande reningsverk. Det finns en möjlighet att det sker inom den senaste tids planen, men det finns inte mycket marginal, säger Anna Tufvesson.

Här rinner avloppet ut från reningsverket i Polessk. I vattnet finns inte bara avföring, toapapper och bindor utan även skyhöga värden av fem uppmätta föroreningar. Åklagarmyndigheten kräver nu att verket åtgärdas. FOTO: PRIVAT

göra nu är att hoppas och fortsätta ligga på. – Risken att det här reningsverket aldrig ska bli färdigt är mindre nu än den varit under det senaste året. De ryska parterna jobbar på och vi har tät uppföljning av projektet, säger Anna Tufvesson. Att Rysslands ekonomi kraftigt försämrats sedan kriget i Ukraina är ett problem. Det förr så rika oljelan det har ont om pengar och miljöfrå gor är inte högt prioriterade. MEN DET FINNS strimmor av hopp.

Pionerskij, en liten kuststad här intill, har fått 16,5 miljoner kronor från Sverige för att bygga ett av loppsreningsverk. Precis som i Kaliningrad har byg get blivit försenat. Det skulle ha stått klart i december 2013. Men de sista justeringarna ska göras i höst. Nästa år väntas anläggningen vara

helt färdigtestad och överlämnad från byggaren till beställaren. VA-bolaget som ska driva renings verket har dålig ekonomi. I maj i år fick Sida gå in med ytterligare 1,2 miljoner kronor för stöd och utbild ning i hur verksamheten ska bli eko nomiskt hållbar. Men anläggningen är i drift och renar avlopp till den standard som Helcom, den kommission som ska förbättra vattnet i Östersjön, kräver. ANNA TUFVESSON BESÖKTE även Pio

nerskij i slutet av september. – Det sista som ska åtgärdas före överlämnandet är småfel som inte har med reningen att göra. Många ryssar tror på propaganda bilden att Nato och en fientlig väst värld gör allt de kan för att skada landet. Därför behövs resurserna till annat. Några kilometer från re ningsverket i Pionerskij har den rys ka militären byggt en radarstation vänd mot Sverige som kan spana 600 mil, alltså tvärs över Atlanten. Den ingår i Rysslands nya satsning på missiler riktade mot väst. Bara den lilla radarstationen är beräknad att kosta någonstans mel lan en halv och en miljard svenska kronor beroende på om man använ der kursen före eller efter rubelkri sen. Det är många gånger mer än vad svenska skattebetalare har satsat på att kanske någon gång i framtiden förmå Kaliningrad att rena sitt av lopp så att Östersjön blir ett friskare hav.« N R 7 2 015 I MPU L S 7

MILJÖ » UTSLÄPP I ÖSTERSJÖN

Avföring, toapapper, bindor… Bara fem av sjutton påbörjade reningsverk i Kaliningrads län är färdigbyggda. Fyra av de fem renar inte avloppsvattnet, visar en analys av oberoende ryska granskare. I dess utflöde flyter avföring, toapapper och bindor och halten av miljögifter än många gånger högre än vad ryska gränsvärden tillåter. Det allra sämsta reningsverket har fått 33 miljoner kronor i EU-bidrag. TEXT BÖRGE NILSSON

rån flera upprörda ryska tjänstemän och politiker kom tips om att allt inte stod rätt till i de få avloppsre ningsverk som hade byggts i Kaliningrads län. Politiker och byggbolag hade stulit pengar som skulle finansiera själva reningen i reningsverken, hävdade de. Byggnaderna var bara tomma skal som pumpade det ski tiga avloppet rakt ut i de vattendrag som mynnade i havet. Analytikern Roman Romanovskij på antikorruptionsbyrån Transpa rency International började under söka tipsen. TIDIGARE HADE HAN arbetat som un

dersökande journalist på en regio nal nyhetssajt. För drygt ett år sedan började han i samarbete med sin tidigare arbetsplats ta prover på det vatten som rann ut från reningsver ken och skicka det på kemisk och biologisk analys. – Vi hade tänkt analysera det av lopp som gick in i reningsverken och jämföra med det som kom ut, men det gick inte. Själva utloppet var så inbyggt att vi inte kom åt det. 8 IMPU L S NR 7 201 5

Men vi mätte värdena i vattendra gen som ledde därifrån och det räckte långt, säger han. Analysen publicerades i tidningen Dvornik och på nyhetssajten Rugrad den 3 mars i år. Resultatet var förfä rande. Bara ett reningsverk funge rade som det skulle. De andra fyra släppte ut från sex till över tusen gånger mer giftiga ämnen än tillåtet enligt rysk lag. MOTATTACKERNA KOM SNABBT. En

kommun beskyllde granskarna för att ha tagit prover från fel avlopps rör. Och Kaliningrads regionala mi nister för bostäder, samhällsser vice och energi, Maksim Fedosejev, anklagade undersökarna för att ha mätt upp så höga utsläpp att det inte är tekniskt möjligt. Han krävde ock så en dementi av den regimkritiska tidningen Novaja Gazeta för att den skrivit om undersökningen. Roman Romanovskij säger att mi nisterns invändningar mest var till för att så tvivel om hans undersök ning. – Det som är korrekt är att vi inte är ett laboratorium utan journalister

Journalisten Roman Romanovskij fick en rad tips om att länets reningsverk var bluffbyggen. När han undersökte utsläppen fann han att utsläppen var alldeles för höga. FOTO: PRIVAT

och att vi inte kunde ta proverna där de enligt reglerna ska tas, ef tersom vi inte har tillgång till själva anläggningen, säger han. MEN ROMAN ROMANOVSKIJ fick snart

oväntad hjälp av åklagarmyndig heten i staden Gusev. I maj inledde den en förundersökning. I juni be

Det ser ut som en ljuvlig Östersjöstrand. Men vattnet i Kaliningrad är kraftigt förorenat. Det mesta avloppet från den ryska enklaven går orenat ut i havet. FOTO: BÖRGE NILSSON

reningsverket med det som släpptes ut, fann man att koncentrationerna av sex ämnen hade ökat i stället för minskat. Hittills har åklagaren nöjt sig med att uppmana kommunen att omedelbart rätta till felet. I en tredje kommun, Bagratio novsk, har reningsverket stängts tills kommunen får det att fungera som det ska.

ning, vilket kunnat ge motsvarande 16,7 miljoner svenska kronor att dela på. Rysk polis utreder också ytterliga re ett försök till bedrägeri på samma reningsverk. Där ska en chef, i sam arbete med byggfirman, ha godkänt betalning för betongarbete som inte utförts. NU HOPPAS ROMAN Romanovskij att

TOTALT BORDE DET finnas 17 fungeran

ställde miljöåklagaren vattenprover från tre olika tillfällen. I augusti dömdes VA-verket i Gusev till mot svarande 154 000 svenska kronor i böter för att anläggningen inte renar avlopp. Åklagarens mätning visade att värdet för ammonium var 45,7 gånger högre än rysk lag tillå ter, fosfor 78 gånger, oljeprodukter 3,2 gånger, järn 5,9 gånger, magnesi um 16,3 gånger och koppar 3 gånger högre. I Polessk, en annan undersökt stad, konstaterade åklagarmyndig heten i juli att reningsverket inte fungerar som det ska och att brist fälligt renat avlopp rinner ut i flo den Dejma och därifrån till Öster sjön. Fem olika giftiga ämnen hade upp till fem gånger högre värde än tillåtet. När åklagaren lät jämföra avloppsvatten som var på väg in i

Med enkla medel tog Roman Romanovskij vattenprover där han kom åt för att undersöka kvaliteten på reningsverken i Kaliningrad. Bara ett fick godkänt. Här i Sovjetsk renas faktiskt avloppet.

de reningsverk i Kaliningrads län. Det finns på sin höjd några enstaka. De andra är försenade eller, enligt vad Roman Romanovskij befarar, bara skal som saknar utrusning för att rena avlopp. Utan att kunna peka ut några en skilda personer, eftersom inga är dömda, tror Roman Romanovskij på Transparency International att or saken är korruption. Oftast, säger han, får en firma slutföra nästan hela bygget. Sedan förklarar kommunen att firman an tingen är oduglig eller att det är fel på ritningarna. Därför måste en ny firma in och slutföra bygget. – Vi tror att själva bytet av entre prenör gör det möjligt att stjäla pengar från projektet. Något kan påstås vara gjort men behöver göras om och då måste beställaren betala det en gång till. Ett annat skäl till att medvetet fördröja arbetet kan vara att man vill dölja korruption som annars kunde avslöjas.

åklagarna ska ta reda på varför de reningsverk han undersökt inte re nar avlopp. Har samma sak hänt där som utreds i Svetly? Har den dyra reningsutrustningen blivit stulen? – Vi hoppas att de rättsvårdande myndigheterna ska ta reda på vad som finns i byggnaderna. Om någon fälls eller inte beror inte bara på allvaret i själva brottet. – Det styrs av de politiska kon junkturerna. När reningsverken bör jade byggas var Ryssland angeläget om bra relationer med väst. I dag tror jag på sin höjd att någon kom mer att straffas rent formellt utan några allvarliga följder. Men om de politiska konjunkturerna svänger kan fallen komma att tas upp igen, säger Roman Romanovskij. Och han tror att hans arbete får ett konkret resultat. – Målet var att få till bättre rening så att inte miljön ska fortsätta smut sas ner av utsläppen. Och det tror jag vi kommer att uppnå, även om ingen får något kännbart straff.«

FOTO: PRIVAT

KORRUPTION ÄR ETT mycket stort pro

blem i Ryssland. Om den förekom mer vid byggen som de här sker den i samarbete mellan beställaren och det företag som gör jobbet. Det är precis sådana misstankar som po lisen utreder vid ett annat renings verk. Det ligger i Svetly, en hamn stad strax utanför Kaliningrad. Där misstänks dyr biologisk rening ha ersatts med hälften så dyr utrust

Fotnot: Mätningen av utsläpp från de fem reningsverken i Kaliningrad har fått stöd med rådgivning och pengar från projektet Scoop Rus sia, som drivs av svenska och danska föreningarna för undersökande journalistik FGJ och FUJ. Artikel författaren är engagerad i projek tet som projektkoordinator och som skandinavisk koordinator för Kaliningrad. N R 7 2 015 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

9 24 5 8

3 2 STOCKHOLM Flera hundra personer besökte den internationella festivalen i Åre.

Kul kulturfest

KULTURFEST. En kulturfest

1ÅRE

Festival lockade flera hundra Åre Arena var för kvällen förvandlad till en mötesplats fylld med mat, musik och dans.

PÅ GÅNG I SV

MÖTESPLATS. Åre

kom mun och Studieförbun det Vuxenskolan (SV) genomförde i oktober en internationell fes

tival som lockade flera hundra personer. Det fanns mat för 500 per soner men den tog slut, berättar Sara Berg på

3 BURLÖV

NOVEMBER

De satte färg på Burlöv

FREDAG

2015

Unity Burlöv har haft full fart på verksamheten under året. Stor uppmärksamhet fick graffitimålningen i Burlövs centrum.

LINKÖPING 18–19/11 Folkbildarforum i Linköping Konsert&Kongress den 18-19 november med start kl 9.00. Arrangör Bildningsförbundet Östergötland. LYCKSELE 19/11 Skapa egna kransar och blomsterarrangemang med start den 19 november på Nybruksgatan 1 i Lycksele. Arrangör SV Västerbotten.

10 IMPUL S NR 7 201 5

Åre kommun för Öster sunds-Posten. Under kvällen sam lades pengar in till FNs flyktingorgan UNHCR.«

för och med personer med funktionsnedsättning anordnades på Pumpan i Stockholm den 24 oktober. Flera av Studieförbundet Vuxenskolans (SV) deltagare medverkade. Banden King of Rock ‘n Roll, Heronstones och Vårburgarna spelar som studiecirklar hos SV.

GRAFFITI. I

Medlemmarna i Unity Burlöv framför väggen som de målade i Burlövs centrum.

februari i år fick ledarna i Studieför bundet Vuxenskolans (SV) projekt Unity be sked om att de tillsam mans med kommunens ungdomsgrupp tillsam mans skulle måla en 20

meter lång vägg i Bur lövs centrum. Sagt och gjort. Efter mycket planering satte nio ungdomar och två ledare igång. Resulta tet mottogs positivt av medborgarna, skriver Unity i sin årsrapport. UNITY HAR FÖRUTOM graf

fiti haft streetdance, dj och en mängd andra aktiviteter på program met.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4STOCKHOLM

Fika för att utveckla språket Utveckla språkkunskaperna, knyta kontakter och fika – det utgör grundidén för de språkcaféer som Stockholms Stadsbibliotek och Studieförbundet Vuxen skolan i Stockholm arrangerar sedan fem år tillbaka. SPRÅK. Till

caféerna sö ker sig människor för att utveckla sina språk färdigheter. De träffas vid sex tillfällen, alltid i biblioteken, för att fika och prata. Ibland kan det vara högläsning där delta garna läser för varan dra. Andra tillfällen kan ett dagsaktuellt ämne fångas upp eller så kan ske någon i gruppen har ett ämne som denne gärna vill prata om. För att sammanfatta – delta garna styr innehållet.

FLYKTING. Invånarna

Kimberly Parke och Els Driessens på språkcafé.

krytera, främst genom hemsida och annonser i biblioteken. – Jag får mejl då och då med personer som hör av sig och vill bli volontärer för den här verksamheten. Tror även att det går hör sägen, volontärerna tycker det är roligt och gillar även att prata om det vilket gör att andra

Trevor Irwin och Marina Santini.

Paolo Di Vecchia och Alice Tehodora.

7 KALIX

8 NÄSSJÖ

9 GÄVLE

Framtiden på schemat

Litteraturfest

Fängslande hus

FESTIVAL. Ordet

KULTURHUS. Gävle

FRAMTID. Bland

annat kom migrations- och mångfaldsfrågor upp. Jytte Rydiger, kultur chef i Haparanda, berät tade om flyktingarnas väg genom Haparanda på väg mot Finland. Haparanda kommun samarbetar med olika

studiecirkel i språklig stimulans provade fiskelyckan i Motala ström i Norrköping. Det var en av de två cirklar som är igång i språklig stimulans som förenade nytta med nöje. Deltagarna och ledare träffas och småpratar för att öva den språkliga förmågan. Flera av dem har afasi efter en stroke. Cirklarna i språklig stimulans är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Valdemarsviks kommun.

Invandrarkväll

tärer engagerade i verk samheten. En del håller i flera språkcaféer per

Framtidsfrågor inom en rad områden diskuterades vid Norrbotten läns kulturkonferens i Kalix.

Språkfiske

SPRÅK. En

6 ÖRNSKÖLDSVIK

termin och en del håller i ett café tillsammans med andra. – Volontärerna är helt ideella. De får gå på en föreläsning ur SVs ut bud och utbildningen I cirkelns mitt vilket varit väldigt populärt. Vi håller också träffar för alla volontärer med väldigt hög uppslutning, säger Lill Carlsson.«

FÖR ATT FÅ en struktur på träffarna och samtalen leds caféerna av volon tärer som biblioteken och SV hjälps åt att re

5 NORRKÖPING

kyrkor, Rädda Barnen, FN-föreningen, Studie förbundet Vuxensko lan (SV), Sverigefinska folkhögskolan och hem bygdsföreningar i mig rationsfrågor. – Vi arbetar med in formation på skolorna och med teater och fa miljefester. Vi planerar också att starta en mo tor- och röjsågsutbild ning på arabiska, säger hon.«

blir intresserade och sö ker sig till oss, säger Lill Carlsson, verksamhets utvecklare i SV Stock holm, som det senaste året ansvarat för verk samheten med språk caféerna. I DAG ÄR cirka 25 volon

stod i centrum under littera turfestivalen i Nässjö i oktober. Kulturhuset Pigalle fylldes med föreläs ningar, teater och sago stunder. Det fria ordet hylla des och på den öppna scenen hade Studieför bundet Vuxenskolan (SV) erbjudit plats för alla som ville berätta sin historia.«

har fått ett nytt kulturhus. Studieförbund och föreningar samsas i det gamla fängelset. Tanken är att det ska bedrivas en utåtriktad verksam het i lokalerna och bli en mötesplats för alla. Studieförbundet Vux enskolan (SV), ABF, Idka (teknik och kultur), Gävles unga, Gävligt gott och Sveriges fängel semuseum finns i huset.

i Örnsköldsvik var inbjudna för att lyssna på föredrag och diskutera hur flyktingmottagandet ska bli så bra som möjligt i kommunen. Assar Häggbladh från länsstyrelsen berättade att Västernorrlands kommun är beroende av invandring eftersom det är det enda län som minskar i invånarantal. Arrangör för mötet var Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Centerpartiet.

10 337

Så många kronor samlade sex band med ungdomar och arrangörsgruppen in till stöd för ensamkommande flyktingbarn under en gala på Frilagret i Göteborg. Spelningen var ett led i Världens största musikfestival. Studieförbundet Vuxenskolans (SV) var en av medarrangörerna. Spelningen på Frilagret var ett samarbete med en flyktingförläggning.

N R 7 2 015 I MPU L S 11

MAD

Träffa någon du inte har sett på länge. Kommer du ihåg henne? Hon som busade och skrattade högt. Som engagerade sig i saker så intensivt att hon glömde tid och rum. Våra studiecirklar har förmågan att väcka gamla drömmar och intressen och ge dem nytt liv. Hos oss hittar du cirklar i fler än 200 olika ämnen som kan leda till spännande insikter. Är det ingen som passar? Starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Välkommen till sv.se

Krönika

…OM VÅRT FÖRAKT FÖR SVAGHET

Europa har drabbats av empatitrötthet

ur länge ska vi behöva stå ut med detta? Det är outhärdligt! Jag vill kunna hämta ut pengar på bankomaten utan skuld känslor över att någon sticker upp en kaffemugg”, skriver en Facebookkompis. ”Tjuvpack”, skriver en annan. En av många så kallade vänner som beklagar sig över fattigdomen som sitter i våra kyl slagna gatuhörn. Det är tydligen mer synd om dem som tvingas se misären än dem som upplever den. ”Ingen vill ha oss”, konstaterar Bianca. Den ensamstående sexbarnsmamman sit ter på en pall i en svensk småstad insvept i noppiga fleecefiltar och kläder hon fått av snälla svenskar. Dagens frukost levereras vid tre-snåret av en silverhårig dam som har med sig äggmackorna i rullatorns lilla korg. De två kvinnorna kommunicerar med leenden och tecken. Bianca välsignar och tackar den äldre damen. I pappersmuggen glittrar en sam ling silvermynt. Men slantarna sinar. Allt färre skänker. ”Det är flera tiggare och flera i nöd som behöver stöd. Människor ger hellre till de som flyr krig. Vi kommer i sista hand. Men det gör inget. Jag förstår dem. Jag brukar också ge frukt till flyk tingbarn på stationen”, säger hon. ”Alla ser ner på oss”, säger hon som med sin blotta existens får oss som passerar att reflektera över skuld och skam, orättvisor, likgiltighet och solidaritet.

EN GRÅHÅRIG HERRE med guldkedja runt halsen pekar på Bianca och skakar på hu vudet. ”Så här kan det inte se ut. De för stör stadsbilden”, säger han. När jag frå gar om han brukar ge en slant svarar han snabbt:

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

”Jag skulle aldrig ge för man vet ju att de pengarna inte hamnar där man vill att de ska hamna.” ”Men om du visste att slantarna i Bian cas kopp går till hennes sex barn som är kvar i ett lerigt romskt läger i Rumänien? Om du visste att dina pengar bekostar böcker och skolpengar – skulle du ge då?” frågar jag. ”Jag skulle ändå inte ge”, svarar mannen frankt.

Den senaste tiden har allt fler, även från officiellt håll, hävdat att man borde stödja organisationer i stället för individer. Detta har minskat klirret i nödens koppar och ökat misstänkliggörandet och motståndet. På engelska kallas fenomenet för ”Com passion fatigue”. Empatitrötthet. En suc cessiv avtrubbning med tilltagande axel ryckningar och hänvisningar till att deras hemländer eller hjälporganisationer borde lösa problemet. Men Bianca märker varken av organisationernas stöd eller EUs bidrag. Romernas historiska förtryck och misär är intakt. De mikroskopiska framsteg hon er far är resultat av svenskarnas allmosor. Anna Löfving är en av dem som för vandlat frustrationen till konstruktiv kraft. Tillsammans med vänner har hon designat Mariefredsmodellen som erbjuder tiggar na dagsverke och dignitet. De ordnar lopp marknader där tiggarna får sälja prylar och erbjuder dem att putsa fönster, sköta träd gårdar, städa och skotta snö. MEDAN VÅRA POLITIKER i partistyrelser, kom

muner, riksdag och Europaparlament träter om tiggerihantering kan vi försöka finna fiffiga fattigdomsbekämpande lös ningar. Kanske skänka en bunt barnböcker som de kan sälja. Kanske bara bidra med värmande sockor och humaniserande hälsningsfraser. Kanske synliggöra och stärka eldsjälarna som orkar axla ansvaret. Tiggeriet har blivit en katalysator för vår inneboende intolerans. Det blottar vårt förakt för svaghet och sårbarhet i en värld som värdesätter vinnarna och försö ker filtrera bort förlorarna. Men verklig heten är ingen instagram-app där sanning ens sårskorpor kan retuscheras bort med fjäderlätta, förskönande knapptryck.« N R 7 2 015 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » JONAS HASSEN KHEMIRI

”Vi är skapade för att försvinna” Jonas Hassen Khemiri om när jordelivet är slut

Romanaktuelle Jonas Hassen Khemiri är nog en av Sveriges mest lästa och prisade unga författare, och definitivt en av de mest hemlighetsfulla. Detta närmast paranoida drag blev knappast mildare efter flodvågen av reaktioner som hans offentliga brev till Beatrice Ask vållade. Samtidigt blev han ändå lycklig. TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

ad är en människa? Vad återstår när en män niska har dött? Just detta handlar Jonas Hassen Khemi ris färskaste roman ”Allt jag inte minns” om. När en människa har försvunnit från jorde livet finns antagligen ingenting kvar utom sviktande minnen som endast kan förevigas med berättelser. – Vi är skapade för att försvinna, alfabetet är en fan tastisk uppfinning för att inbilla sig att vi kan skjuta upp det, eftersom bokstäverna överlever, säger han. Sedan hans unga, hyllade och prisbelönade debut med den språkligt nydanande romanen ”Ett öga rött” har elva år gått. Nu är han 36 år och han sitter vid ett alltför litet kafébord med en dignande frukost framför sig. Han har ett lika svart, långt och välkammat hår som för elva år sedan. Under dessa år har fem böcker och sex pjäser tillkommit, vilka renderat i flera priser och utsålda teaterhus.

14 IMPUL S NR 7 201 5

Törsten efter ord är sprungen ur en uppväxt i Dra kenbergsområdet i Hornstull, Stockholm, där han bod de i ett av nio bruna boxhus, de så kallade ”bajshusen”. – Där märkte jag hur ont det kan göra om man är språklös och förstod att man kunde använda ord för att komma undan verkligheten, att språket kan vara en skyddsmur. Jag är uppväxt i en familj där familjemy terna var väldigt viktiga, ett slags visklek där historien gradvis förändras, en fallskärmshoppare kunde bli en drake. Poängen med berättande var att förändra saker i vardagen med ord, vem man var. Skapandet handlade om att beskriva ett internt landskap: Vad minns jag egentligen? I ”ALLT JAG INTE MINNS” omkommer romanens huvud

person Samuel i en bilkrasch. De enda överlevande är minnena av honom från olika personer; ”en byggsats” varur och med läsarens benägna fantasi bilder av den

N R 7 2 015 I MPU L S 15

PORTRÄTTET » JONAS HASSEN KHEMIRI framlidne Samuel uppstår. Och mer därtill, i schatteringarna kan även Jonas Hassen Khemiri skönjas. – Alla i boken är olika dimensioner av mig. Jag tror att det är livsviktigt som författare att förstå sina fiktiva personer. Och acceptera att fiktionen blir en spegel av ens egen smuts, säger han och trummar på boken bredvid ett par gånger. DÄR BÖRJAR EN ökenvandringsliknande gissningslek om

likheterna mellan honom och romanfigurerna. Liksom Samuel har Jonas Hassen Khemiri en nordafrikansk far, svensk mor, glupande nyfikenhet och ett utstuderat svenskt namn. Det pratades arabiska i bådas hem. Båda är slanka, lika gamla och har uselt minne, enligt egen utsago. Och vad sägs om en annan karaktärs (Laides, Samuels stora kärlek) påtagliga engagemang i flyktingfrågan? Känner han igen sig i någotdera? – Ja. Kanske, säger han och ger ifrån sig ett litet hemlighetsfullt leende. Och efter ytterligare utfrågning utan några självutlämnande svar och med en smula urskuldande desperation i rösten: – Det finns inget egenvärde i att vara hemlig. Jag hade gärna gett dig en fem minuters Powerpointpresentation av mig. Men jag är fysiskt oförmögen till det. Jag tror att om jag blir mindre privat med dig så kan jag vara mer personlig i boken. Poängen är tagen. Fasen med boklansering och enträgna personliga journalistfrågor är inte det roligaste han vet. – Det roligaste är skrivbubblafasen. För att inte bli galen och värna om människorna i min omgivning behöver jag skriva lite varje dag. Annars blir jag butter och otålig, och då går jag runt och irriterar mig på oviktigheter som ett inte fungerande nätverk till musiken hemma. Inte att det är lätt att skriva, det är det svåraste som finns! Det roliga är utmaningen att se om jag klarar av det. SÅ ROLIGT ATT han kan förnimma ”något som liknar skam” över hur bra han har det när han lever sig in i den fiktiva världen och skriver i sin arbetslägenhet i söderort där vi befinner oss. Men som ”världens kontrollfreak” handlar det mest om att lossa på tyglarna. – Det sämsta jag skrivit är från faser när jag kämpade som ett djur för att ha full kontroll över fiktionen. Mest stolt är jag över texter där jag har kunnat bli kompis med kontrollförlusten och ge karaktärerna möjlighet att ta egen plats utan att stå i vägen. Men i det verkliga livet är jag inte lika bra på det. Det glimtar till i ögonen: – Det har verkligen blivit väldigt bra för mig att bli förälder. Det får min hjärna att förstå att det finns viktigare saker än skrivandet. Mitt barn är inte särskilt intresserat av att diskutera etymologi (anm: läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling), men jag försöker ändå. Återigen detta lilla luriga leende. Inte så långt efter att han hade blivit pappa kom en riktig prövning för en person som fasar för att mista kontrollen. I en tid av asylsökande inom ramen för Reva (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete) jämförde dåvarande justitieminister Beatrice Ask 2013 svenska medborgare som var oroliga för att bli rasprofilerade av polisen med kriminella. Jonas Hassen Khemiri som då var i en ”mellanfas” utan bokprojekt

16 IMPUL S NR 7 201 5

och höll i en skrivarworkshop för papperslösa flyktingar i regi av organisationen Ingen människa är illegal kunde inte bärga sig. – Med sitt uttalande underkände hon alla oss som har personliga upplevelser av fördomar och diskriminering och likställde oss med kriminella. MED VREDE I kroppen kom han på vad han skulle göra. Det han alltid velat åstadkomma med sin spinkiga kropp. Skapa något. Skriva.

Elva år har gått sedan romanen ”Ett öga rött” kom ut. Nu är Jonas Hassen Khemiri aktuell med ”Allt jag inte minns”.

”Bästa Beatrice Ask”, som det öppna brevet titulerades, publicerades i Dagens Nyheter den 13 mars 2013. Det väckte vittomspännande reaktioner, länkades av rekordmånga på nätet och har även publicerats i bland annat New York Times. – Jag släppte kontrollen över texten på tisdag och på söndag satt Fredrik Reinfeldt i Agenda och försvarade sig. Det kändes både mäktigt och skrämmande. Mäktigt att se vad som händer när ord korsar gränser och går från tunga till tunga, med reaktioner och motreaktioner. Sorgligt att så många människor kände igen sig i textens grundproblematik, som handlar om hur det är att känna sig utanför ett sammanhang. Flodvågen av reaktioner sa till människorna att de inte var ensamma. I ett infall som för att streta emot sitt eget förtegna jag vill han måla upp en bild som tydliggör hans egen ensamhet. Ur minnet håvar han fram brottstycken ur detta brevskrivande, hur han kämpade mot sin deadline, hur inne han var i skrivbubblan (ögonen glänser), hur han resonerade med sig själv kring poängen med brevet och kom på idén att helt sonika föreslå ett kroppsbyte med ministern, hur det kändes att trycka på sändknappen i vargtimmen efter att ha drämt till med brevets avslutande knockout: ”Du kan gå nu”.

verktyg. Han fiskar upp hörlurarna och fingrar på dem. Han har alltid lyssnat på musik och har alltid haft hörlurar inom räckhåll, redan som tioåring, ”för att världen inte var nog”. Med lurarna på kunde han med ens bli ihopkopplad med en mytomspunnen värld. Denna ynnest ville han dela med sig av till bröderna, och lite till. – Jag tvingade dem att lyssna och fyllde dem med lögner om artisterna. Som att Marvin Gaye var på väg att bli blind trots att hans musik var fantastisk som det var. Jag försökte nog att omformulera världen för att ta makten, och blåste upp en bubbla på ett ganska osympatiskt sätt. Det säger något om min oförmåga att leva i vardagen. Jag lyssnade inte på det mina bröder behövde, utan hittade ett sätt att nästan kolonisera deras upplevelser på. VI RUNDAR AV samtalet med Jonas Hassen Khemiris

värsta mardröm. I kölvattnet av de starka reaktionerna efter brevet till Beatrice Ask följde mycket uppskattande, men också hotfulla meddelanden. Han har blivit ännu mer försiktig av sig. Sålunda inga närmare uppgifter om fiket, hans arbetslägenhet eller barn. Som författare är mardrömmen en helt annan. – Mest är jag rädd för att orden ska ta slut, ett förtvinande. Det är en skrämmande tanke.«

FRAMFÖR ALLT MINNS han hur det var dagen efter.

– Jag stod i rulltrappan i tunnelbanan med handen på det svarta rullbandet och kände mig som en bläckfisk med tusentals armar. Mina små till synes värdelösa minnen som inte var nog för en Stor Berättelse var värdefulla i sig – just för att de var små! Jag upplever mig ofta ensam, men där och då i tunnelbanan kände jag mig ihopkopplad med världen. Det var ett slags elektricitet i luften – ”ni ska se, i morgon ska vi vara ihopkopplade!”. Jag vet att det låter kejsarlikt när jag säger det… Han fortsätter med en självanalys: – Det kan låta lite motsägelsefullt att jag ägnat mig åt något så privat och internt och samtidigt velat nå ut och berätta det för alla. Uppmärksamhetstörst samtidigt som jag har en paranoid sida i mig som tittar med tilltagande svindel nerför stupen och talar om ”se vad du har ställt till med!” och samtidigt ”får se vad som händer nu”. ÖVER EN TIMME har gått. Gröten, smörgåsen och det kokta ägget är uppätna. Vi börjar prata om hur han är präglad av att vara storebror. – Jag har kämpat mig bort från rollen, men jag har kvar storebror i mig, en röst som jag behöver kväsa – rösten som nyss dubbelkollade så att din bandspelare var på. En jobbig person att umgås och vara med. Det är nog något slags gudskomplex att tro att världen skulle sprängas i bitar om jag inte höll den samman. Han drar med fingerräfsan genom håret och framkallar barndomsminnen. – Jag försökte ge mina bröder en känsla av att världen ändå var god och gick att lita på trots att jag inte hade den känslan själv. Att den här vägen, den här cementbron, VHS-kassetterna och refresh-godiset är inte allt, att bakom det vardagstråkiga och omytiska finns något större: Vi är en del av en större universell berättelse. Jag behövde hitta på en del... För att ”lura” bröderna var musik ett ovärderligt

Jonas Hassen Khemiri höll en workshop i skrivande för papperslösa flyktingar när han skrev det öppna brevet ”Bästa Beatrice Ask”.

Exklusivt >> Jonas Hassen Khemiri Namn Jonas Hassen Khemiri. Gör Författare och dramatiker. Aktuell Med ”Allt jag inte minns” (Albert Bonniers förlag). Pjäsen ”≈ [Ungefär Lika Med]” kommer tillbaka till Dramaten. Familj Sambo och barn. Bor Stockholm. Fritidsintresse Basket. N R 7 2 015 I MPU L S 17

Nu finns hela din dagstidning som taltidning. Drygt 100 av Sveriges dagstidningar finns nu som oavkortade taltidningar. Med andra ord kan du själv äntligen välja vilka nyheter som du vill läsa. Från världspolitik till Dagens ros. För mer information: Kontakta din lokala dagstidning eller gå in på taltidningarna.se

10 frågor

…till Madeleine Grive

Poesiambassadör: ”Jag sa att jag tyckte att Sokratespriset är finare än Nobelpriset!” TEXT MATS NILSSON FOTO CHARLES L SJÖLANDER

Det borde ju vara en inkörsport till att läsa de riktigt stora poeterna?

– Många av de mest språkligt nyskapande poeterna finns bland hip hop-musikerna. Och ja, jag tror att rapparna inspirerar till läsning. Många lyssnare har höga krav på texterna i musiken. Att lyssna på texterna i musiken är också läsning. 7Du är konstnärlig ledare för Stockholms internationella poesifestival i november på Konstakademien. Den har genomförts sedan 1997, då Tomas Tranströmer invigde den. Vad kommer att ske på festivalen i år?

– Det blir som vanligt en bland ning av lyrik, musik, dans, konst och teater. Författare från Jamaica, Ukraina, Kroatien och Slovenien, poeter från den unga danska poesi boomen. Samtal och spelningar med musiker som Mattias Alkberg och Skator. 1Du fick Sokratespriset, Studieförbundet Vuxenskolans finaste folkbildningspris, 1996 . Vad kommer du ihåg av det?

3Du fortsätter oförtrutet med att föra fram poesi i olika sammanhang, inte minst genom tidskriften 10TAL. Hur är intresset för poesi i dag?

– Att jag blev väldigt glad efter som priset har en sådan tyngd. Och för att det arbete med folkbildning som jag bedrivit med tidskriften 80TAL blev uppskattat. Priset blev väldigt uppmärksammat, till exem pel gjorde Alexandra Pascalidou en intervju med mig i tv-programmet ”Mosaik”. Där sa jag att jag tyckte att Sokratespriset var finare än No belpriset!

– Det finns ett stort intresse framförallt bland unga som skriver, läser och arrangerar diktkvällar. Poesiuppläsningar drar mycket folk. 10TAL har numera ett förlag, 10TAL Bok, som bland annat pu blicerar poesi. Flera av de diktsam lingar vi gett ut har sålt slut.

2Minns du motiveringen?

– Nej, men det hade att göra med mitt engagemang för att presentera författare och intellektuella som flyttat till Sverige och som berikar vårt land. Jag hade nyligen tillsam mans med den kurdiske författaren Mehmed Uzun givit ut den inter nationella antologin ”Världen i Sverige”. Boken publicerade novel ler, romanutdrag, poesi, dramatik och essäer av 74 kvalitetsförfattare.

4Har poesiintresset ökat eller minskat genom de år som 10TAL har funnits? Den har tidigare hetat 80TAL, 90TAL och 00TAL.

– Jag skulle nog säga att det är ungefär lika stort. 5När Tomas Tranströmer fick Nobelpriset i litteratur 2011 – hur påverkade det poesins ställning i Sverige?

– Tranströmer har haft en oer hörd betydelse för poesins ställ ning i Sverige sedan sin debut. 6Att skriva sångtexter är ett slags poesi. Många yngre personer som sysslar med rap skriver egna texter.

>> Fakta Namn Madeleine Grive Ålder 60 år Bor Stockholm Familj Rolf Norberg, barnen Ruben och Siri samt taxen Aragon Aktuell med Konstnärlig ledare för Stockholms Internationella Poesifestival 24–28 november.

8Samisk lyrik ägnas ett särskilt intresse? Vilka samiska poeter bör man läsa, om man ska börja någonstans?

– Jag tycker man ska läsa Risten Sokki och Rawdna Carita Eira från Sápmi, Norge, Inghilda Taipo och Lars Mikael Raattamaa från Sve rige. Och så förstås den store för grundsgestalten Nils-Aslak Valkea pää som fick Nordiska Rådets pris 1991. I nya 10TAL finns ett litterärt resereportage och intervjuer med poeter av Malin Nord. 9Kan du tipsa om nyare svenska poeter vi ska hålla ögonen på?

– Många! Helena Boberg, Agnes Gerner, Jonas Gren, Sanna Hart nor, Helena Österlund, Arazo Arif… 0Vilka läser du själv helst, om du får välja från hela världens poesiskatt?

– Jag rotar i skattkistan dagligen och hittar tusen och en – per natt! Tycker mycket om Edith Söder gran, Elsa Grave, Jon Fosse, Karl Vennberg, Anne Carson, Kei Miller och Göran Sonnevi. Så olika som möjligt!« N R 7 2 015 I MPU L S 19

BISTÅND » KOSOVO

Jehona Mustafa och Ajnishah Ahmeti, två av romska barnen i studiecirklarna. 20 IMPUL S NR 7 201 5

I Kosovo går en av tre romska flickor inte i skolan. Bara fyra procent av de romska ungdomarna i landet går klart grundskolan. Med stöd från Studieförbundet Vuxenskolan (SV) arbetar biståndsorganisationen We Effect för att skapa förändring i landet. Studiecirklarna är en av nycklarna till en bättre framtid. TEXT MARTIN FALKMAN OCH MARCUS LUNDSTEDT FOTO MARCUS LUNDSTEDT

Cirklarna ger hopp om FRAMTIDEN IMPULS i Kosovo

i befinner oss i Dubrava, en av stadsdelarna i Ferizaj, Kosovo. Omgivningarna är en spän nande blandning av platta åkrar och böljan de kullar; i horisonten syns höga berg. Det går inte att säga annat än att det är vackert men sänker man blicken är verkligheten annorlunda. I Dubrava är husen nedgångna, skolorna i dåligt skick, asfalten sprucken. Runt oss samlas barnen i ring, ny fikna på vilka vi är. De flesta pratar, några skrattar. Två flickor i tonåren stiger fram ur massan och presenterar sig. Det är systrarna Shema och Antigona Goliqi, två av studiecirkelledarna. De berättar om läget i området. – Många av mina kompisar slutade skolan, säger storasyster, 19-åriga Antigona. Hon förklarar att det främst beror på att familjerna har dålig ekonomi, men att det också finns andra orsaker, som att många skaf far barn väldigt tidigt. VI STIGER IN på en stökig bakgård där det står ett stort

vitt plastbord och stolar. En hund skäller ilsket bakom en plåtvägg några meter bort. Cirkelledarna ber oss att sitta ner, eftersom ungdomarna förberett en kort pjäs. – Den handlar om miljön och nedskräpning, som är

ett av ämnena vi lärt oss om. Budskapet är att om vi alla hjälps åt, och påminner varandra, kan vi förbättra miljön. Barnen är blyga när de spelar upp sin pjäs men vill gärna prata med oss efteråt. Marcus, fotografen, har fullt upp med att fotografera och visa resultaten för en allt mer exalterad grupp. Vi stannar kvar på bakgården för att prata vidare med Shema och Antigona som berättar att det är SVs studiecirkelmetod som används. Under 2014 genom fördes en workshop där representanter för SV kom till Kosovo och utbildade dem som skulle leda cirklarna. BÅDA ÄR IMPONERADE av metoden. De är tydliga med

varför projektet är viktigt för de romska ungdomarna. Det handlar om att sprida glädje, motivation och käns lan av delaktighet. – Genom studiecirklar kan vi ge barnen viljan att gå kvar i skolan. Få dem att vilja fortsätta att utbilda sig, förstå hur viktigt det är. Vi vill hjälpa dem att skapa mål i livet. Metoden visar dem att det kan vara kul att lära sig, det blir som en avslappnad variant av skola! Upplägget av studiecirklarna är att deltagarna själva

» N R 7 2 015 I MPU L S 21

BISTÅND » KOSOVO

22 IMPUL S NR 7 201 5

”I Kosovo arbetar biståndsorganisationen We Effect och Internationellt Kulturcentrum (IKC), som är en del av Studie förbundet Vuxenskolan (SV) i Stockholm, med romer som deltagare i projekt kring landsbygdsutveckling, utbildning och försoning mellan etniska grupper.”

» N R 7 2 015 I MPU L S 23

BISTÅND » KOSOVO får välja vilka ämnen de vill lära sig om. Och valen är blandade; det senaste året har innehållit allt från kvinnors rättigheter till varför man ska gå i skolan, sexualupplysning, idrott och miljömedvetenhet. Även historia och kunskap om uråldriga civilisationer är ett populärt ämne. VI BESTÄMMER OSS för att ta en kort promenad genom

området; ser plåtväggar, bildäck, samlingar av sten. Rostiga bilar. Många av husen här är förfallna. Efter Kosovokriget blev klyftan mellan de olika etniciteterna tydlig. Kriget förstörde majoriteten av landets skolor, men många har rustats upp. Det gäller dock inte skolorna i flera romska områden, vilka i stället lämnades åt sitt öde. Detta resulterade i fler problem. Många av barnen i romska områden som Dubrava har helt enkelt väldigt långt till närmaste skola. Och skolgången är fundamen tal för att ett land som Kosovo ska kunna resa sig igen. Kosovo har Europas yngsta befolkning – 53 procent av hela befolkningen är 25 år eller yngre. Detta faktum innebär att möjligheten finns för att lägga grunden inför framtiden, sprida kunskap kring människors rät tigheter, minska motsättningarna och segregationen mellan olika etniska grupper. Och, inte minst, hindra utflyttningen från landet. – Ja, det är många som flyttar, säger Shema Goliqi. Själv vill hon helst inte flytta. Hon säger att studie cirklarna gett ännu mer näring åt hennes livsdröm. Hon vill bli lärare och säger att hon fått lära sig mycket kring ledarskap. SHEMA VILL GÄRNA ge en bild av helheten, men särskilt

hur det ser ut för den romska befolkningen i landet. Hon poängterar vikten av delaktighet – något som bland annat skapas genom en trygg och säker skolgång. Men bland den romska minoriteten kan skolgången vara ett problem, menar hon. Inte bara på grund av bristen på skolor av god kvalitet, utan också av andra anledningar. – Skolgången är gratis, men det kostar pengar att ta sig till skolan, att köpa mat och kläder. Tyvärr är det många som inte kan det. Ett annat problem är att många föräld rar är rädda för att tappa kontrollen över sina barn. Jag är enda tjejen i min klass på gymnasiet. Alla andra har slutat. Det är svårt att ta sig till skolan, svårt med ekono min. Och många skaffar barn alldeles för tidigt. – Traditionellt sett är det så att killarna ofta går i skolan längre. Det är bara så det är. Men där kan vi vara med och berätta att det inte behöver vara så, att det inte ska vara så, säger hon. ANNA ERLANDSSON ÄR stationerad i Skopje och ansvarig för biståndsorganisationen We Effects arbete i Kosovo, Albanien och Makedonien. Hon säger: – Vi arbetar tillsammans med lokala organisatio ner med utbildning och inkomstgenererande insatser, främst inom jordbruket. Ökade inkomster är en viktig faktor för att stärka romers utsatthet. De arbetar även med ungdomar genom till exempel de studiecirklar som Studieförbundet Vuxenskolan va rit med att ta fram. – Då handlar det främst om att deltagarna ska känna ökad delaktighet i samhället och få bättre självförtro ende som banar väg för att de ska få större möjligheter att gå klart skolan, få jobb och en bättre framtid, säger Anna Erlandsson.«

24 IMPUL S NR 7 20 1 5

I Dubrava, en av stadsdelarna i staden Ferizaj i Kosovo, är många av husen förfallna.

Systrarna Shema och Antigona Goliqi, två av studiecirkelledarna.

Anna Erlandsson är ansvarig för We Effects verksamhet i Kosovo.

Romen Ajnishah Ahmeti går i studiecirkel.

>> Romer i Kosovo I Kosovo uppskattas drygt 30 000 romer bo, ungefär två procent av landets befolkning. Uppgifterna kring hur många romer som finns i Europa varierar, men uppskattningsvis handlar det om mellan 12 och 15 miljoner. Många barn i romska familjer i Kosovo hoppar av skolan i tidig ålder. Enligt en EUrapport har endast fyra procent av den romska befolkningen genomgått nioårig grundskoleutbildning.

>> We Effect i Europa We Effect arbetar med romers rättigheter, integration och framtid i Europa i Albanien, Kosovo och Makedonien. Den största delen av arbetet genomförs i Albanien, där samarbetspartnern Amarodrom – en intresseorganisation för romer – tillsammans med We Effect driver projekt kring markrättigheter, utbildning och integration. I Kosovo arbetar We Effect och samarbetspartnern IKC, som är en del av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Stockholm, med romer som deltagare i projekt kring landsbygdsutveckling, utbildning och försoning mellan etniska grupper.

Studiecirklarna motiverar barnen att vilja fortsätta i skolan. Ämnet för cirkeln väljer de själva. De senaste åren har det handlat om kvinnors rättigheter och miljöfrågor men även historia är ett populärt ämne. N R 7 2 015 I MPU L S 25

MUSIK Â» FESTIVAL

By the way.

Anna Jonsson i bandet Marskatt. 26 IMPUL S NR 7 20 1 5

Susanna Ahnlund i Epochal.

TJEJERNA FIXADE EN EGEN FESTIVAL

Under Världens största musikfestivalvecka 5–11 oktober arrangerades spelningar för ett 25-tal tjejer och deras band i Västerås. Bakom musikfestivalen ”BAM!” stod en arrangörsgrupp med åtta tjejer och en handledare från Studieförbundet Vuxenskolans (SV) musikprojekt Rebel Girls. TEXT MATS NILSSON FOTO TOVA HELLBERG OCH TOVA ÅHLANDER

e flesta av banden som spelade på ”BAM!” på In timan i Västerås den 10 oktober kommer från Väs terås och Sala. – Arrangörsgruppen har skapat en musikfestival utifrån sina idéer och drömmar. De har under sommaren jobbat med att göra festivalen till sin egen, berättar Linnea Landstedt, projektledare och handledare för Rebel Girls. – I festivalen ingick bland annat Spoken Word om feminism, socia lism, antirasism och hbtq+ med Väs teråstjejen Felicia Gustafsson bak om micken. Besökarna fick också ta del av en fotoutställning av Tova Hellberg, 18, och Tova Åhlander, 15 år. De ställde ut bilder de själva tagit.

Träningsverk med risk för huvudvärk.

MEDVERKADE I FESTIVALEN gjorde ock

Rabbit thunder.

så de två Stockholmsbanden ”Heavy Tiger” och ”Träningsverk med risk för huvudvärk.” – Syftet med festivalen är att ska pa gemenskap mellan banden och få dem att inspirera varandra till att

fortsätta utvecklas och fortsätta göra det man brinner för. Det är en chans att få ställa sig på scen, några för första gången, våga ta plats och hö ras i en vanligtvis mansdominerad bransch, berättar Linnea Landstedt. REBEL GIRLS ÄR ett jämställdhetsar

bete som Studieförbundet Vuxen skolan (SV) i Västmanland driver för att uppmuntra tjejer att börja spela musik tillsammans i band och våga ta plats i en värld där grabbar annars dominerar. Linnea Landstedt säger: – I dag består alla band av tjejer mellan 13 och 27 år. De får hjälp av erfarna handledare att komma vida re, till exempel med att lära sig nya tekniker på olika instrument, börja skriva egna låtar, spela in i studio, öva scennärvaro, leta egna spelning ar med mera.« Fotnot: På musikfestivalen ”BAM!” i Västerås medverkade de lokala banden By the Way, Epochal, Mars katt, Rabbit Thunder, The Queerdos och Kusinerna. N R 7 2 015 I MPU L S 27

MUSIK » FESTIVAL

Knappt hade banden i Världens största musikfestival hunnit plocka ned instrumenten förrän Studieförbundet Vuxenskolan (SV) drog igång Nordic Live med första spelning i Köpenhamn. Två SV-band och ett danskt band medverkade. Det danska bandet The Yeah Force (på bilden) spelade på Nordic Live, se nästa uppslag. 28 IMPUL S NR 7 20 1 5

Världsrekord! Sveriges studieförbund bjöd på all slags musik under festivaldagarna i hela landet 5–11 oktober. Under namnet ”Världens största musikfestival” skulle det tidigare rekordet med antal spelningar samtidigt slås. Och det slogs med råge!

anken med att arrangera Världens största musikfesti val var att visa upp studieför bundens musikverksamhet som en del av det svenska musikundret. Många ar tister och band har börjar repa i en lokal som något av Sveriges studieförbund ställt upp med. Tidigare rekord i antal spelningar samtidigt på flera scener fanns i Mil waukee, Wisconsin, enligt Guiness re kordbok. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) hade 108 arrangemang från norr till söder

under musikfestivalveckan. Tillsam mans spelades det på över 300 scener under Världens största musikfestival. 146 000 personer deltar i studie förbundens musikcirklar varje år, enligt Folkbildningsförbundet. Det arrangeras 127 644 spelningar i stu dieförbundens regi varje år.«

» N R 7 2 015 I MPU L S 29

MUSIK » NORDIC LIVE

Premiär för Nordic Live Den 24 oktober hade SVs nya klubb Nordic Live premiär i Köpenhamn på det legendariska spelstället Loppen. Under kvällen spelade två band från SVs musikverksamhet samt ett danskt band. TEXT OCH FOTO EDWARD FORSLUND

örst ut var The Living First – ett nystartat indierockband som gjorde sin första spelning utanför Sveriges gränser på Nordic Live. Efter ljudkol len satt de i logen och pratade om hur roligt det är att besöka Danmark och få ta del av musikkulturen där. – Det är exakt sådant här som vi behöver. Det är jäkligt kul att få möjligheten att åka utanför Sveriges gränser och spela, tyckte bandmedlemmarna. Kvällens danska band, The Yeah Force, var nöjt med kvällen efter sin spelning. Medlem marna tyckte det var kul att få träffa band från grannlandet.

THE LIVING FIRST

»Det är jäkligt kul att få möjligheten att åka utanför Sveriges gränser och spela.»

BASISTEN KAREN BERÄTTADE om studieförbund och folkbildning i Danmark och att det inte finns samma folkbildningskultur som i Sve rige. – Här i Danmark får inte musikgrupper stöd av staten via studieförbund. Däremot finns stöd man kan söka på andra håll och danska staten ger bidrag till många spelstäl len så de har råd att betala ut gage till artister. The Commotion var sist ut under kvällen med sin old school-soul och fyllde snabbt den intima scenen på Loppen med blåssektion, keyboards, trummor, gitarr, bas och sång. Bandet var vinnare i Studieförbundet Vux enskolans tävling CP-blues och under kvällen spelade de bland annat den svängiga vinnar låten ”En skitig själ”. EFTER SPELNINGEN FÅNGADE Impuls bandet för en kommentar. – Det är en extra peppad stämning i grup pen när man är på väg till en spelning i ett an nat land. Mer sådant här i studieförbunden! säger sångaren Mikael Eriksson och Jon Lys ter som var inhoppad keyboardist i bandet kvällen till ära.«

30 IMPUL S NR 7 201 5

Erik Blixt Dackhammar, Pontus Robertsson och Johan Rydberg Möller i The Living First.

>> Nordic Live Nordic Live är en livemusikklubb som dyker upp på spelställen i Nordens huvudstäder. Nordic Live drivs av Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i samarbete med lokala arrangörer. Nästa Nordic Live äger rum den 27 februari i Helsingfors och alla band som har studiecirkel i SV kan anmäla sitt intresse på www. nordic-live.se.

Willy Wong, Mattias Wänerstam, Mikael Eriksson, Eveline Ottosson och Samuel Runsteen i The Commotion.

Gillar du att vara kreativ?

Allt du behöver finns i vår nya katalog 0

Läderfärg

Slöjd-Detaljer 2015/2016

Kundtjänst 0511/267 67 Fax 0511/186 20 order@slojd-detaljer.se www.slojd-detaljer.se

3 4 5

79:-

Katalog 2015/2016

6 7

för Dig med skaparlust!

59:-

9 10 11 12 13

Mattias Wänerstam, Samuel Runsteen, Mikael Eriksson och Eveline Ottosson i The Commotion. 14 15 16 17 19

Katalogen gäller t.o.m. juli 2016.

10% på hela vårt sortiment

20 21 23

341

...och vår inspirationsblogg www.diy-detaljer.se

668 Magazines Printed Matter, 3.2

Sverige

LJÖMÄRKT MI

Följ oss på...

www.slojd-detaljer.se

Pappersbast

26 27

Skaftämne

275:-

Gäller för alla SV:s cirkelledare, medarbetare och förtroendevalda. Ange giltig kod vid beställning. Saknar du kod kontakta din SV avdelning.

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ www. s l o j d -de t a l j e r. s e 0 5 1 1 -2 6 7 6 7

N R 7 2 015 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Diskriminering av dem med utländskt ursprung UTLANDSFÖDD ELLER FÖDD I SVERIGE – VEM TROR NI FÅR JOBBET? I ALLA VÄSTLÄNDER HAR UTRIKES FÖDDA LÄGRE INKOMST ÄN DE SOM ÄR FÖDDA INRIKES. DISKRIMINERINGEN AV PERSONER MED UTLÄNDSKT URSPRUNG ÄR OMFATTANDE – ÄVEN I SVERIGE. DET SKRIVER NATIONALEKONOMEN JOAKIM RUIST. I SAMTLIGA VÄSTLÄNDER har ut

rikes födda i genomsnitt lägre arbetsinkomster än inrikes födda som har motsvarande utbildning och arbetslivserfar enhet. Detta i sig utgör inte bevis för förekomsten eller graden av diskriminering på arbets marknaden. Att utrikes födda också i genomsnitt har lägre kunskaper om landet, språket och kulturen utgör tänkbara förklaringar till att de preste rar i genomsnitt sämre på ar betsmarknaden. För flyktingar kan traumatiska upplevelser av krig eller förföljelse läggas till listan. Det finns emellertid gott om indikationer på att diskri mineringen av personer av utländskt ursprung är relativt omfattande, både i Sverige och i andra västländer. Vem som diskriminerar vem och på vilket sätt är förstås en unik situation i varje land. Den här texten fokuserar därför på forskning om diskriminering i Sverige. Liknande erfarenhe ter och resultat finns dock från flera andra västländer. ETT RESULTAT SOM kan tolkas som en indikation på diskri minering i Sverige är att den markant sämre prestationen på arbetsmarknaden inte bara gäller de utrikes födda själva utan också deras svenskfödda barn. En studie av data från 1998

32 IMPUL S NR 3 20 1 4

JOAKIM RUIST

»Det finns gott om indikationer på att diskrimineringen av personer av utländskt ursprung är relativt omfattande, både i Sverige och i andra västländer.» visade att den som var född i Sverige men vars båda föräld rar var födda utanför Europa hade nästan tre gånger så hög sannolikhet att vara arbetslös och tjänade en i genomsnitt 25 procent lägre lön jämfört med en i övrigt jämförbar person med två svenskfödda föräldrar. Det är visserligen teoretiskt möjligt att andra faktorer än diskriminering spelar in i att förklara det här mönstret. Men det förefaller osannolikt att skillnaderna skulle kunna bli så stora utan att det också förekom en omfattande diskri minering. DE ENLIGT MÅNGA mest överty

gande bevisen gällande före komsten av diskriminering av personer av utländskt ur sprung är emellertid experi mentella. En svensk studie undersökte

frågan genom att skicka ansök ningar från två påhittade per soner till ett stort antal utlysta riktiga jobb. Dessa två påhitta de personer hade likadana kva lifikationer, men den ene hade ett svenskklingande namn medan den andres namn skulle föra tankarna till Mellanös tern. Sannolikheten att arbets givaren över huvud taget skul le höra av sig visade sig vara 50 procent högre för den med ett svenskklingande namn. Och då innefattade studien ändå bara ett led bland flera i den totala urvalsprocessen. Minst lika omfattande dis kriminering har experimen tellt påvisats på den svenska bostadsmarknaden. En liknan de studie skickade intressean mälningar till utannonserade hyreslägenheter från tre påhit tade personer: Maria Anders son, Erik Johansson och Mo hammed Rashid. MEDAN MARIA INBJÖDS till fort

satta kontakter eller att kom ma på visning i 53 procent av fallen och Erik i 41 procent gällde detsamma endast i 18 procent av fallen för Moham med. Experimentella studier har visat sig effektiva i att påvisa förekomsten av diskrimine ring. Vi vet med närmast full säkerhet att diskriminering hindrar många människor från att få ett meningsfullt arbete och en bra lön som de annars

skulle kunna ha fått. Sannolikt utgör diskrimineringen också en betydande kostnad för sam hället i stort. DE UTRIKES FÖDDAS sysselsätt

ning och löner är i genomsnitt långt lägre än infödda svensk ars och de ekonomiska vinster na av att utjämna gapet skulle vara betydande. I den mån dis kriminering förklarar en stor del av gapet finns det alltså även stora vinster att göra på att bekämpa den – inte bara för de utrikes födda själva. Det är dock svårt att kvanti fiera diskrimineringens sam manlagda betydelse för ekono min i stort. Resultaten från experimen tella studier är effektiva i att påvisa förekomsten i diskrimi nering. Men de är svåra att om sätta i exempelvis skattningar av hur stor del av det totala sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda som förklaras av diskriminering respektive av övriga faktorer. Joakim Ruist NATIONALEKONOM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

>> Ladda ner här w Joakim Ruist har ställt samman olika forskningsrapporter. Källhänvisningar, liksom hela boken ”Migrationsinfo för alla” (Studieförbundet Vuxenskolan och tankesmedjan Fores 2015), finns att ladda ner på www.migrationsinfo.se.

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Högre arbetslöshet och lägre lön för personer vars föräldrar är födda utomlands, visar en studie från 1998. Det förefaller osannolikt att skillnaderna skulle kunna bli så stora utan att det också förekom en omfattande diskriminering, skriver Joakim Ruist.

FOTO: ISTOCKPHOTO

N R 7 2 015 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET

MATTA

O VE

HANS FÖRSTA BONDFILM

VRÅLADE

INTOG VÄTSKA BRADBURY

HANS ANDRA BONDFILM

SÄGS SE RÖTT

DOMÄN FÖR QATAR SAGOKUNG BESKED

GRIS SOM ÄR VÄN TILL PUH

HALVGRÄS UNION BUKTEN

GÅR I SNAPSVISA

EPOKEN

KULA PASSÉ BILDAR KÖANDE

KORAR

ARMBORSTSKYTT

KAN DEM STYRS MED

100 I ROM

KLOCKA

SÅDANA TAS I BRÄNNBOLL

HANS FJÄRDE BONDFILM

HARIG FÅGEL?

CIRKA PALLAR

SPRINT

DRIFT

VIMLET

LETAR IVRIGT

DEN KASTAS LASSO I TORRA

KÖRA PÅ RADON I KEMIN

BIOBOLAG SPANSK RISRÄTT

SAUCEDO SOM ÄR ARTIST SKARA

TINGELING

SPÅ NÅR SINA TÅR?

ALLAN POE ITU KOKAS KRÄFTOR

ASSOCIATED PRESS UTSÖKT KIVAS GRÖN UNGDOM

SKAKIG

KAN BRÄNNA TILL

ROMSON

OEGENNYTTIGT HOCKEYLIGA

BARN

PÅSTOD MITT I KANAN

BEDRA

MELLAN KNEKT OCH KUNG

FIRAS MED RAKEL

SLUTORD

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 18 december. Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 7/15”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”. VINNARE I KULTURKRYSSET NR 5/2015 Britt-Marie Klasson, Örebro, Karin Granbom Johansson, Skövde, och Yvonne Sjöbom, Hjo.

KONKURS KORT

ÖVERST PÅ KASTRULL

GLATT

Vinn bok om huskurer

SVINHONA RETAR I NÄSAN JUNIMAN

PROTOTYP I TVÅ FÄRGER

TRÄD MED OLLON

DASS

S P L I N G R E A R A S T R I M M A R E M S E N R A D O S D A L F I N S E T T R N O S H E F E L S M A K E U R P O P P E L O T T O C H A N S A T A N N A S K N Y A G U I N E A V A N A L E R A S O R A D E R A T E N S M R E D B A R N S T I Lösning till Kulturkrysset nr 5/2015. KAN MAN POLIS

JÄMTE SIGRID

KAN SPÅMAN POPULÄR FANTASYSERIE SOM HAN SYNS I PÅHITTET

SÄGER DÖRRKLOCKA?

LUGN

TOR OCH ODEN MICROSOFT

SÄNKER PRISET SNYGGA TILL

KAN KÄNNA AV MUGGEN

ROLÖS SOM EN ANDE SMILA

BÖR SEN LÄGGA PÅ EN KÖ

AV SAMMA SORT DRYCK

KALLAS AFFE? NEJ I ALASKA

500 I ROM

HAJAT

KAN ALLA GÖRA

SURRAS MED

SINNE

SPEJAR

MANADE

LISTAR RÄTTER

GÖRA FRISK I BRIST PÅ

FÖRDEL PÅ SPETS

KORT FÖR EURO OSISEN

KÄND LENA

Namn

SKIVAT PÅLÄGG

DEN KAN VISA VÄGEN

DRAGSPEL HA PÅ KRYDDA

NILS SOM ROADE

LÄR VILSEN

ÄR JÄTTE FILMISK WATTS

I ANDRA FALL MCKELLEN

TAGIT EN FÖRRÖVARE VARAS I BESKED

ÖSTAT

GÅR SOLEN

Adress

BRUK

CERNIT

TAGIT BORT

AFTONBLADET

GJORDE RYTTARE

Postadress 34 IMPUL S NR 7 201 5

MÅNGA I SAP

ÅNGARE

DIREKT MED MED

HAR MOR

ORKA

IMAGE

S I D A R B S O A L L I V L A I R S T A R A S S Ä K L

HANS ROLL I X-MEN: DAYS OF FUTURE PAST

HÖGG

STORT RUM

PRYDER ROS I TÖS SOM TRÖST

RINGAR IN VERB VIKARE

TENN I KEMIN

ANTECKNING

E N O E T R I G K A A S T R A O R S T T A R T A S N

JANUARITÖS

VRÅLAR SOM SPÖKEN

BLIVIT GRILLAD OM BRÖD

VALOLJA

HANS TREDJE BONDFILM

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Vi Unga firades på 60-årsdagen Vi Ungas vänner lämnade över en check på 60 000 kronor Vi Unga fyller 60 år i år. Det firade Vi Ungas Vänner med att på Vi Ungas stämma i Läppe utanför Vingåker lämna över 60 000 kronor till lokal verksamhetsutveckling. VI UNGA. Genom

olika aktivi teter samlar Vi Ungas Vänner varje år in pengar som sedan lämnas över till Vi Unga i sam band med Vi Ungas förbunds stämma. På jubileumsstämman i slutet av oktober i Läppe i Söderman land lämnade Vi Ungas Vän ners ordförande Anders Karls son över 60 000 kronor. PENGARNA GÅR TILL Vi Ungas Snabba Slanten-pott som Vi Unga-föreningar runtom i landet kan söka pengar ur för lokal verksamhetsutveckling. I början av 2015 öppnades sidan dreamitdoit.se, där föreningar na lägger upp sina ansökningar och möjliggör för alla att gå in och läsa samt skänka pengar till projekt som är på gång. – Vi Unga är byggt av våra föreningar och deras verksam het. Därför är det alltid upp skattat att få ett extra tillskott till Snabba Slanten så att vi kan dela ut mer pengar till fler föreningar och att de kan få ut veckla sin verksamhet och bli fler, säger Vi Ungas förbunds ordförande Lovisa Persson. I SAMBAND MED stämman dela

des också Vi Ungas Vänners sti pendium för unga folkbildare till Gunnar Anderssons minne ut för fjärde gången. Mottagare av stipendiet, på 5 000 kronor, blev 22-årige Nils Lindsten från Västerlanda i Bohuslän. Nils prisas för sina mångåriga insat ser som lägerledare. – Det mest fantastiska är när människor kommer på läger och upptäcker att här kommer jag att må bra, säger Nils och bjuder på sitt bästa tips för att bli en bra lägerledare:

Vi Ungas Vänners styrelse med checken som lämnades över till Vi Ungas förbundsordförande Lovisa Persson. Från vänster Elin Larsson, Emil Källström, Lovisa Persson, Marianne Källman, Anders Karlsson, Karin Fälldin, Jakob Sjöström, Anna Sunesson och Monica Eriksson. FOTO: JOHAN BOREHED

– Jag försöker alltid vara öppen för alla. Alla har sin historia att berätta, det är vik tigt att alltid vara beredd att lyssna. Det synsättet försöker jag också förmedla till andra ledare.«

Nils Lindsten från Västerlanda i Bohuslän fick Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare till Gunnar Anderssons minne. FOTO: JOHAN BOREHED

Nyhet: Cirkelledarnätet Är du cirkelledare? Vill du bli? Kanske känner du någon som skulle passa? Spana in det nya cirkelledarnätet! Som cirkelledare är du den viktigaste resursen i SV. Du möter deltagare, du bidrar till utveckling och lärande. Cirkelledarnätet är till för dig. På den nya webbplatsen finns information om SV och vår pedago gik. Här finns också webbutbildningar och forum. Välkommen till www.sv.se/cirkelledarnatet!

N R 7 2 015 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Lovisa Persson: Vi kan uppnå folkbildningens mål i den digitala världen, bara vi vågar tänka nytt.

år är det 60 år sedan Förbundet Vi Unga bildades. Redan från starten har mottot varit att unga ska leda unga, skapa en meningsfull fritid och utöva demokrati. I 60 år har detta genom syrat Vi Unga och än i dag är våra värdeord demokrati, ledarskap, gemenskap, arran görskap och föreningskunskap. Precis som i Studieförbundet Vuxenskolan är det folk bildning och mötet mellan människor som är nyckeln i vår verksamhet. LOVISA PERSSON Att vara ordförande i en organisa tion som har 60 års erfarenhet i ryg gen känns ibland som rena lyxen. Det finns personer runt omkring mig och en källare med gamla dokument som jag kan gå till och lära mig av när jag ställs inför utmaningar. Men såklart står Vi Unga och även Studieförbundet Vuxenskolan inför en rad utmaningar som dåtiden inte kan hjälpa oss med. information. Samtidigt som informations SAMHÄLLET GENOMGÅR JUST nu en digital flödet ökar blir det också lättare för oss att revolution, allt mer inom våra verksamhe välja vilken information vi tar till oss. Vi ter sker digitalt. Årsmöten kan göras över kan selektera och välja bort de nyheter och nätet, information till medlemmar skickas den samhällsinformation som inte intres serar oss, för när nyheterna sänds på tv kan ut via mejl och medlemmar skrivs in i det vi i stället välja att streama en serie eller digitala medlemsregistret. Fördelarna är kolla på en annan kanal. bland annat mindre pappersarbete och att det blir lättare att sprida information I VÅRA FLÖDEN på sociala medier blir vi snabbt. Så vad blir våra utmaningar i det överösta med information. Söker vi inte här nya, effektiva digitaliserade scenariot? aktivt kommer vi bara att ta del av infor Regeringen genomför just nu en demo kratiutredning där det bland annat går att mation som våra vänner har delat eller gil lat. Förmodligen är det information som läsa forskning om hur den digitala bekräftar den verklighetsuppfattning som närvaron påverkar sättet vi tar till oss

vi redan har. Vi kan få svårt att förstå andra åsikter eftersom all den information vi ser bekräftar vår verklighetsuppfattning. Och hur kan vi kontrollera att informationen är korrekt? Vi kan såklart läsa betydligt fler artiklar om en händelse än vi kunde för 20 år sedan, men samtidigt blir det svårare för oss att veta vad som är sant och inte. I Vi Unga har det funnits en lång tra dition av lägerverksamhet. Medlemmar har flera gånger per år träffats, bott i tält, lärt sig nya saker tillsammans. De senaste åren har efterfrågan av läger svalnat. I dag kan våra medlemmar träffas varje dag, oavsett var de bor, över nätet.

»För oss handlar det om att prova olika sätt att mötas på. Det är där folkbildningen kan göra skillnad och påverka människor.»

VAD BLIR DÅ folkbildningens roll i den

här situationen? När vi ses online varje dag, vad vill vi då göra när vi ses fysiskt? Och när vi kan lära oss att knyppla genom en video, varför ska vi då ta oss till studiecirklar? Vårt ansvar som folkbildare är att låta personer med olika världsbilder mötas, utbyta erfarenhet, dis kutera och bredda sin blick från sitt egna ofta begränsade digitala flöde. Den digitala världen ger oss oändliga möjligheter i hur vi kan mötas och kopplas samman. Jag tror att det fysiska mötet fortsatt kommer att vara viktigt, men jag tror också att vi kan uppnå folkbildningens mål i den digitala världen, bara vi vågar tänka nytt.« Lovisa Persson är förbundsordförande i Förbundet Vi Unga