Impuls 2016 1

Nr 1 Februari 2016 Årg 49 30 kr

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Sätt stopp för rasistretoriken

Miljösatsning

Miljarder ska rädda Östersjön Utredningen klar

IMPULS GRANSKAR DEN NYA EKONOMIN

DELA, BYTA, LÅNA SEX SIDOR SPECIAL

Så får vi en bättre demokrati Fler berättelser

Så flydde de till det nya landet …OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Handarbetets bästa vän PORTRÄTTET:

Lotta Ahlvar

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #1 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

Vi kan göra mer för demokratin

Omslagsfoto

I

januari presenterade demokratiutredaren Olle slag eller inte. Tar vi den uppgiften på fullaste allvar?

Wästberg utredningen ”Låt fler forma framtiÄr vi tillräckligt på hugget? Har vi alltid med oss den” (SOU 2016:5). I slutet av februari presendetta pers­pektiv i vår verksamhet? terar Dan Ericsson sin utredning ”För ett starkt Med viss stolthet kan vi nog delvis svara ja på och självständigt civilsamhälle”. Inom kort ska dessa frågor. ”Mitt val”, studiecirkelns pedagogik, Maria Strömvik presentera sin utredning ”Delaktigarbetet med verksamhet på asylboenden, ”SV Arehet i EU” med förslag om hur medborgarnas och na”, med mera, är bra verksamhet som förstärker demokratin. Men är det tillräckligt? civilsamhällets möjligheter att vara delaktiga i EUs På den frågan blir mitt svar nej. Vi kan och måste beslutsprocesser kan förbättras. göra mycket mer. Med verksamhet i 260 av landets Tre viktiga utredningar med sikte på att stärka 290 kommuner. Med närmare 700 anställda och med medborgare och civilsamhällets inflytande. en omsättning på cirka 700 miljoner har Demokrati ska aldrig tas för givet och ANDERS ÖHBERG vi sammantaget resurser att spänna bågen är inte något som beslutas av en riksdag högre än vi gör idag. utan är en ständigt pågående process. Det handlar om att förankra och visa på betydelsen vid middagsbordet, i kamratkretVI KAN OCH ska alltid göra mer, och då sen, i fikarummet på jobbet med mera. Det framförallt i vardagen. Lyfter vi demokratisamtalet tillräckligt ofta i vårt arbete är i vardagen som demokratin byggs och med cirkelledarna? Ställer vi frågan i styutvecklas. relsen hur ”denna vår insats” bidrar till Man behöver inte titta särskilt långt ut i att stärka demokratin? Tittar vi på hur världen för att förskräckas. Terrorn, odemokratiska statsledningar, krig och förvaldeltagandet ser ut i följelser av individer och grupper, ibland vårt verksamhetsområde och vilka skillnahela folkslag, tillhör vardagen. Och Olle der som finns? Är vi Wästberg pekar på att bara i Stockholmsregionen skiljer det hela 54 procentenheberedda att satsa på ter mellan det valdistrikt med högst valdeltagande verksamheter och grupper som inte alltid är och det med lägst. Det finns också ett tydligt samband mellan valdeltagande och socioekonomisk lättfångade men viktiga struktur. att nå för att stärka demokratin?

FÖR OSS SOM arbetar inom folkbildningen är och måsVi har många spänte demokratiarbetet vara grundläggande. Genom att nande utmaningar ge människor verktyg att utvecklas, öka sin bildning, framför oss. Låt oss i dialog med andra få insikt och växa gör vi bra saker. gemensamt greppa I det första av statens fyra syften slås fast: ”Syfdem.« tet med statens stöd till folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se demokratin”. En självklarhet oavsett om det ges an-

»Vi har många spännande utmaningar framför oss. Låt oss gemensamt greppa dem.»

FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 1 201 6

KALLT MEN SNÄLLT – SV-boken – får ett bra mottagande hos landets beslutsfattare. Berättelser som berör och engagerar. En motvikt till alla mytbilder.

ETT ÅR SEDAN attacken mot Charlie Hebdo.

250 år sedan Sverige införde tryckfrihetsförordningen. Att uttrycka sig fritt är grunden för demokratin.

VALBEREDNINGENS roll i föreningslivet kan aldrig underskattas. Där startar förnyelsearbetet och kompetensbehovet avgörs. Uppvärdera valberedningen.

THRON ULLBERG

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Grafiska AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 26 200

”

Ska Europa behålla sin befolkningsstorlek med dagens födelsetal så behöver vi fördubbla invandringen.

(Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Insitutet.)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdelning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Skola för vetgiriga

På Rude Food i Malmö erbjuder volonärer catering av kasserad mat.

4

4 Trendigt med hållbart

vänd kasserad mat och byt dina kläder i stället för att köpa nytt – cirkulationsekonomin är här!

14 Demokrati för alla

UTREDNING. Studieförbundet Vuxenskolans (SV)

studiekampanj Mitt val får beröm i Demokratiutredningen, som nyligen lämnats till regeringen.

PORTRÄTTET. Lotta Ahlvar, vd för Handarbetets

Vänner i Stockholm, tror på det småskaliga och hållbara hantverket.

24 Östersjön ska renas

MILJÖ. Havs- och vattenmyndigheten satsar två mil-

jarder på ett åtgärdsprogram för att rädda miljön i Östersjön och andra hav.

26 Vägen till Sverige

FLYKTINGAR. Hasoon Kasim och Almaz Okubami-

chael berättar om hur de kom till Sverige och hur de har tagits emot. Båda medverkar i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) bok ”Kallt men snällt”.

30 Cirkeln i topp 2016

PULS. Att lära sig ett nytt språk står fortfarande

högt på önskelistan för 2016, när folket får säga sitt.

Och studiecirkeln är i topp för att uppfylla önskan, enligt Studieförbundens undersökning.

Har ni några garner över? » Vi tar gärna emot restgarner. De kommer till användning på kommunens asylboenden. Det går bra att lämna in på SVs expedition på Eriksgatan 4 i Älmhult.

SV Älmhult

EKONOMI. Låna slagborren på biblioteket, återan-

18 Mode & design med Lotta

» Politikerskola – så himla bra. Kan verkligen rekommendera vetgiriga invånare. Arrangör: Studieförbundet Vuxenskolan. #Kungsbacka #Halland Anneli Zell

17

18

DEMOKRATIUTREDNINGEN

»Mitt val, en studiecirkel för personer med funktionsnedsättning, nämndes som ett bra exempel på mellanvalsdemokrati.»

SV finns i hela Norrbotten » Visste du att Studieförbundet Vuxenskolan finns i alla 14 kommuner i Norrbotten?

SV Norrbotten

Impuls rättar

14

DESSUTOM I DETTA NUMMER 10 Sverige runt 13 Krönika Bekämpa vardagsrasism//Alexandra Pascalidou 17 Tio frågor Unik utbildning i SV // Frieda Wentworth 32 Puls 34 Kryss 35 Noterat 36 Bak­sidan Stöd till kvinnor på flykt // Anna Carlstedt

» Gonzalo J Reyes heter initiativtagaren till boken ”Kallt men snällt”, som getts ut av Studieförbundet Vuxenskolan.

Han startade också Hiphopakademien i Göteborg. Impuls beklagar namnförväxlingen i Impuls nr 8/2015. » Fotograf till bilden på biodlare i Norrbotten på Sverige Runtsidorna i Impuls nr 8/2015 är Tage Jacobson.

N R 1 2 016 I MPU L S 3

KONSUMTION » DELNING

Vi delar, lånar och byter som aldrig förr

DEN NYA HÅLLBARA EKONOMIN

Nya konsumtionsmönster poppar upp i snabb takt. Vår oro för miljön är en orsak, men det finns fler. Yuliya Voytenko som forskar om hållbar konsumtion möter ett stort intresse för delningsekonomi men ser också problem.

TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

V

i som enskilda individer kan göra något för miljön varje dag, men ansvaret kan inte ligga på den enskilde, säger Yuliya Voytenko, fil dr i miljövetenskap och miljöpolitik, som forskar om hållbar konsumtion vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Många av oss känner en form av klimatångest med tanke på barnens och barnbarnens framtid. Att välja ekologiska närproducerade matvaror och miljövänliga energislag har betydelse, liksom att välja kollektiva färdmedel. Men mer måste göras för en hållbar framtid. En del gör något konkret av sin oro genom att engagera sig i något av det växande antalet initiativ som tas för en miljömässigt hållbar framtid.

4 IMPU L S NR 1 201 6

Intresset för nya konsumtionsmönster och delningsekonomi ökar men anledningarna är inte enbart en oro för miljön, enligt Yuliya Voytenko. Hon ser även ekonomiska och sociala orsaker.

– Man kan spara pengar om man lånar eller byter. Man behöver inte äga saker utan kan låna, byta eller återsälja till en andrahandsmarknad.

Yuliya Voytenko.

FOTO: PRIVAT

DEN SOM KÖPER prylar på en andra­ handsmarknad har pengar att spara medan den som säljer kan tjäna en slant. En anledning till uppsvinget för bytes- och andrahandsmarknader är den ekonomiska krisen 2008.

Frågan för många blev hur man kan spara pengar och ändå ha tillgång till saker man vill kunna använda.

Ibland behöver vi till exempel ett

hål i väggen, men vi behöver inte äga borrmaskinen.

Sociala faktorer är en annan orsak till delningsekonomins uppsving, framhåller Yuliya Voytenko.

Människan är en social varelse men den moderna samhällsutvecklingen har i stor utsträckning ryckt undan länkarna som tidigare förband oss.

Genom att låna ett rum eller en bostad av en okänd person när vi reser skapas tillfällen att göra nya bekantskaper. Att låna redskap och annat öppnar också för fler kontaktytor.

INTERNET BIDRAR TILL att nya model-

ler för delningsekonomi skapas.

– Att dela varor är inget nytt. Internet gör att vi lättare kan hitta varandra. Det nya är att vi nu kan dela med människor vi inte känner.

»

Kunderna strömmar till trots att Erik Stenberg inte marknadsfört cateringen Rude Food. Allt fler vill göra något åt matsvinnet. Mycket av den mat som hamnar i soporna slängs helt i onödan, anser Erik.

N R 1 2 016 I MPU L S 5

KONSUMTION » DELNING YULIYA VOYTENKO

»Att dela varor är inget nytt. Internet gör att vi lättare kan hitta varandra. Det nya är att vi nu kan dela med människor vi inte känner. Nu får vi träffa nya människor.»

Innan delade vi med familjen, vänner och våra nätverk. Nu får vi träffa nya människor, fortsätter hon.

Miljön är den tredje anledningen till delningsekonomins utbredning.

Allt fler anser att något måste göras för vår planets framtid. Det leder till nya miljöinitiativ. Genom att dela kläder och verktyg förlänger vi deras livstid. Det gynnar miljön och minskar vår klimatpåverkan.

EN CENTRAL FRÅGA är om en delnings-

ekonomi och modeller för hållbar konsumtion är förenliga med vinstintresset. Initiativ till att låna, dela och byta varor som drivs av volontärer löper alltid risk att rinna ut i intet när de frivilliga krafternas uthållighet klingar av.

Intresset för delningsekonomi tilltar hos storföretag som söker modeller där delning går att förena med deras vinstintresse. Företaget Uber, som är en plattform på nätet som kopplar bilförare med passagerare, och lägenhetsförmedlaren Airbnb är exempel på företag på global nivå. De tjänar pengar på varje transaktion.

Delningsekonomi är inte oproblematisk. Andra intressen kan hotas och det är inte säkert att miljön gynnas när alla faktorer vägs in. Bilpooler och samåkning konkurrerar med taxiföretag och förmedlare av privatrum är ett störande inslag för hotellen.

Det är inte givet att en bilpool främjar miljön. Personer som ansluter sig till en bilpool kanske cyklade eller åkte kollektivt tidigare. Några kanske rentav väljer att därefter köpa en bil av bekvämlighetsskäl.

En annan fråga är vad som händer med produktionen av kläder om klädbyten blir en utbredd företeelse.

Om människor i den rikare delen av världen byter kläder så kanske produktionen i utvecklingsländer hotas.

FORSKNINGEN HAR INGA färdiga svar,

men Yuliya Voytenko tror att småskaliga modeller har bäst utsikter att gynna miljön. Ett problem är få dessa ekonomiskt bärkraftiga.

I ett av Internationella miljöin6 IMPU L S NR 1 20 1 6

stitutets pågående forskningsprojekt, Delningsekonomin och staden, studeras kommunernas roll i delningsekonomier. Här har mycket förändrats under senare år. Yuliya Voytenko och hennes kollegor på Internationella miljöinstitutet anlitas emellanåt när ett nytt bostadsområde planeras för att infrastrukturen ska bli så miljömässigt hållbar som möjligt. Mycket av institutets forskning är direkt tillämpbar för kommuner och näringsliv.

I ETT ANNAT forskningsprojekt, Urban Reconomy, står frågan om delningsekonomins förmåga att förlänga varors livstid. Där tillfrågas konsumenter om de minskar sin konsumtion genom att byta kläder eller om de handlar lika mycket eller kanske mer kläder än tidigare.

Hittills finns inte många studier gjorda om hur lån, delning och byte påverkar den mängd som konsumeras. Det finns heller ingen studie som gjort en systematisk granskning av varför storföretag börjat engagera sig för delningsekonomi. Vi kan dock anta att det handlar om ett sätt för dem att gardera sig inför framtiden. Om konsumenter och politiker drar åt ett miljövänligare håll är det svårt för företagen att dra åt ett annat. De vill fortsätta tjäna pengar helt enkelt.

– Jag tror att de är tvungna att titta på nya lösningar. Bilföretag ska kanske inte sälja bilar längre utan i stället sälja tjänster, mobilitetstjänster.

DE SENASTE TVÅ, TRE årtiondena har sådana lösningar blivit vanligare. Vi konsumenter är i första hand intresserade av tjänsterna, inte av att äga produkterna. En del affärsdrivande bolag har jobbat så länge, till exempel företag som tillhandahåller kopieringsmaskiner och kaffemaskiner till arbetsplatser.

Delningsekonomi är inget nytt.

Det nya är att intresset för delning och återbruk ökar explosionsartat och att dagens samhälle möjliggör den typen av gröna alternativ i stor skala.«

Volontärer Rude Food kapar matsvinnet.

Kasserade livsmedel samlas in och avgör matsedeln. Maten tillagas av volontärer och allt ekonomiskt överskott går till välgörenhet.

TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

E

n inbjudande doft av mat möter besökaren på Rude Food i Malmö. Ett tiotal personer jobbar i restaurangköket. En gryta av bönor och pumpa ska strax serveras när volontärerna i Rude Food sam-

Marlis Wullenkord använder sin känsliga näsa när den mat som skänktes på morgonen ska kollas.

Flera butiker och restauranger skänker matvaror till cateringen.

Dags att smaka av. Lucie Rey, Raluca Munteanu, Annika Stark och Sabeth Häublein är samlade kring grytorna. Marlis Wullenkord (i förgrunden) håller i sleven.

gör menyer av kastad mat las till planeringsmöte denna fredagskväll. Sabeth Häublein, Lucie Rey och Raluca Munteanu smakar av.

– Varför ska man kasta mat när så många går hungriga? frågar sig Raluca Munteanu som studerar hållbarhet vid Lunds universitet.

Raluca hittade Rude Food på nätet när hon letade efter något där hon kunde göra en insats för en bra sak medan hon studerar. Nu är hon en av de som varit med sedan projektet för att minska matsvinnet startade i september 2014.

MAT BLIR SOPOR först när den slängts är den idé som Rude Food bygger på. Mycket av det som kasseras är det inget fel på. Av varorna som

samlats in komponeras matsedeln till cateringkunder. Råvarorna styr, inte recepten. ”Man tager vad man haver” med andra ord. Vilka råvaror som finns tillgängliga matas in i en mjukvara som heter Chef Watson.

Den ger förslag till möjliga maträtter. Catering till 200–300 matgäster tillhör de stora utmaningarna.

Alla rätter är vegetariska. Bland de återkommande kunderna finns Ikea och föreningar som håller hållbarhetsfrågorna högt.

– Vi har också haft ett bröllop som kund, säger Erik Stenberg, en av initiativtagarna till Rude Food.

IBLAND MÅSTE NÅGON vara som fattas

köpas in, men runt 95 procent av råvarorna är sådant som annars skulle

hamnat bland soporna. Han understryker att inget hämtas från containrar. En eller två dagar i veckan cyklar volontärerna ut till matbutiker, restauranger, torghandlare och ett bageri som skänker varor som annars skulle ha slängts.

KRYDDOR OCH OLIVOLJA kommer från matmässor; när de medverkande reser tillbaka till sina hemländer vill de oftast inte ta med sig överblivna varor tillbaka.

– Alla som jobbar här är volontärer, men vi skulle gärna vilja ha en kock anställd några timmar, säger Erik Stenberg.«

Fotnot: ”Rude” betyder bland annat

oförskämd, ful och rå.

N R 1 2 016 I MPU L S 7

»

KONSUMTION » DELNING

Bibliotek har lång erfarenhet av återbruk. Nytt är att bibblan även lånar ut verktyg. I vår ska Tina Haglund slå ett slag för det breddade utbudet.

Bibliotek lånar ut verktyg Nu behöver vi inte längre köpa slagborr och skruvdragare som vi kanske bara använder några gånger i livet. Den som har lånekort kan låna verktyg på Helsingborgs stadsbibliotek.

TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

H

är har vi verktygen, förutom slagborren som är utlånad, säger Tina Haglund, bibliotekarie på Helsingborgs stadsbibliotek, och pekar.

På ett grönt ställ intill lånediskarna hänger 28 verktyg och verktygssatser prydligt upphängda. ”Här kan du låna verktyg”, står det på en skylt. I uppsättningen ingår hammare, mejslar, vattenpass och hylsnycklar, men också större verktyg som skruvdragare och slipmaskin.

Alla är märkta med streckkod precis som böckerna.

8 IMPU L S NR 1 201 6

Den som har ett bibliotekskortkort och har fyllt 18 år får låna verktyg utan kostnad i en vecka åt gången.

Låntagarna har enbart haft lovord för bibblans initiativ, uppger Tina Haglund. Utlåningen av verktyg startade i september förra året, men det nya inslaget i utbudet marknadsförs först nu i vår.

– Återbruk ligger i vår grundfilosofi. Vi lånar ut spel och på sommaren även hängmattor som folk kan använda ute i parken här.

hylla under sina studieår. Då är ett lån på biblioteket en billig och enkel lösning.

Biblioteket har inte gjort någon undersökning av vilka som lånar verktygen, men Tina Haglund bedömer att unga personer utgör en majoritet. För personer utan bil är det lättare att ta sig till ett cent­ ralt beläget bibliotek i stället för en byggmarknad i stadens utkant.

Inget har förstörts under det halvår som verktygen funnits på biblioteket. En borrsats har dock försvunnit.

MÅNGA AV STUDENTERNA vid högsko-

lan i Helsingborg är inflyttare och behöver kanske bara borra upp en

VERKTYGEN TILLHÖR företaget Grann-

saker, som vill främja en kultur där vi lånar av varandra i stället för att köpa nytt. Företaget är mest känt för sin bytesmarknad på internet.

Idén med denna är att privatpersoner där annonserar vad man kan tänka sig att låna ut. Därigenom kan saker som större maskiner och partytält användas av flera personer i stället för att ligga på en hylla och samla damm.«

Ylva Andersson har rensat hemma i garderoberna. Nu hoppas hon kunna hitta ett par jeans i Jane Olssons bytesbutik.

Klädberg blev bytesbutik Efter tio år utomlands återvände Jane Olsson hem med över 100 kilo kläder. Klädberget hon samlat på sig ledde till tankar på uthyrning. Men det blev en klädbutik för smart shopping med miljöprofil.

TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

D

en som har en överfull garderob kan ta med kläderna till Jane Olssons Swop shop i Malmö. Kunderna uppmanas att inte ta med mer än tio plagg åt gången.

Hon värderar kläderna och tar en serviceavgift för de plagg hon väljer att sälja i butiken.

Den som lämnat in kläderna får poäng som visar hur mycket plaggen värderats till. För det beloppet är det fritt att välja bland kläderna i butiken. Valet kan göras i samband

med inlämnandet eller vid annan tidpunkt.

Det är även fritt att handla i butiken utan krav på att lämna in något.

– I början skrattade folk, men inte nu längre. Vårt beteende har ändrats, säger Jane Olsson medan hon granskar kläder som just lämnats in för värdering.

göra slut med ”köp, slit och släng”.

De bestämmer sig för att rensa ut i sina garderober.

– Helst tar jag emot vintage, märkesplagg och unika plagg. Jag ställer krav på bra skick, förklarar hon.

Kläderna i ställ och på hyllor är prydligt exponerade. Allt känns nytt och fräscht trots att det är begagnade kläder som säljs och byts.

KUNDERNA, ELLER ”SWOPPARNA” som

hon kallar dem, lämnar in kläder av två anledningar. Man vill göra en insats för miljön genom att dra ner på överkonsumtionen eller så vill man spara pengar. Eller så rör det sig om en kombination av båda. De flesta är miljömedvetna kvinnor som vill

I BÖRJAN FICK Jane ständigt förklara

hur bytessystemet fungerar och varför hon måste ta en serviceavgift.

Men nu har hon 1 700 registrerade kunder och allt fler vet hur det går till. Man lämnar in plagg man inte använder och tar med sig plagg man vill ha i stället. Att bli miljövänlig i hur man handlar kläder kan samtidigt vara ekonomiskt smart.

När Jane öppnade butiken gick det trögt. Hon var tvungen att göra inhopp som bartender och på hotelljobb för att klara försörjningen.

Inhoppen har blivit färre och nu hoppas hon kunna anställa någon för att korta sin arbetsvecka.« N R 1 2 016 I MPU L S 9

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

w 5

0 8 4 e 6 3 9 1

Cirkelledarna deltog under utbildningen i Borås i en workshop i målning.

1BORÅS

Cirkelledare bättre på konst Vid en nationell cirkelledarutbildning i Borås i november låg tonvikten på att öka och bredda cirkelledarnas kompetens inom olika konstformer.

UTBILDNING. Dag ett ägna-

des åt rörelser och samspel under ledning av Anne Brolin Birath. Dag två ledde Ulla Zimmer-

PÅ GÅNG I SV

man en workshop i målning och Lars Lundborg i Spela tillsammans.

De som planerat och genomfört utbildningen för cirkelledare inom området funktionsnedsättning är representanter från sex olika avdelningar i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Västra Götaland.

– Med utbildningen ville vi stärka och utveckla cirkelledarna inom funktionsnedsättning, berättar Anna Anteryd, SV Västra Götaland.

– Vi beslutade att kursinnehållet skulle öka och bredda kompetensen inom olika konstformer och stärka

cirkelledarna i sitt cirkelledarskap.

VID MIDDAGEN underhöll

Thomas Dahlberg och Lars Hedlund från SV Sjuhärad. De har en musikcirkel för personer med funktionsnedsättning och de berättade med ord och sång hur de jobbar.«

7 2

2 SÖLVESBORG

Afrikanskt stöd

LÄXHJÄLP. Den

afrikanska ungdomsföreningen i Sölvesborg erbjuder läxhjälp till både barn och elever på SFI. Föreningen samarbetar bland andra med Studieförbundet Vuxenskolan och Röda Korset. Den har cirka 50 medlemmar och startades 2008.

FEBRUARI

3 LIDKÖPING

ONSDAG

Maj-Britt kan inte leva utan sina studiecirklar

10 2016

GÖTEBORG 18 FEBRUARI ”Nock, ragg och rya – det glänser om ullen” heter ett föredrag av Susanne Harrysson, hemslöjdskonsulent, Slöjd i Väst.

Hon berättar om den svenska ullen 18/2 kl 11 på Redbergsteatern, Göteborg. Arr: SV Göteborg RAVLUNDA 15 MARS Slöjdträff i Ravlunda gamla skola 15/3 kl 18.

Arr: SV Syost/Österlen

10 IMPUL S NR 1 201 6

Möt Maj-Britt Essgren, en hängiven cirkelledare som ägnat hela sitt vuxna liv åt studiecirklar och föreningsliv.

CIRKELLEDARE. Maj-Britt föddes i Särestad, mellan Lidköping och Grästorp, men flyttade som femåring till Kinnekulle. Därifrån till Låstad utanför Mariestad, där hon bodde i många aktiva år.

– I Låstad tillbringade

Maj-Britt Essgren leder cirkeln.

jag mycket fritid i församlingshemmet med cirklar och som söndagsskollärare. Många studiecirklar passerade revy. Jag var inte alltid

q

ledare, men drog igång verksamheter, allt från sömnad, batik och trafikkunskap till att spela cittra, säjer Maj-Britt.

Jag satt även i styrelsen

för Studieförbundet Vuxenskolan i 30 år.

Maj-Britt har också fått förtjänsttecken, för långt och troget engagemang i Skaraborgs Hushållningssällskap.

Efter flytten till Lidköping blev det nya cirklar: – Jag har fortsatt med studiecirklar i Lidköping, säjer Maj-Britt.

Monica Nilsson SV SKARABORG

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

4ÖREBRO

Nu ska de få igång läsningen SV Örebro län har tillsammans med Tullängsgymnasiet startat ett treårigt läsprojekt. Pa Modou Badjie från gruppen Panetoz och verksamhetsutvecklare i SV var där och föreläste för runt 200 elever om vikten av att läsa.

LÄSNING. Läsprojektet startades tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och biblioteket på Tullängs­ gymnasiet.

– Vi kunde inte vänta.

Med det här läsprojektet hoppas vi kunna öppna nya dörrar för eleverna, öka intresset för att läsa litteratur och höja läsförståelsen, säger Helena Salo Ohlsson, förstelärare på Tullängs­ gymnasiet.

– Vårt mål är att ele­ verna ska ta del av det skrivna ordet och göra det till en naturlig del i sin vardag, säger Ken Dahlberg, rektor, BA-programmet på Tullängs­gymnasiet.

antal damer visade hattar från olika tidsepoker. Det var hattar av strå, filt och i

TRÄDGÅRD. Museiföre­

ningen Munkedals Jernväg vill gärna ha en tidstypisk trädgård runt stationshuset i Åtorp.

Nu har föreningen startat en studiecirkel tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV) för att dels planera och plantera en trädgård, dels för att få med fler kvinnor som aktiva.

Då handlar det också om att bli konduktörer, bromsare och att köra ånglok.

Skogscirkel

SKOG. Grundläggande

skogskunskap är en het studiecirkel i SV i Nybro med omnejd. Ledare är Kjell Haraldsson, tidigare engagerad i Södra Skogsägarna.

8 KÖPING Pa Modou Badjie, verksamhetsutvecklare i SV, besöker Tullängsskolan i Örebro.

Läsprojektet kommer att innehålla föreläsningar för både elever och lärare. Först ut i föreläsningsserien i december var Pa Modou

Badjie, sångare i bandet Panetoz och verksamhetsutvecklare på SV. PA MODOU berättade om

vägen från Gambia till

att bli sångare i ett av Sveriges populäraste band och hur han har hittat kraften att uttrycka sig i tal och skrift.

Frida Olsson

Succé i repris

NOSTALGI. ”Minns

gamla Köping” är en succécirkel i Köping. SV startar den nionde omgången cirklar i vår och har redan över 80 anmälda deltagare.

9

Afasimedlemmar överraskades med hattparad

HATTPARAD. Ett

Tågträdgård

7 NYBRO

5 ÖRNSKÖLDSVIK

Deltagarna i en cirkel i Örnsköldsvik för personer med afasi bjöds den 7 december på en överraskning i form av en hattparad. Den inleddes med att alla sjöng ”Min hatt den har tre kanter” och Lennart Jonsson spelade dragspel.

6 MUNKEDAL

mink. Tovade hattar, ja till och med en ”pillerburk”.

DAMERNA HAR UNDER hös-

ten träffats i en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolan. De har under Barbro Bonnedahls ledning samtalat om modets växlingar under 1900-talet med fokus på kläder av alla de slag: högtidskläder, arbetskläder med mera. De

har inte bara pratat om kläder utan även haft med och visat olika kläder. Vilma Holmström hade vid en träff med sig den svarta brudklänning som hon gifte sig i.

Gruppen har bestått av Vilma Holmström.

Mary Olsson. Maj Grundberg. Irene Persson och Aina Markström, som dock inte var med denna dag.

Hillevi Nylander

Mary Olsson med dottern Eva Olsson, som håller i en hattask. FOTO: HILLEVI NYLANDER

1945

För 71 år sedan befria­ des förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

Sedan 2005 har den 27 januari varit en internationell minnesdag. I Vara uppmärksammades den genom en manifestation i samarbete mellan politiska partier, Vara folkhögskola, flera före­ningar och organisationer samt studieförbunden ABF och Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

N R 1 2 016 I MPU L S 11

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

0VALBO

Gammal vante på modet I Överhärde, Valbo, har byborna skapat en fin mötesplats i den gamla IOGT-lokalen. Här finns plats för träffar och kalas men också för en kamratcirkel med stickning som förtecken.

len. Vi samlas kring en teknik, stickar en provlapp eller börjar med något projekt. Det är härligt att se hur samma teknik kan uppvisa så många variationer.

UNDER DEN SENASTE ter-

HANTVERK. Vi

har nu träffats i flera år och har vid det här laget hittat den rätta formen för själva fortbildningsde-

minen har vi provat estnisk resår och nästa kommer att ägnas åt frensch brioche. Vi hinner med mer än att enbart traggla en teknik.

Det är ett flitigt gäng och under hösten har många olika par vantar producerats.

En vante som är särskilt populär i guppen är vatten­ bärarvanten som en gång i tiden utsågs till Gästriklands landskapsvante Karin Löfgren CIRKELLEDARE

w LYCKSELE

Gammal teknik

SAMISK SÖMNAD. Att

utveckla samisk sömnadsteknik är ett av målen med det samiska sömnadscafét i Studieförbundet Vuxenskolans (SV) lokaler i Lycksele.

Ett annat mål är att umgås, fika och ha det trevlig tillsammans.

I tre terminer har det samiska sömnadscafét haft öppet varannan måndag. Anne Wuolab i sameföreningen säger till Folkbladet: – Det är både lustfyllt och folkbildande.

Det handlar om att lära sig samisk sömnad av varandra och att bruka språket. Det är som en gammaldags syjunta men där olika generationer möts.

e HASSELFORS

Fotoutställning

HASSELFORS. Byalaget

Ann-Christin Wanke och Lisbeth Öberg har använt tekniken från vattenbärarvanten till sina pannband.

anordnar fotoutställning på temat natur i Hassel­ gården. Medarrangör är SV.

q STOCKHOLM

Helkväll med ukrainsk musik och allsång av Vi Ungas Crowdfundingbidrag Dream It Do it.

Två Vi Ungaföreningar – Östvind Vi Unga och Unga Ukrainare i Sverige – gick ihop och genomförde en gemensam musikalisk afton.

KULTUR. Den

20 november stod banduraartisten Boghdan Shutka i centrum på Aliasteatern i Vasastan i Stockholm.

Lokalen blev snabbt fullsatt och publiken hänförd av Boghdan Shutkas instrument och låtar. Det är inte ofta man får höra klassiska stycken med ett 68-strängat instrument som låter som en bas 12 IMPUL S NR 1 20 1 6

Fullsatt i Aliasteatern i Stockholm…

…när Bogdhan Shutke och Irina Serotyuk spelade.

och en harpa på samma gång.

Irina Serotyuk från Ukraina framförde ett stycke på dragspel.

Kvällen avslutades med en improviserad ”ukrainsk allsång” där

med styrelsen och rep­ resentanter från Unga Ukrainare i Sverige togs en projektplan fram och man sökte bidrag för att kunna göra denna musikkväll till verklighet.

Eventet finansierades

publiken ackompanjerades av kvällens båda artister.

Olga Maattgaard, ordförande i Östvind Vi Unga, stod bakom initiativet och var huvudansvarig. Tillsammans

TVÅ DAGAR SENARE arrangerades en workshop tillsammans med Studieförbundet Vuxen­ skolans Internationellt Kulturcentrum, SV IKC. Syftet var att ge deltagarna möjlighet att bekanta sig med den ukrainska måleritekniken petrykivka painting under ledning av Oksana Khyzhniak.

Efter evenemanget startades studiecirklar i sång och teckning.

Olga Biba

Krönika

…OM ATT STÖRA DEN RASISTISKA RETORIKEN

Vi måste förändra det vi inte kan acceptera

V

ardagen kan man fly men inte verkligheten. Heta solstrålar tinar upp våra vinterfrusna kroppar. De turkosa vågorna sköljer upp tång längs den pudervita stranden. Dottern och jag är i Cancún i Mexiko.

På hotellet där vi bor känns först hela världen som en enda liten by bebodd av vänligt sinnade själar. Algerisk-haitiske kanadensaren Karim som sköter vattenskidåkningen berättar om deras nya premiärminister Justin Trudeau som gjort mångfald och jämställdhet till sin ledstjärna. När en journalist frågade premiärministern varför halva regeringen bestod av kvinnor svarade han: ”För att det är 2015”. Även försvarsministerns förordnande blev en global viral snackis. En svart man med stort skägg och turban såg mer ut som en terrorist i de fördomsfullas ögon.

MARCELO ÄR SPORTCHEFEN från Rio med

bärnstensblick och kinesiska tecken tatuerade vertikalt längs tvättbrädemagen.

Han berättar om de växande klyftorna på Brasiliens bakgator bortom de fattiga favelorna. OS har trissat upp priserna och gröpt ur ekonomin. Vi talar om korruptionen som följer i de olympiska spelens spår.

I Grekland som i Brasilien.

Min tennistränare Miguel från Mexico City rycker in. ”Korruptionen finns till och med inom tennisen. Man köper matcher och platser i landslaget. Det handlar inte om att vara bäst utan att muta mest”, säger han. Hans hemland är ärrat av knarkkrigen, kartellerna och kriminaliteten. Knarkbaronerna håller politikerna i handen och deras springpojkar hotar och mördar jour-

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

nalister som avslöjar dem. Snart får vi sällskap av en argentinare och en uruguayan.

De vill också tala om korruptionen som förenar makthavare världen över. ”NJET”, SÄGER DE ryska ingenjörssystrarna

Larissa och Nadja. De säger att de aldrig känt sig så stolta över sitt land som nu med Vladimir Putin. ”Vi är så starka att vi till och med bombar IS. Vi är fria och alla får skämta med presidenten. Han är

mycket bättre än alla andra vi haft”, säger de och vi andra skakar på huvudet.

Jag lunchar med ett gäng unga män­ niskor från världens alla väderstreck som spontant diskuterar politik på spanska, franska, engelska. Trots tacos och guacamole är det inget fredagsmys.

Sällskapet utökas med tandläkaren Claire från franska Champagne med sina två döttrar Apolline och Delphine och flygvärdinnan Sabrina. Den franske dj:n samt tennisläraren Jean-Philippe från den forna franska kolonin Senegal slår sig också ner vid vårt bord. Jean-Philippe talar en rund och varm afrofranska när den bullriga dj:n börjar driva med hans accent, solbränna, kroppshydda, matintag. Sedan landar han i terrorattackerna i Paris.

Ordväxlingen ökar hastigt och min skolfranska sviker mig. Jag urskiljer Front National, Le Pen och röstläget accelerar tills tandläkaren Claire duttar bort brödsmulorna från de röda läpparna och briserar som en bomb över de rasistiska gliringarna.

Snart bevittnar jag ett fullskaligt bråk tills dj:n lämnar sin tortilla. Jean-Philippe reser sig också upp och går med orden: ”Merci men förstör inte era semestrar för min skull. Det här är min vardag. Folk blir förnärmade om jag protesterar så jag har lärt mig att acceptera det jag inte kan förändra”.

MEN VI MÅSTE göra tvärtom. Vi måste för-

ändra det vi inte kan acceptera. Vi måste störa den rasistiska retoriken. Även i ett semesterparadis. Om fler gjorde som Claire skulle färre uttrycka sig kränkande.

Nästa gång kan det nämligen vara din tur.

Och då får vi hoppas att någon står upp. Även om det förstör stämningen.« N R 1 2 016 I MPU L S 13

4

SAMHÄLLE » DEMOKRATIUTREDNINGEN

4 Sänkt rösträttsålder på prov 4 Motioner till riksdagen från allmänheten 4 Bättre villkor för unga politiker 4 Lättare att rösta för personer med funktionsnedsättning

steg mot en bättre demokrati

Sänk rösträttsåldern till 16 år på prov i några kommuner, inför en folkmotion där enskilda kan väcka förslag till riksdag, kommun- och landsting och underlätta villkoren för förtroendevalda.

Det är några av förslagen i Demokratiutredningen som överlämnades till regeringen i januari.

TEXT MATS NILSSON FOTO ANNA MORIN

N

är Demokratiutredningen presenterades den 18 januari anordnade Studie­ förbunden (tidigare Folkbildningsförbundet), en paneldebatt med politiker och företrädare för det civila samhället i ABF-huset på Sveavägen i Stockholm.

Olle Wästberg, ordförande i utredningen, och Daniel Lindvall, huvudsekreterare, drog de viktigaste punkterna i utredningen innan debattörerna släpptes loss. Olle Wästberg: – Demokratiutredningen tar små steg för medborgerligt inflytande.

Det handlar primärt om mellanvalsdemokrati. En demokrati ska kännetecknas av delaktighet och jämlikhet. Det behövs en kulturrevolution inom de politiska partierna. De har blivit elitistiska och framför allt har de blivit mindre.

Olle Wäsberg kommenterade bland annat hur de socioekonomiska förhållandena styr valdeltagandet. Etnicitet, var man bor och vilken utbildning man har spelar stor roll för om man röstar eller inte.

UNDERSÖKNINGAR HAR OCKSÅ visat att åtta av tio röstberättigade personer med funktionsnedsättning inte röstar.

14 IMPUL S NR 1 201 6

– För personer med funktionsnedsättning ska demokratisk delaktighet och inflytande utgöra ett eget mål i den kommande funktionshinderstrategin, sa Olle Wästberg.

Studieförbundet Vuxenskolans (SV) Mitt val, en studiecirkel för personer med funktionsnedsättning, nämndes som ett bra exempel på mellanvalsdemokrati. I Mitt val tas bland annat upp hur och var man

Många ville höra vad den nya demokratiutredningen skulle innehålla när den presenterades av Studieförbunden i ABF-huset i Stockholm i januari.

röstar och vad de olika politiska partierna står för.

DET MEST OMFATTANDE förslaget i Demokratiutredningen handlar om att alla röstberättigade ska kunna lämna förslag på motioner till riksdagen via en demokratiportal på internet.

Man ska även kunna samla in namn till kommunala folkomröst-

Mitt val, Studieförbundet Vuxenskolans (SV) cirklar som vill få fler att rösta, får beröm för att de ger fler personer inflytande över politiken. David Karlsson, Josefin Larsson, Fredrik Sjöberg Nord och, längst fram, Emil Kaufeldt har läst Mitt val. Alla utom Fredrik går på SV Kultur­ FOTO: FRIDA OLSSON college i Örebro.

ningar från dem som är folkbokförda i kommunen.

Finland har länge varit en förebild för deltagardemokrati, och det är också därifrån som Demokratiutredningen har hämtat inspiration för en demokratiportal. Bland annat gick ett förslag om samkönade äktenskap igenom tack vare en folkmotion till riksdagen. En så kallad folkmotion som får stöd av en pro-

»

cent av de röstberättigade på nationell nivå ska tas upp som en motion i riksdagen och behandlas på samma sätt som andra motioner.

DET SKA VARA möjligt att samla in un-

derskrifter via internet till initiativ till folkomröstningar i kommuner.

Sedan lagen om förstärkt folkinitiativ kom 2011 har det startats cirka 100 lokala folkomröstningar.

Olle Wästberg, utredare i Demokrati­ utredningen.

N R 1 2 016 I MPU L S 15

SAMHÄLLE » DEMOKRATIUTREDNINGEN Insamlingen av namn ska under­ lättas via internet i stället för att samla in alla namnunderskrifter på ett papper.

– Att medborgare ska komma till tals innan beslut fattas måste ses som en demokratisk princip, sa Olle Wästberg, och pekade på ytterligare förslag till åtgärder i utredningen som ska öka den kommunala demokratin.

– Kommunfullmäktige behöver inhämta folkets åsikter i god tid innan de politiska besluten fattas. Folket behöver vara delaktigt i hela processen från början. Vi föreslår att det skrivs in i kommunlagen och att man sedan utarbetar en praxis i kommunerna. Även remissförfarandet ska underlättas så att det blir digitalt.

Kommuner som är intresserade av att ha en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder till 16 år kan ansöka om det till regeringen. Det gäller för valen 2018 och 2022.

Olle Wästberg, Maria Johansson, Lika Unika, Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingen, och Ida Östensson, Crossing Boarders.

Olle Wäsberg ledde paneldebatten med Bengt Göransson, Britta Lejon, Jens Orback (S) och Birgitta Ohlsson (L).

NÄSTAN HÄLFTEN AV de nyinvalda un-

der 29 år hoppar av de kommunala fullmäktigeförsamlingarna före nästa val.

– Det är ett problem för demokratin att kommunpolitiker måste sluta när de får barn och är barnlediga.

Det är viktigt att unga blir kvar i politiken. Det behövs också åtgärder för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar att utöva sitt demokratiska inflytande.

Demokratiutredningen föreslår att förtroendevalda får möjlighet till föräldraledighet och att de kan behålla sina uppdrag även om de flyttar från orten för till exempel studier.

DEMOKRATIUTREDNINGEN SÄGER nej till att registrera lobbyister. Det kan bli en negativ effekt på demokratin om påverkansrollen ska skötas av registrerade lobbyister i stället för enskilda individer.

– Mycket av det politiska har flyttat från folkrörelser och partier till intresseorganisationer, tankesmedjor och pr-byråer. Risken är att enskilda får sämre möjlighet att delta eller bli representerade i politiken och att påverkan i högre grad blir en fråga om resurser.

– Det är inte bra för demokratin utan har snarare en negativ effekt på den, sa Olle Wästberg. Även partistöden ska ses över, föreslår utredningen, för att klargöra om de olika formerna av partistöd används till och bidrar till lokal representation.«

16 IMPUL S NR 1 201 6

Matilda Wärmark, biträdande utredningssekreterare i Demokratiutredningen.

10 frågor

till Frieda Wentworth

Pilotprojekt: ”Vi vill ta vara på den kompetens som finns hos nyanlända läkare, sjuksköterskor och vårdpersonal.”

TEXT SARA KRISTENSSON FOTO ANNA INGELS

5På vilket sätt har Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholm arbetat med asylsökande under 2015?

– Under hösten 2015 startade vi en stor verksamhet för asylsökande, dels för vuxna, dels för ensamkommande ungdomar. 250 personer deltog i cirklar i svenska och samhällskunskap. Arbetet fortsätter under 2016.

6Var äger verksamheten rum?

– Verksamheten bedrivs på asylboenden, folkhögskolor och i Studie­förbundet Vuxenskolans lokaler i centrala Stockholm. Cirklarna genomförs ofta i samarbete med andra, till exempel Kista träff eller olika föreningar.

7Hur kan ni genomföra projektet?

– Tack vare läkare och andra personer i vårt nätverk som på fritiden varit cirkelledare i många år hos oss. De verkar bland annat i företaget Atheneum Medicum som är samarbetspartner och utförare i projektet. Vi har fått stöd från Tillväxtverket.

8När börjar utbildningen?

1Du är projektledare för ett pilotprojekt för nyanlända läkare och annan vårdpersonal. Vad går projektet ut på?

– Syftet med pilotprojektet är att utbilda nyanlända läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Vi vill ta vara på den kompetens som finns hos nyanlända. Deltagarna får en utbildning som ska ge dem kunskap om det svenska vårdsystemet, studiebesök och kontakter som förhoppningsvis ska leda till praktikplatser och jobb i framtiden.

2Varför har SV engagerat sig i detta?

– Vi har träffat många nyanlända i våra studiecirklar i svenska och samhällskunskap. Vi har märkt att de flesta nyanlända har en stark drivkraft att snabbt etablera sig i Sverige med arbete, boende och

samhällsengagemang. Projektet är ett svar på den alltför långa etableringstiden för nyanlända.

3På vilket sätt skiljer sig projektet från andra snabbspår?

– Projektet är unikt genom att det vänder sig direkt till asylsökande som alltså inte behöver ha fått beslut om uppehållstillstånd och inte heller ha genomgått SFI. Det innebär att etableringsprocessen kan bli mycket snabbare.

4Är det en fördel att ett studieförbund driver projektet?

– Med projektet kan vi visa på folkbildningens möjligheter där de formella vägarna tar för lång tid.

Nuvarande vägar för att etablera sig i Sverige är både byråkratiska och stelbenta men framför allt tidskrävande.

>> Fakta Namn Frieda Wentworth. Ålder 34 år.

Bor Stockholm.

Familj Ja. Gör Verksamhetsutvecklare och projektledare på Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm. Jobbar även som yogalärare.

– Vi har påbörjat planering och rekrytering. Den första utbildningen startar i mars 2016.

9Vad är din förhoppning med projektet?

– Jag hoppas att vi snabbt ska kunna visa ett bra resultat så att metoden kan spridas!

0Vad kan det här projektet betyda för en deltagare?

– Förutom att ge förståelse för det svenska sjukvårdssystemet så kan det skapa sammanhang, delaktighet och ge ett brett nätverk inom det område som deltagaren arbetar inom.

– I stället för att utsättas för den passivisering som sker på asylboendet i väntan på besked om uppe­ hållstillstånd så aktiveras deltagaren och påbörjar sin integrering omgående.« N R 1 2 016 I MPU L S 17

PORTRÄTTET » LOTTA AHLVAR

Handarbetets vänners vd välkomnar smörknivsrevolutionen

”Träslöjd en del av vårt kulturarv” Hantverk är blodigt allvar och närmast synonymt med hållbarhet för Lotta Ahlvar. Det har krävt både god tajming och en stor portion envishet för att bli en av designvärldens frontfigurer i Skandinavien.

Och en livsavgörande uppenbarelse.

TEXT EYAL SHARON KRAFFT FOTO THRON ULLBERG

S

tora scenen på Formex, Nordens största mässa för inredningsdesign. Talaren som trollbinder publiken talar om trenderna inom hantverk. Hon heter Lotta Ahlvar och är verkställande direktör för formgivarinstitutionen Handarbetets vänner. Lite motvilligt för egen del kallas hon för trendguru inom mode- och designvärlden. Ändå kanske inte helt obefogat med tanke på alla hennes föredrag runt om i Skandinavien, hennes tolv år som vd på Svenska Moderådet och hennes engagemang som styrelseledamot i NFA, Nordic Fashion Association, vilken hon var med och grundade.

Världen har upplevt industrirevolutionen, massproduktionen liksom en hyperdesignad era. Nu stundar en ny era.

– Vi står närmast inför ett paradigmskifte inom designvärlden. Det småskaliga hantverket av naturmate-

18 IMPUL S NR 1 201 6

rial som görs med schyssta lönevillkor och hållbart sätt vinner mark, säger hon. Än så länge är de frälsta fåtaliga och hantverket måste kämpa för sin överlevnad. Hon drar en aktuell historia om en kvällstidningsjournalist som raljerande undrade i en krönika om behovet av träslöjdsundervisning i skolan. Svaret från träslöjdslärare runt om i landet lät inte vänta på sig. Snart överbelamrades tidningsredaktionen av smörknivar. Där tog smörknivsrevolutionen avstamp.

– Träslöjd är en omistlig del av vårt kulturarv. Alice Bah Kuhnke bör också få en smörkniv!

BLINKNINGEN TILL KULTURMINISTERN är knappast en fel-

sägning, vilket framgår när Lotta Ahlvar efter varma applåder slår sig ner för en välbehövlig lunch. Frukosten bestod som vanligt av kaffe, koppvis med svart kaffe.

»

Bakom Lotta Ahlvar hänger en prototyp av ett verk av Ann Edholm. Originalet hänger i FN-högkvarteret.

Till vänster ett verk av Katrine Helmersson.

N R 1 2 016 I MPU L S 19

PORTRÄTTET » LOTTA AHLVAR – Det vore roligt om Handarbetets vänner kunde få statligt bidrag. Vi har varit bärare av svenskt kulturarv i 142 år. Hantverk är en traderad kunskap som är beroende av sina utövare. På sina håll kan oumbärliga kunskaper vara på väg att dö ut. Då uppstår ett kunskapsglapp som blir svårt att fylla igen.

Förvisso går det att bevara enskilda exemplar för eftervärlden på Nordiska museet, men ett hantverk har så många trådar till vår egen historia och ska hållas levande, framhåller hon.

– För ett tag sedan träffade jag en av våra sista kopparslagare. Att behärska detta hantverk är en viktig del av vår historia och vårt uttryckssätt. Det vore förfärligt om dessa unika kunskaper skulle försvinna, säger hon och synar restaurangens gröna linneservett bokstavligen i sömmarna.

– Det syns i sömmarna att den inte är hantverksmässigt vävd. Det är hantverkets största problem, det blir inte automatsikt snyggt bara för att det är handvävt.

DET MÄRKS ATT hon inte är det minsta förtjust i ordet

slöjd. Det är ”lite väl präktigt”, medger hon när hon har fått i sig sotad lax på en salladsbädd. Även om det inte är hennes primära uppgift på Handarbetets vänner anser hon att slöjdens präktighetsstämpel bör tvättas bort, eller, som hon säger på pr-språk, ”laddas med nytt innehåll”.

Dels handlar det om att LOTTA AHLVAR revolutionera design- och produktionsprocessen med alla till buds stående digitala verktyg, dels om språkbruk. Som alternativ till präktiga slöjden lyfter hon fram ”hantverk” eller, ännu hellre, ett begrepp som sätter fokus på exklusiviteten i ett skickligt skapat hantverk av ypperliga material: ”craft couture”.

Ett begrepp vi kanske får leva med framöver.

Centralt för hennes drivkraft är ständig nyfikenhet – ”men ingen sjuklig nyfikenhet” – på allt som händer inom modet. Hon är en flitig besökare av konstutställningar och hänger med i populärkulturens svängningar.

UNDER HELA UPPVÄXTEN var hon ständigt engagerad i att

designa och göra fint i sitt rum. Därutöver lärde hon sig att sy utan att för den skull behärska tekniken.

– Men jag är så envis så jag skulle kunna göra en del saker på ren envishet. Det finns för- och nackdelar med att vara envis. Med åren har jag blivit mer kompromissvillig.

Under tonåren hände saker. Klädintresset spirade än mer och hon umgicks med ett gäng som klädde sig bra.

Hemma fattades inte pengar. Men hon jobbade extra på en konfektionsbutik, en klädbutik av det mer exklusiva slaget.

– Det var kul! Och med pengarna fick jag råd att köpa ännu mer kläder.

Därmed torde väl vägen varit utstakad för en karriär inom mode- och designvärlden. Men nej. Hon hade bra betyg och skulle studera juridik vid Lunds universitet.

DÄR GREP DOCK slumpen in i elfte timmen, personifierad av en kompis som skulle som au pair till världsmetropolen New York. Visst ville hon hänga med på äventyret?

Hon omfamnade New York med öppna armar. Gick på klubbar, insöp atmosfären och mötte en mängd kreativa människor som fick henne att se världen med nya ögon.

– Jag fick en uppenbarelse! Tänk att man kunde jobba och försörja sig på att göra något kreativt, något annat än juridik eller ekonomi.

Denna omdanande insikt banade väg för en ny inriktning i livet, för något som hon alltid vurmat för: Mode och design. Återbördad i Sverige gick hon hela långa vägen och blev utbildad designer inom mode och textil på Lennings Textilinstitut, Tillskärarakademin, Handarbetets vänner och Beckmans School of Design.

»Vi står närmast inför ett paradigmskifte inom designvärlden. Det småskaliga hantverket av naturmaterial som görs med schyssta lönevillkor och hållbart sätt vinner mark.»

FÖR ATT HITTA embryot till hennes livslånga modeintres-

se får vi ta oss till ett borgerligt villaområde i Linköping, där hon växte upp med en lillebror, en förvärvsarbetande mamma och en plastpappa.

– Min pappa var flygare och han gick bort när jag var sex år. Mamma jobbade heltid så vi fick klara oss själva, min bror och jag. På den tiden var det ovanligt med nyckelbarn. Som storasyster var jag väldigt bossig, jag fick lirka med honom för att han skulle gå hem efter skolan. Jag var väldigt självständig, en hästtjej som åkte buss själv till stallet som elvaåring.

Mamma var konstnärligt begåvad och arbetade med tekniska ritningar. Denna konstnärliga ådra hade nog dottern fått i sig och hon hade lätt för att rita och teckna, dock utan att det gjordes en stor sak av det. Alla barn tecknar…

Hon berättar om en tidig minnesbild: Hon är två år och instruerar sin faster att knyta sjalen på ett visst sätt.

20 IMPUL S NR 1 201 6

SOM 25-ÅRING BLEV hon uppringd. Hennes & Mauritz

var på jakt efter en designer. ”Skulle du kunna visa oss din portfolio?”

Hon visste knappt vad ordet betydde, men hade tre dagar på sig.

Hon skrapade ihop underlag från sitt examensarbete och tre dagar senare var hon på plats med skisser på egendesigande plagg.

– Det gick jättebra! w Så varifrån detta självförtroende?

– Om man växer upp i en trygg miljö och får mycket beröm och förtroende blir man trygg i sig själv. Man behöver inte vara rädd att göra bort sig. Man har mycket att vinna på att kliva av sina rädslor.

Detta gäller speciellt för egenföretagare, vilket hon har varit under stor del av sitt yrkesliv. Som egenföretagare bör man ta tillvara alla chanser och hellre säga ja än nej till utmaningar. Samla mod, hålla andan och tacka ja.

– Man vet inte vad som döljer sig bakom nästa dörr.

Det vore dumt att gå miste om en chans. Visst kan det kännas jobbigt att gå på mottagningar och knyta nya

1 Kicki Mattila klipper till.

2 Lotta Ahlvar.

3 Skyltfönster för Textile Studios in Europe.

4 Flinka fingrar.

1 2 3 4

N R 1 2 016 I MPU L S 21

PORTRÄTTET » LOTTA AHLVAR kontakter, men det lönar sig, ofta i alla fall, tillägger hon och storler.

EFTER H&M BLEV hon designer på Esprit i Tyskland och så småningom vd på Svenska Moderådet.

– Det går inte att komma längre i modevärlden. Jag hade tur. Jag lyckades tajma in det med branschens mest blommande år. Det var bra år för svenskt mode och jag har kunnat bidra lite och hjälpa nystartade modeföretag. Det är jag stolt över.

Med andra ord, hon har all anledning att vara nöjd.

– Med facit i hand är jag väldigt nöjd med mitt yrkesval. Ibland känner jag LOTTA AHLVAR att jag hade kunnat uträtta viktigare saker än designa kläder, men jag har fått resa, se världen och gjort mycket roliga saker.

Och efter en nanosekunds eftertänksamhet för att smutta på bordsvattnet: – Om man känner att man vill uppnå någonting väldigt starkt så ska man lita på den intuitionen och göra allt för att ta sig dit. Det kan vara svårt, det kan finnas massa av hinder på vägen, men svårigheterna kan vara en eggande drivkraft. Min drivkraft är min vilja att åstadkomma saker och min envishet. Trots motgångar ger jag mig inte.

– Äsch, det har funnits bakslag, men jag tänker alltid full fart framåt. Jag grämer mig inte om jag till exempel inte får ett visst jobb, utan ser det som erfarenhet…

Jag kanske ältar, men det brukar gå över.

Ett utvecklingsområde är hennes inneboende rastlöshet, något som hon har god insikt om.

– Jag är rastlös, jag tycker inte om när det går för långsamt och skulle gärna vilja se en snabbare utveckling på Handarbetets vänner, medger hon.

SAMTIDIGT LÅTER HON inte ryggmärgsreaktioner styra.

– Som chef måste jag ge mina medarbetare utrymme att ta egna beslut. Med åren har jag lärt mig att komma dit jag vill utan att peka med hela handen. Jag har gått på olika ledarskapskurser, men viktigast är nog livs­ erfarenheten. Eller att ha varit storasyster.

Och vart skulle hon vilja komma med Handarbetets vänner?

– När jag började hade föreningen en föråldrad struktur och en gammal organisation som inte följt med sin tid; ingen fungerande digitalisering i administrationen och förfärligt bokslut med förlust i miljonklassen. Nu har vi haft svarta siffror två år i rad. Men vi är bara i början av förändringsprocessen där vi bygger långsiktigt hållbara strukturer. Bara för att vi för tillfället har bra beläggning i skolan, med 48 studerande för närvarande, och bra försäljning så säger det inte att vi har bra strukturer.

»Vi behöver titta på hela världen som potentiell marknad. Handarbetets vänner är tillräckligt bra för att kunna erövra världen, vi har duktiga hantverkare och bra skola.»

MOTGÅNGAR? HON TÄNKER efter en stund utan att några lämpliga exempel dyker upp.

55:179:Vaxduk & Jerseytyger

la t re, a. r he en lleda vald akna . på tim irke nde g. S lning % or :s c rtroe llnin vde 10 t s SV fö stä a r lla h e SV vå för a re oc vid b din a a r le et od kt äl b k ta G dar ltig on e i k m e g od g k An du

Ny katalog Ute nu!

Vårkatalog 2016

79:-

HON GÖR EN konstpaus som för att ta sats innan hon delar med sig av sin stora dröm: – Vi behöver titta på hela världen som potentiell marknad. Handarbetets vänner är tillräckligt bra för att kunna erövra världen, vi har duktiga hantverkare och bra skola. Med lite modernisering blir vi Europas intressantaste hantverksskola med hälften av eleverna från Europa, säger Lotta Ahlvar.

Med hennes envishet är det nog bara en tidsfråga innan denna storvulna vision blir verklighet.«

Worbla

Ett termoplastiskt material som med värme kan formas, slipas och målas till vad du vill.

från 99:-

Exklusivt >> Lotta Ahlvar

www.slojd-detaljer.se Fjädrar C049-1006 och 4343-0000, silkespapper 0256-1096 och 0256-1296, hittar du i vår webbshop.

SKARA * STOCKHOLM * MALMÖ w w w.slo jd - d e ta lje r. s e 0511- 267 67

22 IMPUL S NR 1 201 6

Namn Lotta Ahlvar Gör Vd på Handarbetets vänner sedan maj 2014. Ålder 54 år.

Bor Lägenhet i Vasastan i centrala Stockholm. Ett lantställe.

Familj Man, en 18-årig dotter och katten Elvis av rasen ragdoll.

Säkra kort ”Vi gifte oss förra året efter att ha känt varandra i 30 år.”

Fritidsintressen ”Jag tränar absolut inte. Jag är konstintresserad och en trädgårdsmänniska som gillar att gräva på lantstället.”

Kuriosa Har fyra vackra folkdräkter som hon aldrig använder.

Fäbless för humoristiska ting ”I min glassamling i köket har jag en mjölkkanna som ser ut som en gris med byxor. Förtjusande ful, men jag blir glad av att titta på den.”

Egna garderoben ”Min garderob består till 99 procent av svarta kläder. Det skvallrar om att jag länge har rört mig i designkretsar, eller att jag inte är så fantasifull.”

Om att ha lämnat Svenska Moderådet ”Modebranschen är en grym bransch att åldras i.”

”Handarbetets Vänner är tillräckligt bra för att kunna erövra hela världen”, säger Lotta Ahlvar, här med Inger Broström och Anna Eriksson.

N R 1 2 016 I MPU L S 23

MILJÖ » ÖSTERSJÖN

Miljarder ska rädda Östersjön

Havs- och vattenmyndigheten drar igång ett ”rädda Östersjön”-paket på 32 punkter för en beräknad kostnad av två miljarder.

Några av de största problemen är övergödning, farliga ämnen och fiske. Men nya åtgärder behövs också mot exempelvis marint skräp och främmande arter.

H

TEXT MATS NILSSON

avs- och vattenmyndigheten, HaV, är nu klar med Sveriges första åtgärdsprogram för havsmiljön.

Det innehåller 32 åtgärder som rör allt från strandstädning, fredningsområden för fisk till att utreda varför ämnen som TBT ökar trots förbud mot miljöfarliga båtfärger. Även näringar som turism, en-

FOTO: ISTOCKPHOTO

24 IMPUL S NR 1 20 1 6

ergi och transporter ska granskas för deras roll i nedsmutsningen av Öster­sjön.

– DET BEHÖVS FLERA nya åtgärder för att rädda havet, och inte bara i havet utan även på land. Sverige kan inte lösa problemen på egen hand, det krävs samarbete och dialog med andra länder – kring Östersjön och Västerhavet, säger Ylva Engwall,

utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska Europas havsområden ha en god miljöstatus år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. För Sveriges del handlar det om delar av Östersjön och om Västerhavet. 2012 presenterade HaV en rapport som visade på problem i alla Sveriges havsområden.

Impuls har i flera reportage avslöjat föroreningarna i Östersjön.

Havs- och vattenmyndigheten har i drygt två år arbetat med att identifiera vilka nya åtgärder som behövs för att förbättra havsmiljön och ta fram ett åtgärdsprogram.

– Vi har haft ett brett samarbete, både internt på vår egen myndighet, men också med flera andra myndigheter och en dialog med kommuner och intresseorganisationer. I processen har vi också haft en viktig dialog med andra länder inom EU och inom de regionala konventionerna Helcom och Ospar, säger Ylva Engwall.

DET BLIR MYNDIGHETER och kommu-

ner som får ta tag i en stor del av åtgärderna. HaV kommer att själv

ta hand om 19 av de 32 åtgärder som finns med i programmet.

När det gäller fiske kommer HaV till exempel att se om det behövs fler fredningsområden för fisk i kustområden, fler fredningstider eller nya fiskeregler.

– Vi kommer också, i ett pilotprojekt, att se om vi kan bekämpa främmande arter som etablerat sig i våra vatten, till exempel svartmunnad smörbult och amerikansk hummer, säger Ylva Engwall.

tionskampanj som riktar sig till allmänheten, stödja strandstädning och att försöka koppla samman avfallshantering på land med nedskräpningen till havs.

– Ett av de farligaste ämnena för vår havsmiljö är TBT (tributyltenn) som förr var vanligt i båtfärger.

Trots att TBT varit förbjudet i flera år hittas det ofta i havsmiljön och på vissa ställen ökar det till och med.

Här behöver vi utreda vad det beror på och vad vi kan göra mer, säger Ylva Engwall.

ARBETET MED ÅTGÄRDER mot marint

skräp och farliga ämnen kräver samarbete mellan myndigheter.

Bland annat ska HaV och Naturvårdsverket ta fram en informa-

ÅTGÄRDSPROGRAMMET BERÄKNAS KOSTA cirka två miljarder kronor att ge-

nomföra. För samhället i stort anses det vara väl investerade pengar.«

N R 1 2 016 I MPU L S 25

FLYKTINGAR » DET NYA LIVET I SVERIGE

700 politiker och beslutsfattare får boken ”Kallt men snällt” från Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Det är 16 berättelser om Sverige och vägen hit som skickas till riksdagsledamöter och chefer i kommuner, landsting och regioner.

- Vår förhoppning är att bredda bilden av Sverige och porträttera olika människor som lever här, säger John Hillstierna, press- och kommunikationschef på SV. Hasoon Kasim och Almaz Okubamichael är två av dem som medverkar i ”Kallt BERÄTTAT FÖR MATILDA ASP OCH MATS NILSSON men snällt”.

Så flydde de till det nya landet Hasoon: Att komma in på arbetsmarknaden var det svåraste - Det svåraste som flykting och nyanländ till Sverige var att komma in på arbetsmarknaden. Det tar tid. Jag fick börja om och skaffa en ny utbildning.

Det säger Hasoon Kasim som flydde från Irak till Algeriet och senare till Sverige.

– DET VAR EN tuff tid i början. Mitt

första jobb fick jag efter två år i Sverige. Då fick jag också svenska vänner.

Hasoon Kasim flydde från Saddam Husseins regim i Irak till Algeriet i början av 1979. Hans fru och dotter kom strax efter. Familjen stannade i tolv år och fick ytterligare ett barn innan islamisternas framfart gjorde familjen orolig.

– Algeriet var ingen trygg plats i slutet av 1980-talet. Vi ville flytta till Sverige. Jag hade ett jobb som lärare men inga giltiga papper för att bo och arbeta i Algeriet.

– Vi hade haft kontakt med FNs kontor för att kunna resa till Europa. Men det tog så lång tid att vänta på att alla papper skulle bli klara.

Min fru hade ett giltigt pass så hon och barnen åkte i förväg.

DE KOM TILL Polen och tog färjan till Ystad. Det var 1989.

26 IMPUL S NR 1 20 1 6

Hasoon Kasim kom till Sverige från Irak via Algeriet.

FOTO: PRIVAT

De bodde en kort tid i Ystad och Malmö innan de hamnade på en flyktingförläggning i Virserum. Efter ett par månader där fick de uppehållstillstånd.

I Algeriet vände sig Hasoon Kasim till FNs kontor igen och fick hjälp med giltiga papper och en enkel biljett. Den 12 oktober 1990 kom han till Sverige.

– Då hade familjen fått bostad och dagisplats för barnen i Mölndal. Jag började på SFI, Svenska för invandrare, efter tolv dagar i Sverige.

– Vi hade planerat resan till Sverige och vi hade lärt oss mer om landet redan innan vi lämnade Algeriet.

Med kunskap är det mycket lättare att klara sig i ett nytt land.

Boken ”Kallt men snällt” finns att beställa på SVs webbplats sv.se eller bläddra i en digital version.

HASOON KASIM VÄXTE upp och gick

i skolan i Bagdad. Efter examen på universitetet arbetade han i tio år.

Som regimkritiker och kurd blev det dock ohållbart att stanna kvar i Irak.

– Jag var politiskt aktiv redan som student. När vi som var emot Saddam Hussein och regimen blev attackerade blev många tvingade att fly. Det var en kompis till mig som tipsade om att det fanns jobb i Algeriet.

I Sverige bestämde Hasoon sig för att byta spår då hans utbildning från Bagdad inte var mycket värd här. Hasoon gav ut en tidning för invandrare. Han gick en utbildning på en folkhögskola och började arbeta tillsammans med olika föreningar.

Han blev cirkelledare i ABF och 2001 började han på Studieförbundet Vuxenskolan i Mölndal.

– Jag har alltid varit samhällsintresserad. Det är jätteviktigt att lära sig hur samhället fungerar. Som aktiv politiker har jag haft uppdrag i flera nämnder och styrelser i kommunen.

FAMILJENS TREDJE BARN föddes i Sve-

rige.

– Vi har tre barn, de är födda i olika världsdelar.

2003 kunde Hasoon åka tillbaka till Bagdad för att besöka sina föräldrar som han inte sett på 25 år.

– Sverige är hemma för mig och för hela familjen, säger Hasoon.

Hasoon Kasim är i dag konsult och föreläser bland annat om integration och mångfald.«

Från Eritrea till Boden – Almaz Okubamichael tyckte det var kallt att komma till Sverige för ett år sedan. I dag delar hon lägenhet med fyra andra kvinnor i Boden och hoppas att i framtiden kunna studera till sjuksköterska.

FOTO: KARL OLOV LILJESTRAND

Almaz: Jag vill lära mig mer svenska – och bli sjuksköterska – Jag kom till Sverige i januari 2015. Det var väldigt kallt men Migrationsverkets personal var mycket snäll.

Så berättar Almaz Okubamichael om sina första intryck av Sverige. Intervjun sker på flera språk och med stor hjälp av tolk, det blir en blandning av tigrinska, engelska och svenska.

ALMAZ LÄMNADE ERITREA när hennes man var på resa i Etiopien och militären begärde att få veta var han var. Almaz blev rädd för militären och flydde till Sverige via Etiopien, Sudan och Libyen. Hon har åkt buss men också gått många och långa sträckor till fots. Flera veckor i öknen med väldigt lite mat och vatten. Hon har också suttit i fängelse i Libyen.

– Jag lyckades fly och har betalat mycket pengar längs vägen.

– Tiden i fängelset var svår. Och sedan kände jag en massa oro och stress under min första tid här, det var när jag väntade på besked om jag skulle få stanna. Men nu är jag glad. Efter nio månader här fick jag uppehållstillstånd. w Vad hoppas du på?

– Jag vill lära mig saker nu. Först vill jag lära mig mer svenska. Nu går jag på SFI, svenska för invandrare.

Sedan vill jag bli sjuksköterska. Jag vill jobba inom vården.

DE FÖRSTA DAGARNA i Sverige bodde Almaz i Märsta och sedan fick hon resa norrut, till Boden.

– Där var det ännu kallare och mycket snö. Det var lättare för mig i somras, vädret var bättre då.

I Boden bodde Almaz på ett stort

boende med många andra. Sedan en tid tillbaka delar hon lägenhet med fem andra unga kvinnor.

– Vi är fem stycken som bor tillsammas. Fyra tjejer kommer från Eritrea, en från Somalia.

Almaz deltar också i Let’s go Swedish, svenskaundervisning som drivs ideellt av Linda Olofsson, Jessica Bergman och Lina Hällström i Boden. Studieförbundet Vuxenskolan samarbetar med Let’s Go Swedish och har bland annat ordnat en aktivitetsdag med brännboll, volleyboll och kubb. Verksamheten startade 2013. Människor från bland annat Eritrea, Sudan, Etiopien, Brasilien, Nigeria, Gambia och Ukraina deltar.

FRAMTIDEN FÖR ALMAZS man är oviss.

Han finns i Sudan och hoppas få komma till Sverige.« N R 1 2 016 I MPU L S 27

Välkommen till den nya frihetstiden.

En dag händer det. Arbete och barn tar inte upp varje tanke längre. Dina egna funderingar blir inte avbrutna. Då kommer idéerna. Slumrande intressen vaknar. Skulle man kunna? Det är klart du kan.

Skapa områdets vackraste trädgård. Se till att äntligen få sjunga i ett bluesband. Fördjupa dig i klassisk yoga eller hönsskötsel. Engagera dig i den lokala föreningen för att skolan ska få vara kvar.

Eller bara träffa lite nya trevliga människor.

Hittar du inte det du söker bland fler än 200 olika ämnen, kan du alltid starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Gå in på sv.se och botanisera lite.

28 IMPUL S NR 1 20 1 6

N R 1 2 016 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Nyfikenhet – största

%

50

DETTA VILL SVENSKA FOLKET LÄRA SIG MER OM

40

Språk

Mat och dryck

Hälsa och friskvård

Data, IT och teknik

Släktforskning och historia

Resor

Trädgård jordbruk

0

Böcker

10

Hållbar utveckling

20

Politik och samhälle

30

I EN NY UNDERSÖKNING AV AKTUELLA BILDNINGSTRENDER I SVERIGE UPPGER SJU AV TIO ATT NYFIKENHET ÄR DERAS STÖRSTA DRIVKRAFT FÖR ATT LÄRA NYTT, SKRIVER STUDIEFÖRBUNDEN. ”BILDNINGSTRENDER 2016” visar att människor i Sverige vill lära sig mer språk och helst tillsammans med andra i en studiecirkel. Utöver språk är mat och hälsa populära ämnen.

Migration har ökat nyfikenheten för nya kulturer och olika mattraditioner. Detta märks bland annat i en ökad efterfrågan på studiecirklar om religion, identitetsfrågor och trosuppfattningar hos studieförbunden.

Varannan vill lära sig mer genom att delta i en studiecirkel, och varannan skulle också vända sig till ett studieförbund för att lära sig mer.

I EN TID när det finns ett så stort,

Den främsta anledningen till varför människor vill lära sig mer under 2016 är ren nyfikenhet, sju av tio anger det som främsta anledning. Hos de tio studieförbunden står ett fritt deltagarstyrt lärande i fokus.

Det är väldigt hoppingivande att ren nyfikenhet är den allra starkaste kraften som får människor att vilja lära sig mer.

Undersökningar visar klart att utbildning, bildning och kunskap handlar om så mycket mer än nytta, krav och plikt.

Det flexibla lärandet blir allt viktigare och efterfrågan på distansstudier och nätbaserade hjälpmedel ökar, särskilt bland yngre och medelålders med högre utbildning.

brett och varierat utbud av utbildningar och sätt att hitta kunskap är det roligt att studieförbunden kommer före till exempel universitet, bibliotek, och Komvux på listan över vart människor vill vända sig för att lära sig nytt.

FLER VILL FÅ hjälp och stöd med att starta nya föreningar och ordna studiecirklar inom dessa. Det kan handla om allt från föreningar bildade på etnisk grund, miljöföreningar, kulturutövare och nätverk som

30 IMPUL S NR 1 201 6

vill stötta nyanlända som kommit till Sverige.

Många av dessa föreningar är intresserade av att lära sig mer om föreningsstrukturer i Sverige vilket ökar efterfrågan på studiecirklar i föreningskunskap.

Vi lever i en föränderlig tid med ständigt nya sätt att uttrycka sig och interagera med människor – i hela världen.

Det påverkar inte bara vad människor vill lära sig mer om

utan också hur de vill lära sig.

Det läggs mer vikt i att kunna vara flexibel i sitt lärande vilket både märks i efterfrågan av distansstudier, användandet av digitala hjälpmedel samt i nya konstellationer av möten i nätverk och föreningar.

ATT SÖKA SIG information på in-

ternet och/eller delta i distansstudier som sker exempelvis på internet är mer förekommande bland yngre och de

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

drivkraften att lära

mellan 30–49 år samt de med något högre utbildning men jämt fördelat mellan könen.

Viljan att lära sig nya saker på mer flexibla sätt märker studieförbunden både genom att fler och fler studiecirklar bedrivs helt eller delvis på internet samt att intresset att anordna och delta i semiarier, workshops och kurshelger bara fortsätter att öka.

Allmänheten fick också svara på frågan om det finns något

som hindrar dem att lära sig mer. Det främsta hindret som 53 procent angav är tidsbrist och var femte upplever sig inte ha råd. Endast 13 procent av de över 65 år anger att de saknar tid och sex av tio i samma åldersgrupp menar att det inte finns något alls som hindrar dem från att lära mer.

28 PROCENT AV kvinnorna och 22 procent av männen anger att det inte finns något som

hindrar dem från att ägna tid åt att lära sig mer om något ämne 2016. Totalt anger en av fyra att det inte finns något som hindrar dem att lära mer.

Tidsbrist kräver flexiblare former för lärande och kulturutövande samt att uppleva kultur.

Studieförbunden vittnar om ökat behov av nya former.

Studieförbunden BRANSCH- OCH INTRESSEORGANISATION FÖR DE TIO STUDIEFÖRBUNDEN

Så här kul är det att lära sig spanska hos Studieförbundet Vuxenskolan.

FOTO: VERONICA KURKKO Fotnot: Undersökningen ”Bildningstrender 2016” är genomförd av Novus på uppdrag av Studieförbunden. Rapporten speglar vad, hur och varför allmänheten vill lära sig mer 2016. Resultaten bygger på Novus undersökning samt de tio studieförbundens egna iakttagelser.

N R 1 2 016 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Sex åtgärder för att DE SEXUELLA TRAKASSERIERNA I STOCKHOLM, TYSKLAND OCH KALMAR ÄR INGET NYTT – MÄN HAR ALLTID UTSATT ANDRA FÖR ÖVERGREPP, SKRIVER ELVA PERSONER, SOM LISTAR SEX PUNKTER FÖR ATT STOPPA DE KRIMINELLA HANDLINGARNA. HÄNDELSERNA I KÖLN, på Eriks-

dalsbadet, i Kalmar och We are Sthlm är odiskutabelt fruktansvärda och oacceptabla.

Det är brottsliga handlingar.

Men de är inte unika. I debatten som pågår nu framställs dessa händelser som om de vore nya och främmande företeelser vilket är helt felaktigt.

Män har utsatt kvinnor, barn, transpersoner och andra män för sexuella övergrepp, trakasserier och våld genom alla tider, i alla städer och i alla länder världen över.

Oavsett var i världen det sker, finns en gemensam nämnare hos förövarna – att de är män.

Det måste vi våga benämna och analysera för att få till en förändring.

DET HANDLAR INTE bara om en-

skilda mäns inneboende egenskaper och förmågor, utan om strukturer och normer.

Vi måste utveckla det våldsförebyggande arbetet, och politiker och myndigheter behöver ta problemet på större allvar och ta initiativ till förändring.

Det måste tas på allvar varje dag och inte bara vid medias rapportering av vad sexuella trakasserier och sexuellt våld är.

2014 anmäldes 20 300 sex­ ualbrott i Sverige, av dessa rubricerades 6 700 som våldtäkt. 98 procent av de som misstänktes för sexualbrotten var män.

Sexualbrotten pågår dagligen i klassrum, på arbetsplatser, i hemmen, på festivaler och i folksamlingar och är ett enormt problem.

32 IMPUL S NR 1 20 1 6

Att dessa frågor får ljus på sig och nu debatteras och diskuteras mer än på länge är välkommet.

DOCK HAR DELAR av debatten

varit kontraproduktiv när den bortsett från de samhällsöver­ gripande problemen som sexuellt våld och sexuella övergrepp innebär.

I stället har hätska diskussioner förts kring att försöka peka ut vissa grupper av män som mer ansvariga för övergreppen, endast baserat på etnicitet och kultur, vilket är förkastligt och osakligt.

Trots den livliga debatten kommer det en dag då det mediala ljuset slocknar och diskussionerna tonar ut.

Men grundproblemet kommer att kvarstå och behovet av insatser kommer vara lika stort som tidigare.

Det finns många organisationer och personer som har många års erfarenhet av att jobba med dessa frågor varje dag, både på individ- och strukturnivå.

FOKUS FÖR ALLA insatser måste vara att förändra de destruktiva maskulinitetsnormer som skapar våldtäktskultur och att få fler män att engagera sig och ifrågasätta sexism, destruktiva normer för maskulinitet, våld och kvinnohat.

Detta måste ske hela tiden på alla nivåer och i alla grupper i samhället. Vad är det då som behöver göras?

HÄR FÖLJER ETT antal krav och förslag på insatser: 1Inför utbildning om hur

sexistiska kommentarer och sexuella trakasserier förhind­ ras och motarbetas samt utbildning kring normer, maskulinitet, sexualitet och våld från förskoleklass till högskola.

Gör det till en obligatorisk del i alla lärarutbildningar och på juristutbildningen.

2Anslå statliga medel till utbildning och långsiktigt, strukturerat våldsförebyggande arbete.

3Sexuella trakasserier och sexuellt våld är brottsligt och ett demokratiproblem, vilket måste synas i lagen.

Rättsväsendet måste se sexuellt våld, i allt från sexuel­ la ofredanden, sexuella handlingar utan samtycke till vad som i dag är våldtäkt som kriminella handlingar och bemöta dem därefter.

4Det är män och män i grupp som utför dessa handlingar.

Politikförslag som fokuserar på detta och som leder till att fler män engagerar sig, reagerar och agerar mot sexism och sexuella trakasserier måste utvecklas.

Politiker som är män bör vända sig till de personer och organisationer som länge drivit frågan, sätta sig in i kunskapsområdet på allvar och ta ansvar för att ny politik skapas.

5Utveckla politikförslag, främst för utbildningssektorn, som leder till att populärkulturen, porrindustrin och de berättelser som där i dag ofta förmedlas behandlas, diskuteras och problematiseras på ett kunskapsbaserat sätt.

6Vi lever i en dubbelkultur där vi har ett offentligt jämställdhetsideal med en femi-

nistisk regering. Samtidigt har vi en populärkultur där kvinnor nedvärderas och där killar ska vara macho.

Porrindustrin är tillgänglig för alla, barn som vuxna, dygnet runt där många av scenerna innehåller fysisk aggression som strypningar, slag och verbalt våld som ”bitch” och ”slut”.

ATT DET SER ut så och vad det

innebär för våra liv och för maktfördningen mellan kvinnor och män på strukturell nivå är något vi behöver ny kunskapsutveckling och ett seriöst och öppet samtal om.

Att vi fortfarande får läsa om att lösningen på problemet är att de utsatta och de som riskerar att bli utsatta förväntas begränsa sina livsutrymmen är fullkomligt oacceptabelt.

Om alla ska få möjlighet och makt att leva sina liv fria från trakasserier, övergrepp och våld måste det förebyggande arbetet lägga ansvaret på förövarna och fokusera på de faktorer i våra samhällen som leder till att män och pojkar blir förövare.

Kunskapen finns – vi behöver bara använda den.

UNDERTECKNANDE organisatio-

ner och sakkunniga personer har flerårig erfarenhet av att arbeta med dessa frågor på såväl individ- och grupp- som strukturnivå.

Så återigen, kunskap och kompetens finns, men för att det vålds- och normförändrande arbetet ska få ännu bredare effekt krävs det att makten tar ansvar och vidtar kraftiga åt-

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

stoppa övergreppen

Kompetensen för att motverka mäns våld mot kvinnor finns men kunskapen måste sprida, anser elva debattörer, men anledning av händelserna ibland annat Köln och Stockholm.

FOTO: ALEXANDER TILLHEDEN/SCANPIX

gärder likt de som är nämnda ovan.

Frågan är akut och kan inte vänta, det krävs agerande nu.

Ida Östensson

Madeleine Lejionhufvud

Olga Persson

Lisa Malmberg

PROFESSOR EMERITUS

GENERALSEKRETERARE UNIZON

UTBILDARE/FILMPRODUCENT, AMPHI PRODUKTION

I STRAFFRÄTT

Nina Rung

Tomas Agnemo

INITIATIVTAGARE HUSKURAGE

Zandra Kanakaris

GENERALSEKRETERARE

Peter Svensson

FÖRBUNDSORDFÖRANDE UNIZON

GRUNDARE CROSSING BOARDERS

MÄN FÖR JÄMSTÄLLDHET

INITIATIVTAGARE HUSKURAGE

Anna Thomasson

Luis Lineo

Emma Lundqvist

ORDFÖRANDE FATTA

ORDFÖRANDE

UTBILDARE/FILMPRODUCENT,

MÄN FÖR JÄMSTÄLLDHET

AMPHI PRODUKTION

Fotnot: Debattartikeln har tidigare publicerats på SVT Opinion.

N R 1 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET FÅRPÄLS DRICKA BÄRS

SNETT METER

DEL AV PJÄS FÖDDES HON I

ERNMAN SOM TAR TON

LEDER HON I ÅR

MISSA

LITEN ATT FÖRVARA I

ÄTS INLAGD STRÖM

KAN FRÄTA

HA DET BRA

HORN

HAN ÄR STARK

ASSIETT SOM TUNNA

TOR OCH ODEN

NORPA RUND SAL STÖR I SÅR FOT PÅ TAX LYSER I SKYN

HELLENIUS PÅ TV

HUR SA? TANDTANT

BLAD

DRIVS KLOCKA MED?

SKOTSK SLÄKT PAPPA SOM RESER LOCKA

VASSA PÅ KNIVAR

BANKGIRO

BROR TILL GEORGE W. BUSH

DE RINGLAR I GRÄSET ATKINSON FÅGEL I HUVEN

ÖLMUGG DET LEVER MAN I?

LÖVTRÄD VÅRDA

UTAN ERFARENHET KUFISK

KATT I SKOGEN

PLATT I HEM

MURKET FEM I ROM LÄSES GRATIS

MÅRDDJUR GLIDER PRYDER MED ROS I BEDÖVA

LARSGÖRAN

BLÖTA PIKAT REVBENSDAM

SLÅR SPELARE

STOET

DISKAS I LADDAS NED TILL IPHONE SKÄRET

MILNE

FÖRST

SES ROAD

FLOD I ITALIEN

VATTENDRAGET

ÄGGRUND

SER MAN TIDEN

KAN NÖJD PUBLIK

URAN GÅ AN

THURMAN GÄRDESTAD

BACON

HAN KAN BO INOM EU

FÄRGNYANS

© Bulls

TOY

Vinn bok om huskurer

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 18 mars.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 1/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 7/2015 Janne Jansson, Klockrike, Gunilla Ekholm, Uppsala, och Erja Berggren, Järbo.

MATTA

GRIS SOM ÄR VÄN TILL PUH GÅR I SNAPSVISA

HANS TREDJE BONDFILM

DEN KAN VISA VÄGEN

KORAR

ARMBORSTSKYTT

KAN DEM STYRS MED

100 I ROM

SÅDANA TAS I BRÄNNBOLL

HANS FJÄRDE BONDFILM

CIRKA

PALLAR

SPRINT

DRIFT

VIMLET

LETAR IVRIGT

SAUCEDO SOM ÄR ARTIST

Namn

SKARA

TINGELING

SPÅ NÅR SINA TÅR?

ALLAN POE

ITU

KOKAS KRÄFTOR

SKAKIG

KAN BRÄNNA TILL

Adress

ROMSON

SAGOKUNG

BUKTEN KULA

DEN KASTAS LASSO I TORRA

PÅSTOD MITT I KANAN

MELLAN KNEKT OCH KUNG

OEGENNYTTIGT HOCKEYLIGA

FIRAS MED RAKEL

ÖVERST PÅ KASTRULL

GLATT

SLUTORD

KÖRA PÅ RADON I KEMIN

ASSOCIATED PRESS UTSÖKT

BARN

BEDRA

34 IMPUL S NR 1 201 6

HANS FÖRSTA BONDFILM

BESKED

PROTOTYP

I TVÅ FÄRGER

Postadress

KIVAS GRÖN UNGDOM

D A N I E L C R A I G

O VE

R A C R Y A A S S V I H L A N T U V Y R O S P E C T R E A R K I L S A T I R O M Y L L R E T D N N Y F E O R T S A A M A N E T A V R Ä L L D A R R I G I D E B L Å G R Ö N U N G E S A D A M H A L N A R R A A L L T O Lösning till Kulturkrysset nr 6/2015.

INTOG VÄTSKA BRADBURY

DASS

S K Q R T U E A K E N U T R U A M M D E O S F P S A O E L L L E A L O C A E VRÅLADE

DOMÄN FÖR QATAR

HALVGRÄS

UNION

PASSÉ

BILDAR KÖANDE

KLOCKA HARIG FÅGEL?

BIOBOLAG SPANSK RISRÄTT

SVINHONA

RETAR I NÄSAN JUNIMAN

TRÄD MED OLLON

HANS ANDRA BONDFILM

SÄGS SE RÖTT

A R G EPOKEN

E R A N SKIVAT PÅLÄGG

O S T KONKURS KORT

K K

© Bulls

VAR HON 2015

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Hjälp till att hjälpa nyanlända!

LÄRARE HJÄLPER. Lärarnas

Riksförbund har tagit initiativ till samarbetet ”Lärare hjälper”, där exempelvis pensionerade lärare och lärarstudenter kan bidra genom att arbeta som volontärer på flyktingboenden.

– Det känns oerhört värdefullt att all den erfarenhet som dessa lärare besitter kan komma till nytta för de nyanlända, säger Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund.

– Det finns ett intresse av att bidra med sin kunskap till nyanlända bland våra medlemmar.

Lärarnas Riksförbund har därför, tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan (SV), skapat möjlighet för intresserade att jobba som volontärer på asylboenden.

Intresseanmälan och kontaktuppgifter kan skickas till lararehjalper@lr.se, så förmedlas kontakten vidare till SV.«

Nina Larsson utsedd till ny förbundschef för SV – Folkbildning är ett viktigt instrument för att människor ska få mer makt över sina liv. Civilsamhällets betydelse ökar och SV har nu stor potential att göra skillnad för än fler.”

Det säger Nina Larsson, ny förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan (SV). Hon tillträder tjänsten den 1 maj.

SV. – Jag är väldigt glad över att kunna anställa Nina Larsson.

Hon blir en utmärkt förbundschef. Hon har stort intresse för

folkbildningsfrågor en del av, säger Nina och är en erfaren Larsson. ledare, säger Ulrika Nina Larsson har Carlsson, förbundsvarit riksdagsledamot ordförande, SV. och partisekreterare – Jag ser mycket för Folkpartiet, numera Liberalerna. fram emot att börja Hon har också en jobba för SV. Folkbildning är ett viktigt bakgrund som officer, instrument för att hon har bland annat Nina Larsson.

FOTO: SVERIGES RIKSDAG människor ska få mer arbetat i Kosovo. makt över sina liv. CivilsamhälNina Larsson bor på Dalarö lets betydelse ökar och SV har i Haninge utanför Stockholm, nu stor potential att göra skillhar bott i Karlstad och är uppnad för än fler. Det vill jag vara vuxen utanför Säffle.«

Folkbildningsförbundet byter namn STUDIEFÖRBUNDEN. Folkbild-

ningsförbundet, som funnits sedan 1903, har bytt namn och heter numera Studieförbunden.

– Namnbytet till Studieförbunden gör vår roll som företrädare för de tio studieförbunden tydligare, säger generalsek­ reterare David Samuelsson.

De tio studieförbunden är Sveriges största arrangör av studiecirklar i alla ämnen och kulturprogram som konserter, teater och föreläsningar.

– Hösten 2015 satte studieförbunden avtryck genom Världens största musikfestival och genom att 78 000 asylsökande i över 200 kommuner fick börja öva svenska, säger David Samuelsson och fortsätter: – Vi tänker fortsätta visa studieförbundens stora samhällsbetydelse även med nytt namn.

Källa: Studieförbunden

Ordförande Göran Domeij (till höger) tillsammans med Thage G Peterson, som delade ut utmärkelsen Årets lokala utvecklingsgrupp.

FOTO: ANNE HELGESSON

Prisade för sin kamp för landsbygden Utmärkelsen Årets lokala utvecklingsgrupp 2015 gick till Gideåbygdens ekonomiska före­ ning i Örnsköldsviks kommun i Västernorrland.

PRIS. Gideåbygdens

ekonomiska förening har funnits sedan 2009 och har omkring 250 medlemmar.

Nu driver före­ningen en lanthandel med tre anställda samt en säsongsanställd som delas med idrottsklubben, och har precis öppnat en stängd bensinmack på nytt.

– Det är många runt om i Sverige som jobbar med samma saker som vi gör, så det är hed­ rande att få utmärkelsen. Vår

förening är startmotorn, men ortsborna är själva motorn – utan deras stöd är inget möjligt, säger Göran Domeij, styrelseordförande. ÅRETS LOKALA utvecklingsgrupp delas ut sedan 1986, sedan 1993 av Hela Sverige ska leva.

Källa: Hela Sverige ska leva

N R 1 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Anna Carlstedt: Vi måste göra mer för kvinnor som är på flykt.

T

usentals kvinnor och flickor i flyktingläger har blivit traumatiserade av pågående väpnade konflikter. Tvångsäktenskap och våld i den nära relationen är vardag för väldigt många.

För de kvinnor som har modet att fly väntar en hård tid där några tappar bort sina familjer utmed flyktvägen medan and­ ra utsätts för sexuellt våld av obekanta.

Livet för kvinnor och flickor på flykt är oerhört utsatt och därför är det bra ANNA CARLSTEDT att fem partier tidigare i år bjöd in till en diskussion i riksdagen om migration och jämställdhet.

För Röda Korset är det uppenbart.

Vi måste göra mer för kvinnor som är på flykt. Det gäller både de som valt att stanna kvar som internflyktingar, de som bor i ett flyktingläger eller de som valt att fly till Europa. eller psykiskt, bli föräldralösa eller utsättas Väpnande konflikter leder ofta till för olaglig adoption eller människohandel. att familjer tappar bort varandra. Män, soldater som civila, försvinner oftare än FYRA SAKER ÄR avgörande för att underlätta kvinnor. Eftersom mannen oftast försörjer för kvinnor på flykt: familjen orsakar hans försvinnande ekonomiska problem för de som blir kvar. w EU-länderna måste följa den internationella humanitära rätten och upprätthålla MÖJLIGHETEN ATT EFTERFORSKA är ofta viktigamänniskors rätt att få information om en re för kvinnor eftersom de ofta möter svårigsaknad anhörig. Människor måste kunna heter vad gäller arv, vårdnad av barn, ansökan återupprätta kontakten med familjemedlemmar som har försvunnit eller få inforom uppehållstillstånd/pass/medborgarskap. mation om dem. Även om de misstänker att en familjemedlem w EU-länderna måste öka ansträngningarär död hindrar ovissheten dem från att sörja na med att identifiera avlidna migranter på och gå vidare i livet i det nya landet. resvägar till och genom Europa. Det krävs Vi vet också att barn som skiljs från att EU skapar entydiga rutiner och riktlinvuxna familjemedlemmar löper större jer för hur detta arbete ska genomföras. risk att traumatiseras, skadas fysiskt

»Barn som skiljs från vuxna familjemedlemmar löper större risk att traumatiseras, skadas fysiskt eller psykiskt.»

Insamlad information om avlidna personer, liksom en adekvat och värdig hantering av kroppar, kan förhindra att avlidna försvinner spårlöst och underlätta för anhöriga i sorgeprocessen. w EU-länderna måste öka medlen till kvinnojourer för att kvinnor på flykt ska få skydd undan våld, oavsett legal status.

Kvinnor som blir utsatta för sexuella övergrepp på resvägen till och genom Europa riskerar annars att bli avskurna från sina familjer. w EU-länderna måste ge människor på flykt rätt till vård, inklusive till mödraoch förlossningsvård, oavsett legal status.

RÖDA KORSET FORTSÄTTER att stödja

kvinnor som drabbats av krig eller väpnad konflikt.

Vi förebygger sexuellt våld genom att sprida kunskap om att alla former av sexuellt våld är förbjudet enligt internationell lag. Vi bistår de som drabbats genom att se till att kvinnor får tillgång till katastrofhjälp och hälso- och sjukvård.

Riksdagsseminariet om kvinnor på flykt var ett steg i rätt riktning. Framför allt var det glädjande att se en så bred partipolitisk uppslutning kring rätten att söka asyl och familjeåterförening.

Nu förväntar sig Röda Korset att deltagarna i sin tur påverkar moderpartierna för att uppnå en bred överenskommelse i flyktingfrågan som värnar genusperspektivet och de mänskliga rättigheterna i svensk migrationspolitik.« Anna Carlstedt är ordförande Röda Korset