Impuls 2016 2

ALEXANDRA PASCALIDOU:

Nr 2 Mars 2016 Årg 49 30 kr

Leve den empatiska eliten

SKOLANS NYA EXTRALÄRARE

Möt den ”levande” roboten

Studieförbundet Vuxenskolans tidning

”Kämpa för de goda krafterna”

VITTNE FRÅN AUSCHWITZ

UTBILDNING HOS SV KULTURCOLLEGE

De får en ny chans efter särgymnasiet VERKSAMHET SOM VÄXER

SVs musik slår alla rekord

…OCH SÅ SVERIGE RUN PULS, NOTER T, AT OCH KRYSS

Funktionsdugligt Per Törnqvist – mannen bakom Moomsteaterns framgångar

Ingång

LEDARE // INNEHÅLL // BREV // #2 2016

ANDERS ÖHBERG, LEDARSKRIBENT

EU ska inte bara vara för eliten

Omslagsfoto MARTIN LINDEBORG

N

yligen presenterade utredaren Maria Maria Strömvik tar fram en katalog på förslag för Strömvik utredningen ”EU på hemma­ att råda bot på det demokratiska underskottet, allti­ från förstärkta fortbildningsinsatser för lärare, insat­ plan”. Den tredje i raden av utredningar ser för att höja kompetensen bland journalistlärare, som på kort tid tar upp olika aspekter på bjuda in olika intressenter till särskilda EU-bered­ demokratin. De två andra är Olle Wäst­ bergs utredning ”Låt fler forma framtiden” och Dan ningsgrupper, få kommuner och regioner att öka dia­ logen kring EU-frågorna med mera.

Ericssons ”För ett starkt och självständigt civilsam­ hälle”. Bra underlag för oss som folkbildare att bidra Säkert bra och viktiga förslag men räcker det för till att bredda demokratidebatten. att stärka medborgarinflytandet över en verksamhet Maria Strömvik har haft i uppdrag: ”Att utreda möj­ som sägs bestämma över åtta av tio beslut som berör ligheterna att främja insyn, delaktighet och inflytan­ oss i vardagen? Förmodligen inte. Det finns ibland de för individer och aktörer i Sverige när en övertro på att ”institutionerna” ska lösa ANDERS ÖHBERG det gäller frågor som beslutas inom EU.” problem. Det fungerar sällan i praktiken, Slutsatsen av hennes utredning – vil­ åtminstone inte när det gäller att stärka ket nog inte överraskar så många – är att medborgarnas engagemang. Då är folk­ bildningen och civilsamhället överlägset.

EU inte fått det folkliga genomslag som många hoppats på. Trots att EU påverkar VI HAR SOM folkbildare ett direkt uppdrag så mycket i vår vardag är möjligheten för att verka för att stärka och utveckla demo­ oss som medborgare att påverka beslut kratin (ett av syftena med statsbidraget). låg. Demokratins grund är att vi som med­ borgare ska kunna påverka beslut innan Att gripa tag i att minska demokratiunder­ skottet till EU kan vara dom fattas, när det gäller EU är den möj­ ligheten närmast obefintlig. en lösning.

Avståndet till makten är en stor orsak Vi kan erbjuda ex­ empelvis ”våra” partier men utredaren pekar också på några andra SV Arenor, studie­ faktorer. Kunskapen om EU och konse­ kvenserna av de beslut som fattas inom ramen för cirklar, dialogsamtalet, unionen är låg bland medborgarna men också bland föreläsningar, förfat­ tarkvällar och rena ut­ beslutsfattare, journalister och lärarkår. Demokrati bildningstillfällen. Ja, förutsätter välinformerade medborgare som själv­ ständigt kan ta ställning. SVs gamla devis ”Insikt ger verktygen är många. åsikt” håller väl än i dag.

Kanske ett vänorts­ utbyte inom ramen Utredaren skriver bland annat: ”Det svenska poli­ tiska systemet har inte, trots dryga 20 års EU-med­ för SV skulle vara ett lemskap, förändrats på ett sätt som fullt ut möjliggör spännande mål för att för medborgarna att tillvarata existerande kanaler i lära mer. Vi har ett upp­ drag.« Sverige.” Hon drar av det slutsatsen att: ”En stor del av det som ofta kallas EUs demokratiska underskott ANDERS ÖHBERG anders.ohberg@sv.se är i realiteten ett svenskt demokratiskt underskott.”

»Vi har som folkbildare ett direkt uppdrag att verka för att stärka och utveckla demokratin.»

FOTO: THRON ULLBERG

ANDERS TRE BÄSTA 2 IMPU L S NR 2 20 1 6

17 MILJONER besökare bidrar studieför­ bunden med till kultur i hela landet. Staten satsar på av­ giftsbefrielse för museerna i Stockholm. Rättvisa!

SPF SENIORER driver tillsammans med and­ ra pensionärsorganisationer rättvisa villkor för pensionärer.

Ett berättigat krav. Bra job­ bat, SPF!

MIGRATIONSVERKETS väktarkostnader är mer än dubbelt så höga som an­ slagen till studieförbundens verksamhet på asylboenden.

Prata om effektivitet.

Impuls ges ut av Studie­förbundet Vuxenskolan och kommer ut med åtta nummer per år.

REDAKTION Telefon 08-587 686 00 Postadress Box 30083 104 25 Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 E-post impuls@sv.se Internet www.impuls.nu Ansvarig utgivare John Hillstierna 070-855 30 96 john.hillstierna@sv.se Redaktör Mats Nilsson 08-587 686 39 070-855 30 81 mats.nilsson@sv.se Grafisk form och layout Anders Gustafson Editor Publishing AB anders@editor.se Annonser Björn Fingal, Alstrax Resurs AB 08-410 646 60 annons@alstraxresurs.se Prenumeration Helår 225 kr Pg: 9 11 18-0 Tryck och repro Sörmlands Printing Solutions AB Katrineholm

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material även i elektronisk form.

Redaktionen ansvarar inte för insänt, ej beställt material.

Impuls är medlem i Sveriges Tidskrifter.

TS-kontrollerad upplaga: 25 900 (2015)

”

Länder med mest korruption i världen 2015 var Somalia, Nordkorea och Afghanistan. Länder med minst korruption i världen var Danmark, Finland och Sverige.

(Transparency International.)

INNEHÅLL

Tipsa gärna om vad som händer i din SV-avdel­ ning! Och inte minst tyck till om Impuls, både utseende och innehåll.

Och vad händer på sociala medier? Impuls följer Facebook- och Twitterflödet noga.

Sms: 0708-553081, Mejl: impuls@sv.se eller mats.nilsson@sv.se

Japansk höjdare i Jönköping

10 4 Stefan överlevde Auschwitz

FÖRINTELSEN. Stefan Zablocki berättar för skol­

elever om det fruktansvärda: att vänta på gaskam­ maren i dödslägret Auschwitz. Han var 14 år.

» Tack för mejlet!

Vi får bättra oss. Nu finns i alla fall Yukiko med på Cirkelledarnätet på SVs hemsida.

Mats Nilsson, Impuls

12 Porträttet: Per Törnqvist

TEATER. Per Törnqvist leder Moomsteatern som ständigt utmanar våra föreställningar om funk­ tionsnedsättning och tillgänglighet.

16 Den ”levande” roboten

FURHAT. Snart ska Furhat, den sociala roboten, hjäl­

pa elever med inlärningssvårigheter. Det är forskare vid KTH i Stockholm som ligger bakom.

20 En dag på jobbet

SV KULTURCOLLEGE. Emil Kaufeldt har gått SV Kul­

turcollege efter särgymnasiet och gör nu praktik på Myrorna i Örebro. Impuls har träffat honom.

24 Delar med sig av sina kunskaper

MUSIK. Alexandra Tortosa, Göteborg och Moham­

med Chahin, Trelleborg, brinner för musik och för att dela med sig av sina kunskaper. De jobbar med musik i Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

26 Musiken växer starkt

REKORD. SVs musikverksamhet ökar – aldrig tidiga­

re har så många band och så många hiphopgrupper repat och spelat in i SVs egna studios. Vid den årliga musikkonferensen kläcktes nya, kreativa idéer.

» Jag tycker det var ett tag sedan SV Jönköpings län var med i Sverige runt… så här kommer två tips: Vår fantastiska ledare Yukiko Nakamura har kurser i både japans­ ka språket och japansk matlagning. De har varit mycket populära.

Herman Swahn, SV Jönköpings län

4

24

DEN ”LEVANDE” ROBOTEN

»Furhats mjukvara gör att den kan uttrycka en människas fulla känslospektra genom ansiktsmimik.» 16 DESSUTOM I DETTA NUMMER 8 Sverige runt 10 Cirkelledare i graffiti 11 Krönika Tala om människor – inte gränser // Alexandra Pascalidou 30 Puls 33 Aktuella kurser 34 Kulturkrysset 35 Noterat 36 Baksidan Vi lär oss aldrig // Daniel Poohl

Matnyttigt i Mölnlycke » Nu har studiecirkeln Världens Mat i Mölnlycke startat. Det blir fyra tors­ dagar där vår härliga le­ dare Rihane Verraich från Härryda lär deltagarna att laga mat från Indien, Pakistan och Iran.

SV Bollebygd/Härryda

Tack för skidturen » Heja, våra engagerade svenskaledare Gittan och Eva som tog med de goda nya vännerna på asylboendet till skidåk­ ning i Sidsjön! Bra arran­ gerat av Studiefrämjan­ det också!

SV Västernorrland N R 2 2 016 I MPU L S 3

FÖRINTELSEN » STEFAN ZABLOCKI

Den berömda ingången till Auschwitz.

Stefan visar tatueringen han fick som barn i Auschwitz.

STEFAN ZABLOCKI – VITTNE FRÅN AUSCHWITZ

”Du måste kämpa för de goda krafterna”

Stefan Zablocki överlevde Auschwitz. Under krigsslutet 1945 kom han och hans föräldrar till Malmö med Röda Korsets fartyg och de Vita bussarna. I 40 år har han uppmanat svenska elever att aldrig bedöma människor efter grupptillhörighet – bara som individer. I dag, när de främlingsfientliga krafterna växer, är det viktigare än någonsin, menar han.

TEXT HANNA WEDIN FOTO JOI GRINDE 4 IMPU L S NR 2 20 1 6

Stefan Zablocki kämpar mot de mörka krafterna.

De fruktansvärda krigsåren är ständigt närvarande.

N R 2 2 016 I MPU L S 5

FÖRINTELSEN » STEFAN ZABLOCKI

S

att han skulle stanna och fortsätta sitt jobb.

– Min pappa lyckades övertala honom att också låta mor och mig vara kvar.

STEFAN ZABLOCKI VAR 9 år när Polen invaderades. Han levde ett bra liv med sina föräldrar i staden Lodz.

Nu förändrades allt – för att de var judar. De flydde till Kielce där far­ föräldrarna bodde, men det hjälpte inte. Snart inrättades ett ghetto i staden för dem och 20 000 andra ju­ dar i Kielce. Helvetet började.

– Efter ett år omringades vi av SSsoldater som skulle tömma ghettot och skicka oss österut. För att ar­ beta, som det sades.

STEFAN ZABLOCKI FUNDERAR en kort

tefan Zablocki har alltid ett par mynt redo i fickan när han går ut på stan.

Promenera förbi en EUmigrant, desperat nog att tigga, utan att ge, det klarar han inte.

– Jag som själv har svultit förstår hur de har det, säger han.

På bordet framför honom hemma i radhuset i Malmö står en skål med hembakade skorpor. Kylskåpet är fullt av mat. Han har en stor familj och ett långt yrkesliv som civilin­ genjör bakom sig.

För 70 år sedan visste han vare sig vad mättnad, harmoni eller lycka var. Han var 15 år, 128 centimeter lång och vägde 25 kilo.

– När amerikanerna befriade oss orkade jag inte ens känna glädje. Jag var helt avtrubbad.

ÄNNU KUNDE INGEN föreställa sig vad som verkligen väntade. Än i dag, när vi så väl vet, är det näst intill omöj­ ligt att ta in.

– Mitt i Europa, som säger sig vara humanismens och demokratins fanbärare, beslutades att ett helt folk skulle mördas, säger Stefan Za­ blocki.

Han tystnar helt kort.

– Människan är skicklig i konsten att hitta på hemskheter. Och det har inte förändrats.

Medan Stefan och hans föräldrar väntade på tåget kom en tysk officer förbi. Han kände igen Stefans pap­ pa, som arbetat som trädgårdsmäs­ tare i tyskarnas trädgårdar, och ville

I Stefans fotoalbum finns det två bilder på honom när han nyss hade anlänt till Sverige: ”De första, stapplande stegen i Sverige 1945” och ”En svensk cykel”.

6 IMPU L S NR 2 201 6

LÅNGT SENARE FICK de reda på vart tåget fört de andra, inklusive större delen av pappans släkt. Till Tre­ blinka.

Familjen hamnade nu i mindre arbetsläger i Kielce. Där fortsatte helvetet. En dag samlades barnen i ett hus, för att skickas för avrätt­ ning. Stefan och två andra pojkar lyckades hitta en liten öppning på vinden som ledde upp till ett trångt utrymme under taket på en takkupa.

Där låg de i fyra eller fem dygn.

– Nu vet vi att de körde iväg de andra 35 barnen i en lastbil till en färdiggrävd grav.

Där sköts de. Den yngsta var 15 månader, den äldsta 13 år.

– Jag begriper det inte. Vuxna män som skjuter 35 barn. Gick de sedan hem, tvättade händerna och lekte med sina egna barn?

stund. Sedan säger han att det var i 10- eller 11-årsåldern han slutade vara ett barn. Han hade sett så många skjutas och hängas, också människor han kände. Och han viss­ te att han skulle dö, bara inte om det skulle bli i dag eller om en månad.

– Instinkten att överleva är stark.

Men inom mig rådde likgiltighet, känslolivet hade stängts av.

1944 lastades de alla i en järn­ vägsvagn. Tåget körde länge, tills de kom fram till en byggnad i rött tegel med en välvd port. Auschwitz. Vid det här laget hade ryktet om gas­ kamrarna nått dem. Känslan av total hopplöshet fyllde Stefan. Här fanns ingen vind att gömma sig på, ingen utväg alls.

– Jag minns också att jag kände mig avundsjuk på de vuxna. De hade redan hunnit leva. Jag var bara 14.

STEFAN OCH HANS FAR sattes i Birke­

nau, mamman i ett annat Ausch­

Stefan Zablocki, alltid med ett finurligt leende och glimten i ögat.

>> Stefan Zablocki Namn Stefan Zablocki. Ålder 85 år.

Familj Hustrun Fridi, tre barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Bor Radhus i Malmö.

Gör Föreläser om sina upplevelser av Förintelsen för skolklasser runt om i landet. Pensione­ rad civilingenjör.

Stefans farföräldrar, Malka Zablocka och Mosche Haim Zablocki, mördades i Treblinka.

witzläger. Över barackerna låg en kväljande stank av bittra mandlar från gasen i ugnarna, blandad med bränt kött och hår från liken.

– Det går inte att beskriva hur det var. Det går inte, säger Stefan Za­ blocki.

2 maj 1945, sex dagar innan kriget tog slut, rullade amerikanska jeepar in i det arbetsläger dit Stefan och hans pappa nu hade flyttats.

– Soldater grät när de såg oss. Jag begrep inte varför. Så fullständigt avtrubbad var jag.

PAPPAN HADE SKADATS under ett flyg­ anfall och Stefan lyckades därför ordna så att de båda fick komma ombord på Röda Korsets fartyg i Lübeck. 26 juli 1945 steg de i land i Malmö hamn. Pappan fick vård för

bombskadan på sjukhuset i Malmö och det var där som Stefan genast kände igen två polska kvinnor. De tittade på honom: ”Stefan, är det du? Din mamma är i Sverige! Hon kom med de vita bussarna i våras”.

– När jag träffade mamma, det var då jag lärde mig att gråta igen.

Av glädje.

Eleverna i klass 9 på Bladins grundskola i Malmö berördes starkt av Stefans föreläsning.

kontor. Han gifte sig med en isra­ elisk kvinna och blev pappa till två döttrar. När flickorna var tre och fem dog hustrun i en astmaattack.

– Men som tur var kom Fridi in i mitt liv, och så småningom vår ge­ mensamma son, säger han och ler mot sin fru borta i köket.

I 30 ÅR VAR STEFAN tyst om sina upp­

FAMILJEN FLYTTADE IN i en etta i Mal­

mö. Pappan fick jobb i Malmö yl­ lefabrik, mamman i en kappfab­rik.

Stefan tog realexamen på tre år. Det som varit nämndes inte. Det kaps­ lades in i ett sårigt, slutet rum för att de över huvud taget skulle orka bygga upp ett liv.

Stefan pluggade vidare till civil­ ingenjör och arbetade senare som förste byråingenjör på Malmö gatu­

Stefan visar stolt upp ett brev som han fick av en elev efter sin föreläsning på Bladins grundskola i Malmö.

levelser under krigsåren. Men när en förfrågan om att berätta kom från dotterns klasslärare sa han till slut ja. När Förintelseförnekare började höras på 1980-talet bildade han och en grupp andra överlevare ”Förin­ telsens ögonvittnen”. De kände alla en plikt att berätta. Stefan hämtar två pärmar i arbetsrummet, fulla av tackbrev från elever i de många klasser han har besökt runt om i landet.

– De reagerar likadant i dag som när jag började på 70-talet. De lyss­ nar som förstenade, säger han.

Han brukar avsluta sina besök med att trycka på vikten av att aldrig någonsin bedöma en grupp, utan all­ tid bara individer.

– Direkt efter kriget hatade jag tyskar som pesten. Tills jag insåg att jag då var precis som de.

Själv har Stefan inte utsatts för ut­ talad antisemitism i vare sig Malmö eller övriga landet. Men, säger han, så bär han inte kippa och är heller inte religiös.

– Men jag är rädd att flykting­ vågen till Europa ska ge de höger­ extrema krafterna ännu mer vind i seglen. Och jag är rädd att det med flyktingvågen kommer in mer anti­ semitism, tyvärr.

FLYKTINGPOLITIKEN SÅVÄL SOM opinio­

nen har minst sagt svängt drastiskt de senaste månaderna. Den svenska självbilden är i gungning.

– Vi vet att opinioner kan skifta fort. Det gäller självklart också oss svenskar, även om alla vill se sig själv i god dager. Det finns bra svenskar och det finns knölar.

Människan följer flocken, konsta­ terar han. Men vi får inte släppa vårt eget personliga ansvar.

– Vi har alla en liten nazist i oss, som kan säga saker som ”de snåla smålänningarna”. Jag också. Men det är allas vår uppgift att bekämpa den lille djävulen inom oss.

– Du får inte vara passiv utan kämpa för de goda krafterna, säger Stefan Zablocki.« N R 2 2 016 I MPU L S 7

Sverige Runt

DET HÄNDER I SV

3

8

0 7

q

Lasse Larsson, Carina Fastén (överst) och Jane Jonasson har blivit presenterade på SV Blekinges Facebooksida.

5

1KARLSKRONA

Cirkelledare på Facebook Carina Fastén, Lasse Larsson och Jane Jonas­ son har något gemen­ samt: De är cirkelledare i SV Blekinge och tillhör dem som blivit presen­ terade på SV Blekinges Facebooksida.

CIRKELLEDARE. ”Dagens cirkelledare” har rul�­ lat fram på SV Blekinges Facebooksida sedan

PÅ GÅNG I SV

MARS

mitten av februari. Tan­ ken är att en cirkelleda­ re får berätta lite om sig själv och om sitt cirkel­ ledarskap i SV. Kanske blir det inte en cirkelledare per dag fortsättningsvis men i alla fall en i veckan.

Bland de första att synas var Jane Jonasson, som har cirklar i IT, hant­ verk och integration.

Hon har varit cirkelle­ dare i SV i över tio år.

– Även om vår vardag blir alltmer digital är det inte självklart att alla personer vet hur man tar del av de digitala möjlig­ heterna, säger Jane.

Lasse Larsson är le­ dare för de populära cirklarna Guldkorn i Karlskrona och har skrivit böcker i ämnet.

Carina Fastén är ut­ bildad kock och har matlagningscirklar för både allmänhet och för personer med funk­ tionsnedsättning.

– Båda målgrupperna är stimulerande att job­ ba med, säger Carina.

Jag lär mig av deltagar­ na och de lär sig av vad jag har att bidra med, säger hon.«

3 LULEÅ

10 Föreläsningar lockade många

9

2

4 61

2 KARLSKOGA

Gamla bilder

HEMBYGD. Bilder från

Karl­ skoga förr visades vid en brasafton som Karlskoga Bergslags hembygdsföre­ ning anordnat i samarbe­ te med Studieförbundet Vuxenskolan (SV).

Alla intresserade var välkomna att berätta vad de visste om motiven på bilderna.

4 OSKARSHAMN

Raggar politiker

TORSDAG

2016

UMEÅ 16 APRIL En workshop om raw­ food anordnas 16/4 med start kl 10 i Grubbesko­ lan i Umeå. Arrangör: SV. ESKILSTUNA 18 APRIL Slott och herresäten i norra Sörmland, en stu­ diecirkel med åtta träf­ far, varav tre är studiebe­ sök med visning på olika slott. Start 18/4 kl 13 på Kungsgatan 10, Eskilstu­ na. Arr: SV Sörmland

8 IMPU L S NR 2 20 1 6

INTEGRATION. – Intresset

delsefullt som efter­ frågas, sä­ ger Eilert Apelqvist, styrelse­ ordföran­ Eilert de i Stu­ Apelqvist. dieförbun­ det Vuxenskolan (SV).

visar på behovet av kun­ skap. Det är glädjande att i vår roll som folk­ bildare kunna sprida kunskap om något bety­

I LULEÅ BÖRJADE Josefin Rönnbäck, Luleå tek­ niska universitet, med att berätta om hur in­

Den 4 februari hade före­ läsningsturnén Myter och fakta om invandring nått sin slutdestination Luleå som sista kommun i länet. Turnén har nått cirka 2 500 personer sammanlagt.

vandringen sett ut ur ett historiskt perspektiv.

Nemat Fahmi berät­ tade om sin flykt från Syrien 2012. Hon var då 17 år och gick sista året på gymnasiet.

MYTER OCH FAKTA om invandring har genom­ förts i samarbete med länsstyrelsen i Norrbot­ tens län, Migrationsver­ ket samt Arbetsförmed­ lingen.«

POLITIK. För

att rekrytera nya fritidspolitiker an­ ordnar Liberalerna i Os­ karshamn studiecirklar för såväl nya som gamla politiker.

Lagfrågor, ett ären­ des väg från förslag till att det klubbas och liberala värderingar är ämnen som tas upp. Till grund för cirkeln ligger Studie­förbundet Vuxen­ skolans (SV) studiema­ terial.«

Redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39

5MÖLNDAL

Teater för utsålda hus I februari hade pjäsen ”Stretarna” med Teater Glädje premiär på Teater­ huset i Mölndal.

Föreställningen Stretarna har gått för utsålda hus i Mölndal.

TEATER. ”Stretarna”

handlar om institutio­ nen Stretered där de så kallade sinnesslöa bodde och utsattes för bland annat tvångs­ sterilisering. Anstalten fanns kvar en bit in på 1980-talet.

Skådespelarna kom­ mer från den dagliga verksamheten i Mölndal och har jobbat med före­ ställningen i tre år. Det var då en av deltagarna kom på idén att spela något som har hänt på riktigt i Mölndal.

Nu har ”Stretarna” gått för utsålda hus och fler föreställningar är planerade till april.

– Teaterensemblen är deltagare i en teatercir­ kel som har pågått under flera år, ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Möln­ dals stad. Cirkelledaren heter Franck Olofsson,

6 SÖLVESBORG

Slöjdcafé

SLÖJD. Slöjdintresset

är stort i Sölvesborg. Därför fortsätter Slöjd i Ble­ kinge och Studieförbun­ det Vuxenskolan (SV) i vår med slöjdkaféer. De startade i februari med ull som tema.

Den 21 april handlar det om tyg, tråd och fantasi.

7 BENGTSFORS

Givande kväll

FÖREDRAG. Vladislav

Savic, journalist med erfarenhet som utrikes­ korrespondent, föreläste i församlingshemmet i Bengtsfors.

Temat var Mellanös­ tern och vad som hän­ der där. Arrangörer var Bengtsfors kommun, Studieförbundet Vuxen­ skolan (SV) och Svenska kyrkan.

berättar Tina Eliasson, verksamhets­utvecklare på SV i Möln­dal.

FRANCK OLOFSSON och

Linda Faith skriver i programbladet om arbe­ tet med föreställningen: – Vi har gått på studie­ besök, kollat på filmer, lyssnat på radioprogram och läst Grünewalds

praktverk ”Från idiot till medborgare”.

– Tillsammans har vi studerat allt vi kommit över om människorna som tvingades växa upp utan sina familjer och avskilda från resten av samhället. De som i folkmun kallades för stretarna.

Skådespelarna har

utöver arbetet med re­ search, manus, regi och gestaltning även ansva­ rat för marknadsföring, scenografi, kostym, re­ kvisita och teknik.

– Skådespelarna har varit så otroligt enga­ gerade. De har jobbat på sin fritid, intervjuat grannar och personal och googlat.«

9 STOCKHOLM

0 ÖSTERFÄRNEBO

Filmvisning i riksdagshuset

Jakt på ord

FILMVISNING. Filmen ”Suffragette” visades i riksdagens andrakam­ marsal en kväll i febru­ ari. Initiativtagare var Birgitta Ohlsson (L). Fil­ men handlar om kvin­ nors kamp för kvinnlig rösträtt i England.

Visningen gjordes i samarbete med Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV), Noble Entertain­ ment och Liberalerna Stockholm.«

SPRÅK. Det

Så här såg det ut när suffragetterna demonstrerade. Bilden är tagen i London 1910.

finns fortfa­ rande ord på Färnebo­ mål som inte dokumen­ terats. För att råda bot på det har en studiecir­ kel startat på biblioteket i Österfärnebo i samar­ bete med SV. Tidigare cirklar i ämnet har resulterat i boken ”Färnebomål”.

Hembygdsföreningens forskargrupp har fort­ satt arbetet med insam­ ling av ord och uttryck.«

8 UMEÅ

Brukarframtid

BRUKARINFLYTANDE.

Föreläsningar och work­ shops blir det den 6 april om hur framtidens brukarinflytande i Väs­ terbotten ska formas.

Inbjudna är brukar-, pa­ tient- och anhörigföre­ ningar, tjänstemän och politiker. Anmälan till SV.

q

5

Så många gånger har seniorer i Skövde under ledning av cirkelledare Myra Lehmann träffats för att lära sig mer om surfplattor.

Både surfplattor och smarta telefoner har använts.

Cirkeln har drivits i samarbete med Studie­ förbundet Vuxenskolan (SV). En ny cirkel är på gång eftersom intresset är stort.

N R 2 2 016 I MPU L S 9

GRAFFITI » ADAM ALGOTSSON

Cirkelledare, konstnär – Adam Algotsson brinner för graffiti.

Adam hittade rätta stilen – efter tusentals timmar Börja enkelt! Det är Adam Algotssons råd till dem som ska börja med graffitimålning. Han är konstnär på heltid och lever för sin konst. För att dela med sig av sina kunskaper leder Adam cirklar i graffiti i SV Sjuhärad.

TEXT MATS NILSSON FOTO ISAC WIMAN

J

ag har målat i nio år och lett cirklar de senast åren. Plat­ serna varierar, det har varit cirklar både i Borås och på andra orter i området. Mest lockar det ungdomar men även äldre vill lära sig måla graffiti, säger Adam, som är 23 år och bosatt i Borås.

– De flesta vill gå ”all in”, fortsät­ ter Adam, det vill säga gå från skiss till att börja spraya. Att skissa först är otroligt viktigt. Det krävs mycket övning för att hitta sin egen stil.

Ett bra sätt att börja på är att gå i en cirkel och få råd och tips av nå­ gon som har hållit på ett tag.

10 IMPUL S NR 2 20 1 6

– För mig har det tagit tusen­ tals timmar med övning. Nu målar jag fasader, tavlor, möbler – ja, det mesta som går att måla på – och har utställningar. Fram till maj visas en utställning på Rydals museum i

Marks kommun. Den heter Trying to Burn.

ADAM BRINNER FÖR graffiti. Han syns när han kommer i sin firmabil på väg till nya uppdrag. Hans artist­ namn är också Appear – synas.

– Så råden till alla nybörjare är: Lär dig skissa noga, ge inte upp även om resultatet i början inte är det du förväntat dig. Ta lärdom av andra.

Till hösten planerar Adam ett större projekt på en skola i samar­ bete med SV. Då blir det heldagar med eleverna.«

Krönika

…OM MEDMÄNSKLIGHETENS RENÄSSANS

Den empatiska eliten ser människor – inte gränser

T

ala om människor. Inte om grän­ ser, säger Konstantinos med den kastanjebruna blicken och det gråsprängda skägget som ramar in det stora leendet med tomma tandrader. Han kramar mig hårt och bju­ der på iskaffe.

Jag har precis landat i ett vårvarmt Aten i mitten på februari. Han har precis lagat mat åt hundratals hungriga. Vår vänskap växte blixtsnabbt. Jag läste om honom i en tidning, hittade honom på Facebook och hälsade på samma eftermiddag. Efter en lång karriär i reklambranschen kom krisen och han stod arbetslös och hemlös.

Efter ett halvårs depression och tupplu­ rar på parkbänkar såg han en dag två poj­ kar som slogs om ett äpple. Det blev vänd­ punkten. Han gick till grönsaksmarknaden med en stor kastrull, bad om ett par lökar och fick tio, bad om några tomater och fick några kilon och så ställde han sig mitt i en park och började laga mat över en gasspis.

SNART SAMLADES FOLK och frågade vad han gjorde. ”Vad ser det ut som?” skrattade han och bjöd in dem att hjälpa till. Sedan dess har han lagat mat varenda dag på ett torg någonstans i Grekland. De senaste tre åren har han lagat mat med och för hundratusentals hemlösa, fattiga och flyk­ tingar. Hans ”sociala kök” har växt så till den grad att han tilldelats flera fina priser som han antingen vägrar ta emot i protest mot samhällets svek mot de svagaste eller så har han ställt upp för att i direktsänd tv skälla och skämma ut etablissemanget.

Nu när vi träffas har han precis återvänt

Det här är ”Jordens hjärta”. Hit kommer människor från världens alla hörn.

– Den empatiska eliten lämnar sina egna liv för att rädda andras, säger Konstanti­ nos. De samlar pengar via sociala medier, de packar containrar med skor, jackor, fil­ tar och mediciner, de står i snålblåsten vid stranden när de överfulla gummibåtarna kommer för att plocka upp blöta barn.

HÄR HAR DEN kinesiske konstnären Ai Wei­

ALEXANDRA PASCALIDOU

Alexandra Pascalidou är journalist, författare, bloggare och programledare.

från Mytilini som blivit flyktingkrisens epicentrum. Här har hundratals barn, gra­ vida, gamlingar och föräldrar drunknat den senaste tiden. Då begravningsplatser­ na är överfulla begravs de i små slarviga jordhögar. På de handskrivna skyltarna står det: Pojke 4–5 år från Syrien. Femårig flicka från Mellanöstern. Gravid kvinna från Afghanistan.

wei samlat 50 000 flytvästar som han ställt ut i Berlin som en påminnelse om den hu­ manitära katastrofen som delar världen itu. Altruisterna mot egoisterna. De som ser gränser när andra ser männis­kor. De som ser varenda flykting som en prislapp och de som ser en medmänniska.

Men verkligheten är komplex och går inte att skissa i svartvitt. Människor är inte antingen goda eller onda. Konstanti­ nos berättar om den lukrativa kommer­ sen med falska pass, om smugglarna, om hjälp­arbetare som i jakten på en hjälte­ gloria slåss för en dramatisk selfie, om de krisdrabbade öborna som delar ut sin sista tugga till de nödställda och om de som säljer vatten som vore det vin. Den ”huma­ nitära turismen” har fått den sömniga ön att blomstra i en renässans av medmänsk­ lighet.

– Hade det inte varit för att så många drunknar skulle flyktingarnas ankomst va­ rit en enda stor fest, säger Konstantinos.

VI SKRIVER HISTORIA just nu. Och vi kan själva välja vilka vi vill vara och hur vi vill bli ihågkomna. «

N R 2 2 016 I MPU L S 11

PORTRÄTTET » PER TÖRNQVIST

Per Törnqvist leder Moomsteatern

Gänget som utmanar Moomsteatern är den enda teatergruppen i världen där funktionsnedsatta skådespelare har heltidsanställning och avtalsenliga löner. Per Törnqvist leder teatern som ständigt utmanar våra föreställningar om funktionsnedsättning och tillgänglighet.

TEXT SVEN ROSELL FOTO MARTIN LINDEBORG

P

er Törnqvist pustar ut efter dagens repetitio­ ner. När vi träffas återstår drygt en vecka till premiären på familjeföreställningen ”Mys­ teriet Kaspar”. Som så ofta är det han som skrivit manus, men den här gången regisserar han också.

– Vi ligger bra till i tiden så jag känner mig lugn, säger Per när vi slagit oss ner i salongens halvmörker framför Moomsteaterns scen i Malmö.

På den upplysta scenen är siluetten av en stad må­ lad på en vägg. Väggen är gjord som ett dragspel vilket gör den flyttbar när föreställningen ska ut på turné.

Moomsteatern har sin bas i Malmö men spelar ofta så­ väl runt om i landet som utomlands.

Teatergruppen har gjort en svindlande resa från teater inom omsorgen till en professionell och fast ensemble. Initiativet kom från regissören Kjell Stjern­ holm som i samarbete med SV grundade Moomstea­ tern 1987. Idén var att starta en teatergrupp för per­ soner med intellektuella funktionsnedsättningar som inte ställde pedagogiska och terapeutiska mål främst.

12 IMPUL S NR 2 201 6

Den skulle göra teater med konstnär­ liga mål för publikens skull, inte för de medverkande skådespelarnas skull.

EFTER NÅGRA ÅR blev Moomstea­

tern en så kallad daglig verksamhet inom Malmö stad. Det innebar att den blev en fast hel­ tidsensemble inom omsorgens ram. Det var något nytt i landet eftersom teater var ovanligt inom daglig verk­ samhet. Publiksuccén med mastodontföreställningen ”Speciells Evangelium” 2003 blev språngbrädan till dagens teatergrupp där skådespelarna lyfter avtalsen­ lig lön för sitt arbete. Mooms skådespelare tog klivet bort från förtidspension och omsorg.

Per gick ut Teaterhögskolan i Malmö 1991 som utbil­ dad skådespelare. Efter en tid som frilansande skåde­ spelare runt om i landet återvände han till Malmö och startade Kvartersteatern och regisserade därefter ett stort antal avsnitt av tv-såpan ”Vita lögner”.

– Det var väldigt roligt och jag lärde mig jobba i ett

»

Niclas Lendemar och Ronnie Larsson tillhör Moomsteaterns veteraner som varit med nästan ända sedan teatergruppen startades för snart 30 år sedan. Här får Per Törnqvist en kram av Ronnie. Längst till vänster Malin Stegerling, inspicient.

N R 2 2 016 I MPU L S 13

PORTRÄTTET » PER TÖRNQVIST PER TÖRNQVIST

»Vi vill ge publiken en föreställning med skådespelare på scenen, inte funktionshindrade som spelar teater.» otroligt snabbt tempo. Vi låg i ett inspelningstempo på två avsnitt om dagen. Det var en bra skola.

Därefter jobbade han en säsong med SVTs fredags­ underhållning ”Upp till bevis” där Sven Melander var programledare. I den vevan behövde Moomsteatern en producent. Frågan gick till Per och han nappade.

Teatergruppen var då på väg in i arbetet med musi­ kalen ”Speciells Evangelium”.

– Där hade vi 35 personer på scenen med 17 olika na­ tionaliteter. Det talades 14 språk och vi hade en livs le­ vande åsna från en 4h-gård här. Fullständig kalabalik, men väldigt roligt. En jättesatsning av Moomsteatern och Studieförbundet Vuxenskolan.

DET HAR GÅTT nästan 14 år sedan dess och Per har stan­

Frida Schriver och Niclas Lendemar i repetitionstagen inför premiären av ”Mysteriet Kaspar”. Berättelsen kretsar kring frågan hur vi reagerar när nya människor dyker upp i vår närhet.

nat kvar. Fast han vänder sig mot att han skulle ha ”stannat”.

– Det är en teater som rör sig framåt hela tiden. På ett sätt som ingen annan, ingen annan, som jag hört ta­ las om här i Sverige.

Moomsteatern är en betydligt bredare verksamhet jämfört med andra teatrar, understryker han.

– Vi vill ge publiken något som den inte har en aning om att det överhuvudtaget var möjligt. Nämligen en föreställning med skådespelare på scenen, inte funk­ tionshindrade som spelar teater.

Målet är att publiken inte ska se funktionshindret eller att den inte ska tänka på det, förklarar Per. Berät­ telsen är det centrala. Föreställningarna blir samtidigt inlägg i tillgänglighetspolitiken.

Verkligheten – i det här fallet teatern – kan utformas så att det som brukar ses som hinder inte längre är det.

Funktionsnedsättningen övervinns och blir ointres­ sant.

– Publiken ska se goda skådespelare berätta goda historier. Och skådespelarna måste klara det vilket har med yrkesidentiteten att göra.

PER FÖRKLARAR HUR han tänker när han jobbar med

standardmutter så är det inte säkert att den passar de verktyg, det vill säga skådespelare, som Moomsteatern består av. Hans uppgift är att passa ihop muttrarna med verktygen.

Sju skådespelare ingår i ensemblen. Några har varit med sedan starten, medan ett par har slutat. Nyrekry­ tering är en knivig uppgift eftersom det inte finns någ­ ra utbildningar i landet. För att fylla luckorna startade Mooms en egen utbildning med tre elever. Efter två år blev de färdiga och har fått fast anställning efter sin praktik. De behövs eftersom Mooms ska jobba med två föreställningar parallellt från nästa år.

Det internationella nätverket sträcker sig över flera världsdelar och blir allt mer vittförgrenat. Samarbete­ na handlar inte om att samla ihop pengar. Teatern ska finansieras med kulturanslag, inte med handikappeng­ ar. Som vilken annan teater som helst. Skådespelarna har lönebidrag som alla funktionsnedsatta men deras löner är satta enligt kollektivavtal.

– Vi är den enda ensemblen i världen med funk­ tionsnedsatta heltidsanställda skådespelare som har full ersättning. Det vet vi.

EN SÅDAN TEATER väcker förstås nyfikenhet och lockar

till sig studiebesök från världens alla hörn. Drama­ pedagoger från tre afrikanska länder och besök av arbetsterapeuter från Japan är några av de senaste.

En student från Australien anländer inom kort för att skriva en masteruppsats om Moomsteatern. Aktuellt är även EU-projekt i samarbete med Storbritannien och Frankrike. En väldig satsning tillsammans med fem teatrar och organisationer i EU och en i ett utom­ europeiskt land står också på agendan.

Närmast står ”Mysteriet Kaspar”, en familjeföre­ ställning från sex år, på tur. Per är numera konstnärlig ledare men den här gången regisserar han och har dessutom skrivit manus. Annars har han oftast låtit en annan regissör ta hand om de manus han skrivit. Skri­ vandet av manus utgår alltid från att skådespelarna ska känna trygghet i sina roller samtidigt som det ska ligga en utmaning i att spela sin roll. Utmaningen kan till ex­ empel ligga i att spela en viss karaktär eller i att texten är omfattande.

– Kaspar är spännande för det visade sig att den handlar om vansinnigt mycket mer än jag tänkt från början.

Moomsteaterns skådespelare: Om man tar en vanlig IDÉN KOMMER FRÅN den sanna historien om hittebarnet

Kaspar Hauser. Han dök upp i Nürnberg 1828 men man lyckades aldrig fastställa hans härkomst. Han mördades fem år senare av en gärningsman som för­ blev okänd.

Per gick igång på funderingar kring hur omvärlden tacklar en sådan situation. Hur reagerar vi inför nya människor som plötsligt finns i vår närhet? Ställer vi upp för dem eller stöter vi bort dem? Han kopplade ihop hur vi bemöter mobbade, funktionsnedsatta och nyinvandrade med historien om Kaspar Hauser. Hu­ vudtemat växte fram efter hand. Resultatet blev ”Mys­ teriet Kaspar”. Per formulerar den centrala frågan så här: Om vi vet början på något, måste vi då veta hur det slutar? Nej, låt oss i stället börja med att våga testa och sedan fortsätter vi att prova oss fram.

– Kaspar dyker upp här och så är det folk som fun­ derar på vad de ska göra med honom, säger Per och nickar mot scenen.

14 IMPUL S NR 2 20 1 6

>> Exklusivt Namn Per Törnqvist.

Gör Konstnärlig leda­ re på Moomsteatern i Malmö. Ålder 52 Familj Sambo och två barn Bor Malmö Läser Det blir inte mycket annat än ma­ nus.

Fritid Tränar Aikido tre kvällar i veckan.

Aikido är en form av japansk kampsport.

Moomsteatern siktar högt. Per Törnqvist letar ständigt efter nya utmaningar till den unika teatergruppen.

Agendan är full en bit in på 2018.

EFTER ”MYSTERIET KASPAR” är det dags för ännu en före­ ställning i storformat, Strindbergs ”Ett drömspel”. Den har premiär nästa sommar i Cardiff i Wales. Monolo­ gerna ”Det måste ju vara nåt som inte är fel” och ”Fix You” är på turné sedan länge. Den förra, som handlar om Aspergers syndrom, har vandrat runt i sju år.

Kortfilmen ”Man utan riktning” tillkom av en slump.

Den är Moomsensemblens första film och delvis finan­ sierad genom crowdfunding. Filmen tillkom under en lucka som plötsligt uppstod i schemat. Den hade pre­ miär i Texas, har visats i SVT och visades senast under en snöfestival i Japan.

Vem vet, rätt som det är står kanske en långfilm på tur.

– Det är väldigt viktigt att det inte ska gå att identi­ fiera oss. Vi ska vara oförutsägbara.

Avsikten är att få publiken att tänka på vad som ut­ spelar sig på scenen och inte se funktionshindren. En annan avsikt är att de tvära kasten gör jobbet spännan­ de för de medverkande.

– Det är viktigt att vi kan visa en människa med funktionshinder som står längst fram på scenen och berättar en historia som inte är sin egen. Det skulle det stå på t-shirten om vi tryckte en.

ATT RYCKA BORT ”omhändertagarkepsen”, som Per

Törnqvist uttrycker saken, är svårast. Det är något han ständigt brottas med. När publiken rycks med av histo­ rierna utan att se skådespelarnas funktionshinder har det lyckats. Det bästa är att få höra publiken säga att berättelsen träffat dem eller att de fått en upplevelse att bära med sig.« N R 2 2 016 I MPU L S 15

SOCIALT » ROBOT

Furhat är 50 centimeter lång, har ett outsinligt tålamod och kan uttrycka en människas fulla känsloregister. Den soci­ ala roboten föddes för fem år sedan och gör nu entré i klass­ rummen. Där ska den agera pedagogisk extralärare och hjälpa barn med autism att tyda ansiktsmimik.

TEXT LOUISE FAUVELLE FOTO FRIDA EKMAN 16 IMPUL S NR 2 20 1 6

Titta, roboten ”lever”

Robot >> Furhat Furhat är 50 centimeter lång, utfor­ mad som ett anatomiskt korrekt män­ niskohuvud och kan bland annat upp­ fatta gester, prata engelska och svens­ ka och delta i en konversation med två andra parter. Det är en så kallad social robot som, till skillnad från robotar som klipper gräs, dammsuger eller bygger bilar, har som syfte att interagera med människor.

Furhats ansikte består av en tre­ dimensionell, orörlig mask på vilken en dator projicerar olika animerade ansiktsuttryck vilket gör att det ser ut som att masken ”får liv”.

Ezet och Zeke, som läser NA-programmet på Fryshusets gymnasium, ska hjälpa till att programmera Furhat inför hösten. Här med läraren Hillevi Helm.

E

tt robothuvud med blå ögon och ruffsig brun peruk är placerat på en bordsskiva med en stor, integrerad pek­ skärm. Huvudet heter Fur­ hat – engelska för pälsmössa.

– My name is Furhat, what are your names? säger huvudet med mjuk mansröst och blinkar med sina blå ögon mot de tre 16-åringarna som står mitt emot.

Det är en onsdagsmorgon på fem­ te våningen på institutionen för tal, musik och hörsel vid Kungliga tek­ niska högskolan (KTH) i Stockholm.

Killarna heter Robin, Ezet och Zeke och går första året på naturveten­

skapsprogrammet på Fryshusets gymnasium.

De är på besök i labbet på KTH och roar sig med att ändra Furhats röst och ansikte med hjälp av ett par knapptryckningar på skärmen. Ro­ boten kan plötsligt se ut som Barack Obama eller byta till en kvinnoeller barnröst. Preben Wik, mark­ nadschef på Furhat Robotics och doktor i datorstödd språkinlär­ ning, instru­ erar dem.

– Dagens robotar är generellt

Namnet Furhat kommer från att en student en gång lämnade kvar en pälsmössa på labbet som forskarna sedan satte på robothuvudet. Här i en mer ungdomlig variant.

»

N R 2 2 016 I MPU L S 17

SOCIALT » ROBOT sett zombielika och känns lite halv­ döda. Det unika med Furhat är att vi har utvecklat ett billigare och bättre system för att få roboten att kän­ nas mindre stel. Furhats mjukvara gör att den kan uttrycka en männis­ kas fulla känslospektra genom an­ siktsmimik, säger Preben Wik. DET BÖRJADE 2011. Tre forskare på KTH gav form åt den sociala ro­ bot som redan samma år bjöds in till en utställning över Europas 20 främsta robotar på London Science Museum. När Disney och Microsoft visade intresse för att köpa uppfin­ ningen insåg forskarna att det var dags att bilda bolag.

Sedan 2014 har Furhat Robotics AB sålt sina robotar till flera privata och offentliga forskningscentrum runt om i världen.

– Jag ville skapa en robot som kändes lika levande som animerade karaktärer i filmer, fast i en fysisk, tredimensionell form, säger Samer Al Moubayed, doktor i dataveten­ skap och en av hjärnorna bakom Furhat.

Det som gör Furhat unik är att de inte har försökt bygga en intelligent robot med hög IQ, utan en robot med bra mänskliga kvaliteter – hög EQ. Tanken är att Furhat till exem­ pel ska kunna agera samtalspartner till äldre med alzheimer eller funge­ ra som hjälplärare för barn med au­ tism och Aspergers syndrom.

I DET SENARE fallet har Furhat Robo­

tics redan kommit en bit på vägen. I november fick företaget en bidrags­ ansökan på en miljon kronor bevil­ jad från statens innovationsverk, Vinnova, för ett nytt projekt. Det är ett samarbete med två skolor i Stockholm, Fryshusets gymnasium och Kunskapsskolans resursskola i Hägersten, där en del av barnen har autism och asperger.

– Det rör sig om barn som ofta är väldigt intelligenta, men som kan ha det jobbigt med sociala relatio­ ner med andra. Vissa med autism interagerar hellre med datorer och vi ser Furhat som ett litet steg när­ mare människor. Kanske kan det fungera som ett mellanting; ett trä­ ningsverktyg som har interaktion med människor som slutmål, säger Preben Wik. UNDER VÅREN KOMMER forskarna på

Furhat Robotics att utveckla och programmera roboten ihop med skolornas elever och lärare. Efter 18 IMPUL S NR 2 20 1 6

>> Furhat Robotics Gör Sociala robotar Grundat 2014 av KTH-forskarna Samer Al Moubay­ ed, Gabriel Skant­ ze, Jonas Beskow och Preben Wik. Aktuellt Med ett nytt samarbete med Stockholms­ skolorna Fryshu­ sets gymnasium och Kunskapssko­ lan Resursskolan i Hägersten.

Under våren kommer Furhat Robotics att ihop med skolans elever och lärare pro­ grammera Furhat med information.

Planen är att skolorna ska få var sin Furhatrobot ef­ ter sommaren med syftet att fungera som ett pedago­ giskt och roligt hjälpmedel för elever och lärare.

sommaren är planen att skolorna ska få varsin Furhatrobot att an­ vända i undervisningen. Med Furhat ska eleverna kunna spela quiz och diskutera, sortera och kategorisera olika frågor såsom ordningen på bokstäverna i alfabetet (svenska), storleken på planeterna (fysik), be­ folkningsmängden i länder (geogra­ fi) och kokpunkten för grundämnen (kemi).

Robotansiktet är också program­ merat för att med hjälp av grimaser kunna ge barnen hintar om vilket svar som är rätt. Målet är att barn med autism ska uppmuntras att stu­ dera Furhats ansikte för att få led­

Med en knapptryckning kan Ezet ändra Furhats ansikte från ett barns till en vuxens, från en kvinnas till en mans – eller kanske till Barack Obama.

SAMER AL MOUBAYED

»Tanken är att Furhat till exempel ska kunna agera samtalspartner till äldre med alzheimer eller funge­ra som hjälplärare för barn med autism och Aspergers syndrom.»

trådar och därmed lära sig att tolka ansiktsmimik.

– När jag såg Furhat för första gången för ett år sedan slogs jag av två saker. Det ena var hur Furhat skulle kunna hjälpa elever med as­ perger och det andra var att elever­ na på NA-programmet skulle kunna få träning i programmering, säger Hillevi Helm som är lärare åt Robin, Ezet och Zeke på Fryshusets gym­ nasium.

HILLEVI HELM LÄSTE en gång i tiden kemisk apparatteknik vid KTH, men omskolade sig till lärare och jobbar sedan millennieskiftet på Fryshuset.

I dag är hon lärare för naturklassen vars elever ska vara med och pro­ grammera Furhat, men innan dess var hon under många år kemilärare för skolans aspergerklasser – klasser på tre, fyra elever som alla har diag­ noser inom autismspektrumet.

De föräldrar till barn med As­ pergers syndrom som har varit på besök i labbet på KTH har uttryckt

att de upplever att deras barn in­ teragerar mer med roboten än med en vanlig människa, berättar Preben Wik. Även Hillevi Helm har märkt att elever med autism och asperger blir lugna ihop med Furhat.

– För många med autism kan det vara lättare att prata med ett robot­ huvud än med en människa. De behöver inte känna sig obekväma; en robot förlåter om du gör fel och blir inte arg. De elever med autism som jag har sett ihop med Furhat har skrattat mycket, säger hon och tillägger: – Kanske hänger det ihop med ny­ hetens behag. Att sitta där och prata med en robot gör att du känner dig lite fnissig inombords. Du får upp­ leva mänskliga reaktioner från en teknisk pryl, vilket är helt nytt.

HILLEVI HELM TÄNKER att Furhat kan

vara med i klassrummet och funge­ ra som ett komplement till läraren och böckerna. Hon tror att Furhat kommer att underlätta undervis­

Läraren Hillevi Helm ska ihop med Preben Wik och hans forskarkollegor utveckla Furhat för att passa in i undervisningen.

ningen, skapa ett moment av nyfi­ kenhet och minska friktionen mel­ lan lärare och elev.

– Till skillnad från datorer och smartphones pratar du inte med en skärm utan med en tredimensionell varelse i rummet. Jag tror att Furhat kommer att göra arbetet roligare och eleverna kommer att vara invol­ verade i kunskapsinlärningen på ett annat sätt. De får vara med och till exempel bygga upp ”kemibanken” i Furhat och komma på frågor till sina klasskompisar. Jag tror det gör att man lär sig tycka om ämnet mer. w Tror du att det även finns barn som kommer att tycka att Furhat är läskig?

– Ja, det finns det nog. Kanske kommer Furhat inte att passa alla, men han kommer att kunna hjälpa några. Jag tror inte på en lösning för alla i ett klassrum.

Ezet och Zeke tror båda att Fur­ hat kan bli ett bra sätt för att enga­ gera eleverna i undervisningen.

– För vissa personer tror jag att det är lättare att lära sig genom att

ställa frågor till en robot än att läsa sig till svaren i en bok. Jag tycker att det här ska bli spännande. Det är ett roligt projekt som är annorlunda, säger Zeke.

SAMER AL MOUBAYEDS och Preben

Wiks vision är att Furhat i framtiden ska finnas i alla klassrum och i alla hem, både i Sverige och i resten av världen. På samma sätt som gemene man i dag har både dator och smart­ phone.

– I dagsläget är en Furhat dyr, eftersom tekniken är under utveck­ ling. Men meningen är inte att det ska vara dyrt utan att alla i framti­ den ska ha råd med en robot, säger Preben Wik. w Hur ser ni på risken att robotar i framtiden kommer att missbrukas?

– Precis som internet kan robotik användas för både bra och dåliga sa­ ker. Vi vill utveckla Furhat till något som är vänligt och säkert och som kan förbättra människors liv, säger Samer Al Moubayed.« N R 2 2 016 I MPU L S 19

ARBETSMARKNAD » SV KULTURCOLLEGE

MYRORNA GAV EMIL CHANSEN Emil Kaufeldt pendlar till jobbet från Askersund till Örebro.

Han går sista terminen på SV Kulturcollege och gör sin långa praktikperiod i en av Myrornas största butiker.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

F

rälsningsarméns butiker Myrorna för försäljning av begagnade saker, kläder och skor finns i hela Sverige även om utbudet kan skilja sig åt. Butiken i Örebro är en av de största. Vinsten går till bistånd av olika slag, både lokalt och interna­ tionellt.

Det passar Emil Kaufeldt bra. Han är intresserad av både miljö- och samhällsfrågor.

Emil har jobbat i några timmar när Impuls kommer på besök.

Klockan är tio på förmiddagen och det börjar redan bli mycket folk i butiken. Återanvändning har blivit

2012

2013

Förstudie inleds.

Januari: Presenterar projektet Vild Vacker Vuxen och planerna om SV Kul­ turcollege för Centerpar­ tiets Kultur­ nätverk.

20 IMPUL S NR 2 20 1 6

trendigt och att köpa begagnat blir allt vanligare. Bara i Örebro finns fyra relativt stora butiker för försälj­ ning av prylar och textilier som läm­ nats in av allmänheten.

– Jag har jobbat på mottagningen sedan jag började här, berättar Emil.

Det är dit varorna kommer allra först. Jag sorterar dem och lämnar till respektive avdelning för upputs­ ning och prismärkning.

EN BRA SAK med jobbet, tycker Emil,

är att det hela tiden händer något.

Han kommer att hinna jobba på flera avdelningar innan praktikpe­ rioden är slut.

Under högsäsong lämnar ett 100-tal personer per dag in prylar, kläder och skor till Myrorna i Örebro där Emil Kaufeldt praktiserar.

SV KULTURCOLLEGE 2013–2016 Januarimars: Möten med Försäk­ ringskassan, Arbetsför­ medlingen, Riks-FUB samt repre­ sentanter från förvalt­ ningar inom Örebro kom­ mun.

Juni: Beslut om beviljade medel från Arvsfonden.

Augusti: Rekry­ tering av peda­ goger. I slutet av månaden kom­ mer Impuls på sitt första besök och intervjuar projektledaren.

September: Kick off för pro­ jektgruppen och arbetet för att ta fram utbild­ ningsmodellen startar.

Oktober: Peda­ goger och samtlig personal i tilltänk­ ta lokaler utbildas av tjänstemän från Örebro kommun och förvaltningen för funktionshin­ drade.

2014 November: SV Kulturcollege blir inbjudna till ett gemensamt fram­ förande i riksda­ gen och får möjlig­ het att presentera projektet.

December: Per­ sonal i projektet utbildas i meto­ den Supported Employment under ett antal heldagar.

Grattis från förbundsledningen.

Under hela hösten uppvaktas politiker och de första besöken av riksdagsledamöter sker i slutet av november, ett arbete som sedan fortsätter parallellt un­ der hela projekttiden.

Januari: Pilot­veckor påbörjas och fem personer är på plats under fem veckor för att testa den re­ daktionspe­ dagogik som utvecklats.

Februari: Pilotveckorna avslutas och utvärderas med pedago­ ger och elev­ er. Uppskat­ tade veckor!

En SV Arena genomförs lokalt i Öre­ bro, gällande rätten till utbildning för personer med funk­ tionsned­ sättning.

Mars–april: Marknadsfö­ ring, kurspla­ ner och infor­ mationsfilm är i fokus.

Maj: Intervjuer med sökande till utbild­ ning.

Susanna Jordan rekryterar elever till utbildningen.

N R 2 2 016 I MPU L S 21

»

ARBETSMARKNAD » SV KULTURCOLLEGE EMIL KAUFELDT

»Tyvärr gäller inte mina betyg från särgymnasiet om jag vill söka vidare till högre utbildning.»

– Vi har avslutning i skolan i maj och kanske får jag jobba kvar ett tag till, hoppas Emil.

Nu har Emil tre arbetsdagar i veckan på Myrorna. På månda­ garna är han på SV Kulturcollege för ämnet drama och på fredagar är det samling för reflektioner och eftertanke på veckan som gått för dem som inte arbetar på sina prak­ tikplatser.

EFTER DAGENS ARBETE ska Emil till­

baka till skolan då SV Kulturcollege anordnar en utfrågning av politiker om boendestöd, kontaktpersoner och ledsagare.

Emil bor i byn Hammar utanför Askersund. Efter gymnasiet i Halls­ berg gick han på folkhögskola i Fel­ lingsbro.

– På gymnasiet gick jag en linje med handelsinriktning. Tyvärr gäl­ ler inte mina betyg från särgymna­ siet om jag vill söka vidare till högre utbildning.

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Örebro län har länge kämpat för att personer som gått till exem­ pel särgymnasium ska ha samma rätt som alla andra till högre utbild­ ning. Inte heller arbetsmarkna­ den är särskilt ljus för eleverna då många hamnar direkt i bidragsbe­ roende.

FÖR ATT RÅDA bot på det startade SV Kulturcollege med elever från hela

länet. Utbildningen förbereder för arbetsmarknaden och en bra kon­ takt med lokala arbetsgivare är a och o.

Anna-Lena Thornberg är projekt­ ledare för utbildningen i SV Kultur­ college. Hon säger: – Förarbetet är otroligt viktigt när vi matchar eleven mot arbetslivet.

Vi träffar eleverna dagligen och lär känna dem. Vi använder oss dess­ utom av en yrkeskartläggning för att fånga erfarenheter, egenskaper, in­ tressen och kunskaper som finns.

– Utifrån detta tar vi fram arbets­ uppgifter som passar varje individ och vilka arbetsplatser som kan vara aktuella. Det måste helt enkelt få växa fram för att det ska bli så bra som möjligt. När praktiken sen star­ tar finns vi med som stöd till både eleven och arbetsgivaren. Det stödet har visat sig mycket uppskattat av arbetsgivarna då de inte behöver lägga ner tid på att lösa problem som uppstår utan kan överlämna detta åt oss.

EMIL KAUFELDT TYCKER att han haft nytta av studierna på SV Kulturcol­ lege: – Jag har lärt mig mycket om hur arbetslivet fungerar. Med studiebe­ sök och praktik har jag sett hur det fungerar i verkligheten. Förutom andra ämnen vi läst har det handlat mycket om arbetslivet. Att kunna skriva en CV, till exempel.

2014 September: Utbildningen startar med tio elever.

Utbildningsstarten firas med tårta.

22 IMPUL S NR 2 20 1 6

Per Arlesjö, vikarierande butiksföreståndare, anställde Emil när denne skulle ut på långpraktik på SV Kulturcollege.

Emil kommer spontant med för­ slaget att göra CV på video i stället för att skriva. Den som har läs- och skrivsvårigheter kan berätta om sig själv framför kameran. Då ser den blivande arbetsgivaren också hur man ser ut.

PER ARLESJÖ ÄR vikarierande butiks­

Anna-Lena Thornberg är projektledare för utbildningen i SV Kulturcollege.

chef på Myrorna i Örebro. Han hade inga problem med att anställa Emil.

– Vi behöver duktig och noggrann personal. Antalet anställda i buti­ ken varierar eftersom vi samarbetar med bland annat arbetsförmedling­ en och försäkringskassan. Alla job­ bar inte heller full tid. Precis som för Emil går det att anpassa arbets­ tiderna individuellt.

– Emil passar bra för kundkon­ takt eftersom han är väldigt service­ inriktad.

En vanlig dag under högsäsong kan fler än 100 personer skänka sa­ ker till Myrorna för försäljning. Un­ der lågsäsong är det cirka hälften.

Emil ska jobba inne i butiken innan han slutar, kanske som provrums­ värd. Det ser han fram emot.«

2015 December: Debattarti­ kel ”Har alla samma rätt till utbild­ ning?” i Da­ gens Omsorg.

Januari: Fokus­ arbete och vidare studier i utbildningen.

Mars: Kampanj på Facebook mot orättvisa utbildningsmöj­ ligheter.

Lektion i tidningsproduktion.

April: SV Arena där eleverna ställde frå­ gor till politiker om sina rättigheter.

April: SV Kulturcol­ lege bjuder in arbets­ givare för inspiration kring arbete och funktionsnedsätt­ ning.

Juni: SV Kultur­ college i Almedalen.

En fördel med jobbet är, säger Emil Kaufeldt, att han kan vara på olika avdelningar på Myrorna, jobbet blir aldrig tråkigt.

2016 Augusti : År 2 i ut­ bildningen startas.

September: Öppet hus lokala politiker.

Oktober: Semina­ rium i riksdagen.

Maria Östby, Ulrika Carlsson och Frida Olsson i Almedalen.

Oktober: Arbets­ marknadsminister Ylva Johansson be­ söker SV Kulturcol­ lege.

Politikerbesök. Per Lodenius (C), Maria Östby, Bengt Eliasson (L) och Anna-Lena Thornberg.

December: SV Kul­ turcollege anordnar företagarfrukost.

December: SV Kul­ turcollege besöker gymnasie- och kun­ skapslyftsminister Aida Hadzialic.

December: Örebro läns landshövding Maria Larsson besö­ ker SV Kulturcollege.

Januari: Inger Ashing, nationell samordnare för att minska grup­ pen unga som varken arbetar eller studerar, be­ söker SV Kultur­ college.

Fortsättning – ett par månader åter­ står av projektet som sträcker sig till maj 2016. Under våren fortsätter vi att arbeta aktivt för att säkra allas rätt till utbildning.

N R 2 2 016 I MPU L S 23

MUSIK » STÖDINSATSER

NU KAN MOHAMMED GE TILLBAKA Mohammed Chahin hjäper andra att spela in rap och sång i en professionell studio på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Trelleborg.

– SV har ett projekt som heter Ge tillbaka, säger Mohammed. Med hiphop får ungdomar utlopp för sin kreativitet. Det har hjälpt mig och nu vill jag ge tillbaka till andra.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

N

är Mohammed Chahins mamma kom till Sverige från Libanon 1984 var hon med barn.

Mohammed föddes i Trelleborg året efter. Pappan, som kommer från Palestina, var redan i Sverige men Mohammed såg honom sällan. Någon familjeidyll blev det aldrig. Mohammed hade en stökig uppväxt tills han en dag insåg att han måste ta itu med sitt liv.

– Den uppväxt jag haft önskar jag inte min värsta fiende, säger Mo­ hammed Chahin, som minns både ingripanden av polis och socialtjänst under de tidiga tonåren.

– När jag var 17 år fick jag en egen lägenhet och hamnade i ett gäng.

Gänget var min familj i stället för den familj jag inte hade. Kompisar­ na var mina bröder.

– Vi hade mycket ilska i oss och gjorde många dumma saker. För min del blev det ungdomsfängelse i två veckor och då insåg jag att jag måste välja väg.

EN BOXNINGSTRÄNARE I Trelleborg tog Mohammed under sitt beskydd.

Träningen gav utlopp för all frustra­

24 IMPUL S NR 2 201 6

tion samtidigt som han lärde sig att behärska sitt heta temperament.

– Det gick bra för mig i boxning.

Jag tränade mycket och vann flera matcher. Jag är stolt över att ha täv­ lat för Skånelaget och att ha kommit trea i svenska mästerskapen.

När skadorna började komma och han blivit knockad tre gånger var det dags att lägga handskarna på hyllan.

Livet hade börjat förändrats för Mohammed.

– Jag har en son som är fem år och han betyder allt.

Under flera år in på 2000-talet

Mikaela och Isabella Sjöstedt har gjort en singel i SVs studio i Trelleborg.

FOTO: MOHAMMED CHAHIN

jobbade Mohammed som väktare och ordningsvakt och drev natt­ klubb. Det var en tuff bransch, be­ rättar Mohammed, som 2010 fick chansen till en verklig nystart i livet.

– Jag fick jobb som elevcoach på Lindängens skola i Malmö. Det blev långa dagar eftersom jag trivdes med arbetet och med ungdomarna.

Det var full verksamhet i aktivi­ tetshuset med bland boxning och musik.

– Jag älskar att ge ungdomar eget ansvar, så att de själva gör saker.

EN DAG SÖKTE Mohammeds gamla

sparringpartner upp honom och berättade att Studieförbundet Vux­ enskolan (SV) i Trelleborg sökte någon som kunde starta musikpro­ jekt för ungdomar. Mohammed fick jobbet.

– Jag fick ett skivkontrakt med Sony Records när jag och min kom­ pis rappade i ett tv-program. Låten ”Fest hos Abdullah”, en singel som kom 2012, sålde riktigt bra och låg högt på topplisan. Nu är det snart dags att släppa nästa skiva.

Mohammed Chahin leder pro­ jektet Ge tillbaka hos SV Söderslätt

Alexandra fixade en musikgala för de nyanlända Några ungdomar i Göteborg bestämde sig för att arrangera en musikfest för att samla in pengar till nyanlända. Alexandra Tortosa, cir­ kelledare i Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Göteborg, hjälpte dem att själva ordna galan.

TEXT OCH FOTO MATS NILSSON

A som kan följas på Facebook. Cirk­ larna har kommit igång i musikstu­ dion där Mohammed lär ut bland annat inspelningsteknik.

– Det är 13 grupper igång och mu­ sikstudion i SVs lokaler utnyttjas så mycket det går. Det är blandade sti­ lar men för min det är det mest hip­ hopgrupper. De som går i cirklarna får lära sig så mycket att de själva ska kunna sköta studion och i sin tur kunna lära andra. Det är det Ge tillbaka handlar om.

– Det är många som har höga mål med sin musik och därför måste vi kunna erbjuda utrustning och ut­ bildning med kvalitet.

MOHAMMED, SOM OCKSÅ pluggar till

fritidsledare på Hvilans folkhögsko­ la, blickar tillbaka på sitt liv. Det är svårt att vara sig själv i Trelleborg, säger han.

– Vi har alla olika kulturer och olika tänkesätt. Det viktiga är att bli accepterad för den man är. Nu har jag hamnat rätt, jag är otrolig lyck­ lig över det. Och mina kompisar i gänget från förr – de är lärare, poli­ ser, målare. Det har gått bra för dem också!«

Mohammed Chahin leder hiphopprojektet Ge tillbaka i Trelleborg , som ingår i SVs satsning Unity över hela landet.

lexa Tortosa är 19 år och bor i stadsdelen MajornaLinné i Götebog. Hon pluggar musik, spelar i bandet The Tape och är cirkelledare i Studieförbundet Vux­ enskolan (SV).

På drygt en månad fick hon ihop en arrangörsgrupp med 13 ungdo­ mar mellan 13 och 16 år. Gruppen anordnade i höstas en stödspelning för nyanlända som drog in mer än 10 000 kronor.

Det är mycket musik i Alexandra Tortosas liv. Efter musikstudier på gymnasiet har hon fortsatt med musik på folkhögskolan i Angered.

På fritiden spelar hon i bandet The Tape och hjälper andra band att producera musik, har studiecirklar i scenteknik och workshops för nyan­ lända, för att nämna några exempel.

DET ÄR I MUSIKHUSET Mammut det händer. Musikverksamheten är ett samarbete mellan SV och Göteborgs stad som pågått i många år. 22 band spelar där och SV har sex cirkelle­ dare på plats. Alexandra är sedan ett och ett halvt år tillbaka en av dem: – Jag kollade vilka band som var intresserade av att göra ett arrange­ mang som skulle genomföras sex veckor senare i samband med Värl­ dens största musikfestival, som ge­ nomfördes samtidigt på olika håll i landet. Medlemmarna i tre olika band ställde upp på det och vi hade vårt första möte.

– Jag körde rundor på mötet så att alla skulle komma till tals. Inga idéer var för dåliga eller för dumma.

För att ungdomarna skulle känna

Alexandra Tortosa är cirkelledare och Petra Widmaier Jaktlund verksamhetsutvecklare i SV Göteborg.

trygghet kunde de mejla eller ringa till mig när som helst.

– Det blev mycket diskussioner om bland annat jämställdhet på scen. Jag berättade om hur bran­ schen ser ut, att den domineras av killar och att vi som arrangörer har ett ansvar för inkludering och jäm­ ställhet.

EN IDÉ SOM alla i gruppen tände på

var att ordna en stödgala för nyan­ lända med gratis inträde. För att få in pengar kontaktades föreningen Ingen människa är illegal som tog hand om försäljning av t-shirts och tygkassar.

Via goda kontakter med ett bo­ ende för ensamkommande flykting­ barn kunde flera nyanlända ung­ domar medverka som funktionärer och hjälpa till på och vid sidan av scenen.

– Det blev fantastiska möten mel­ lan ungdomarna, berättar Alexan­ dra. Och vi fick in över 10 000 kro­ nor som gick till Ingen människa är illegal.« N R 2 2 016 I MPU L S 25

MUSIK » KONFERENS

SVs MUSIK SLÅR ALLA REKORD

2015 var ett rekordår för Studieförbundet Vuxenskolans musikverksamhet.

Aldrig har så många deltagit i musikverksamhet i SV. Årets musikkonferens för landets musikansvariga i SV hölls i Stockholm i februari och det var bara glada miner hos deltagarna.

TEXT MATS NILSSON FOTO EDWARD FORSLUND OCH GONZALO REYES

M

usikfolk från 16 SVavdelningar, cirka 50 personer, deltog i kon­ ferensen. Samman­ fattningsvis för 2015 gjorde Världens största musikfes­ tival, som alla studieförbund stod bakom i höstas, en del för att antalet arrange­mang, spelningar och hip­ hopuppvisningar, sköt i höjden.

SV hade arrangemang från Norr­ botten i norr till Skåne i söder.

Antalet studietimmar i musik­ verksamheten ökade ytterligare under 2015. I höstas fångade SV upp många nyanlända musik- och hip­ hopintresserade ungdomar. SV har redan bra kontakt med personer på många asylboenden med undervis­ ning i bland annat svenska och sam­ hällskunskap.

Vi jobbar hela tiden för inkludering och att nå nya grupper, sade Jörgen Wessén.

MINGEL OCH UTBYTE av erfarenheter präglade konferensen där bland and­ra Petra Widmaier Jaktlund och Alexandra Tortosa, SV Göteborg, berättade om ett ungdomsprojekt i Göteborg, Linus Jackson och Chris­ tine Owman, SV Malmö, om en satsning på musik för skolelever i Malmö, Söderslätt och Lundabyg­ den samt Reine Johansson, SV Hal­ land om hiphop på ett asylboende utanför Varberg.«

Nästan alla deltagare i SVs musikkonferens 2016 samlade på samma bild.

KONFERENSEN INLEDDES AV Jörgen

Wessén, SV Västernorrland, na­ tionellt musikansvarig och Anders Öberg, tf förbundschef, som berät­ tade om kommande satsningar och framtida musikverksamhet.

– En tanke till kommande år är att slå ihop musikkonferensen med någon annan verksamhet i SV, till exempel tillsammans med dem som jobbar med personer med funk­ tionsnedsättning eller med äldre.

26 IMPUL S NR 2 201 6

Konferensen utvärderades på plats direkt efter dag två.

Jesper Mikkelsen och Linnea Landstedt från SV Västmanland berättade om sina musikprojekt.

Open Space-samtal är ett återkommande inslag på musikkonferenserna.

Edward Forslund, kommunikatör för musikverksamheten.

N R 2 2 016 I MPU L S 27

Välkommen till den nya frihetstiden.

En dag händer det. Arbete och barn tar inte upp varje tanke längre. Dina egna funderingar blir inte avbrutna. Då kommer idéerna. Slumrande intressen vaknar. Skulle man kunna? Det är klart du kan.

Skapa områdets vackraste trädgård. Se till att äntligen få sjunga i ett bluesband. Fördjupa dig i klassisk yoga eller hönsskötsel. Engagera dig i den lokala föreningen för att skolan ska få vara kvar.

Eller bara träffa lite nya trevliga människor.

Hittar du inte det du söker bland fler än 200 olika ämnen, kan du alltid starta en egen cirkel. I vad du vill. Var du vill. Vi finns på fler platser än något annat studieförbund. Gå in på sv.se och botanisera lite.

28 IMPUL S NR 2 201 6

N R 2 2 016 I MPU L S 29

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Vi satsar på människor som behöver mest stöd ALLA MÄNNISKOR HAR RÄTT TILL GOD LIVSKVALITET. DÄRFÖR INLEDER VI NU EN SATSNING FÖR ATT UTVECKLA VERKSAMHETEN FÖR MÄNNISKOR MED FUNKTIONS­ NEDSÄTTNING, SKRIVER LINDA ALLERTH, AVDELNINGSCHEF SV STOCKHOLMS LÄN. STUDIEFÖRBUNDET Vuxen­skolan

(SV) Stockholms län påbörjar nu en satsning för att utveckla verksamheten för personer med funktionedsättning.

Den 1 mars bildades en ny enhet för funktionsnedsätt­ ning i SV Stockholms län. Fem personer kommer att arbeta i enheten från start.

Vi har redan en hel del verk­ samhet för och med personer med olika funktionsvariationer men vi behöver samordna den verksamheten och satsa för att bli effektivare, tydligare och mer professionella.

MÄNNISKOR MED funktionsned­

sättningar har generellt svå­ rare än andra att göra sina rös­ ter hörda. Ofta saknar de och deras anhöriga och närstående kunskap, kraft eller förmåga att tillgodose sina rättigheter.

De syns och hörs sällan i till exempel nyhetsrapportering, massmedia och samhället i övrigt.

Tillgång till bildning, egen­ makt och en god livskvalitet är en mänsklig rättighet. Av studieförbunden är det Studie­ förbundet Vuxenskolan som bedriver den största delen av all folkbildning för och med personer med funktionsned­ sättningar, faktiskt mer verk­ samhet än resterande studie­ förbund tillsammans.

JAG ANSER ATT detta ställer krav på oss att fortsätta utveckla och satsa på den verksam­

30 IMPUL S NR 3 201 4

Linda Allerth, avdelningschef för SV Stockholms län mellan medarbetarna Inga-Lill Nilsson och Arthur Strandberg, verksamhetsutvecklare.

heten. När det gäller andra målgrupper har SV inte direkt någon särställning, det mesta arbetar ju även de and­ra stu­ dieförbunden med, och med gott resultat. Detta är vi över­ lägset störst och bäst på. Det gör oss unika.

Många personer som bor i gruppbostad lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden och har inte ens råd att betala de mest basala utgifterna som hyra och mat.

De går alltså back ekonomiskt varje månad. Hur ska de då ha

LINDA ALLERTH

»Studieförbundet Vuxenskolan bedriver mer verksamhet för och med personer med funktionsnedsättningar än resterande studieförbund tillsammans.»

råd att gå på en konsert eller delta i en studiecirkel? Till­ gång till kultur och fritidsak­ tiviteter är faktiskt också en rättighet.

TYVÄRR VET VI som arbetar med

dessa personer att det inte är så i verkligheten. Här har Stu­ dieförbundet Vuxenskolan ett stort arbete att göra framöver.

Vi på SV Stockholms län på­ börjar satsningen nu. Jag är väldigt glad och stolt över det.

Linda Allerth AVDELNINGSCHEF SV STOCKHOLMS LÄN

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Alla ska ha möjlighet att delta i folkbildningsaktiviteter som studiecirklar och kulturarrangemang. Av studieförbunden är det SV som bedriver den största delen av all folkbildning för och med personer med funktionsnedsättningar, faktiskt mer verksamhet än resterande studieförbund tillsammans, skriver Linda Allerth, avdelningschef SV Stockholms län.

FOTO: MAGNUS FOND

N R 2 2 016 I MPU L S 31

Puls

IMPULS DEBATT- OCH INSÄNDARSIDOR

Redaktör: Mats Nilsson // 08-587 686 39 Skriv till: impuls@sv.se eller Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar

Vill du hjälpa oss att utrota fattigdomen?

FAIRTRADE SVERIGE ARBETAR FÖR ATT SKAPA EN HÅLLBAR VÄRLD FRI FRÅN FATTIGDOM. EN OCH EN HALV MILJON MÄNNISKOR KAN I DAG FÖRBÄTTRA SINA ARBETSVILLKOR TACK VARE ATT DE ÄR FAIRTRADECERTIFIERADE, SKRIVER MAGDALENA STREIJFFERT. VI HAR LÄMNAT 2015 bakom oss

och kan bara konstatera att det återigen varit ett framgångs­ rikt år för Fairtrade Sverige.

Försäljningen ökade med nästan 40 procent, sju nya kommuner blev diplomerade som en Fairtrade city och Västmanland blev diplomerat som Sveriges första region/ landsting i december. Vi har nu utbildat över 5 500 ambas­ sadörer, vi samlade nästan 650 000 fikadeltagare under Fairtrade challenge och den svenska regeringen har påbör­ jat ett arbete med att göra Sve­ rige till ett föregångsland för rättvis handel.

Fler konsumenter, företag och politiker ser vikten av att arbeta för att odlare och an­ ställda ska få förbättrade ar­ bets- och levnadsvillkor.

Världens ledare beslutade förra året att tillsammans ar­ beta för att bekämpa fattigdo­ men och att minska klimatpå­ verkan i världen. Detta genom de så kallade hållbarhetsmålen som beslutades i september i New York och genom klimat­ avtalet som antogs i december i Paris.

NU GÄLLER DET att de fina mål­

sättningarna också bryts ner till praktisk handling. De nya hållbarhetsmålen kommer att vara en viktig fråga för Fairtra­ de under de kommande åren och jag ser fram emot att arbe­ ta mer med detta under 2016.

Nu har ett viktigt arbete på­32 IMPUL S NR 2 201 6

för detta är en mer rättvis han­ del där mänskliga rättigheter är inkluderade, där odlare och anställda får en försörjning de kan leva på, där det finns förutsättningar för långsiktiga handelsrelationer och att det finns förutsättningar för en hållbar produktion. Det be­ hövs också resurser för adek­ vat utbildning och sjukvård i de lokalsamhällen där män­ niskor som odlar vår mat bor.

I dag kan 1,5 miljoner odlare och anställda i 74 länder själva förbättra sina arbets- och lev­ nadsvillkor tack vare att de är Fairtradecertifierade. Vi har i över 25 år arbetat för att fler själva ska kunna ta sig ur fat­ tigdom, och vi har gjort det tillsammans med företag, när­ liggande organisationer och framför allt er konsumenter som varje dag gör skillnad i butiken.

Bra arbets- och levnadsvillkor för odlare en förutsättning för att få bli Fairtradecertifierade.

börjats i Sverige då regering­ en samlade över 500 perso­ ner från företag, kommuner, landsting, myndigheter, civila samhället, kultursektorn och forskarsamhället för att disku­ tera hur vi tillsammans kan ar­ beta med Agenda 2030. Ett av målen i agendan är att utrota fattigdom i alla dess former, ett ambitiöst men viktigt mål.

Nästan samtliga av de under­ liggande målsättningarna och

de punkter som beskriver hur vi ska nå dit innehåller skriv­ ningar om mat och villkoren för de som arbetar med att odla det vi äter och konsumerar.

VÄRLDENS ODLARE OCH anställda

behöver vara med i utform­ ningen och i implemente­ ringen av målen för att vi ska kunna lyckas i vår ambition att skapa en hållbar värld fri från fattigdom. Ett viktigt verktyg

MEN VI BEHÖVER bli fler. Genom att vi i Agenda 2030-arbetet verkar för en världshandel där odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom har möjlighet att skapa sig en trygg och hållbar tillvaro kan vi nå målet om att ut­ rota fattigdom i alla dess former och som inte lämnar någon utanför. Är du med?

Magdalena Streijffert GENERALSEKRETERARE FAIRTRADE SVERIGE

Danmark var först…

För en stärkt folkbildning

170 år sedan folkhögskolan skapades lingar och få inflytande. Det skulle främja demokratin. Spe­ ciellt viktigt var det att utbilda det stora antalet bönder, som ofta inte hade någon skolut­ bildning alls.

Danmark har mycket att för­ svara när det gäller kultur och utbildning för alla. Det var i Dan­ mark N F S Grundtvig skapade folkhögskolan för att ge lands­ bygdens ungdomar en chans till utbildning.

GRUNDTVIG TRYCKTE HÅRT på DANMARK. Den

första folkhög­ Frankrike skolan startade för drygt 170 år sedan i Røddinge på Sønder­ jylland.

Till grund för folkhögskole­idén lig­ Irland ger Grundtvigs tes att alla skulle få den utbildning som behövdes för att kunna vara med i folkvalda försam­

Belgien

den muntliga framställningen till skillnad från de skolor som helst lät eleverna hämta kun­ skap ur skriftliga käl­ lor. Alla människor är likvärdiga, ansåg Danmark Grundtvig, oavsett status i samhället.

Samtalet spelar stor roll i Grundtvigs pedagogik, liksom Sverige

FOLKBILDNINGSFORUM. I

år var första gången som Folkbild­ ningsforum arrangerades. Re­ geringen hade bjudit in folk­ bildningens aktörer till en dia­ log för att ytterligare utveckla och stärka folkbildningens roll i demokratin och som arena för utbildning och bildning.

Temat var ”Hur kan regering­ en och folkbildningen samverka för mottagandet och etablering­ en av nyanlända?”. Aida Had­ zialic, gymnasieoch kunskaps­ lyftsminister, talade om hur viktig folkbild­ ningen kan vara i etableringen av Aida Hadzialic. nyanlända.«

växelverkan mellan lärare och elever. Det skulle inte vara en lärare som stod längst fram och höll föredrag. Både lärare och elever har något att lära varan­ dra, ansåg Grundtvig, och den andan lever fortfarande kvar i folkbildningsvärlden bland folkhögskolor och studieför­ bund.

Mats Nilsson Fotnot: Det finns 154 folkhög­

skolor runt om i landet. 112 av dem drivs av folkrörelser eller andra organisationer. 41 folk­ högskolor drivs av regioner/ landsting och en av kommun.

(Källa: Folkbildningsrådet).

Impuls annonser med aktuella kurser Luxemburg

Nederländerna

Impuls har även annonser för aktuella kurser i nr 3, som kommer ut i april.

Vill du annonsera, kontakta Alstrax Resurs. Tel: 08-410 64 660, e-post: annons@alstraxresurs.se Drömmer du om att ha musik som yrke eller vill du bara utveckla dina musikaliska kunskaper?

Italien

Tyskland

Slöjdsommar 2016 Slöjdsommar 2015

Portugal

I den unika kulturmiljön vid Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa anordnar vi många kurser i traditionella slöjdtekniker.

Läs mer på vår hemsida:

Grekland Spanien

www.bfhsk.se

www.fagelsjo.nu Storbritannien Begär kursprogram!

Fågelsjö Kursgård I Orsa Finnmark, 820 50 LOS. Tfn: 070-5383876, tapp.nilsson@telia.com

Musiklinje

* Klassisk profil * Jazzprofil

* Pop/rockprofil * Folk- och världsmusikprofil

Piteå Sommarakademi 2014

Folkhögskolekurser * Sång *Piano * Flöjt * Violin/Viola *Solistisk Orgel

* Klarinett

* Cello

För ytterligare information: www.framnas.nu

N R 2 2 016 I MPU L S 33

KULTURKRYSSET ALTARPLATSEN TJATTE LEDER HON

BLODSVAMPEN

GOTTGJORT

DEN LOCKAR NÄSA

ANTECKNING SVAGA SLÄPA SOM SJAPPA

ROBERT DE AKTADE

HÄRJAR RÖTA SOM FÄRD

ÄR DE SOM GÅR I TAKET DEN ÄR SEG FÖRE LANKA

FÖRTÄRA

MICROSOFT

EN OLAUS

TILLRÄCKLIGT

KORA HUSLIKNANDE FARKOST

ÄR BEBIS KAN GRILLAS

SÅDANA SÄLJS DRINKAR I HAR LEDAMÖTER PORT

MAN MED TAX VILJA VETA SNACK EBBA UT FÄRDAS PÅ VATTEN PACKAS I

KAN NYSTAS

ÖNSKAS GOD ANTAL I OKTETT

KOKAS KRÄFTA TRIST ATT MÅ PROPPFULL HA PÅ KÄNN

HENNES MAN SOM ROAR

LITEN BLAND SÄLAR VATTNIG DRYCK

DEN STYRS MED HÖG I RALLY FYNDAS DET PÅ

VILJA HA

STAD VID TAJ MAHAL

UTSKOTT SLÅR DANK

PUST

GJORT UPP

© Bulls

KORTA DAGAR

SMAKLIG

FOLKTOM RÄKNAR EX

KRAFTEN

LIGGER JUMBO I

HEDER DOLLAR I NEW YORK

Vinn bok om huskurer

VINNARE I KULTURKRYSSET NR 8/2015 Vivi Mossberg, Molkom, Lena Kjellman, Ellös, och Rita Linders, Malmö.

SKOLPROV

AVSKY

GRIS

PRIVAT

34 IMPUL S NR 2 20 1 6

SÖLA ÅT LJUDLIGT

JA PÅ SPANSKA

E A S P L E K U D D A R E A L V B R A S K A S Å R T U S R A T T PLÅGA OBLANDAD FÖR HÄL

BLODBRIST

EGGAR

VARAKTIGA SÅDANT STUVAS

MJUKA I SOFFAN YTVIDD

HAR FÖR AVSIKT ATT

Postadress

SÄTTA PÅ PROV CITRUSFRUKT

STAD I ITALIEN

GW PERSSON REPLIKSKIFTE

Adress

UTSETT HANS ROLL I STAR WARSFILMERNA LITTERÄR ENGDAHL

SPELAR ROLL FÅR BARR

FISK SOM TRÄD

Namn

L H A T H A G E R A G R A N N R T E S M I L A N O S I S L O M S K O A N E M I I F A L V K O N S T A R I K T N D A S T J Å D A N E N D E F A T A I T R LAPPA

Nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 15 april.

Adressen är Impuls, Box 30083, 104 25 Stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 2/16”. Tre lyckliga vinnare får var sitt exemplar av boken ”Kloka råd, huskurer & mormorsknep”.

KALLAS HANS SKEPP I STAR WARS PÅ SVENSKA STYRS BIL MED

BÖR SLÄCKAS SÄGER KRÅKAN

HAR TÅG KAN MAN GÅ

SLITA HÅRT

UTBILDA TILL NYTT YRKE GNAGET

SPRINGSTEEN GER VÄTSKA

EN MYRDAL FINT TILLTAL

FÖRMÖGEN RYSKT NEJ

DRYCKER

FÖRE ZENECA TECKNAD HUND

EJDERHONAN NATRIUM

KAN MAN PÅ TOMTEN

K O R A C E R N H L A S S E T A W C B A B A A B B A L A C V B R U C E A V A G N T A A E R Ö N R A L E S T A N L K E N O A D A PUTS

HANS HÅRIGA VÄN I STAR WARS-FILMERNA

STRÖM

HOCKEYLIGA FÖRSTÖR

CIRKA KORT

TOA

AKTIEBOLAG

ALI I SAGA FOLK I TIRANA

HAN RATAR KÖTT

LISTAR MERITER BERGFÅGLAR

DIFFUS

HAR ALVAR

UPPTÄCKT FÖRVARAS I

SMILA HON ÄR MED I TEAMET

SOM STADEN VILDKATT

Lösning till Kulturkrysset nr 8/2015.

FÖRST

FIRAS MED EDLA

© Bulls

HAR KÖPT VILLA? ROLIG

SÅDANA KAN BILDA LIGA

LÅG MELLAN BERG ZEDONG FISKA MED SPÖ HÄNDA

BAK PÅ BÅT ROR MAN I

KVÄVE

DE PRATAR INFÖR FOLK

TILLBRINGADE HON BARNDOMEN I

SV OCH OMVÄRLDEN » NOTERAT

Folkbildningsrådet får ny chef CHEFBYTE. Folkbildningsrådets styrelse har utsett Maria Gra­ ner till ny generalsekreterare för Folkbildningsrådet. Ma­ ria Graner efterträder Britten Månsson-Wallin som går i pen­ sion till sommaren.

Maria Graner kommer från regeringskansliet där hon har varit sekreterare i ”Utredning­ en för ett stärkt civilsamhälle”.

Hon har tidigare bland annat varit rektor och kanslichef för Sensus studieförbund, general­ sekreterare för Svenska Scout­ rådet och för Röda Korsets ungdomsförbund.«

Pengar till lokal utveckling BIDRAG. Regeringen har beviljat Riksorganisationen Hela Sveri­ ge ska leva verksamhetsbidrag med 45 miljoner kronor för pe­ rioden 2016–2018.

Bidraget ska användas till att stimulera och stödja lokal ut­ veckling i hela landet. Det civila samhällets roll för frågor som rör mångfald och integration ska uppmärksammas.«

Förnyelsen ska värna SVs fina verksamhet utvecklade kamratcirklar för personer som redan känner varandra och har ett gemen­ samt intresse samt barnpass­ ning när studiecirkeln pågår.

– Det är processen i studie­ cirkeln som är viktig, att vi lär av varandra. Det finns gott om exempel även från den sociala sidan med deltagare som blivit vänner för livet.

– Förnyelse i Studieförbundet Vuxenskolan handlar inte om att kapa rötterna med traditioner utan om ett nytänk för att åter­ skapa bra verksamhet!

Det äger John Hillstierna, som är kommunikationschef på Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och ansvarig utgivare för Impuls.

SV HAR nästa

år 50-årsjubileum.

Folkbildningen har funnits i Sverige längre än så. SVs starka koppling till landsbygden finns där outplånlig, liksom att i god folkbildaranda ge ”de svaga röst”.

– SV värnar starkt om grup­ per som kan riskera att hamna på efterkälken i dagens sam­ hälle, unga, äldre, personer med funktionsnedsättning med flera. Förnyelsen kan innebära att vi blir mer aktiva gentemot kommuner som inte alla gånger vet vilka insatser SV gör och kan göra.

FÖRNYELSEARBETET HAR involve­

rat alla SVs avdelningar i hela Sverige. Den lokala närvaron är en del av SVs varumärke, säger John Hillstierna, och förny­ else kan innebära allt från att

John Hillstierna är kommunikationschef på SV och ansvarig utgivare för Impuls.

FOTO: NN

ha tillgängliga lokaler, ändrade öppettider eller att bjuda in alla cirkelledare för en träff då och då.

– Cirkelledarna är våra am­ bassadörer. Det är viktigt att de känner sig stolta över att jobba i SV. MASSOR AV NYA idéer har kom­

mit upp när medarbetare i SVavdelningarna har varit kreati­ va: Cirklar på tåg för pendlare,

SOM ETT LED i förnyelsearbetet i SV har den grafiska profilen fått ett nytt fräscht utseende. SVs tidning Impuls har följt med och har numera alltid en grön logotype.

– Impuls speglar vad som händer i SV i hela landet. Det är viktigt att dela med sig av goda exempel som andra kan ta efter eller inleda ett samar­ bete om.

– Jag tackar särskilt för den positiva återkoppling jag får så gott som dagligen från Impuls läsare. Jag vet sedan tidigare genomförda läsarundersök­ ningar att Impuls är populär och det förefaller fortfarande vara så, säger John Hillstierna.

– Så fortsätt tipsa Impuls! Då kan fler ta del av den folkbild­ ning som sker på olika plan.«

Nyhet: Cirkelledarnätet Är du cirkelledare? Vill du bli? Kanske känner du någon som skulle passa?

Spana in det nya cirkelledarnätet!

Som cirkelledare är du den viktigaste resursen i SV. Du möter deltagare, du bidrar till utveckling och lärande.

Cirkelledarnätet är till för dig. På den nya webbplatsen finns information om SV och vår pedago­ gik. Här finns också webbutbildningar och forum.

Välkommen till www.sv.se/cirkelledarnatet!

N R 1 2 016 I MPU L S 35

Posttidning B-Economique RETURADRESS: Impuls, Box 30083, 104 25 STOCKHOLM

Daniel Poohl: Europa sluter återigen sina gränser. Nu klarar vi inte ens av att skilja offer från förövare.

D

en 27 januari var det 71 år sedan Auschwitz befriades. Runt om i världen samlades människor för att minnas och hedra Förin­ telsens offer. I alla de tal och manifestationer som hölls på Förintelsens minnesdag upprepades den paroll som vuxit fram ur lärdomen från Nazitysklands folkmordspolitik: Aldrig igen!

Aldrig igen ska någon behöva utsättas för samma sak. Aldrig ska vi glömma.

Men vad betyder egentligen den där DANIEL POOHL parollen?

Historikern Stephane Bruchfeld har visat på den komplexitet som gömmer sig under det oprecisa begreppet För­ intelsen.

För vad är det egentligen vi talar om när vi talar om Förintelsen? Vi behöver På så sätt rymmer begreppet Förintelsen sätta oss in det ideologiska universum många offers olika berättelser och pers­ som möjliggjorde massmördandet. Förföl­ jelse, våld och mord blev legitima medel pektiv. Förintelsen var samtidigt resultatet i kampen mot de biologiska, sociala och av en process. Demokratins nedmontering, politiska hoten mot den ”germanska folk­ den hatretorik som omänskliggjorde offren gemenskapen”. och förövarnas övertygelse om det nöd­ vändiga och rätta i sina brott hänger ihop.

Judarna sågs av nazisterna som huvud­ fienden. De mördades för att de betrakta­ des som motpart i ett apokalyptiskt raskrig.

ATT SÄGA ”ALDRIG IGEN!” borde vara att ta Romerna ansågs utgöra ett biologiskt och spjärn mot alla de mönster vi känner igen socialt problem som även det skulle ”lösas”. från det vi klumpar samman som Förin­ telsen.

Utrensningen av funktionsnedsatta Antisemitismen lever. följde rashygienens logik. ”Folkkroppen” Antiziganismen har inte försvunnit. skulle skyddas emot skadliga anlag.

Hatretorikens logik finns kvar.

Homosexuella deporterades till koncen­ trationsläger för att de utgjorde ett hot mot Vi har sett hatets fulla konsekvenser i den ”germanska rasen”. Politiska motstån­ folkmordet på muslimer i Srebrenica 1995 dare fängslades och mördades, svarta och på tutsier i Rwanda 1994. Ändå säger steriliserades. vi ”Aldrig igen!”.

Som om vi vore blinda för att mönstren går igen.

Sommaren 1938 samlades representan­ ter från 32 länder till en konferens i Evian i Frankrike. På dagordningen stod flyk­ tingproblemet i Europa. Vad kunde de in­ bjudna länderna göra för att ge judarna en tillflyktsort?

MÖTET BLEV ETT fiasko. Alla länder uttryckte

sympati för judarnas situation. Men kunde inget göra. De hade inte råd, be­ farade en ökad arbetslöshet och mena­ de att en judisk invandring skulle ska­ pa antisemitism – ett ”judeproblem” i det egna landet.

Problemet för de förföljda judarna i slutet av 1930-talet var alltså inte att få lämna Tyskland, utan att få komma in i något annat land.

I dag flyr syriska flyktingar den syriska regimens våld och Islamska statens etniska rensningar. Det är inte en förintelse men IS krigföring bär folkmordets signum.

Samtidigt sluter återigen Europa sina gränser. Den här gången klarar vi inte ens av att skilja offer från förövare. Människor misstänkliggörs som potentiella terroris­ ter, trots att de i själva verket flyr från Is­ lamska statens våld.

Det senaste årets misslyckade försök att hitta en gemensam lösning i EU för den så kallade flyktingkrisen är ett tragisk repris av Eviankonferensen.

När vi säger ”Aldrig igen!” måste vi mena det. För vad hjälper ord om de inte följs av handling?« Daniel Poohl är chefredaktör för Expo

När vi säger ”Aldrig igen!” måste vi mena det. För vad hjälper ord om de inte följs av handling?